Rapporten: textstruktur

Transkript

1 Rapporten: textstruktur H16A + B Aspenäs Mars 2018 Anette Wahlandt

2 helikopterperspektiv fultext (Strömquist, 2000)

3 Precision Koncentration Organisation Formalia

4 Precision Sträva efter det mest träffande ordet, uttryckssättet, begreppet Konsekvent användning av begreppen i texten Precision Koncentration Organisation Formalia Koncentration: Håll dig till saken Hög innehållspackning Organisation Tydlig huvudtanke Fungerande disposition Tydlig röd tråd Formalia+ övrigt: Korrekt (innehåll och språk) Formalitet (var återhållsam med jag/man ) Utför rätt språkhandlingar i texten Relatera till andra källor Referenshantering

5 Framsida Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Metod Resultat Diskussion Referenslista Given struktur

6 Framsida Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Metod Resultat Diskussion Beskriv identifierat FO och motivera ditt val med utgångspunkt i Identifiera rättskällor och förklara vilken relevans dessa har i förhållande till FO. Formulera en tydlig och avgränsad problemställning Redovisa kunskap som finns om det FO du har valt genom att referera till litteratur som behandlar området Formulera en eller ett par frågeställningar som utgångspunkt för en kartläggning av din verksamhet. Beskriv hur kartläggningen har gått till, dvs. du redogör för datainsamlingen och motiverar val av metod Redogör för vad kartläggningen visade, dvs sammanställ resultatet och dra slutsatser Diskutera vad du har kommit fram till i dina resultat. Granska och bedöm resultatet av kartläggningen. Diskutera möjliga etiska aspekter och diskutera möjliga FÅ/FA Referenslista

7 I anvisningarna: markerade språkhandlingar Resultat: analysera uppföljningen av FÅ/FA och sammanställ resultat och slutsatser Diskussion: diskutera vad du kommit fram till och argumentera för resultaten. /.../ kritiskt granska och problematisera / / avväga och bedöma. Diskutera kort kommande FÅ/FA checklista

8 Språkhandlingar är verb utförda i text progression Redogöra Referera Beskriva Presentera Analysera Språkhandlingar där du ska återge något ex. ett händelseförlopp, en situation etc. Språkhandling där du ska jämföra/ studera/plocka isär något Argumentera Diskutera Problematisera Reflektera Språkhandlingar där du ska tänka självständigt (kritiskt) kring ett material, ett ämne etc. inte okomplicerade begrepp i akademisk kontext

9 Språkhandlingar resulterar i olika textmönster Argumentera Utifrån denna studie kan följande slutsats dras (belägg för slutsatsen) För det första För det andra För det tredje (ev. föregripa motargument) Diskutera Landers (2003) presentation av genusbegreppet är en tolkning av ordets ursprung gender. Andra författare resonerar på andra sätt. Om man istället utgår från Persson (2011) kan begreppet snarare stå för Problematisera I en vardaglig kontext kan tyst kunskap användas om Men vad som ses som tyst kunskap är dock inte självklart begreppet kan betyda olika saker beroende på vilken teoribildning man ansluter sig till. Dysthe m.fl., 2011; Schött, m.fl., 2015 se Dysthe m.fl. & Portalen

10 Det är skillnad mellan beskriva och redogöra / redovisa En beskrivning ger väsentliga fakta om det som är i fokus för texten I redogörande avsnitt återges något som andra har skrivit. Det du beskriver ska vara relevant i förhållande till vad det ska användas till. Stryk resten! Det handlar om kunskap/teorier i relation till det du har beskrivit i inledningen. Värdera inte i din beskrivning! Förankra din redogörelse i referenser Schött m.fl., 2015

11 Språkhandling: analysera Att analysera handlar om att kunna använda redskap En analys delar systematiskt upp exempelvis ett tema, ett material eller en fallbeskrivning i dess olika beståndsdelar. Analysen sker med hjälp av disciplinens redskap (teorier/modeller/begrepp) Analysen bidrar till att synliggöra strukturer och hur de samverkar. Hur samverkar de? Vad ligger bakom tolkning

12 Från analys till tolkning Analys: Studera ett objekt genom att dela upp, kategorisera, åtskilja Analysredskap används: begrepp, teori(er) eller metod(er) Utifrån analysredskapen tittar man närmare på utvalda delar i objektet. Tolkning Analysen bidrar till att förklara något eller skapa en helhetsförståelse Tolkningen kan användas som en del av svaret på frågeställningen i din text Efter tolkningen tittar man på analysredskapen. Bidrog de? Begränsningar?

13 Språkhandling: diskutera En diskussion belyser ett ämne genom att ställa flera olika synpunkter och argument mot varandra, gärna för att nå fram till en ny synpunkt. I diskussionsavsnittet diskuteras olika synpunkter exempelvis utifrån en analys, gärna utifrån nya perspektiv Avsluta med en syntes, utvärdering, och/eller ett handlingsförslag

14 Diskussionsavsnittets slutsats Diskussionens resultat Vad diskussionen ska/kan användas till Vilka konsekvenser och perspektiv diskussionen får/ har fått

15 Förbättra din text: kärnmeningar & tema/rema

16 Styckeindelning? Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella kvalitativa intervjuer som för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan strukturerades med hjälp av ett antal frågor det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle detta för att vi skulle kunna observera både oss själva i rollen som intervjuare och informanten det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället vi beslutade vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm i de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå under vilka informanten kunde reflektera över sina svar

17 Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar Undvik!

