Hälso- och sjukvårdsnämndens budget för. Regionsjukhuset Karsudden (RSK)

Transkript

1

2 Hälso- och sjukvårdsnämndens budget 2010 för Regionsjukhuset Karsudden (RSK) 1

3 Verksamhetens uppdrag Rättspsykiatrisk vård är en del av den högspecialiserad hälso- och sjukvården. Brott utgör en förutsättning för rättspsykiatrisk vård men samtidigt är RSK helt fristående från kriminalvården och saknar därmed dess möjligheter till tvång och restriktioner. I vården ska behovet av samhällsskydd beaktas men det psykiatriska vårdbehovet ska vara vägledande för den behandling som ges. Alla har rätt till ett humant omhändertagande oavsett bakgrunden till tvångsvården. RSK är en av landets största enheter för rättspsykiatrisk vård och ramen för verksamheten styrs av det huvudavtal som är skrivet mellan RSK och Landstinget Sörmland (30 vårdplatser), Stockholms läns landsting (60 vårdplatser) och Västra Götalandsregionen (24 vårdplatser). Avtalet reglerar villkoren mellan parterna för den psykiatriska vården som ges vid sjukhuset. Gällande avtalstid sträcker sig för Stockholms läns landsting och Landstinget Sörmland till Västra Götalandsregionen har valt att träda ur avtalet Verksamhetsidén för RSK kan sammanfattas enligt följande: Vad Vem Hur sluten rättspsykiatrisk vård psykiskt sjuka lagöverträdare kunskapsbaserad psykiatri, humant omhändertagande samt öppenhet 2

4 Organisation På sjukhuset finns tolv vårdavdelningar fördelat på fyra enheter. A- och B- enheterna har vardera 36 vårdplatser. C-enheten har 34 vårdplatser och D- enheten har 24 vårdplatser. Av det totalt 130 vårdplatser är 16 tekniska vårdplatser vilka alla är förlagda på D-enheten. På Aktivitetsenheten har patienterna möjlighet att utföra aktiviteter i egna lokaler på snickeriet, konfektion, metallsmide, skola, datatek, trädgården och socioterapin. Som stöd och ledning i vårdarbetet finns läkare och Vårdservice. I den administrativa stödfunktionen finns reception, service, laboratoriet och övriga administratörer. Förvaltningschef/ Chefsöverläkare Läkare Administration A-enheten A1 A2 A3 B-enheten B1 B2 B3 C-enheten C1 C2 C3 D-enheten D1 D2 D3 Aktivitetsenheten / Vårdservice 3

5 Förändringar under planperioden Nuvarande psykiatrisk tvångslagstiftning som trädde ikraft 1992 behöver anpassas till samhällsutvecklingen och aktuellt kunskapsläge inom psykiatrin. Regeringen har därför tillsatt Psykiatrilagsutredningen som har i uppdrag att föreslå en ny, pedagogisk och lättillgänglig lagstiftning inom psykiatrisk och rättspsykiatrisk vård. Enligt direktiven ska uppdraget redovisas april Psykansvarskommitténs tidigare utredning ligger som grund för den lagstiftning man vill införa. Ansvarsfördelningen förtydligas, kriminalvården står för brottspåföljd och landstingen för hälsooch sjukvårdsinsatserna. Föreslagna förändringar leder sannolikt till betydligt kortare vårdtider vilket i sin tur lämnar utrymme för en mer utåtriktad och lättillgänglig rättspsykiatri. Samtidigt bör beaktas att en reformerad lagstiftning kan leda till att kriminalvården får ett avgörande inflytande över var patienterna kan och får vårdas. Kriminalvård och rättspsykiatrisk vård har olika uppdrag vilket blir särskilt tydligt i utformningen av vårdmiljön på ett sjukhus och inom ett fängelse. En anpassning av vårdmiljön på RSK till villkor som gäller inom kriminalvården kan förutsätta omfattande om och tillbyggnationer. Kombinationen psykisk sjukdom och missbruk är vanligt inom psykiatrin och rättspsykiatrin. Personer med så kallade dubbeldiagnoser och då särskilt de som har överlämnats till rättspsykiatrisk vård har fortfarande svårigheter att få lämpliga stödinsatser från landsting och kommuner. Med denna bakgrund har regeringen tillsatt en utredning som har i uppgift att tydliggöra de olika huvudmännens ansvar och uppdrag. Uppdraget ska redovisas den 15 november Uppbyggnad av en särskild öppenvårdsverksamhet för rättspsykiatriska patienter i Sörmland förutsätter resurstillskott alternativt resursomfördelning. SKL har en överenskommelse med regeringen om att kartlägga den psykiatriska heldygnsvården i Sverige. Slutenvårdsbehovet i Sörmland för rättspsykiatriska patienter förefaller lågt jämfört med närliggande landsting av motsvarande storlek. Kartläggningen ska vara klar 31 mars Utvecklingen mot ökat säkerhetstänkande med avskiljning och inlåsning understryker behovet av en vårdavdelningsmiljö som lämnar utrymme för såväl behandlingsinsatser som fritidsaktiviteter. Dagens avdelningsmiljö på RSK är lämpat för boende med behandlings- och fritidsaktiviteter utanför vårdavdelningen. På avdelningarna saknas idag bra möjligheter för behandling, samtal och aktiviteter. 4

