Vad är en översiktsplan och hur går det till?

Transkript

1 228 Vad är en översiktsplan och hur går det till?

2 9. VAD ÄR EN ÖP? 229

3 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Den kommunövergripande översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument. Planen medverkar till en gemensam inriktning för kommunens planering genom att den är: Uttryck för kommunens långsiktiga visioner Sammanvägning av intressen Vägledande beslutsunderlag Underlag för den fysiska planeringen Redovisning av lämplig markanvändning i hela kommunen Överenskommelse med staten om riksintressen Förutsättning för långsiktighet och stabilitet i offentliga och privata investeringar. Verktyg för regional samordning Belyser konsekvenser Ett verktyg för att styra mot våra uppsatta mål! Alla kommuner ska enligt Plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Syftet med översiktsplanen är att redovisa kommunens ställningstaganden för hur mark- och vattenområden ska användas och den fysiska miljön ska utvecklas respektive bevaras under lång tid. Vi har valt en tidshorisont fram till Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men den ger betydelsefull vägledning gällande mark- och vattenanvändningen och ligger till grund för kommunens och andra myndigheters beslut. Dessutom är den ett viktigt underlag för kommande rättsverkande planer såsom detaljplaner och annan tillståndsgivning. En plattform för samordning Planen ses alltså i första hand som ett strategiskt dokument och ett stöd för att styra utvecklingen i kommunen mot uppsatta mål. Planförslaget rör främst den fysiska planeringen, men den utgör också en plattform för samordning mellan kommunens olika förvaltningar och i den regionala samordningen. Översiktsplanen innehåller en mängd förslag och riktlinjer inom olika sektorer. En del av dessa ingår i redan fattade beslut och planering. Fördjupningar, planer och program gäller tillsammans med översiktsplanen. Översiktsplanens innehåll och förfarande regleras i 4:e kapitlet Planoch bygglagen (PBL) samt i Miljöbalken (MB). Översiktsplanen ska enligt lag behandla: Grunddragen i avsedd mark- och vattenanvändning kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras hur kommunen avser att tillgodose allmänna intressen och riksintressen Miljö- och riskfaktorer områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Planens konsekvenser Översiktsplanens innebörd och konsekvenser ska kunna utläsas utan svårighet. 230

4 PROCESSEN Den första Översiktsplanen för Kristianstads kommun antogs av Kommunfullmäktige i oktober 1990 (ÖP 90). Sedan dess har mycket hänt, både inom kommunen, planeringsverktygen och i vår omvärld. Med hänsyn till ovanstående fastställde Kommunfullmäktige i en aktualitetsprövning att ÖP 90 inte längre är aktuell och att en ny översiktsplan för Kristianstads kommun ska tas fram. Arbetet inleddes med att program upprättades för orterna Åhus, Önnestad och Yngsjö. Nyligen antagna fördjupade översiktsplaner behandlar kusten respektive staden Kristianstad. Dessa handlingar utgör viktiga delar av underlaget för den kommuntäckande översiktsplanen. Ett program kan upprättas för att redogöra för motiv och inriktning på planarbetet. Eftersom många stora frågor redan behandlats genom de mål, visioner, planer och program som nyligen upprättats kunde programskedet ersättas av ett antal seminarier och möten som utgör underlag för samrådsförslaget. Dessa har sammanfattas i ett inriktningsbeslut, antaget i KF AKTÖRER OCH INTRESSENTER Politiker Översiktsplanearbetet sker på uppdrag av Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har ansvar för den formella politiska processen och gav 2003 Stadsbyggnadskontoret uppdraget att leda och samordna arbetet. Minst en gång under varje mandatperiod ska Kommunfullmäktige ta ställning till planens aktualitet. Målet är att översiktsplanen skall användas aktivt av de förtroendevalda och tjäna som vägledning vid politiska beslut. Regionala och statliga organ Myndigheter som Länsstyrelsen, Vägverket och region Skåne får ett samlat underlag som visar kommunens vilja och avsikter i viktiga planeringsfrågor. Kommunala förvaltningar och tjänstemän ÖP skall ge planeringsberedskap och stöd vid handläggning av ärenden.översiktsplanen kan ses som ett verktyg för kommunledningskontor och stadsbyggnadskontor i första hand. Men den bör också vara en arena för alla förvaltningar där man kan bedriva ett gemensamt visionsarbete och göra en sammanvägning av intressen med koppling till den fysiska planeringen. Näringslivet Översiktsplanen kan klarlägga kommunens långsiktiga ambitioner och klarlägga för privata aktörer vilka möjligheter och begränsningar som finns. Enskilda medborgare, föreningar m fl Processen med den översiktliga planeringen ger enskilda möjlighet till insyn och påverkan i kommunens långsiktiga inriktning för den fysiska planeringen, men även en möjlighet att ta del av och påverka de långsiktiga visionerna för kommunens utveckling Utarbetande av planförslag Styrgruppen möter KSAU Byastämmor Förvaltningsövergripande dialog Beslut om samråd Möjlighet att lämna synpunkter Ändringar enl inkomna synpunkter Beslut om utställning Möjlighet att lämna synpunkter Samråd Utställning Antagande ÖP Ändringar enl inkomna synpunkter Process och tidplan. Efter samråd och utställning omarbetas planförslaget enligt inkomna synpunkter. SKEDEN, INFLYTANDE OCH FÖRANKRING Processen för upprättandet av en översiktsplan ska präglas av öppenhet och insyn. Det ska finnas möjlighet för myndigheter, kommuninvånare och andra berörda att lämna synpunkter under arbetets gång. Översiktsplanprocessen brukar delas in i olika skeden och den handling du nu läser är samrådshandlingen. Samrådsförslaget sänds ut på ett brett samråd då även ett antal samrådsmöten planeras. Även under utarbetandet av samrådsförslaget har en förankring varit en del av arbetet. Under hela 2009 har vi genomfört seminarier med politiker, tjänstemän, statliga och regionala organ, medverkat i byastämmor mm. Mötena har haft olika teman som till exempel prioriterade utvecklingsfrågor, att leva och arbeta på landsbygden, attraktivitet och profilering. När översiktsplanen sedan skall antas kan endast förfarandet överklagas, inte själva innehållet. Det beror på att innehållet endast är vägledande. Beslut om antagande Gällande ÖP Fördjupningar kommande ÖP 231

