RAPPORT. Fördjupad miljöteknisk markundersökning inom Ormsta 1:254 och översiktlig miljöteknisk markundersökning inom Ormsta 1:255, Vallentuna kommun

Transkript

1 repo001.docx RAPPORT Fördjupad miljöteknisk markundersökning inom Ormsta 1:254 och översiktlig miljöteknisk markundersökning inom Ormsta 1:255, Vallentuna kommun MY EKELUND ANDERS LINDELÖF Sweco

2 Sammanfattning På uppdrag av Vallentuna kommun har Sweco Environment AB (Sweco) utfört en fördjupad miljöteknisk markundersökning på fastighet Ormsta 1:254 samt en översiktlig markundersökning på den närliggande fastigheten Ormsta 1:255. På fastigheterna pågår detaljplanering inför bostadsbyggande. På fastigheten Ormsta 1:254 har det tidigare genomförts en översiktlig markundersökning (SEKA, 2016) där föroreningshalter överskridande riktvärdet för känslig markanvändning (RVKM) påträffades i tre av sex provtagningspunkter. Syftet med Swecos undersökning inom Ormsta 1:254 har varit att fysiskt avgränsa förekommande föroreningar på fastigheten. Syftet med markundersökningen på Ormsta 1:255 har varit att undersöka om även denna fastighet innehåller föroreningar i halter över RVKM. I uppdraget har det även ingått att föreslå på vilket sätt eventuellt förorenade marklager ska saneras så att marken blir lämplig för bostäder. Den miljötekniska undersökningen genomfördes den oktober Jordprov uttogs i nio provtagningspunkter inom fastighet Ormsta 1:254 och i åtta provtagningspunkter på fastighet Ormsta 1:255. På båda fastigheterna uttogs ett grundvattenprov. Jordproverna har jämförts mot Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning RVKM och mindre känslig markanvändning RVMKM. Grundvattenproverna har jämförts mot SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten. Bedömningsgrunderna delas in i olika klasser på en skala 1 5, där 1 innebär mycket låga uppmätta halter och 5 innebär att halten av ämnet i grundvattnet är mycket höga. Totalt analyserades elva jordprov från Ormsta 1:254. Analysresultaten visade att RVKM överskreds i punkt 17S004 med avseende på zink och PAH. Resterande analyserade ämnen förekom i halter under jämförbara riktvärden. Analys av grundvattenprovet visade på halter över klass 5 (kalcium, kalium, mangan, nickel), vilket innebär mycket höga halter. Totalt analyserades tolv jordprov från Ormsta 1:255. Analysresultaten visade att RVKM överskreds i 17S013 med avseende på bly och i punkt 17S017 med avseende på koppar och bly. I punkt 17S015 överskreds RVMKM med avseende på barium, krom, koppar och bly. Halten av bly har uppmätts till 200*RVMKM. Analys av grundvattenprovet visade att halter av metaller över klass 4 (aluminium och 1,2-dikloretan) förekom vilket betyder att höga halter har uppmätts. För fastighet Ormsta 1:254 rekommenderas att marken runt punkt 17S004 samt runt SEKAS provtagningspunkter nr.4, nr.5 och nr.6 saneras. Eftersom de analyserade ämnena inte överstiger RVKM i resterande provtagningspunkter behöver jorden där inte saneras utan kan lämnas kvar på fastigheten. För fastighet Ormsta 1:255 rekommenderar Sweco att marken runt punkt 17S013, 17S017 och 17S015 bör saneras. Eftersom de analyserade ämnena inte överstiger RVKM i resterande provtagningspunkter behöver jorden där inte saneras utan kan lämnas kvar på fastigheten. För att bedöma lämplig deponi för de jordmassor som saneras/schaktas bort rekommenderar Sweco att laktester genomförs på samlingsprov. RAPPORT

3 Innehållsförteckning 1 Inledning och syfte 1 2 Bakgrund Tidigare undersökning Områdesbeskrivning 3 3 Genomförd undersökning Metodik fältarbete Bedömningsgrunder Jord Grundvatten 4 4 Resultat Fältobservationer Fältmätning Laboratorieanalyser Analys av jordprov Analys av grundvatten 7 5 Diskussion och rekommendationer Ormsta 1: Åtgärder för att marken ska bli lämplig för bostadsbyggande Hantering av uppgrävda jordmassor Hantering av jord i övriga provtagningspunkter Grundvatten Ormsta 1: Åtgärder för att marken ska bli lämplig för bostadsbyggande Hantering av uppgrävda jordmassor Hantering av jord i övriga provtagningspunkter Grundvatten Kostnadsuppskattning för saneringsåtgärder 11 Referenser 12 RAPPORT

4 Bilagor Bilaga 1. Provtagningskarta Bilaga 2. Fältprotokoll Bilaga 3. Sammanställning analysresultat Bilaga 4. Laboratorierapporter RAPPORT

5 1 Inledning och syfte Inom området Ormsta-Stensta i Vallentuna kommun pågår detaljplanering inför bostadsbyggande. På fastigheten Ormsta 1:254 har det tidigare genomförts en översiktlig markundersökning (SEKA, 2016) där föroreningshalter i jorden överskridande riktvärdet för känslig markanvändning (RVKM) påträffades. På uppdrag av Vallentuna kommun har Sweco Environment AB (Sweco) utfört en fördjupad miljöteknisk markundersökning på fastighet Ormsta 1:254 samt en översiktlig miljöteknisk markundersökning på den närliggande fastigheten Ormsta 1:255. Syftet med undersökningen inom Ormsta 1:254 har varit att fysiskt avgränsa förekommande föroreningar på fastigheten. Syftet med markundersökningen på Ormsta 1:255 har varit att undersöka om även denna fastighet innehåller föroreningar i halter över RVKM. I uppdraget har det även ingått att föreslå på vilket sätt eventuellt förorenade marklager ska saneras så att marken blir lämplig för bostäder samt en grov kostnadsuppskattning av åtgärderna. Figur 1. Ortofoton över fastigheterna Ormsta 1:254 t.v. och Ormsta 1:255 t.h. från 2010 (vänster bild) och från 2014 (höger bild). 2 Bakgrund Det har tidigare funnits en bilverkstad på fastigheten Ormsta 1:254 och det ska ha förekommit skrotbilar som inte har tömts på vätskor (glykol, olja och drivmedel) och som har förvarats utomhus på en otät yta, vilket inneburit en stor risk för föroreningsskador i mark, grund- och ytvatten. Det ska även ha förekommit kemikalie- och oljedunkar som inte varit invallade. Mellan 2012 och 2014 har klagomål inkommit angående nedskräpning på fastigheten och klagomål om skrotbilar på Ormsta 1:254. 1(12)

6 A Det saknas uppgifter om den historiska verksamheten på den intilliggande fastigheten men enligt ortofoto från 2010 och 2014 (se Figur 1) förefaller det ha förekommit någon form av bilrelaterad verksamhet även på denna fastighet. 2.1 Tidigare undersökning I den tidigare undersökningen på Ormsta 1:254 grävdes provgropar i sex provtagningspunkter på fastigheten, fördelat på två delområden (se Figur 2): Område A där eldning av diverse material har skett, och Område B där bilar har förvarats och hanterats. Figur 2. Fastighet Ormsta 1:254 med förväntat förorenade områden (A och B) markerade i streckad linje, samt ungefärliga lokaliseringar av provpunkter. Bild hämtad från SEKA:s rapport. Analysresultaten visade att RVKM överskreds med avseende på alifater (>C16-C35) och PAH-H i punkterna nr 5 och nr 6 samt med avseende på arsenik i punkt nr 4. I punkt nr 4 överskreds även RVMKM med avseende på zink. I resterade provtagningspunkter låg 2(12) RAPPORT

