Kvalitetsrapport I. Sammanfattning. Redaktör: Filip Klasson Version: 1.1 Datum: I Tal-Lab kan ingen höra dig skrika

Transkript

1 I Tal-Lab kan ingen höra dig skrika Kvalitetsrapport I Redaktör: Version: 1.1 Datum: Sammanfattning Kvalitetsrapport I beskriver de kvalitetsrelaterade moment som utförts under perioden av PUM-grupp 1. I rapporten beskrivs vilka erfarenheter gruppen har fått samt förslag på förbättringar. Det står även vilka kvalitetssäkrande aktiviteter som är plannerade att genomföras i framtida faser.

2 Projektidentitet Projektgrupp Stum Linköpings tekniska högskola (IDA) Projektmedlemmar Namn Ansvarsområde Telefon E-post Ali Aghajani Projektledare Kjell Enblom Dokumentansvarig Kvalitetsansvarig Johan Millving Designansvarig Andreas Rasmussen Implementationsansvarig Gustav Veide Systemansvarig Patrik Sandström Kundansvarig Thomas Janowski Testansvarig E-postlista för hela gruppen Hemsida www-und.ida.liu.se/~pum1 Kund Kundkontakt Bertil Lyberg, Mustapha Skhiri, Handledare Sten Sunnergren, Examinator och kursansvarig Robert Kaminski, IDA

3 Dokumenthistorik Version Datum Utfärdade ändringar Utfärdade av Dokumentet skapades Ändringar enligt kommentering. 1.1 Flyttade refererade dokument till slutet av dokumentet för att göra dokumentet enhetligt med övriga dokument. ii

4 iii

5 1 Kvalitetsrapport I Syfte Distribution Genomfört kvalitetsarbete Vecka Vecka Vecka Vecka Sammanfattning av utförda kvalitetsaktiviteter Erfarenheter och förslag på förbättringar Kommentering Kvalitetsplan Projektplan Kravspecifikation Inspektion Kvalitetsplan Projektplan Kravspecifikation Tidsåtgång Tidsrapportering Spårbarhet och versionshantering Framförhållning Utveckling av kvalitetspunkter Kvalitetspunkter Väl genomtänkt planering Tidsplanering Arbetsplanering God arbetsdiciplin Delegering God gruppdiciplin Effektiv kommunikation Effektiva möten Alla gör sitt bästa, i tid Bra gruppsammanhållning God programkodsdisciplin Goda dokumenthanteringsrutiner Ta kritik Totalt kvalitetsarbete Kommande kvalitetsaktiviteteter Refererade dokument...11 iv

6 v

7 1 Kvalitetsrapport I I detta dokumentet presenteras det vilka kvalitetsrelaterade moment som genomförts under perioden Det presenteras även vilka resultat dessa aktiviteter haft samt vilka erfarenheter vi fått. Vi föreslår även hur kvaliteten på vårt arbete kan förbättras. 1.1 Syfte Kvalitetsrapportens syfte är att informera kursledningen om hur kvalitetsarbetet genomförs samt att understryka de misstag som gjorts och de erfarenheter projektgruppen fått. Detta görs för att projektgruppen i senare faser skall kunna genomföra ett bättre och effektivare kvalitetsarbete. 1.2 Distribution Dokumentet skall distribueras till: Stina Edelfeldt samt Linda Eklund, examinatorer för kvalitetsrapporten. Projektpärmen i projektskåpet. I digitalt format till projektets konto enligt mediahantering av dokument enligt Kvalitetsplanen [Klasson, 2005] 1.3 Genomfört kvalitetsarbete Här presenteras det kvalitetsarbete som utförts under den första perioden av projektet Vecka Dessa veckor är en del av förstudiefasen. Här valdes projekt samt ansvarsområden. Vissa fick här utbildning inom sina respektive områden dels av kursledningen och dels genom självstudier Vecka 36 Denna vecka är en del av förstudiefasen. Kvalitetsansvarig samt projektledaren höll ett möte där en diskussion fördes om vad projektmedlemmarna anser vara kvalitet. Dokumentansvarig började framställningen av mallar för att underlätta skapandet av dokument. Dokumentansvarig hjälpte till när kvalitetsanvarig samt projektledaren fastnade i problem relaterade till FrameMaker eftersom en ordentlig utbildning ännu inte hunnit hållas. Under denna vecka slutfördes kvalitetsplanen och en kommentering samt en inspektion utfördes. Även en inspektionshandbok [Klasson, 2005] framställdes i syftet att underlätta utförandet av inspektioner. Kvalitetsansvarig höll en kort utbildning i hur en inspektion skall gå till under inspektionen av projektplanen [Aghajani, 2005] och kvalitetsplanen [Klasson, 2005] som utfördes samtidigt. Den övergripande testplanen [Janowski, 2005] slutfördes under denna vecka efter en kommentering. Projektplanen [Aghajani, 2005] nådde under denna vecka upp till version 0.2 efter en tidskrävande inspektion. Kapitel 1: Kvalitetsrapport I 1

