Utvärdering av projektet Föreningslivet en aktiv part i introduktionsverksamheten

Transkript

1 Fritidsvetenskap Utvärdering av projektet Föreningslivet en aktiv part i introduktionsverksamheten Slutrapport Perioden av Lars Lagergren Fritidsvetenskapligt program Malmö högskola 1

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Utvärderarens uppdrag... 5 Metod... 7 Punkt 1: Samla erfarenheter, synpunkter, och idéer om projektets genomförande och effekter... 7 Nyanlända svenskar... 7 Föreningar... 8 Föreningsinformatörer... 8 Delaktiga tjänstemän, SFI-lärare och introduktionsansvariga... 9 Tjänstemän som arbetar med lokala föreningar... 9 Punkt 3: Agera bollplank åt projektledaren Punkt 4: Gemensamma avstämningar Punkt 5: Att vara projektledare behjälplig Resultat och reflektioner (R & R) R & R punkt 1: Erfarenheter, synpunkter, och idéer om projektets genomförande och effekter Projektets idé och behovet av verksamheten Genomförande och effekter av verksamheten Problem Möjligheter Reflektioner från projektledningen och informatörerna Framtid implementering av projektets verksamhet Utvärderarens bedömning Bilaga 1: Integration i förening månadsrapport från januari 2010 till juni Bilaga 2: Projektets verksamhet i siffror från november 2008 till juni 2011 uppdelat per år.. 23 Bilaga 3: Kommunernas röster om projektet Bilaga 4: Föreningar om föreningslivet som integrationsarena Bilaga 4: Intervjuer med nyanlända svenskar

3 Sammanfattning Utvärderingen av projektet Föreningslivet en aktiv part i introduktionsverksamheten har pågått under perioden Utvärderarens uppdrag kan sammanfattas i två punkter: 1. Samla erfarenheter, synpunkter, och idéer om projektets genomförande och effekter. 2. Fungera som ett bollplank, ha gemensamma avstämningar med och vara ett stöd för projektledaren i den löpande verksamheten processen. Utvärderaren och projektledningen (både projektledare och biträdande projektledare) har haft löpande kontakt under projektperioden. Likaså har utvärderaren regelbundet rapporterat vid ledningsgruppsmöten och träffar med företrädare för de kommuner som ingår i projektet. Dessutom har kommentarer och förslag getts vid författande av en handbok om projektet. Utvärderaren har fokuserat mest på den första punkten. Med hjälp av projektledningen och en student vid Fritidsvetenskap har olika aktörers röster samlats in. Genom intervjuer, enkäter, seminarium har nyanlända personer (deltagarna), föreningar, kommuner (tjänstemän, SFIlärare, introduktionsansvariga) och föreningsinformatörer kommit till tals. Som utvärderare kan jag konstatera att projektet, nu när det avslutats, har gjort sitt yttersta för att underlätta det som i föregående utvärdering benämndes kommunalisering. Det vill säga att projektet har, på ett bra sätt, visat hur projektet bör övergå till att bli löpande verksamheter i respektive kommuns regi. Föreningsinformationen upplevs av deltagarna som ett välkommet inslag i introduktionsverksamheten och för 11 av de 17 intervjuade personerna hade informationen varit avgörande för deras föreningsengagemang. Matchningen kan utvecklas ytterligare genom att den intensifieras och att deltagarna får ytterligare stöd. Samtliga aktörer ställer sig positiva till projektets verksamhet. Det har således aldrig rått någon tvekan över om projektets idé, praktik och mål skulle vara något annat än gott. Projektet har med all önskvärd tydlighet visat på den potential som finns häri. Avslutningsvis kan det konstateras att det rör sig om ett bra projekt som dessutom genomförts på ett energiskt vägvinnande, men likväl strukturerat, sätt. Malmö, september 2011 Docent Lars Lagergren Utvärderare 3

4 Inledning Projektet Föreningslivet en aktiv part i introduktionsverksamheten har nu avslutats. Projektet har uppstått ur och hela tiden drivits i ett större sammanhang. Med målet att stödja nyanlända flyktingar och asylsökandes etablering i Skåne ingicks ett avtal mellan ansvariga myndigheter och organisationer om samverkan genom en regional överenskommelse (RÖK). Länsstyrelsen i Skåne län gavs en samordnande roll för ingående parter som, förutom Länsstyrelsen, består av Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Region Skåne, Försäkringskassa, Malmö Högskola, Försäkringskassan och Kommunförbundet Skåne. Malmö Högskolas representation är en samordnande roll för lärosäten Syd. Kommunerna i Skåne är representerade genom representanter för fyra geografiska kommunnätverk. RÖK är ett forum för ett regionalt samordnat arbete på strategisk nivå med syfte att stärka samverkan mellan berörda aktörer samt metoder för samverkan inom introduktionen och etableringen av nyanlända flyktingar och asylsökande. Syftet för RÖK är att strategiskt kraftsamla länets resurser och stödja regionalt och lokalt introduktionsarbete som påskyndar den enskildes etablering i samhället inom fyra fokusområden: arbete, boende, hälsa och språk. Som ett led i det strategiska arbetet i RÖK skapandet en mellannivå mellan de enskilda kommunerna och RÖK. I fokus för denna mellannivå finns ett kontinuerligt arbete med att identifiera, utveckla och samordna nya projekt till att bli till ordinarie verksamheter. Detta aktiva nätverk kom att kallas Partnerskap Skåne. Partnerskap Skåne har idag ett 30-tal samverkanspartners inom offentlig, privat och idéburen sektor. Utvecklingsarbetet konkretiseras i ett antal samordnade delprojekt som ska leda mot det gemensamma målet, ett inkluderande mottagande av nyanlända flyktingar i Skåne. Delprojekten är fristående och oberoende projekt- och finansieringsorganisation. De två första av dessa delprojekt, pågick mellan 1 juli 2008 och den 30 juni 2011 med stöd av den Europeiska flyktingfonden. Det ena har säkerställt möjligheter till information och kunskap på modersmålet till nyanlända (genom Samhälls- och hälsokommunikatörer) och det andra har skapat möjligheter till organiserad aktivitet för ökad delaktighet och nätverksbyggande. Det senare delprojektet är det vi utvärderat här - Föreningslivet en aktiv part i introduktionsverksamheten. Projektet har kommit att kallas Integration i förening och i denna rapport används detta namn. Nätverk Social Ekonomi Skåne har haft ansvaret för projektet. 1 Fritidsvetenskapligt program vid Malmö högskola har från projektets start 2008 till dess slut juni 2011 fungerat som processutvärderare. Denna rapport är den andra i sitt slag och den innefattar en utvärdering av projektets sista hälft (jan 2010 juni 2011). Den första behandlade perioden och har tidigare avrapporterats. Utvärderingen har finansierats av Europeiska Flyktingfonden och utvärderaren har anlitat docent Lars Lagergren för genomförande och rapportering av utvärderingen. Utvärderingen har efter samråd med Katarina Carlzén, projektansvarig för Partnerskap Skåne, koncentrerats mot att sammanställa projektets samlade erfarenhet från de involverade parterna och vara aktiv i projektprocessen. Rapporten fokuserar på att: (1) Redovisa nyanlända svenskars (deltagares), föreningslivets och de medverkande kommunernas erfarenheter, synpunkter, och idéer om projektets genomförande och effekter. 1 För mer information om Nätverk Social Ekonomi Skåne och projektet se 4