5 ARBETET MED BASORTERNA För varje basort har det tagits fram en rapport som behandlar Dagens situation Analys, starka och svaga sidor Förslag och riktlinjer Rapporterna har använts som underlag för diskussioner med övriga förvaltningar och som internt arbetsmaterial. Det material som presenteras i översiktsplanen är en förkortning av basortsrapporterna. Undantaget är avsnitten som behandlar Åhus och Önnestad; för dessa har tidigare planeringsunderlag använts ( Åhus 2024 respektive Önnestad nästa ). 232

6 REFERENSER: Arena för tillväxt (2010), Sveriges nya Geografi 2009 Boverket och Riksantikvarieämbetet (1992), Kulturmiljön i planeringen, råd och exempel. Boverkets allmänna råd 1992:1. Naturvårdsverket (2005), Riksintresse för naturvård och friluftsliv, Handbok 2005:5. Fackförbundet Unionen (2008), Om handeln. Friluftsliv-Framtid-Folkhälsa. Konferensrapport, anordnad i samarbete med KSLA, Friluftsrådet och Upplandsstiftelsen. Rapport 2005:02 Fölster, Stefan för Svenskt Näringsliv, Tidsjakten - Sveriges näringsliv år Kreicbergs, Johan för Svenskt Näringsliv (2009) Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Länsstyrelsen i Skåne län (2010), Strandskydd, planpm 2: Länsstyrelsen i Skåne län (2009) Bostadsmarknadsanalys 2009, Skåne län. Länsstyrelsen i Skåne län (2009) Landskapet som mål och medel, Skåne i utveckling 2009:3. Länsstyrelsen i Skåne län (2006) Byggande på landsbygden i Skåne Hot eller möjlighet? Skåne i utveckling 2006:10. Länsstyrelsen i Skåne län (2007), Buller, planpm 1: Länsstyrelsen i Skåne län (2009) Landsbygden i kommunens översiktsplan en vägledning. Länsstyrelsen i Skåne län (2008), Kulturmiljöprogram för Skåne, planpm 2: Länsstyrelsen i Skåne län (2007), Det skånska landsbygdsprogrammet, ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv. Skåne i utveckling 2007:10 Länsstyrelsen i Skåne län (2007), Samhällsbyggnadsavdelningen Handla rätt vägledning för en hållbar handelsutveckling i Skåne, Skåne i utveckling 2007:3. Länsstyrelsen i Kristianstads län (1996) Från Bjäre till Österlen. Kultur och naturvårdsprogram för Kristianstads län. Nutek (2007) Bostadsmarknad och ekonomisk tillväxt. Region Skåne (2009) Strukturbild för Skåne - Markanvändning i Skåne, remissutgåva. Region Skåne (2008) Strukturbild för Skåne - Näringsliv, handel och service i Skåne. Region Skåne (2008) Skåne i centrum av Europa och periferin av Sverige, Sweco Eurofutures 2008 Skånetrafiken och Region Skåne (2008) Tågstrategi Statens folkhälsoinstitut (2009) Grönområden för fler en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa Sveriges Kommuner och Landsting (2009) Bostadsmarknadsenkäten Tillväxtverket (2008), Fakta om svensk turism och turistnäring 2008 års upplaga Turismen - en grön framtidsnäring Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens tidskrift Nummer Årgång 145 Wigren, Anders, WSP Analys och Strategi, Tillväxten i Skåne NO nuläge och framtid. Statistik: Årlig undersökning som Resurs tar fram för Kristianstads kommun. Material från Statistiska centralbyrån Statistik från kommunledningskontoret Kristianstads kommun Kommunala dokument (fördjupning) Fördjupad översiktsplan för Kristianstads stad (2009) Kulturpolitiskt program 2008 Handeln i Kristianstad Nuläge, Framtid, Strategier Stadsarkitektkontoret 2006 C4 Teknik (2005) Säkrare cykelvägar 2005, Kristianstad Växande landsbygd Landsbygdsutveckling i Kristianstads kommun fortsatt arbete 233

7 Detta är det första steget till den nya översiktsplanen för Kristianstads kommun. Vi vill ha just dina synpunkter på innehållet! Maila gärna dina synpunkter till Alla handlingar finns att läsa och ladda ner på eller kom och titta i blädderexemplaren som finns på kommunens alla bibliotek, medborgarkontor, Rådhuset och stadsbyggnadskontoret. Har du frågor är du välkommen att kontakta Daniela D Krizanec på stadsbyggnadskontoret ( ) eller Håkan Karlsson på kommunledningskontoret ( )