Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion

Transkript

1 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLANEN 2015 DIARIENUMMER V 2016/160 Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion DATUM: BESLUTAD AV: Cecilia Rosengren, prefekt KONTAKTPERSON: Johanna Wickberg, ekonom, stf administrativ chef

2 FORSKNING SOM PÅVERKAR Vision 2020 Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 har internationellt ledande forskningsmiljöer inom samtliga vetenskapsområden. Vår forskning är nyskapande och präglas av mångvetenskapligt samarbete. Den är utbildningsanknuten och i nära kontakt med omvärlden. Mål för perioden Verksamhetsplan 2015 Genomförda aktiviteter Resultat - måluppfyllelse Väl fungerande infrastruktur för forskning och kreativa forskningsmiljöer Rutiner för planering av projekt, ansökningar och mottagande av externa forskningsbidrag som utarbetats och testats under 2014, utvecklas vidare. Expensmedel bidrar till mer aktiv forskning och fler forskningsnätverk. Det balanserade kapitalet används för att stimulera forskning i form av LIR-bidrag (31 jan och 31 aug) som kan sökas för att anordna seminarieserier, workshops samt för kortare forskningsperioder. I enlighet med tidsplan och rutiner ( har viceprefekt för forskning har organiserat seminarier vid varje större ansökningstillfälle (RJ och VR) där projektbeskrivning diskuteras gemensamt. Ett seminarium anordnas också i vilket avslagen diskuteras. Därutöver har viceprefekt för forskning löpnade tillhandahållit konsultativt stöd till projektdrivna forskare och forskargrupper. Följande personalkategorier disponerar upp till 15 tkr per år för att täcka kostnader i samband med egen forskning (sk lärarpott): tillsvidareanställda universitetslektorer, biträdande universitetslektorer, postdoktorer samt forskarassistenter. Förmånen gäller även för vikarierande lärare där anställningen har utlysts externt och tillsatts i konkurrens. Tillsvidareanställda professorer Ansökningar av högre kvalitet, som på sikt kommer att leda till fler beviljade projektbidrag. Glädje i forskningen och en fortsatt positiv utveckling av flera tvärvetenskapligt profilerade samarbeten mellan institutionens ämnen. Fortsatt högt deltagande av institutionens anställda på internationella och nationella konferenser. Det kan konstateras att den sk lärarpotten utnyttjats av ett flertal forskare och att detta har inneburit att nätverkskontakter har vidareutvecklats och samarbeten med bland annat det sydafrikanska universitetet i Stellenbosch har tagit fart och att gästlärarutbyte har etablerats. LIR-bidragen bidrar till aktiv verksamhet i forma av workshops och seminarier vid institutionen. Ekonom och projektadministratör har utarbetat rutiner för mottagande av externa medel. Vi kommer att fortsätta detta arbete under 2016 samt författa en policy kring forskningsprojekt, som också inbegriper fördelning och användande av fakultetsanslag. 2 (13)

3 disponerar upp till 25 tkr för att täcka kostnader i samband med egen forskning. Det kan Finansiering genom LIR-bidrag har beviljats i enlighet med budget. Ekonom och projektadministratör har utarbetat rutiner för mottagande av externa medel. Ökad publicering Åtminstone ett seminarium om publiceringsstrategier ska anordnas under 2015, till vilket viceprefekt för forskning sammanställer års statistik för publikationer vid institutionen. Bidrag till språkgranskning av vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter och kapitel i forskningsvolymer ges under 2015 utan ansökningsförfarande. En inventering av språkgranskare och kostnaden ska göras, samt rutiner skrivas av administrativ chef och läggas upp på institutionens web. Seminarium 20 jan 2016 om 2015 års publikationsstatistik och några exempel på publiceringsstrategier av institutionens forskare. Utgivningsverksamheten lir.skrifter, lir.varia samt den digitala vetenskapliga tidskriften lir.journal (peer review) fick fortsatt stöd, i forma av redaktör, redaktionsråd och utgivningsbudget. Fortsatt hög publikationsnivå. Målet är dock att den ska öka och att publikationerna ska ingå i poänggivande tidskrifter och förlag i högre utsträckning. Förtydligande om rutinerna kring språkgranskning finns i Riktlinjer för anställda vid LIR ( Några av institutionens vetenskapliga publikationer har fått stort publikt genomslag, bla Yvonne Lefflers bok om Sigge Stark. ( Aktiv rekrytering skapar kvalitet Gästforskare kommer att arbeta vid institutionen under kortare eller längre perioder under Deras vistelse finansieras av fakultetens bidrag för internationalisering och via institutionen. Beslut fattas löpande av prefekt i samråd med berörda lärare och forskare vid institutionen. Följande internationella gästforskare tillbringade en månad var vid institutionen under 2015: Dr Ursula Stohler, Zürich Dr H Kalpana, Pondicherry Prof Friederieke Nüssel, Heidelberg Dr Retief Muller, Stellenbosch Doktorand Sonja Brandt, Sorbonne Fler nya tillsvidare anställda lärare Gästvistelserna har betytt mycket för de olika forskar- och lärarlagen. Fortsatt samarbete kommer att äga rum. Stohler planerar större forskningsprojekt i förlängningen av det som hon deltog i vid LIR: Swedish Women Writers on export (under Prof Yvonne Lefflers ledning). Med Muller planeras både lärare och studentutbyte med Stellenbosch universitet. En policy för och rutiner för långsiktigt samarbete 3 (13)