5 (2) Rapportera hur det har fungerat gällande utvärderaren som ett bollplank åt projektledningen, gemensamma avstämningar och hur utvärderaren varit projektledningen behjälplig. I och med att projektet har avslutats läggs störst fokus, i denna slutrapport, på den förstnämnda punkten. En mer omfattande utvärdering ur målgruppernas perspektiv, de nya svenskarna och föreningslivet i de aktuella kommunerna har genomförts. Projektledningen, i form av projektledaren Christoph Lukkerz och biträdande projektledaren Jesper Thiborg (under sista halvåret), har varit involverade i insamlingen av material. Dessutom har Ebba Sofiadotter Lepic, student vid det Fritidsvetenskapliga programmet, skrivit en uppsats som bygger på intervjuer med nya svenskar, deltagarna i projektet, som ett led i utvärderingen (se bilaga 3). Rapporten är upplagd så att först redovisas utvärderarens uppdrag och metod varefter resultat och reflektion gällande projektet följer. Den avslutas sedan med en bedömning av projektet och några reflektioner om framtiden utifrån insamlat material. För en redovisning av projektets verksamhet under perioden, se bilaga 1 och 2. Avslutningsvis, i bilaga 3, 4 och 5 presenteras kommunernas röster om projektet, föreningars upplevelser av föreningslivet som integrationsarena och intervjuer med deltagarna. Utvärderarens uppdrag Utvärderingsuppdraget syftar till en kvalitetssäkring av projekt- och samarbetsprocessen inom delprojektet Integration i förening samt beskrivning och analys av projektets resultat. Uppdraget omfattade från början följande fem delar: 1. Att genomföra intervjuer med personer ur målgrupperna, (a) nya svenskar som tagit del av information samt (b) föreningar som deltagit i projektet, för att söka erfarenheter, synpunkter, och idéer om projektets genomförande och effekter. 2. Gemensamt beslut togs den 10 maj 2011 om att ta plocka bort denna punkt ur utvärderingsavtalet då den aldrig aktualiserats i projektet. Punkten löd: Att leda och arrangera ett eller, vid behov, en serie om maximalt tre strategimöten där målsättningar formuleras samt övergripande problem- och möjlighetsinventering genomförs: Varåt vill vi, vad behöver vi veta och göra för att nå dit? Vad händer just nu och vad kommer att hända och vem/vilka är involverade etc. Mötena planeras och organiseras i samråd med ledningsgruppen för delprojekt 2 och dokumenteras av utvärderaren. 3. Att sexton (16) gånger under perioden 20 maj juni 2011 agera bollplank åt projektledaren i delprojektet 2 kring det operativa arbetet i delprojektet, med fokus främst på kopplingen till de strategiska mål som formulerats, se punkt 2: Vad behöver göras nu för att säkerställa en långsiktig hållbar utveckling av projektet och vad behöver göras för att säkra verksamheten efter projekttidens slut? Exempelvis beskriva olika scenarier/strategier: vilka förändringar behövs redan nu eller vilka olika vägar ska vi testa för att vara beredd på alla tänkbara scenarier som kan inträffa under tiden projektet fortskrider och vid projektets slut (ändring i lagstiftning, kommunal förankring av projektets operativa verksamhet etc.). Genomsnittlig omfattning per möte är två (2) timmar plus ev. förberedelsetid i form av t.ex. inläsning av underlag, genomsnittligt 2 timmar per gång. 5

6 4. Att göra fyra (4) gemensamma avstämningar om 3 timmar vardera, plus 6 timmar förberedelsetid per gång, med projektledaren och andra som arbetar operativt i projektet med organisations-/etnicitetsteoretisk input för att få ihop lokala föreningslivet - kommun - för att synka ihop olika parallella processer, eller idealt, i en synkroniserad process. 5. Att vara projektledaren i delprojektet behjälplig läsa, ge kommentarer och handleda vid skrivande av projektpresentation eller liknande, samt själv författa en vetenskaplig artikel med utgångspunkt från empiriskt material insamlat under utvärderingen Lämplig publikation för artikeln avgörs av uppdragstagaren. 6

7 Metod Den valda processinriktade utvärderingsmetoden är utvecklad vid Fritidsvetenskapligt program, Malmö högskola. Som metod bygger den på löpande kontakter mellan projektledaren och utvärderarna. En förutsättning är att parternas respektive roller är tydliga. Förtjänsterna med en sådan metod är flera för båda parter. Projektledaren får dels ett bollplank att ställa frågor till och pröva idéer på och dels en förtrogen granskare som under projektets gång kan problematisera genom att ställa initierade frågor om t.ex. projektets process, praktik och utförande. Utvärderaren får en närgången kunskap om projektet och erbjuds större handlingsfrihet i och med att arbetet sker i realtid. De exakta metoderna för samspelet mellan projektledare och utvärderare tog i detta fall sin form under , då formerna för hur dokument och underlag skulle komma utvärderaren till handa fastslogs. De kommunikativa kanalerna mellan projektledare, biträdande projektledare och utvärderare var från början öppna via mail, telefon och såväl formella som informella samtal. Det går med fog att påstå att förhållandet mellan projektledare, biträdande projektledare och utvärderare har varit produktivt. I det följande presenteras en närmare beskrivning av metoderna för de olika delarna i uppdraget. Punkt 1: Samla erfarenheter, synpunkter, och idéer om projektets genomförande och effekter En inledande kommentar: Enligt utvärderingsuppdragets punkt nummer två skulle utvärderingen genomföra intervjuer med nyanlända personer som fått informationen och med föreningar som varit delaktiga. Då projektet främst fokuserat på målgruppen nyanlända personer, har utvärderaren haft begränsad möjlighet att genomföra intervjuer med föreningar som varit delaktiga. Däremot har en elektronisk enkät skickats och besvarats av föreningar. För att bättre samla in erfarenheter, synpunkter och idéer om projektets genomförande och effekt har projektets utbildade föreningsinformatörer och kommuntjänstemän, SFI-lärare och introduktionsansvariga i de medverkande kommunerna fått komma till tals via seminarier, intervjuer eller enkäter. Nedan redovisas tillvägagångssättet för respektive involverad part i projektet. Nyanlända svenskar I samband med att Ebba Sofiadotter Lepic skrev sin kandidatuppsats i Fritidsvetenskap vid Malmö högskola genomförde hon intervjuer med nyanlända svenskar. Hon sammanställde en utvärderingsrapport (se bilaga 5). Målgruppen för utvärderingen var de nyanlända svenskar som kommit i kontakt med projektet. I denna målgrupp kan två grupper urskiljas; (1) de som fått information och valt att besöka en förening men inte stannat i verksamheten eller ännu inte kommit igång med regelbundna möten samt (2) de som stannat och är aktiva i en förening. Åtta av intervjupersonerna var vid intervjutillfället inte aktiva i en förening men av dem hade endast tre personer aldrig varit aktiva i föreningslivet i Sverige. Resterande intervjupersoner var vid intervjutillfället aktiva inom en eller flera föreningar. 17 intervjuer med nyanlända svenskar har genomförts där åtta var kvinnor och nio män. De intervjuade var i åldern 17 till 45 år och har alla gått eller går SFI eller någon av kommunernas introduktionsverksamheter. Tiden som intervjupersonerna varit i Sverige 7

