Landsbygdsutveckling i Kristianstads kommun - fortsatt arbete

Transkript

1 VÄXANDE LANDSBYGD 1(8) VÄXANDE LANDSBYGD Landsbygdsutveckling i Kristianstads kommun - fortsatt arbete

2 VÄXANDE LANDSBYGD 2(8) Växande landsbygd Landsbygdsutveckling i Kristianstads kommun - fortsatt arbete Kommunstyrelsens AU gav i samband med remissvaret på länsstyrelsens förslag till landsbygdsprogram för Skåne kommunledningskontoret i uppdrag att återkomma med förslag till ett landsbygdsprogram för kommunen. Kommunledningskontoret har fortsatt arbetet både med programfrågorna och med enskilda projekt med direkt bäring på landsbygdsutveckling. Som ett första steg i ett utvecklat landsbygdsprogram anser kontoret att en strategi för arbetet behövs av flera skäl: Ett fullt utvecklat program är ett stort arbete som kräver god förankring i bygden vilket tar tid och resurser Det skånska landsbygdsprogrammet ger kommunen goda möjligheter att genomföra olika utvecklingsinsatser redan nu. Kommunala resurser i form av tid och pengar kan växlas upp med god utdelning. Exempel på ett sådana områden är utnyttjandet av Leadermetoden för lokal utveckling, bredbandsutbyggnad, turismutveckling etc. Det pågår en rad projekt och arbeten inom olika delar av den kommunala verksamheten som direkt eller indirekt berör landsbygdens utveckling utan att en samlad bild eller målformulering finns. I flera fall pågår arbetet med att koppla till det skånska programmet Allmänt, förutsättningar Ur kommunens synpunkt är den samlade samhällsutvecklingen på landsbygden av största intresse. Landsbygden (exkl. centralorten och Åhus) omfattar kring invånare varav ca i 23 småorter och på ren landsbygd. Landsbygd Kristianstad Kommunen är i många avseende ovanlig med en relativt liten stad (som ändå måste stå för en full service mot kommuninvånarna) och en stor landsbygd med många små orter och ett småskaligt näringsliv. Småorter Åhus

3 VÄXANDE LANDSBYGD 3(8) Kommunens läge och struktur ger i flera avseenden goda förutsättningar för utveckling av landsbygden. Närheten till befolkningstäta områden i Sverige, Danmark och Tyskland och allt bättre kommunikationer (Öresundsbro, Fehmarn Belt bro) ökar alltefter tillgängligheten till kommunen. Läget i Sverige på gränsen mellan den kontinentala och skandinaviska naturen med kust, sjöar och slättbygd tillsammans med ett småortslandskap gör området attraktivt för besökare. Kommunen har allt utom fjäll. Som landsbygdskommun erbjuds gott om utrymme i god miljö 12 % av Skånes yta. Ett Skåne, som är ett starkt turistiskt varumärke i hela Sverige. Stora delar av kommunen är också en utpräglad jordbruksbygd med stark koppling till livsmedelsproduktion. Enbart på Kristianstadslätten utgör kvalitativ jordbruksmark mer än hälften av området där stora delar är bevaringsvärda som viktiga produktionsarealer. Basgrödor och djurhållning kompletteras också alltmer med specialodlingar ex morötter, sallad broccoli mm som kan ge bättre lönsamhet och stärka kommunens livsmedelsprofil. Bjärlöv Östra Sönnarslöv Österslöv Önnestad Yngsjö Vittskövle Viby Vanneberga Torsebro Tollarp Rinkaby Ovesholm Norra Åsum Linderöd Huaröd Gärds Köpinge Färlöv / Vinnö Fjälkinge Everöd Degeberga Bäckaskog Balsby Arkelstorp Sett i perspektivet Kristianstad Växer måste landsbygden växa befolkningsmässigt. Kommunen bör därför koncentrera sig på sådana utvecklingsområden som kan ge underlag för en befolkningsökning; inom områden där man själv äger frågan eller kan etablera samarbete med andra. I det idéförslag till Jubileumsvision 2014 som lagts fram av kommunledningskontoret pekas på vikten av att satsa på landsbygden med utgångspunkt från de sex basorterna. Det innebär fokus på åtgärder som offentlig service, turismsatsningar och byutveckling. För många näringsidkare på landsbygden förekommer allt oftare kompletterande sysselsättningar där kommunal närvaro kan vara positiv. Kommunens övergripande mål är en växande landsbygd med goda förutsättningar för boende, arbete och besökande. Boende Fungerande bostadsmarknad. En fungerande bostadsmarknad förutsätter både ny bebyggelse och komplettering med främst mindre lägenheter för att möjliggöra både för äldre och mindre hushåll att bo kvar. Det finns också skäl att värna om det befintliga bostadsbeståndet på landsbygden. God tillgänglighet En väl utvecklad kollektivtrafik behövs, vilket förutsätter både god trafikering och bra vägnät. Många arbets- och utbildningspendlar till centralorten. Tillgången på offentlig och kommersiell service är koncentrerad till de största orterna. Utvecklingspotentialen finns i kollektivtrafikkorridorerna som ex Kristianstad - Arkelstorp med orter som Balsby, Österslöv och Ekestad. Landsbygden behöver också ett fungerande nät för tele och bredband. Den utbyggnaden pågår och kommer att vara en tillgång för tillväxt.

