Kvalitet en fråga för alla men på olika sätt? Andreas Bergh och Ann Öhman Sandberg Örebro universitet 24 april 2018

Transkript

1 Kvalitet en fråga för alla men på olika sätt? Andreas Bergh och Ann Öhman Sandberg Örebro universitet 24 april 2018

2 Policy, forskning och praktik

3 Ett föränderligt utbildningslandskap

4 Ett föränderligt utbildningslandskap NPM Skolval Mål- och resultatstyrning Marknadisering Accountability Kvalitet Juridifiering Internationella kunskapsmätningar

5 Tidigt 1990-tal: Undervisning en fråga för läraren Lärares arbete innebär ställningstaganden såväl till kunskap, lärande och undervisning, som till hur detta omsätts i lärargärningen. En sådan verksamhet kan inte styras genom statliga föreskrifter om dess utformning. Det är istället samspelet mellan lärarnas teoretiska kunskaper och verksamhetens praktiska utformning som är avgörande (Prop 1992/93:220, s 18).

6 2018: Undervisning en frågan för Skolinspektionen och läraren Observationer av lektioner är ett centralt och prioriterat inslag för att få direkt information om vad som faktiskt sker i klassrummet. Skolinspektionen genomför systematiska observationer av undervisningen i syfte att inhämta underlag för bedömning av kvalitet i undervisningen [nedladdat ,

7 Förändrad styrning Management by placement (förtroendestyrning) management by expectation (förväntansstyrning)

8 förändrad lärar- och skolledarprofessionalism? schools and teachers are expected to be familiar with, and able to implement, multiple (and sometimes contradictory) policies that are planned for them by others, while they are held accountable for this task (Braun, Maguire & Ball, 2010, 547).

9

10 Policyer, reformer, utvecklingssatsningar och aktuell debatt regnar över skolan Förstelärare Digitalisering #meetoo Systematiskt kvalitetsarbete Programmering Läslyftet Bedömning för lärande GDPR Mottagande av nyanlända

11 Fortbildning för lärare = Skolverkslyften?

12 Temporära nationella eller kommunala utvecklingssatsningar, t.ex. Läslyftet, digitalisering, programmering. Skollagen, läroplaner och kursplaner Det kollegiala arbetet på skolan Permanenta grupper Ledningens plan baserat på systematiskt kvalitetsarbete Temporära utvecklingsgrupper Undervisning och samverkan med hemmet Kvinnor och män, flickor och pojkar Akuta och aktuella frågor Strukturer för att systematiskt lyfta frågor från den egna undervisningen???? Utifrån modell framtagen i SKL-projektet Hållbar jämställdhet

13 Skollagen, läroplaner och kursplaner Det kollegiala arbetet på skolan Undervisning och samverkan med hemmet Kvinnor och män, flickor och pojkar Utifrån modell framtagen i SKL-projektet Hållbar jämställdhet

14 Regeringens PM Karriärvägar för lärare U2012/4904/S Genom karriärsteg är det möjligt att premiera de bästa lärarna, dvs. de lärare som uppvisar särskild yrkesskicklighet i det dagliga arbetet med eleverna.

15 Vem är den bästa läraren enligt eleverna? "Jo, en sådan som ser att ingen person är den andra lik och att alla har sina olika behov. En sådan som anpassar sina lektioner och uppgifter efter sina elever. En som ibland stannar upp för att se till att alla hängt med så att ingen hamnar på efterkälke. Just en sådan lärare är vår lärare. (Elever som nominerat sin lärare till att bli Sveriges bästa lärare)

16 Två idealtyper av logiker (ur Öhman Sandberg, m.fl. (2016) Karriärlärarreformen: Möjlighet eller hinder för skolutveckling? Stockholms stads rapportserie)

17 Kvalitet en fråga för utbildning

18 men också för andra delar av samhället

19

20

21 Varför kvalitet? 1984 näringslivet uppvaktar industridepartementet

22 Kvalitetsbegreppet växer in i svensk utbildning Mitten av 1980-talet fram till tidigt 1990-tal 1989 Kvalitetsbegreppet skymtar i horisonten 1993 Kvalitetsbegreppet närmar sig Regeringens satsning på kvalitet i svensk skola : Tonläget höjs och kvalitetsbegreppet blir mer preciserat Omfattande reformer från 2006 och framåt

23 Local quality work in an age of accountability between autonomy and control (Bergh 2015) Vems autonomi handlar det om? Autonomi/ kontroll över vad? Vilka aktörer är det som har kontroll och hur utövas denna? Förtroendestyrning Autonomi är en förutsättning för lärares professionella expertis och för att möjliggöra en utbildning som möter varje elevs individuella behov. Komplexa och kvalitativa mål anförtros den lokala nivån för att tolkas och hanteras av lärare. Varje nivå ansvarar för sitt eget kvalitetsarbete. En god ubildning kan uppnås genom samspelet mellan lärares teoretiska kunskaper och de praktiska aktiviteter som genomförs. Förväntansstyrning Lärares autonomi reduceras för att öka den nationella likvärdigheten, garantera rättssäkerhet och höja måluppfyllelsen. Tydliga mål och kunskapskrav ska ge förutsättningar för inflytande och dialog om måluppfyllelse och orsakerna till möjliga brister. Ett system med stärkt nationell kontroll i vilket lärare planerar, genomför och följer upp sin undervisning med stöd av Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete.

