Inledning. Utrikesdepartementet

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Utrikesdepartementet Yttrande över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende Europaparlamentets och Rådets förordning om främjande av rättvisa villkor och transparens för företagsanvändare av onlinebaserade förmedlingstjänster KOM (2018) 238 slutlig Inledning Regelrådet har i uppdrag att på begäran bistå regelgivaren med att granska konsekvensutredningar till sådana förslag från EU-kommissionen som bedöms ha stor påverkan på företag i Sverige och lämna råd om vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla. Innehållet i förslaget Remissen innehåller förslag till en ny EU-förordning om främjande av rättvisa villkor och transparens för företagsanvändare av onlinebaserade förmedlingstjänster. De leverantörer av onlinebaserade förmedlingstjänster som omfattas av förslaget är onlinebaserade e-marknadsplatser, onlinebaserade butiker för mjukvarutillämpningar och sociala medier online. Onlineplattformar anges ha en stor betydelse för den digitala handeln. Det anges att i dagsläget bedriver mer än en miljon företag inom EU handel via onlineplattformar för att nå sina kunder och man beräknar att transaktionerna avseende omkring 60 procent av den privata konsumtionen och 30 procent av den offentliga konsumtionen av varor och tjänster relaterade till den totala digitala ekonomin sker via onlinebaserade förmedlingstjänster. Det anges att företagens beroende av onlineplattformar ökar eftersom plattformarna är så gott som nödvändiga för att nå marknader och konsumenter eftersom antalet förmedlingar via onlineplattformar likaså ökar. Vidare anges att det råder asymmetri mellan ett litet antal starka onlineplattformar och utbudssidan som till sin natur är fragmenterad och består av tusentals små näringsidkare. Det anges att den sortens dynamik inte iakttas hos onlineplattformar som erbjuder förmedlingstjänster företag till företag, i den mån som sådana finns, eftersom både företagsanvändarna och onlineplattformarna där tenderar att vara stora företag som är mer beredda att säkerställa balanserade avtalsförhållanden. I remissen anges att det finns en stor potential i form av effektiv tillgång till gränsöverskridande marknader, men att de europeiska företagen inte kan utnyttja den onlinebaserade plattformsekonomins hela potential på grund av ett antal potentiellt skadliga affärsmetoder och bristen på ändamålsenliga prövningsmekanismer i unionen. Det anges att samtidigt har leverantörer av onlinetjänster problem med att vara verksamma på hela den inre marknaden på grund av den framväxande fragmenteringen. Postadress Webbplats E-post 1/11

2 Det anges att företagens beroende av vissa onlinetjänster innebär att leverantörerna av dessa onlinebaserade förmedlingstjänster har utrymme att använda ett antal potentiellt skadliga affärsmetoder som begränsar företagsanvändarnas försäljning via dem och riskerar att undergräva deras förtroende, exempelvis genom ändringar av de allmänna villkoren utan information i förväg, tillfälligt avbrytande av konton utan att skälen anges tydligt, otydliga villkor för tillgång till och användning av de data som leverantörer samlar in och så kallade mest-gynnad-nationsklausuler som begränsar företagens möjligheter att erbjuda mer attraktiva villkor via andra kanaler än förmedlingstjänsterna online. Förslaget anges syfta till att säkerställa rättvisa, förutsebara och förtroendebyggande rättsliga villkor för företagsanvändare, företagswebbplatsanvändare, leverantörer av onlinebaserade förmedlingstjänster och sökmotorer. Vidare anges att förslaget syftar till att begränsa användningen och följderna av skadliga affärsmetoder i relationen plattform till företag vilka tillämpas inom vissa onlineverksamheter och kommer därigenom att garantera förtroendet för den onlinebaserade