4 VÄXANDE LANDSBYGD 4(8) Offentlig och kommersiell service Tillgång till service både för boende, arbetande och besökande är en basal förutsättning. Infrastruktur av barnomsorg, skolor och vårdcentraler behövs liksom kultur- och fritidsanläggningar i form av bibliotek, idrottsanläggningar mm. Ur social synpunkt är lokaler för samling och föreningar vitala tillsammans med medborgarkontor. Kommunen har ett mycket välvecklat föreningsliv som i stor utsträckning svarar för drift av egna anläggningar. Kommersiell service i form av dagligvaruhandel, post, bank mm kräver allt större befolkningsunderlag och är därför en krympande sektor på landsbygden. Utvecklingsstöd och samverkansmöjligheter inom ramen för näringslivsutveckling kan vara en väg för bibehållande av servicenivån. Ett exempel är stödet till butiker och varubussar inom dagligvarusektorn som behöver vidareutvecklas. Arbete Dialog, stöd, kunskap Kommunen stöder en positiv företagsutveckling i hela kommunen. Förbättrad kunskap om och dialog med landsbygdsföretagen om behov och möjligheter behövs. Samarbete med företag och utbildningsinstitutioner kan stimulera till ett ökat entreprenörskap och nyföretagande. Det skånska landsbygdsprogrammet, inkl Leader-metoden, ger möjligheter att stimulera företagande och entreprenörskap. Arbetet med att utveckla Kristianstads position som Sveriges centrum för livsmedel, mat och dryck kan särskilt stärka landsbygdsutvecklingen och företag med koppling till jordbruk, närproducerade livsmedel liksom produktutveckling kopplad till framtidens mat. En viktig sektor med utvecklingspotential är företag inom besöksnäringen med stark koppling till mat. Även bättre samverkan med lokala producenter för att möjliggöra mer samlade utbud och bättre konkurrensförmåga vilket kan öka förutsättningarna för lokalt producerade livsmedel i den kommunala verksamheten. Kommunal närvaro Kommunen är den största enskilda arbetsgivaren på landsbygden med en decentraliserad organisation inom flera områden som omsorg, utbildning, kultur och fritid som innebär en viktig närvaro på landsbygden. Genom att tillhandahålla service och dagbefolkning skapas bättre förutsättningar för en levande landsbygd. Besökande Turism och rekreation / fritidsverksamhet har viktiga roller för företagande och entreprenörskap. Landsbygdens natur, kultur och historiska minnen måste därför utvecklas och göras tillgängliga på ett hållbart sätt. Utvecklingsplattformar Redan idag finns lokalt förankrade områden med teman (varumärken) som täcker stora delar av landsbygden t ex Humleslingan, Linderödsåsen, Ålakusten, Stenriket och Spirit of food. Dessa områden ger goda förutsättningar till att samla och vidareutveckla aktiviteter och entreprenörskap inom olika delar av besöksnäringen. Biosfärområdet Kristianstads Vattenrike Det finns anledning att särskilt behandla Kristianstads Vattenrike. Biosfärområdet är ett modellområde för att bevara och utveckla höga naturvärden. Arbetet tar sin utgångspunkt i tre funktioner, bevara, utveckla och stödja. Tänkbara utvecklingsprojekt i Vattenriket kan vara: Bevattningssnålare teknik Ett projekt tillsammans med forskare, lantbrukare, ex Rosenqvists mekaniska och kommunen för att praktiskt arbeta med problematiken.

