Förstudie Väg 56, X-länsgräns - väg 507 Gävle kommun, Gävleborgs län. Sluthandling Objektnummer:

Transkript

1 Förstudie Väg 56, X-länsgräns - väg 507 Gävle kommun, Gävleborgs län Sluthandling Objektnummer:

2 Titel: Förstudie. Väg 56, X-länsgräns - väg 507 Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Region Mitt Kontaktperson: Gustaf Ohlsson Konsult: WSP Sverige AB Distributör: Trafikverket, Borlänge, telefon:

3 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Vägens funktion Brister och problem Aktualitet Tidigare utredningar och beslut Omfattning Övergripande mål Projektmål Förutsättningar Områdets karaktär Byggnadstekniska förutsättningar Väg- och trafikförhållanden Miljö Mark- och vattenanvändning Funktionsanalys av transportsystemet Tillgänglighet Transportkvalitet Trafiksäkerhet Miljö Regional utveckling Jämställdhet Tänkbara åtgärder, dess effekter och konsekvenser Nollalternativet Delsträcka Delsträcka Delsträcka Delsträcka Delsträcka Delsträcka Måluppfyllelse och koppling till funktionsanalysen Övergripande mål Regionala mål Lokala mål Projektmål Ekonomi Koppling till funktionsanalysen Fortsatt arbete Prövning enligt annan lagstiftning Betydande miljöpåverkan Ställningstagande Samrådsredogörelse Källor Muntliga källor Skriftliga källor...41 Bilaga 1 Inkomna yttranden vid remiss av förstudien Bilaga 2 Korrigerat förslag för delsträcka Bilaga 3 Korrigerat förslag för delsträcka Bilaga 4 Korrigerat förslag för delsträcka Bilaga 5 Trafikverkets ställningstagande...67 Förstudie Väg 56, X-länsgräns - väg 507 SLUTHANDLING 3

4 Sammanfattning Väg 56 mellan Gävleborgs länsgräns och Hedesunda ingår i det nationella stamvägnätet och Räta linjen, och fyller därmed en utpräglad mångsidig funktion för landets ekonomi och välfärd. På regional nivå har väg 56 en viktig funktion för kommunikationen i regionen. Den stora andelen tung trafik som förekommer på vägen samt ingen trafikseparering innebär dock problem med främst framkomlighet, tillgänglighet och olycksrisk. Det övergripande trafikpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Detta tillsammans med regionala och lokala mål som främst avser regionsutveckling och miljö, är mål för val av åtgärd. Närheten till Dalälven innebär höga naturvärden som främst berörs av vägsträckans södra del. Vägen går huvudsakligen genom skogsmark med viss bebyggelse. Åtgärdsförslaget innebär att vägen generellt byggs om till 2+1 väg med mitträcke. Detta är med tanke på trafikmängden relativt ekonomiskt fördelaktigt. Det är mycket trafiksäkerhetshöjande och ökar trafikkvaliteten och tillgängligheten. Förslaget innebär att vägen skulle utgöra en starkare barriär än i dagsläget. Visst intrång i mark av värde för natur- och kulturmiljön skulle krävas i och med vägbreddning upp till rekommenderat 14 m. Dock anses inga värden påverkas drastiskt av denna åtgärd. Vägåtgärderna innebär även att vägen får samma utformning som angränsande vägnätssystem, t ex söder om Dalälven och norr om tätorten Brunn. 4 Förstudie Väg 56, X-länsgräns - väg 507 SLUTHANDLING

5 1 Bakgrund 1.1 Vägens funktion Väg 56 mellan Gävleborgs länsgräns och Hedesunda ingår i det nationella stamvägnätet, vilket lades fast av riksdagen Stamvägnätet omfattar sådana vägar som fyller en utpräglad mångsidig funktion för landets ekonomi och välfärd. På stamvägarna går huvuddelen av alla långväga transporter. Väg 56 utgör Räta linjen vilken sträcker sig mellan Norrköping och Gävle. Räta linjen är ett alternativ till E4 förbi Stockholm och Uppsala för den långväga trafiken mellan norra och södra Sverige, och utgör således en för näringslivets transporter viktig länk i nord-sydlig riktning mellan dessa två städer. Vägsträckan är av riksintresse. På regional nivå har väg 56 en viktig funktion för kommunikationen i regionen. Vägen ger goda möjligheter till bland annat arbetspendling. Sommartid nyttjas vägen av både utländska och svenska turister E16 E16 E Figur 1. Geografisk lokalisering. Förstudie Väg 56, X-länsgräns - väg 507 SLUTHANDLING 5

6 1.2 Brister och problem Vägen är tvåfältig med en bredd mellan på 7 och 12 meter. Med den stora andel tung trafik som förekommer på vägen innebär detta problem med framkomlighet samt trafiksäkerhet. Vägens plan- och profilstandard är god men vägen saknar mötesseparering och längs sträckan finns ett antal korsningar och anslutningar. Utmed sträckan saknas möjlighet för oskyddade trafikanter att färdas på en separat gång- och cykelbana skild från biltrafik. Dock går Gästrikeleden, en 270 km lång vandringsled runt Gästrikland, från södra Brunn till Gysinge, och korsar därmed väg 56. Denna led används sommartid som transportväg för oskyddade trafikanter i närområdet liksväl som för turism. Leden ligger i nära anslutning till bostäderna längs med sträckan, och avsaknaden av gång- och cykelväg längs med väg 56 anses därmed inte vara någon avgörande brist. 1.3 Aktualitet Förstudien genomförs för att utgöra underlag i planeringen och kunna identifiera åtgärder på kort och lång sikt. Åtgärder på kort sikt förväntas kunna genomföras omgående, eller under de närmsta åren. De åtgärder som kan bli aktuella på längre sikt måste prioriteras i länsplanen i första hand. Sträckan finns ej upptagen i Den goda resan: Nationell plan för vägtransportsystemet eller i Länsplanen för regional transportinfrastruktur För närvarande pågår revidering av de långsiktiga planerna. Vi (Gävle) har goda kommunikationer med omvärlden; fysiskt, digitalt och socialt. I Lokalt tillväxtprogram för Gävle kommun , står bland annat: År 2007 ska Räta linjen dvs förbindelsen mellan Gävle och Norrköping via Västerås och Eskilstuna ha gemensam numrering hela vägen och det ska finnas en tidplan för när de sämsta delarna på väg 67 (anm. idag väg 56) inom Gävle kommun ska vara åtgärdade. Förslagen till åtgärder utgår från att ombyggnaden av E4 söderut till motorväg har kommit igång och kommer att vara färdig år Förbättra väg 67 (anm. idag väg 56) som är ett viktigt stråk för trafiken, speciellt godstrafiken. Vägen är viktig för trafiken söderut - den behöver inte passera Stockholm - samt för trafiken västerut. En insats är att få en samlad numrering för hela stråket från Gävle till Norrköping. 1.5 Omfattning Denna förstudie omfattar en sträcka på 16,7 km på befintlig riksväg 56 från Gävleborgs länsgräns till anslutande Hedesunda väg (väg 507). I förstudien studeras särskilt trafikssäkerhetsbrister på sträckan. Vidare utreds möjligheten och behovet av att färdas som oskyddad trafikant längs hela eller delar av sträckan. Sedan förstudien påbörjades har Vägverket övergått i Trafikverket och flera vägar har bytt vägnummer. I förstudiedokumentet anges den mest aktuella namnsättningen där så är möjligt. 1.4 Tidigare utredningar och beslut I den långsiktiga vägplanering som Trafikverket bedriver handlar trafiksäkerhetsarbetet om att finna kostnadseffektiva åtgärder som minskar antalet dödade och svårt skadade på länens vägar. Mötesseparering, tillsammans med sidoområdesåtgärder, pekas här ut som effektiva och önskvärda åtgärder. Gävle kommuns dokument Vision 2010 är ett inspirerande, styrande och vägledande dokument som ska genomsyra kommunens mål, planer, policies, program och projekt. Vision 2010 slår bland annat fast att 2010 ska: 1.6 Övergripande mål Trafikverket Efter 1993 års riksdagsbeslut, då stamvägnätet lades fast av riksdagen, har ett omfattande transportpolitiskt utredningsarbete bedrivits, vilket utmynnat i flera transportpolitiska propositioner. I den senaste, Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem 2001/02:20 anges följande transportpolitiska mål: Det övergripande trafikpolitiska målet ska vara att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. 6 Förstudie Väg 56, X-länsgräns - väg 507 SLUTHANDLING