plattformsekonomin och förebygga ytterligare rättslig fragmentering på den digitala inre marknaden. Här kan noteras att EUkommissionen bedömer att förekomsten av de aktuella skadliga affärsmetoderna tenderar att skapa en press på nationella lagstiftare att ingripa mot plattformarna. Eftersom sådana nationella regler inte blir harmoniserade är utgångspunkten för EU-kommissionens analys att de aktuella skadliga affärsmetoderna riskerar att leda till en fragmentering av den digitala inre marknaden, genom att sinsemellan olika nationella regler kommer att gälla i olika medlemsstater. Initiativet anges därmed bidra till målen i strategin för den digitala inre marknaden. Förordningen innehåller reglering om följande: Artikel 1 anger syfte och tillämpningsområde av förordningen. Artikel 2 anger definitioner av begrepp som används i förordningen. Artikel 3 innehåller bestämmelser om allmänna villkor i förordningen exempelvis att leverantörer av onlinebaserade förmedlingstjänster ska säkerställa att deras allmänna villkor är formulerade i klara och entydiga ordalag, är lättillgängliga och anger de objektiva skälen för beslut att tillfälligt avbryta eller avsluta tillhandahållandet av deras onlinebaserade förmedlingstjänster till företagsanvändare. Artikel 4 innehåller bestämmelser om tillfälligt avbrytande eller avslutande. För dessa fall anges att leverantören utan onödigt dröjsmål ska tillställa den berörda företagsanvändaren en redogörelse för skälen bakom beslutet. Artikel 5 innehåller bestämmelser om rangordning. Leverantörer av onlinebaserade förmedlingstjänster ska i sina allmänna villkor ange de huvudparametrar som bestämmer rangordningen och skälen för dessa huvudparametrars relativa betydelse jämfört med andra parametrar. Artikel 6 innehåller bestämmelser om differentierad behandling och att leverantörer av onlinebaserade förmedlingstjänster ska inkludera en beskrivning av alla differentierade villkor som de erbjuder, i sina allmänna villkor. Artikel 7 innehåller bestämmelser om tillgång till data. Leverantörer av onlinebaserade förmedlingstjänster ska i sina allmänna villkor inkludera en beskrivning av den tekniska eller kontraktsenliga tillgång eller frånvaro av sådan, som företagsanvändare har till alla personuppgifter eller andra data som företagsanvändare tillhandahåller för användning av de berörda onlinebaserade förmedlingstjänsterna. Postadress Webbplats E-post 2/11

3 Artikel 8 innehåller bestämmelser om inskränkningar i fråga om möjlighet att erbjuda olika villkor på andra sätt. Om leverantörer av onlinebaserade förmedlingstjänster, vid tillhandahållandet av sina tjänster, inskränker företagsanvändares möjlighet att erbjuda samma varor och tjänster till konsumenter på olika villkor på andra sätt än genom dessa tjänster, ska de inkludera skälen för inskränkningen i sina allmänna villkor och göra dessa skäl lättillgängliga för allmänheten. Artikel 9 innehåller bestämmelser om ett internt system för hantering av klagomål. Leverantörer av onlinebaserade förmedlingstjänster ska tillhandahålla ett internt system för hantering av klagomål från företagsanvändare. Detta system ska vara lättillgängligt för företagsanvändare. Artikel 10 innehåller bestämmelser om medling. Leverantörerna ska i sina allmänna villkor ange en eller flera medlare som de är villiga att använda för att försöka nå en överenskommelse med företagsanvändare om lösning, utanför domstol, av eventuella tvister som uppstår mellan leverantören och företagsanvändaren i samband med tillhandahållandet av de berörda onlinebaserade förmedlingstjänsterna. Detta inbegriper klagomål där ingen lösning uppnåtts med hjälp av det interna system för hantering av klagomål som avses i artikel 9. Artikel 11 innehåller bestämmelser om specialiserade medlare. Kommissionen ska uppmuntra leverantörer av onlinebaserade förmedlingstjänster samt