Hälso- och sjukvårdsnämndens budget Regionsjukhuset Karsudden (RSK)

Transkript

1

2 Hälso- och sjukvårdsnämndens budget 2011 Regionsjukhuset Karsudden (RSK) 1

3 1 Inledning 1.1 Verksamhetens uppdrag Rättspsykiatrisk vård är en del av den högspecialiserad hälsooch sjukvården. Brott utgör en förutsättning för rättspsykiatrisk vård men samtidigt är RSK helt fristående från kriminalvården och saknar därmed dess möjligheter till tvång och restriktioner. Tonvikt på uppdraget ska ligga på sjukvård då patienten är dömd till vård till följd av psykisk sjukdom. I vården ska behovet av samhällsskydd beaktas men det psykiatriska vårdbehovet ska vara vägledande för den behandling som ges. Alla har rätt till ett humant omhändertagande oavsett bakgrunden till tvångsvården. RSK är en av landets största enheter för rättspsykiatrisk vård och ramen för verksamheten styrs av det huvudavtal som är skrivet mellan RSK och Landstinget Sörmland (30 vårdplatser), Stockholms läns landsting (60 vårdplatser) och Västra Götalandsregionen (24 vårdplatser). Avtalet reglerar villkoren mellan parterna för den psykiatriska vården som ges vid sjukhuset. Gällande avtalstid sträcker sig för Stockholms läns landsting och Landstinget Sörmland till Västra Götalandsregionen har valt att träda ur avtalet RSK finansierar sin verksamhet utifrån försäljningsintäkter. Verksamhetsidén för RSK kan sammanfattas enligt följande: Vad Vem Hur sluten rättspsykiatrisk vård psykiskt sjuka lagöverträdare kunskapsbaserad psykiatri, humant omhändertagande samt öppenhet 1.2 Organisation På sjukhuset finns tolv vårdavdelningar fördelat på fyra enheter. A- och B-enheterna har vardera 36 vårdplatser. C- enheten har 34 vårdplatser och D-enheten har 24 vårdplatser. Av det totalt 130 vårdplatser är 16 tekniska vårdplatser vilka alla är förlagda på D-enheten. På Aktivitetsenheten har patienterna möjlighet att utföra aktiviteter i egna lokaler på snickeriet, konfektion, metallsmide, skola, datatek, trädgården och socioterapin. Som stöd och ledning i vårdarbetet finns läkare och Vårdservice. I den administrativa stödfunktionen 2

4 finns reception, service, laboratoriet och övriga administratörer. Förvaltningschef/ Chefsöverläkare Läkare Administration A-enheten A1 A2 A3 B-enheten B1 B2 B3 C-enheten C1 C2 C3 D-enheten D1 D2 D3 Aktivitetsenheten / Vårdservice 1.3 Förändringar under planperioden Nuvarande psykiatrisk tvångslagstiftning som trädde ikraft 1992 behöver anpassas till samhällsutvecklingen och aktuellt kunskapsläge inom psykiatrin. Regeringen har därför tillsatt Psykiatrilagsutredningen som lämnar ett förslag på ny lag under våren Psykansvarskommitténs tidigare utredning ligger som grund för den lagstiftning man vill införa. Ansvarsfördelningen förtydligas, kriminalvården står för brottspåföljd och landstingen för hälso- och sjukvårdsinsatserna. Kombinationen psykisk sjukdom och missbruk är vanligt inom psykiatrin och rättspsykiatrin. Personer med så kallade dubbeldiagnoser och då särskilt de som har överlämnats till rättspsykiatrisk vård har fortfarande svårigheter att få lämpliga stödinsatser från landsting och kommuner. Med denna bakgrund har regeringen tillsatt en utredning som har i uppgift att tydliggöra de olika huvudmännens ansvar och uppdrag. För RSK kommer det sannolikt leda till utökade utbildningsinsatser inom den kunskapsbaserad missbruks- och beroendevården (Missbruksutredningen S 2008:8). 2 Intern kontroll RSKs interna kontrollmoment ska vara en del i försäkran av att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt samt att tillämpliga lagar, policys och rutiner följs. Rapportering ska vara tillförlitlig och ske enligt god 3