7 Detta övergripande mål preciseras i sex delmål: Ett tillgängligt transportsystem En hög transportkvalitet En säker trafik En god miljö En positiv regional utveckling Ett jämlikt transportsystem I det långsiktiga målet för trafiksäkerheten ingår den så kallade nollvisionen. Visionen innebär att ingen människa ska dödas eller bli svårt skadad i trafiken. Olycksstatistiken visar att mötesoch singelolyckorna står för den största andelen av de trafikolyckor som resulterar i döda och svårt skadade personer. Målinriktningen i det trafiksäkerhetsarbete som Trafikverket nu genomför är därför att genom olika åtgärder eliminera risken för mötesolyckor och genom sidoområdesåtgärder minska skadeföljden vi avkörningsolyckor. Erfarenheter från tidigare projekt med mötesseparering visar att andelen svåra trafikolyckor har sjunkit drastiskt i och med en sådan åtgärd. Regionen En gemensam målbild för regionen har utvecklats, grundat på EU:s mål, nationella och regionala mål samt den storregionala funktionsanalysen och den storregionala transportsystemanalysen. Målbilden består av ett övergripande mål och fyra inriktningsmål, varav två berör denna förstudie: Övergripande målbild: Infrastruktur och kommunikationer med väl utvecklade rese-, transport- och kommunikationsmöjligheter bidrar till regionutveckling och samhörighet med omkringliggande regioner. Inriktningsmål: Stärkta förutsättningar för näringslivet med avseende på näringsliv, transportsystemet och ökad internationalisering såväl för gods som persontrafik. Ökad miljö- och klimathänsyn i transportsystemet. Effektiva, resurssnåla och klimatvänliga transportsystem eftersträvas. Samhällsplanerings- och transportlösningar måste samtidigt med funktionell effektivitet tillgodose miljö- och klimateffektivitet. Gävle kommun Trafikstrategin är det dokument som beskriver den riktning Gävle Kommun vill ge sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. Följande delmål anses vara av intresse för förstudiens omfattning: Mål 4: Ett fungerande gc-nät Mål 18: De skadliga utsläppen från biltrafik ska minska Mål 19: Antalet bullerstörda ska minska Mål 21: Inga ska dödas eller skadas svårt i trafiken Mål 22: Lindrigt skadade ska minska med sex procent per år 1.7 Projektmål Målet för projektet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder för att höja trafiksäkerheten på befintlig väg 56 mellan Gävleborgs länsgräns och väg 507. Mål för projektets gestaltning avseende miljö, natur och kultur är: (från Vägverkets inriktningsdokument för natur, kulturmiljö och friluftsliv i väghållning (publ 2006:164) ) Olika typer av landskap, dess karaktärsskapandebebyggelse och brukningsmönster ska ha möjlighet att utvecklas och förstås. Naturtyper och kulturmiljöer med mycket höga värden till följd av att de är hotade, sällsynta eller på tillbakagång ska ha bibehållna kvaliteter. För djur som påverkas av vägen skall förutsättningar för fortlevnad och utveckling finnas. De hydrologiska förutsättningarna i värdefulla våtmarker ska vara oförändrade. Natur- och kulturmiljöer som allmänt används för friluftsliv eller som på annat sätt har stor betydelse lokalt ska ha bibehållna kvaliteter. Förstudie Väg 56, X-länsgräns - väg 507 SLUTHANDLING 7

8 Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen Förstudien är det första steget i den fysiska planeringen. Genom förstudien skapas en plattform för det fortsatta planeringsarbetet med projektet. Förstudien arbetas därför fram med en öppen attityd och i nära samarbete med berörda myndigheter och organisationer. Politiska mål Brist / problem tivtrafikresande. I tidigare planeringsskede har åtgärdsförslag enligt steg 1 och 2 dock bedömts ej, inom rimlig tid, kunna bidra till att projektmålet med en säker trafik uppfylls. Fyrstegsprincipen Steg 1. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt. Steg 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Steg 3. Vägförbättringsåtgärder. Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Strategisk planering Figur 3. Fyrstegsprincipen. Förstudie Vägutredning + MKB Arbetsplan + MKB Bygghandling Utförande Drift och underhåll Ingen fortsatt planering Syfte med förstudien Ge goda möjligheter till samråd, information och förankring Klargöra viktiga förutsättningar och kvalitéer inom angivet utredningsområde avseende trafik, miljö och markanvändning Identifiera brister Ge exempel på tänkbara åtgärder som kan medverka till att uppsatta mål uppfylls Förstudien visar på om projektet ska avfärdas, drivas vidare i en mer djupgående vägutredning eller om arbetsplanens projektering kan påbörjas. Förstudien skall också utgöra ett underlag till länsstyrelsen när de tar beslut om betydande miljöpåverkan. Figur 2. Planeringsprocessen. I samband med att den nu gällande trafikpolitiken formades uttalades krav på att i ökad utsträckning välja lösningar som utnyttjar befintlig väg på ett mer effektivt sätt. Det rekommenderas också att innan ny- och ombyggnad av väginfrastruktur föreslås, ska alternativa lösningar ha analyserats och övervägts. För detta synsätt har fyrstegsprincipen utvecklats, en arbetsgång där lösningsförslag indelas i fyra steg som alla ska analyseras i en förstudie: Åtgärder för att öka trafiksäkerheten på väg 56 utmed aktuell sträcka motsvarar åtgärder enligt steg 3 och 4. Åtgärder inom steg 1 och 2 skulle kunna vara att på sikt föra över mer transporter från väg till järnväg samt öka andelen kollek- 8 Förstudie Väg 56, X-länsgräns - väg 507 SLUTHANDLING

9 2 Förutsättningar 2.1 Områdets karaktär Aktuell del av väg 56 går främst genom ett skogslandskap med blandskog, dock övervägande barrträd. Landskapet är platt, och har i norr mot Hedesunda karaktären av jordbrukslandskap med mer öppen åkermark. I söder kommer väg 56 att passera Dalälven. Södra delen av vägsträckan berör därför Dalälvens strandområde. Området omfattas av olika sorters skydd av främst natur- och friluftsmiljön. Vägrummet med vägbana, vägren och röjda diken uppfattas längs med sträckan som tillräckligt brett för att få god överblick över omgivningen och trafiksituationen. Vägen har vid Smedsäng den kraftigaste kurvan, för att på så sätt gå utanför Jordbärsmurens naturreservat. 2.2 Byggnadstekniska förutsättningar Grunden består till största delen av morän. Södra delen av vägsträckan som ligger närmare Dalälven angränsar i väster till ett område med torv. Norra delen av vägsträckan går upp på Hedesundaåsen och får då en grund av lera-finmo samt isälvssediment. Om breddning av vägen är aktuell över te x vattendrag där bärigheten kan vara låg, kan en djupare geoteknisk undersökning komma att behövas för att utreda vilka förstärkningsåtgärder som kan tänkas vara nödvändiga. Beläggningsskador som varslar om otillfredsställande grundläggning och bärighet har ej iakttagits vid inventering. 2.3 Väg- och trafikförhållanden Vägbanan Längs med aktuell vägsträcka varierar vägbredden mellan 7 och 12 meter. Vägrenens bredd varierar längs med sträckan, och det saknas viltstängsel. Tillåten hastighet är främst 90 km/h, utom vid korsningen in mot Gysinge, där hastigheten är satt till 70 km/h. Vägens linjeföring har god standard vad avser kurvradiet och lutningar. Det finns många plankorsningar utmed sträckan, och separata körfält för vänstersvängande trafik. Flera fastigheter har utfart direkt mot väg 56 och det förekommer en del åker- och skogsanslutningar längs sträckan. Figur 4. Aktuell del av väg 56 går främst genom ett skogslandskap. Förstudie Väg 56, X-länsgräns - väg 507 SLUTHANDLING 9