4 En policy för och rutiner för långsiktigt samarbete med gästforskare ska utarbetas, samt rutiner för mottagande av gästforskare senast dec Rekryteringsprocessen av postdoktorer, biträdande lektorat, universitetslektorer i institutionens ämnen kommer att pågå under första hälften av och vikarier tillsattes i konkurrens. En fortlöpande aktiv rekryteringsplanering pågår, och nya utlysningar har gjorts under ht Sammantaget pekar dessa strategiska rekryteringar på såväl en ökad konkurrenskraft i avseende på externa forskningsmedel som förstärkning av den forskningsanknutna undervisningen. med gästforskare ska utarbetas, vilket inbegriper mottagande av gästforskare, har påbörjats, och kommer att fullföljas under Rekryteringsplaneringen successivt alltmer genomtänkt och framåtblickande, och kollegiets kompetens mer anpassad till verksamhetens behov. Didaktiska forskningsmiljöer För att stärka lärarutbildningens vetenskapliga grund, avsätts medel till utvecklande av en didaktisk forskningsmiljö vid institutionen. Seminarier har ordnats av viceprefekt för lärarutbildningen. Gästforskare i litteraturdidaktik har kontaktats. Forum för svenskämnesdidaktisk forskning har etablerats tillsammans med institutionen för svenska språket. Professor i litteraturdidaktik i Umeå, Ander Öhman, kommer att anlitas som gästforskare under 2016 på 10%, för att bidra till utvecklande av en didaktisk forskningsmiljö vid institutionen. 4 (13)

5 UTBILDNING SOM FÖRNYAR Vision 2020 Vårt mål är att utbildningen vid Göteborgs universitet år 2020 kännetecknas av hög vetenskaplig och konstnärlig kvalitet, med pedagogisk excellens och en uttalad internationell profil. Parallellt med utvecklingen av utbildningsprogram ska universitetet ta ansvar för bildning och livslångt lärande genom ett brett utbud av fristående kurser. Mål för perioden Verksamhetsplan 2015 Genomförda aktiviteter Resultat - måluppfyllelse Framåtblickande kursutbud Implementering av ny modell för pedagogiskt ledarskap i religionsvetenskap och teologi under ht14 vt16; samt omställning av program- och kursstruktur inför ht Omställningen och kursutvecklingen genomförs till stor del med ekonomiskt stöd från humanistiska fakulteten under denna period. En ny ledningsstruktur har arbetat med den religionsvetenskapliga utbildningens upplägg i sin helhet. Utbildningsresurser förs över från program till fristående kurser, med undantag av det teologiska kandidatprogrammet, som består. Även grundkurserna i religionsvetenskap arbetas om till två separata kurser, en med inriktning religionsvetenskap, en med inriktning mot teologi. Flera nya fristående kurser i religionsvetenskap har skapats och ges kvälls- eller sommartid för att attrahera nya studentgrupper: Kulturmöten och Mellanösterns religioner, Religion, hälsa och alternativmedicin, Religion, våld och konfliktlösning och Religion i Göteborg. Vår målsättning är bättre retention inom den progressiva utbildningsstrukturen. För att profilera kursutbudet kommer medel för pedagogisk utveckling framför allt att satsas på projekt som syftar till att utveckla rekommenderade studiegångar, profilerade nätkurser, inslag av s.k. blended learning samt fortbildningskurser. Medel avsätts också för kursutveckling inom lärarutbildningen. Ämnet litteraturvetenskap, som upplever en kraftig nedgång i prestation, håller på att upprätta en rekommenderad studiegång som ska leda till en kandidatexamen inom huvudområdet med inriktning mot i Redaktionell praktik. Fyra nya 15 hp-kurser har etablerats. Marknadsföring har genomförts och ytterligare sådana inslag planeras. Dessutom arbetar ämnet med studie- och ämnesintroducerande delar i sin grundkurs. Kandidatspåret startade HT2015 och intresset för den rekommenderade studiegången verkar stort. 5 (13)