5 VÄXANDE LANDSBYGD 5(8) Biosfärbiljett / Vattenrikeambassadörer Bokningsbara paket med ex naturnära aktiviteter, technical visits, boende och mat i Vattenriket. Lokalproducerad mat från Biosfärområdet Arbete med och marknadsföring av lokala produkter, ofta ekologiska i koncept som gynnar såväl företagare, konsumenter och i många fall också djur och natur. Tillgänglighet i naturen på landsbygden Fortsatt utbyggnad av en fungerande infrastruktur på besöksplatser ute i naturen, så att man torrskodd kan nå blöta miljöer, komma upp i torn, få information, göra sig av med sina sopor och gå på toaletten. Modellskogar Ett lokalt partnerskap av Länsstyrelse / Skogsstyrelse / markanvändare / intressenter/aktörer inom ett större skogsdominerat landskapsavsnitt. Produktutveckling och kompetensuppbyggnad Produktutveckling av lokalt förankrade upplevelser inom bo, äta, göra som genom marknadsföring och tillgänglighet går att sälja på marknaden för besöksnäring har en stor utvecklingspotential. Landsbygdens invånare måste också få ökad kunskap om områdets möjligheter som helhet och om förutsättningarna för den specifika näringen. Ambassadörsskap och information i olika former är en förutsättning för att lyckas bra. Idéerna som ex ett Grönt Centrum med Önnestadsgymnasiet bör vidareutvecklas i samverkan med skolan, Högskolan, Hushållningssällskapet och Region Skåne. Projektet kan stärka kommunens miljö- och livsmedelsprofil. Det Skånska landsbygdsprogrammet och dess genomförandestrategi Länsstyrelsen i Skåne ansvarar för det skånska landsbygdsprogrammet med tre huvudsakliga insatsområdena konkurrenskraft inom jord- och skogsbruket, miljö och landskap livskvalitet på landsbygden. Som ett fjärde insatsområde utpekas lokal utveckling med Leadermetoden. Leader är en metod som gör det möjligt för invånare och företag på landsbygden att, tillsammans med den offentliga sektorn, arbeta lokalt med landsbygdsutveckling. Metoden ger god kommunal utväxling genom sin finansiering. En kommunal krona innebär 5 totalt i ett projekt. Enskild Metoden gör det möjligt för invånare och företag att, tillsammans med den offentliga sektorn, arbeta lokalt med landsbygdsutveckling. Insatser sker i ett antal områden 1. förbättrad konkurrenskraft inom jord- och skogsbruket Offentlig 2. förbättra miljö och landskapet 3. diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden LB program Genomförandestrategin innehåller en rad prioriterade delområden. Sett ur kommunens synpunkt bör målområde 2 och 3 miljö och landskap, livskvalitet på landsbygden och stöd till ett Leaderområde prioriteras som bl a skapar möjligheter för företagsutveckling.