10 56 Figur 5. Geologiska förutsättningar för aktuell del av väg 56. Biltrafiken ÅDT uppgår till 2860 fordon längs med större delen av sträckan, varav tung trafik utgör 30%. Den bro som går över Dalälven har ÅDT 2970, varav tung trafik är 30%. Norr om Brunn, vilket egentligen ligger utanför aktuell vägsträcka, är ÅDT 2840, varav tung trafik är 28%. På anslutande väg 509 uppgår ÅDT till 1140 fordon, varav tung trafik utgör 14%. Sekundärvägen 509 har relativt hög trafik. På grund av detta kan man utan närmare undersökning dra slutsatsen att ca 40% av trafiken färdandes på väg 56 är svängande trafik till eller från väg 509. Trafiken på väg 509 kan tänkas öka i och med den utbyggnad av denna som pågår, och då främst trafik till Gävle. Jössäng Norrgårds Rudan Änges Källrörsfallet Ängarna Norränget Nordangårds Varva backe Jordbärs- Eklunda muren Ås Berg Hofallet Rångsta Lassas Bölas Hedesunda Norrgårds Gripens Sängstus Brunn Harv Vall Backa rönningenfäbod- VästbyggebyHolmenNy- Svarta Habbarsmur Haget Hillersmur-berget Skommar-Myran rönningen Skommar- Skogs-myran Kvarn- Rönningen rönningen Fräkenäng Nyrö Hedtegen Snölingsmur Vedmyran Malms äga FalletSmedsäng Björsjövallen Fäbods Lisselängen Körsmyrorna Nyvallen Smedsäng Kolningsberget Svadarna rönningarnalissel- Sälg- näset Västermur Stormur Lergropen Kvarnmur Stormuren Västervreten Fiskudden Österudde Edbäcks-ön Storön Ormholmen Halsberget Näset Bomsrönningen Silkesholmen Figur 6. Pellesberget ± ÅDT , Meters Kartan visar årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) för sträckan. 10 Förstudie Väg 56, X-länsgräns - väg 507 SLUTHANDLING

11 Med idag gällande uppräkningstal för ökade trafikmängder i Gävleborgs län kan prognostiserade trafiksiffror för väg 56 år 2020 samt 2040 beräknas enligt tabell nedan. Tabell 1. Årsdygnstrafik idag för väg 56 samt uppräknad prognos år 2020 och Vägsträcka ÅDT idag ÅDT år 2020 ÅDT år 2040 Större delen 2860 (30%) 3129 (31.5%) 3731 (32%) Bro över Dalälven 2979 (30%) 3248 (31.5%) 3876 (32%) Norr om Brunn 2840 (28%) 3102 (29.5%) 3698 (30%) Väg (14%) 1233 (13%) 1460 (15%) Farligt gods Aktuell sträcka av väg 56 är en primär transportväg för farligt gods. I norra delen av sträckan finns vid Skärsö vägkrog en rekommendera p-plats för tillfällig uppställning av fordon med farligt gods. Räddningsverket har genomfört studier av transporter med farligt gods i Sverige. Under fjärde kvartalet år 1998 transporterades mellan och ton farligt gods på denna del av väg 56. Detta kan jämföras med mängden farligt gods som transporterades på de större närliggande europavägarna under samma tidsperiod. På E18 mellan Karlstad och Örebro transporterades ton och på E18 mellan Västerås och Stockholm transporterades ton. Kollektivtrafik Väg 56 trafikeras delvis av bussar i linjetrafik. Dessa är X-trafiks linje 48 och 49 som har 4 respektive 7 turer om dagen vardagar. Bussar i linjetrafik 48 och 49 till Gävle kommer från Gysinge,väg 272, och svänger ut på väg 56 norrut. Vid Smedsäng ca 5 km norrut (Delsträcka 3) svänger de av mot Ön och Ålbo för att ta den gamla vägen in mot Brunn. Utefter väg 56 finns endast en hållplats i vardera riktning, med namnet Nyvallen, vilken försörjer de fastigheter som finns där, se Delsträcka 3. Aktuell vägsträcka trafikeras inte av skolbussar, som istället kör på mindre vägar mellan omkringliggande byar. Skolbussarna korsar därmed väg 56 vid korsningen väg 56/Vinnersjövägen. Figur 7. Bild 2. Sträckan trafikeras av en stor mängd tung trafik (~ 30%). Förstudie Väg 56, X-länsgräns - väg 507 SLUTHANDLING 11

12 Trafiksäkerhet Total har det enligt Trafikverkets olycksdatabas fram till längs aktuell sträcka inträffat 13 olyckor med totalt 26 inblandade. Över 70 % av olyckorna är singelolyckor, resterande är korsnings- och mötesolyckor. Knappt 85% av antalet olycksdrabbade blev lindrigt skadade. olyckstyp Antal olyckor Dödade Svårt skadade Lindrigt skadade singel möte omkörning avsvängning korsande 1 5 upphinnande fotgängare cyklist/moped vilt 4 5 övriga summa Muren Brunn Jössäng Rudan Änges Källrörsfallet Ängarna Norränget Varva backe Eklunda muren Ås Berg Hofallet Rångsta Lassas Bölas Hedesunda Sängstus Brunn Harv Vall Backa rönningenfäbod-västbyggeby Ny- Svarta HabbarsmurHaget Hillersmur-berget Skommar-Myran rönningen Skogs-myran Kvarn- Rönningen rönningen Fräkenäng Nyrö Hedtegen Snölingsmur Vedmyran Malms äga FalletSmedsäng Fäbods Lisselängen Björsjövallen Körsmyrorna Kolningsberget Nyvallen Svadarna Smedsäng Lissel-Sälg-näset rönningarna Fiskudden Västermur Stormur Tabell 2. Lergropen Kvarnmur Stormuren Västervreten Österudde Edbäcks-ön Storön Ormholmen Bomsrönningen Näset Silkesholmen Pellesberget Olycksstatistik längs aktuell sträcka. möte 14% Figur 9. Figur 10. Svårt skadade Lindrigt skadade Piparholmen ± Vrakbacken holmenkvarn- Sevedskvarn Meters Figur 8. På kartan redovisas lokalisering av olyckor. Figuren visar på den procentuella fördelningen mellan olyckstyperna. möte 14% korsande 14% korsande 14% 72% singel 72% 2.4 Miljö Naturmiljö, rekreation och friluftsliv Vägsträckningen går genom ett antal områden värdefulla för natur- och friluftslivet. I södra delen av sträckan vid Dalälven finns tre Natura 2000-områden: Gysinge (se karta 5) Huvudsyftet med området är att bevara ett värdefullt vattendrag, de tidvis översvämmade älvängarna, de ädellövrika strandskogarna samt de arter som är knutna till denna typ av miljöer. Bevarandestatusen för området som helhet är till största delen gynnsam. Dess värden och status bör ses i ett landskapsperspektiv. Stora delar av nedre Dalälven har natur som liknar och kompletterar Gysingereservatets natur. Vid bildandet av Färnebofjärdens nationalpark togs flera av de finaste områdena i Gysingereservatet med i nationalparken. Natura 2000-området Gysinge angränsar till vägens västra sida. Jordbärsmuren-Ålbo (se karta 6) Området är även ett naturreservat med stöd i Miljöbalken. Huvudsyftet med området är att bevara en värdefull högmosse, de lövrika skogarna, de värdefulla våtmarkerna och älvängarna samt de arter som är knutna till dessa miljöer. Ålboåns mynningsområde omgärdas av strandkärr, älvängar och fastmarker med lövskogar och ädla lövträd. Området som helhet hyser en mycket rik fågelfauna och delvis även vedinsekter. Området som helhet bedöms ha goda förutsättningar för gynnsam bevarandestatus. Natura 2000-området Jordbärsmuren-Ålbo angränsar till vägens östra sida. Övrehedesundafjärden (se karta 7) Det övergripande syftet är att bevara en del av den helhet som utgörs av Dalälven, och specifikt ett område med värdefulla lövrika skogar, våtmarker och älvängar samt de arter som har dessa biotoper som livsmiljö. Områdets bevarandestatus kan i dagsläget inte anses vara gynnsam. Flera av naturtyperna är antingen stadda i igenväxning eller saknar vissa viktiga strukturer t.ex. död ved. Dock finns en klar potential för området att inom en överskådlig framtid bl.a. genom aktiva skötselåtgärder utvecklas och därmed uppnå en gynnsam bevarandestatus. Skyddet för de skogliga värdena kommer också att öka i och med att området avsätts som naturreservat. Natura 2000-området Övre Hedesundafjärden angränsar till östra sidan av väg Förstudie Väg 56, X-länsgräns - väg 507 SLUTHANDLING