7 halterna av analyserade ämnen under laboratoriets rapporteringsgräns med avseende på kolväten och under tillämpbara riktvärden med avseende på metaller. 2.2 Områdesbeskrivning På de två fastigheterna finns i dagsläget bostadshus som omges av skog. Närmaste ytvattendrag ligger cirka 250 meter i nordlig riktning. Närmaste sjö (Ubbysjön) ligger cirka meter i nordöstlig riktning från fastigheterna. Enligt SGU:s jordartskarta domineras fastighet Ormsta 1:254 av sandig-siltig morän. På fastighet Ormsta 1:255 domineras den västra delen av sandig siltig morän och den östra av glacial lera. 3 Genomförd undersökning De miljötekniska markundersökningarna genomfördes den oktober Undersökningarna genomfördes enligt den standardnivå gällande dokumentation, provtagning, rengöring och provhantering som anges i SGF:s rapport 2:2013. Nedan följer en redogörelse för fältarbetet samt de bedömningsgrunder som tillämpades vid analys av undersökningsresultaten. 3.1 Metodik fältarbete Undersökningarna inkluderade jordprovtagning i nio provtagningspunkter inom fastighet Ormsta 1:254 och i åtta provtagningspunkter på fastighet Ormsta 1:255. Provpunkt 17S001 flyttades något i fält på grund av risken att gräva av en elledning. 17S007 flyttades söder ut för att bättre kunna avgränsa eventuella föroreningar på Ormsta 1:254. Jordprovtagning utfördes i provgropar som grävdes med hjälp av en grävmaskin. Prover uttogs som samlingsprov för varje lager, eller som mest från 0,6 meter i samma lager. Jordprovtagningen avslutades på maximalt två meters djup och ett jordprov per provtagningspunkt mättes efter fältundersökningen med fältinstrumentet PID 1. Ett grundvattenprov uttogs på fastighet Ormsta 1:254 i punkt 17S006 på ett djup av 0,5 meter och på fastighet Ormsta:1255 i provtagningspunkt 17S016 på ett djup av 0,9 meter. Inga jordprover togs under nivån för inträngande grundvatten. Totalt analyserades elva jordprover från Ormsta 1:254 med avseende på metallerna arsenik, barium, kadmium, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly, vanadin och zink (analyspaket MS-1). Åtta jordprover analyserades med avseende på alifater, aromater och PAH16 2 (analyspaket OJ-21h) och tre jordprover med avseende på alifater >C8-C35, aromater >C8-C35 och BTEX 3 (analyspaket OJ-21a). För Ormsta 1:255 analyserades tolv jordprover med avseende på ingående metaller i analyspaket MS-1, tio jordprover med avseende på ingående ämnen i analyspaket OJ-21 h och två jordprover med avseende på ingående ämnen i analyspaket OJ-21a. 1 Jonisationsdetektor som mäter flyktiga kolväten. 2 Summa av 16 stycken polycykliska aromatiska kolväten 3 Bensen, toluen, etylbensen och xylen 3(12)

8 A För de två grundvattenproverna valdes analyspaket Envipack som är en screeninganalys där en rad olika ämnen ingår, däribland metaller, pesticider, klorerade kolväten, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH och PCB Bedömningsgrunder Jord Som stöd vid bedömning av föroreningsgrad och risker för människors hälsa och miljön gällande markföroreningar finns Naturvårdsverkets generella riktvärden (RV) för förorenad mark (Naturvårdsverket, 2009) som uppdaterades i juni Generella riktvärden finns för både känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). Känslig markanvändning (KM) innebär att markanvändningen ej begränsas och grundvattnet skyddas, det vill säga att marken kan utnyttjas för bostäder, daghem, odling och djurhållning samt att grundvatten kan tas ut. Mindre känslig markanvändning (MKM) medför en begränsning av valet av markanvändningen. Detta innebär att vissa exponeringsvägar, som exempelvis intag av jord, begränsas eller saknas helt, vilket innebär att ett justerat riktvärde kan användas, men fortfarande ge samma skydd. Exempel på mindre känslig markanvändning är kontor, industrier eller vägar. Grundvattnet kan tas ut även i anslutning till ett område med mindre känslig markanvändning, men från ett visst avstånd från en eventuell förorening. Då de generella riktvärdena är baserade på ett generellt scenario, måste tillämpligheten av dem bedömas i det enskilda fallet. Bland annat innefattar en sådan bedömning om markförhållanden, skyddsobjekt och exponeringsvägar är likartade. En utförlig tillämplighetsanalys ryms inte i den aktuella undersökningen men utifrån den information som finns, bedöms de generella riktvärdena för känslig markanvändning vara tillämpliga. Detta då de rådande markförhållandena inte bedöms öka förutsättningar för exponering av skyddsobjekt Grundvatten SGU har tagit fram nya bedömningsgrunder för grundvatten som är avsedda att ersätta de bedömningsgrunder som gavs ut av Naturvårdsverket Bedömningsgrunderna i sig har ingen rättslig status men kan användas som ett vägledande dokument för olika beslut. Bedömningsgrunderna delas in i olika klasser på en skala 1 5, där 1 innebär mycket låga uppmätta halter och 5 innebär att halten av ämnet i grundvattnet är mycket höga. 4 Resultat Nedan presenteras resultaten av undersökningarna. En sammanfattning av analysresultaten redovisas i tabellform för respektive delområde. En sammanställning av 4 Polyklorerade bifenyler 4(12) RAPPORT

9 samtliga analysresultat redovisas i Bilaga 3. Fullständiga laboratorierapporter återfinns i Bilaga Fältobservationer En sammanställning av fältprotokoll återfinns i Bilaga 2. Generellt bestod jordlagerföljden på Ormsta 1:254 av fyllnadsmassor av lerig sand och inslag av byggavfall/rester ned till mellan 1 och 2 meters djup och därefter följde naturlig morän. Jordlagerföljden på Ormsta 1:255 bestod överst av fyllnadsmassor av siltig sand ned till ett djup av mellan 0,2 och 1,1 meter underlagrat av naturlig lera och morän. Figur 3a. I några punkter inom Ormsta 1:254 och Ormsta 1:255 förekom skräp, tegel och oljefläckar i fyllnadsmassorna. Denna bild visar påträffad oljefläck och kol i punkt 17S015 på fastighet Ormsta 1:255. Figur 3b. Provgrop grävd ned till 1,0 meter i provtagningspunkt 17S012. Fyllnadsmassorna bestod av sand med inslag silt, sten och grus. I fyllnadsmassorna påträffades små tegelbitar och träbitar. 4.2 Fältmätning Mätningarna med PID-instrumentet i ett urval av prover, visade inte någon förekomst av flyktiga kolväten. 4.3 Laboratorieanalyser Analys av jordprov I Tabell 1 presenteras analysresultaten från analys av jordproverna från fastighet Ormsta 1:254 och i Tabell 2 presenteras analysresultat från analyserna av jordproverna från fastighet Ormsta 1:255. Analysresultaten i båda tabellerna har jämförts mot RVKM och RVMKM. 5(12)

