Hässleholms kommun. Hörby Kommun

Transkript

1 Inledning Som anges i ansökan så kommer DigiLitt.kom att utgöras av en avvägd kombination av regionala och lokala interventioner. Den teori för förändring (bilaga A) som representanter från de nio kommunerna enats om innebär att såväl de gemensamma (LIKA, mätinstrument på individnivå) som de lokalt valda sätten att mäta (t ex fördjupande intervjuer, tema på APT, framtidscaféer etc) under analysfasen kommer syfta till att - gemensamt och i varje kommun - skapa sig en djupare Förståelse för underliggande strukturer och därmed för vilka Åtgärder för att överbrygga gapet som man lämpligtvis ska fokusera på under genomförandet. Men redan idag finns i alla kommuner en förförståelse för dessa underliggande strukturer och det är denna förförståelse som ligger till grund för valet av arbetsplatser och målgrupper som deltar i starten av denna förbättringsresa. Nedanstående texter är att betrakta som en översikt över hur man tänker och vad man avser att göra i respektive kommun, men detta kommer i varje kommun ytterligare att tydliggöras och harmonieras med projektets helhet under analys- och planeringsfas. Båstads kommun Båstads kommun vill genomföra en utbildningsintervention som syftar till att utifrån ett klart, tydligt och seriöst perspektiv förmedla grundläggande kunskaper om de digitala verktygens förtjänster och nackdelar i syfte att arbeta med fördomar, inspirera, väcka en nyfikenhet och ett sunt kritiskt tänkande samt öka lusten att arbeta med digitala verktyg inom särskilda boenden för äldre i Båstads kommun. Vi planerar utforma interventionen med hänsyn tagen till de psykologiska aspekter som påverkar människan i hennes möte med förändringar och nya inslag i vardagen. En viktig aspekt i utbildningsinterventionen är att även uppmärksamma och möta vård- och omsorgstagares önskemål och inställning till användningen av digitala verktyg i deras boende. Digitaliseringen kan vara ett verktyg för ökad demokratisering och ökat inflytande men det kräver också att det skapas kognitivt tillgängliga miljöer. Hur kan vi möta de behov och önskemål som finns bland de som bor på våra boenden? Hur behöver verktyg och arbetssätt utformas för att vara begripliga för både personal och vård- och omsorgstagare? Det är frågor som kan hanteras inom ramen för interventionen. Bland befintlig personal finns det en generell grundkompetens och flertalet är vardagsanvändare av digitala verktyg. Men när det gäller arbetet och tillvaron på arbetsplatsen

2 är en inte obetydlig andel skeptiskt inställda till ett ökat inslag av digitala lösningar. Genom utbildningsinterventionen förmedlas, genom konkreta exempel, att digitaliseringen de facto innebär att vi kommer göra ungefär samma saker som vi redan gör, men på ett delvis nytt sätt. Nya arbetssätt och verktyg kan göra arbetet på särskilda boenden mer effektivt och skapar i bästa fall ökade förutsättningar för mellanmänskliga relationer och ännu mer individfokuserat omsorgsarbete. I det inledande skedet kommer behov, tankar, resonemang, fördomar och attityder kring användandet av digitala verktyg och processer på vård- och omsorgsboenden kartläggas genom fokusgruppsintervjuer med berörda personalgrupper. Med utgångspunkt i utfallet av intervjun kommer utbildningsinsatserna utformas. Antagna inslag i interventionen är storföreläsningar i syfte att inspirera deltagarna, diskussioner i mindre grupper i syfte att dela erfarenheter och utveckla kunskap tillsammans, arbetande möten i syfte att utveckla befintlig verksamhet samt studiebesök som syftar till att inspirera och väcka nyfikenhet. Hässleholms kommun Vi har fört in olika digitaliseringar i form av mobil dokumentation, insatsregistrering och digital planering. Under projektens gång har systemsamordnare uppmärksammat att resultatet av projekten blivit bättre när cheferna haft en positiv inställning och större digital kompetens. Enhetschefernas roll är att ge stöd till sin organisation för att skapa bättre förutsättningar till att använda de digitala verktygen. Därför är det viktigt att kompetenshöja och motivera enhetscheferna så de blir mer digitalt litterata. Hässleholm ska välja ut några grupper ur vårdpersonalskategori för att mäta den digitala kompetensen innan projektet. En hemtjänstgrupp, en gruppbostad LSS och en hemtjänstgrupp för att sedan under och efter projektet mäta igen för att se om det skapar bättre förutsättningar för digital kompetens om cheferna blir utbildade. Hörby Kommun