13 Figur 11. Karta 5. Natura 2000-området Gysinge. Figur 12. Karta 6. Natura 2000-området Jordbärsmuren - Ålbo. Figur 13. Karta 7. Natura 2000-området Övre Hedesundafjärden. Förstudie Väg 56, X-länsgräns - väg 507 SLUTHANDLING 13

14 I söder finns Gysinge naturreservat. Området är uppbyggt av morän som pålagrats av älvens svämsediment, vilket givit upphov till de karakteristiska älvängarna som hävdats i äldre tider. På öarna och längs stränderna finns lövrika bestånd med stor andel ädla lövträd. Området ska bevara ett för Nedre Dalälven representativt område omfattande skogs- fors- och deltalandskap - lövskog, vattenbiotoper och älvängar har stort värde för fågel, insekter mm. Området avgränsas i väst av väg 56. Dalälven omfattas av strandskydd på 300 m i Gävleborgs län. I den norra delen av sträckan finns ett skyddsområde för vattentäkt. Detta berörs inte direkt av väg 56 men kan ändock uppmärksammas inför kommande planering. Hedesundaåsen, som i söder övergår i Enköpingsåsen, omfattas av 3kap 6 MB: Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. I Översiktsplan 90 för Gävle kommun fastslås att inom vissa områden av särskilt intresse för främst kulturmiljövården men i vissa fall även för naturmiljövården är det viktigt att den öppna jordbruksmarken bibehålls, t ex vid Hedesunda och Ålbo (se sid. ÖP 76). Aktuell sträcka går främst genom skogsmark, men denna aspekt lyfts ändå fram. Vägen går i söder fram till nedre Dalälven. Södra sträckan av aktuellt vägområde berör därmed: Riksintressen naturvård samt riksintressen friluftsliv enligt 3 kap 6 miljöbalken (MB). Området är intressant ur geovetenskaplig synpunkt, som odlingslandskap och för naturbetesmark. Området med vattendrag och våtmarkskomplexet är mycket viktigt för fauna och flora, mångfalden och landskapsbilden. Stora delar av området är bevuxet med strandskog med inslag av instängda vatteny- tor och strandkärr. För friluftslivet är nedre Dalälven viktig för fritidsfiske, bad, kanoting, båtsport samt kulturstudier. Dalälven från Avesta till Skutskär, som därmed berörs av väg 56, omfattas av riksintresse för rörligt friluftsliv enligt 4 kap. 2 MB. Inom området skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftlivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Dalälven nedströms Näs bruk omfattas även av riksintresse vattendrag enligt 4 kap 6 MB. Dalälvens delta vid Gysinge ingår i naturvårdsprogrammet för regionen och berörs av väg 56. I naturvårdsprogrammet redovisas värdefulla naturområden som har inventerats av Länsstyrelsen. Dalälven Färnebofjärden är med i Konvention om våtmarker av internationell betydelse, från I dagligt tal kallas konventionen för Ramsarkonventionen eller våtmarkskonventionen. Medlemsländerna, där ibland Sverige, åtar sig att ta hand om de i konventionen upptagna områdena och bevara värdena i dessa, i synnerhet såsom livsmiljö för våtmarksfåglar. Det är mötet mellan nordliga och sydliga vegetationstyper samt tidvis översvämning i området som bidrar till en mycket rik flora och fauna, och gör att vattendraget tagits upp i konventionen. Kulturmiljö Vägen berör följande områden i Bevarandeprogram för odlingslandskapet: Norra Brunn; nyodlingslandskap, klass 3, Centrala Hedesundabygden; odlingslandskap kring gammal åsväg i älvlandskap, klass 1 (ytterst liten del) samt Gysinge, Rödbracksmuren och Storön; odlingsmark i bruksmiljö, klass 3. Klass 1 betyder högsta bevarandevärde, klass 2 mycket högt bevarandevärde och klass 3 högt bevarandevärde. Inom en korridor på ca 20 meter på vardera sidan om vägkanten berörs följande fornlämningar, se tabell nedan. Tabell 3. Berörda fornlämningar längs aktuell sträcka. RAÄ-nr Antikvarisk bedömning Lämning Beskrivning 1) Hedesunda 519:1 Övrig kulturhistorisk lämning 2) Hedesunda 520:1 Övrig kulturhistorisk lämning fossil åker kolningsanläggning Område med röjningsrösen 115 x 30 m (N-S) En kolbotten 3) Hedesunda 326:1 Fast fornlämning vägmärke Postament till milstolpe av gråsten, 1.3x1.3 m stor och 0.9 m hög. Är raserat i SV delen. Milstolpen är borttagen, men var enligt inventeringen 1953 av gjutjärn och ca 1 m hög. Omgivningen är flack moränmark med blandskog. 14 Förstudie Väg 56, X-länsgräns - väg 507 SLUTHANDLING

15 RudanÄngarna Änga rna Änges Ruda n Källrörsfallet Änge s Ruda n Norränget Änga rna Källrör sfa l e t Nordangårds Norrä ng et Sla ggv arp Sla ggv arp Varva backe Bil s krotnin gsa nlä ggning Va rva bac ke Norda ngå rds Fotb.p l. Kolningsgropar muren Eklunda Ås Ek lunda Jordbä rs- muren Hofallet Bäc kbottn e n Hofa lle t Så g Berg Ås Berg Rångsta Rångsta Bölas Hom ur Lassas La ss as Id rottspl. Hedesunda Hedes unda Gripens Is hoc ke yb. Böla s Norrgå rds Gruv hål Sk ola Gripe ns Gruv hål Kva rn Se rv ic ehus Ras tpla ts Brunn Brunn SängstusVall Backa Sä ngs tus Åte rv in nings anl. Harv Harv Va ll Bac ka rönningenfäbod- VästbyggebyHolmenNySvarta Fä bod- Ny- Holm en rönningen holme n Vä stby gge by Sv ar ta HabbarsmurHaget Gäs trike e l den Haget Habbars mur bergethillersmurhil ler sm ur- be rget Skommar-Myran Hil ler sm ur Sk omm ar- Myra n rönningen Skräddarrönningen Skogsmyran KvarnRönningen rönningen Sk jutba na Gäs trike e l den Sk rä dda rrönninge n Sk om ma -r rönningen Jungfru- mur Sk va te rbä ck e n Sk ogs - my ran Kva rn- Rönnin gen rönningen rönningen Fräkenäng Frä ke näng Gäs trike le den Nyrö Sty ggm yr Prä s tgå rds- änge n Nyrö Hedtegen Vedmyran Malms äga Snölingsmur Hedtege n Fla sk my ran Him ur Ve dmy ran Snölin gsm ur Dam me n Fallet BjörsjövallenSmedsängFäbods KörsmyrornaLisselängen Malm s ä ga Sty ggm yra n Fa lle t Sm eds äng Fä bods Bjö rs jö v allen Lis se ä l nge n Körs my rorna Kil Kolningsberget Kolningsbe rget Nyvallen Jordbä rsm uren-ålbo Svadarna na tu rres erv at Sv ada rna Nyv allen Smedsäng Sm eds äng Ålb oån Storte ga rna Lissel- Näs murar na Gråtä nga rna Sälgnäset Sä lg- Lis se l- Dragmure n nä se t rönningarna rönningar na Finnbä ck en Västermur Fiskudden Rönnmure n Fis kudde n Finnbä ck en Vä ste rm ur Teckenförklaring Stormur Storm ur Ty rs- rönning riksintresse Natura 2000 riksintresse naturmiljö Lergropen Gäs trike le den Kvarnmur Stormuren Le rgrope n riksintresse friluftsliv Kva rnm ur Rotbäc k en Storm ure n Rotbäc k sv ik e n riksintresse vattendrag Västervreten Vä ste rv rete n In gev ara ä nge n Österudde Öste rudde Sk ola Sv ar tb. EdbäcksEdbäc ks - ön ön Storön 0 Storön Halsberget Ormholmen Näset Bomsrönningen Silkesholmen Halsbä ck en Dalälv en Halsbe rge t Ormholm e n Bom srönnin gen ± Meters Ändlös my ra n Näs et Sm åä nga rna Silke s holme n Figur 14. Karta 8. Visar de riksintressen för naturområden som berör vägen. Förstudie Väg 56, X-länsgräns - väg 507 SLUTHANDLING 15