10 A Tabell 1. Analysresultat för jordprover som provtagits inom fastighet Ormsta 1:254. Analysresultaten har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (RVKM) och mindre känslig markanvändning (RVMKM). Samtliga halter anges i mg/kg TS med undantag för torrsubstans (TS) som anges i procent (%). MKM (NV Rap, 5976) KM (NV Rap, 5976) Provpunkt: 17S001 17S002 17S002 17S003 17S004 17S004 17S005 17S006 17S007 17S008 17S009 Provtagningsdjup: 0,0-0,5 0,5-1,0 1,3-2,0 0,0-0,5 0,0-0,5 1,0-1,5 0,5-1,0 0,0-0,5 0,0-0,5 0,5-1,3 0,0-0,5 TS_105 C 86,2 89, ,6 84, ,9 88,6 89,4 87,2 87,7 Glödförlust TOC Grundämnen As 3,4 0,653 0,549 0,887 4,86 1,17 0,603 0,796 0,564 2,83 4, Ba 47,6 27,2 17,8 40, ,8 25,5 45,7 26,4 30,9 28,7 12 0,8 Cd 0,124 <0,1 <0,1 <0,1 0,313 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 0,109 0, Co 6,1 3,69 2,46 6,47 5,87 2,99 2,28 2,1 3,39 3,92 3, Cr 16,7 7,13 5,28 10,8 18,8 12,5 6,85 4,8 7, Cu 19,3 5,18 4,85 7,85 29,6 3,31 5 4,84 6,29 15,3 10,7 2,5 0,25 Hg <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0, Ni 10,8 3,04 2,82 7,71 11,3 4,14 3,21 2,64 3,68 6,66 7, Pb 12,8 4,78 3,51 6,63 44,8 6,26 5,92 4,43 4, , V 20,2 13,6 9,84 17,7 33,1 14,6 11,2 9,25 12,7 18,3 15, Zn 57,2 15,5 13,1 36, ,9 30,6 31,8 18,9 56,3 51,7 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 <10 <10 < alifater >C8-C10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 < alifater >C10-C12 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 < alifater >C12-C16 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 < alifater >C5-C16 <30 <30 < alifater >C16-C35 <20 <20 <20 <20 31 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 < aromater >C10-C16 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 < aromater >C16-C35 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 Mineralolja Alif, + arom, >C10-C PAH:er PAH, summa 16 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 1,9 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 PAH, summa cancerogena <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 0,89 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 PAH, summa övriga <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 0,99 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0, PAH, summa L <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0, ,5 PAH, summa M <0,25 <0,25 <0,25 <0,25 0,87 <0,25 <0,25 <0,25 <0,25 <0,25 <0, PAH, summa H <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 1 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 BTEX 0,04 0,012 bensen <0,01 <0,01 <0, toluen <0,05 <0,05 <0, etylbensen <0,05 <0,05 <0, xylener, summa <0,05 <0,05 <0,05 Analysresultaten visar att på fastighet Ormsta 1:254 överstegs RVKM i punkt 17S004 med avseende på zink och tangerades med avseende på PAH-H. Resterande analyserade ämnen förekom i halter under jämförbara riktvärden. 6(12) RAPPORT

11 Tabell 2. Analysresultat för prover som provtagits inom fastighet Ormsta 1:255. Analysresultaten har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (RVKM) och mindre känslig markanvändning (RVMKM). Samtliga halter anges i mg/kg TS med undantag för torrsubstans (TS) som anges i procent (%). MKM (NV Rap, 5976) KM (NV Rap, 5976) Provpunkt: 17S010 17S011 17S012 17S012 17S012 17S013 17S013 17S014 17S015 17S015 17S016 17S017 Provtagningsdjup: 0,4-0,9 0,6-1,1 0,1-0,5 0,5-1,0 1,0-1,6 0,2-0,5 0,5-1,1 0,1-0,2 0,0-0,5 0,5-1,0 0,1-0,4 0,0-0,3 TS_105 C 89,3 84,5 89,7 88, ,7 93,8 80,9 83,6 89,6 69 Glödförlust TOC Grundämnen As 0,904 0,654 1,17 1,22 1,4 1,77 2,82 0,982 4,38 4,01 2,56 2, Ba 16,2 12, ,3 15,6 30, , ,2 95,5 68,2 12 0,8 Cd <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 0,17 0,423 0,141 1,16 0,189 0,352 0, Co 2,56 1,94 2,94 2,28 2,34 3,55 5,47 3,68 7,72 4,58 3,7 4, Cr 8,68 5,8 7,64 6,52 5,87 12,8 18,4 11, ,4 13,3 18, Cu 3,6 2,64 5,42 6,12 3,97 23,1 24,4 10, ,5 57, ,5 0,25 Hg <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 0,51 <0,2 <0,2 <0, Ni 3,81 2,31 3,61 3,04 2,91 6,84 13,3 5,79 27,8 6,93 6,2 8, Pb 5,32 4,79 12,1 6,92 4, ,1 15, ,7 23, V 12,2 9,76 13,7 10, ,3 21,5 14,6 11,8 16,9 13, Zn 13,6 11,5 20, , , , Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 <10 < alifater >C8-C10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 < alifater >C10-C12 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 < alifater >C12-C16 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 < alifater >C5-C16 <30 < alifater >C16-C35 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 21 <20 33 Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 < aromater >C10-C16 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 < aromater >C16-C35 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 21 <20 33 Mineralolja Alif, + arom, >C10-C PAH:er PAH, summa 16 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 7,8 <1,5 <1,5 <1,5 PAH, summa cancerogena <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 3,6 0,28 <0,3 <0,3 PAH, summa övriga <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 4,2 0,27 <0,5 <0, PAH, summa L <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0, ,5 PAH, summa M <0,25 <0,25 <0,25 <0,25 <0,25 <0,25 <0,25 <0,25 3,8 0,27 <0,25 <0, PAH, summa H <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 4 0,28 <0,3 <0,3 BTEX 0,04 0,012 bensen <0,01 <0, toluen <0,05 <0, etylbensen <0,05 <0, xylener, summa <0,05 <0,05 Analysresultaten visade att RVKM överskreds i 17S013 med avseende på bly och i punkt 17S017 med avseende på koppar och bly. I punkt 17S015 överskreds RVMKM med avseende på barium, krom, koppar och bly. Halten av bly uppmättes till 200*RVMKM. I samma punkt överskreds RVKM med avseende på PAH-H och PAH-M Analys av grundvatten I Tabell 3 presenteras analysresultaten för analys av grundvatten från punkt 17S006 på fastighet Ormsta 1:254 och punkt 17S016 på fastighet Ormsta 1:255. Analysresultaten har jämförts mot SGU:s bedömningsgrunder. Analysresultat för de ämnen som 7(12)