5 redovisningssed. Avrapportering sker vid delårsbokslut samt vid årsbokslut. Perspektiv Syfte Kontrollmål/ Kontrollmoment Medborgare Säkerställa att det finns en uppdaterad vårdplan för varje patient Kontrollmål Vårdplan ska vara uppdaterad var 6:e månad. Omvårdnadsplanen ska vara uppdaterad vid utgång av varje tertial. Kontrollmoment Genomgång av vårdoch omvårdnadsplaner. Personal SAM Kontrollmål: Har alla enheter upprättat en plan för sitt systematiska arbetsmiljöarbete, alternativt uppdaterat denna Kontrollmoment: Berörda chefer inom RSK tillfrågas via e- post. Förnyelse Miljö Köptrohet mot avtal Kontrollmål Har en händelseanalys utförts ifall avvikning från personal skett Kontrollmoment Genomgång av avvikningar / händelseanalyser Kontrollmål Inköp av rengöringsmedel Kontrollmoment Uppföljning ifrån vilken leverantör inköp sker av Metod och sammanställning av resultat Uppföljning utifrån teamsamtal mellan kontaktperson, psykolog och arbetsterapeut. Kontrollmålens resultat sammanställs och redovisas vid bokslut. Resultatet av kontrollmålen sammanställs i delårsbokslut två -antalet tillfrågade -antalet som inte uppfyllt kravet Kontrollmålens resultat sammanställs och redovisas vid delårsbokslut två och vid bokslut. Kontrollmålens resultat sammanställs och redovisas vid delårsbokslut ett samt vid bokslut. Utförare Kvalitetsansvarig PAansvarig Rutinkontroll Kvalitetsansvarig Ekonomichef / Samlad redovisning Rappo rt till FC FC FC FC Ekonomi Kontrollmål: Har periodisering skett Kontrollmoment: Kontroll av periodisering avseende -externa intäkter -personalkostnader Resultatet av kontrollmålen sammanställs i delårsbokslut ett och två med avseende på om periodisering skett på rättvisande sätt Säkra en rättvisande redovisning Ekonomichef / Samlad redovisning FC 4

6 Ekonomi Ekonomi Attestregler Resor i tjänsten Kontrollmål: Har kontrollattest skett när beslutsattestanten är jävig Kontrollmoment: Kontroll av leverantörsfakturor genom stickprov Kontrollmål: -Sker bokningar av resor och boende på det sätt som anvisas på Insidan -Följs särskilda riktlinjer för utlandsresor -Finns bildagbok i s.k. behovsbilar och fylls den i enligt policyn -Utvecklingen distansmöten (video, telefon) kontra fysiska möten (medför resa) Kontrollmoment: Kontroll genom stickprov Tio verifikationer granskas under året. Resultatet sammanställs i - antal identifierade fall av jäv - antal som har fullgod kontraattest i delårsbokslut ett och i bokslutet Kontrollmålens resultat sammanställs och redovisas vid delårsbokslut ett, två och vid bokslut Samlad redovisning Ekonomichef FC FC 3 Perspektiv 3.1 Medborgarperspektiv (Patient/brukare/kund) På RSK ska bemötandet av patienterna genomsyras av en gemensam och human människosyn och följa framtagen värdegrund och etiska riktlinjer. Det innebär att patienten sätts i centrum, bemöts med respekt och med lyhördhet för sina specifika behov, samt är delaktig i vårdplaner och aktiviteter. Alla patienter ska få nödvändig och tydlig information om vården och dess förutsättningar, samt hur eventuella klagomål ska hanteras. Närstående ska ses som en resurs, vilket finns utformat i ett närståendeprogram. En öppenhet ska råda mot såväl patienter, vårdgrannar, allmänhet och massmedia. Patienternas upplevelse av vården ska följas upp genom en årlig patientenkät. Vartannat år genomförs mätningen genom den Nationella Patientenkäten och vartannat år görs motsvarande enkät med samma frågor i 5