16 Naturresurser Längs med aktuell vägsträcka bedrivs främst skogsbruk. Kring Brunn förekommer jordbruk, men någon större åkerareal berörs inte direkt av väg 56. Vägen korsas av åker- och skogsavfarter. gränsar till väg 56, men beräknas inte att beröras pga eventuell breddning av vägen. 2.5 Mark- och vattenanvändning Bebyggelse Hedesunda är kommundel i Gävle kommun. Tätort i Hedesunda är byn Brunn med omgivningar, som hade 1047 invånare. Byn hade en utflyttning med 2,2% mellan åren I Brunn finns service så som bank, matställen, affärer, skola (klass 1-7), förskolor och äldreboende. Längs med sträckan förekommer enstaka bebyggelse med en något större grupp av fast- och fritidsboende vid Smedsäng. Bostäderna ligger oftast i skogsen med närhet till Salabanan, och antalet bostäder i nära anslutning till väg 56 är därmed få. I närområdet kring väg 56 finns ett antal mindre byar, så som Norra Brunn, Ålbo och Gysinge. Näringsliv och sysselsättning Längs med sträckan förekommer främst skogsoch jordbruk. Det finns en del näringsliv i Hedesunda, både i centralorten Brunn, men även i omkringliggande orter. Större omkringliggande orter, så som Gävle och Sandviken ligger ungefär 4 mil bort. Till Västerås och Uppsala tar det ca 1 timme med bil. Ledningar Generellt är korsningar eller parallella ledningar få efter vägsträckan och många kommer troligtvis inte att beröras av en eventuell vägåtgärd. Ledningsägare för eldistribution är främst Hedesunda Elektriska AB, men kablar ägs även av Vattenfall och Gävle Energi. Ledningsägare för opto och tele är Skanova. Utefter hela sträckan finns en befintlig optokanalisation som bör flyttas eller ersättas om den kommer i konflikt med eventuell vägbreddning. Kommunala planer I översiktsplanen för Gävle kommun föreslås möjlighet för tillkommande fritidsbebyggelse i Ålbo, öster om väg 56. I övrigt fastslås att bostadsbehovet i Hedesunda ska täckas genom i första hand förtätning. Det finns vid korsningen väg 56/ Vinnersjövägen fyra sammanhängande detaljplaner som möjliggör bilservice och industri. Detaljplanerna an- 16 Förstudie Väg 56, X-länsgräns - väg 507 SLUTHANDLING

17 3 Funktionsanalys av transportsystemet Funktionsanalysen lyfter fram nuvarande situation med eventuella problem inom nuvarande transportsystem. Funktionsanalysen har gjorts med utgångspunkt från de sex transportpolitiska målen. 3.1 Tillgänglighet Det grundläggande syftet med transportsystemet är att det ska tillgodose de behov av transporter ett väl utvecklat samhälle har. Med tillgänglighet avses den lätthet med vilken utbud och aktiviteter i samhället kan nås av såväl enskilda personer som näringslivet. Dagens situation Tillgängligheten till transportsystemet för fordonstrafiken inom utredningsområdet bedöms som god. Viss köbildning kan uppstå på grund av den stora mängden tung trafik som finns på sträckan. Tillgängligheten för utryckningstrafiken bedöms som god. För de oskyddade trafikanterna saknas på stora delar av sträckan alternativa förbindelser. Det finns dock sommartid en alternativ gång- och cykelbana i och med att en del av Gästrikeleden går från Brunn till Gysinge. På aktuell sträcka utgörs leden av en banvall väster om väg 56, vilken korsar vägen vid Hedesundaskogen, och därefter går på östra sidan upp mot Brunn. Identifierade problem För de resenärer som vill åka kollektivt längs med vägen finns begränsad tillgänglighet till busstrafik. Tidvis försämrad framkomlighet för motorfordonstrafiken då köbildning kan uppstå. Osäkra passager för oskyddade trafikanter över aktuell vägsträcka. 3.2 Transportkvalitet Detta delmål har en tydlig inriktning mot näringslivets godstransporter. Med hög transportkvalitet avses att transporter kan ske med hög regularitet, säkerhet och tillförlitlighet. Detta kräver ett transportsystem med tillräcklig kapacitet och drift- och underhållsstandard. Dagens situation Idag är vägen störningskänslig, då ingen alternativ transportväg finns om vägen blir oframkomlig, t ex om en olycka skulle ske. Detta gör även att tillförlitligheten inte är total. Det kan skapas köbildningar, vilket kan upplevas som störande. Inga bärighetsproblem finns idag utmed vägen och väg 56 utgör på sträckan ett väl fungerande transportsystem med tillräcklig framkomlighet. Drift- och underhållsstandarden är god. Identifierade problem Störningskänslighet. Köbildningar. Inga bärighetsproblem finns identifierade. 3.3 Trafiksäkerhet Trafiksystemet ska medge att trafikanter som följer trafiksystemets regelverk kan göra misstag utan att dödas eller skadas svårt. Dagens situation Trafiksäkerhetsnivån på nuvarande väg 56 mellan länsgränsen och Hedesunda kan ej anses motsvara detta mål då vägen saknar mittseparering. Olycksstatistiken visar att singelolyckor orsakar 72 % av det totala antalet skadade på sträckan. Även viltstängsel saknas. Längs sträckan finns även ett antal utfarter, vilket ökar olycksrisken. Vägnät för oskyddade trafikanter längs med vägsträckan är otillfredsställande. Främst saknas gc-väg längs sträckan. Dock finns Gästrikeleden i närheten av vägen. Leden utgörs på aktuell sträcka av gamla banvallen, vilken utgör möjlig transportväg för de oskyddade trafikanterna mellan norra och södra delen av förstudiens område. Vägen kan komma att behöva ses över, samt säkra passager utformas över väg 56. Vägen utgör transportled för farligt gods, vilket är en säkerhetsrisk. Identifierade problem Vägens utformning medger mötesolyckor, singelolyckor och andra - olycksvarianter. Säkra passager för oskyddade trafikanter över väg 56 saknas på aktuell sträcka. Transporter med farligt gods trafikerar vägsträckan. Förstudie Väg 56, X-länsgräns - väg 507 SLUTHANDLING 17

18 3.4 Miljö Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas så att en hälsosam livsmiljö för alla skapas och hushållning iakttas. Nuvarande vägtransportsystem påverkar omgivningen på olika sätt, bland annat genom trafikbuller, luft-, markoch vattenföroreningar, samt att den ger upphov till en barriär. Framtida trafikökning medför i de flesta fall ytterligare negativa konsekvenser för miljöintressen. Dagens situation Trafikbuller är negativt för de personer som bor och arbetar i närheten av vägen, samt för fritidsutövare. Antalet berörda uppskattas dock som mycket litet. Buller kan även vara negativt för lokala djurpopulationer, samt kulturvärden som utgörs av upplevelse av landskapsbild. Eventuella bullerdämpande åtgärder studeras djupare i nästa skede. Halten av luftföroreningar kommer inte upp i miljökvalitetsnormernas nivåer, vilket trafikverket har som målsättning i samtliga projekt. Markföroreningar, såväl som vattenföroreningar, är negativa för växtligheten och i förlängningen också för människor och djur. På vägar med ÅTD på mellan innehåller dock vägdagvatten normalt relativt låga halter föroreningar. Inga särskilda åtgärder rekommenderas för omhändertagande av dagvatten. Vägen utgör en barriär för oskyddade trafikanter som behöver röra sig längs med vägen eller korsa den. Nuvarande väg utgör också en barriär för djurens rörlighet och växternas spridningsförmåga. Huruvida dagens trafik ger upphov till störande vibrationer samt hur stor påverkan det rör sig om är okänt. Många av naturvärdena i området utgår från Dalälven och dess närområde. Värdena bedöms inte påverkas av väg 56 i någon större utsträckning, utan kan bibehållas. Kulturvärdena är kopplade till Gysinge bruk. Vägen berör området för kulturmiljövård vid Gysinge, men dock ej på ett sådant sätt att kulturmiljövärdet anses minska. Identifierade problem Tidvis bullernivåer som kan upplevas som störande. Vägen utgör en barriär. 3.5 Regional utveckling Detta delmål är besläktat med delmålet om Ett tillgängligt transportsystem och syftet är att tillvarata transportsystemets möjligheter att bidra till en positiv regional utveckling. Dagens situation På regional nivå har aktuell sträcka av väg 56 en viktig funktion för kommunikation och förbindelse mellan Västerås och Gävle. Vägen ger goda möjligheter till arbetspendling och transporter, vilket är viktigt för möjligheten att bo, arbeta och etablera sig i regionen Identifierade problem Om vägen i framtiden upplevs som undermålig för transporter till, från och genom regionen kan den regionala utvecklingen komma att hämmas. 3.6 Jämställdhet Män och kvinnors sätt att resa skiljer sig åt, bland annat beroende på att män i större utsträckning har tillgång till bil än vad kvinnor har. Av denna anledning är det fler kvinnor än män som reser med kollektiva färdmedel och som går eller cyklar. Fler män än kvinnor deltar i planering och förvaltning av transportsystemet. Dagens situation Projektet är till sin helhet jämställdhetsneutralt. Män gör dock fler resor med bil och arbetspendlar oftare. Nuvarande transportsystem är till övervägande del anpassat för biltrafik. Att resa kollektivt är mindre bekvämt och tar betydligt längre tid, främst beroende på att turutbudet är begränsat. Det är dock inte klarlagt hur män och kvinnors resmönster ser ut i området, eller om dagens utbud av transportmöjligheter helt motsvarar det behov som finns. Identifierade problem Möjligheten att resa kollektivt är liten jämför med att resa med bil. Kvinnor deltar i mindre utsträckning än män i planeringen av transportsystemet. 18 Förstudie Väg 56, X-länsgräns - väg 507 SLUTHANDLING