12 A analyserats i screeninganalysen men som saknar klassning i SGU:s bedömningsgrunder redovisas i Bilaga 4. Tabell 3. Analysresultat för grundvattenproven 17S006 och 17S016 jämfört med SGU:s bedömningsgrunder. Klass 1 innebär låga uppmätta halter och klass 5 innebär mycket höga uppmätta halter. Grön markering innebär att laboratoriets detektionsgräns ligger över den högsta klassen (klass-5). 17S006 17S016 Klassindelning enl. bedömningsgrunder SGU 2013:01 Provpunkt Ämne Fastighet: Ormsta 1:254 Ormsta 1: Grundämnen Enhet Kalcium, Ca mg/l ,4 < Järn, Fe mg/l 0,571 0,0993 <0,1 0,1-0,2 0,2-0,5 0,5-1 1 Kalium, K mg/l 102 3,32 < Magnesium, Mg mg/l 28,9 6,04 < Natrium, Na mg/l 77,3 23,5 < Aluminium, Al µg/l < Arsenik, As µg/l 3,81 1,14 < Bly, Pb µg/l 0,638 0,77 <0,5 0, Kadmium, Cd µg/l 0,264 0,269 <0,1 0,1-0,5 0, Koppar, Cu µg/l 33,4 7,8 < Krom, Cr µg/l 3,55 0,695 <0,5 0, Kvicksilver, Hg µg/l <0.02 <0.02 <0,005 0,005-0,01 0,01-0,05 0, Mangan, Mn µg/l ,8 < Nickel, Ni µg/l 23,6 1,7 <0,5 0, Zink, Zn µg/l < PAH:er Bens(a)pyren µg/l <0,01 <0,01 <0,0005 0,0005 0,001 0,002 0,001 Summa 4 PAH:er µg/l <0.045 <0.045 <0,001 0,001 0,01 0,02 0,1 Flyktiga halogenerade föreningar Triklormetan µg/l <0,30 <0,30 < ,2-dikloretan µg/l <0,50 <0,50 <0,02 0,02 0,1 0,5 3 Trikloreten µg/l <0,10 <0,10 <0,1 0, Tetrakloreten µg/l <0,20 <0,20 <0,1 0, Analysresultaten för grundvattenprov 17S006 visar att halter av kalcium, kalium, mangan och nickel översteg gränsvärden för klass 5, det vill säga mycket höga uppmätta halter. Järn, magnesium, natrium, aluminium och 1,2-dikloretan översteg klass 4 vilket innebär något mindre halter än klass 5 men fortfarande höga uppmätta halter. Analysresultaten från grundvattenprov 17S016 visar att halter av aluminium förekom i klass 4 och att resterande analyserade ämnen förekom i halter tillhörande klass 3 eller lägre. 8(12) RAPPORT

13 5 Diskussion och rekommendationer Nedan presenteras Swecos slutsatser och rekommendationer gällande hur marken på fastighet Ormsta 1:254 och Ormsta 1:255 ska hanteras och vilka åtgärder som är nödvändiga för att marken på fastigheterna ska bli lämplig som bostadsbyggande. 5.1 Ormsta 1:254 Resultaten från den fördjupade miljötekniska markundersökningen på fastighet Ormsta 1:254 visar att det endast har påträffats halter över RVKM i punkt 17S004. RVKM överskreds med avseende på zink. Punkt 17S004 ligger i närheten av de punkter (nr 4 nr 5 och nr 6) där halter över RVKM påträffades i SEKAS markundersökning. Föroreningarna har i samtliga av dessa fyra provtagningspunkter påträffats på djup mellan 0 och 0,5 meter. Analys av jord från djupare liggande lager (1,0 1,5 meter) i punkt 17S004 visade på att halter över RVKM inte förekom Åtgärder för att marken ska bli lämplig för bostadsbyggande Nedan följer Swecos rekommendationer gällande hur de jordmassor som överstiger RVKM ska hanteras för att marken ska bli lämplig för bostadsbyggande: Eftersom fastigheten redan idag utgör bostadsområde och att detta även är den planerade markanvändningen så rekommenderas att marken runt punkt 17S004 samt runt SEKAS provtagningspunkter nr.4, nr.5 och nr.6 saneras. Jorden i dessa punkter bör, för att säkerställa att farliga ämnen avlägsnas från fastigheten, saneras ned till 1,0 meter. Jorden bör saneras med en cirkel, 3 meter i diameter, ut från de fyra provpunkterna Hantering av uppgrävda jordmassor Nedan följer rekommendationer i hur uppgrävda jordmassor ska hanteras: För att bedöma lämplig deponi (deponi för inert-, icke farligt-, eller farligt avfall) för de jordmassor som behöver schaktas bort från fastigheten, rekommenderar Sweco att skaktest och analys av lakvätska genomförs på samlingsprov av provtagen jord i punkter där RVKM och RVMKM överskridits. Om jorden kommer att återanvändas inom fastigheten, behöver halterna jämföras med nivåerna för mindre än ringa risk (MRR) enligt Naturvårdsverkets handbok Återvinning avfall i anläggningsarbeten. Dessutom får inte lakbarheten hos den aktuella jorden överskrida nivån för MRR Hantering av jord i övriga provtagningspunkter Eftersom de analyserade ämnena inte överstiger RVKM i resterande provtagningspunkter behöver jorden där inte saneras utan kan lämnas kvar på fastigheten. 9(12)

14 A Grundvatten 10(12) RAPPORT Analysresultaten från grundvattenprovet visar att klass 5 överskreds med avseende på nickel, vilket innebär att mycket höga halter har påvisats. De mycket höga halterna av kalcium och mangan påvisar ingen förorening, men kan medföra tekniska och estetiska problem om vattnet används för konsumtionsändamål. De höga halterna av kalium kan vara en indikation på förorening från exempelvis konstgödsel, men kan också ha ett naturligt geologiskt ursprung. De höga halterna av ovanstående ämnen visar på att grundvattnet kan ha påverkats av intilliggande avloppsledning eller av fyllnadsmassorna på fastigheten. Eftersom grundvattnet i detta område inte kommer att användas för konsumtionsändamål krävs inga åtgärder beträffande grundvattnet. Men om detta grundvatten tränger fram vid eventuell schaktning på platsen kan behov uppkomma att bli kvitt det. Detta får inte göras utan att anmälan gjorts och tillstånd erhållits från tillsynsmyndigheten och /eller ledningsägaren. 5.2 Ormsta 1:255 Resultaten från den översiktliga miljötekniska markundersökningen visar att halter över RVKM förekom i punkt 17S013 (bly) och 17S017 (koppar och bly). Halter av barium, krom, koppar och bly förekom över RVMKM i punkt 17S015. I punkt 17S015 har blyhalten uppmätts till 200*RVMKM vilket innebär mycket höga halter. Halter över RVKM och RVMKM har påträffats på djup mellan 0 och 0,5 meter. Analys av djupare jordlager i punkt 17S013 (0,5 1,1) och 17S017 (0,5 1,0) visade att halter över RVKM inte förekom på dessa djup Åtgärder för att marken ska bli lämplig för bostadsbyggande Nedan följer Swecos rekommendationer gällande hur de jordmassor som överstiger RVKM ska hanteras för att marken ska bli lämplig för bostadsbyggande: Eftersom fastigheten redan idag utgör bostadsområde och att detta även är den planerade markanvändningen så rekommenderar Sweco att marken runt punkt 17S013, 17S017 och 17S015 bör saneras. Jorden bör, för att säkerställa att farliga ämnen avlägsnas från fastigheten, saneras ned till 1,0 meter. Jorden bör saneras med en diameter på 3 meter Hantering av uppgrävda jordmassor För att bedöma lämplig deponi (deponi för inert-, icke farligt-, eller farligt avfall) för de jordmassor som behöver schaktas bort från området, rekommenderar Sweco att skaktest och analys av lakvätska genomförs på samlingsprov av provtagen jord i punkter där RVKM och RVMKM överskridits. Om jorden kommer att återanvändas inom fastigheten, behöver halterna jämföras med nivåerna för mindre än ringa risk (MRR) enligt Naturvårdsverkets handbok Återvinning avfall i anläggningsarbeten. Dessutom får inte lakbarheten hos den aktuella jorden överskrida nivån för MRR.