6 Masterprogrammet Digital humaniora tar form. Det bygger i hög utsträckning på blended learning. Utbildningsplan är tagen, planerad programstart HT2017. Pedagogiskt utvecklingsarbete och internationalisering För att öka fältinslag och praktiska lärande moment avsätts medel till kursomkostnader som exkursioner, rekvisita, instrument, teaterbesök, etc. Särskild satsning 2015 på workshops som använder institutionens tryckpress. Studenter i litteraturvetenskap och Kritiska studier har gjort fältstudier på Bokmässan, studenter på Humanistiska fältstudier har gjort en Västgötaresa En antologi med texter om humanistiska fältstudier har färdigställts och kommer snart att publiceras. Fältinslagen inom institutionens utbildningar har ökat markant, men finansieringen, särskilt av de långväga fältresorna, är fortfarande en olöst fråga. Nya digitala lärverktyg har utvecklats för att kunna användas i utbildningssyfte (fokus lärarutbildningen). Institutionens tryckpress har används i flera av institutionens kurser och kommer också att användas i en särskild workshop för lärare VT Särskild satsning inom digitala lärverktyg för ämneslärarutbildningens personal har ägt rum under hela Möjligheter till nya utbytesavtal ska undersökas under 2015, avtal med strategiskt valda europeiska och utomeuropeiska universitet ska etableras med fokus på i första hand lärarutbyte och fältstudiekurser. Manualer och strategier för hållbar finansiering av utbyten samt fältresor och fältstudiekurser ska utarbetas under Institutionen har fördjupat samarbetet med några nyckelpartners, framför allt Pondicherry (Indien) och Stellenbosch (Sydafrika). Studierektor och en grupp inom ämneslärarutbildningen i religionskunskap genomför VT2016 en kontaktresa till Amsterdam. Ekonom har utarbetat en budgetmodell för fältresor. Institutionen har fortsatt att dra ner på antalet (inaktiva) utbytesavtal och istället valt att fördjupa ett smärre antal samarbeten. Inom ramen för kurserna RKT139 och LIIR203 genomfördes en fältstudieresa till Pondicherry HT2015, fältresa med samma destination planeras även för 6 (13)

7 HT2016. Förutom studenter från institutionen deltog en grupp från Socialt arbete. En student i teaterstudier genomförde fältarbete vid Freedom Theatre i Jenin, Palestina under VT2015. Lärare, studievägledare och utbildningsadministratörer uppmuntras att ansöka om utbyte och resor i kompetensutvecklingssyfte via Erasmus och andra finansiärer. Studievägledare har deltagit i nätverksträff på Färöarna, och deltagit i fortbildningskurs i Stockholm. En lärare har deltagit i de svenska lärosätenas kontaktresa till Sydamerika. Framåtriktad forskarutbildning Medel avsätts till doktorand- och forskarseminariet, som syftar till att i första hand vara doktorandernas ämnesvisa arbetsseminarier, men också ett forum för institutionens seniora forskare att presentera pågående forskning. Seminarierna har genomförts som planerat. Reviderat alla allmänna studieplaner och påbörjat omarbetning av alla kursplaner inom institutionens samtliga forskarutbildningsämnen. Bättre närvaro vid seminarierna kan noteras. Översynen av forskarutbildningen genomförs 2016 i enlighet med verksamhetsplanens mål. I samband med UKÄ:s kommande granskning av utbildning på forskarnivå, kommer forskarutbildningens organisation, ekonomi samt strategier för utlysning av forskarutbildningsplatser diskuteras under 2015 i bl.a. handledarkollegiet samt ett förslag till mer långsiktig planering presenteras. Doktorandföreningen tilldelas medel för studiesociala aktiviteter, som läsecirklar. Aktiviteterna måste vara öppna för alla doktorander vid institutionen. Doktorandföreningen avgör hur pengarna ska användas. 7 (13)

8 Utvecklade ämnesidentiteter För att utveckla och problematisera ämnenas identitet, tilldelas ämnesråden upp till 50 tkr (exkl. OH) vardera att använda i enlighet med ämnenas specifika behov av intern samverkan under För att uppmuntra till sociala aktiviteter för studenterna inom respektive ämnes utbildningar avsätts 10 tkr (exkl. OH) till varje ämne, via studierektor och studievägledares förmedling. Kollegiet i litteraturvetenskap respektive teaterstudier har gjort en studie- och arbetsresa var till Berlin i juni 2015, samt redovisat dessa för alla anställda. Kollegiet i religionsvetenskap och teologi respektive idéhistoria har anordnat arbetsdagar i närområdet. Bättre sammansvetsade kollegier. 8 (13)

