Kallelse med föredragningslista

Transkript

1 Tomelilla kommun Familjenämnden Ledamöter kallas Ersättare underrättas Tid: onsdag den 28 september 2016 kl Plats: Svea Hund i kommunhuset Kallelse med föredragningslista Ärenden 1 Val av justerare samt tidpunkt för justering 2 Ändringar i föredragningslistan Dialogärenden 3 Information från Barn och utbildning 4 Information från Stöd och lärande 5 Skolplansdiskussion 2016/2 Beslutsärenden 6 Delårsbokslut 2016/ Frånvaro 2016/ Rapport nationella prov 2016/ Redovisning betyg 2016/ Strategi för Tomelilla kommuns utökade 2016/80 39 integrationsarbete Tillsyn av enskilda förskolor i Tomelilla kommun 2015/ Redovisning av SÖSK-samarbete om samhällsorientering 2016/

2 Tomelilla kommun Familjenämnden 13 Ersättning för utbetalda arvoden till god man för 2016/ ensamkommande barn Kommunens ansvarstagande för mottagande av asylsökande Sammanställning kränkande behandling Barn och 2016/ / utbildning 16 Redovisning av anmälningsärenden 2016/ Redovisning av anmälningsärenden från 2016/1 77 arbetsutskottet 18 Redovisning av anmälningsärenden från 2016/1 80 arbetsutskottet 19 Delegeringsbeslut 2016/3 83 Christer Yrjas (C) Ordförande Elin Dofs Sekreterare Meddela förhinder i god tid till Kommunledningskontoret som kallar ersättare. Telefon Elin Dofs E-post: elin.dofs@tomelilla.se 2

3 NÄRVARO- OCH OMRÖSTNINGSPROTOKOLL För Familjenämnden ( ) Sammanträdesdag: Antal närvarande ledamöter: 1 2 Nr Namn Parti Närv Ja Nej Avstår 1 Christer Yrjas C 2 Anders Albäck L 3 Daniel Persson M 4 Sven Gunnarsson MP 5 Anders Throbäck S 6 Sara Anheden S 7 Tina Malm SD Ja Nej Avstår ERSÄTTARE Nr Namn Parti Närv Ja Nej Avstår 1 Lena Eriksson C 2 Carina Persson L 3 Ewa Carnbrand M 4 Fatlum Avdullahu C 5 Per Skoog S 6 Linda Ekelund V 7 Paul Lennartsson SD Ja Nej Avstår 3

4 Tomelilla den 20 september 2016 Dnr FN 2016/112 Barn och utbildning, Stöd och omsorg Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Växel Fax Postgiro Bankgiro Handläggare: Elin Dofs Nämndsekreterare Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Familjenämnden Delårsbokslut 2016 Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden lägger Delårsbokslut 2016 till handlingarna. Ärendebeskrivning Barn och utbildning Periodens resultat och helårsprognos, skolpengen under kommunstyrelsen För perioden visar skolpengen under kommunstyrelsen ett överskott på 271 tkr. Baserat på förutsättningar i dagsläget prognostiseras för helåret ett överskott på 300 tkr. Periodens resultat och helårsprognos, verksamheter under Familjenämnden För perioden visar verksamheterna under familjenämnden tillsammans ett överskott på tkr. För helåret prognostiseras för de anslagsfinansierade verksamheterna ett underskott på tkr. Periodens resultat och helårsprognos, gymnasieverksamheten För perioden visar verksamheten ett överskott på tkr. Helårsprognosen för verksamheten är ett överskott på 500 tkr, baserat på förutsättningar i dagsläget. Stöd och lärande Periodens resultat och helårsprognos Om man jämför budget och utfall både för intäkter och kostnader förekommer stora avvikelser då budgeten inte innefattar de volymer som flyktingverksamheten genererat. Helårsprognosen för verksamheten HVB Väla beräknas bli ett underskott med 4,4 mnkr. Kostnader för placeringar av barn och familjehem beräknas fortsätta med underskott samtidigt som ersättningen för flyktingverksamheten beräknas ge ett överskott så det 4 1 (2)

5 totala resultatet för stöd och lärande beräknas till 2,2 mnkr i överskott. Helårsprognos HVB-peng Verksamheten på Väla beräknas ge ett överskott. Beslut om att vissa omstruktureringskostnader ska belasta HVB-pengen sänker dock överskottet till 2,4 mnkr. Beslutsunderlag Barn och utbildning jan-aug 2016, ekonomiassisten Helena Kroon Gymnasieskolan jan-aug 2016, ekonomiassisten Helena Kroon Stöd och lärande jan-aug 2016, verksamhetscontroller Annica Dyverdahl Barn och utbildning, Stöd och lärande Elin Dofs Nämndsekreterare Beslutet skickas till: Skolchef 5 2 (2)

6 Delårsrapport jan-aug 2016 Ekonomisk analys Barn och utbildning Skolchef: Bengt Persson Periodens resultat och helårsprognos, skolpengen under kommunstyrelsen För perioden visar skolpengen under Kommunstyrelsen ett överskott på 271 tkr. Baserat på kända barn- och elevvolymer och under förutsättning att inte dyra placeringar tillkommer, prognostiseras för helåret ett överskott på 300 tkr. Verksamhet/Ansvar Barn-/elevpeng, Kommunstyrelsen Avvikelse i Analys tkr +271 Budgeten avseende intäkter från särskild momsersättning och interkommunal ersättning har omdisponerats från skolchefs ansvar till skolpengen under kommunstyrelsen. Överskottet beror på lägre volymer inom egen verksamhet än budgeterat. 6

7 Periodens verksamhet och resultat, verksamheter under Familjenämnden För perioden visar verksamheterna under Familjenämnden tillsammans ett överskott på tkr vilket är fördelat enligt nedanstående tabell. Verksamhet/Ansvar Avvikelse i tkr Analys Anslagsfinansierade verksamheter, Familjenämnden Barn-/elevpengsfinansierade verksamheter, Familjenämnden För perioden visar de anslagsfinansierade verksamheterna tillsammans ett överskott på 1889 tkr, där det största överskottet, tkr, ligger inom skolchefens ansvar. Det beror främst på att en rad olika budgetändringar har skett. Budgeten för IKT har omdisponerats från skolpengen under kommunstyrelsen till skolchefens ansvar, men ännu har inte alla kostnader redovisats. Överskottet inom övriga anslagsfinansierade verksamheter beror på att återsökta medel från Migrationsverket under kvartal ett och två har överstigit budget För perioden visar de barn-/elevpengsfinansierade verksamheterna ett överskott på tkr. Fem rektorsområden visar positiva resultat och fyra visar negativa resultat. De positiva resultaten beror främst på att personal nyligen har rekryterats ute på skolorna inför höstterminen, vilket på sikt kommer att minska överskotten. De negativa resultaten beror på lägre volymer, framför allt inom förskolan. Helårsprognos, verksamheter under Familjenämnden För helåret prognostiseras för de anslagsfinansierade verksamheterna ett underskott på tkr. På intäktssidan beror underskottet på en minskning av den ersättning för asylsökande barn och elever i förskola och skola som kan sökas från Migrationsverket. Under årets första halvår fanns det fler barn och elever inom verksamheten för vilka medel kunde sökas än vad det med sannolikhet kommer att finnas under hösten. Det vikande elevunderlaget beräknas medföra ett intäktsbortfall om cirka tkr baserat på idag kända volymer. På kostnadssidan utgörs underskottet av personalkostnader, bland annat för modersmål, och transportkostnader som beräknas överstiga budget. Vidare beräknas kostnader för tillfälligt inhyrd ledningspersonal överstiga budgeten på helår med cirka 500 tkr. En ny barn-/elevpeng implementerades i januari. Då det ännu inte har förflutit ett helt år är det för tidigt att dra några mer välunderbyggda slutsatser kring effekten av denna. Barn-/elevpengen kommer att utvärderas under nästa år. Prognosen avseende de verksamheter som finansieras genom barn-/elevpeng är ett överskott för fem rektorsområden och underskott för fyra. Högre löner för nyrekryterade lärare i skolan samt lägre volymer inom förskolan, men även på vissa skolor, utgör huvudsakliga bidragande faktorer till de prognostiserade underskotten. 7

8 Vad? Hur? När? Beräknad besparing 2016 Skolchefen ser över ledningsorganisation för förskola/skola. Inventera de enskilda verksamheternas organisation som ett underlag för en eventuell effektivisering samt vilka konsekvenser en sådan kan få. Hösten 2016 Ingen besparing Beräknad besparing helår Ekonomi i balans Politiskt behandlad Nej 8

9 Delårsrapport jan-aug 2016 Ekonomisk analys gymnasieverksamhet Skolchef: Bengt Persson Periodens resultat För perioden visar verksamheten ett överskott på tkr. Överskottet beror till största del på att återsökta medel från Migrationsverket varit högre än budgeterat under det första halvåret. På kostnadssidan ligger transporterna något över budget. Helårsprognos Helårsprognosen för verksamheten är ett överskott på 500 tkr, förutsatt att antalet elever för vilka migrationspengar kan sökas inte minskar drastiskt och att fler elever med höga utbildningskostnader inte tillkommer. Budget julidecember Utfall augusti Antal elever gymnasieskolan Antal elever gymnasiesärskola

10 Delårsrapport jan-aug 2016 Ekonomisk analys Stöd och lärande Socialchef Madeleine Moberg Kostnadsfördelning i % 8% Personalkostnader 41% 51% Bidrag, köpta tjänster Övriga kostnader Stöd och lärande Tkr 2015 tom aug 2016 tom aug Helår 2016 prognos Intäkter Kostnader Nettokostnader Budgeterad nettokostnad Budgetavvikelse HVB-peng Tkr 2015 tom aug 2016 tom aug Helår 2016 prognos Intäkter Kostnader Nettokostnader Budgeterad nettokostnad Budgetavvikelse Periodens verksamhet och resultat Om man jämför budget och utfall både för intäkter och kostnader förekommer stora avvikelser då budgeten inte innefattar de volymer som flyktingverksamheten genererat. Det framgår inte av ovanstående redovisning som bara visar budgeterad nettokostnad. Det syns dock i jämförelse med föregående års kostnader och intäkter för motsvarande period. För 2015 utbetalade Migrationsverket drygt 15 mnkr till Tomelilla kommun och i år är summan uppe i 25 mnkr. Dock eftersläpar en del av utebetalningarna mer än ett år. 10