organisationer och sammanslutningar som företräder dem att individuellt eller gemensamt inrätta en eller flera organisationer som tillhandahåller medlingstjänster. Artikel 12 innehåller bestämmelser om rättsliga förfaranden som inleds av representativa organisationer eller sammanslutningar och av offentliga organ. Organisationer och sammanslutningar som har ett legitimt intresse av att företräda företagswebbplatsanvändare, samt offentliga organ som har inrättats i medlemsstater, ska ha rätt att vidta rättsliga åtgärder vid nationella domstolar i unionen i enlighet med lagen i den medlemsstat där talan väcks, för att stoppa eller förbjuda eventuell bristande uppfyllelse av de relevanta kraven i denna förordning som leverantörer av onlinebaserade förmedlingstjänster eller leverantörer av sökmotorer gör sig skyldiga till. Artikel 13 innehåller bestämmelser om uppförandekoder. Kommissionen ska uppmuntra leverantörer av onlinebaserade förmedlingstjänster samt organisationer och sammanslutningar som företräder dem att utarbeta uppförandekoder som är avsedda att bidra till en korrekt tillämpning av denna förordning, med beaktande av särdragen hos de olika sektorer där onlinebaserade förmedlingstjänster tillhandahålls samt de specifika egenskaperna hos mikroföretag samt små och medelstora företag. Artikel 14 innehåller bestämmelser om översyn. Senast tre år efter dagen för ikraftträdande och därefter vart tredje år, ska kommissionen utvärdera denna förordning och rapportera till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Artikel 15 innehåller bestämmelser om ikraftträdande och tillämpning. Alternativa lösningar I konsekvensutredningen redogörs för sammanlagt sju alternativa lösningar. Förslagsställaren har analyserat alternativen utifrån faktorerna transparens, avhjälpande och övervakning och hur dessa faktorer uppnås i de olika alternativen. Alternativ 1 innebär självreglering utan någon författningsreglering. Postadress Webbplats E-post 3/11

4 En möjlighet för företagen att utveckla lämpliga medel för att åtgärda de problematiska och skadliga affärsmetoder som har identifierats, med ett särskilt fokus på att utveckla principer för ändrade bestämmelser och villkor samt för avnotering och avstängning. Uppmuntra företagen att förbättra transparensen. En strukturerad dialog med företagen som ska syfta till att vända sig mot växande problem inom rangordning och uppmuntra frivilliga standarder. Uppmana företagen att 1) förbättra sina interna rutiner för klagomålshantering för företagsanvändare och 2) att inrätta en extern oberoende avhjälpningsfunktion på EU-nivå för att förse företagsanvändare med ytterligare ett sätt för avhjälpande. En EU Observatory of the Digital Platform Economy (EU Observatory) ska inrättas, med uppgift att övervaka utvecklingen och uppkomsten av frågor hänförliga till datatillgång och användning av både plattformar och deras företagsanvändare. Detta skulle inkludera att dela både ickepersonliga och personliga data och mailadresser med företagsanvändare samt i vilken utsträckning företagsanvändare efterfrågar sådan data i enlighet med GDPR. Alternativ 2a innebär en begränsad omfattning av de rättsliga kraven avseende transparens, med fokus på frivilliga åtgärder. Baseras på alternativ 1 men omfattar rättsliga transparenskrav för plattformar i begränsade delar, för villkor och avnotering. Alternativet förutsätter följande av de onlinebaserade plattformarna: En förbättrad tydlighet och tillgänglighet av de allmänna villkoren. Ett krav på rimlig uppsägningstid innan villkorsändringar. Ett krav på att lista de objektiva skälen till avstängning eller uppsägning av användningen av och tillgången till plattformen. Motivera samtliga beslut att stänga av eller säga upp användningen av en plattform och hänvisa till förbestämda objektiva grunder. Förmå företagen att frivilligt