3 Hörby Kommun vill i sina lokala interventioner arbeta med E-coacher riktat till omvårdnadspersonal inom särskilt boende, hemtjänst och LSS. För att få genomslagskraft och en ökad litteracitet i hela ledet, kommer även enhetschef, biståndshandläggare och sjuksköterska kopplat till enheterna att vara föremål för interventionerna. Hörby Kommun satsar stort på E-hälsa. En stor upphandling av digitala larm, lås, planeringssystem, kameratillsyn och mobil dokumentation är i sin slutfas. En ökad litteracitet och hantering av digitala verktyg bland omvårdnadspersonalen är ett måste för att kunna hantera framtidens vård. Genom att använda E-coacher som en intervention kan personalen stärkas och utbildas efter varje individs behov och förutsättningar på plats. På så sätt får E-coachen information om underliggande strukturer och gapet kan övervinnas mellan var personen befinner sig idag och önskat läge, helt i linje med förändringsteorin vi arbetar efter i projektet. Personalen förväntas också se en tydlig effekt i det dagliga arbetet, vilket är viktigt för att motivera till ett kontinuerligt pågående lärande. Kristianstads kommun Analysfasen syftar till att identifiera medarbetarnas kunskap och inställning till nyttjande av teknik inom området. Vi antar att det finns olika nivåer av kompetens och inställning inom området idag i de aktuella grupperna. Olika nivåer och olika uppdrag inom grupperna ska därför identifieras i analysfasen. Förvaltningen har inom flera andra områden specifika uppdrag till medarbetare i form av ombudsroller. Detta kan komma att utkristalliseras som ett sätt att arbeta framöver, men samtliga medarbetares grundkunskap och inställning behöver utvecklas för att få den drivkraften till förändring. Vi inriktar oss på baspersonal nära brukare för att de genom detta kan förändra sitt arbetssätt och dra nytta av ny teknik och annat stöd i utförandet av sitt arbete. Det kommer på så sätt dels förenkla arbetet men även komma brukaren till godo. Enhetschefer och legitimerad personal med koppling till grupperna har en viktig roll att förmedla möjligheterna tekniken ger. I genomförandefasen ska utbildningspaket med t.ex workshops och utbildningar både i grupp och via webb genomföras i de grupper som ingår i projektet.

4 Ambitionen är att ha grupper både inom äldreomsorg och LSS verksamhet som deltar i projektet. Genom ökad kompetens i personalgrupperna så kan man öka möjligheterna att hitta nya sätt att arbeta med teknik som stöd för en högre kvalitet för brukaren. Med tekniken som stöd kan t.ex boende få en ökad självständighet. Vid projektslut förväntar vi oss kunna se en ökning av medarbetarnas kunskap, men också en ökad förståelse och acceptans för fortsatt framtida digital utveckling samt genom detta en drivkraft i organisationen att använda tekniken på nya sätt. Utifrån projektet vill Kristianstad sedan arbeta vidare med spridning inom egna verksamheten men också tillsammans med övriga projektdeltagare utveckla gemensamma grunder för framtida utbildning och arbetssätt. Kävlinge kommun Mål önskat läge Kävlinge har tillsatt en övergripande arbetsgrupp; Digital Framtid. Det finns ett klart uttalat mål att Kävlinge kommun vill: ta till vara på digitaliseringens möjligheter i verksamhetsutvecklingen öka medvetenheten och kompetens samt sätta digitalisering på agendan samordna, prioritera samt säkerställa att den digitala utvecklingen sker strukturerat och effektivt utveckla den digitala arbetsplatsen Strategi Vi vill införa och utbilda 60 digitala coacher i vår verksamhet. Det är 50 vård- och omsorgspersonal inom hemvården och 10 inom LSS. Syftet med digitala coacher är att de ska inspirera och vara en resurs och stödfunktion till sina chefer och kollegor. Med utbildad personal med särskilt ansvarsområde får vi en stor möjlighet till god, snabb och kvalitativ spridning i hela organisationen. Det förväntas ge delaktighet och engagemang hos samtliga medarbetare när systemen är rullande och färdigimplementerade och i förlängningen ett stöd till den enskilde brukaren.