7 egen regi. För att patienten ska känna att de får ett gott bemötande när de kommer till en avdelning är det viktigt att medarbetare har klara avdelningsprogram och rutiner att följa. Väl på avdelningen ska ett anpassat vårdprogram finnas där syftet är att patienten ska uppleva ett förbättrat hälsotillstånd. I juni 2010 har Socialstyrelsen i en rapport uppmärksammat att psykiskt sjuka överlag får sämre somatisk vård. Personer med schizofreni eller annan psykossjukdom samt bipolär sjukdom har förhöjd risk att drabbas av diabetes, HIV, hepatit och kardiovaskulär sjukdom. Risken för cancersjukdom är också förhöjd bland allvarligt psykiskt sjuka. Vad riskökningen beror på kan inte säkert sägas men livsstilsfaktorer som rökning har sannolikt en betydelse. Försämrad ordinationsföljsamhet och förhållandet att psykiskt sjuka i ökad utsträckning negligerar cancerkontroller spelar sannolikt en stor roll. Den slutna vårdens nuvarande vertikala struktur passar bättre för individer med renodlade sjukdomstillstånd medan multisjuka missgynnas. Rapporten från Socialstyrelsen konstaterar att psykiskt sjuka inte bara får sämre vård överlag utan också i ökad utsträckning avlider i sjukdomar som kunnat behandlas, förtjänar bättre uppmärksamhet än den hittills fått. Verksamheten står fortsatt inför utmaningar med fokus på den somatiska hälsan, avtal kring dietist är tecknat. Program för systematisk provtagning kring patientgruppen med förhöjd risk kring diabetes och kardiovaskulär sjukdom har påbörjats. Vården på RSK ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskildes värdighet. Oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet får alla patienter på RSK samma förutsättningar till god vård. Utökad kunskap bland medarbetare inom dessa områden ska ske genomriktade utbildningsinsatser. 6

8 3.2 Personalperspektiv Att rekrytera rätt medarbetare till rättspsykiatrin är fortsatt en utmaning. RSK måste fortsättningsvis erbjuda en god personalvård och driva en god personalpolitik. RSKs medarbetare är dess främsta tillgång och den ska vårdas med fortlöpande utbildningsinsatser som förstärker RSK som en attraktiv arbetsplats. Medarbetarna på RSK ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Medarbetarna ska ges en gedigen introduktion enligt utarbetat program som sedan ska övergå i regelbundna fortbildningar som följer en strategiskt utformad utbildningsplan. Planen grundar sig på verksamhetens generella samt specifika behov och önskemål från respektive enhet på sjukhuset. Utbildningsområden som prioriteras för 2011 är kunskaper om lagstiftning, tvångsåtgärder, transkulturell psykiatri, säkerhet och humant självförsvar. Utbildningsplan för RSK utarbetas av utsedd utbildningsgrupp. RSK följer landstinget fastställda aktiviteter och policys gällande sjukfrånvaro och rehabilitering samt arbetar aktivt med att fånga upp medarbetare med upprepad korttidssjukfrånvaro. RSK erbjuder också ett flertal möjligheter till hälsofrämjande aktiviteter både på arbetstid och på fritid. RSK fortsätter att följa riktlinjer för samverkan i organisationen på samtliga nivåer. Ledningen fortsätter att verka för att informations- och beslutsvägarna ska vara så korta och enkla som möjligt inom förvaltningen. 7