19 4 Tänkbara åtgärder, dess effekter och konsekvenser Som tidigare beskrivits har åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten på dagens väg analyserats i Trafikverkets strategiska planeringsprocess. Åtgärder motsvarande steg 1 och 2 enligt fyrstegsprincipen bedöms ej, inom rimlig tid, bidra till måluppfyllelsen vad avser en säker trafik. Därför erfordras fysiska åtgärder på och omkring befintligt vägnät för att komma till rätta med trafiksäkerhetsproblemen. De åtgärder som föreslås är främst ombyggnad till mötesfri landsväg, minskat antal korsningar och anslutningar samt ny trafiksäkrare utformning av kvarvarande korsningar. Nollalternativet utgör ett jämförelsealternativ, och innebär att inga åtgärder vidtas på studerad sträcka förutom normala drift- och underhållsåtgärder. Föreslagen åtgärd innebär att göra denna del av väg 56 till mötesfri landsväg. Omgivande större vägnät består främst av 2+1-väg med mitträcke, och det är naturligt att även denna sträcka får den utformningen. Trafiksäkerhetsmässigt bör en trafikseparering eftersträvas. Dock ger inte trafikmängden underlag för 2+2-väg. Att 2+1-väg med mitträcke förordas framför lösning med omkörningsfickor beror på den relativt höga mängden tung trafik. 4.1 Nollalternativet Om inga åtgärder vidtas kommer nuvarande brister i trafiksäkerhet att öka i takt med den förväntade trafikökningen. Bristerna drabbar främst biltrafikanterna. Ett nollaltenativ innebär att framkomligheten försämras på grund av den tänka framtida trafikökningen. Möjligheten för oskyddade trafikanter att säkert ta sig över vägen förbättras inte då inga säkerhetshöjande åtgärder görs. I och med en trafikökning försvåras tillgängligheten ytterligare. Ett nollalternativ kan komma att leda till att vägen bromsar den regionala utvecklingen, då vägtransportsystemets kapacitet inte utvecklas. Nollalternativet innebär att man begränsar risken för ökat buller längs sträckan. Nollalternativet innebär att ingen ny mark tas i anspråk, och därmed uppstår ingen ny påverkan på kultur- och naturvärden på grund av detta. Mötesfri landsväg Aktuell vägsträcka mellan länsgränsen och Hedesunda (Brunn) är knappt 17 km lång. Nedan beskrivs generell utformning längs med sträckan. Längre fram beskrivs mer detaljerat förslag till åtgärder för sträckan indelad i sex delsträckor. Vägen Vägen föreslås göras om till mötesfri landsväg med främst 2+1 väg med mitträcke, för att skapa trafikseparering viket minskar olycksrisken. Där 2+1 inte lämpar sig, t ex vid broöverfarter eller höga naturvärden, föreslås 1+1 väg behållas. Vägen behöver breddas för att få en totalbredd av rekommenderade 14 meter där 2+1 väg föreslås. Målet har varit att försöka behålla befintliga broar och dess bredder så lång som det är möjligt. Anslutningar och korsningar På vidstående karta redovisas en översiktlig principskiss över förslaget till mötesfri landsväg, där växlingssträckor, större korsningar samt körfältsindelning är utmärkta. Tyngdpunkten i arbetet med vägförslaget ligger på sträckindelning av 2+1 sträckor och växlingssträckor samt åtgärder vid korsningar och fastighetsanslutningar. Väggbredden blir 14 m. Syftet har varit att minska antalet korsningar och anslutningar samt höja trafiksäkerheten i kvarvarande korsningar. Där så är lämpligt läggs växlingssträckor i korsningspunkter för att höja trafiksäkerheten. Nedan ges förslag på skisser över utformningar av föreslagna korsningstyper. Sidoområdet Vägens sidoområde ses över för att minska skadeföljderna av en eventuell avkörning. Detta innebär främst att trafikanter, med hjälp av sidoräcken, hindras från att köra av vägen och kollidera med oeftergivliga hinder eller köra ut för höga branta slänter. Sidoräcken sätts en bit ut från vägen dels för att minska negativ påverkan av trafikantupplevelsen dels för att ge möjligheten att köra en stannad bil åt sidan på sträckor med ett körfält. Ett rekommenderat säkerhetsområde på 9 m, från ny vägkant till fast hinder, är lämpligt. Den totala vägkorridorens bredd blir generellt 32 m, där det är möjligt, där vägen går genom skogsmark. Detta resulterar i att viss skogsmark kommer att behöva tas i anspråk för att möjliggöra erforderlig korridorbredd. Förstudie Väg 56, X-länsgräns - väg 507 SLUTHANDLING 19

20 14 m Säkerhetszon 9 m Körbanor 7,0 m 1,75 m Körbana 3,75 m Säkerhetszon 5,5 m eller sidoräcke Vägren 0,5 m Vägren 1,0 m eller sidoräcke Figur 15. Mötesfri landsväg på befintlig 14-metersväg. Figur 16. Bild 4. Förslag på utformning av korsning av modell bandyklubba. Bild 5. Förslag på utformning av fyrvägskors i växel- Figur 17. sträcka. Figur 18. Bild 6. Förslag på utformning av korsning med vänstersväng till/från anslutande väg. Figur 19. Bild 7. Förslag på utformning av korsning med vänstersvängfält i växlingssträcka, samt exempel på ögla. Figur 20. Bild 8. förslag på utformning av höger/högeranslutning. Figur 21. Bild 9. Förslag på utformning av traktoröverfart. 20 Förstudie Väg 56, X-länsgräns - väg 507 SLUTHANDLING