11 Verksamhet/Ansvar Avvikelse i tkr Analys Administration och -16 ledning HVB Väla Den ersättning som fastställts per dygn baserades på ett högre antal ensamkommande barn vilket skulle ge större kostnadseffektivet. Personalkostnader och vissa övriga kostnader som t ex larm har underskott. Kostnaderna för sommarlovsaktiviteterna är i nuläget helt i balans med intäkterna. IFO Under sommaren har tillkommit placeringar på boende för barn. Verksamheten har ett underskott med 1,5 mnkr. Familjehem har ett underskott med 700 tkr och placering för vuxna har ett överskott med 150 tkr. Försörjningsstöd ligger i balans med budget då schablonersättningen finansierar kostnader som hänförs till flyktingverksamhet. Uppbokade ersättningar från Migrationsverket enligt ansökningar ger ett överskott med 3,9 mnkr i verksamheterna som bär kostnaderna för flyktingmottagning exkl verksamheten som bedrivs på Välagårdens HVB. Socialpsykiatri 67 Överskott på lönekostnader. Resursenheten 126 Personalkostnader på några verksamheter har ett överskott pga vakanser. Helårsprognos Verksamheten på Välagårdens HVB har blivit dyrare än beräknat, dels med anledning av att det varit färre barn så kostnadseffektiviteten sjunkit, samt överskridna kostnader för larm och vissa extra kostnader för personal som inte fanns i budget. Prognosen baseras på 33 placerade barn resten av året och oförändrad ersättning. Ersättningen per dygn och barn är fastställd till kr och perioden maj-augusti har haft en genomsnittskostnad på kr. Resultatet för verksamheten beräknas bli ett underskott med 4,4 mnkr. Kostnader för placeringar av barn och familjehem beräknas fortsätta med underskott samtidigt som ersättningen för flyktingverksamheten beräknas ge ett överskott så det totala resultatet för stöd och lärande beräknas till 2,2 mnkr i överskott. HVB-peng Prognosen beräknas på 33 barn resten av året och mellanskillnaden på ersättning med 1900 per placerat barn och dygn och den ersättning som betalas till verksamheten på Väla beräknas ge ett överskott. Samtidigt har beslut om att vissa omstruktureringskostnader ska belasta HVB-pengen som sänker överskottet till 2,4 mnkr. 11

12 TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 14 september 2016 Fnau 238 Dnr FN 2016/109 Frånvaro Familjenämndens arbetsutskott förslag till familjenämnden Familjenämndens arbetsutskott föreslår familjenämnden att lägga rapporten till handlingarna. Ärendebeskrivning Frånvaron bland samtliga grundskoleelever har minskat i jämförelse med föregående läsår, både andelen elever som har en frånvaro på 10-20% och andelen elever med en frånvaro på över 20%. Bland eleverna i klass 1 till 6 har andelen med en frånvaro på 10-20% sjunkit över lag. Gruppen med en frånvarograd på över 20% har ökat för både pojkar och flickor och ökningen är speciellt tydlig bland flickor, en förändring från 0,1 till 0,9%. På Lindesborgs- och Odenslundsskolan fortsätter frånvaron att minska och det finns ingen med en frånvaro på 20% eller mer. På Byavångsskolan har frånvaron i kategorin 10-20% fördubblats, varav pojkarna står för hela ökningen. Smedstorps skola sticker ut i positiv bemärkelse, all frånvaro är ledighet eller sjukdom. Frånvaron på Kastanjeskolan är fortsatt hög och skolan avviker betydligt från övriga skolor i kommunen. Antalet elever på högstadiet med en frånvaro på mer än 20% har ökat, en ökning som beror på högre frånvaro i åk 9. Frånvaron ökar med varje årskurs och är mer än tre gånger så hög i åk 9 jämfört med åk 7. För att komma till rätta med frånvaron samarbetar lärare, skolsköterska, kurator och rektor. Skolan följer den handlingsplan som finns och planen är ett verktyg för lärare och rektorer på alla enheter. Mentorerna i skolan dokumenterar orsakerna bakom frånvaro och har kontakt med vårdnadshavare i arbetet med att stimulera eleverna till högre närvaro. Justerandes sign 12

13 TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 14 september 2016 Fnau 238 forts Beslutsunderlag Redovisning av frånvaro läsåret , handlingsid: FN Redovisning av frånvaro läsåret , handlingsid: FN Beslutet skickas till: Familjenämnden Justerandes sign 13

14 Redovisning av frånvaro läsåret Här följer en redovisning av frånvaron för det gångna läsåret 2015/16. I varje tabell finns en jämförelse med höstterminen 2015 samt med föregående läsår 2014/15. En frånvaro med 10% motsvarar nästan 18 dagars frånvaro under ett läsår. En frånvaro med 20 % motsvarar drygt 35 dagars frånvaro. Inledningsvis redovisas den totala frånvaron åk 1-9 och total frånvaro 1-6. Därefter följer redovisning skolvis. Avslutningsvis följer redovisning av fördelning över årskurserna 7-9 av frånvaro över 20% samt ogiltig frånvaro i åk 7-9. Procentsatsen vad gäller frånvaro pojkar respektive flickor är uträknat som del av antalet pojkar respektive flickor. Frånvarograd, termin resp. läsår % ht % läsåret 2014/15 Total frånvaro alla enheter % läsåret 2015/16 Mer än 20% - ht 15 Mer än 20 % läsåret 2014/15 Mer än 20% läsåret 2015/16 Antal elever: antal % antal % antal % antal % antal % antal % Samtliga elever 1-9: , , , ,8 42 4,1 Pojkar 1-9: , , ,1 7 1,3 19 3,6 10 1,9 Flickor 1-9: , , ,4 24 4, ,4 Det har skett en fortsatt minskning av frånvaron, både var det gäller 10-20% och över 20 %. Flickorna står för minskningen mellan %. Den verkligt stora minskningen har skett bland pojkarna med frånvaro över 20%. Antalet elever med frånvaron mellan 10-20% har minskat med 9 elever under läsåret. Antal elever med frånvaro över 20% har minskat med 7 elever. Frånvarograd, termin resp. läsår % ht % läsåret 2014/15 Total frånvaro % läsåret 2015/16 Mer än 20% - ht 15 Mer än 20 % läsåret 2014/15 Mer än 20% Läsår 2015/16 Antal elever antal % antal % antal % antal % antal % Samtliga elever 1-6 : ,5 58 8, ,1 3 0,4 5 0,7 Pojkar 1-6: ,1 29 8,3 29 7,9 5 1,4 2 0,3 2 0,5 Flickor 1-6: ,9 29 8,6 27 8,2 3 0,9 1 0,1 3 0,9 sida 1 14

15 Frånvaron över 20 % var under höstterminen 2015 temporärt uppe på 8 elever. Det samarbete mellan lärare, skolsköterska, kurator och rektorer som skett i enlighet med handlingsplanen verkar ha gett resultat då det är 5 elever som har frånvaro över 20% sett till läsårsbasis. Detta är tyvärr en ökning jämfört med föregående läsår. Frånvaron mellan % uppvisar en smärre minskning bland flickorna. I likhet med tidigare år har samtliga rektorer och mentorer god kännedom om elevernas frånvaro. De känner till orsakerna bakom frånvaron och mentorerna har dokumenterat vad frånvaron beror på och haft kontakt med vårdnadshavarna. På alla enheter arbetar rektorer och lärare enligt Handlingsplanen för att stimulera till högre närvaro. Handlingsplanen kommer att revideras under hösten Frånvaro per enhet läsåret Frånvarograd, termin resp läsår Total frånvaro Lindesborgsskolan % % Läsåret Mer än 20% % Mer än 20 % ht15 läsår 2015/16 Mer än 20 läsår läsåret 2014/15 % ht / /16 antal % antal % antal % antal % antal % antal % Samtliga elever: ,3 25 8,6 22 7,7 3 1,1 2 0,69 0 Pojkar: Flickor: Frånvaron på Lindesborgsskolan har minskat ytterligare. Den månatliga uppföljningen från rektors sida har gett resultat. Antalet elever över 10 % har minskat något men där finns fortfarande ett arbete att göra på skolan. Lindesborgsskolan har under läsåret mycket aktivt arbetat med elevers frånvaro. De har varje vecka belyst några av dem i sitt EHT (elevhälsoteamsmöte). Det har inneburit att skolsköterska, kurator eller klasslärare har fått i uppdrag att ta kontakt med elev och/eller med vårdnadshavarna för att samtala kring situationen för frånvaro. Ibland är det vårdnadshavarna som behöver råd och stöd från skolans personal. Under hösten fanns tre elever med frånvaro över 20 %. En elev har varit inskriven på skolan men har egentligen haft sin skolgång på annan skola. Två elever hade under hösten en frånvaro över 20%. Dessa kom tillbaka till skolan genom ett nära samarbete mellan skola och hem där skolledning, skolsköterska och kurator lade ner ett stort arbete. sida 2 15

16 Frånvarograd, termin resp. läsår % ht % läsåret 2014/15 Total frånvaro på Odenslundsskolan % läsår Mer än 20% - ht15 Mer än 20 % läsåret 2014/15 Mer än 20% läsåret antal % antal % antal % antal % antal % antal % Samtliga elever: , ,1 1 1,2 1 1,3 0 0 Pojkar: Flickor: Frånvaron på Odenslundsskolan fortsätter att minska. För första gången sedan mätningen startade finns inga elever med frånvaro över 20%. Antal elever med frånvaro mellan % ligger betydligt lägre än föregående läsår. Att mentorer, skolsköterska och rektor följer upp frånvaron hos alla elever fortlöpande på klassgenomgångar har gett ett mycket gott resultat. Frånvarograd, termin resp läsår Total frånvaro Byavångsskolan % % läsåret Mer än 20% Mer än 20%- ht läsår 2015/16 Mer än 20% läsåret läsåret 2014/15 ht / /16 antal % antal % antal % antal % antal % antal % Samtliga elever: , , ,7 Pojkar: Flickor: Frånvaron på Byavångsskolan har under de senaste åren visat en minskning av frånvaron. Årets frånvaro har ökat men ligger fortfarande under värdet för tidigare läsår. Det är viktigt att ta reda på orsakerna bakom detta och snarast få ner frånvaron igen. Därför har frånvaroarbetet stärkts inför ht 2016 för att säkerställa tidig upptäckt. Det är bland pojkarna som det skett en kraftig ökning av frånvaron 10-20%. De elever som befinner sig över 20 % är spridda i olika årskurser. Information i Förskoleklassen, möte med föräldrar, EHT samt insatser från kurator och skolsköterska är delar i arbetet för att få ner frånvaron igen. sida 3 16