9 3.3 Förnyelseperspektiv För att klara framtida krav på verksamhetsanpassade lokaler vad gäller funktionalitet, säkerhet, lagkrav och arbetsmiljö krävs inom en snar framtid relativt stora investeringsinsatser. Planperiodens investeringsramar stödjer endast ett primärt underhållsbehov av byggnaderna. Större åtaganden kommer i anspråk med hänvisning till tillsynsmyndighetens krav på den fysiska miljön. Arbetet på RSK ska organiseras och bedrivas så att det tillgodoser en hög patientsäkerhet. Säker vård är en grundsten i allt kvalitetsarbete och innebär att vårdskador skall förhindras genom en aktiv och riskförebyggande verksamhet. Vården och styrande dokument bygger på de lagar och författningar som reglerar den rättspsykiatriska vården. RSK arbetar aktivt och strukturerat med att upprätthålla en rättspsykiatrisk vård enligt dessa riktlinjer genom att ange tydligt ansvar samt verka för god kommunikation och samverkan. RSK är och ska fortsätta vara delaktiga i nationella nätverk kring rättspsykiatrin där verksamheten ska vara en aktiv aktör. I det mer nära perspektivet ska verksamheten ha en god kommunikation med kommuner och landsting. En etablerat kontakt med patientens hemkommun och landsting ska ske inom utsatt tid och förbättras kontinuerligt i vårdprogram och rutiner. 3.4 Miljöperspektiv Verksamheten vid RSK påverkar klimatet och miljön, både regionalt och globalt genom sina olika aktiviteter. Miljöpåverkan sker via inköp, nyttjande och avfall från bl.a. förbrukningsartiklar, köldmedia, transporter, energiförbrukning, läkemedelsanvändning, 8

10 livsmedelsanvändning mm. För att på ett strukturerat sätt minska miljöpåverkan från RSKs aktiviteter arbetar verksamheten efter Landstinget Sörmlands Miljöprogram samt därtill kopplade Handlingsplan. Miljöarbetet vid RSK drivs systematiskt och behandlar/integrerar miljöfrågor som en naturlig del i verksamheten, dvs. i verksamhetsledning, på arbetsplatsträffar, i samverkansgrupper, beslutsprocesser och i det dagliga arbetet. Detta i enlighet med miljöledningssystemet som bygger på ISO 14001: Verksamhetens miljösamordnare är delaktig i processen för uppdragsdirektiv gällande miljö dvs. i de årliga genomförandeplanerna. RSK verkar för att miljöbedömningar görs vid större beslut. All personal ska erbjudas tillgång till den grundläggande interaktiva miljöutbildningen enligt fastställt interaktivt utbildning. Alla utbildningsinsatserna redovisas i systemstödet ELLSA. RSKs klimatpåverkan sker genom utsläpp av växthusgaser och ozonpåverkande ämnen som kommer från olika typer av transporter. Livsmedelsproduktion och energiförbrukning är andra faktorer som också har stor påverkan på klimatet. RSK använder stora mängder elenergi och energi för uppvärmning. Efter beslut i Landstingsfullmäktige 2007 ska endast el producerat enligt Svenska Naturskyddsföreningens Bra Miljövalskriterier eller likvärdigt köpas in. Fjärrvärme till RSK:s lokaler produceras till största delen med förnyelsebara energikällor som t.ex. skogsflis. I Landstingets miljömålsområde Klimatpåverkan ingår miljömål för: 1. Transporter 2. Lustgas och anestesigas 3. Köldmedier 4. Jord- och skogsbruket 5. Energi 9

11 RSK s val är att huvudsakligen arbeta vidare med de miljömål som vår verksamhet har stor påverkan på d.v.s. transporter och energi. Under 2011 kommer RSK fortsätta att byta ut behovsbilar (bilar som långtidsleasas) till bilar med biogasdrift som är en del av att nå målen på transportområdet i Miljöprogrammet Ekonomiperspektiv På RSK ska vården bedrivas genom att bemanning följer verksamhetens behov och främjar en god samverkan där hela verksamhetens resurser utnyttjas optimalt. En del i att vara kostnadseffektiv verksamhet säkerställs via kontinuerliga uppföljningar av kvalitet kopplat till ekonomi. Under planperioden gäller följande ekonomiska förutsättningar för RSK. Fullständig resultat- och balansräkning presenteras i bilaga: 4 Rapportplan Landstingsstyrelsen ska, totalt för landstinget, redovisa det ekonomiska och verksamhetsmässiga utfallet per mars, augusti och december. Verksamheten ska bistå med uppgifter i enlighet med landstingsstyrelsens instruktioner. Verksamheten ska i delårsrapporten kommentera utfallet i förhållande till de strategiska målen, ekonomiskt resultat och relevant lagstiftning. Vidare ska anges vilka åtgärder som man avser att vidta om man inte anser sig kunna nå uppsatta mål. Om prognosen för verksamheten visar på negativ budgetavvikelse, ska verksamheten ange vilka åtgärder man vidtagit samt vilka åtgärder man avser att vidta. Övriga månader, med undantag av januari och juni, ska en ekonomisk resultatrapport lämnas. Bilagor: Målbilaga (Mål/Åtagande/Styrtal/Måltal/Aktiviteter) Resultaträkning Balansräkning 10