testa praktiska lösningar som förbättrar förutsebarheten om hur rangordningsmekanismer fungerar, som innefattar användandet av mekanismer som tillåter företagsanvändare att påverka deras synlighet mot ersättning. Ingen särbehandling av plattformarnas egna produkter eller service får ske, tillgång till personlig eller annan data eller användning av MFN-klausuler 1, möjligheten att kontrollera paid-for-prominence 2 i rangordningen, vilket är relevant för e-handelsdomäner. Möjligen utveckla företagsstandarder och proaktivt ha löpande revisioner och övervakning av hur området för digital reklam fungerar. 1 MFN står för Most-Favoured-Nation, på svenska MGN Mest gynnad nation, som är en grundläggande handelspolitisk princip som innebär att varje fördel, till exempel en tullsänkning, som en WTO-medlem ger till ett annat WTO-land, omedelbart och ovilllkorligt ska tillfalla alla övriga WTO-länder. Definitionen hämtad från 2 Betalning för ökad synlighet eller position. Postadress Webbplats E-post 4/11

5 Ett rättsligt krav för plattformar att 1) Förse funktioner för intern klagomålshantering med en mer detaljerad funktion och 2) Hänvisa till en medlare eller en organisation som förser med medlingsservice till plattformar, med ett rättsligt krav att agera i god tro i förhållande till medlingsförsök. Uppmana företagen att inrätta en extern organisation som kan tillhandahålla företagsspecifika medlare på EU-nivå för att förse företagsanvändare med ytterligare utomrättsliga medel för avhjälpande. Uppmuntra företagen att frivilligt utveckla ytterligare principer inom funktionen för intern hantering av klagomål, i form av så kallad uppförandekod. En rätt för företagsföreningar att söka rättsliga åtgärder i domstol för att uppnå interimistiska förelägganden för att säkerställa lagliga krav på avhjälpande (intern klagomålshantering och medling). Utöver uppgifterna enligt alternativ 1, ska EU Observatory övervaka utvecklingen och uppkomsten av frågor relaterade till företrädesbehandling av en plattforms egna produkter eller service, onlineplattformars användande av MFN-klausuler och pröva orsakerna som plattformarna ger för att rättfärdiga sin användning. EU Observatory ska förvara offentliga rapporter om effektiviteten av den interna klagomålshanteringsfunktionen och vägran av en plattform att ingå i medlingsförsök. Plattformar måste rapportera på ett översiktligt sätt om användningen av det interna klagomålshanteringssystemet. Man bör överväga att ha en klausul om uppföljning. Alternativ 2b innebär en reglering med tillämplighet av de legala transparensprinciperna för samtliga handelsmetoder. De rättsliga transparensprinciperna skulle utökas till alla möjligt skadliga handelsmetoder: klarhet och tillgänglighet i villkor, avnotering, rangordning, diskriminering, data och MFN. Företagen skulle fortsatt spela en viktig roll i att utveckla uppförandekoder eller standarder för att ordna med praktiska lösningar för att genomföra de rättsliga principerna. För avhjälpande och övervakning är de föreslagna lösningarna samma som för alternativ 2a. Alternativ 2c innebär en tillämplighet av rättsliga principer för samtliga handelsmetoder, med en utökad omfattning till onlinesök. Alternativet baseras på alternativ 2b, omfattningen av den rättsliga transparensskyldigheten i kärnfrågan om rangordning skulle utökas för att omfatta både online-plattformar och onlinesökmotorer. Det skulle bli företagens uppgift att ordna med praktiska lösningar för att nå transparens i rangordningen. Transparens i sökmotorer skulle säkerställas genom att utveckla uppförandekoder eller standarder som praktisk lösning för att genomföra de rättsliga principerna. Baseras på alternativ 2a, genom att dessutom medge organisationer för företag vars webbsidor är indexerade av sökmotorer rätt att föra talan i domstol för att nå interimistiska förelägganden för att säkerställa en hög nivå av rättsliga krav på transparens på rangordning i onlinesök. Postadress Webbplats E-post 5/11