6 VÄXANDE LANDSBYGD 6(8) Pågående arbete. Resursbehov Inom kommunen pågår en rad med olika aktiviteter, projekt mm som direkt eller indirekt är en del av en kommunal landsbygdsutveckling. Leader För att både informera om det nya landsbygdsprogrammet och lägga grunden till fortsatt samverkan kring landsbygdsutveckling, har Skåne Nordost, tillsammans med ett antal intresseorganisationer och företag börjat ta fram underlag för en Leader-ansökan. Ett projekt med arbetsnamnet Landsbygdsutveckling i det gröna Skåne har startats genom att Skånenordost satsat 45 tkr, Region Skåne 75 tkr och Länsstyrelsen 280 tkr. En projektledare, Jan Lundh, har anställts på halvtid. Under 2007 kartlades nödvändiga utvecklingsinsatser i nordöstra Skåne. Målet var att kartlägga företag och organisationer som är intresserade av Leader-metoden samt genomföra en behovsanalys kring utvecklingsinsatser på landsbygden i nordöstra Skåne. Arbetet kommer att resultera i utvecklingsstrategier till grund för LAG-gruppens (lokal utvecklingsgrupp) arbete. Kommunledningskontoret anser att nordöstra Skåne ska delas i två Leader-områden som är funktionellt homogena med alla tre insatsområdena som bas. Hela kommunen utom centralorten ingår i ett Leaderområde. Om kommunen vill delta och delfinansiera ett Leader-projekt krävs ett aktivt deltagande för framgång. Intresserade aktörer (ex företag, organisationer, föreningar, utvecklingsgrupper) måste förbereda sig för att kunna förverkliga projektidéer. Utfallet för kommunen i förhållande till satsade resurser styrs av hur många projekt och idéer som kommer fram inom kommunen. Beräkningen av landsbygdsprogrammets insats baseras på antal jordbruk med mer än 30 ha åker och antalet boende i området utanför tätorter med >3000 invånare. I Kristianstads kommuns fall blir det 343 jordbruk och ca invånare. Den offentliga insatsen i Leader kan också vara från andra offentliga aktörer som ex Regionmuseet och avse både kontanta medel och arbetstid. En tidig simulering med avrundade belopp i tkr med maximala insatser kan se ut enligt nedan. Kommunen tar inte ställning till slutlig nivå förrän i samband med beslut om deltagande i Leader-samarbetet: LB-programmet Offentlig Privat Summa tkr Summa % Diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden Förbättra miljö och landskapet Förbättrad konkurrenskraft inom jordoch skogsbruket Medfinansieringsbonus* Summa tkr/ år Summa tkr / 7 år Summa % 49% 21% 30% 100% 100 * förutsätter en offentlig medfinansiering av minst 895 tkr varav 448 tkr kontant Som viktig aktör i ett Leader-arbete, måste kommunen också ha en representant i den s k LAGgruppen. Kommunens representant behöver ha god kunskap om och vara väl förankrad både i den kommunala verksamheten och på landsbygden. Översiktsplanering Byggnadsnämnden och stadsbyggnadskontoret har påbörjat arbetet med en kommuntäckande översiktsplan genom den aktuella kustplanen. Det är lämpligt att inom översiktsplaneringen utveckla ex tätortsstudier för småorterna som skett i Önnestad med Interregprojektet Önnestad när tågen stannar, för att identifiera kvalitet och identitet samt skapa förutsättningar för bostadsutvecklingen. Redan nu bör byggnadsnämnden få resurser för fortsatta studier. Lämpliga basorter är Fjälkinge och Arkelstorp där fråga har aktualitet. Fjälkinge är aktuellt som Pågatågstation varför en motsvarande studie som i Önnestad behövs. I Arkelstorp finns central mark som antingen är outnyttjad eller förfallen industrimark. Kommunen äger också mark i sjönära läge där attraktivt naturnära

7 VÄXANDE LANDSBYGD 7(8) boende kan utvecklas. Tätortsstudierna bör ske i nära samverkan med lokala aktörer som byalag ed. En samverkan med det planerade medborgarkontoret och landsbygdsutvecklaren bör ske och det samlade projektet borde kunna delfinansieras via landsbygdsprogrammet (insatsområde 3 / förnyelse och utveckling i byarna). Kostnaden per tätortsstudie kan brutto grovt skattas till 250 tkr och målet bör vara 40% medfinansiering. Arbetet bör starta med Arkelstorp. Också strategier för utvecklingen av natur- och kulturmiljöerna i samarbete med Biosfärkontoret och turismen kan ske inom översiktsplaneringen. Möjligheterna till stöd i landsbygdsprogrammet behöver undersökas. Översiktsplanen som, rätt behandlad, är en välförankrad plan kan utgöra en av hörnstenarna i ett långsiktigt landsbygdsprogram på kommunal nivå. Kollektivtrafiken Utvecklingen av trafiken i de svaga områdena behöver fortsätta. Ett pågående projekt på Söderåsen i trafiksvaga områden där befintlig linjetrafik och skolbusstrafik utgör basen kan ge grunden för ett fortsatt arbete. Kommunen deltar tillsammans med Skånetrafiken i en resvaneundersökning som ger bättre kunskaper för kommande arbete. Kunskapsuppbyggnad och information Som kommunledningskontoret påpekade redan i landsbygdsremissen finns idag individuell, splittrad och ofullständig kunskap om landsbygden. För att kunna utveckla ett verkligt landsbygdsprogram är tillgång till systematiserad, operativ information om näringsliv, resvanor, service, boende etc nödvändig liksom kopplingen till geografiska databaser. Kommunledningskontoret bör få i uppdrag att återkomma med förslag till en utvecklad, samordnad statistikförsörjning. Landsbygdsutveckling är till sin karaktär tvärsektionellt, d v s den berör olika delar av den kommunala förvaltningen som behöver ökad kunskap om vilka möjligheter till utvecklingsstöd som finns. Kommunen har här en viktig uppgift att sprida information både internt och till organisationer och företag. Landsbygdsråd Landsbygdsutveckling har stor bredd och i många avseenden med annorlunda gränser mellan offentligt och enskilt. Kommunen behöver därför, på motsvarande sätt som med centrumgruppen i staden, bygga upp en permanent funktion med deltagare från det offentliga, kommersiella och ideella i ett landsbygdsråd. Rådets uppdrag kan i ett första skede vara att koordinera landsbygdsutvecklingsarbetet sprida information om det nya landsbygdsprogrammet stödja arbetet med ett Leader-område genom att sprida information om Leader och motivera lokala idéprojekt till ansökan stödja kommunens framtida representant i LAG-gruppen En tänkbar sammansättning av rådet kan vara Företagsorganisationerna Byalagen Hembygdsföreningarna Politiska partierna Kommunens ev LAG-representant Förvaltningar (KLK, Kultur o Fritid, Biosfärkontoret, SBK, MHK) Rådet behöver vissa resurser, uppskattat till 100 tkr/år, för att kunna fungera. Kommunledningskontoret kan fungera som sekretariat. Landsbygdsutvecklare För att koordinera arbetet och skapa ett ansikte utåt behövs personella resurser. Möjligheten att delvis finansiera en landsbygdsutvecklare via projekt inom ramen för landsbygdprogrammet bör