12 Hälso- och sjukvårdsnämnden Regionsjukhuset Karsudden Målbilaga 2011 Perspektiv/Mål Åtagande Styrtal Måltal Mätmetod Aktivitet Medborgare(patient, kund) Mål 1. Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Att bedriva evidensbaserad missbruksbehandling utifrån nationella riktlinjer Att bedriva evidensbaserad behandling riktad mot riskbeteende Att bedriva brottsbearbetande behandling Att utveckla de evidensbaserade diagnosmetoder som underlag för behandling Att minska antalet tvångsåtgärder Andel patienter som får strukturerad missbruksbehandling. Andel patienter som får strukturerad behandling riktad mot riskbeteende. Andel patienter som genomgår brottsbearbetande behandling Andel patienter som genomgår funktionsbedömning Andel patienter utsatta för tvångsåtgärder Jämförelse med andra - patienter får behandling utifrån riskbeteende Lika eller bättre resultat än övriga kliniker som rapporterar till nationella Lika eller bättre resultat än övriga kliniker som rapporterar till nationella Lika eller bättre resultat än övriga kliniker som rapporterar till nationella Lika eller bättre resultat än övriga kliniker som rapporterar till nationella Lika eller bättre resultat än övriga kliniker som rapporterar till nationella Data från nationella Data från nationella Data från nationella Data från nationella Data från nationella

13 Att följa riktlinjer för kontroll av metabolt syndrom Att bedriva evidensbaserad vård där patientens önskemål om delaktighet tillgodoses som långt som möjligt Att patienter får information enligt om gällande lagtext Beakta samhällskyddet i rehabiliteringsarbetet Att alla patienter erbjuds stödperson Att bedriva evidensbaserad vård riktad mot riskbeteende under öppenvårdsför- Andel patienter som medverkar vid kontroll av metabolt syndrom Andel patienter som upplever delaktighet vid vårdplanering och behandling Andel patienter som upplever sig vara informerade om sina rättigheter Andel patienter som döms för brottslighet under pågående vårdtid Andel patienter som har utsedd stödperson. Andel patienter som återintas under pågående öppenvård 85 % av patienterna ska medverka vid kontroll av metabolt syndrom (hälsobedömning och blodprovstagning) 80 % av patienterna ska känna sig delaktiga i sin vårdplanering och behandling 80 % av patienterna ska känna informerad om sina rättigheter Lika eller bättre resultat än övriga kliniker som rapporterar till nationella Lika eller bättre resultat än övriga kliniker som rapporterar till nationella Lika eller bättre resultat än övriga kliniker som rapporterar till nationella Egen rapportering Nationell patientenkät (jämna år) och lokal patientenkät (ojämna år) Nationell patientenkät (jämna år) och lokal patientenkät (ojämna år) Data från nationella Data från nationella Data från nationella

14 Mål 2. Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Mål 3. Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett hållanden Att erbjuda samtliga Andel patienter som 100 % av patienterna patienter preventiva genomgått ska ha erbjudits tandvårdande insatser tandvårdsscreening tandvårdsscreening senast ett år efter inskrivning Indikator på Att mätvärdet Lika eller bättre resultat patientens upplevelse (boxploten) för än övriga kliniker som av vården upplevelse av hälsa rapporterar till uppvisar ett nationella medianvärde på 75 % Indikator på Att mätvärdet Lika eller bättre resultat patientens upplevelse (boxploten) för än övriga kliniker som av vården upplevelse av rapporterar till livskvalitet uppvisar ett nationella medianvärde på 75 % Att slutenvårdstiden Andel patienter som Lika eller bättre resultat blir så kort som bedöms vara färdiga för än övriga kliniker som möjligt öppenvård men trots rapporterar till detta vårdas i nationella slutenvård Att patienten så snart Andel patienter som Att 80 % av patienterna det är möjligt vårdats mer än tolv ska ha överförts till överförs till månader i öppenvård hemlandstinget senast hemlandstinget tolv månader efter att det att öppenvården påbörjades Genomföra riktade Andel medarbetare som Utbildningsinsats är utbildningsinsatser deltagit i riktade under upphandling utbildningsinsatser Egen rapportering Data från nationella Data från nationella Data från nationella Egen rapportering Egen rapportering