21 Geoteknik Nuvarande vägsektion kommer att behållas. För nödfickor och nya anslutningsvägar bedöms det som regel ej bli nödvändigt med grundförstärkningsåtgärder. Kompletterande geoteknisk undersökning vid eventuell breddning kan komma att krävas för att undersöka om behov av förstärkningsåtgärder är nödvändiga. Kollektivtrafik Utefter väg 56 finns endast en hållplats i vardera riktning med namnet Nyvallen, vilken försörjer de fastigheter som finns där, se Delsträcka 3. Hållplatsen skall finnas kvar och funktionen skall upprätthållas. X-trafik som trafikerar sträckan, ser inget behov av att utöka antalet hållplatser efter sträckan då befolkningsunderlaget är så litet. Skolbusstrafiken nyttjar främst lokalvägar som ansluter till väg 56. Oskyddade trafikanter Antalet gående och cyklister utmed sträckan bedöms som litet. Uppsättandet av mitträcke förstärker vägens barriäreffekt. Vid växlingssträckorna kan vid behov öppning i mitträcket göras för gående som ska korsa vägen. Detta innebär att endast ett körfält i taget behöver korsas via en avskiljande och skyddande Mittö. Miljö och markanvändning Generellt kan sägas att ny mark föreslås tas i anspråk där breddning av befintlig väg är nödvändigt för att skapa 2+1-väg. Markanvändningen är idag främst skogsbruk och bitvis jordbruk. Behovet av åker- och skogsanslutningar och överfarter samt behov av viltstängsel utreds i detalj i nästa skede. Inga utpekade natur- eller kulturvärden bedöms påverkas i någon större utsträckning av de föreslagna åtgärderna. Vägen kommer dock bli en mer uttalad barriär för människor samt naturoch djurliv. Under rubriken Miljö och markanvändning beskrivs konsekvenserna på respektive delsträcka för de intresseområden som bedöms vara relevanta inom respektive sträcka. Övriga markerade miljö- och markanvändningsintressen som redovisats under kapitel 2. Förutsättningar ska ses som information för att få en bättre helhetsbild. Naturresurser Mellan Gävleborgs länsgräns och Hedesunda sträcker sig vägen i åkermark och skogsmark. Skogsmark är den naturresurs som starkt dominerar landskapet. Ny föreslagen vägbredd är 14 m och befintlig vägbredd varierar mellan 7 m och 12 m. Vid breddning kan viss skogsmar behöva tas i anspråk för att möjliggöra den korridorbredd som vägen kommer att erfordra. Då åkermarken oftast är fri från fasta hinder beror ny korridorbredd främst på vägens diken som förslås ha minsta bredden 1,5 m. Hur mycket åkermark som kommer att behövas tas i anspråk varierar beroende på befintlig vägbredd, vägens geometri och avvattningsförutsättningar. Minsta erforderliga korridor i åkermark är 17 m. Detta resulterar i att viss åkermark kommer att behövas tas i anspråk för att möjliggöra erforderlig korridorbredd. Där nya sidovägar föreslås byggas kommer oexploaterad mark att tas i anspråk. Figur 22. Bild 10. Exempel på Mittö, där oskyddade trafikanter kan korsa vägen på ett trafiksäkert sätt. Förstudie Väg 56, X-länsgräns - väg 507 SLUTHANDLING 21

22 Brunn Muren Norrgårds Jössäng Figur 23. Hela sträckan. De röda pilarna illustrerar körfältsindelningen längs med sträckan. Rudan Änges Källrörsfallet Norränget Nordangårds Varva backe Jordbärs- Eklunda muren Ås Berg Hofallet Rångsta Lassas Hedesunda Bölas Norrgårds Gripens Sängstus Brunn Harv Vall Backa HolmenNy- VästbyggebySvarta Habbarsmur Haget Rönningen Fräkenäng Snölingsmur Vedmyran Malms äga FalletSmedsäng Björsjövallen Körsmyrorna Kolningsberget Nyvallen Svadarna Smedsäng rönningenfäbod- berget Skommar-Myran rönningen Skommarrönningen Skogs-myran Kvarn- rönningarnalissel- Sälg- näset Västermur Fiskudden Stormur Lergropen Kvarnmur Stormuren Västervreten Edbäcks-ön Storön Ormholmen Näset Silkesholmen Halsberget Bomsrönningen ± Meters 22 Förstudie Väg 56, X-länsgräns - väg 507 SLUTHANDLING

23 4.2 Delsträcka 1 Väg och trafik Delsträcka 1 föreslås inledas som en 1+1 väg på bron över Dalälven fram till korsning väg väg 56/272. Norr om korsningen föreslås 2+1 väg med två södergående körfält och ett norrgående. Vid korsningen övergår ett av de södergående körfälten till avtagsväg mot Gysinge. Ca 900 m norr om korsningen vid Västervreten finns idag ett 4-vägskors i höjd med Lergropen med två skogsanslutningar. Anslutningarna bedöms ha liten trafikmängd och därför föreslås den västra anslutningen stängas och utformas som en vändplats. Den östra anslutningen föreslås vara kvar med enbart högersväng från/till väg 56. Eventuella skogsmaskiner kan få access till det västra området via väg 272. Befintlig vägbredd är idag 8 m från startpunkt till korsningspunkten Lergropen. Därefter blir befintlig vägbredd 12 m resterande del av delsträcka 1. Där det idag är 8 meter brett kommer ingen breddning att behövas då 1+1 väg ej kräver större bredd. Där det idag är 12 m vägbredd föreslås en breddning upp till 14 m, vilket rekommenderas för 2+1 väg. Miljö och markanvändning Kulturmiljö Hela vägsträckan går inom området som är av vikt för kulturmiljövården vid Gysinge i Hedesunda socken. Området som innefattar odlingsmarker i bruksmiljö bedöms påverkas något norr om korsningen väg 56/väg 272, då föreslagen breddning av vägen för att åstadkomma i mötesfri landsväg tar mark i anspråk. Området har idag inget utpräglat öppet landskap, utan det mesta är skogsmark. Detta kan tänkas göra att kulturvärdet i området inte minskar avsevärt. Fornlämning Hedesunda 519:1, en fossil åker, angränsar till väg 56 på östra sidan söder om korsningen väg 56/väg 272. Den fossila åkern bedöms inte beröras, då inga vägåtgärder är föreslagna på denna sträcka. Fornlämningen Hedesunda 520:1 ligger ca 18 meter från vägkanten på östra sedan om väg 56, i delområdets norra del. Kolningsanläggningen bedöms kunna undvikas vid föreslagen bredning av vägen, då den ligger en bit ifrån vägen och bredning eventuellt kan ske på vägens västra sida. Vägen angränsar två naturreservat på östra respektive västra sidan om väg 56, som även utgör Natura 2000-områden. Vägen berör därför inte direkt områdena, och ingen större påverkan kommer ske på dessa då inga vägåtgärder föreslås längs med denna sträcka. Ett område är identifierat som riksintresse för naturvården. Naturmiljön i området bedöms påverkas i liten utsträckning, då de värden som finns i området bedöms kvarstå efter vägåtgärderna. Där vägen föreslås breddas kommer dock ny naturmark att tas i anspråk, men i sådan begränsa utsträckning att det inte bedöms påverka värdet av riksintresseområdet i sin helhet. Ett område markerat som Riksintresse för vattendrag berörs av vägen. Vägåtgärderna innebär dock varken utförande av vattenkraftverk, vattenreglering eller vattenöverledning för kraftverksändamål, och påverkar därmed inte syftet med detta riksintresse. Rekreation och friluftsliv Vägen går på hela delsträckan genom område som är både riksintresse för friluftslivet samt riksintresse enligt 4 kap 2 MB. Friluftslivet bedöms kunna öka genom bättre transportväg inom området. En väg föreslås stängas på västra sidan för att minska olycksrisken. Denna bedöms dock inte ha någon större betydelse för friluftslivet. Breddning av vägen samt mitträcke förstärker den barriär som vägen utgör idag. På denna delsträcka bedöms det inte finnas behov av säker passage över vägen, då målpunkter för oskyddade trafikanter saknas längs sträckan. Bebyggelse Ingen bebyggelse bedöms påverkas av vägförslaget. Naturmiljö Vägen går från länsgränsen fram till korsningen väg 56/väg 272 genom det område som ingår i Ramsarkonventionen. Området kommer inte påverkas då inga vägåtgärder är föreslagna på denna sträcka. Figur 24. Korsningen väg 272 (vänster)/väg 56 (rakt fram). Förstudie Väg 56, X-länsgräns - väg 507 SLUTHANDLING 23

24 TECKENFÖRKLARING åkeravfart traktoröverfart skogsavfart växlingssträcka anslutning med öppning i mitträcke föreslagen ny väg ± Figur 25. Illustration av förslag för delsträcka 1 (efter samråd red. karta, se bilaga 2). väg som föreslås stängas Meter 24 Förstudie Väg 56, X-länsgräns - väg 507 SLUTHANDLING