17 Frånvarograd termin resp. läsår Total frånvaro Brösarps skola % % läsåret Mer än Mer än % 20%- ht 15 läsåret 2015/16 Mer än 20% ht läsåret % läsåret 2014/ / /16 antal % antal % antal % antal % antal % antal % Samtliga elever: ,5 3 4, ,5 Pojkar: Flickor: Brösarps skola hade hösten 2015 en hög frånvaro. Det var 8 elever som hade beviljad ledighet med 5-6 dagar. På årsbasis har detta jämnat ut sig. Frånvaron fortsätter neråt på Brösarps skolan. En elev har frånvaro över 20%. EHT ( elevhälsomöte), läkarkontakt, skolsköterskekontakt, extra läxläsning för att komma i fatt är en del av åtgärderna som vidtagits. Frånvarograd Total frånvaro Smedstorps skola 10-20% läsåret 2015/ % % Mer än Mer än 20 Mer än 20% ht 15 läsåret 20% ht läsår % läsåret 2014/ / /16 antal % antal % antal % antal % antal % Samtliga elever: ,3 2 2, Pojkar: Flickor : På Smedstorps skola är frånvaron stadigt låg. Frånvaron på Smedstorps skola är antingen sjukdom eller beviljad ledighet. Skolan har hittat ett framgångskoncept där bland annat ett bra samarbete med hemmet ingår. Skolan har fastställda rutiner för mentorerna att följa. Vid frånvaro eller sen ankomst vid tre tillfällen under en månad kontaktas föräldrarna. Upprepas detta kallas till EHT. sida 4 17

18 Frånvarograd termin resp. läsår Total frånvaro Kastanjeskolan Mer än % 20% % Läsår läsåret Mer än 20 Mer än 20 % läsåret % ht / /16 % ht15 läsår 2014/ /16 antal % antal % antal % antal % Samtliga elever: , ,4 28 8, , Pojkar: ,1 8 Flickor: ,7 29 Frånvaron på Kastanjeskolan är fortfarande hög men visar på en nedåtgående kurva. Det är 7 färre elever med frånvaro mellan 10-20%. Vidare är det 9 färre elever med frånvaro över 20%. Det är bland pojkarna som dessa minskningar skett. Bland flickor med frånvaro över 20 % har ingen minskning skett. Det intensiva arbete som sker på enheten börjar ge tydliga resultat. Det återstår emellertid ett arbete med att hitta åtgärder för att komma tillrätta med flickornas frånvaro. Samarbete mellan skola-ifo-öppenvård måste utvecklas. Många åtgärder ger inte någon effekt. Rektor gör varje månad en genomgång av frånvaron för de elever som identifierades under hösten Det redovisas till skolchefsnivå varannan månad. Nedan följer två tabeller som kan vara av intresse för att närmare se på frånvaron. Först en fördelning av total frånvaro mellan årskurserna. Därefter ogiltig frånvaro fördelat på årskurser. I spannet 10-mer än 20 % kan konstateras ett antal elever där vårdnadshavare anmäler intygad frånvaro fast det inte handlar om sjukdom. Ibland kan handla om 3-4 veckor. Dessa elever kan det vara svårt att komma åt. Åtgärden blir ofta att dessa vid sjukdom trots allt får komma till skolan och besöka skolsköterska, sen är det hon som avgör om de är sjuka. I en del fall har dessa elevers vårdnadshavare själv stor sjukfrånvaro och tycker att detta är okey. Fördelning över årskurserna frånvaro över 20% Å k Antal elever Läsår 14/15 Antal elever Läsår 15/16 Pojkar Läsår 14/15 Pojkar ht 15 Pojkar läsår 15/16 Flickor läsår 14/15 Flickor ht 15 Flickor läsåret 15/16 Total Läsår 14/15 Total ht 15 Totalt läsår 2015 / sida 5 18

19 Ogiltig frånvaro Frånvarograd 1-4 % 5-9 % Över 10 % Antal 14/15 Antal ht 15 Antal läsår 15/16 Antal 14/15 Antal ht 15 Antal läsår 15/16 Antal 14/15 Antal ht 15 Antal läsår 15/16 Åk 7: 116 elever Åk 8: 114 elever Åk 9 : 109 elever Av tabellen ovan framgår att gruppen elever som har ogiltig frånvaro 1-5 % har minskat rejält detta läsår. Antalet är fortfarande störst i åk 8. I samtliga årskurser sker en minskning av ogiltig frånvaro. Den enda som avviker är att det finns en ökning av frånvaron över 10 % i åk 7. Handlingsplanens åtgärdsrutiner används fullt ut av pedagogerna vilket garanterar en korrekt redovisning även av strötimmar. När det gäller gruppen tjejer i årskurs 9 har varit svårt att komma åt dessa. Många gånger uppehåller de sig inte på skolan utan nere på stan vid ex stationshuset. Det har funnits en stor psykisk ohälsa hos tjejerna. De har ofta med betydligt äldre arbetslösa killar, år. I många av dessa fall är det insatt öppenvårdsinsatser, både frivilliga och på uppdrag av IFO. sida 6 19

20 Frånvaroöversikt , ,9 12,8 17,9 16,9 15,5 13,8 11,4 12, ,1 5,4 4,9 2,7 4,9 7,8 5,5 4,7 4,8 3 4,1 0 vt 10 ht 10 vt 11 ht 11 ht 12 ht 13 vt 14 13/14 ht 14 14/15 ht 15 15/16 Tomelilla kommun % Tomelilla kommun över 20 % 40 Frånvaroöversikt åk , ,9 29, ,2 9, ,4 21, ,8 13, ,8 19,5 8,3 22, vt 10 ht 10 vt 11 ht 11 ht 12 ht 13 13/14 ht 14 14/15 ht 15 15/16 Frånvaro åk % Frånvaro åk 7-9 över 20 % sida 7 20

21 Frånvaroöversikt åk ,2 13,4 12,8 13, ,9 10,3 11,4 8,4 7, ,1 2,6 1,1 2,3 1 1,4 0,7 0,4 1,1 0,7 0 vt 10 ht 10 vt 11 ht 11 ht 12 13/14 ht 14 14/15 ht 15 15/16 Frånvaro åk % Frånvaro åk 1-6 över 20 % sida 8 21

22 Tomelilla den 9 augusti 2016 Dnr FN 2016/101 Barn och utbildning, Stöd och omsorg Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Växel Fax Postgiro Bankgiro Handläggare: Ulrika Ahrlin Tf. skolchef Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Ulrika.Ahrlin@tomelilla.se Familjenämnden Rapport nationella prov Förvaltningens förslag till beslut Redovisningen läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Redovisning av Nationella prov läsåret 2015/16 i åk 3, 6 och 9. Se bilaga med provresultat samt förklaring av delproven i åk 3. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Ulrika Ahrlin tf skolchef, Barn och utbildning Ulrika Ahrlin Tf. skolchef Beslutet skickas till: Ange mottagare för beslutsdokument här 1 (1) 22

23 23

24 24

25 Redovisning av Nationella prov läsåret 2015/2016 I årskurs 3 svenska är det 48, 2 % och i matematik 41,1% som har godkänt på alla delproven, detta är uträknat på samtliga elever i kommunala skolor i åk 3. Procenttalen för godkända provbetyg i årskurs 6 och 9 är uträknade efter hur många som genomfört proven därför blir denna siffra högre. I dessa siffror är inte samma som kommer att redovisas i Siris då Tryde friskola kommer att vara medräknade. För förklaring av delproven i åk, se bilaga. Antal elever som nått kravnivån på respektive delprov per skola och kön Ämnesprov svenska åk 3 Årskurs: 3 Ämnesprov: Ämnesprov Svenska åk 3 Kommun: Tomelilla kommun Läsår: Skola Kön Antal elever Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G Delprov H Brösarps skola Flickor Godkänt alla delprov Pojkar Byavångsskolan Flickor Pojkar Lindesborgsskolan Flickor Pojkar Odenslundsskolan Flickor Pojkar Smedstorps skola Flickor Pojkar Total

26 Skola Antal elever som nått kravnivån på respektive delprov per skola och kön Ämnesprov matematik åk 3 Kön Antal elever Delprov A Delprov B Årskurs: 3 Ämnesprov: Ämnesprov Matematik åk 3 Kommun: Tomelilla kommun Läsår: Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F1 Delprov F2 Delprov G1 Delprov G2 Godkänt alla delprov Brösarps skola Flickor Pojkar Byavångsskolan Flickor Pojkar Lindesborgsskolan Flickor Pojkar Odenslundsskolan Flickor Pojkar Smedstorps skola Flickor Pojkar Total

27 Elever med godkänt provbetyg per ämnesprov Kommun: Tomelilla kommun Läsår: Årskurs: 6 Ämnesprov - ämne Antal elever som genomfört provet Antal elever med godkänt provbetyg Andel (%) elever med godkänt provbetyg Resultat 2014/15 (%) Resultat 2013/14 (%) Engelska åk 6 - EN Matematik åk 6 - MA ,7 87,6 80, ,3 79,8 80 Svenska åk 6 - SV , ,3 Svenska åk 6 - SVA ,0 71,4 40 Kommun: Tomelilla kommun Skola: Brösarps skola Läsår: Årskurs: 6 Ämnesprov - ämne Engelska åk 6 - EN Matematik åk 6 - MA Antal elever som genomfört provet Antal elever med godkänt provbetyg Andel (%) elever med godkänt provbetyg , ,0 Svenska åk 6 - SV ,0 27

28 Kommun: Tomelilla kommun Skola: Byavångsskolan Läsår: Årskurs: 6 Ämnesprov - ämne Engelska åk 6 - EN Matematik åk 6 - MA Antal elever som genomfört provet Antal elever med godkänt provbetyg Andel (%) elever med godkänt provbetyg , ,0 Svenska åk 6 - SV ,4 Svenska åk 6 - SVA ,0 Kommun: Tomelilla kommun Skola: Lindesborgsskolan Läsår: Årskurs: 6 Ämnesprov - ämne Engelska åk 6 - EN Matematik åk 6 - MA Antal elever som genomfört provet Antal elever med godkänt provbetyg Andel (%) elever med godkänt provbetyg , ,4 Svenska åk 6 - SV ,7 Svenska åk 6 - SVA 2 0 0,0 28

29 Kommun: Tomelilla kommun Skola: Odenslundsskolan Läsår: Årskurs: 6 Ämnesprov - ämne Engelska åk 6 - EN Matematik åk 6 - MA Antal elever som genomfört provet Antal elever med godkänt provbetyg Andel (%) elever med godkänt provbetyg , ,0 Svenska åk 6 - SV ,7 Kommun: Tomelilla kommun Skola: Smedstorps skola Läsår: Årskurs: 6 Ämnesprov - ämne Engelska åk 6 - EN Matematik åk 6 - MA Antal elever som genomfört provet Antal elever med godkänt provbetyg Andel (%) elever med godkänt provbetyg , ,3 Svenska åk 6 - SV ,3 Svenska åk 6 - SVA 1 0 0,0 29