15 kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet.

16 Perspektiv/Mål Åtagande Styrtal Måltal Mätmetod Aktivitet Personal Mål 1. Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Mål 2. Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje Att verksamheten har rätt kompetenssammansät tning utifrån behovet Att verksamheten har rätt kompetenssammansät tning utifrån behovet Andelen verksamheter/enheter som har verksamhetsspecifika kompetensplaner. Antal identifierade nyckelkompetenser Jämställdhet Andel kvinnliga chefer jmf med andelen kvinnor bland Samverkan med utbildningsinrättninga r medarbetarna Ledarutveckling Andelen chefer som deltagit i av landstinget fastställd ledarutvecklingsprogra m eller motsvarande. Minska sjukfrånvaro Sjukfrånvarotid i Alla enheter ska ha en specifik kompetensplan. Bedömning och kartläggning av nyckelkompetenser ska genomföras på samtliga enheter Följa utvecklingen av könsfördelningen Antal elever Erbjuda aktörer att RSK tar emot samma antal elever som för 2009 vad gäller relation till ordinarie arbetstid Minska sjukfrånvaro Andelen verksamheter/enheter omvårdnadspersonal. Alla chefer ska gå utbildningen. Den totala sjukfrånvarotiden ska ligga under 4,8 % i förhållande till ordinarie arbetstid Hälsodiplomering ska vara genomförd på Fråga till chefer. Sammanställning. Fråga till chefer. Sammanställning. Följa plan från utsedd utbildningsgrupp Kartläggning Heroma Verkar för jämnare könsfördelning vid chefstillsättning Fråga till chefer. Sammanställning. Fråga till chefer. Sammanställning. Följa plan från utsedd utbildningsgrupp Tid avsätts för utbildning Måttdatabasen Följa landstingsgemensam ma aktiviteter. Följa policy dokument. Fråga till chefer. Sammanställning. Samarbete med Korpen enligt

17 Mål 3. Landstingets personal deltar aktivt i utveckling en av verksamheten och ser sin roll i helheten som under året haft hälsofrämjande aktiviteter utifrån de prioriterade områden som är definierade i policyn för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Öka delaktighet Andelen medarbetare som upplever att de är engagerade i utvecklingen av verksamheten. RSK fastställd plan Andelen medarbetare som upplever att de är engagerade i utvecklingen av verksamheten. Medarbetarenkät Samverkan i samrådsorganisation en

18 Perspektiv/Mål Åtagande Styrtal Måltal Mätmetod Aktivitet Förnyelse Mål 1. Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Mål 2. Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Vårdrelaterade hygienrutiner Att slutenvårdstiden blir så kort som möjligt Att patienten så snart det är möjligt överförs till hemlandstinget Genomföra PPM (Punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner) Andel patienter som bedöms vara färdiga för öppenvård men trots detta vårdas i slutenvård Andel patienter som vårdats mer än tolv månader i öppenvård