6 Medborgarperspektiv/ (Patient-brukare-kund) På RSK ska bemötandet av patienterna genomsyras av en gemensam och human människosyn och följa framtagen värdegrund och etiska riktlinjer. Det innebär att patienten sätts i centrum, bemöts med respekt och med lyhördhet för sina specifika behov, samt är delaktig i vårdplaner och aktiviteter. Alla patienter ska få nödvändig och tydlig information om vården och dess förutsättningar, samt hur eventuella klagomål ska hanteras. Anhöriga ska ses som en resurs, vilket finns utformat i ett anhörigprogram. En öppenhet ska råda mot såväl patienter, vårdgrannar, allmänhet och massmedia. Patienternas upplevelse av vården ska följas upp genom årliga patientenkäter, vilket genomförs i samarbete med de rättspsykiatriska klinikerna i Sundsvall, Säter, Stockholm, Vadstena och Växjö. För att patienten ska känna att de får ett gott bemötande när de kommer till en avdelning är det viktigt att medarbetare har klara avdelningsprogram och rutiner att följa. 90 % av patienter som svarat på patientenkät ska känna att de fått ett väl omhändertagande när de kom till den nuvarande avdelningen Väl på avdelningen ska ett anpassat vårdprogram finnas där syftet är att patienten ska uppleva ett förbättrat hälsotillstånd. För att möjliggöra mätningar av patientens upplevelse används patientenkät och registrering i kvalitetsregistret RättspsyK. Därmed ges patienten möjlighet att framföra sin åsikt om vården. 80 % av patienter som svarat ska uppleva att de mår bättre nu jämfört med tidigare Vården bedrivs utifrån ett kontaktpersonskap, vilket underlättar arbetet med att identifiera och beakta patientens individuella behov. Därigenom ges även goda möjligheter till att minimera tvångsåtgärder och öka den dynamiska säkerheten. RSK kommer att fortsätta följa de utbildningsprogram för medarbetarna kring tvångsåtgärder. Följa andelen patienter som vid något tillfälle blir utsatta för tvångsåtgärder Utifrån det huvudavtal RSK har med andra aktörer och som reglerar villkoren mellan parterna för den psykiatriska vården är det av stor vikt att 5

7 RSK förvaltar och bevarar dessa kontakter. Till avtalet är det av stor vikt att det finns tydliga samverkansrutiner framtagna. Utöver detta ska RSK vara öppna för samarbete med andra aktörer i regionen. 100 % av de patientremisser som är korrekt skrivna samt ryms inom avtalade volymer ska leda till inläggning av patient Då RSKs patienter stadigvarande vistas i länet bör samma förutsättningar gälla för dem som för länets övriga invånare. RSK ska som verksamhet ansvara för att patienterna, vid behov, får sjukvårdande behandling och kontakt med primärvård i Sörmland. Sörmlandspatienter ska känna till och få hjälp med att söka listning i Hälsoval Sörmland. För övriga patienter bör ett formellt samarbete byggas upp med en närliggande primärvårdsinrättning som kan bistå med grundläggande medicinsk behandling, förebyggande arbete och rehabiliteringsarbete. Följa antalet remisser som avvisas 100 % av de sörmlandspatienter som aktivt sökt listning i Hälsoval Sörmland ska vara listade För att säkerställa att patienter håller en god tandhälsa har RSK en utrustad tandvårdsmottagning i egna lokaler. Folktandvården Sörmland står för mottagningsverksamhet en dag i veckan. Alla patienter ska erbjudas möjlighet till en tandvårdsscreening. Alla patienter ska erbjudas möjligheten och 80 % ska ha fått en tandvårdsscreening genomförd Vården på RSK ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskildes värdighet. Oavsett kön, könsöverskridande identitet eller 6