15 5.2.3 Hantering av jord i övriga provtagningspunkter Eftersom de analyserade ämnena inte överskred RVKM i resterande provtagningspunkter behöver jorden där inte saneras utan kan lämnas kvar på fastigheten Grundvatten Analysresultaten från grundvattenprovet visar att klass 4 överskreds med avseende på aluminium och 1,2-dikloretan vilket innebär höga uppmätta halter. Eftersom grundvattnet i detta område inte kommer att användas för konsumtionsändamål krävs inga åtgärder beträffande grundvattnet. Men om detta grundvatten tränger fram vid eventuell schaktning på platsen kan behov uppkomma att bli kvitt det. Detta får inte göras utan att anmälan gjorts och tillstånd erhållits från tillsynsmyndigheten och /eller ledningsägaren. 5.3 Kostnadsuppskattning för saneringsåtgärder Kostnaderna för enbart schaktning och borttransport av förorenad jord inom de ovan rekommenderade punkterna till tillståndsgiven deponi, exklusive etableringskostnader för entreprenören, har beräknats till cirka kr (sjuttiotusen kronor) för båda fastigheterna tillsammans. 11(12)

16 A Referenser Naturvårdsverket, Riktvärden för förorenad mark: modellbeskrivning och vägledning. Rapport 5976 Naturvårdsverket, Uppdaterad tabell över generella riktvärden för förorenad mark. Samhällsbyggnadsförvaltningen Vallentuna kommun, Start-PM Exploatering 2014: Stensta-Ormsta SEKA Miljöteknik AB, Översiktlig miljöteknisk markundersökning Nyponvägen 13, Vallentuna. SGF Rapport 2:2013 Fälthandbok Undersökningar av förorenade områden. SGU, Jordartskartan. Naturvårdsverkets Handbok Återvinning avfall i anläggningsarbeten 12(12) RAPPORT

17 Provtagningskarta BILAGA 1 Jordprovtagning Uppmätta halter ") <KM ") >KM ") >MKM Lantmäteriet, Geodatasamverkan 0 7, ,5 m Datum:

18 Fältobservationer BILAGA 2 Provtagning av jord i provgropar oktober Grundvattenprov taget i provgrop 17S006 och 17S016. Ormsta 1:254 och Ormsta 1:255 Miljöteknisk markundersökning Projektnummer: Ormsta 1:254 provpunkt 17S001-17S009 Punktnr: 17S001 Djup (m) Preliminär jordartsbestämning Prov 0,0-0,5 stlesa (F) 0,0-0,5 0,5-1,0 lesa(f) 0,5-1,0 Anmärkning Stenigt, tegel och en täckmatta. Någon glasbit. PID=0,5 Stenigt. Gick ej djupare pga en elledning ser ut att vara i närheten. Labprov MS-1, OJ-21h Punktnr: 17S002 Djup (m) Preliminär jordartsbestämning Prov 0,0-0,5 lestsa (F) 0,0-0,5 Anmärkning Svårgrävt för grävare. Lerlinser i hård sand. Stora stenar och tegelbitar. Lite rötter överst. 0,5-1,0 sagrle (F) 0,5-1,0 Svårgrävt. Kolbitar i leran. PID=10,2 1,0-1,3 lesa (F) 1,0-1,3 Samma som ovan, även tegel. 1,3-2,0 lesa (F) 1,3-2,0 Får hacka med tjälkrok för att komma ned djupare i marken. MS-1, Oj-21h MS-1, OJ-21h Punktnr: 17S003 Punktnr: 17S004 Djup (m) Preliminär jordartsbestämning Prov Anmärkning 0,0-0,5 sastle (F) 0,0-0,5 Gammal sladd i marken. Tegelbitar. 0,5-1,0 lesisa (F) 0,5-1,0 Tegel och stora stenar. Lerklumpar i sanden. PID=0,6 1,0-1,7 sisamn(n) 1,0-1,7 Ser ut att vara naturlig mark. Djup (m) Preliminär jordartsbestämning Prov Anmärkning 0,0-0,5 0,5-1,0 stsa (F) stsamn (F) 0,0-0,5 0,5-1,0 Tegelsten, kabel (gammal), lila poröst material som provtages i påse. Svarta fläckar, olja? Blockigt och svårgrävt. Skräp. 1,0-1,5 stsamn (F) 1,0-1,5 Blockigt. Luktar olja?? Skrot och tegel. PID=0,9 1,5-1,8 stsa(f) 1,5-1,8 Samma som ovan. 1,8-2,0 stsisamn (N) Naturligt material börjar här. Labprov Labprov MS-1, OJ-21h Labprov MS-1, OJ-21a MS-1, oj-21a (F) = fyllning (N) = naturligt material PID = Photo Ionized Detector = joniseringsdetektor. Uppmätta halter anges i PPM. Upprättad av: My Ekelund (4)

19 Fältobservationer BILAGA 2 Ormsta 1:254 och Ormsta 1:255 Miljöteknisk markundersökning Projektnummer: Punktnr: 17S005 Djup Preliminär (m) jordartsbestämning Prov 0,0-0,5 lesa (F) 0,0-0,5 0,5-1,0 lestsa (F) 0,5-1,0 1,0-1,5 lestsisa (F) 1,0-1,5 1,5-2,0 sisamn (N) 1,5-2,0 Anmärkning Gammal ledning. Prov endast i påse. PID=0,1 Siltlinser, svårt att tyda om naturligt eller fyll. Labprov MS-1, Oj-21h Punktnr: 17S006 Djup (m) Preliminär jordartsbestämning Prov 0,0-0,5 grlesamn (F) 0,0-0,5 0,5-1,0 grlesamn (F) 0,5-1,0 Anmärkning Mycket stora stenblock och stora tegelbitar. Skräpigt, gammal ledning. Vattengrop syns. Prov uttages i liten mörk glasflaska och plastflaskor. PID=0,2 Rinner in vatten i gropen så provtagningen avslutas. Labprov MS-1, Oj-21h Punktnr: 17S007 Djup (m) Preliminär jordartsbestämning Prov Anmärkning 0,0-0,5 Sa (N) 0,0-0,5 Provpunkt placerad strax bakom det vita huset (flyttad). Ser ut som naturlig sand. PID=0,1 0,5-1,0 Sa (N) 0,5-1,0 Naturligt. MS-1, Oj-21h Punktnr: 17S008 Djup Preliminär (m) jordartsbestämning Prov Anmärkning 0,0-0,5 stsale(f) 0,0-0,5 Stora tegelbitar, stenar. 0,5-1,3 stsale(f) 0,5-1,3 Gammal ledning, blockigt tegel och asfalt, luktar dock inte. PID=13,7 1,3-1,5 Le (N) 1,3-1,5 Kommer ett litet litet sandskikt på 1,2-1,3 meter sedan är det naturlig lera. Labprov Labprov MS-1, Oj-21a Punktnr: 17S009 Djup (m) Preliminär jordartsbestämning Prov Anmärkning 0,0-0,5 lesa(f) 0,0-0,5 Tegel, gamla rörrester, sten. 0,5-1,4 lesa(f) 0,5-1,4 Tegel, sten. Avslutar på grund av vatten, svårt att ta prov pga vatten blandas in. PID=0,5 Labprov MS-1, Oj-21h (F) = fyllning PID = Photo Ionized Detector = joniseringsdetektor Upprättad av: My Ekelund (4)