6 Alternativet är identiskt med alternativ 2a och därmed också alternativ 2b vad gäller övervakning. Alternativ 2d innebär en tillämplighet av rättsliga principer om transparens för samtliga handelsmetoder, omfattningen ska vara utökad till onlinesök och riktade rättsliga krav för mailadresser. Alternativet baseras på alternativ 2c. Detta alternativ lägger till ett rättsligt krav för plattformar att ge företagsanvändare möjlighet att fråga, i linje med GDPR, efter kunders samtycke att få och bearbeta deras mailadresser efter komplettering av en transaktion och betalning av avgiften till respektive plattform. Alternativet är identiskt med alternativ 2c. Alternativet är identiskt till alternativ 2a och därmed också till alternativ 2b och 2c. Alternativ 3 innebär tvingande regler i samtliga delar. Baseras på alternativ 2b och 2d, för att täcka samtliga rättsliga krav i alternativ 2b och 2d, men är utarbetat för att inkludera samtliga rättsliga och tekniska detaljer, inkluderat de som har lämnats till uppförandekoder i alternativen 2b och 2d ovan. Alternativ 3 lägger till ytterligare förbud och rättsliga krav i förhållande till data och MFN enligt det följande: 1) Ett krav för plattformar att utöka rättigheter avseende datatillgång till företagsanvändare för särskilda kategorier av data. 2) Ett förbud för kontraktsklausuler som hindrar företagsanvändare från att hämta och/eller använda särskilda sorters data utanför plattformen och 3) Förbud mot MFN-klausuler (avseende pris, tillgång och kvalitet) för plattformar. Rättsliga krav på företagen att inrätta interna funktioner för hantering av klagomål som innefattar samtliga rättsliga och tekniska detaljer, inklusive de som lämnas till uppförandekoder i alternativ 2b och 2d. Ett krav för samtliga medlemsstater att säkerställa effektiv tillämpning och effektiv tvistelösning av plattform till företags-reglerna genom att ange myndigheter som ska ha möjlighet att påföra sanktioner. Alternativet är identiskt till alternativ 2. Alternativ 4 innebär en utökning av de befintliga reglerna kopplade till plattform till företag. Postadress Webbplats E-post 6/11

7 Inkludera plattformspecifika praxis i svarta listan i bilagan till UCPD. 3 Inkludera plattformspecifika praxis i gråa listan i bilagan till UCTD. 4 Inkludera plattformsspecifika praxis i svarta listan i bilagan till MCAD. 5 Utöka omfattningen av UCPD för att täcka förhållanden som avser företag-till-företag och plattform-till-företag. Utöka omfattningen av UCTD för att täcka förhållanden som avser företag-till-företag och plattform-till-företag. Utöka innehållet av MCAD till att också omfatta befintliga avtalsförhållanden och att bredda omfattningen att särskilt vända sig mot plattform-till-företagsförhållanden. En utökning av de befintliga övervakningssystemen hänförliga till konsumenträttsliga regler. EU-kommissionens konsekvensanalys Aktörer som berörs av förslaget För det som är inom ramen för Regelrådets uppdrag och därmed av relevans för detta yttrande, framgår det av EU-kommissionens konsekvensanalys att förslaget påverkar å ena sidan leverantörerna av onlinebaserade förmedlingstjänster (plattformarna) och å andra sidan företag som använder dessa förmedlingstjänster/ plattformarna. Analyser av effekter för företag Förkastade alternativ Alternativ 1, 3 och 4 har förkastats av förslagsställaren eftersom de anges vara uppenbart ineffektiva eller oproportionerliga. Förslagsställaren anger att proportionalitet är grundläggande för detta initiativ eftersom det innefattar ett mjukare, principbaserat tillvägagångssätt som ett första steg i processen. Konsekvenser för plattformarna Alternativ 2a anges medföra små kostnader. De rättsliga transparenskraven avseende villkor