25 4.3 Delsträcka 2 Väg och trafik Sträckan inleds med ett körfält norrut och två körfält söderut. De två sidovägar som går parallellt med väg 56 bedöms ha liten trafikmängd och därför föreslås två av fyra sidovägar att stängas och de resterande två anslutningarna föras ihop med nya anslutningar till en fyrvägskorsning. Markåtkomst kommer således att vara möjlig från de nya anslutningarna. Korsningen föreslås utföras som bandyklubba på båda sidor. På så sätt reduceras antalet anslutningar och trafikanter från både norr och söder ges möjlighet att vända. I höjd med Lisselrönningarna stängs anslutningen på västra sidan då den ej verkar ha någon aktuell användning. Vid Nyvallen och Smedsäng föreslås en växlingssträcka i samband med en skogsväg som ansluter från väst. Skogsvägsanslutningen föreslås som höger in, höger ut -anslutning för att öka trafiksäkerheten. Växlingssträckans längd uppgår till 300 m. Efter växlingssträckan föreslås två körfält norrut och ett körfält söderut. Ca 200 m längre norrut tar delsträcka 2 slut. Från ungefär mitten på delsträcka 2 minskar idag vägbredden från 12 m till endast 7 m. Längs hela sträckan föreslås en breddning upp till 14 m, vilket rekommenderas för 2+1 väg Miljö och markanvändning Kulturmiljö Delsträckans södra del berör ett område som är av vikt för kulturmiljövården vid Gysinge i Hedesunda socken. Området som innefattar odlingsmarker i bruksmiljö bedöms påverkas något då föreslaget innebär breddning av vägen för att åstadkomma i mötesfri landsväg Detta tar ny mark i anspråk. Området har idag inget utpräglat öppet landskap, utan det mesta är skogsmark. Detta kan tänkas göra att kulturvärdet i området inte minskar avsevärt. Fornlämning Hedesunda 326:1, ett vägmärke, står invid väg 56 på dess västra sida i delsträckans norra del. Aktsamhet måste iakttas vid vägåtgärder för att inte påverka stenen. Breddning av vägen bör göras på vägens östra sida, för att minimera påverkan på fornminnet. verka värdet av riksintresseområdet i sin helhet. Riksintresseområdet berörs, förutom i den södra delen, endast på östra sidan av vägen. Breddning föreslås företrädesvis ske på västra sidan, bland annat för att påverkan på riksintresset ska minimeras. Breddning på östra sidan sker i den norra delen av delsträckan. Ett område markerat som Riksintresse för vattendrag berörs av vägen. Vägåtgärderna innebär dock varken utförande av vattenkraftverk, vattenreglering eller vattenöverledning för kraftverksändamål, och påverkar därmed inte syftet med detta riksintresse. Rekreation och friluftsliv Vägen går på hela delsträckan genom område som är både riksintresse för friluftslivet samt riksintresse enligt 4 kap 2 MB. Friluftslivet bedöms kunna öka genom bättre transportväg inom området. En skogsväg på västra sidan föreslås få förbjuden vänstersvängsutfart för att minska olycksrisken. Denna bedöms dock inte ha någon större betydelse för friluftslivet. Breddning av vägen samt mitträcke förstärker den barriär som vägen utgör idag. På denna delsträcka bedöms det inte finnas behov av säker passage över vägen, då målpunkter för oskyddade trafikanter saknas längs sträckan. Bebyggelse Ingen bebyggelse bedöms påverkas av vägförslaget. Naturmiljö Vägen berör ett område identifierat som riksintresse för naturvården. Naturmiljön i området bedöms påverkas i liten utsträckning, då de värden som finns i området bedöms kvarstå efter vägåtgärderna. Föreslagen breddning kommer dock ta ny naturmark att tas i anspråk, men i sådan begränsa utsträckning att det inte bedöms på- Figur 26. Vägbreddsminskning utefter befintlig väg. Förstudie Väg 56, X-länsgräns - väg 507 SLUTHANDLING 25

26 TECKENFÖRKLARING åkeravfart traktoröverfart skogsavfart växlingssträcka anslutning med öppning i mitträcke föreslagen ny väg vänstersväng förbjuden väg som föreslås stängas Figur 27. Illustration av förslag för delsträcka 2 (efter samråd red. karta, se bilaga 3). ± M 26 Förstudie Väg 56, X-länsgräns - väg 507 SLUTHANDLING

27 4.4 Delsträcka 3 Väg och trafik Sträckan inleds med ett körfält norrut och två körfält söderut. På delsträckan finns två busshållplatser som föreslås vara kvar och anpassas efter ny vägbredd. Av åtta anslutningar föreslås fyra stängas för att öka trafiksäkerheten. I Nyvallen stängs anslutningen på västra sidan och byggs om till bandyklubba, vilket då gör det möjligt att vända för trafik som färdas från norr. Ca 300 m från Ålboånsbron föreslås en växelsträcka från 2+1 till 1+1 för att kunna behålla brons bredd. Den norra av de två tomtanslutningarna strax söder om Ålboånsbron föreslås flyttas till den södra anslutningen. Detta medför att det blir en anslutning i stället för två på den västra sidan av väg 56 strax innan bron. Växelsträckan föreslås övergås till 1+1 i höjd med den ovan nämnda anslutningen. Efter att 1+1 vägen sträckt sig över bron och ytterliggare ca 75 m förbi infarten till Ålbovägen påbörjas en 150 m lång växelsträcka. Efter växelsträckan norr om bron har norrgående trafik två körfält och södergående en körfält. Delsträcka 3 slutar i höjd med Nyrö. Vid delsträckans början uppgår befintlig vägbredd till 7 m. I höjd med Lisselängen är befintlig vägbredd 9 m. Vägen breddas till 14 m på hela sträckan, vilket rekommenderas för 2+1 väg, förutom vid bron där befintlig 1+1 föreslås vara kvar. Miljö och markanvändning Kulturmiljö Delsträckan berör ingen fornlämning och inget område markerat som värdefullt för kulturmiljön. Ett område markerat som Riksintresse för vattendrag berörs av delar av vägsträckan. Vägåtgärderna innebär dock varken utförande av vattenkraftverk, vattenreglering eller vattenöverledning för kraftverkändamål, och påverkar därmed inte syftet med detta riksintresse. Rekreation och friluftsliv Större delen av delsträckan passerar genom område som är riksintresse enligt 4 kap 2 MB. Hela sträckan går genom riksintresse för friluftslivet. Friluftslivet bedöms kunna öka genom bättre transportväg inom området. Vissa ut/infarter föreslås stängas på både östra och västra sidan av väg 56 för att minska olycksrisken. Möjlighet till tillgänglighet för boende, markägare m fl att nå tidigare målpunkter säkerställs dock genom delvis nya väganslutningar med mer trafiksäker utformning. Vägåtgärderna bedöms därmed inte påverka friluftslivet i någon större utsträckning. Bebyggelse Bebyggelsen vid Smedsäng berörs delvis av vägåtgärderna. Antal infarter reduceras på västra sidan från tre stycken till två stycken. Förbi Ålboån föreslås 1+1 bibehållas, dock med mitträcke med öppning för utfart. Breddning av vägen samt mitträcke förstärker den barriär som vägen utgör idag. Då inga uttalade målpunkter bedöms finnas på östra sidan om vägen skapas ingen säker passage över vägen. De två befintliga busshållplatserna i södra delen behålls, liksom de vid infarten mot Hedesunda. Naturmiljö Vid Ålboån sträcker sig vägen över en del av ett Ramsarområde med namn Dalälven-Färnebofjärden. För att minimera påverkan på området föreslås ingen breddning av bron över och i närmaste anslutning till Ålboån. Ramsarområdet kan dock komma att påverkas söder om Ålboån, där växlingssträckan från 2+1 till 1+1 föreslås, vilket kan innebära breddning av vägen. Vägen passerar genom området markerat som riksintresse för naturvården. Detta bedöms påverkas i liten utsträckning, då de värden som finns i området bedöms kvarstå efter vägåtgärderna. Föreslagen breddning kommer dock ta ny naturmark att tas i anspråk, men i sådan begränsa utsträckning att det inte bedöms påverka värdet av riksintresseområdet i sin helhet. För att minska påverkan på Ålboån föreslås ingen breddning över och i anslutning till denna ske. Figur 28. Bron över Ålboån. Förstudie Väg 56, X-länsgräns - väg 507 SLUTHANDLING 27