19 Perspektiv/Mål Åtagande Styrtal Måltal Mätmetod Aktivitet Miljö Mål 1. Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete Mål 2. Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. All nyanställd personal genomgår utbildningen Fortsatt omfördelning till fossilfritt bränsle Fortsatt omfördelning till fossilfritt bränsle Personal utbildas i ECO-driving Alla förvaltningar ska ha inarbetat och infört ett certifierbart miljöledningssystem enligt ISO All personal ska erbjudas tillgång till grundläggande interaktiv miljöutbildning enligt fastställt utbildningsprogram Utsläpp av CO2 från tjänsteresor med personbil, jämförelse med 2008 Andel av leasade och korttidshyrda fordon som är miljöfordon, enligt den statliga miljöbilsdefinitionen Antal utbildade i ECOdriving Ledningssystemet 100 % infört. 100 % av cheferna och 95 % av övriga medarbetare ska ha genomfört grundläggande interaktiv miljöutbildning innan årets slut. Sänka utsläpp av CO2 från tjänsteresor med 20 %, utgångsvärde % biogasdrivna leasade personbilar. 100 % miljöklassade korttidshyrda personbilar. Interaktiv utbildning i ECO-driving. 100% av chefer och 30% av övriga Intern Revision Dokumenterat arbetssätt med rutiner och instruktioner avseende miljö. Intern Revision Statistik från leverantör av utbildning genomförs. Genomföra utbildningen De årliga miljömåtten Utbyte av behovsbilar till biogasdrift. Inrättande av bilpool. Utbildning och Statistik från leverantör Statistik från leverantör av utbildning information Utbyte av 2 behovsbilar till biogasdrift. Enbart miljöklassade korttidshyrda bilar. Genomgången ECOdrivingutbildning

20 Mål 3. Landstinget fokuserar på att minska miljöpåverkan från kemikaliehantering. Mål 4. Landstinget vill minska sin miljöpåverkan från avfall. Verksamheten ska följa gällande avtal Minska mängden osorterat avfall Endast av upphandlingsenheten godkända kemtekniska produkter köps in. Mäta mängden osorterat avfall. medarbetare 100% av kemtekniska produkter till vårdenheter och administration köps in via avtal Minska mängden osorterat avfall med 10 % utgångsvärde Kemikalieförteckning Inventering av kemikalier mot kemikalieförteckning Statistik från entreprenör för avfallshämtning Information och beteendeförändring.

21 Perspektiv/Mål Åtagande Styrtal Måltal Mätmetod Aktivitet Ekonomi Mål 1. Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Verka för att kostnadsansvariga har god kostnadskontroll Bibehålla en hög soliditet Avvikelse mot budget Uppvisa ett resultat i enlighet med budget eller bättre utifrån resultatkravet Genomsnittlig förändring av eget kapital de senaste tre åren Följa förändringen av det egna kapitalet Data från ekonomisystem/ifs Data från ekonomisystem/ifs Uppföljningar av ekonomi på lägsta organisationsnivå Uppföljningar av ekonomi

22 Chvks22 Rapportering 2010 Spec resultaträkning Förvaltning: Period: Regionsjukhuset Karsudden2011 (tkr) Tom period Helår Utfall Utfall Budget Prognos Bokslut Verksamhetens intäkter Utomlänsvård - externa intäkter Inomlänsvård - interna intäkter Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostn för arbetskraft (kkl 4) Övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettoresultat Finansiella intäkter 400 Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Förändring av eget kapital Intäkter per kundgrupp Landstinget Sörmland: Uppdragsersättning 0 Landstinget Sörmland: Övriga Andra landsting Statliga myndigheter 400 Primärkommuner 0 Företag och organisationer 800 Privatpersoner Summa

23 Rapportering 2010 Chvks22 Balansräkning Förvaltning: Period: Regionsjukhuset Karsudden 2011 (tkr) Tom period Helår Utfall Utfall Budget Prognos Bokslut TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Imateriella tillgångar Byggnader Mark och markanläggningar 50 Pågående ny-, till- eller ombyggnad IT Övr maskiner och inventarier Konst Aktier och andelar Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager 450 Kortfristiga fordringar Kassa/Bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAP, AVSÄTTN, SKULDER Eget kapital Eget kapital därav årets resultat därav särskilt avsatta medel Summa eget kapital Avsättningar Avsatt till pensioner Avsatt till ersättningsreserv LÖF Summa avsättningar Långfristiga skulder Checkkredit (I) Långfristiga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Sem.skuld inkl uppeh löneskuld (exkl PO) Komp skuld (exkl PO) 500 Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAP, AVSÄTTN. OCH SKULDER