8 varierade mellan 10 månader och 3 år, med undantag för en intervjuperson som varit i Sverige i 5 år. Själva urvalsprocessen har skett i nära dialog mellan utvärderaren och projektledaren för Integration i förening Christoph Lukkerz. I urvalsprocessen har intervjupersoner valts ut som representerar den grupp som projektet vanligtvis kommer i kontakt med. Därför har en viss spridning i bakgrund eftersökts, för att urvalet ska vara representativt. En jämn fördelning mellan könen har eftersträvats så långt det är möjligt såväl som geografisk spridning i var intervjupersonerna är bosatta idag. Av de åtta kommuner där projektet har varit verksam, har personer från sju av dessa kommuner intervjuats. Till detta tillkom en intervjuperson från Malmö som varit i kontakt med Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisations (MIPs) permanenta verksamhet inom Malmö Stads introduktion. Slutligen har en viss spridning i vad för former av föreningar intervjupersonerna är aktiva i eftersökts, vilket visade sig falla naturligt av intervjupersonernas skiftande intressen, även om det blev en övervikt av livsstilsföreningar. Föreningar Projektledningen med stöd av utvärderaren konstruerade och skickade ut en elektronisk enkät till föreningar i Skåne. Under våren 2009 bjöds samtliga föreningar de kommuner (Eslöv, Lund, Kävlinge, Sjöbo & Svalöv) som vid tillfället medverkade i Partnerskap Skåne in till möten. Projektet förhörde sig då om deras intresse att fungera som kontaktföreningar. Sammantaget anmälde 34 föreningar att de var intresserade. En länk till en utvärderingsenkät skickades, under våren 2011, till kontaktföreningarna via e-post och fem föreningar besvarade den. Två påminnelser skickades ut och svarsfrekvensen var 15 %. Med anledning av att kontaktföreningarna inte varit involverade i den utsträckning som det från början var tänkt så skickades en inbjudan ut till andra föreningar. Via nyhetsbrev (MIP, MISO & Skåneidrotten) bjöds föreningar i Malmö och de medverkande kommunerna in till att besvara en elektronisk enkät om föreningslivet som integrationsarena. Dessutom skickades en riktad inbjudan till 205 föreningar. 25 föreningar i Malmö och 22 idrottsföreningar i de elva medverkande kommunerna besvarade enkäten. Svarsfrekvensen kan inte fullt ut beräknas då det skickades ut en öppen inbjudan via nyhetsbreven. I bilaga 4 redovisas föreningarnas upplevelser av föreningslivet som integrationsarena. Föreningsinformatörer Tre olika sorters av metoder har använts för att fånga in föreningsinformatörernas upplevelser. (1) Under projektets gång har samtliga föreningsinformatörerna fyllt i en utvärderingsblankett direkt efter deras information till nyanlända personer. Denna blankett bestod av följande frågor; Hur många deltagare? Vad fungerade bra? Vad fungerade mindre bra? Vilka speciella frågor dök upp? Hur var stämningen i klassrummet? Övrigt? Omfattningen av svar på frågorna har skiljt sig åt men samtliga har skrivit något. (2) I tillägg till detta har projektledningen genomfört två utvärderingsseminarier där samtliga föreningsinformatörerna varit inbjudna. De som deltagit i dessa har varit Pensé Andersen, Linda Attin, Minna Harju, Christoph Lukkerz, Nils Phillips, Ursula Reintjes, Teuta Shabani och Jesper Thiborg. Syftet med seminarierna var att dels informera om vad som hänt och kommer hända med projektet och dels att fånga upp föreningsinformatörernas kunskap, erfarenhet och upplevelser. Seminarierna hölls den 4:e och 5:e maj (3) I samband med seminarierna framkom ett antal frågor som ansågs vara viktiga. Dessa antecknades och skickades ut till samtliga föreningsinformatörer för eventuella tillägg. Fyra av informatörerna skickade via e-post in sina tillägg utifrån frågorna (Minna, Ursula, Linda, Pensé). 8