20 Fältobservationer BILAGA 2 Ormsta 1:254 och Ormsta 1:255 Miljöteknisk markundersökning Projektnummer: Ormsta 1:255 provpunkt 17S010-17S017 Punktnr: 17S010 Djup Preliminär (m) jordartsbestämning Prov 0,0-0,1 Mu (N) 0,0-0,1 0,1-0,4 stsi (F) 0,1 0,4 0,4-0,9 sisa (F) 0,4-0,9 0,9-1,4 Sa (N) 0,9-1,4 Anmärkning Lite sten och lerklumpar i sanden. PID= 0,1 Luktar torv, grundvattenyta på 1,4 meter. Labprov MS-1, Oj-21h Punktnr: 17S011 Punktnr: 17S012 Djup (m) Preliminär jordartsbestämning 0,0-0,1 Mu (N) 0,0-0,1 Ej prov. 0,1-0,6 stsa (F) 0,1-0,6 Stora block. PID= 0,3 0,6-1,1 sisamn (N) 0,6-1,1 Siltlinser, grundvattenyta på 1,1 meter. Luktar torv. Material endast i påse. MS-1, Oj-21h Djup Preliminär Prov Anmärkning Labprov (m) jordartsbestämning 0,0-0,1 Mu (N) 0,0-0,1 Prov endast i påse. 0,1-0,5 stsisamn (F) 0,1-0,5 0,5-1,0 grsistsa (F) 0,5-1,0 1,0-1,6 grsistsa (N) 1,0-1,6 1,6-1,8 Si(N) 1,6 1,8 Prov Anmärkning Labprov Stora stenar, Fe-utfällning eller förorening? Lite vattnigt, grundvattenytan nära? Fe-utfällning? hål i marken som syns på sidan av schaktväggen. Grundvattenyta ej nådd. Tegelbitar, träbitar. PID=0,2 Luktar lite organiskt material. Grundvatten på cirka 1,8 meter sipprar fram vatten. Samma som ovan. Grundvattennivå på 1,8 meter. MS-1, Oj-21h MS-1, Oj-21h MS-1, oj-21h Punktnr: 17S013 Djup (m) Preliminär jordartsbestämning Prov Anmärkning Labprov 0,0-0,2 Mu (N) 0,0-0,2 Trärötter, mask 0,2-0,5 stsa (F) 0,2-0,5 Tegel, stora stenar, skrot. Endast påse. MS-1, PID=0,3 Oj-21a 0,5-1,1 stsamn (F) 0,5-1,1 Troligtvis fyll pga tegelbitar, mycket blockigt. Grundvatten på en meters djup. Avslutar pga svårt att provta under grundvattenytan. MS-1, Oj-21h (F) = fyllning PID = Photo Ionized Detector = joniseringsdetektor Upprättad av: My Ekelund (4)

21 Fältobservationer BILAGA 2 Ormsta 1:254 och Ormsta 1:255 Miljöteknisk markundersökning Projektnummer: Punktnr: 17S014 Punktnr: 17S015 Punktnr: 17S016 Djup (m) Preliminär jordartsbestämning Prov Anmärkning Labprov 0,0-0,1 Mu (N) Ej prov. 0,1-0,2 stsisa (F) 0,1-0,2 Lite tegel. PID= 0,2 MS-1, Oj-21h 0,2-0,5 Le (N) 0,2-0,5 Tegel, fe-utfällning. 0,5-1,1 Le (N) 0,5-1,1 Se ovan. Djup (m) Preliminär jordartsbestämning Prov Anmärkning Labprov 0,0-0,5 stsa (F) 0,0-0,5 Tegel, glas och kol. Oljefläck? Eller MS-1, järn? Järnskrot. PID=0,8 Oj-21a, 0,5-1,0 Le (N) 0,5-1,0 Fe-utfällning i leran. MS-1, Oj-21h 1,0-1,2 Le (N) 1,0-1,2 Samma som ovanstående lagret. Djup (m) Preliminär jordartsbestämning Prov Anmärkning Labprov 0,0-0,1 Mu (N) Naturlig matjord. 0,1-0,3 stsale (N) Stora stenar i leran. MS-1, Oj-21h 0,3-0,9 sale (N) Grundvatten påträffades på 0,9 meter och grundvatten uttogs i två stora glasburkar (en ljus och en mörk) och plastflaskor. PID=0,4 Punktnr: 17S017 Djup (m) Preliminär jordartsbestämning Prov Anmärkning Labprov 0,0-0,3 sisa (N 0,0-0,3 Kommer ej ned längre pga block. MS-1, PID=0,1 Oj-21h 0,3- St (N) Stopp mot block på 0,3 meter. (F) = fyllning PID = Photo Ionized Detector = joniseringsdetektor Upprättad av: My Ekelund (4)

22 Sammanställning analysresultat BILAGA 3 Ormsta 1:254 MKM (NV Rap, 5976) KM (NV Rap, 5976) Provpunkt: 17S001 17S002 17S002 17S003 17S004 17S004 17S005 17S006 17S007 17S008 17S009 Provtagningsdjup: 0,0-0,5 0,5-1,0 1,3-2,0 0,0-0,5 0,0-0,5 1,0-1,5 0,5-1,0 0,0-0,5 0,0-0,5 0,5-1,3 0,0-0,5 TS_105 C 86,2 89,6 91,0 90,6 84,7 88,0 84,9 88,6 89,4 87,2 87,7 Glödförlust TOC Grundämnen As 3,4 0,653 0,549 0,887 4,86 1,17 0,603 0,796 0,564 2,83 4, Ba 47,6 27,2 17,8 40, ,8 25,5 45,7 26,4 30,9 28,7 12 0,8 Cd 0,124 <0,1 <0,1 <0,1 0,313 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 0,109 0, Co 6,1 3,69 2,46 6,47 5,87 2,99 2,28 2,1 3,39 3,92 3, Cr 16,7 7,13 5,28 10,8 18,8 12,5 6,85 4,8 7, Cu 19,3 5,18 4,85 7,85 29,6 3,31 5,00 4,84 6,29 15,3 10,7 2,5 0,25 Hg <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0, Ni 10,8 3,04 2,82 7,71 11,3 4,14 3,21 2,64 3,68 6,66 7, Pb 12,8 4,78 3,51 6,63 44,8 6,26 5,92 4,43 4, , V 20,2 13,6 9,84 17,7 33,1 14,6 11,2 9,25 12,7 18,3 15, Zn 57,2 15,5 13,1 36, ,9 30,6 31,8 18,9 56,3 51,7 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 <10 <10 < alifater >C8-C10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 < alifater >C10-C12 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 < alifater >C12-C16 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 < alifater >C5-C16 <30 <30 < alifater >C16-C35 <20 <20 <20 <20 31 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 < aromater >C10-C16 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 < aromater >C16-C35 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 Mineralolja Alif, + arom, >C10-C PAH PAH, summa 16 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 1,9 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 PAH, summa cancerogena <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 0,89 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 PAH, summa övriga <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 0,99 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0, PAH, summa L <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0, ,5 PAH, summa M <0,25 <0,25 <0,25 <0,25 0,87 <0,25 <0,25 <0,25 <0,25 <0,25 <0, PAH, summa H <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 1,0 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 BTEX 0,04 0,012 bensen <0,01 <0,01 <0, toluen <0,05 <0,05 <0, etylbensen <0,05 <0,05 <0, xylener, summa <0,05 <0,05 <0,05