24 Undervisning i förskolan och Lek, lärande och lycka Samma sak eller?

25 Undervisning i Förskolan Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Sedan 2011 har legitimerade förskollärare i uppdrag att bedriva undervisning i förskolan. Det saknas en tydlig definition av undervisning i förskolan och hur den ska bedrivas samt vägledning i hur förskollärares ansvar för undervisningen kan ta sig uttryck vilket riskerar att den förskola barnen erbjuds inte är likvärdig. (Skolinspektionen dnr.2015:5671 )

26 Förskoledidaktik Förskoledidaktik är ett tvärvetenskapligt ämne som rymmer studier av villkoren för små barns lärande och meningsskapande i relation till barns eget utforskande av skilda ämnesinnehåll. Här har också leken en central roll. Förskoledidaktiken behandlar också de pedagogiska och didaktiska överväganden som faller inom ramen för förskollärarprofessionen för att kunna följa små barns utforskande och lärstrategier inom skilda tematiska områden. Stor vikt läggs på etiska och estetiska förhållningssätt.

27 Skolverkets definition av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund innebär att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang samt söka efter förklaringar och orsakssamband i tillgänglig relevant forskning. Beprövad erfarenhet har ingen exakt definition i skollagen. Skolverket definierar, i likhet med Socialstyrelsen, beprövad erfarenhet som kunskap som är genererad vid upprepade tillfällen över tid, som är dokumenterad och kvalitetssäkrad. Att en eller ett fåtal skolor arbetar på ett visst sätt kan därmed inte benämnas som beprövad erfarenhet utan man kan då istället tala om t.ex. lärande exempel.

28 SKLs definition av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund är kunskap som baseras på vetenskaplig metod medan beprövad erfarenhet handlar om professionell erfarenhet, att lärare lär av varandra på ett systematiskt sätt som sprids och dokumenteras. För att utveckla skolan krävs både vetenskaplig grundad kunskap och kunskap grundad på praktik och erfarenhet. SKL vill därför understryka vikten av ett samspel mellan forskning och beprövad erfarenhet för att utveckla en undervisning på vetenskaplig grund.

29 Praktisk handling ( görande ) är navet i den professionella lärandeprocessen Kodifierad kunskap baserad på forskning eller beprövad erfarenhet Kunskapsanvändning Kunskapsutveckling Subjektiv insikt: individuell kollektiv genom kollektivt lärande Tillämpning i praktisk handling: att pröva och göra i den dagliga undervisningen Per-Erik Ellström

30 Från erfarenhet till beprövad erfarenhet Erfarenhet En gör Prövad Flera inom samma verksamhet gör Dokumentera, systematisera, lärande Beprövad Flera verksamheter gör Dokumentera, systematisera, lärande Veta Advisor

31 Från Läslyftet till prövad erfarenhet Prövad Moment F analys, dokumentation, systematisering Flera inom samma verksamhet gör Dokumentera, systematisera, lärande Moment E pröva på nytt, observation Moment A - Fakta Moment D gemensam uppföljning Moment A Fakta (ny modul) Moment B Kollegialt lärande Moment C aktivitet (box 4 pröva systematiskt)

32 Värdegrund - terapeutisering och juridifiering begreppet värdegrund introduceras, tämligen oprecist uttryck för skolans demokratiuppdrag, värdegrundsfrågor specificeras och kvalificeras öppna samtal med specifika kvaliteter deliberativa samtal insnävning till frågor om mobbning och kränkande behandling auktorisering av användandet av program från skolmyndigheter 2009-ff växande programkritik, tillägg av normkritik,

33 Förväntan: Stoppa mobbning och förbättra elevers psykiska hälsa Från ca 2000: Stort antal program (promotion och prevention) för att främja psykisk hälsa eller (vanligare) för att förebygga psykisk ohälsa, fortfarande i allmänt bruk i svenska skolor Oftast amerikansk bakgrund Vanligen baserade på psykologisk teoribildning Vetenskapliga anspråk vanligen utifrån begreppet evidens Skolans värdegrund som vanligt förekommande legitimering

34 Program Charlie Forumspel Komet/Skol komet Lions Quest Våga mötas. Våga vara våga mötas Gemensamt bekymmermetoden Islandsmodellen Aktivt föräldraskap (Active parenting) Cope Tonårskraft NVC Nonviolent Communication ( giraffspråket ) Farstamodellen Social Emotionell Träning Livskunskap Mångfald och dialog Friends EQ Emotionell intelligens DISA Föräldrakraft (Active parenting) Trappan ICDP Vägledande samtal (International Child Development Programme Bygga värdegrund Stegvis 1 Skolmedling

35 Relation till skolans värdegrund Problematisk En behavioristisk syn på barnet svårförenlig med skolans värdegrund Vissa inslag av moral education tveksamma Manualbundenhet och implicita svar

36 Etiska fallgropar Betydande variation mellan programmen Integritetsproblem dela sina erfarenheter inte bara av skolan utan också från hemmet Informerat samtycke saknas, ibland saknas information till föräldrar Informellt tvång principen om pass, måste ange skälet Alltför låg grad av etisk medvetenhet om potentiella risker för vissa elever

37 Den terapeutiska skolan Uppenbart att skolan med dessa program påtar sig en ansvarsfylld roll Terapiliknande inslag med icke försumbara etiska risker Har skolans personal kompetens att syssla med psykologiska metoder? Finns det förberedelser för omhändertagande av elever som inte mår väl av programmen?