8 uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet får alla patienter på RSK samma förutsättningar till god vård. Utökad kunskap bland medarbetare inom dessa områden ska ske genom utbildningsinsatser. För den transkulturella utbildningen ska RSK ha nyttjat 95 % av erbjudna utbildningsplatser. Personalperspektiv Medarbetarna på RSK ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Medarbetarna på RSK ska ges en gedigen introduktion enligt utarbetat program som sedan ska övergå i regelbundna fortbildningar som följer en strategiskt utformad utbildningsplan. Planen grundar sig på verksamhetens generella samt specifika behov och önskemål från respektive enhet på sjukhuset. Utbildningsområden som prioriteras för 2010 är kunskaper om lagstiftning, tvångsåtgärder, transkulturell psykiatri, lokala anvisningar och andra styrande dokument. Utbildningsplan för RSK utarbetas av utsedd utbildningsgrupp. Alla enheter ska ha en specifik kompetensplan. Att rekrytera rätt medarbetare till rättspsykiatrin är och kommer fortsatt vara en utmaning. RSK måste fortsättningsvis erbjuda en god personalvård och driva en god personalpolitik. RSKs medarbetare är dess främsta tillgång och den ska vårdas med fortlöpande utbildningsinsatser som förstärker RSK som en attraktiv arbetsplats. För att möta en kommande generations- och kompetensväxling ska RSK kartlägga och identifiera samtliga nyckelkompetenser på varje enhet. Bedömning och kartläggning av nyckelkompetenser ska genomföras på samtliga enheter Personalomsättningen bland chefer på RSK är förhållandevis låg och har så varit under en längre tid. Vid chefstillsättningar ska dock RSK aktivt verka för en jämnare könsfördelning. Efter tillsättning ska RSK verka för att nytillträdd chef får det individuella stöd och hjälp som behövs för att få en bra start i sin nya befattning. 7

9 Följa utvecklingen av könsfördelningen RSK tar i dagsläget emot förhållandevis många elever från olika instanser och utbildningsnivåer. RSK anser det vara en av våra viktigaste rekryteringskällor och är därför väldigt måna om verksamhetens elever. Möjligheterna att ta emot elever ses över varje år och anpassas utifrån verksamheten. RSK har ett gediget program för elever och är noga med handledning och uppföljning under hela praktikperioden. Samtliga elever gör också en utvärdering efter avslutad praktik för att möjliggöra förbättring i verksamheten. Under 2010 kommer RSK att ta emot det optimala antalet elever enligt plan utarbetad av sjukhusets utbildningsgrupp. Erbjuda aktörer att RSK tar emot samma antal elever som för 2009 vad gäller omvårdnadspersonal. Samtliga chefer på RSK ska ha genomgått landstingets ledarutvecklingsprogram. Verksamheten är mån om att använda de platser som tilldelas till RSK. Denna utbildning är prioriterad och därför ska tid och möjlighet för cheferna att gå denna utbildning frigöras. Alla chefer ska gå utbildningen. RSK följer landstinget fastställda aktiviteter och policys gällande sjukfrånvaro och rehabilitering samt arbetar aktivt med att fånga upp medarbetare med upprepad korttidssjukfrånvaro. RSK erbjuder också ett flertal möjligheter till hälsofrämjande aktiviteter både på arbetstid och på fritid. Den totala sjukfrånvarotiden ska ligga under 4,8 % i förhållande till ordinarie arbetstid 8

10 Under 2010 har RSK beviljats möjligheten att med hjälp av Korpen hälsodiplomera verksamheten. Hela förvaltningen kommer att omfattas av detta arbete enligt fastställda riktlinjer från Korpen. Huvudansvaret för detta har RSKs ledningsgrupp tillsammans med utsedd Friskvårdsstyrgrupp. Hälsodiplomering ska vara genomförd på RSK RSK fortsätter att följa riktlinjer för samverkan i organisationen på samtliga nivåer. Ledningen fortsätter att verka för att informations- och beslutsvägarna ska vara så korta och enkla som möjligt inom förvaltningen. Andelen medarbetare som upplever att de är engagerade i utvecklingen av verksamheten. Förnyelseperspektiv Arbetet på RSK ska organiseras och bedrivas så att det tillgodoser hög patientsäkerhet. Säker vård är en grundsten i allt kvalitetsarbete och innebär att vårdskador skall förhindras genom en aktiv och riskförebyggande verksamhet. Vården och styrande dokument bygger på de lagar och författningar som reglerar den rättspsykiatriska vården. RSK arbetar aktivt och strukturerat med att upprätthålla en rättspsykiatrisk vård enligt dessa riktlinjer genom att ange tydligt ansvar samt verka för god kommunikation och samverkan. RSK saknar ett genomarbetat och strukturerat ledningssystem. Sex av åtta processer ska vara genomförda. 9