23 Sammanställning analysresultat BILAGA 3 Ormsta 1:255 MKM KM (NV Rap, (NV Rap, 5976) 5976) Provpunkt: 17S010 17S011 17S012 17S012 17S012 17S013 17S013 17S014 17S015 17S015 17S016 17S017 Provtagningsdjup: 0,4-0,9 0,6-1,1 0,1-0,5 0,5-1,0 1,0-1,6 0,2-0,5 0,5-1,1 0,1-0,2 0,0-0,5 0,5-1,0 0,1-0,4 0,0-0,3 TS_105 C 89,3 84,5 89,7 88,9 89,0 88,0 83,7 93,8 80,9 83,6 89,6 69,0 Glödförlust TOC Grundämnen As 0,904 0,654 1,17 1,22 1,40 1,77 2,82 0,982 4,38 4,01 2,56 2, Ba 16,2 12, ,3 15,6 30, , ,2 95,5 68,2 12 0,8 Cd <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 0,17 0,423 0,141 1,16 0,189 0,352 0, Co 2,56 1,94 2,94 2,28 2,34 3,55 5,47 3,68 7,72 4,58 3,7 4, Cr 8,68 5,8 7,64 6,52 5,87 12,8 18,4 11, ,4 13,3 18, Cu 3,6 2,64 5,42 6,12 3,97 23,1 24,4 10, ,5 57, ,5 0,25 Hg <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 0,51 <0,2 <0,2 <0, Ni 3,81 2,31 3,61 3,04 2,91 6,84 13,3 5,79 27,8 6,93 6,2 8, Pb 5,32 4,79 12,1 6,92 4, ,1 15, ,7 23, V 12,2 9,76 13,7 10,8 11,0 17,3 21,5 14,6 11,8 16,9 13, Zn 13,6 11,5 20, , , , Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 <10 < alifater >C8-C10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 < alifater >C10-C12 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 < alifater >C12-C16 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 < alifater >C5-C16 <30 < alifater >C16-C35 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 21 <20 33 Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 < aromater >C10-C16 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 < aromater >C16-C35 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 21 <20 33 Mineralolja Alif, + arom, >C10-C PAH PAH, summa 16 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 7,8 <1,5 <1,5 <1,5 PAH, summa cancerogena <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 3,6 0,28 <0,3 <0,3 PAH, summa övriga <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 4,2 0,27 <0,5 <0, PAH, summa L <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0, ,5 PAH, summa M <0,25 <0,25 <0,25 <0,25 <0,25 <0,25 <0,25 <0,25 3,8 0,27 <0,25 <0, PAH, summa H <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 4,0 0,28 <0,3 <0,3 BTEX 0,04 0,012 bensen <0,01 <0, toluen <0,05 <0, etylbensen <0,05 <0, xylener, summa <0,05 <0,05

24 Sida 1 (6) T QX5FUQ0V Ankomstdatum SWECO Environment AB Utfärdad My Ekelund Projekt Bestnr Vaksalagatan Uppsala Analys av grundvatten 17S006 My7 Ekelund O filtrering 0,45 µm; metaller* ja 1 1 VITA Ca mg/l 2 R VITA Fe mg/l 2 R VITA K mg/l 2 R VITA Mg mg/l 2 R VITA Na mg/l 2 R VITA Al µg/l 2 R VITA As µg/l 2 H VITA Ba µg/l 2 R VITA Cd µg/l 2 H VITA Co µg/l 2 H VITA Cr µg/l 2 H VITA Cu µg/l 2 R VITA Hg <0.02 µg/l 2 F VITA Mn µg/l 2 R VITA Ni µg/l 2 H VITA Pb µg/l 2 H VITA Zn µg/l 2 R VITA Mo µg/l 2 H VITA V µg/l 2 H VITA diklormetan <2.0 µg/l 3 2 VITA 1,1-dikloretan <0.10 µg/l 3 2 VITA 1,2-dikloretan <0.50 µg/l 3 2 VITA trans-1,2-dikloreten <0.10 µg/l 3 2 VITA cis-1,2-dikloreten <0.10 µg/l 3 2 VITA 1,2-diklorpropan <1.0 µg/l 3 2 VITA triklormetan <0.30 µg/l 3 2 VITA tetraklormetan (koltetraklorid) <0.10 µg/l 3 2 VITA 1,1,1-trikloretan <0.10 µg/l 3 2 VITA 1,1,2-trikloretan <0.20 µg/l 3 2 VITA trikloreten <0.10 µg/l 3 2 VITA tetrakloreten <0.20 µg/l 3 2 VITA vinylklorid <1.0 µg/l 3 2 VITA 1,1-dikloreten <0.10 µg/l 3 2 VITA alifater >C8-C10 <10 µg/l 4 2 VITA alifater >C10-C12 <10 µg/l 4 2 VITA alifater >C12-C16 <10 µg/l 4 2 VITA alifater >C16-C35 <10 µg/l 4 2 VITA

25 Sida 2 (6) T QX5FUQ0V 17S006 My7 Ekelund O aromater >C8-C10 <0.30 µg/l 4 2 VITA aromater >C10-C16 <0.775 µg/l 4 2 VITA metylpyrener/metylfluorantener <1.0 µg/l 4 2 VITA metylkrysener/metylbens(a)antracener <1.0 µg/l 4 2 VITA aromater >C16-C35 <1.0 µg/l 4 2 VITA naftalen <0.010 µg/l 4 2 VITA acenaftylen <0.010 µg/l 4 2 VITA acenaften <0.010 µg/l 4 2 VITA fluoren <0.010 µg/l 4 2 VITA fenantren <0.010 µg/l 4 2 VITA antracen <0.010 µg/l 4 2 VITA fluoranten <0.010 µg/l 4 2 VITA pyren <0.010 µg/l 4 2 VITA bens(a)antracen <0.010 µg/l 4 2 VITA krysen <0.010 µg/l 4 2 VITA bens(b)fluoranten <0.010 µg/l 4 2 VITA bens(k)fluoranten <0.010 µg/l 4 2 VITA bens(a)pyren <0.010 µg/l 4 2 VITA dibenso(ah)antracen <0.010 µg/l 4 2 VITA benso(ghi)perylen <0.010 µg/l 4 2 VITA indeno(123cd)pyren <0.010 µg/l 4 2 VITA PAH, summa 16* <0.080 µg/l 4 2 VITA PAH, summa cancerogena* <0.035 µg/l 4 2 VITA PAH, summa övriga* <0.045 µg/l 4 2 VITA PAH, summa L* <0.015 µg/l 4 2 VITA PAH, summa M* <0.025 µg/l 4 2 VITA PAH, summa H* <0.040 µg/l 4 2 VITA

26 Sida 3 (6) T QX5FUQ0V 17S016 My7 Ekelund O filtrering 0,45 µm; metaller* ja 1 1 VITA Ca mg/l 2 R VITA Fe mg/l 2 R VITA K mg/l 2 R VITA Mg mg/l 2 R VITA Na mg/l 2 R VITA Al µg/l 2 R VITA As µg/l 2 H VITA Ba µg/l 2 R VITA Cd µg/l 2 H VITA Co µg/l 2 H VITA Cr µg/l 2 H VITA Cu µg/l 2 H VITA Hg <0.02 µg/l 2 F VITA Mn µg/l 2 R VITA Ni µg/l 2 H VITA Pb µg/l 2 H VITA Zn µg/l 2 R VITA Mo µg/l 2 H VITA V µg/l 2 H VITA diklormetan <2.0 µg/l 3 2 VITA 1,1-dikloretan <0.10 µg/l 3 2 VITA 1,2-dikloretan <0.50 µg/l 3 2 VITA trans-1,2-dikloreten <0.10 µg/l 3 2 VITA cis-1,2-dikloreten <0.10 µg/l 3 2 VITA 1,2-diklorpropan <1.0 µg/l 3 2 VITA triklormetan <0.30 µg/l 3 2 VITA tetraklormetan (koltetraklorid) <0.10 µg/l 3 2 VITA 1,1,1-trikloretan <0.10 µg/l 3 2 VITA 1,1,2-trikloretan <0.20 µg/l 3 2 VITA trikloreten <0.10 µg/l 3 2 VITA tetrakloreten <0.20 µg/l 3 2 VITA vinylklorid <1.0 µg/l 3 2 VITA 1,1-dikloreten <0.10 µg/l 3 2 VITA alifater >C8-C10 <10 µg/l 4 2 VITA alifater >C10-C12 <10 µg/l 4 2 VITA alifater >C12-C16 <10 µg/l 4 2 VITA alifater >C16-C35 <10 µg/l 4 2 VITA aromater >C8-C10 <0.30 µg/l 4 2 VITA aromater >C10-C16 <0.775 µg/l 4 2 VITA metylpyrener/metylfluorantener <1.0 µg/l 4 2 VITA metylkrysener/metylbens(a)antracener <1.0 µg/l 4 2 VITA aromater >C16-C35 <1.0 µg/l 4 2 VITA naftalen <0.010 µg/l 4 2 VITA acenaftylen <0.010 µg/l 4 2 VITA acenaften <0.010 µg/l 4 2 VITA fluoren <0.010 µg/l 4 2 VITA fenantren <0.010 µg/l 4 2 VITA antracen <0.010 µg/l 4 2 VITA fluoranten <0.010 µg/l 4 2 VITA pyren <0.010 µg/l 4 2 VITA