38 Juridifiering

39 Utbildning & Demokrati Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik Nr demokrati/samtliga-artiklar-fran-vol digitalt-innehall-tidigare-nummer/ Agneta Hult & Joakim Lindgren: Med lagen som rättesnöre kunskapsformer i lärares arbete mot kränkande behandling

40 Utbildning & Demokrati Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik Nr demokrati/samtliga-artiklar-fran-vol digitalt-innehall-tidigare-nummer/ Caroline Runesdotter: Avregleringens pris? Om juridifieringen av svensk skola ur skolaktörers perspektiv.

41

42 Hur villkorar juridifieringen lärarprofessionens arbete med skolans kunskaper och värden? (Bergh & Arneback 2016) Läraren som guide (lärares arbete med kunskap när förtroendestyrningen dominerar) Bedömande funktion (lärares arbete med kunskap när förväntansstyrningen dominerar) Läraren som katalysator (lärares arbete med värden när förtroendestyrningen dominerar) Bevakande funktion (lärares arbete när förväntansstyrning dominerar)

43

44 The beautiful risk of education (Gert Biesta) Education always involves a risk. The risk is not that teachers might fail because they are not sufficiently qualified. The risk is not that education might fail because it is not sufficiently based on scientific evidence. The risk is not that students might fail because they are not working hard enough or are lacking motivation. The risk is there because education is not about filling a bucket but about lighting a fire. The risk is there because education is not an interaction between robots but an encounter between human beings. The risk is there because students are not to be seen as objects to be molded and disciplined, but as subjects of action and responsibility. Yes, we do educate because we want results and because we want our students to learn and achieve. But that does not man that an educational technology, that is, a situation in which there is a perfect match between input and oputput is either possible or desirable. And the reason for this lies in the simple fact that if we take the risk out of education, there is a real chance that we take out education altogether.

45 Framtidens lärarutbildning på Örebro universitet

46 Rektors vision

47 Rektors vision är att Örebro universitet bedriver en utmanande lärarutbildning i stimulerande lärmiljöer som lockar motiverade studenter,.. och som ger lärarstudenter på Örebro universitet förutsättningar att efter avslutad utbildning bedriva en undervisning som svarar mot framtida behov

48 Vägledande dokument Vt 2017 Skolkommissionens betänkande: Nationell samling för kunskap och likvärdighet SOU 2017:35 Vt 2017 Genomlysning av lärarutbildningen vid Örebro universitet (Öhman m.fl.) Ht 2017 Underlag för prioritering av förslagen i rapporten Genomlysning av (K. Nordgren) Ht 2017 UKÄs utvärdering av försöksverksamheten med övningsskolor Vt 2018 Regeringens utredning om praktiknära forskning: Forska tillsammans: samverkan för lärande och förbättring Vt 2018 Utbildning undervisning och ledning: Reformvård till stöd för bättre skola SOU 2017:51 Vt 2019 Resultatet av UKÄs granskning av lärarutbildningarna vid Örebro Universitet

49 För att nå visionen behöver vi på lång sikt uppnå följande effekter Lärarutbildningen på Örebro universitet är en sammanhållen akademisk professionsutbildning (cfu + vfu) präglad av nytänkande och hög kvalitet, som svarar mot samhällets, akademins, skolhuvudmännens och studenternas nuvarande och framtida behov

50 För att nå visionen behöver vi på kort sikt nå följande effekter 1. All undervisning som bedrivs på lärarutbildningen utgör viktiga delar av ett mål- och progressionsarbete (MoP) som präglas av nytänkande och hög kvalitet 2. Det finns etablerade och väl fungerande former för intern samverkan 3. Det finns etablerade och väl fungerande former för extern samverkan 4. Det bedrivs forskning av hög kvalitet som är relevant för lärarutbildningen och som svarar mot lärarutbildningens och (övnings)skolornas behov (ämnesforskning, didaktisk forskning, och praktiknära och traditionell forskning)

51 Vi kan inte lösa framtidens problem med samma undervisning som skapade dem. Utbildning handlar inte bara om att möta utmaningar utan också om att förekomma dem det är genom utbildning med hög kvalitet som vi kan forma vår önskvärda framtid och det samhälle och den värld som vi vill leva i. Regionens skolor är en nödvändig förutsättning för att bygga Framtidens lärarutbildning, som utbildar studenter som är...

52 Kunniga, Kritiska och Kreativa

53 Tack!