11 I verksamhetens arbete beaktas den fysiska säkerheten genom effektiv och rätt bemanning/kompetens. Samhällsskyddet beaktas genom ett lämpligt skalskydd och riskbedömningar. RSK arbetar aktivt med avvikelsehanteringar, händelseanalyser och spårbarhet i dokumentationen. Som ett led i utveckling av kvalitetsarbetet ska jämförelse med andra aktörer genomföras. Resultat av nio framtagna indikatorer ska sammanställas och följas upp: 1. Patienter får missbruksbehandling 2. Patienter får behandling utifrån riskbeteende 3. Patienter får brottsbearbetning 4. Patienternas funktionsförmåga mäts 5. Patienternas symtomutveckling bedöms 6. Patienterna upplever en förbättring i tre livsområden 7. Patienterna upplever att de blir bra bemötta 8. Avvikelser uppmärksammas och leder till åtgärder 9. Vårdtider i slutenvård Uppföljningen kommer att innehålla ovanstående indikatorer från RSK/Sörmland, Stockholm och Västra Götalandsregionen. Lika eller bättre resultat än jämförande kliniker RSK är och ska fortsätta vara delaktiga i nationella nätverk kring rättspsykiatrin där verksamheten ska vara en aktiv aktör. I det mer nära perspektivet ska verksamheten ha en god kommunikation med kommuner och landsting. En etablerat kontakt med patientens hemkommun och landsting ska ske inom utsatt tid och förbättras kontinuerligt i vårdprogram och rutiner. Inom tre månader ska hemkommun vara kontaktad Inom tre månader ska kontakt med patientens hemlandsting vara etablerad 10

12 Miljöperspektiv Landstingsfullmäktige tog 2007 ett ställningstagande där det beslutades att Landstinget Sörmland alltid ska ligga i framkant gällande miljöbefrämjande arbete och åtgärder samt att bli ett av landets ledande miljölandsting, LF juni Verksamheten vid RSK påverkar klimatet och miljön, både regionalt och globalt genom sina olika aktiviteter. Miljöpåverkan sker via inköp, nyttjande och avfall från bl.a. förbrukningsartiklar, köldmedia, transporter, energiförbrukning, läkemedelsanvändning, livsmedelsanvändning mm. För att på ett strukturerat sätt minska miljöpåverkan från RSKs aktiviteter arbetar verksamheten efter Landstinget Sörmlands Miljöprogram samt därtill kopplade Handlingsplan. Som ett underlag till programmet har alla förvaltningar under 2007 genomfört en gemensam miljöutredning. Genom miljöutredningen har tre miljömålsområden utarbetats som har avgörande betydelse för ett fortsatt effektivt och framgångsrikt miljöarbete. Miljömålsområden i Miljöprogram är: A. Effektivt miljöarbete B. Klimatpåverkan C. Kemikalier och läkemedel Miljöarbetet vid RSK drivs systematiskt och behandlar/integrerar miljöfrågor som en naturlig del i verksamheten, dvs. i verksamhetsledning, på arbetsplatsträffar, i samverkansgrupper, beslutsprocesser och i det dagliga arbetet. Detta i enlighet med miljöledningssystemet som bygger på ISO 14001: Verksamhetens miljösamordnare är delaktig i processen för uppdragsdirektiv gällande miljö dvs. i de årliga genomförandeplanerna. RSK verkar för att miljöbedömningar görs vid större beslut. Under 2010 ska RSK till 100 % införa och inarbeta ett certifierbart miljöledningssystem enligt målet i Landstingets Miljöprogram som bygger på ISO 14001:2004 och som förutom landstingsövergripande rutiner också innehåller verksamhetsanpassade rutiner och instruktioner. RSK ska under 2010 till 100 % ha infört ett certifierbart miljöledningssystem enligt ISO 14001:

13 Alla chefer på RSK ska ha genomgått den grundläggande utbildning, som sektionen för miljöstöd tagit fram, i miljökunskap och om landstingets miljöarbete vid utgången av All personal ska erbjudas tillgång till den grundläggande interaktiva miljöutbildningen enligt fastställt utbildningsprogram eller motsvarande. Merparten av alla medarbetare ska under 2010 ha genomfört en grundläggande interaktiv miljöutbildning enligt fastställt utbildningsprogram. Alla utbildningsinsatserna ska redovisas i systemstödet ELLSA. 100 % av cheferna och 95 % av övriga medarbetare ska ha genomfört grundläggande interaktiv miljöutbildning innan årets slut RSKs klimatpåverkan sker genom utsläpp av växthusgaser och ozonpåverkande ämnen som kommer från olika typer av transporter. Livsmedelsproduktion och energiförbrukning är andra faktorer som också har stor påverkan på klimatet. RSK använder stora mängder elenergi och energi för uppvärmning. Efter beslut i Landstingsfullmäktige 2007 ska endast el producerat enligt Svenska Naturskyddsföreningens Bra Miljövalskriterier eller likvärdigt köpas in. Fjärrvärme till RSK:s lokaler produceras till största delen med förnyelsebara energikällor som t.ex. skogsflis. I Landstingets miljömålsområde Klimatpåverkan ingår miljömål för: 1. Transporter 2. Lustgas och anestesigas 3. Köldmedier 4. Jord- och skogsbruket 5. Energi RSK har valt att arbeta vidare med de miljömål som vår verksamhet har stor påverkan på d.v.s. transporter och energi. Transporter Under 2010 kommer RSK att byta ut 6 stycken leasade behovsbilar till bilar med biogasdrift som är en del av att nå målen på transportområdet i Miljöprogrammet Detta resulterar i att RSK har 60 % personbilar med biogasdrift samt att övriga långtidsleasade personbilar klassas som miljöbilar enligt den statliga miljöbilsdefinitionen. 12

14 60 % biogasdrivna leasade personbilar. 100 % miljöklassade korttidshyrda personbilar. 10 nyckelpersonal med lång årlig körsträcka och därmed stor påverkan på våra utsläpp av CO2 kopplade till tjänsteresor kommer att utbildas i ECOdriving. Sänkta utsläpp av CO2 från tjänsteresor med 10 %, utgångsvärde Energi För att sänka förbrukningen av energi vid RSK under 2010 med 2 % i jämförelse med 2008 kommer verksamheten arbeta med information och utbildning för att på det viset uppnå en ökad medvetenhet hos vår personal runt beteenden som påverkar energiförbrukningen. RSK kommer även att arbeta med förbättringar avseende teknik med utgångsläge från genomförd energideklaration på byggnaderna i samarbete med Fastighet/Service energijägare med ansvar för RSKs lokaler. Sänka energiförbrukningen med 2 % jämfört med

15 Ekonomiperspektiv Vården på RSK ska bedrivas med hög patientsäkerhet, god kvalitet och samtidigt vara kostnadseffektiv. På RSK ska vården bedrivas genom att bemanning följer verksamhetens behov och främjar en god samverkan där hela verksamhetens resurser utnyttjas optimalt. En del i att vara kostnadseffektiv verksamhet säkerställs via kontinuerliga uppföljningar av kvalitet och ekonomi. Ledord är och ska vara framförhållning och god planering. RSK arbetar för att uppvisa ett resultat i enlighet med budget eller bättre utifrån resultatkravet på 6 mnkr. Uppvisa ett resultat i enlighet med budget eller bättre utifrån resultatkravet Följa förändringen av det egna kapitalet Tkr Resultatkrav Investeringsram, utrustning Investeringsram, fastighet Utöver ovanstående ram för investeringar har projekterade medel för 2009 flyttats till 2010 vad gäller investering av byggnationer på tkr. Flytten av investeringen var en sparåtgärd för Utifrån inspektion av Socialstyrelsen hösten 2007 då RSK anmält alla vårdplatser på RSK till säkerhetsklass 2 kan RSK behöva lyfta investeringsramen för nytt beslut under planperioden, beroende på vilka säkerhetsåtgärder som måste till. Protokoll från Socialstyrelsen utifrån utförd inspektion har skickats till Landstingsstyrelsen och RSK med anmodan om svar. Svar på protokollet är skickat med förslag på säkerhetsåtgärder hösten Investeringsram blir beroende av vad återkoppling från Socialstyrelsen blir. Då personalkostnader är den enskilt största kostnadsposten ska för verksamheten nya mått följas som ställer personalkostnader i förhållande till antal anställda och arbetad tid. 14