5 Med digitala coacher kan vi ha en hög beredskap, implementera samt sprida nya system lättare och snabbare, finna nya arbetssätt och utveckla ett positivt förhållningssätt till digitala lösningar. Den digitala tekniken kan ge effektivare arbetsformer, där det icke värdeskapande arbetet kan ersättas helt eller delvis med digital teknik. Att använda ny teknik ska skapa mening för den enskilde medarbetaren där de ser att digitala lösningar är praktiskt användbara och ger högre kvalitet på det utförda arbetet. Tekniken ska genom en ökad kompetens i ämnet och ses som en självklarhet att använda i vardagen. Med en hög kompetens kring digital teknik motverkas ett utanförskap för både personal och brukare. Personal/coacher med särskilt ansvarsområde är en bra metod när man ska förankra nya arbetssätt och skapa en lärandemiljö där kompetens och nyfikenhet ses som en självklar del i arbetet. Att få ett nytt ansvar som t.ex. digital coach är en möjlighet för personal att växa i sin yrkesroll. Därmed skapas även en möjlig karriärväg som en del i att vara en attraktiv arbetsgivare. Genom att ingå i nätverk med andra digitala coacher, kan kunskapen lättare hållas vid liv, nya infallsvinklar blir synliga och gemensamma utvärderingar ger underlag till kontinuerliga förbättringar. I projektet kommer det finnas gemensamma utbildningar så det finns kompetens och ett gemensamt förhållningssätt till digitala lösningar på alla nivåer i verksamheten. Den första delen i arbetet blir att se över vilken kunskap som krävs och hur utbildning av coacherna ska ske på bästa sätt. Landskrona stad Inom de 3 områdena Hemvård, LSS samt boende, ser nu Landskrona stad möjligheten och det största behovet av att införa digital dokumentation, digitala signeringslistor samt digital återrapportering och uppföljning inom särskilda boenden. Detta arbete är idag nästan uteslutande analogt vilket i sin tur inte ställer några högre krav på personalen att kunna hantera digitala verktyg. Personalgruppen har generellt inte fått kompetenshöjande insatser inom detta område tidigare, samtidigt som behoven ökar för att ta till sig ny teknik och nya arbetssätt där digitala verktyg involveras. Det kommer gynna både personal och verksamhet att få grundläggande kompetens kring IT i form av att använda en

6 dator till kunskap inom mer verksamhetsanpassade digitala redskap. Höjd kompetensnivå hos personalen möjliggör frigörande av administrativ tid som istället kan användas till att hjälpa och vårda brukaren/patienten. Brukaren/patienten kommer att bli mer delaktig i utförandet samt följa upp sina insatser. Detta kommer även medföra snabbare, effektivare och säkrare återkoppling till organisationen kring utförda insatser. I projektet kommer även enhetschefer och annan berörd chefspersonal att involveras då deras engagemang är nödvändigt för att få genomslag i organisationen samt att det kommer vara deras uppgift att ombesörja att detta leder till ett kontinuerligt lärande. Det kommer behövas en initial undersökningsfas där nuläget fastställs och till hjälp för detta har vi tänkt oss att utvärdera enligt LIKA. På individnivå kommer kunskaper också att mätas för att fastställa den digitala kompetensen. Utvärderingarna kommer delvis att ligga till grund för hur arbetet ska utvecklas och var de största insatserna behövs. Vi har identifierat ca 60 personer som blir berörda av detta projekt och av dem är ca 10% män. Vår målsättning är att hitta individer bland baspersonalen som ska kunna agera som lokala mentorer och digitala stödpersoner och målsättningen är att hitta en modell där denna del av personalstyrkan blir en naturlig del av det kontinuerliga förändringsarbetet kopplat till den digitala utvecklingen. Sjöbo kommun Via LIKA-skattningen och workshoppar vill vi komma fram till vilka utbildningspaket vi ska sätta ihop för de olika arbetsplatserna som vi har valt ut. Vi tänker oss att baspersonal, legitimerad personal, biståndshandläggare och enhetschefer från de utvalda enheterna ska delta aktivt i projektet. I genomförandefasen vill vi ta fram utbildningspaket som vi genomför med de utvalda arbetsplatserna. Därefter vill vi utforma utbildningarna som e-learning för att kunna användas i fler arbetsgrupper och även kunna dela med oss till andra kommuner. Särskilt boende i ett särskilt boende vill vi förbereda personalen på tekniska lösningar såsom att hantera surfplattor vid aktiviteter med de boende såsom olika appar, Youtube och annan välfärdsteknik.