9 SAMVERKAN SOM UTVECKLAR Vision 2020 Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 kännetecknas av ett ansvarsfullt och engagerat samverkansarbete. Det skapar goda cirklar som ger kunskap till omvärlden, nyttiggör forskningen och stimulerar ett inflöde av nya idéer och kunskap. Det ger universitetet en stark attraktionskraft som samarbetspartner. Mål för perioden Verksamhetsplan 2015 Genomförda aktiviteter Resultat - måluppfyllelse Samverkansarbete ska vara meriterande I samtliga tillsvidareanställda lärares och forskares tjänstgöringsplaner kommer 5 % att avsättas för samverkan för 2015, för att uppmuntra kontakter och samarbete med det omgivande samhället. Några lärare och forskare har fått extra samverkansprocent i sina tjänstgöringsplaner pga av omfattande samverkan. Stöd för lärares engagemang i samhällsangelägna frågor och arbete för t.ex. Myndigheten för säkerhet och beredskap. Fortsatt hög samverkan, forskarna vid institutionen bidrar i samhället på olika sätt (genom populärföredrag, offentliga samtal, deltagande i media, deltagande i utredningar etc.). Utvecklat ansvar för nyttiggörande av forskning och ökad forskningsdialog Under 2015 kommer vi att fortsätta utreda möjligheterna att utveckla fortbildningskurser. Ansökningar med hög kvalitet inom forskningsprogrammet UGOT Challenges, samt andra lovande samverkansprojekt, kommer att stödjas av institutionen i möjligaste mån. UGOT ansökningar skickades in. Centrum för Digital Humaniora samverkar med hela universitet, och forskningsprojekt knutna till centrumet med bibliotek och kulturinstitutioner runt om i Sverige. Vi har börjat bygga upp en infrastruktur för fortutbildningskurser inom lärarutbildningen, och att nästa steg är implementering och utveckling av själva kurserna, vilket kommer att ske Vid Centre for Critical Heritage Studies (UGOT-satsning) är några av LIR:s forskare engagerade. Aroseniusprojektet (vid CDH) har påbörjats. Stärkt kunskapsutbyte ger högre utbildningskvalitet Våra utbildningar program såväl som fristående kurser kommer under 2015 LIR deltar i Europaprogrammet, Global Health, Segerstedtsinstitutet, CERGU. Pågående planeringsarbete och genomförande. Ytterligare kontakter har 9 (13)

10 att ytterligare utveckla samarbetet med det omgivande samhället (särskilt fokus på VG-regionen) i form av skolor, religiösa samfund, media och olika kulturinstitutioner. lärarutbildningen, etc. Inom programmet Kritiska studier, lärarutbildningen och utbildningar i teaterstudier är kontakterna med omgivande samhället avgörande. tagits (med bla Världskulturmuseet) för framtida samarbeten inom utbildning och forskning. Alumner Under 2015 ska alumner bjudas in för samtal om och i våra utbildningar för att skapa en koppling till arbetslivet i och utanför universitetet. Masterprogrammet Kritiska studier har bjudit in alumner till sitt programseminarium Kontakter har etablerats och dessa ska utvecklas under (13)