27 Sida 4 (6) T QX5FUQ0V 17S016 My7 Ekelund O bens(a)antracen <0.010 µg/l 4 2 VITA krysen <0.010 µg/l 4 2 VITA bens(b)fluoranten <0.010 µg/l 4 2 VITA bens(k)fluoranten <0.010 µg/l 4 2 VITA bens(a)pyren <0.010 µg/l 4 2 VITA dibenso(ah)antracen <0.010 µg/l 4 2 VITA benso(ghi)perylen <0.010 µg/l 4 2 VITA indeno(123cd)pyren <0.010 µg/l 4 2 VITA PAH, summa 16* <0.080 µg/l 4 2 VITA PAH, summa cancerogena* <0.035 µg/l 4 2 VITA PAH, summa övriga* <0.045 µg/l 4 2 VITA PAH, summa L* <0.015 µg/l 4 2 VITA PAH, summa M* <0.025 µg/l 4 2 VITA PAH, summa H* <0.040 µg/l 4 2 VITA

28 Sida 5 (6) T QX5FUQ0V * efter parameternamn indikerar icke ackrediterad analys. Metod 1 Filtrering; 0,45 µm 2 Paket V-3A. Bestämning av metaller utan föregående uppslutning. Provet har surgjorts med 1 ml salpetersyra (Suprapur) per 100 ml. Detta gäller dock ej prov som varit surgjort vid ankomst till laboratoriet. Analys med ICP-SFMS har skett enligt SS EN ISO , 2 (mod) samt EPA-metod (mod). Analys med ICP-AES har skett enligt SS EN ISO (mod) samt EPA-metod (mod). Analys av Hg med AFS har skett enligt SS-EN ISO 17852:2008. Speciell information vid beställning av tilläggsmetaller: Vid analys av W får provet inte surgöras. Vid analys av Ag har provet konserverats med HCl. Vid analys av S har provet först stabiliserats med H2O2. Rev Paket OV-6A. Bestämning av klorerade kolväten inklusive vinylklorid, enligt metod baserad på US EPA 624, US EPA 8260, EN ISO 10301, MADEP 2004, rev.1.1. Mätning utförs med GC-FID och GC-MS. Rev Paket OV-21H. Bestämning av alifatfraktioner och aromatfraktioner. Bestämning av metylpyrener/metylfluorantener och metylkrysener/metylbens(a)antracener. Bestämning av polycykliska aromatiska kolväten, PAH (16 föreningar enligt EPA). Metod baserad på SPIMFABs kvalitetsmanual. Mätning utförs med GC-MS. PAH cancerogena utgörs av benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, dibenso(ah)antracen och indeno(123cd)pyren. Summa PAH L: naftalen, acenaften och acenaftylen. Summa PAH M: fluoren, fenantren, antracen, fluoranten och pyren Summa PAH H: benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, indeno(1,2,3-c,d)pyren, dibenso(a,h)antracen och benso(g,h,i)perylen) Enligt direktiv från Naturvårdsverket oktober Rev VITA Godkännare Viktoria Takacs F H Utf 1 Mätningen utförd med AFS För mätningen svarar, Aurorum 10, Luleå, som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). Mätningen utförd med ICP-SFMS För mätningen svarar, Aurorum 10, Luleå, som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). 1 Utförande teknisk enhet (inom ALS Scandinavia) eller anlitat laboratorium (underleverantör).

29 Sida 6 (6) T QX5FUQ0V Utf 1 R Mätningen utförd med ICP-AES För mätningen svarar, Aurorum 10, Luleå, som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). 1 För mätningen svarar, Aurorum 10, Luleå, som är av SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). 2 För mätningen svarar ALS Laboratory Group, Na Harfê 9/336, , Prag 9, Tjeckien, som är av det tjeckiska ackrediteringsorganet CAI ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 1163). CAI är signatär till ett MLA inom EA, samma MLA som SWEDAC är signatär till. Laboratorierna finns lokaliserade i; Prag, Na Harfê 9/336, , Praha 9, Ceska Lipa, Bendlova 1687/7, Ceska Lipa, Pardubice, V Raji 906, Pardubice. Kontakta ALS Stockholm för ytterligare information. Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i "Evaluation of measurement data - Guide to the expression of uncertainty in measurement", JCGM 100:2008 Corrected version 2010) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet anges endast för detekterade ämnen med halter över rapporteringsgränsen. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten gäller endast det identifierade, mottagna och provade materialet. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se aktuell produktkatalog eller vår webbplats Den digitalt signerade PDF filen representerar originalrapporten. Alla utskrifter från denna är att betrakta som kopior.

30 Sida 1 (32) Ankomstdatum SWECO Environment AB Utfärdad My Ekelund Projekt Bestnr Vaksalagatan Uppsala Analys av fast prov 17S001:0,0-0,5 My Ekelund O TS_105 C % 1 V VITA As mg/kg TS 1 H VITA Ba mg/kg TS 1 H VITA Cd mg/kg TS 1 H VITA Co mg/kg TS 1 H VITA Cr mg/kg TS 1 H VITA Cu mg/kg TS 1 H VITA Hg <0.2 mg/kg TS 1 H VITA Ni mg/kg TS 1 H VITA Pb mg/kg TS 1 H VITA V mg/kg TS 1 H VITA Zn mg/kg TS 1 H VITA TS_105 C 88.4 % 2 O LL alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 3 J LISO alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 3 J LISO alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 3 J LISO alifater >C16-C35 <20 mg/kg TS 3 J LISO aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 3 J LISO aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 3 J LISO metylpyrener/metylfluorantener* <1 mg/kg TS 3 N LISO metylkrysener/metylbens(a)antracener* <1 mg/kg TS 3 N LISO aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 3 J LISO naftalen <0.1 mg/kg TS 3 J LISO acenaftylen <0.1 mg/kg TS 3 J LISO acenaften <0.1 mg/kg TS 3 J LISO fluoren <0.1 mg/kg TS 3 J LISO fenantren <0.1 mg/kg TS 3 J LISO antracen <0.1 mg/kg TS 3 J LISO fluoranten <0.1 mg/kg TS 3 J LISO pyren <0.1 mg/kg TS 3 J LISO bens(a)antracen <0.08 mg/kg TS 3 J LISO krysen <0.08 mg/kg TS 3 J LISO bens(b)fluoranten <0.08 mg/kg TS 3 J LISO bens(k)fluoranten <0.08 mg/kg TS 3 J LISO bens(a)pyren <0.08 mg/kg TS 3 J LISO dibens(ah)antracen <0.08 mg/kg TS 3 J LISO benso(ghi)perylen <0.1 mg/kg TS 3 J LISO indeno(123cd)pyren <0.08 mg/kg TS 3 J LISO PAH, summa 16 <1.5 mg/kg TS 3 D LISO