och avnotering anges medföra endast begränsade kostnader för plattformar. Mindre plattformar anges vara undantagna från det mest betungande kravet en funktion för klagomålshantering. Angreppssättet med två steg anges försäkra att, om det behövs, anpassa tröskelvärden till att svara mot utvecklingen av den snabbt ändrade plattformsekonomin. Tröskelvärden för små företag anges främja uppkomsten av nya aktörer. Alternativ 2b anges medföra begränsade kostnader. Samma påverkan som för alternativ 2a anges gälla även för detta alternativ. Utökningen av de rättsliga kraven till samtliga områden anges kunna medföra tillkommande engångs- och löpande kostnader vid en jämförelse med alternativ 2a. Kostnaderna anges 3 Europaparlamentet och Rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktiv om otillbörliga affärsmetoder). 4 Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal. 5 Europaparlamentets och Rådets direktiv 2006/114/EG av den 12 december 2006 om vilseledande och jämförande reklam. Postadress Webbplats E-post 7/11

8 vara begränsade för att säkerställa effektiviteten i kraven och undanta små plattformar från oproportionerlig börda (en möjlighet att se över tröskelvärden i ett andra steg). Det anges att de begränsade regelkostnaderna å andra sidan har en ökad möjlighet till tillväxt för plattformarna som skapas av de positiva indirekta effekterna för nätverken. Små plattformar anges kunna ha fördelar av lämpliga tröskelvärden för att växa. Förutsebara regler anges också främja uppkomsten av nya aktörer. Alternativ 2c anges medföra begränsade kostnader. Det anges att utökningen av kravet på transparens avseende rangordning och delar av kraven för avhjälpande skapar begränsade kostnader för sökmotorer. Det anges att initiativet skulle medföra en ökad pålitlighet till sökmotorer som väntas väga upp de begränsade kostnaderna. Alternativ 2d anges vara ett neutralt till negativt alternativ. Det anges att medan tröskelvärden kan hjälpa små plattformar att utveckla nya affärsmodeller, kan detta alternativ påverka plattformarnas affärsstrategier. Detta alternativ anges medföra relativt höga kostnader för plattformarna utan att skapa fördelar för att kompensera för kostnaderna. Konsekvenser för företagsanvändarna Alternativ 2a anges vara ett positivt förslag för företagsanvändarna eftersom de föreslagna medlen, som inte är bindande för samtliga områden, skulle erbjuda bättre förutsättningar för företagsanvändarna. Alternativ 2b anges likaså vara ett positivt förslag för företagsanvändarna som skulle ha fördelar av en bättre förutsebarhet. Tydliga policies för plattformarna och förbättrade möjligheter att få avhjälpande anges medföra att företagen skulle få ut mer av de innovations- och affärsmöjligheter som onlineplattformar medför. Företagsanvändarnas försäljning väntas öka som ett resultat av deras ökade tillit till plattformsekonomin och stärkta nätverkseffekter. Alternativ 2c anges vara ett positivt förslag. Utöver de fördelar som har angetts vid alternativ 2a, skulle företag ha möjlighet att utveckla bättre sökoptimeringsstrategier. Det anges vara särskilt fördelaktigt för små och medelstora företag och företag med ingen eller just påbörjad närvaro online. Alternativ 2d anges vara ett neutralt till positivt förslag. Utöver de fördelar som har angetts vid alternativ 2c, anges att alternativ 2d kan medföra att företagsanvändare utökar sin kundkrets. Det anges att möjliga negativa effekter inte kan uteslutas på längre sikt om plattformarna ändras som ett resultat av alternativets påverkan på plattformarnas affärsstrategier. Konsekvenser på företagens konkurrenskraft Alternativ 2a anges vara ett neutralt till positivt förslag sett till konkurrenskraft. Kostnaderna anges vara särskilt begränsade och konkurrenskraften därför opåverkad. Effekterna på innovation anges kunna öka och stödja