7 Hemtjänst i nattpatrullen vill vi förbereda personalen på införande av t ex nattfrid, teknisk utrustning för att registrera fall, utvecklad hantering av trygghetslarm, för att de ska bli säkra och förtroliga med tekniken. LSS i ett LSS-boende vill vi utveckla personalens kunskap om användande av den välfärdsteknik som många av våra kunder i LSS redan använder (surfplattor, smartphone, osv). Den teknik som kunderna redan använder skulle personal kunna handleda kunderna i att använda för påminnelser och appar för att klara sin vardag. Det utbildningspaket som vi kommer fram till att personalen behöver ska minska gapet mellan nuläge och önskat läge av personalens digitala kompetens. Detta för att få välfärdsteknik att underlätta och göra vardagen meningsfull, begriplig och hanterbar för våra kunder. Dessutom vill vi att arbetsmiljön för personalen ska bli mindre stressad genom att behärska välfärdstekniken på bästa sätt. Sölvesborgs kommun Vi vill göra LIKA skattningen på alla enheter, likaså en enkätundersökning till all berörd personal. Vi vill jobba med grupper av baspersonal + deras chef Vi vill kunna skicka personer i ledningen med flera på studiebesök gällande teknisk utveckling. Vi vill utveckla sätt att skapa webbutbildningar som kan användas av såväl baspersonal som chefer. När det gäller grupperna med baspersonal så planeras det grupper om ca 10 personer. Vi tänker oss minst två grupper inom hemtjänst och/eller hemsjukvård, minst två grupper inom SÄBO och minst en grupp inom LSS-gruppboende. Med arbetet i grupperna vill vi tillsammans med övriga deltagare i projektet hitta/utveckla bra utbildningsmodeller för digital kompetens inom vård och omsorg. Dessa modeller vill vi använda med en regelbundenhet båda vid nyanställningar och vid förändringar/uppdateringar för ordinarie personal. Vi vill skapa bra processer för hur dessa utbildningar ska genomföras samt kunna utforma en serie av kontinuerligt relevanta kompetensutvecklingsområden. I detta vill vi ta fram

8 processer för att uppfylla kraven gällande kvalitét i särskilt boende med teknik, samt tekniken i sig och lärande kring dess funktion. Testpersoner blir deltagarna i de olika grupperna och vi tänker olika genomförandesätt; webbutbildningar i grupp eller individuellt, prova på sin egen arbetsplats med/eller utan handledning. De metoder som utvecklas i projektet ska sen kunna succesivt införas i hela omsorgsförvaltningen. Trelleborgs kommun Problem Socialtjänstens stora utmaning idag är den ökande medelåldern med fler äldre multisjuka som kommer att ställa högre krav på verksamhetens resurser. Vi har redan idag infört ett antal digitala arbetssätt som exempelvis digitalt trygghetslarm, nyckelfri hantering och mobil dokumentation i verksamheten. Ett förändrat arbetssätt ställer nya krav på personalen och arbetsorganisationen, som inte bara möter fler multisjuka medborgare utan samtidigt ska hantera nya digitala lösningar. Utmaningen för personalen blir de facto att de måste förändra sitt arbetssätt. Dessutom behöver arbetet med införande av ny teknik i verksamheten organiseras. Trelleborgs socialtjänst har redan inför flertalet tekniska lösningar inom äldreomsorgen och vill som nästa steg ge samma möjligheter till utveckling av arbetssätt till handikappomsorgen (LSS). Vi tänker därför använda barnboende LSS som en pilot i projektet och tänker sedan använda erfarenheterna som piloterna gör mot övrig LSS verksamhet. Genom detta kommer handikappomsorgen blir bättre rustade att se möjligheterna med ny digital teknik, och dessutom säkras kompetensen i användandet av den digitala tekniken. Resultatet av projektet kan i övrigt vara att andra enheter inför ett syn- och arbetssätt som utgår ifrån personalens nya kunskap om digitaliseringens fördelar och handhavande. Aktiviteter Förutom de projektövergripande utvärderingarna som kartlägger individers och verksamhetens nivå planerar vi för följande på lokal nivå:

9 Analysfas i analysfasen kommer vi att kartlägga vilka olika utbildningsbehov som projektdeltagare har och planera hur detta ska mötas. Vi utgår från att vi kommer ha användare på tre kunskapsnivåer. Syftet med de olika nivåernas aktiviteter: Rusta höja lägstanivån så att man kan hantera digitala arbetsuppgifter på ett adekvat sätt. Medel höja nivån för att öka intresset för digitala lösningar och kunna stötta kollegor och användare. Spjutspets delta i nätverk för kompetensutveckling och omvärldsanalys för att höja den allmänna kunskapsnivån och intresset, samt stötta verksamheten i att se möjligheter med nya digitala verktyg och arbetssätt. Bland dessa personer undersöka möjligheten att införa och använda lokala förändringsagenter eller motsvarande funktion. Vi ser en möjlighet att inom projektet använda interna utbildningsresurser. Mål Vid projektslut förväntar vi oss kunna mäta en förändring både av personalens digitala kompetens, men även att förståelse, acceptans och beredskap för fortsatt framtida digital utveckling har ökat.