9 Delaktiga tjänstemän, SFI-lärare och introduktionsansvariga Under december månad år 2010 genomfördes två nätundersökningar en till tjänstemän och en till SFI-lärare/introduktionsansvariga. Båda enkäterna konstruerades i samarbete med projektledare Christoph Lukkerz. De bestod av tre delar; (1) Övergripande frågor om kommun och föreningsliv som integrationsarena (2) Utvärdering av projektet "Integration i förening" (3) Projektets långsiktiga hållbarhet och övriga kommentarer. Enkäterna bestod till största del av slutna frågor där respondenten fick ta ställning till olika påståenden och fick uppskatta hur väl det stämde på en femgradig skala (1= Stämmer absolut inte, 2= Stämmer inte, 3= Varken eller, 4= Stämmer, 5= Stämmer absolut och i vissa fall 0=Vet ej). De hade även möjlighet att vidareutveckla sin bedömning efterföljande öppna frågor. Ifyllnad av enkäten uppskattades att ta cirka minuter. De som fick förfrågan om deltagande i utvärderingen var personer i samtliga kommuner som på ett eller annat vis haft nära kontakt med projektet. En förfrågan om medverkan skickades ut till 40 SFI-lärare och introduktionsansvariga varav 15 besvarade enkäten. Respondenterna informerades om att det var frivilligt att delta i utvärderingen och att deras svar skulle bearbetas konfidentiellt. E-postadresser till respondenterna erhölls av Christoph Lukkerz varefter e-post skickades ut med information om undersökningen och länk till nätenkäten. När det gäller tjänstemän var det åtta av tolv som besvarade enkäten. SFI-lärare och introduktionsansvariga som besvarade enkäten var verksamma i Eslöv (4), Helsingborg (6), Kävlinge (2), Landskrona och Lund (2). Tjänstemännen (integrationssamordnare, flyktingmottagare, planeringssamordnare etc.) var verksamma i Helsingborg, Kävlinge, Landskrona, Malmö, Sjöbo och en respondent angav inte kommun. De besvarade enkäterna bör, trots visst bortfall, ses som ett fullgott underlag. Efter samtal med Christoph Lukkerz framkom att de SFI-/introduktionslärare som besvarat enkäten var de som hade haft mest kontakt med projektet. Läs vad de har att säga om projektet i bilaga 3. Tjänstemän som arbetar med lokala föreningar Elva tjänstemän från de medverkande kommunerna intervjuades i november/december Intervjuerna genomfördes som ett samtal utifrån olika teman där intervjupersonen hade stor möjlighet att påverka riktningen av intervjun. De teman som på förhand sattes upp var följande: Intervjupersonens bakgrund, föreningslivets förutsättningar i kommunen, integrationsarbete i föreningar, samarbeten med andra kommuner och avslutningsvis projektet Integration i förening med fokus på dess behov, möjligheter, hinder och framtid. Anteckningar fördes där det viktigaste och centrala i det som sades under intervjun antecknades. Intervjuerna tog cirka en timme i anspråk och fyra av dem spelades in med en diktafon. Anteckningarna renskrivdes i nära anslutning till intervjutillfället och i de fall där jag upplevde att det saknades något lyssnade jag igenom inspelningen. Följande personer har intervjuats: Mia Lundström-Svensson, fritidsavdelningen i Båstads kommun Lillemor Hertzberg, fritidsansvarig i Eslövs kommun Akram Saouan & Haxhi Osmanaj, integrationshandläggare i Helsingborgs stad Lena Nilsson, föreningssamordnare i Kävlinge kommun Jonas Nilsson, föreningsservice i Landskrona kommun Bengt Persson, kultur- och fritidsförvaltningen i Lunds kommun Bo Oden, förvaltningschef på kultur-, turism- och fritidsförvaltningen i Sjöbo kommun 9

10 Björn Svensson, föreningsservice i Svalöv kommun Hans Schörling, fritidsintendent & Susann Toft, avdelningschef allmänkulturen i Ängelholms kommun Punkt 3: Agera bollplank åt projektledaren Utbytet mellan projektledaren har varit varierat, vissa stunder täta andra med långa intervaller. Ibland har kontakter skett via mail, men som regel i direkta möten. Flertalet möten har initierats av projektledaren, men även utvärderaren har tagit initiativ till samtal. De mest ingående diskussionerna har rört överlämningen och den långsiktiga hållbarheten i idén och arbetsmetoderna. Mötena har varit konstruktiva. Separata möten har även genomförts med biträdande projektledare Jesper Thiborg. Möten genomförda enligt plan: 2010; 29/3 26/4 8/6 2/11 17/ ; 19/1 15/3 13/4 Till dessa kommer ett tiotal informella löpande samtal och spontana möten vid uppkomna situationer med både projektledaren och biträdande projektledare, antingen tillsammans eller var för sig. Punkt 4: Gemensamma avstämningar Avstämningarna har fördelats på fler tillfällen och företrädesvis skett i samband med ledningsgruppsmöten. Tillfällen då avstämning skett är: 19/2, 10/6, 25/8, 30/9, 17/11 (2010) och 20/1, 10/5 (2011). Punkt 5: Att vara projektledare behjälplig Under vår och sommar 2011 har utvärderaren läst och kommenterat olika utkast till projektpresentation/handbok. En vetenskaplig artikel för i första hand internationell publicering kommer att skrivas under sommar och höst Ev. publicering kan varken garanteras eller bestämmas i tid, då beslut om detta ligger hos annan part (redaktör). 10

11 Resultat och reflektioner (R & R) I detta avsnitt redovisas utvärderingens resultat för punkterna 1, 3, 4 och 5 i uppdragsbeskrivningen. Punkt nummer 2 har utgått efter ett gemensamt beslut mellan projektledningsgruppen och utvärderaren. Innan redovisningen följer här en beskrivning av projektets verksamhet från dess start 2008 till målgången Verksamhet i projektet Integration i förening KOMMUN FÖRENINGS- ANTAL DELTAGARE INTRESSE- MATCHNING INFORMATION Kvinnor Män ANMÄLAN Kvinnor Män Flickor Pojkar Bjuv Båstad Eslöv Helsingborg Kävlinge Landskrona Lund Sjöbo Svalöv Trelleborg Ängelholm TOTALT För en uppdelning av projektets verksamhet per år och kommun se Bilaga 2. Som ovan tabell visar har projektet bedrivit en omfattande verksamhet där de gett information till nära 2000 nyanlända personer och genomfört 395 matchningar. I och med att det varit upp till de medverkande kommunerna att ta kontakt med projektet efter behov har verksamheten i form av föreningsinformation och matchning varierat över tid och i de olika kommunerna. Omfattningen av verksamheten i en enskild kommunerna kan bero på ett större och mindre upplevt behov av projektet och engagemang hos kommuntjänstemän, SFI-lärare och introduktionsansvarig. Därav är det svårt att bedöma hur stort behovet är av projektet i de olika kommunerna utifrån ovanstående siffror. Det är däremot tydligt att projektet, på grund av valet av plats för dess verksamhet, möjliggjort kvinnors föreningsengagemang i större utsträckning än mäns och därmed haft en större betydelse för just kvinnor. Detta på grund av att det är fler kvinnor som läser SFI där verksamheten varit förlagd. Om vi ser till andel av kvinnor respektive män som erhållit information om föreningslivet så är det ungefär lika många som lämnat in en intresseanmälan och blivit matchade till en förening. Det kan tolkas som att oberoende om det är nyanlända kvinnor eller män som får informationen om föreningslivet så visar de lika stort intresse av att finna en förening. För att få en större förståelse för siffrorna och kunna bedöma projektets betydelse är det av vikt att höra vad de involverade har att säga. Deras röster redovisas i det följande. 11