internationell konkurrenskraft. Alternativ 2b anges vara positivt för konkurrenskraften. Det anges att konkurrenskraften skulle stärkas genom de förbättrade initiativen för plattformarna att konkurrera på basis av en bättre transparens och en förbättrad kvalitet på service. Alternativet anges medföra en positiv påverkan på tillit och möjlig tillväxt inom sektorn skulle främja internationell konkurrenskraft genom utökade möjligheter till innovation för företagsanvändare och plattformar. Start-up företag och små plattformar anges kunna använda en ökad transparens och standarder för avhjälpande för att bygga upp konkurrenskraftiga fördelar. Postadress Webbplats E-post 8/11

9 Alternativ 2c anges vara positivt, på samma sätt som alternativ 2b. Därutöver anges att om det blir en bättre insyn i sökmotoroptimering kan det leda företag till nya marknadstillträden och förbättrad innovation, vilket kan medföra en positiv påverkan på konkurrenskraft. Alternativ 2d anges vara ett neutralt till negativt förslag. Det anges uppstå en begränsad påverkan på konkurrenskraft kopplat till pris men negativ påverkan på innovation och internationell konkurrenskraft. Konsekvenser avseende konkurrens Alternativ 2a anges vara ett positivt förslag kopplat till företagens konkurrens. Kraven kopplade till transparens anges medföra ökade konkurrensparametrar för start-up plattformsföretag. Det anges att även en liten ökning i användarnas tillit skulle stödja såväl tillväxten på existerande plattformar som uppkomsten av nya plattformar. Alternativ 2b anges likaså vara ett positivt förslag sett till konkurrens. En utökning av antalet användare anges stödja uppkomsten av nya, små plattformar. Alternativ 2c anges vara ett positivt förslag sett till att den ökade transparensen kan främja konkurrensen. En möjlig indirekt effekt anges vara att konkurrensen mellan företagsanvändare möjligen skulle kunna öka med anledning av en bättre insyn i principerna för rangordning. Alternativ 2d anges vara ett neutralt till negativt förslag. Effekterna anges vara i enlighet med alternativ 2c men plattformarnas affärsmodeller kan påverkas genom delning av data, vilket gör effekterna osäkra avseende konkurrensen mellan plattformar. Det anges också att det finns en osäkerhet kopplat till affärs- och slutanvändare. Det anges att den förväntat positiva effekten kan motverkas av att konsumenter kan komma att avsluta färre transaktioner på grund av den ökade bördan kopplad till att först behöva svara på frågor om medgivande att lämna ut sin mailadress. Förslagsställarens slutsats Förslagsställaren anger att alternativ 2c är det mest effektiva alternativet för att nå de specifika syftena med initiativet, främst att tillförsäkra en rättvis, transparent och förutsebar behandling av företagsanvändarna. Alternativ 2c anges tillåta en utveckling av de förväntat positiva effekterna av transparenskravet och de rättsliga bestämmelserna för onlinesök. Det anges att företag skulle ha möjlighet att utveckla bättre sökoptimeringsstrategier, som är särskilt fördelaktiga för små och medelstora företag och företag med ingen eller påbörjad närvaro online. Alternativ 2c anges vara jämförbart med alternativ 2b, som anges motsvara det närmaste regleringsalternativet till alternativ 2c. Utöver det anges alternativ 2c medföra en likabehandling mellan onlineplattformar och sökmotorer online, vad gäller möjliga skadliga rangordningsprinciper. För att maximera effektiviteten av förslaget och säkerställa lika villkor, anger förslagsställaren att alternativ 2c föreslås som regleringsalternativ. Regelrådets bedömning av EU-kommissionens konsekvensanalys Regelrådets synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys EU-kommissionen belyser i konsekvensanalysen flera aspekter som Regelrådet brukar efterfråga vid sin granskning, såsom en utförlig beskrivning av alternativa lösningar och en jämförelse av konsekvenserna av de olika lösningsalternativen. Därutöver framgår det vilka företag som kommer att påverkas av förslaget och förslagsställaren belyser effekterna för både onlineplattformarna och företagsanvändarna. Det finns också en beskrivning av förslagets effekter på konkurrens och företagens konkurrenskraft. Postadress Webbplats E-post 9/11