11 ARBETSMILJÖ SOM INSPIRERAR Vision 2020 Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 ska ha ökat sin attraktivitet som arbetsplats genom en ändamålsenlig organisation, ett aktivt ledarskap och stärkt delaktighet för medarbetare och studenter på alla nivåer. Mål för perioden Verksamhetsplan 2015 Genomförda aktiviteter Resultat - måluppfyllelse En kvalitetsdriven arbetsmiljö Fortsatt inventering och diskussion rörande personalens arbetssituation, samt bevakning av och arbete för goda arbetsförhållanden. Genomtänkt och långsiktig planering av arbetsuppgifter. Fokus på lärarnas arbetssituation, med bevakning av och åtgärder för att möta frågor om till exempel arbetsplanering, -belastning och -organisation. Bevakning av och åtgärder visavi studierektorernas arbetssituation i ett skede som i hög grad är präglat av reformer och utvecklingsarbete vad gäller vår undervisningsverksamhet. Bevakning av och åtgärder visavi den administrativa personalens arbetssituation i ljuset av organisatoriska förändringar ( Göteborgs universitet förnyas ). Utvecklingssamtal, systematiskt arbetsmiljöarbete, personalkonferens juni på temat likabehandling och diskriminering. Fortsatt bevakning av nybygget och ombyggnationen av Humanisten, för att på bästa sätt kunna förbereda personalen på kommande ombyggnadsperiod. Revidering av arbets- och delegationsordning, med avseendet bl.a. på studierektors uppdrag. Fortsatt stöd till mentorsverksamheten. Det fortlöpande arbetet med frågor rörande arbetsmiljö har stort sett fungerat bra. Rutiner för rekrytering har formulerats. Lokal arbetsmiljögrupp har konstituerats, och arbetsmiljöcykel etablerats. För institutionens styrdokument se, Åtgärderna som rör forskarutbildningen kommer att genomföras Större tydighet vad gäller arbetsordning och beslutsmandat vid institutionen. Vi behöver integrera studenterna bättre i ledningsarbetet. Detta är dock inte helt enkelt, med ett utbildningsuppdrag, som i huvudsak består av fristående kurser. Ett större fokus på studenternas 11 (13)

12 arbetsmiljö. En målsättning är att ge studenterna ett utrymme att disponera, för sammankomster och föreningsliv. Mentorsverksamheten vid institutionen stödjs Ur arbetsmiljöperspektiv ska ramarna för och innehållet i forskarutbildningen vidareutvecklas. Rutiner för (1) utseende av handledare och ska förtydligas, samt dispositionen av handledarresurserna, (2) doktorandseminariet utvecklas. Doktorandföreningen tilldelas 20 tkr (exkl. OH) för studiesociala aktiviteter, såsom att anordna läsecirklar och doktorandfester, bjuda in gästföreläsare. Aktiviteterna måste vara öppna för alla doktorander vid institutionen. Doktorandföreningen avgör hur pengarna ska användas. En socialt hållbar miljö Arbetet med jämställdhetsfrågor kommer att få ökad prioritet, vi kommer att aktivt arbeta med att skapa ett jämställt kollegium. Jämställdhetsombudet (10 % av heltid) leder likabehandlingsarbetet tillsammans med en arbetsgrupp; skriver handlingsplan för likabehandling och jämställdhet För att uppmuntra till sociala aktiviteter för studenterna inom respektive ämnes utbildningar avsätts medel till varje ämne (t.ex. i samband med terminsstart och avslutning), via studierektor och Utvecklingssamtal, systematiskt arbetsmiljöarbete, personalkonferens juni på temat likabehandling och diskriminering. Ämneskollegerna (litteraturvetenskap samt teaterstudier) har gjort studieresor till Berlin. Fortlöpande arbete med jämställdhetsfrågor i fokus. Institutionens jämställdhetsrepresentant ingår i det universitetsövergripande pilotprojektet JIM (jämställdhetsintegrering i myndigheter), med start Fortsatt arbete med kollegiala strukturer, arbetssätt och ansvar. 12 (13)

13 studievägledares förmedling. Ett aktivt ledar- och medarbetarskap Prefekten kommer att tillsammans med administrativ chef (HR) att arbeta med att skapa större tydlighet kring villkoren för olika anställningar. Fokusgrupper för 2013 var visstidsanställda lärare; 2014 tillsvidareanställda forskare. Ett arbete som kommer att fortsätta under Fortsatt systematiskt upplagda utvecklingssamtal och information till olika anställningskategorier om vilka villkor som gäller och utveclingsmöjligheter. Revidering av Riktlinjer för anställda har förhoppningsvis skapat större tydlighet kring olika anställningars villkor. En lärande organisation Kompetensutvecklande personalmöten ska anordnas under året med olika teman: miljö, likabehandling, arbetsmiljö etc. Aktivitetslistan över miljöåtgärder ska göras bekant. Utvecklingssamtal, systematiskt arbetsmiljöarbete, personalkonferens juni på temat likabehandling och diskriminering. Kommunikationsplan som inbegriper lunchinformation varje onsdag, samt internt informationsblad varannan vecka. Förhoppningsvis mer medvetna och mer engagerade anställda, samt större kollegialt ansvar. Administratörer ska uppmuntras att gå utbildningar vid universitetet, samt uppmuntras att delta i internationella kurser och utbyten. Aktivitetslistan över miljöåtgärder har annonserats på anslagstavlor och andra kontaktytor. Studievägledare har deltagit i nätverksträff på Färöarna, och deltagit i fortbildningskurs i Stockholm. En lärare har deltagit i de svenska lärosätenas kontaktresa till Sydamerika. 13 (13)