12 R & R punkt 1: Erfarenheter, synpunkter, och idéer om projektets genomförande och effekter I det följande presenteras de involverades erfarenheter, synpunkter och idéer gällande projektets idé och behovet av verksamheten, genomförande och effekter av verksamheten, problem och möjligheter med projektet samt dess framtid implementering av projektets verksamhet. Projektets idé och behovet av verksamheten Samtliga nyanlända personer (deltagarna) upplevde att projektet var ett mycket positivt och välkommet inslag i introduktionsverksamheten. Nästan alla intervjupersoner är positiva till att få den här typen av information. En person uttalade sig dock inte i frågan eftersom han fått informationen vidarebefordrad i andra hand av närstående. Föreningar upplevs inte som främmande för deltagarna men föreningar likställs med organisationer. Information om vad det finns för föreningar i den nyanlända personens bostadsort är betydelsefull. Såhär uttryckte en person detta: Jag är så glad att jag har de informationerna om föreningar i Helsingborg. Min son ska också bli glad. Vi kommer att kontakta en av dem och registrera. Utöver behovet av information så har det även visat sig att deltagarna har ett behov av att lär känna andra och bli uppmärksammade. Det är ett grundläggande mänskligt behov att känna en social gemenskap och att vilja bli sedd och lyssnad på. Projektet har inneburit att så har skett och den aspekten får inte underskattas. En person beskriver det på följande vis Jag har fått nya vänner, det finns en man som har kommit från Småland (...) han är min bästa kompis och han ringer alltid till mig om vi ska spela. Och ibland om jag inte kan spela han ringer och frågar om vi ska kolla på matchen. De två ovanstående citaten visar på att projektets idé är bra utifrån deltagarnas perspektiv och behovet av verksamheten finns. I nästkommande avsnitt presenteras deltagarnas upplevelser om genomförandet och det hänger såklart samman med projektets idé och behov av verksamheten. Föreningsinformatörerna anser även dem att idén med projektet är bra och när de varit och informerat nyanlända personer om föreningslivet så har de upplevt att det finns ett behov. Tjänstemän (kontaktpersoner i projektet) och SFI-lärare (samt introduktionsansvariga) upplevde behovet av verksamheten i projektet Integration i förening olika. Lärarna har mest kontakt med målgruppen och nästan alla (13 av 15) upplevde att behovet var stort eller mycket stort. Såhär beskrev en lärare behovet: Många invandrare vill komma i kontakt med svenskar men vet oftast inte hur. Då kan det behövas en hjälp att hitta till olika föreningar. En annan lärare menade att det finns ett behov av mer stöd till de nyanlända för att de verkligen ska ta sig till en förening. Detta på grund utav att många känner en rädsla. En tredje uttryckte ett behov av att arbeta mer lokalt för att uppnå de önskvärt resultat. Fyra tjänstemän ansåg att behovet var stort medan två angav varken eller och en upplevde behovet som litet. Tre tjänstemän valde att kommentera och en uttryckte sig på följande vis: Det finns alltid behov av att någon tar tag i och sammankopplar, presenterar föreningslivet för individerna och Christoph har varit engagerad. 12

13 Flera av de intervjuade tjänstemän som arbetar nära de lokala föreningarna (företrädesvis vid kultur- och fritidsförvaltning) ansåg att projektet Integration i förening i grunden är ett bra projekt. Däremot hade flertalet inte varit involverade i projektet i så stor utsträckning som varit fruktbart och de hade heller inte haft någon nära kontakt med SFI-verksamheten (Eslöv undantaget). Flera nämnde dessutom att det ingår i deras uppdrag att informera om det lokala föreningslivet och att hjälpa enskilda personer att finna föreningar utifrån deras intresse. Dock arbetar inte tjänstemännen proaktivt då utrymmet i deras tjänster är för litet för denna sorts av insatser. Sammantaget tycker samtliga involverade parter att projektets idé är god. De nyanlända personerna och de som arbetar närmst dem upplever att det finns ett behov av projektets verksamhet. Det innebär att det bör finnas en vilja hos samtliga inblandade till att verksamheten i projektet fortsätter även när projektet nu är avslutat. Genomförande och effekter av verksamheten Samtliga deltagare upplevde informationen om det svenska föreningslivet som ett mycket positivt och välkommet inslag i introduktionsverksamheten (numer etableringsverksamheten). Nästan samtliga tjänstemän (kontaktpersoner) och SFI-lärare (samt introduktionsansvariga) upplevde att projektet var bra eller mycket bra (se Diagram 2) Diagram 2. Lärare(vänster) och tjänstemäns (höger) upplevelser av projektet Integration i förening i antal (N=7/15). (1= Mycket dåligt, 2= Dåligt, 3= Varken eller, 4= Bra, 5= Mycket bra) Lärarna fick möjlighet att bedöma projektet två största insatser, nämligen föreningsinformationen och matchningen. Nästan samtliga (14 av 15) ansåg att den informationen som getts till de nyanlända var bra eller mycket bra. Lika många ansåg att kvalitén i föreningsinformatörens insats var bra eller mycket bra. När det kommer till matchningen angav sex lärare alternativet vet ej. Sex personer upplevde att matchningen fungerat bra eller mycket bra medan tre angav dåligt eller mycket dåligt. Sju personer visste inte något om uppföljningen av matchningen, fem tyckte den var bra eller mycket bra medan tre tyckte den var dålig eller mycket dålig. Utifrån ovanstående kan det sägas att föreningsinformationen är bra både till dess innehåll och utförande. Däremot är kännedomen om matchningen begränsad och det finns vissa problem för uppföljningen av deltagarna. 13