10 Regelrådets granskning avser effekter som kan uppstå för svenska företag. En närmare redovisning av förslagets effekter för svenska företag saknas i konsekvensanalysen. I förslaget anges att det syftar till att säkerställa rättvisa, förutsebara och förtroendebyggande rättsliga villkor för företagsanvändare, företagswebbplatsanvändare, leverantörer av onlinebaserade förmedlingstjänster och sökmotorer. Huruvida de nämnda syftena uppnås på nationell nivå för svenska företag och vilka kostnader och konsekvenser som kan uppstå för svenska företag till följd av förslaget går inte att bedöma i avsaknad av en sådan beskrivning. Regelrådet finner därför att en kompletterande svensk konsekvensutredning behöver upprättas. Rekommendationer avseende en kompletterande svensk konsekvensutredning Regelrådet finner exempelvis följande beskrivningar behövliga i den svenska konsekvensutredningen: En beskrivning av svenska onlineplattformar, verksamma såväl nationellt som inom EU. I den utsträckning det är möjligt bör redovisningen innehålla en beskrivning av antal och storlek på de berörda företagen. En beskrivning av onlineplattformar som inte är svenska företag men verksamma i Sverige. En beskrivning av de branscher som kommer att påverkas av förslaget i egenskap av företagsanvändare. Såvitt Regelrådet kan förstå förslaget kommer det att påverka ett stort antal olika branscher utifrån ett användarperspektiv. Det är då viktigt med en övergripande beskrivning av samtliga sådana branscher och en närmare, mer detaljerad, beskrivning och jämförelse mellan ett antal branscher för att se om förslaget påverkar berörda branscher på olika sätt. En kvalitativ och kvantitativ beskrivning av samtliga kostnader som kan uppstå för svenska onlineplattformar till följd av förslaget. För det fall att en positiv eller negativ kostnadspåverkan kan komma att uppstå för företagsanvändarna behövs en kvalitativ och kvantitativ beskrivning även av dessa. Om några kostnader inte bedöms uppstå behöver det anges och motiveras i konsekvensutredningen. En beskrivning av förslagets påverkan på svenska företags verksamhet, för både onlineplattformarna och företagsanvändarna. En närmare beskrivning av förslagets påverkan på konkurrensförhållanden för svenska företag, avseende både onlineplattformarna och företagsanvändarna. Avseende konkurrensförhållanden kan exempelvis en analys av marknadsandelarna mellan olika plattformar beskrivas och om förslaget väntas påverka plattformar som i dagsläget är verksamma på samma villkor, på olika sätt. En beskrivning av hur svenska små och mikroföretag påverkas av förslaget, avseende både onlineplattformarna och företagsanvändarna. Postadress Webbplats E-post 10/11

11 Slutsats Regelrådet finner att det framgår information i EU-kommissionens konsekvensanalys som visar att förslaget kan få effekter av betydelse för företag. Som framgår ovan saknas det en närmare redovisning av förslagets effekter för svenska företag. Regelrådet finner därför att en kompletterande svensk konsekvensutredning behöver upprättas. Exempel på behövliga delar i en sådan konsekvensutredning redovisas vid Regelrådets rekommendationer ovan. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 23 maj I beslutet deltog Pernilla Lundqvist, ordförande, Hanna Björknäs, Yvonne von Friedrichs, Claes Norberg och Lennart Renbjer. Ärendet föredrogs av Katarina Garinder. Pernilla Lundqvist Ordförande Katarina Garinder Föredragande Postadress Webbplats E-post 11/11