8 VÄXANDE LANDSBYGD 8(8) finnas. En grov bedömning att kommunens kostnad (lön + omkostnader) på 500 tkr/år genom projektfinansiering ska kunna delfinansieras till 40 %. En utvärdering bör ske efter tre år. Allmänna utvecklingsprojekt Det skånska landsbygdsprogrammet har stor bredd där kommunen tillsammans med andra aktörer kan utveckla olika projekt. Det behövs därför särskilt avsatta medel som kan sättas in med prioritering på insatsområdena 2 och 3. Kommunledningskontoret anser att tkr behöver finnas tillgänglig. Målet bör vara en utväxling med minst 40 %. Resursbehov Ett utvecklat kommunalt arbete med landsbygden ställer krav på ekonomiska resurser; Leader, landsbygdsutvecklare, andra stödprogram, planeringsinsatser mm. En årlig kommunal budgetram på ca 2 Mkr kan ge en stabil plattform för ett landsbygdsutvecklingsprogram. Förutom kontanta medel kommer dessutom tid på medarbetare i olika projekt att kunna räknas in till viss del vilket ger möjlighet att använda kontantresurser till fler projekt. En ambition måste vara att utnyttja det Skånska landsbygdsprogrammet så långt som möjligt. En grov disposition inom budgetramen på årsbasis (tkr): Projekt kommuninsats enskild insats LB-programmet resultat Insatsområde 2, 3 och Leader Leader Tätortsstudier basorter Allmänna utvecklingsprojekt Landsbygdsutvecklare Landsbygdsråd Summa / år Summa hela perioden Beroende på fördelning och på engagemang från enskilda blir utfallet att över hela planperioden en offentlig (kommunal) insats på ca 14 Mkr ger en samlad effekt av ca Mkr. Den offentliga insatsen i Leader kan också vara från andra offentliga aktörer som ex Regionmuseet. Förslag till beslut Växande Landsbygd blir kommunens strategiska inriktningsdokument för det fortsatta landsbygdsarbetet 2050 tkr ur kommunstyrelsens oförutsedda avsätts till kommunledningskontoret som ram 2008 för landsbygdsutvecklingsprojekt varav 250 tkr till byggnadsnämnden för tätortsstudier. För kommande år fram till 2013 avsätts medel i ordinarie budget Kommunen ställer sig positiv till deltagande i ett Leaderprojekt och kommunledningskontoret får i uppdrag att återkomma med redovisning av utvecklingsstrategier, områdesavgränsningar samt ekonomi för beslut Ett landsbygdsråd ska bildas och kommunledningskontoret får i uppdrag att lämna förslag på deltagare och organisation. En landsbygdsutvecklare anställs där målsättningen är att minst 40 % av kostnaden ska kunna projektfinansiera. Kommunledningskontoret får i uppdrag att genomföra rekryteringen och återkomma med förslag till organisatorisk placering Kommunledningskontoret får i uppdrag att lämna förslag till en utvecklad statistikförsörjning Ingvar Lövkvist tf kommundirektör Tomas Theander projektledare