14 Två röster som är talande för vad tjänstemän, SFI-lärare och introduktionsansvariga är följande: Informationen har varit bra och eleverna intresserade men vad som sedan händer vet vi tyvärr väldigt lite eftersom våra elever går ganska kort tid hos oss och elever börjar/slutar kontinuerligt varannan vecka. Projektet har gjort mycket för att engagera och entusiasmera eleverna att ta steget ut i föreningslivet. Vi är en liten kommun och ibland har det varit svårt med matchning och hinder som tranport och ekonomi har kommit emellan. I och med att projektet genomfört informationen i SFI-klasser så har det inneburit vissa svårigheter då elever är där olika länge. Dessutom visar det sistnämnda citatet att det finns kommunala förutsättningar som kan vara mer eller mindre gynnande för matchningen (problem/svårigheter lyfts upp i senare avsnitt). Flera av de intervjuade tjänstemän som arbetar nära de lokala föreningarna (företrädesvis vid kultur- och fritidsförvaltning) hade inte varit involverade i projektets genomförande i så stor utsträckning som varit fruktbart och de hade heller inte haft någon nära kontakt med SFIverksamheten (Eslöv undantaget). Flera nämnde dessutom att det ingår i deras uppdrag att informera om det lokala föreningslivet och att hjälpa enskilda personer att finna föreningar utifrån deras intresse. Dock arbetar inte tjänstemännen proaktivt då utrymmet i deras tjänster är för litet för denna sorts av insatser. Vad har då projektets verksamhet betytt för deltagarna? Det vill säga vilka effekter har projektet haft. Ebba Sofiadotter Lepic sökte svar genom att intervjua 17 deltagare (se bilaga 5) och såhär beskriver hon resultatet: Deltagarna i projektet upplever att Integration i Förenings information har berikat dem genom ny kunskap. Informationen kan till och med fungera integrerande genom att ge personerna värdefull kunskap om hur de kan underlätta sina egna integrationsprocesser. För elva av intervjupersonerna var kontakten med Integration i Förening avgörande för att de skulle börja med föreningsengagemang. Två av intervjupersonerna, båda kvinnor, hade redan innan mötet med Integration i Förening provat på aktiviteter i olika föreningar. Ytterligare tre av intervjupersonerna menade att Integration i Förening hade utgjort en hjälp på vägen, men inte varit avgörande. Fyra av intervjupersonerna hade sedan tidigare sökt information på egen hand om föreningar och organisationer sedan de kommit till Sverige. Medan fem av intervjupersonerna hade haft tankar på deltagande i föreningslivet, men inte tagit steget att kontakta en förening. Två av intervjupersonerna sa att de inte tagit detta steg därför att de känt sig begränsade och handlingsförlamade av att inte kunna språket. En man uttryckte att han inte tagit steget att kontakta en förening för att han skjutit det på framtiden. Utifrån empirin kan det konstateras att informationen om föreningar har utgjort ett stöd och en hjälp för alla intervjupersoner, men har inte varit avgörande för samtliga. Några har varit framåt och drivande på egen hand, andra har behövt en knuff på vägen medan det för en person varit helt avgörande för hennes nuvarande engagemang. Dock uttryckte alla intervjupersoner att de på ett eller annat sätt fått värdefullt stöd av projektet och att det utgjort en hjälp på vägen till ett föreningsengagemang. Därmed vågar jag mena att projektets insatser behövs, upplevs som värdefulla av de nyanlända svenskarna och fyller ett behov. 14

15 Engagemanget i föreningar har inneburit ytterligare positiva effekter. Såhär beskrev en 28 årig man detta: Ja jag har fått nya vänner, det finns en man som har kommit från Småland, han är inte från min stad.. han är min bästa kompis och han ringer alltid till mig om vi ska spela. Och ibland om jag inte kan spela han ringer och frågar om vi ska kolla på matchen. Det finns många som är trevliga faktiskt. En kvinna som var 44 år beskrev sin erfarenhet från hennes föreningsengagemang på följande vis: En gång på [min förening] man berättade om Sverige, om olika system och hur det fungerar här[ ] Om det politiska systemet, vilka partiet och vi ställde många frågor om Sverige [ ] Vi hade ett tema om religion också, vi berättade om olika religioner, om svenskt system, svenska människor, aktiviteter och föreningar. Förutom att deltagarna intervjuades om projektets effekter fick tjänstemännen, SFI-lärarna och introduktionsansvariga ta ställning till om projektets insatser bidrar till att nyanlända personer integreras i kommunen. Av tjänstemännen ansåg fyra att så var fallet medan tre angav varken eller och en tyckte att det inte stämde. Medan det bland SFI-lärare och introduktionsansvariga var 11 av 13 som ansåg att projektet bidragit till integration. Det kan konstateras att projektets genomförande av verksamheten har uppskattats av många av de involverade. Även om hela 65 % av de intervjuade angav att projektet varit avgörande för deras föreningsengagemang måste hänsyn tas till det strategiska urvalet som gjorts. Den ovan angivna andel är därmed inte representativ för samtliga deltagare. Trots detta har det visat sig att verksamheten haft stor betydelse för deltagarna. Problem De problem som lyfts upp av de involverade handlade inte om den information projektet gav om föreningslivet utan om matchningen mellan deltagarna och föreningarna. Ett fåtal (fyra) av de intervjuade deltagarna upplevde att mötet med föreningen inte infriade deras förväntningar och att bemötandet kunde varit bättre. Deltagarnas upplevda negativa effekter skulle kunna lösas genom att föreningarna är mer förberedda på att ta emot nyanlända svenskar. 80 % av föreningarna som besvarat enkäten upplever att föreningslivet är en bra integrationsarena men att den kan bli bättre. Nedan följer tre citat som beskriver vilka problem/hinder som föreningarna ser: Föreningar har ofta inte så mycket resurser och då finns ofta heller inte utrymme för att fokusera på integrering om det inte redan ingår i ordinarie arbete. Vi har inte kunskaperna för att driva speciella integrationsprojekt. Det finns både språkliga och kulturella hinder som vi måste få hjälp att komma över. Detta är inget vi orkar med att driva i egen regi. I en del kulturer/länder finns inte begreppet förening och man förstår inte vad detta är för något och att det är öppet för alla att deltaga i föreningsverksamheten. Att vi måste bli bättre på att utbilda våra ledare så de kan möta t ex barn från andra länder samt våga integrera genom att beskriva att samma regler gäller för alla och att stå fast vid det. Gör man det blir man snabbt en del av laget. Kräver mod och kunskap. Citaten visar på att de problem och hinder som finns är kopplat till föreningarnas resurser i form av pengar, stöd och utbildning. 15