30 Ämnesprov - ämne Engelska åk 9 - EN Matematik åk 9 - MA NO-ämnen åk 9 - FY SO-ämnen åk 9 - RE Antal elever som genomfört provet Kommun: Tomelilla kommun Läsår: Årskurs: 9 Antal elever med godkänt provbetyg Andel (%) elever med godkänt provbetyg (%) (%) ,0 97,9 96, ,5 73, ,6 Fysik 90,1 Kemi 86,2 Biologi ,1 Religion 88,5 Samhälle 91,4 Geografi Svenska åk 9 - SV ,1 84,

31 Tomelilla den 22 augusti 2016 Dnr FN 2016/102 Barn och utbildning, Stöd och omsorg Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Växel Fax Postgiro Bankgiro Handläggare: Ulrika Ahrlin Tf. skolchef Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Familjenämnden Redovisning betyg årskurs 6,7,8 och 9 läsåret 2015/16 Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden lägger redovisningen till handlingarna. Ärendebeskrivning Enligt årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet ska läsårets betyg redovisas till familjenämnden. Resultaten redovisas för hela kommunen samt varje enskild skola. Se bilaga. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Ulrika Ahrlin tf skolchef, Barn och utbildning Ulrika Ahrlin Tf. skolchef Beslutet skickas till: Skolchef 1 (1) 31

32 Redovisning av betyg åk 6, 7, 8 och 9 läsåret 2015/16 Fördelning av betyg per ämne Tomelilla kommun Läsår: Årskurs: 6 Termin: Vt år 6 Ämne - F E D C B A Total Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Modersmål Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik Total

33 Fördelning av betyg per ämne Kommun: Tomelilla kommun Skola: Brösarps skola Läsår: Årskurs: 6 Termin: Vt år 6 Ämne E D C B A Total Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och 5 5 konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Teknik Total Fördelning av betyg per ämne Kommun: Tomelilla kommun Skola: Byavångsskolan Läsår: Årskurs: 6 Termin: Vt år 6 Ämne - F E D C B A Total Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik

34 Modersmål Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik Total Fördelning av betyg per ämne Kommun: Tomelilla kommun Skola: Lindesborgsskolan Läsår: Årskurs: 6 Termin: Vt år 6 Ämne F E D C B A Total Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Modersmål Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik Total

35 Fördelning av betyg per ämne Kommun: Tomelilla kommun Skola: Odenslundsskolan Läsår: Årskurs: 6 Termin: Vt år 6 Ämne F E D C B A Total Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Teknik Total Fördelning av betyg per ämne Kommun: Tomelilla kommun Skola: Smedstorps skola Läsår: Årskurs: 6 Termin: Vt år 6 Ämne F E D C B A Total Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik

36 Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk 2 2 Teknik Total Fördelning av betyg per ämne Kommun: Tomelilla kommun Skola: Kastanjeskolan Läsår: Årskurs: 7 Termin: Vt år 7 Ämne - F E D C B A Total Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Moderna språk inom ramen för språkval Modersmål Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik 2 2 Total

37 Fördelning av betyg per ämne Kommun: Tomelilla kommun Skola: Kastanjeskolan Läsår: Årskurs: 8 Termin: Vt år 8 Ämne - F E D C B A Total Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Moderna språk inom ramen för språkval Modersmål Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik Total Fördelning av betyg per ämne Kommun: Tomelilla kommun Skola: Kastanjeskolan Läsår: Årskurs: 9 Termin: Vt år 9 Ämne - F E D C B A Total Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia

38 Idrott och hälsa Kemi Matematik Moderna språk inom ramen för elevens val 1 1 Moderna språk inom ramen för språkval Modersmål Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik Total

39 TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens arbetsutskott förslag till familjenämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 14 september 2016 Fnau 239 Dnr FN 2016/80 Plan för Tomelilla kommuns integrationsarbete Familjenämndens arbetsutskott förslag till familjenämnden Familjenämndens arbetsutskott överlämnar ärendet till familjenämnden utan ställningstagande. Ärendebeskrivning Målet med integrationsarbetet i Tomelilla är att skapa ett inkluderande mottagande. Genom att lyfta fram mångfald som en tillgång för kommunen ökar chansen att människor väljer att bosätta sig i kommunen permanent. Under 2015 ökade mottagandet av asylsökande, något som inneburit nya utmaningar för kommunen. Det stora antalet nyanlända ställer krav på samarbete med Arbetsförmedlingen, näringslivet och den idéburna sektorn för att åstadkomma aktivitet, arbete och social inkludering. Strategins fyra prioriterade utvecklingsområden kan relateras till kommunens målområden och ligger nära de förslag som presenterats av Integrationsrådet. Bostadsförsörjning är en utmaning som följer av en ökad inflyttning. Därmed är ett bra samarbete med lokala hyresvärdar en nödvändighet för att kommunen ska kunna ta emot nyanlända som nya invånare. För att undvika utanförskap och öka graden av självförsörjning krävs ett integrationsperspektiv i frågor som rör arbetsmarknaden. Med hjälp av arbetsmarknadsenheten kan kommunen underlätta för nyanlända att komma i arbete. För att nå ut med kunskap om hur efterfrågan på arbetsmarknaden ser ut bör arbetsmarknadskunskap introduceras tidigt för alla nyanlända. Justerandes sign 39

40 TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens arbetsutskott förslag till familjenämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 14 september 2016 Fnau 239 forts Skola och förskola är viktigt för integrationen och genom en kartläggning av barnets bakgrund och förutsättningar kan skolan anpassa inskolningen efter barnet. Lärare och klasskamrater är en annan del av integrationen och genom att lyfta fram det som förenar barn och ungdomar med olika bakgrund ökar förståelsen och respekten förvarandra. Sedan 2015 finns ett forum där kommunen och den idéburna sektorn kan mötas för att hitta nya samarbeten eller fördjupa befintliga, och det finns ett starkt ideellt engagemang i kommunen. Behovet av språkkunskaper för att kunna bemöta och kommunicera med nyanlända är synligt på flera områden. För att kommunhusets reception ska kunna bistå med information, något som skulle avlasta annan personal, behövs personer som kan översätta och utgöra ett stöd för nyanlända. Som grund till aktivitetsplanen och i syfte att skapa ett ramverk för samverkan har tre fokusområden identifierats. Samordning, Ekonomi och Mätpunkter handlar om hur kommunen ska implementera integrationsarbetet och mäta effekten. Omvärldsbevakning och Kompetensutveckling fokuserar på förutsättningarna att på bästa sätt möta de utmaningar som finns, att kommunen ska vara uppdaterad med relevant kompetens. Intern uppföljning och Dialog handlar om den interna kommunikationen, men också om förmågan att kommunicera integrationsarbetet till kommunens invånare. Förvaltningens förslag till beslut Familjenämndens arbetsutskott föreslår familjenämnden att ställa sig bakom Plan för Tomelilla kommuns utökade integrationsarbete och överlämna planen till kommunfullmäktige för fastställande. Justerandes sign 40

41 TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens arbetsutskott förslag till familjenämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 14 september 2016 Fnau 239 forts Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse nämndsekreterare Elin Dofs Plan för Tomelillas utökade integrationsarbete Förslag till beslut under sammanträdet Anders Throbäck (S) yrkar att familjenämndens arbetsutskott överlämnar ärendet till familjenämnden utan ställningstagande. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på framfört yrkande och finner att arbetsutskottet bifaller det samma. Beslutet skickas till: Socialchef Familjenämnden Justerandes sign 41

42 Plan för Tomelilla kommuns integrationsarbete Tomelilla kommuns integrationsvision är att gemensamt skapa förutsättningarna för en kommun med ett inkluderande mottagande, där individens resurser tillvaratas och ger mångfald som bidrar till både individens och lokalsamhällets utveckling. Integration ska ses som en ömsesidig och dynamisk process och är beroende av växelverkan som sker mellan individ och samhälle. SYFTE/MÅL Genom samverkan och samordning mellan olika verksamheter ska vi gemensamt se till att Tomelilla blir en kommun där utrikes födda ges samma möjligheter som inrikes födda, och därmed väljer att bosätta sig och stanna kvar i vår kommun. Integrationsplanen ska stödja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion, funktionshinder, sexuell läggning, ålder och politisk åsikt. Integrationsplanen ska vara lösningsorienterad och präglas av ett synsätt som innebär att varje nytillkommen kommuninvånare är en tillgång och bidrar till utveckling. Integrationsplanen syftar vidare till att skapa förutsättningar för en aktivitetsplan som följs upp och revideras kontinuerligt. MÅLGRUPP Nyanlända vuxna, barn och ungdomar. Ensamkommande barn och ungdomar. Individer med uppehållstillstånd för studier, arbete, anknytning m.fl. Samtliga samverkansparter (internt mellan enheter i kommunen och externt med idéburen sektor). Kommunens invånare, alla i kommunen berörs och kan medverka i integrationsprocesser. BAKGRUND 2015 var ett år då migrationen till Sverige ökade markant. Under hösten 2015 nådde migrationen sin kulmen och Migrationsverket (MiV) rapporterade om över 8000 asylsökande per vecka, vilket till slut resulterade i att över sökte asyl i Sverige. Utav dessa utgjorde ensamkommande barn och ungdomar (EKB). Den stora tillströmningen av asylsökande har påverkat Tomelilla kommun, likt många andra kommuner i Sverige, och 1 42

43 2015 års strategi för Tomelilla kommun omdanades i och med den rådande situationen och kom att präglas av insatser för att lösa konkreta, praktiska problem och med kort varsel bygga upp nya samarbetsstrukturer. Insatser såsom att hitta boende för EKB, bistå MiV och andra kommuner med lokaler för transitboende och i samarbete med arbetsförmedlingen (AF) ombesörja att nyanlända startade i Etableringsprogrammet var några av de nya utmaningar kommunen ställdes inför. Under 2015 öppnades kommunens egna Hem för vård och boende (HVB) för EKB. Sedan tidigare finns två HVB för EKB i kommunen. Under 2016 öppnades ännu ett HVB för EKB i kommunen. Stora Hotellet fungerade även som transitboende under hösten 2015 i MiV:s regi. Förutom de EKB som bor i HVB är även flertalet familjehemsplacerade. Det finns även ett HVB i Tomelilla kommun som Burlövs kommun ansvarar för. För helåret 2016 har MiV svårt att prognosticera hur många som kommer att söka asyl i Sverige. Under sensommaren 2016 har det kommit färre asylsökande per vecka jämfört med föregående år, men situationen kan snabbt förändras. Det finns många asylsökande som bor på olika asyl- och transitboenden, personer som väntar på att bli kommunplacerade. För Tomelillas del uppgår mottagande av EKB till 32 anvisningar och för anvisade från MiV:s anläggningsboende (ABO) till 36 personer. Därutöver tillkommer de flyktingar som ordnar med eget boende (EBO) i kommunen. De nyanlända som har kommit till Tomelilla och de asylsökande som kommunen planerar för att ta emot ställer kommunens verksamheter inför nya utmaningar, men de utgör också ett tillskott till kommunen och kan öppna för nya utvecklingsmöjligheter. Ett närmare samarbete med AF, det lokala näringslivet och den idéburna sektorn är ett bra sätt att främja aktivitet, arbete och social inkludering. Andra beprövade och framgångsrika metoder för ett effektivt arbete med integration bygger på enhetsöverskridande samarbete utifrån lokala förutsättningar. Kommunens integrationsarbete bör införlivas i ordinarie verksamhet och förankras politiskt för långsiktighet och hållbarhet. 2 43