18 Styckeindelning Varför? Delar in texten i logiska enheter Gör texten rytmisk och sammanhängande Underlättar för läsaren och skribenten När? Något nytt förs in i texten (men inte helt nytt) När tanken är färdigutvecklad: nytt stycke Kärnmeningar

19 Färdigheter som att kunna läsa, skriva och hantera olika slags information har varit och är grundläggande för såväl mänsklighetens som bildningens utveckling. De påverkar individer men också hela samhällen. Den som kan läsa och skriva lever ett annat liv än den som inte kan det. Ett samhälle med läs- och skrivkunnig befolkning fungerar annorlunda än ett samhälle som inte har tillgång till sådana resurser. Färdigheterna.. (Liberg & Säljö, 2014, s. 358)

20 Kärnmeningar Kärnmeningar sammanfattar styckets huvudtanke Efter kärnmeningen utvecklas huvudtanken genom detaljer, förklaringar och exempel Kärnmeningar binder samman texten, röd tråd Kärnmening (Schött m.fl., 2007) Kärnmening Kärnmening lässtrategi

21 Samband i ett stycke Det viktiga först - annars tappar läsaren lätt koncentrationen och missar det väsentliga Kärnmening -sammanfattar huvudtanken i stycket - gör texten överskådlig, lättläst och pedagogisk - efter kärnmeningen utvecklas huvudtanken genom förklaringar och exempel

22 Vad skriver du om? (huvudordets placering spelar roll)

23 Skriv en kort text som passar till respektive kärnmening. Använd nyckelorden. Inled varje mening med ordet lejon/savann, en synonym till huvudordet eller ett pronomen. Lejonet är ett djur som lever på savannen. Savannen är ett slättområde där det lever lejon. däggdjur, Afrika, lever i flock, gulbrun päls, jagar, äter kött, rovdjur, torrt, slättområde med högt gräs och enstaka träd, djurens konung, skygg, safari, big 5, regnperiod och torrperiod, hemvist för många vilda djur däggdjur, Afrika, lever i flock, gulbrun päls, jagar, äter kött, rovdjur, torrt, slättområde med högt gräs och enstaka träd, djurens konung, skygg, safari, big 5, regnperiod och torrperiod, hemvist för många vilda djur

24 tema/rema Nyckelord: Afrika, däggdjur, lever i flock, gulbrun päls, jagar, äter kött, rovdjur, torrt, slättområde med högt gräs och enstaka träd, djurens konung, skygg, safari, the big five Lejon lever på savannen i Afrika. De är skygga flocklevande djur med gulbrun päls som jagar sina byten bland högt gräs och enstaka träd på det torra slättområdet som kallas savann. Lejonet kallas för djurens konung och ingår bland de big five som turister gärna vill se när deltar i en safari på savannen. Savannen är ett slättområde i Afrika med högt gräs och enstaka träd. På savannen lever det skygga gulbruna lejonet som också kallas djurens konung. Savannen besöks av turister på safari som gärna vill se lejon - ett av djuren i the big five.

25 Tema - rema Tema/rema-principen innebär att du lägger det du skriver om (känd information) i början av meningen och ny information i slutet. Fokus ligger på det som står i början av meningen. På så sätt kan du fördjupa ditt resonemang eller skapa ett driv framåt i texten. X...Y X...Z X...Å X...Y Y...Z Z...Å Ännu ett kvalitetskriterium är i vad mån publikationen bygger på så kallad peer review. Det innebär att insända manuskript blir bedömda av andra forskare, som antingen rekommenderar att manuskriptet ska antas efter vissa förbättringar eller som rekommenderar att det inte ska publiceras. (Ur Referera reflekterande av Erikson, 2015, s. 25)

26 Växla fokus Lejon lever på savannen i Afrika. De är skygga flocklevande djur med gulbrun päls som jagar sina byten bland högt gräs och enstaka träd på det torra slättområdet som kallas savann. Savannen besöks av turister på safari som gärna vill se lejon - ett av djuren i the big five. Ett annat djur i denna kategori är

27 Tema/rema i förhållande till referenser Jakobs (2003) menar att den pragmatiska kontexten, skrivsituationen och personliga egenskaper hos skribenten avgör om en text endast reproducerar gammal kunskap eller producerar ny. Om citering i professionell akademisk text skriver Hyland (1999) och visar att skribenter inom humaniora och samhällsvetenskap är mer benägna att citera än naturvetare och ingenjörer. Det handlar om att skilja på fakta, andras åsikter och egna, och att kunna markera skillnaden mellan dessa tre (Myers, 2001).

28

29 Referenser till samtliga 3 presentationer: Dysthe, O., Hertzberg, F. & Hoel, T.L. (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Erikson, M.G. (2015). Referera reflekterande: konsten att referera och citera i beteendevetenskaperna. (2., [omarbetade] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Rienecker, L. & Stray Jörgensen, P. (2014). Att skriva en bra uppsats. (3., omarb. uppl.) Lund: Liber. Staaf, P. (2015). Som man frågar får man svar: Andraspråksstudenter möter lärares krav i hemtentor. Lic.-avh. Växjö : Linnéuniversitetet, Växjö.