16 Följa förändringen av arbetad tid i förhållande till lönekostnader Följa den genomsnittliga förändringen av lönekostnad/anställd Intern kontroll RSKs interna kontrollmoment ska vara en del i försäkran av att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt samt att tillämpliga lagar, policys och rutiner följs. Rapportering ska vara tillförlitlig och ske enligt god redovisningssed. Avrapportering sker vid delårsbokslut samt vid årsbokslut. Perspektiv Syfte Kontrollmål/ Kontrollmoment Medborgare Säkerställa att det finns en uppdaterad vårdplan för varje patient Kontrollmål Vårdplan ska vara uppdaterad var 6:e månad. Omvårdnadsplanen ska vara uppdaterad vid utgång av varje tertial. Kontrollmoment Genomgång av vårdoch omvårdnadsplaner. Personal SAM Kontrollmål: Har alla enheter upprättat en plan för sitt systematiska arbetsmiljöarbete, alternativt uppdaterat denna? Kontrollmoment: Berörda chefer inom RSK tillfrågas via e- post. Förnyelse Kontrollmål Har en händelseanalys utförts ifall avvikning Metod och sammanställning av resultat Uppföljning utifrån teamsamtal mellan kontaktperson, psykolog och arbetsterapeut. Kontrollmålens resultat sammanställs och redovisas vid bokslut. Resultatet av kontrollmålen sammanställs i delårsbokslut två -antalet tillfrågade -antalet som inte uppfyllt kravet Kontrollmålens resultat sammanställs och Utförare PA-ansvarig Kvalitetsansvarig Rutinkontroll Kvalitetsansvarig Rapport till FC FC FC 15

17 Miljö Köptrohet mot avtal från personal skett Kontrollmoment Genomgång av avvikningar / händelseanalyser Kontrollmål Inköp av rengöringsmedel Kontrollmoment Uppföljning ifrån vilken leverantör inköp sker av redovisas vid delårsbokslut ett, två och vid bokslut. Kontrollmålens resultat sammanställs och redovisas vid delårsbokslut ett samt vid bokslut. Ekonomichef / Samlad redovisning FC Ekonomi Ekonomi Ekonomi Säkra en rättvisande redovisning Attestregler Resor i tjänsten Kontrollmål: Har periodisering skett Kontrollmoment: Kontroll av periodiseiring avseende -externa intäkter -personalkostnader Kontrollmål: Har kontrollattest skett när beslutsattestanten är jävig Kontrollmoment: Kontroll av leverantörsfakturor genom stickprov Kontrollmål: -Sker bokningar av resor och boende på det sätt som anvisas på Insidan -Följs särskilda riktlinjer för utlandsresor -Finns bildagbok i s.k. behovsbilar och fylls den i enligt policyn -Utvecklingen distansmöten (video, telefon) kontra fysiska möten (medför resa) Kontrollmoment: Kontroll genom stickprov Resultatet av kontrollmålen sammanställs i delårsbokslut ett och två med avseende på om periodisering skett på rättvisande sätt Tio verifikationer granskas under året. Resultatet sammanställs i - antal identifierade fall av jäv - antal som har fullgod kontraattest Kontrollmålens resultat sammanställs och redovisas vid delårsbokslut ett, två och vid bokslut Ekonomichef / Samlad redovisning Samlad redovisning Ekonomichef / Redovisningsassistent FC FC FC 16

18 Rapportplan Landstingsstyrelsen ska redovisa det ekonomiska och verksamhetsmässiga utfallet per mars, augusti och december. Nämnden ska bistå med uppgifter i enlighet med landstingsstyrelsens instruktioner. Nämnden ska i delårsrapporten kommentera utfallet i förhållande till budget och relevant lagstiftning. Särskilt ska de mål som inte anses kunna nås under verksamhetsåret respektive vilka åtgärder verksamheten avse att vidta, redovisas. Om prognosen för en nämnd visar på negativ budgetavvikelse, ska nämnden ange vilka åtgärder den vidtagit och vilken effekt dessa gett, samt vilka åtgärder nämnden/verksamheten avser att vidta. Övriga månader, med undantag av januari och juni, ska en ekonomisk resultatrapport avges. Bilagor: Målbilaga Resultaträkning Balansräkning Regionsjukhuset Karsudden Kenth Persson Förvaltningschef 17