16 Tjänstemän som arbetar nära de lokala föreningarna (företrädesvis vid kultur- och fritidsförvaltning) menar även dem att de hinder som uppdagats gällande det lokala föreningslivet som integrationsarena kan hänföras till ekonomi och tillgänglighet. SFI-lärarna och tjänstemännen (kontaktpersoner i projektet) fick möjligheten att lyfta upp svagheter och hinder med projektet. De svagheter med projektet som lärarna lyfte upp handlade om uppföljningen av matchning, att de inte var involverade i alla steg och att projektet inte var tillräckligt förankrat på lokal nivå. De hinder som lärarna såg med projektet var relaterat till nyanländas inträde i föreningslivet, nämligen hinder i form av höga trösklar, ekonomi och tidsbrist. Två tjänstemän utvecklade deras svar. De ansåg dels att det fanns en tröghet i projektet då det inte var lokalt och att kopplingen till SFI kan vara sårbart då ju mer flexibelt SFI blir desto färre fasta klasser. De problem och hinder som angetts grundar sig i mångt och mycket i resurser. Det är därför essentiellt att samtliga involverade aktörer är villiga att investera de resurser som krävs för att möjligheterna med projektets verksamhet kan uppnås. Möjligheter Vilka är då projektets styrkor och möjligheter? I och med att samtliga anser att projektets idé är bra är det troligen så att de ser flera styrkor och stora möjligheter med projektets verksamhet. En person angav att en styrka med projektet är, som personen skriver, det otroliga engagemanget från projektledningen. Det verkar vara en uppfattning som är vanligt förekommande bland deltagarna i projektet, tjänstemän, SFI-lärare och introduktionsansvariga. Följande citat är talande för vilka möjligheter projektet kan ge: Det har alla möjligheter att på ett naturligt sätt få deltagarna att vara med i samhället. Det leder till kontakt med andra människor som kan leda till arbete. Man blir en del i ett sammanhang och det kan göra skillnaden, dessutom kan man hitta nya vänner. Föreningarna anser även dem att föreningslivet har stora möjligheter att fungera bra som en integrationsarena. Två citat som belyser detta är följande: Föreningslivet och den idéburna sektorn har en unik möjlighet att samla människor oavsett bakgrund i gemenskap och aktivitet. Det främjar engagemang och drivkrafter och kan om det bedrivs av inspirerande förebilder och ledare vara en arena där unga får träna i sitt ledarskap, får lära genom att göra och får utvecklas i en kreativ och inkluderande miljö. Alla inom idrotten lär sig att respektera och umgås med andra människor över generationsgränser samt kulturella och etniska gränser. Det spelar ingen roll var ifrån i världen du kommer om du gillar att spela boll. Du är en tillgång om du tycker det är roligt Föreningslivet anses vara en mötesplats som har alla möjligheter att vara en bra integrationsarena. Projektets verksamhet har underlättat deltagarnas föreningsengagemang men verksamheten kan utvecklas ytterligare och bli än bättre. Reflektioner från projektledningen och informatörerna Detta avsnitt bygger på material och synpunkter tillhandahållna av projektledningen och föreningsinformatörerna. Samtliga upplever att den utbildning de genomgick var bra, både till dess innehåll och till dess omfattning. Detta gjorde att de kände sig väl rustade inför mötet med deltagarna vid informationstillfället. Dessutom upplevde föreningsinformatörerna att det 16

17 informationsmaterialet som utvecklats fungerat bra som stöd och hjälpmedel. En av de svårigheter som angavs var språkbarriären att hitta rätt nivå på språket. De angav att det var viktigt att anpassa materialet efter sina egna kunskaper och erfarenheter för att på ett bättre vis skapa en relation till deltagarna i projektet. Den generella uppfattningen är att mötet med deltagarna vid informationstillfällena har gått bra. Däremot, när det gäller matchningen, önskade och föreslog både projektledningen och informatörerna mer tid och resurser. De ansåg att det genom en fördjupad matchning i form av samtal med de deltagare som lämnat in en intresseanmälan och att i vissa fall även följa med deltagaren till föreningen. Utifrån projektledningen och informatörernas svar kan det vara bra med en mer omfattande matchning för att skapa ett större föreningsengagemang. Framtid implementering av projektets verksamhet Projektet Integration i förening upphörde i slutet av juni men förhoppningarna är att dess metod ska leva vidare med tanke på de goda resultat som uppnåtts. För deltagarna har projektet haft stor betydelse och för 11 av de intervjuade har projektet varit avgörande för föreningsengagemang. För att projektet ska leva vidare krävs det att dess metod implementeras på lokal nivå och då är det viktigt att höra kommunernas röst. Hur ser då tjänstemännen, SFI-lärarna och introduktionsansvariga på möjligheten till implementering? De flesta (16 av 18) tycker att den metod som används i projektet bör implementeras på lokal nivå. En lärare kommenterade sitt svar genom att resonera kring fördelarna och nackdelarna med att implementera på lokal nivå på följande vis: Fördelen med att lägga modellen på lokal nivå är att man då har lättare för att följa upp matchningar och får mer inflytande bland föreningarna (tex genom att starta simskola för vuxna). Nackdelen kan vara att det blir svårt att göra matchningar över kommungränser eller att den generella informationen kan bli sämre. Viljan finns att implementera metoden lokalt men är det möjligt? De flesta lärarna (12 av 15) bedömde att möjligheten var stor eller mycket stor medan tjänstemännens bedömning skiljde sig något. Två ansåg att möjligheten var stor, lika många att den var liten och två angav alternativet varken eller. Det kan antas att lärarna gör sin bedömning utifrån projektets nytta för de nyanlända och deras vilja snarare än resurstilldelning, som tjänstemännen troligtvis utgår ifrån. Tjänstemän som arbetar nära de lokala föreningarna (företrädesvis vid kultur- och fritidsförvaltning) bör involveras mer. De menar att följande är viktigt i det framtida arbetet: De flesta menade att det krävs ekonomiska styrmedel för att föreningar (specifikt idrottsföreningar) ska arbeta med att integrera nyanlända vuxna i deras verksamhet. Förslag uppkom att riktade medel eventuellt kunde användas som morot. En del menade att det enklaste sättet att komma in i föreningar är via vänner. Därav föreslogs fadder-/mentorsverksamhet. Några nämnde att det praktiska arbetet med föreningsinformation och matchningen borde ske lokalt och det borde finnas ett bättre samarbete inom kommunen. På regional nivå borde projektet ha hand om övergripande frågor och en sådan organisation borde då även fungera som en stöd-/utbildningsenhet. Några från de små kommunerna föreslog samarbete gällande IiF kunde ske med närliggande kommuner. Utvärderingen har visat att projektets verksamhet haft stor betydelse, fått positiva effekter, kan utvecklas ytterligare och att det finns en vilja att implementera. 17