44 NULÄGE TOMELILLA Uppgifter nyanlända Ensamkommande barn och ungdomar 92 EKB är placerade i Tomelilla. Enligt MiV:s nya anvisningssystem som trädde i kraft den 1 april 2016 är Tomelilla skyldig att ta emot 2,02 promille av alla de EKB som ska anvisas till svenska kommuner under Anläggningsboende som anvisas till kommunen inklusive kvotflyktingar 2015 togs inga ABO emot i kommunen, men enligt den nya lagstiftningen, som trädde i kraft den 1 mars 2016, kommer ABO att anvisas till Tomelilla varannan månad i dialog med integrationssamordnaren. Sammanlagt ska Tomelilla, enligt det kommuntal för 2016 som meddelats från MiV och länsstyrelsen, ta emot 36 anvisningar. 20-talet kvotflyktingar har kommit till kommunen under det senaste halvåret, och kvotflyktingar räknas in i statistiken för de som anvisas till kommunen enligt kommuntalen. Eget boende Att få en siffra för hur många som kommit som EBO är svårare, den fria rörligheten ger möjlighet för dem som bor på anläggningar att själva försöka sörja för sitt framtida boende. En fingervisning om hur många i kommunen som är EBO får man genom att se hur många som är inskrivna i AF:s etableringsprogram. I nuläget är ett sextiotal av de som är inskrivna i AF:s Etableringsprogram EBO. Asylboende Det finns ett asylboende i Tomelilla kommun för närvarande. Boendet är i privat regi och de som driver det är i direktkontakt med Migrationsverket. 3 44

45 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Följande utvecklingsområden kan relateras till målområdena för Tomelilla kommun under (se Bilaga 1). Utvecklingsområdena sammanlänkas också med de förslag som Integrationsrådet presenterat för kommunstyrelsen (se Bilaga 2). Bostadsförsörjning/ Målområde 1:6 Under 2016 kommer inflyttningen till Tomelilla kommun att öka, och en stor andel av de nyinflyttade utgörs av nyanlända. För att kunna möta behovet av lägenheter som den ökade inflyttningen medför krävs goda relationer med lokala hyresvärdar och ett samarbete mellan kommunen och hyresvärdarna ses som en nödvändighet. Det faktum att det finns 92 EKB och att kommunen ska ta emot ytterligare 2,02 promille av den nationella kommundelen under 2016 kommer att generera nya utmaningar kopplade till bostadsförsörjning. För ABO är MiV:s prognos att anvisningstalet kommer tredubblas under 2017, vilket för Tomelillas del innebär 106 anvisningar nästa år. Kommunens möjlighet att ordna med bostäder kommer att bli en viktig fråga. Arbete, näringsliv och sysselsättning/ Målområde 1:1, 1:4, 2:1, 3:2 Arbetsmarknadsenheten bör ha ett integrationsperspektiv som en naturlig del av dess verksamhet. Att arbeta med integration från ett arbetsmarknadsperspektiv har visat sig lönsamt i andra skånska kommuner och möjligheten att bli självförsörjande är en förutsättning för god integration och minskad marginalisering och utanförskap. AF:s arbete med kompetensinventering hos nyanlända kan skapa möjligheter till inkludering via arbete. Arbetsmarknadsenheten kan tillsammans med AF introducera för nyanlända hur arbetsmarknaden ser ut lokalt i Tomelilla och även nationellt. Bättre kännedom om vilka bristjobb det finns och vilken utbildning som ökar sannolikheten att få jobb kan skapa incitament för nyanlända att utbilda sig inom arbetsområden där det finns en efterfrågan på arbetskraft. Kunskap som de som är uppvuxna i Sverige fått med sig via skola och privata nätverk är långt ifrån självklar för nyanlända och kan till viss del kompenseras för genom tidig introduktion av arbetsmarknadskunskap. Medarbetare på socialtjänsten och i kommunens reception har uppmärksammat behovet av språkkunskaper för att bättre kunna bemöta och kommunicera med nyanlända. En sådan service underlättar för individen och för personal som arbetar med nyanlända, såsom socialsekreterare, receptionister, integrationshandläggare med flera. En form av språkservice som kan bistå nyanlända med information om hur man tar sig till Migrationsverket, Skatteverket och andra myndigheter skulle även avlasta socialsekreterarna och integrationssamordnaren i deras åtaganden samt effektivisera arbetet. Vidare hade också Arbetsmarknadsenheten varit behjälpt av personer som snabbt kan översätta och fungera som stöd för nyanlända. 4 45

46 Nyanlända ungdomar som står inför gymnasieval eller val av universitetsutbildning bör inkluderas i de insatser som görs inom ämnet arbetsmarknadskunskap. Med hjälp av arbetsmarknadskunskap, såsom det har planerats för i Tomelillas skolor, kommer man kunna nå ut till nyanlända på Kastanjeskolan. Information om hur det ser ut på arbetsmarknaden kan sedan hjälpa ungdomarna att skapa konkreta framtidsmål och ge en bild av hur de ska göra för att nå dit. Viktigt är att ämnet även inkluderar de nyanlända som går på Ystad Gymnasium men är boende i Tomelilla, detta då Ystad inte är en av de kommuner som kommer att införa arbetsmarknadskunskap på schemat. Nationellt sett är det få nyanlända som inte är beroende av ekonomiskt stöd från socialtjänsten efter AF:s Etableringsprogram och situationen för nyanlända är liknande i Tomelilla. Ovanstående insatser möjliggör för nyanlända att i högre utsträckning bli självförsörjande. Med högre andel nyanlända som är självförsörjande blir den kommunala ekonomin mindre ansträngd och möjligheterna för var och en att bidra till en hållbar ekonomi ökar. Skola/Målområde 3:2, 3:4 Skolan och förskolan är i hög grad kopplade till god integration för nyanlända barn och ungdomar. Förberedelseklasserna för de nyanlända barnen är en del i att bli introducerad i det svenska samhället. Att förstärka introduktionen, med hjälp av en kartläggning av barnens kunskaper och behov, påskyndar barnets upptagning i ordinarie undervisning. Med hjälp av en social och pedagogisk kartläggning tillsammans med barnet och dess föräldrar, i de fall de också anlänt till Sverige, skapas goda förutsättningar för en snabbare inskolning. Kartläggningen sker parallellt med svenskundervisningen. Samtidigt får föräldrarna information om hur svensk förskola och skola fungerar samt samhällsinformation som upplyser dem om deras och deras barns rättigheter och skyldigheter. Med hjälp av kartläggningarna ökar möjligheterna att individanpassa inskolningen för det nyanlända barnet. Skolan eller förskolan som tar emot barnet är förberett på de utvecklingsområden och styrkor som barnet har. Vidare får skolan eller förskolan ökad förståelse för, och en inblick i, barnets bakgrund och i vilket sociokulturellt sammanhang hon existerar i utanför skoltid. Några av de dokumenterade vinster som påvisats är snabbare utslussning i klasser och kortare tid i förberedelseklass. Vidare ökar kunskapen hos både föräldrar och barn gällande vilka krav skolan ställer på eleven. Kartläggningen ger nyanlända ungdomar en förbättrad chans till snabb inkludering och etablering i samhället. Den ger också skolan möjlighet att gå in med rätt insats i rätt tid till ungdomar med särskilda behov. Med rätt stöd kan ungdomens styrkor stärkas och därigenom även ungdomens självkänsla och välmående. Integrationsarbetet i skolan är inte endast knutet till förberedande insatser. Integrationen för nyanlända sker även i deras relation till klasskamrater och lärare. För att motarbeta 5 46

47 polarisering mellan olika grupper i skolorna är värdegrundsarbetet en viktig komponent som bör genomsyra hela skolgången. För att öka förståelsen för olikheter och belysa likheter mellan elever från olika bakgrund bör möten, diskussioner och workshops fungera som plattformar för att skapa en gemenskap och motverka uppdelningen mellan vi och dem. I det arbetet utgör Barnkonventionen, där barn och ungdomars rättigheter definieras, ett lämpligt verktyg. Barnkonventionen kan i många fall användas som utgångspunkt för diskussioner och värdegrundsarbete. Genom att använda barnrättsperspektivet minskar riskerna för stigmatisering av nyanlända barn och ungdomar. Som nämnts tidigare kan även arbetsmarknadskunskap fungera som en integrerande faktor. Med hjälp av arbetsmarknadskunskap får nyanlända samma information som etablerade angående arbetsmarknaden, till exempel vilka utbildningar som efterfrågas och där sannolikheten till arbete efter avklarade studier är hög, kunskap som kan skapa incitament hos nyanlända ungdomar att utbilda sig vidare. Med kunskap om hur arbetsmarknaden ser ut kan nyanlända fatta långsiktiga beslut som i större utsträckning leder till jobb eller studier. En upparbetad struktur, gemenamma riktlinjer och ett tätt samarbete mellan skola, socialtjänst, vård, arbetsmarknadsenheten, integrationssamordnare, modersmålslärare och tolkar är en förutsättning för att arbetet ska fungera. Med tanke på att Tomelilla kommun är en liten kommun skulle en SÖSK-strategi för arbetet vara fördelaktigt. Ett kommunövergripande samarbete avseende skolan är inget nytt i sig, idag går större delen av Tomelillas gymnasielever på något av gymnasierna i Ystad Idéburen sektor och frivilliga/målområde 3:3, 4:4 Under hösten 2015 har ett forum för idéburen sektor och frivilliga skapats (se Bilaga 3). Syftet med forumet är att sammanlänka frivilligorganisationer med varandra och med kommunen. En plattform där frivilligorganisationer kan bolla idéer med varandra och med kommunen gör det lättare att arbeta fram nya samarbetsområden och förstärka redan etablerade. Det som står på agendan härnäst är att arbeta fram en långsiktig handlingsplan för hur Tomelilla kommun och idéburen sektors samarbete gällande integration ska förstärkas. Det som uppmärksammats är att det finns många engagerade och starka frivilligkrafter i kommunen, och de utvecklingsmedel som kan sökas från exempelvis länsstyrelsen och LEADER skulle därmed möjliggöra mer omfattande samarbeten mellan kommunen och idéburen sektor. I april 2016 startades integrationsprojektet Språkvän på fritidsgården Soffta med syfte att förstärka språkkunskaperna hos nyanlända ungdomar i kommunen. Projektet går ut på att matcha nyanlända ungdomar med begränsade kunskaper i svenska med ungdomar som behärskar svenska väl. En bonuseffekt av detta torde vara att ungdomarna får en inblick i varandras vardagsliv och även en kompis. Genom vänskap och ökad kunskap är det sedan lättare att överbrygga kulturella skillnader och öka förståelsen för varandras olikheter. 6 47