19 Hälso- och sjukvårdsnämnden Regionsjukhuset Karsudden Målbilaga Perspektiv/Mål Styrtal Mätmetod Aktivitet Medborgare(patient, kund) Mål 1. Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Andel svar från patienter angående bemötande 90 % av patienter som svarat på patientenkät ska känna att de fått ett väl omhändertagande när de kom till den nuvarande avdelningen Hämta data från patientenkät Avdelningsprogram/ rutiner Andel patienter med upplevt förbättrat hälsotillstånd 80 % av patienter som svarat ska uppleva att de mår bättre nu jämfört med tidigare VAS-skala från kvalitetsregister Utveckla vårdprocess Mål 2. Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Andel patienter utsatta för tvångsåtgärder Andel inkomna remisser som avvisas Antal skickade remisser som avvisas av andra vårdinstanser Följa andelen patienter som vid något tillfälle blir utsatta för tvångsåtgärder 100 % av de patientremisser som är korrekt skrivna samt ryms inom avtalade volymer ska leda till inläggning av patient Följa antalet remisser som avvisas Egen rapportering Fortsätta på utbildningsprogram för personal Egen rapportering Fortsätta och utveckla kontakter med andra aktörer Egen rapportering Kontakt med andra förvaltningar inom LtS Andel patienter som genomgått tandvårdsscreening Andel patienter som är listade i hälsoval. Alla patienter ska erbjudas möjligheten och 80 % ska ha fått en tandvårdsscreening genomförd 100 % av de sörmlandspatienter som aktivt sökt listning i Hälsoval Egen rapportering Med stöd av avtalad tandläkare planera och genomföra aktiviteter. Egen rapportering samt kontakt med kansli för Hälsoval. Informera patienter om möjlighet till listning samt att RSK för

20 Mål 3. Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöver- skridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Andel medarbetare som deltagit i riktade utbildningsinsatser Sörmland ska vara listade kontakt med vårdcentraler För den transkulturella Följa i ELLSA i Chefer ger medarbetare utbildningen ska RSK ha förhållande till erbjudna möjlighet att gå nyttjat 95 % av erbjudna utbildningsplatser utbildningen utbildningsplatser.

21 Perspektiv/Mål Styrtal Mätmetod Aktivitet Personal Mål 1. Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Mål 2. Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje Andelen verksamheter/enheter som har verksamhetsspecifika kompetensplaner. Antal identifierade nyckelkompetenser Andel kvinnliga chefer jmf med andelen kvinnor bland medarbetarna Alla enheter ska ha en specifik kompetensplan. Bedömning och kartläggning av nyckelkompetenser ska genomföras på samtliga enheter Följa utvecklingen av könsfördelningen Antal elever Erbjuda aktörer att RSK tar emot samma antal elever som för 2009 vad gäller Andelen chefer som deltagit i av landstinget fastställd ledarutvecklingsprogram eller motsvarande. Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid Andelen verksamheter/enheter som under året haft hälsofrämjande aktiviteter utifrån de prioriterade områden omvårdnadspersonal. Alla chefer ska gå utbildningen. Den totala sjukfrånvarotiden ska ligga under 4,8 % i förhållande till ordinarie arbetstid Hälsodiplomering ska vara genomförd på RSK Fråga till chefer. Sammanställning. Fråga till chefer. Sammanställning. Följa plan från utsedd utbildningsgrupp Kartläggning Heroma Verkar för jämnare könsfördelning vid chefstillsättning Fråga till chefer. Sammanställning. Fråga till chefer. Sammanställning. Följa plan från utsedd utbildningsgrupp Tid avsätts för utbildning Måttdatabasen Följa landstingsgemensamma aktiviteter. Följa policy Fråga till chefer. Sammanställning. dokument. Samarbete med Korpen enligt fastställd plan

22 Mål 3. Landstingets personal deltar aktivt i utveckling en av verksamheten och ser sin roll i helheten som är definierade i policyn för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Andelen medarbetare som upplever att de är engagerade i utvecklingen av verksamheten. Andelen medarbetare som upplever att de är engagerade i utvecklingen av verksamheten. Medarbetarenkät Samverkan i samrådsorganisationen