18 Utvärderarens bedömning Att genom föreningslivet underlätta nyanländas etablering i det svenska samhället är en god och konstruktiv idé. Projektet Integration i förening har med all önskvärd tydlighet visat på den potential som finns häri. Att som nyanländ komma i kontakt med och bli en del av det svenska föreningslivet kan spela en mycket positiv roll för både den enskilde och för lokalsamhället. Som utvärderare har vi gång på gång fått bevis för detta. Det har således aldrig rått någon tvekan över om projektets idé, praktik och mål skulle vara något annat än gott. Det rör sig om ett bra projekt som dessutom genomförts på ett energiskt vägvinnande, men likväl strukturerat, sätt. Det faktum att Integration i förening har befunnit sig i detta större väletablerade sammanhang inom RÖK och Partnerskap Skåne har gett projektet legitimitet och stadga också underlättat spridning av dess idé och resultat, samt erbjudit goda kommunikativa kanaler mellan enskilda aktörer inom och runt projektet. Samtliga dessa faktorer har således verkat för projektets framgång. I lika hög grad som projektets positiva sidor har varit tydliga, har projektet visat på att en löpande verksamhet som omspänner både offentlig och civil sektor än så länge utgör en relativt obanad mark. Där projektet genom ett konsekvent, men likväl lärande och nyfiket, arbete visat på hur och på vilket sätt föreningslivet kan bli en aktiv del av nyanländas vardag är det nu för lokala och regionala krafter själva att ta vid. Just vid detta överlämnande finns det anledning att vara uppmärksam, eftersom det i förhållandet mellan föreningsliv och det offentliga måste ruckas lite på rådande traditioner. Projektet har indirekt, i utvärderarens ögon, lyft fram kravet på kontinuitet i en verksamhet om, för och med människor i en utsatt position. Frågan är; vem ska driva och vem ska ansvara för en verksamhet som introducerats och genomförts inom projektet när det nu avslutas? Om föreningslivet fortsatt vill vara en del av integrationsverksamheten i enlighet med projektets idé, bör detta rimligen innebära att det åtar sig ett uppdrag. Att som enskild förening bli något mer än en mottagare, dvs. bli en uttalat aktiv del av denna verksamhet kan detta innebära att ytterligare en målsättning för föreningens verksamhet ska adderas till de redan befintliga. Svaret på frågan vem som ska ansvara och driva verksamheten är upp till varje kommun att besvara för sin egen del. Projektet har slutfört sitt uppdrag och tillhandhåller alla pusselbitar till dem som vill ta över. Nu ska pusselbitarna fogas samman, vilket ligger utanför projektets ram. Som utvärderare vill vi framhålla följande som vi uppfattar vara av vikt i detta pusslande. För det första, måste det alltid finnas en mottagare för de nyanlända som lockas av vad föreningslivet har att erbjuda och, för det andra, de som tar emot måste ha, inte bara en möjlighet att ta emot, utan få incitament för att göra det. För det tredje, måste själva inledningen av introduktionen utvecklas till att bli en integrerad del av t.ex. en kommuns SFIverksamhet. Detta innebär, för att ta det sista först, fler och återkommande tillfällen där information till nyanlända kan spridas. Intresse kan uppstå när som helst och alla typer av förståelser förändras över tid. Vad beträffas drift och ansvar av en verksamhet som Integration i förening bör dessa, enligt hur vi som utvärderare tolkar situationen, fördelas så att föreningslivet ansvarar för drift, dvs. information och matchning, introduktion och uppföljning, och att det finns mottagare i form av föreningar (eller andra lösningar). För att kunna driva och ansvara för allt detta i form av en kontinuerlig verksamhet, krävs både ekonomiskt, personellt och infrastrukturellt stöd. Detta ska, enligt vårt förmenande, det offentliga ansvara för. Det offentliga ska inte styra det civila, utan ge förutsättningar. Häri ligger en stor utmaning för hela vårt samhälle. Projektet Integration i förening har slängt in en boll, vilka vill vara med och spela? 18

19 Bilaga 1: Integration i förening månadsrapport från januari 2010 till juni 2011 Januari 2010 Ramboll Workshop kring Partnerskap Skåne Studiebesök från Danmark DUF Danmarks Ungdomsförbundet Presentation Iif för DHS (De Handikappades Samarbetskommitté) Helsingborg Februari 2010 Information till SHK Integrationsnätverksmöte i Malmö samordnas av MIP Styrelsemöte NSES projektrapport Avtalsmöte med Malmö högskola (Mah) och Länsstyrelsen (Lst) Presentation av projektet för studenter från Mah Studiebesök från Umeå kommun - Presentation av projektet och dialog Ledningsgruppsmöte Iif Möte Landskrona stad kring uppstart av projektet Möte Helsingborgs stad Möte med Fredrik Rakar, Lst Intervju Förstudie PS:s språkprojekt Mars 2010 Informationsmöte Nordöstra Skåne/Kristianstad kring ev. uppstart av projektet Möte med SFI-samordnare Landskrona stad Kommunikationsträning genom Länsstyrelsen Möte kommunstrategisk grupp i PS Presentation på Föreningshearing i Landskrona SFI-lärarmöte i Landskrona Möte Helsingborgs stad Föreningsinformatörsmöte Möte med studieförbundet IbnRushd Mediaträning genom Länsstyrelsen Styrelsemöte NSES projektrapport Föreningsinformationsdag för deltagare på Komvux i Lunds kommun Slutseminarium Yallatrappan Rosengård kring arbetsintegrerande socialt företagande Möte Utvärdering Mah Presentationsträning tonstudio genom Lst April 2010 Möte med LISA (Landskronaidrotten) i Landskrona inför uppstart av projektet Föreningsinformation Svalövs kommun Möte med Ideell Kulturallians nybildad paraplyorganisation för kulturföreningar Planeringsmöte Mah kring djupintervjuer av deltagare Möte Landskrona stad Djupintervju Eslöv Seminarium Lund kring samhällsentreprenörskap och samverkan mellan offentlig och idéburen sektor Djupintervju Kävlinge/Furulund 19

20 Djupintervju Eslöv Avstämningsmöte med Lst Möte med Internationella kvinnoföreningen Djupintervju Eslöv Planeringsmöte kring projektet Somalier i Skåne Ledningsgruppsmöte Iif Möte HISO (Helsingborgsidrotten) kring deras ev roll i projektet Avstämningsmöt med Mah Möte och intervju med forskare från Canada om Integrationsfråga i resp. länder Kommunikationsträning tillsammans med SHK genom Lst Integrationsnätverksmöte Malmö med forskare från Canada Maj 2010 Möte Kävlinge kommun och föreningsinformation Kävlinge SFI Möte med Skånesim kring simkurser för nyanlända och främst kvinnor Möte Lst och Herbert-Felix-Institutet kring Somalier i Skåne Planering med MIP inför Almedalsveckan Möte med Aldo Iskra kring deltagande i det regionala Integrationsrådet Möte Ängelholms kommun och föreningsinformation Ängelholm SFI Årsmöte NSES med rapport Iif Föreningsinformation Svalöv Föreningsinformation Lund Möte kommunstrategisk grupp i PS Möte Lst Prova på aktivitet Kävlinge Boulesällskap Konferens i Eslöv kring Somalier i Skåne Föreningsinformation Lund Terminavslut Röda Korset och nyanlända Kävlinge Juni 2010 Möte Utvärdering Mah Möte Skånesim Ledningsgruppsmöte Iif RÖK-möte Möte kring framtagning av nytt informationsmaterial till SHK Presentation Iif Trelleborgs kommun Augusti 2010 Planeringsdag NSES - Integrationsstrategi Möte med Fridhems Folkhögskola i Svalöv kring samverkan med Introduktionen Ledningsgruppsmöte Iif September 2010 Möte NSES strategigrupp Integration och delaktighet Kommunstrategisk grupp Möte Somalier i Skåne Ledningsgruppsmöte Iif Under hela september stöd till utvärderaren med djupintervjuerna av nyanlända 20