48 Biblioteket i Tomelilla påbörjade en verksamhet med språkcafé i kontshallen under våren 2016 med fokus på samtal mellan nyanlända och etablerade. Projektet omfattade till en början fyra möten, men efter ett sommaruppehåll står det klart att språkcafét kommer att vara öppet varannan vecka året ut. Viktigt vid planerande av liknande integrationsprojekt är att anlägga ett långsiktigt perspektiv redan från start och att etablera starka samarbeten. Föreningar som vill verka för en ökad integration uppmanas att söka ekonomiskt stöd från kommunens utannonserade föreningsbidrag. Att kunna sporra föreningar att aktivt ta del i integrationsarbetet ses som positivt och något som kommunen bör uppmuntra. I övrigt finns ett behov av att utöka fritidsverksamheten för att kunna erbjuda sysselsättning och samlingspunkter för kommunens unga. Att förbättra dialogen mellan kommunen och dess invånare i syfte att främja transparens och motverka spekulationer är också en prioriterad fråga. Ett steg i detta är att i större utsträckning uppdatera kommunens hemsida avseende situationen kring invandring och integration. Möten med invånare, politiker, polis och tjänstemän kan bidra till en ökad känsla av delaktighet och öka kunskapen om invandring och integration i kommunen. 7 48

49 AKTIVITETSPLAN För ett långsiktigt, inkluderande integrationsarbete behövs en modell med en avdelningsöverskridande struktur som gör det möjligt att nyttja de kompetenser och resurser som finns i kommunen. Genom en förbättrad kommunikation och transparens mellan avdelningarna undviks dubbelarbete och nya beröringspunkter mellan avdelningarna, med integration som den gemensamma nämnaren, kommer bidra till nya strukturer och arbetssätt. Aktiviteter 2016 Att ta fram en långsiktig och hållbar struktur för avdelningsöverskridande integrationsarbete och etablera ett verksamhetsövergripande nätverk för alla inblandade aktörer. Förstärka samarbetet med idéburen sektor. Livskunskap för nyanlända, en del i värdegrundsarbetet, har uppmärksammats som en viktig insats i arbetet med EKB och det är ett område där kommunen kan söka samarbete med den idéburna sektorn. Förbättra relationerna och upprätta rutiner med hyresvärdar i kommunen för arbetet med nyanlända och boende. Projektet Språkvän ungdom kommer vidareutvecklas och utökas för att nå ut till fler. I samarbete med Arbetsmarknadsenheten och AF kommer nya planer för arbetet med nyanlända och arbetsmarknaden utarbetas. Etablerandet av flerspråkig informationsservice och kommunikation för att förenkla i det direkta arbetet med nyanlända. Att jobba vidare med 2017 Utveckla och förbättra strukturen och organisationen för det avdelningsöverskridande integrationsarbetet. Utveckla samarbetet med andra kommuner i Sydöstra Skåne i frågor gällande integration. Utveckla samarbetet med idéburen sektor. 8 49

50 Fokusområden I arbetet med integration i Tomelilla kommun och implementering av Plan för integrationsarbete finns tre fokusområden som ska fungera som grund för aktivitetsplanen. Samordning, Ekonomi och Mätpunkter Fokusområde Samordning, Ekonomi och Mätpunkter koncentrerar sig på det gemensamma faktiska integrationsarbetet och hur det implementeras i kommunens verksamhet och plan. Den inkluderar även metoder för att kunna mäta integration och vilka kostnader och vinster som står i relation till integration. Omvärldsbevakning och Kompetensutveckling Fokusområde Omvärldsbevakning och Kompetensutveckling syftar till att ge Tomelilla kommun förutsättningar för att hålla sig uppdaterad med relevant kunskap för att kunna möta de behov, krav och utmaningar som kommunen står inför. 9 50

51 Intern Uppföljning och Dialog Fokusområde Intern Uppföljning och Dialog fokuserar på den interna kommunikationen och uppföljningen av hur integrationsarbetet fungerar mellan avdelningarna. Vidare fokuserar den även på hur kommunens integrationsarbete kommuniceras till kommunens invånare. Integrationssamordnarens avstämning och uppföljning sker med Socialchef. I tjänsten Bobby Svitzer 10 51

52 Bilaga 1 Tomelillas strategiska målområden för Tomelilla har antagit fyra strategiska målområden. Målområde 1 fokuserar på hållbar tillväxt, målområde 2 på delaktighet och egenmakt, målområde 3 på barn och ungas utveckling och målområde 4 fokuserar på trygghet och hälsa. Samtliga målområden berör Tomelilla kommuns integrationsarbete på olika sätt. Dessa målområden kommer fungera som fundament för kommunens integrationsarbete både på kort och på lång sikt. Här följer utdrag ur målområdena som tydligast berör integrationsfrågor. Målområde 1:1 Kommunförvaltningen arbetar för att öka människors möjlighet till egen försörjning och genom aktiva satsningar få fler i arbete. Sysselsättningen ökar och samarbetet med näringslivet och andra offentliga aktörer förstärks. Målområde1:4 Den kommunala ekonomin är långsiktigt hållbar och varje generation bär sin del av kostnaden för våra välfärdssystem. Målområde 1:6 En god tillgång på bostäder är en förutsättning för att Tomelilla kommun fortsätter att växa. Den kommunala verksamheten samverkar med bostadsmarknadens aktörer, för att underlätta att fler bostäder byggs. Målområde 2:1 Individer, företag och föreningar är nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service, och det ska vara snabbt och enkelt för alla att komma i kontakt med kommunförvaltningen. Kommunförvaltningen arbetar aktivt för en enklare vardag för privatpersoner och företag. Målområde 3:2 Alla barn och ungdomar ges förutsättningar för att klara minst godkända resultat i skolan och bli behöriga för gymnasiestudier. Målområde 3:3 Kommunförvaltningen har ett ansvar för att kompensera barns ojämlika uppväxtvillkor. Kommunförvaltningen, tillsammans med föreningslivet, näringslivet och kommunala bolag verkar för att fler barn och ungdomar får en meningsfull fritid. Målområde 3:4 Barn och ungas välmående stärks. Alla har rätt till en uppväxt utan att bli mobbad eller kränkt på något sätt. De som behöver stöd för sin utveckling får det och i den omfattning som krävs. Målområde 4:4 I samverkan med andra aktörer stödjer kommunförvaltningen förenings- och kulturlivet för en fortsatt positiv utveckling. Invånare och besökare är nöjda med kultur- och fritidsutbudet

53 Bilaga 2 Integrationsrådets förslag till kommunstyrelsen Under 2015 och 2016 har Tomelillas Integrationsråd i dialog med integrationssamordnare och folkhälsoutvecklare lyft fram olika förslag som presenterats för kommunstyrelsen. I verksamhetsplanen för Integrationsrådet finns tydliga kopplingar till Tomelillas integrationsplan och integrationssamordnaren har fungerat som bollplank i arbetet med planen. Värdegrunds- och integrationsarbete i dialog Tomelilla kommuns värdegrund bygger på livskvalitet. Ömsesidig respekt och lika värde ska ingå i ett gott bemötande. För att detta ska uppnås krävs att det förs dialoger kring vilka värderingar den enskilde har och hur det påverkar mötet med människor. De kommunala verksamheterna bör här vara ett föredöme. Mötet med kommuninvånare ska genomsyras av kommunens värdegrund. För att alla medarbetare i Tomelilla kommun ska ha samma grund att stå på behövs ett internt värdegrundsarbete med fokus på integrationsfrågor. Samverkan kring integration med näringslivet Det finns ett behov för nyanlända att snabbare komma in i arbetslivet. I genomsnitt tar det cirka sju år för en nyanländ att få förankring i arbetslivet. Samtidigt råder det brist på kompetent arbetskraft inom vissa områden. Många inom näringslivet i Tomelilla uttrycker att de vill hjälpa till i integrationsarbetet och att de gärna vill ha en möjlighet att påverka kommunens arbete kring detta. Fritidsaktiviteter för ensamkommande flyktingbarn Deltagande i gemensamma fritidsaktiviteter bland barn och ungdomar är positiv ur flera perspektiv. Att vara aktiv på fritiden är relationsskapande och kan främja utvecklandet av den egna sociala kompetensen. Föreningslivet och deltagande i olika aktiviteter kan också uppmuntra till ett samhällsengagemang i övrigt. Fysisk aktivitet är dokumenterat positivt, inte bara för det fysiska måendet utan även för koncentrationsförmåga och skolresultat. Integrationsrådet föreslår kommunstyrelsen att ge förvaltningen i uppdrag att: Se över möjligheterna för kommunen att stödja och underlätta för ensamkommande barn och ungdomar att delta i föreningsknutna fritidsaktiviteter i högre grad. Se över vad som ingår i ersättningen kommunen får som ska täcka gemensamma fritidsaktiviteter för barn som bor i ett boende som kommunen ordnar. Utgångspunkten för uppdraget är de behov och önskemål av fritidsaktiviteter de berörda barnen och ungdomarna har

54 Bilaga 3 Idéburen sektor och frivilliga, ett urval Röda Korset Organisationen fokuserar på EKB under 2016 och erbjuder i nuläget läxhjälp efter skoltid och simskola/simundervisning. Driver även Second hand-butiken Kupan. Somaliska Kulturföreningen Österlens enda moské. Anordnar aktiviteter så som fotbolls- och basketskola, matlagningskurser, läxhjälp med mera. Tomelilla IF Fotbollsförening med ett stort engagemang för ungdomar och integration. Under 2016 pågår projektet Fotboll för alla som syftar till att alla, oavsett språkbakgrund ska kunna spela fotboll tillsammans. Rädda Barnen Organisationen startade upp en avdelning i Tomelilla under början av Diskussioner med Rädda Barnen och integrationssamordnare har bland annat förts om introducerande av för-sfi och utbildningar i livskunskap. Individuell Människolhjälp Integrationssamordnaren har fört en diskussion med Individuell Människohjälp (IM) om att involvera dem i Tomelillas integrationsarbete. IM:s respons har varit positiv och IM:s program Barn i väntan- Barn i start har bedömts vara en bra plattform för ett samarbete. Österlens Stödförening för Flyktingar Förening vars främsta mål är att främja integration och motverka rasism och segregering för att få ett samhälle där alla får möjligheter att utvecklas. Svenska Kyrkan Svenska kyrkan i Tomelilla arbetar med integration genom deras internationella grupp. Pingstkyrkan Bedriver svenskundervisning för nyanlända och anordnar aktiviteter med fokus på kommunikation mellan nyanlända och etablerade. Österlens Folkhögskola Bidrar till Tomelillas integrationsarbete genom bland annat HVB-hemmet i deras regi. Skolan har startat två yrkesutbildningar med fokus på migration, etablering och integration. Inga förkunskaper krävs, men utbildningarna är ett bra sätt att höja kompetensen för dem som redan idag arbetar med flyktingar och integration