23 Perspektiv/Mål Styrtal Mätmetod Aktivitet Förnyelse Mål 1. Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Mål 2. Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Jämförelse med andra, specifikt framtagna indikatorer Antal processer i ledningssystemet som är uppdaterade/genomarbetade Andel patienter där kontakt är förd med hemkommun Andel patienter där kontakt är förd med hemlandsting Lika eller bättre resultat än jämförande kliniker Sex av åtta processer ska vara genomförda. Inom tre månader ska hemkommun vara kontaktad Inom tre månader ska kontakt med patientens hemlandsting vara etablerad Data från kvalitetsregistret Utveckling av huvudprocess och vårdprocess Egen rapportering Utveckla huvudprocess Egen rapportering Utbildning av medarbetare samt att följa avdelningsprogram/ rutiner Egen rapportering Utveckling av huvudprocess och vårdprocess

24 Perspektiv/Mål Styrtal Mätmetod Aktivitet Miljö Mål 1. Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete Mål 2. Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Alla förvaltningar ska ha inarbetat och infört ett certifierbart miljöledningssystem enligt ISO All personal ska erbjudas tillgång till grundläggande interaktiv miljöutbildning enligt fastställt utbildningsprogram Utsläpp av CO2 från tjänsteresor med personbil, jämförelse med 2008 Andel av leasade och korttidshyrda fordon som är miljöfordon, enligt den statliga miljöbilsdefinitionen. Antal utbildade i ECO-driving Landstingets elenergiförbrukning i jämförelse med 2008 Ledningssystemet 100 % infört 100 % av cheferna och 95 % av övriga medarbetare ska ha genomfört grundläggande interaktiv miljöutbildning innan årets slut Sänka utsläpp av CO2 från tjänsteresor med 10 %, utgångsvärde % biogasdrivna leasade personbilar. 100 % miljöklassade korttidshyrda personbilar. Utbildning i ECO-driving för 10 st personal med lång körsträcka. Sänka elenergiförbrukning med 2 % Egen kontroll i LtS Dokumenterat arbetssätt med rutiner och instruktioner avseende miljö Statistik från leverantör av utbildning Genomföra utbildningen De årliga miljömåtten Utbyte av behovsbilar till biogasdrift. Utbildning och information Statistik från leverantör Upphandling av leasingföretag med miljöklassade fordon. Via kursintyg Genomgången ECOdrivingutbildning Fastigheter/Service statistik Beteende avseende energiförbrukning Teknikförbättring av Fastighet/Service

25 Perspektiv/Mål Styrtal Mätmetod Aktivitet Ekonomi Mål 1. Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Mål 2. Landstinget bedriver ett kontinuerligt och systematiskt utvecklings- och prioriteringsarbete. Avvikelse mot budget Uppvisa ett resultat i enlighet med budget eller bättre Genomsnittlig förändring av eget kapital de senaste tre åren utifrån resultatkravet Följa förändringen av det egna kapitalet Arbetad tid Följa förändring av arbetad tid i förhållande till lönekostnader Genomsnittlig lönekostnad/anställd Styrtal saknas för det strategiska målet och bör utformas Följa den genomsnittliga förändring av lönekostnad/anställd Data från ekonomisystem/ifs Data från ekonomisystem/ifs Data från personaladministrativt system/heroma samt från ekonomisystem/ifs Data från personaladministrativt system/heroma Uppföljningar av ekonomi Uppföljningar av ekonomi Uppföljningar av ekonomi och personaldata Uppföljningar av ekonomi och personaldata

26 Chvks22 Rapportering 2010 Spec resultaträkning Förvaltning: Regionsjukhuset Karsudden Period: (tkr) Tom period Helår Utfall Utfall Budget Prognos Bokslut Verksamhetens intäkter Utomlänsvård - externa intäkter Inomlänsvård - interna intäkter Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostn för arbetskraft (kkl 4) Övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettoresultat Finansiella intäkter 300 Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Förändring av eget kapital

27 Rapportering 2010 Chvks22 Balansräkning Förvaltning: Regionsjukhuset Karsudden Period: (tkr) Tom period Helår Utfall Utfall Budget Prognos Bokslut TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Imateriella tillgångar Byggnader Mark och markanläggningar 50 Pågående ny-, till- eller ombyggnad IT Övr maskiner och inventarier Konst Aktier och andelar Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager 450 Kortfristiga fordringar Kassa/Bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAP, AVSÄTTN, SKULDER Eget kapital Eget kapital därav årets resultat därav särskilt avsatta medel Summa eget kapital Avsättningar Avsatt till pensioner Avsatt till ersättningsreserv LÖF Summa avsättningar Långfristiga skulder Checkkredit (I) Långfristiga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Sem.skuld inkl uppeh löneskuld (exkl PO) Komp skuld (exkl PO) 500 Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAP, AVSÄTTN. OCH SKULDER