55 TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 14 september 2016 Fnau 241 Dnr FN 2015/73 Tillsyn av enskilda förskolor i Tomelilla kommun 2015/16 Familjenämndens arbetsutskott förslag till familjenämnden Familjenämndens arbetsutskott föreslår familjenämnden att avsluta tillsynen och lägga rapporten till handlingarna. Ärendebeskrivning Tomelilla kommun är enligt lag skyldig att utöva tillsyn på de fristående förskolorna i kommunen enligt 26 kap. 2, 4 skollagen. Tillsynen har till syfte att kontrollera om verksamheten uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. Tillsyn genomfördes på sex enheter under oktober-december 2016 genom bland annat besök och samtal med personal. Av tillsynsrapporterna framgår att olika typer av brister och utvecklingsområden finns på samtliga enheter. Familjenämnden beslutade den 24 februari, 23/2015, att ålägga respektive huvudman att åtgärda de brister som framkom vid inspektionen och att hantera de utvecklingsområden som påpekades i tillsynsrapporterna. Resultatet av friskolornas arbete utifrån rapporternas anmärkningar skulle sedan återkopplas till familjenämnden, senast på sammanträdet i september. Respektive huvudman har nu inkommit med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits för att komma till I redogörelserna återfinns exempelvis utveckling av föräldraforum som svar på kritik mot bristande samverkan med vårdnadshavare och utbildningsinsatser för att åtgärda okunskap avseende särskilt stöd. Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden avslutar tillsynen och lägger rapporten till handlingarna. Justerandes sign 55

56 TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 14 september 2016 Fnau 241 forts Beslutsunderlag Tillsyn av enskilda förskolor och pedagogisk omsorg - kritik och åtgärder, handlingsid: FN Tillsyn av fristående förskolor i Tomelilla kommun, Elin Dofs, handlingsid: FN Tidigare behandling Familjenämndens arbetsutskott 21/2016: Familjenämnden beslutar att ålägga respektive huvudman att de vid inspektionen utpekade brister åtgärdas och utvecklingsområden hanteras enligt tillsynsrapporter för de fristående förskolorna samt att uppdra till Barn och Utbildning att följa upp hanteringen och återkoppla resultatet senast på nämndens sammanträde i september. Familjenämnden 23/2016: Familjenämnden beslutar att ålägga respektive huvudman att de vid inspektionen utpekade brister åtgärdas och utvecklingsområden hanteras enligt tillsynsrapporter för de fristående förskolorna samt att uppdra till Barn och Utbildning att följa upp hanteringen och återkoppla resultatet senast på nämndens sammanträde i september. Familjenämnden beslutar vidare att brister som inte åtgärdas ska kunna föranleda agerande av nämnden för att understryka betydelsen av tillsynsrapporternas slutsatser och huvudmannens ansvar Beslutet skickas till: Skolchef Familjenämnden Justerandes sign 56

57 Tomelilla kommun Utbildning och barnomsorg Tillsyn av enskilda förskolor och pedagogisk omsorg, sammanfattning av inkomna åtgärder. Bonobos förskola Följande brist konstaterades: 18. Förskolechef Att huvudmannen skyndsamt ersätter nuvarande förskolechef med en person som uppfyller skollagens krav. Huvudmannens insats: Ny förskolechef är Petra Haraldsson på 5 tim./vecka. Hon är förskollärare. Följande utvecklingsområden konstaterades: 1 Övergripande organisation Enligt skollagen 2 kap 9 får förskolechefen utse en ställföreträdande förskolechef, att göra detta skriftligt ger organisationen en inre och yttre styrka framför allt när förskolechefen inte är på plats. Huvudmannens insats: När förskolechefen inte är på arbetsplatsen utser den en ställföreträdande förskolechef. I första hand är det Marie Jensen och detta antecknas i almanacka som kan ses av all personal. 8. Barnsäkerhet Att det skapas dokumentation av personalens utbildningar inom HLR och brandskydd samt skapa en plan för hur ofta utbildningar ska genomföras. Huvudmannens insats: Det dokumenteras redan. Speciell pärm för utbildningar. Har HLR/Barnutbildning och Brandskydd vart fjärde år. All tillsvidareanställda och långtidsvikarier får denna utbildning. 9. Inne-och utemiljö Att fundera över hur lokalerna inomhus används. Tänk lärmiljöer. Huvudmannens insats: Rummen ändras efter barngruppens konstellation och behov. Just nu jobbar förskolan extra med språket och därför görs ett språkrum. 14. Vårdnadshavares inflytande och samverkan med hemmet Att införa någon form av formellt samråd som genomförs någon gång per år. Huvudmannens insats: 1 57

58 Tomelilla kommun Utbildning och barnomsorg Förskolan har haft föräldraråd men har gått över till ett föräldraforum där de bjuder in till olika samtalsområden. Under förra mötet behandlades Plan mot diskriminering och kränkande behandling och även tillsynsrapporten presenterades. 16. Systematiskt kvalitetsarbete. Att synliggöra det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan genom någon form av modell/årshjul. Ta del Skolverkets allmänna råd för Systematiskt kvalitetsarbete samt koppla det till någon form av kompetensutveckling för personalen. Huvudmannens insats: Har tagit del av skolverkets allmänna råd och har nu en modell: Planera-Genomföra-Följa upp-analysera. Denna modell finns tydligt uppsatt på varje avdelning. 19. Förskolans personal Att målet från förskolechefen att det ska finnas två förskollärare på varje avdelning blir uppfyllt och att förskollärarens roll förtydligas. Huvudmannens insats: Detta är fortfarande förskolans mål men det är svårt att rekrytera förskollärare. Förskollärarnas uppdrag kommer att tydliggöras och det kommer att läggas mer planeringstid på förskollärarna. 20. Personalens kompetensutveckling Att det görs en tydlig skriftlig kompetensutvecklingsplan för personalgruppen som sträcker sig över 1-3 år och att denna uppdateras allt eftersom och att personalen har god kännedom om prioriteringen. Personalgruppen är så pass stor att detta behövs. Huvudmannens insats: Förskolans utvecklingsplan fokuserar språket. Planen är att alla får en grundkurs i TAKK. Tillsynen avslutad

59 Tomelilla kommun Utbildning och barnomsorg Nyckelpigans förskola Inga brister konstaterades. Följande utvecklingsområden konstaterades: 1. Övergripande organisation Enligt skollagen 2 kap 9 får förskolechefen utse en ställföreträdande förskolechef, att göra detta skriftligt ger organisationen en inre och yttre styrka. Organisationen behöver en tydlighet när det gäller ledningens roller. Huvudmannens insats: Förskolechef på Nyckelpigans Förskola, Anne Sjögren, utser Johanna Landgren, som ställföreträdande förskolechef med fulla beslutsrättigheter 8. Barnsäkerhet Att det skapas dokumentation av personalens utbildningar inom HLR och brandskydd samt skapa en plan för hur ofta utbildningar ska genomföras. Förskolans insats: Dokumentation visad på plats och godkänd. 14. Vårdnadshavares inflytande och samverkan med hemmet Att införa någon form av formellt samråd som genomförs någon gång per år. Huvudmans insats: Samråd kommer att ske läsåret och regelbundet därefter. 23. Anmälningsplikt Förskolechefen bör snarast bjuda representanter från socialtjänsten till ett personalmöte för att knyta nya kontakter för underlätta framtida kommunikation samt uppdatera personalens kunskaper om anmälningsplikten. Mötena bör upprepas ca vartannat år. Huvudmans insats: Socialtjänsten kommer att bjudas in till konferens med hela personalstyrkan. Tillsynen avslutad

60 Tomelilla kommun Utbildning och barnomsorg Igelkottens förskola Inga brister konstaterades. Följande utvecklingsområden konstaterades: 1. Övergripande organisation Enligt skollagen 2 kap 9 får förskolechefen utse en ställföreträdande förskolechef, att göra detta skriftligt ger organisationen en inre och yttre styrka. Organisationen behöver en tydlighet. Huvudmans insats: Förskollärare från ledningsgruppen går in som ställföreträdande förskolechef vid ordinarie förskolechefs ledighet eller sjukdom. Ett dokument med tydlig arbetsinstruktion skall utarbetas. 4. Normer och värden Att skilja på främjande och förebyggande åtgärder i planen mot diskriminering. Huvudmans insats: Vid revison av nuvarande likabehandlingsplan kommer föreslagna råd att beaktas. Revisionen sker i juni Särskilt stöd Att förskolechefen bjuder in BVC för kommunikation och samarbete. Att kontinuerligt uppdatera personalens kompetens inom området via t ex aktuella artiklar, Skolverkets material. Att skriva en handlingsplan med rutiner för arbete med barn i behov av särskilt stöd. Huvudmans insats: Förskolechefen fortsätter som tidigare att bjuda in sköterska från BVC. Förskolechefen har gjort en förfrågan hos kommunens specialpedagoger angående en årlig uppdatering av personalens kompetens inom området. Vi tar också till oss råden att diskutera artiklar samt Skolverkets material. Handlingsplan med rutiner för arbete med barn med särskilt stöd revideras i juni Barnsäkerhet Att det skapas dokumentation av personalens utbildningar inom HLR och brandskydd samt skapa en plan för hur ofta utbildningar ska genomföras. Huvudmans insats Skyddsombudet i församlingens arbetslag har sedan tidigare dokumentation av all personals utbildningar inom HLR och brandskydd. Dokumentation kommer framöver till att finnas även på förskolan. 4 60

61 Tomelilla kommun Utbildning och barnomsorg 14. Vårdnadshavares inflytande och samverkan med hemmet Att införa någon form av formellt samråd som genomförs någon gång per år. Huvudmans insats: Under våren 2016 planeras för en utveckling av förskolans lärmiljöer utomhus. Samtliga föräldrar är tillfrågade att delta i detta projekt. Detta ser huvudmannen som en början för samråd. 19. Förskolans personal Att vid nästa rekrytering är det nödvändigt att ytterligare en förskollärare anställs oavsett vem som slutar. Att huvudmannen ser till att styrdokumenten som markerar förskollärarens roll efterföljs. Huvudmans insats Beslut fattas inom kort att det vid nästa rekrytering anställs en förskollärare oavsett om det är en förskollärare eller barnskötare som slutar. Ett ökat fokus på förskollärarens roll utifrån styrdokumenten kommer till att ske i ledningsgrupp och ledningsråd. 23. Anmälningsplikt Förskolechefen bör snarast bjuda representanter från socialtjänsten till ett personalmöte för att knyta nya kontakter för underlätta framtida kommunikation samt uppdatera personalens kunskaper om anmälningsplikten. Mötena bör upprepas ca vartannat år. Huvudmans insats: Förskolechefen fortsätter som tidigare att försöka få representanter från socialtjänsten till att komma på ett personalmöte. Syftet är att knyta kontakter samt uppdatera personalens kunskaper om anmälningsplikten. Tillsynen avslutad

62 Tomelilla kommun Utbildning och barnomsorg Magazinets förskola Följande brist konstaterades 16. Systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannen måste se till att förskolechefen uppfyller skollagen. Att ta hjälp av Skolverkets allmänna råd för förskolan, BRUK för förskolan, andra enskilda verksamheter mm. Huvudmannens insats: Har upprättat en plan för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska genomföras. Följande utvecklingsområden konstaterades: 1. Övergripande organisation Enligt skollagen 2 kap 9 får förskolechefen utse en ställföreträdande förskolechef, att göra detta skriftligt ger organisationen en inre styrka. Huvudmannens insats: Har utsett en ställföreträdande förskolechef på Magazinet, Caroline Brunjes. 4. Normer och värden Likabehandlingsplanen behöver göras tydligare och mer formell. Att skilja på vad som är främjande och vad är förebyggande insatser. Att det är alltid bra att man ifrågasätter sig själv och där kan en kartläggning av otrygga platser vara en del. Ta hjälp av barnens tankar och erfarenheter. Att omgående ta bort dokument med rubriken åtgärdsprogram. Huvudmannens insats: Likabehandlingsplanen omarbetas. Åtgärdsprogram är borttaget. 5. Utveckling och lärande Att arbeta med läroplanen och skolverkets allmänna råd för förskolan på ett mer konsekvent sätt och koppla ihop detta med dokumentation av gruppens lärande. Att prioritera förskolans professionella uppdrag. Huvudmannens insats: Har börjat arbeta med detta. 6. Dokumentation av barns lärande och utveckling Att arbeta med läroplanen och skolverkets allmänna råd för förskolan på ett mer konsekvent sätt och koppla ihop detta med dokumentation av gruppens lärande. Att prioritera förskolans professionella uppdrag. Huvudmannens insats: För att bli bättre på rutiner på barnens lärande och utveckling har huvudmanen tagit fram ett arbetssätt för detta syfte. 6 62

63 Tomelilla kommun Utbildning och barnomsorg 7. Särskilt stöd Att kontinuerligt uppdatera personalens kompetens inom området via t ex aktuella artiklar, Skolverkets material. Att omgående ta bort alla dokument med rubriken åtgärdsprogram. Huvudmannens insats: För att uppdatera personalens kompetens, kommer de att gå igenom utbildningar och föreläsningar som finns på SPSM på APT-möten. Huvudman uppger också att den ska se till att personalen får möjlighet till utbildning eller föreläsning. 8. Barnsäkerhet Att det skapas dokumentation av personalens utbildningar inom HLR och brandskydd samt skapa en plan för hur ofta utbildningar ska genomföras. Att se över era olika rutiner och anpassar dem, skapa färre och tydligare dokument. Att skyndsamt skapa en tydlig utrymningsplan; med utrymningsvägar, uppsamlingsplats, evakueringslokal, rutiner för larm-utrymningsprocess, samt hur ofta man övar och att detta dokumenteras. Att skyndsamt upprätta en krisplan utifrån att något oväntat händer t ex dödsfall, svår olycka. Huvudmannens insats: Alla dessa dokument är upprättade och finns i en pärm som är tillgänglig för alla. 13. Barnets bästa och barnets inflytande Att dokumentera reflektion och lärande för att utveckla det pedagogiska arbetet. Huvudmannens insats: Har startat upp ett arbete med detta 14. Vårdnadshavares inflytande och samverkan med hemmet Att införa någon form av formellt samråd som genomförs någon gång per år. Huvudmannens insats: Förutom utvecklingsplan tillsammans med föräldrarna har förskolan utökat samråd i oktober, december och maj. 19. Förskolans personal Att vid nästa rekrytering är det nödvändigt att ytterligare en förskollärare anställs oavsett vem som slutar. Att huvudmannen ser till att styrdokumenten som markerar förskollärarens roll efterföljs. Huvudmannens insats: Förskolan har två barnskötare som kommer att sluta inom några år och huvudmannen kommer att ersätta dessa med förskollärare. Huvudmannen har redan kontakt med några som går utbildningen och är intresserade av att arbeta på Magazinet. 7 63

64 Tomelilla kommun Utbildning och barnomsorg 23. Anmälningsplikt Förskolechefen bör snarast bjuda representanter från socialtjänsten till ett personalmöte för att knyta nya kontakter för underlätta framtida kommunikation samt uppdatera personalens kunskaper om anmälningsplikten. Mötena bör upprepas ca vartannat år. Huvudmannens insats Kommer att bjuda in någon från socialtjänsten på en nätverksträff i vår, tillsammans med de övriga enskilda förskolorna. 26. Övrigt Att verksamhetens hemsida bör ses över bl. a nämns verksamheten som daghem. Man bör också fundera över om sidorna med bilder från verksamheten med barn. Förslag: att se till att bara behöriga får ta del av bilderna. Att se till att alla ställen där verksamheten benämns som daghem tas bort och ersätts av förskola. Huvudmannens insats: När det gäller hemsidan är det åtgärdat. Tillsynen avslutad

65 Tomelilla kommun Utbildning och barnomsorg Eljens förskola och fritidshem Inga brister konstaterades. Följande utvecklingsområden konstaterades: 1. Övergripande organsation Enligt skollagen 2 kap 9 får förskolechefen utse en ställföreträdande förskolechef, att göra detta skriftligt ger organisationen en inre styrka. Huvudmannens insats: Mia Elofsson är sedan många år tillbaka biträdande förskolechef. Titeln är nu också formellt ändrad till ställföreträdande förskolechef. 4. Normer och värden Likabehandlingsplanen behöver göras tydligare. Att skilja på vad som är främjande och vad är förebyggande insatser/aktiviteter. Att det är alltid bra att man ifrågasätter sig själv och där kan kartläggning av otrygga platser vara en del. Ta hjälp av barnens tankar och erfarenheter. Huvudmannens insats: Arbetet med en tydligare likabehandlingsplan påbörjades vid ett personalmöte och det kommer gemensamt att utformas en ny version i enlighet med de råd som gavs under tillsynen gällande Skolverkets allmänna råd och de verktyg som rekommenderades. En kartläggning av otrygga platser har påbörjats i nära samråd med barnen, där även barnens funderingar inhämtats kring att göra dessa platser trygga. 7. Särskilt stöd Att skriva en handlingsplan med rutiner för arbete med barn i behov av särskilt stöd Huvudmannens insats: Arbetet med en dylik handlingsplan är på gång men det är inte helt klart från kommunens sida vad som kommer att gälla framöver när det gäller konsultation av expertis från Balder. Handlingsplanen kommer att färdigställas så snart vi vet vilka riktlinjer som det beslutas om. 8. Barnsäkerhet Att det skapas dokumentation av personalens utbildningar inom HLR och brandskydd samt skapa en plan för hur ofta utbildningar ska genomföras. Huvudmannens insats: Följande dokument och plan är under framtagning. I februari genomgick personalen en HLRutbildning. 14. Vårdnadshavares inflytande och samverkan med hemmet Att införa någon form av formellt samråd som genomförs någon gång per år i samband med t ex fixardagar eller förtydliga samrådet i samband med ett föräldramöte. 9 65

66 Tomelilla kommun Utbildning och barnomsorg Huvudmannens insats: I samband med vårterminenens fixardag, månadsskiftet april/maj, kommer frågan att tas upp med föräldrarna. 19. Förskolans personal Att huvudmannen skyndsamt ser till att förskollärarna ansöker om legitimation. Att huvudmannen ser till att styrdokumenten som markerar förskollärarens roll efterföljs. Huvudmannens insats: Samtliga förskollärare har ansökt om lärarlegitimation och min, Heléne Lundqvist, finns redan på plats. Gällande förskollärarens roll i enlighet med styrdokumenten känner huvudmannen inte riktigt igen problemet. Förskollärarna har redan idag huvudansvaret för den pedagogiska verksamheten. Tillsynen avslutad

67 Tomelilla kommun Utbildning och barnomsorg Ankis familjedaghem Inga brister konstaterades. Följande utvecklingsområden konstaterades: 4. Normer och värden Att skilja på vad som är främjande och vad är förebyggande insatser i likabehandlingsplanen. Det är alltid bra man ifrågasätter sig själv och där hon kartlägga otrygga platser tillsammans med barnen. Huvudmannens insats: En plan upprättad. 5. Utveckling och lärande Att Anki utvecklar och tänker mer på hur barnen lär sig och utvecklas och mindre på att göra. Barnen behöver tränas i att se sitt lärande och höra begrepp som är förknippade med det. Det handlar om hur och varför. Huvudmannen insats: Ett arbete är påbörjat. Under2016 ska Anki börja dokumentera och tänka mer på frågor som hur och varför när hon pratar med barnen. Även tänka mer på hur hon kan hjälpa till att öka barnens lärande och utveckling. 8. Inne- och utemiljö Att planerna om och de redan påbörjade förändringarna i utemiljön snarast blir slutförda. Huvudmannen insats: Förändringarna är åtgärdade. 11. Barnens bästa och barnets inflytande För visa hur barnen påverkar verksamheten bör dokumenteras t ex genom foto/film. Barnen kan sedan med egna ord beskriva sitt lärande och prata om aktiviteterna. Huvudmannens insats: Ett arbete med detta har startats upp. 12. Uppföljning och utvärdering Att upprätta någon form av modell/årshjul där det går att följa olika utvärderingar kopplat till varje månad. Att koppla ihop mål och utvärdering/analys. Huvudmannens insats: Ett arbete har startats upp med att tydliggöra ovan. Tillsynen avslutad Iréne Arvidsson, utvecklingsledare Utbildning och barnomsorg