8 2 Kapitel 1: Kvalitetsrapport I Vecka 37 Denna vecka är en del av definitionsfasen. Projektplanen [Aghajani, 2005] nådde under denna vecka version 1.0 efter två ominspektioner. Kravspecifikationen [Sandström, 2005] nådde under denna vecka version 0.1 men genomarbetades ytterligare vilket gav en version 0.2 innan inspektionen som skedde under vecka Vecka 38 Denna vecka är en del av definitionsfasen. Kravspecifikationen [Sandström, 2005] som nu var version 0.2 kommenterades och inspekterades. Dokumentansvarig utförde en väldigt ingående utbildning i användandet av FrameMaker eftersom någon gemensam utbildning inte utförts tidigare Sammanfattning av utförda kvalitetsaktiviteter Nedan finns en tabell med de kvalitetsrelaterade aktiviter som utförts under perioden. Antalet timmar som finns i kolumnen Tid är den totala tiden för alla projektmedlemmar som deltagit i aktiviteten. Aktivitet Deltagare Kommentering Tid Mallframställning DOK DOK gör mallar som skall användas vid framställningen av ett dokument. Utbildning Alla DOK håller utbildning i hur man på bästa sätt använder frame- Maker. Utbildning Alla KVA ger granskningsutbildning före och under inspektion. Utbildning Alla KVA och DOK ger utbildning i versions- och mediahantering under ett projektmöte. Kvalitetsplan KVA Kvalitetsplanen framställs Kommentering DES, PL Kommentering av Kvalitetsplan 1.5 Inspektion PL, TEST Inspektion av Kvalitetsplan 5 Inspektionshandbok KVA Inspektionshandboken framställs. 7 Kommentering DES, DOK Kommentering av Inspektionshandbok 1 Rättningskontroll TEST Kontroll av Kvalitetsplan efter ändringar av fel som upptäckts under inspektion. 0.5 Kommentering PL Kommentering av den grundläggande 0.5 testplanen. Kommentering KVA, DOK, DES Kommentering av Projektplan 2.5 Inspektion KVA, DES, DOK 8 10 Inspektion nr 1 av Projektplanen

9 Aktivitet Deltagare Kommentering Tid Inspektion KVA, DES, DOK Inspektion nr 2 av Projektplanen. 9 Inspektion DES, DOK Inspektion nr 3 av Projektplanen. 2.5 Mallframställning DES En standard för hur ett Mötesprotokoll ska se ut skapas. 0.5 Kommentering KVA, SYS, DES, IMP Kommentering av Kravspecifikation 2 Inspektion DES, IMP, PL Inspektion av Kravspecifikation 9 Rättningskontroll DES Kontroll av Kravspecifikation efter inspektionsändringar. Fasgranskning ALLA Fasgranskning av definitionsfasen Kvalitetsrapport 1 KVA,PL DES, DOK Framställning av Kvalitetsrapport 1 20 Kommentering SYS, DES KUN Kommentering av Kvalitetsrapport 1 1 Summa:134.5 timmar Tabell 1: Genomförda kvalitetsaktiviteter. 1.4 Erfarenheter och förslag på förbättringar Denna del presenterar vilka erfarenheter projektgruppen fått och vilka delar vi måste förbättra Kommentering Vi har så gått det går försökt att kommentera alla dokument innan inspektion, detta har inte alltid varit genomförbart eftersom dokumentet i fråga måste vara klart. Vi skall i framtida faser lägga mer kraft på att hinna kommentera ordentligt eftersom man sparar in mycket tid på detta då inspektionen blir mindre smärtsam Kvalitetsplan Kommenteringen till kvalitetsplanen gick bra, några grammatiska fel hittades tillsammans med lite andra småfel Projektplan Vid framställningen av projektplanen hamnade vi i en situation som gjorde att det blev stor tidsbrist, detta gjorde att projektledaren tillsammans med systemansvarig arbetade mycket hårt för att hinna klart innan våran interna deadline för att vi skulle hinna med en ordentlig inspektion. När den interna deadlinen kom så var tyvärr inte dokumentet klart, men projektledaren ansåg att det var tillräckligt klart för en inspektion. Vi hann tyvärr inte med kommentering av detta dokument av denna anledning. Kapitel 1: Kvalitetsrapport I 3

10 Kravspecifikation Under kommenteringen av Kravspecifikationen upptäcktes några grammatiska fel samt några layout-fel. Dock upptäcktes inte de oklarheter som senare upptäcktes under inspektionen och det är förståligt eftersom en kommenterings syfte är att upptäcka de väldigt tydliga felen och för att spara tid inte gräva ner sig i de komplexa fel som kan förekomma Inspektion Inspektionerna för de olika dokumenten har gått bra men lite för många timmar har behövts för vissa inspektioner. Alla projektmedlemmar har insett vikten av en inspektion eftersom vi varje gång har hittat fel som måste korrigeras Kvalitetsplan På inspektionen av Kvalitetsplanen närvarade även kvalitetsanvsarig för att innan inspektionen kunna utbilda alla närvarande i hur en inspektion skall gå till. Projektmedlemmarna hade även sedan tidigare tillgång till Inspektionshandboken [Klasson, 2005]. Vi genomförde inspektionen av Projektplanen[Aghajani, 2005] och Kvalitetsplanen [Klasson, 2005] vid samma tid för att projektmedlemmarna skulle kunna fråga kvalitetsansvarig om några oklarheter uppkom under denna första inspektion. Ett problem med inspektionen av Kvalitetsplanen var att dokumentmallarna inte var helt klara, detta gjorde att dokumentet innehöll några fel relaterat till detta Projektplan Kvalitetsanvarig, designansvarig och dokumentansvarig genomförde en inspektion av projektplanen [Klasson, 2005]. Projektplanen innehöll tyvärr så mycket fel att det blev väldigt jobbigt och tidsödande att markera och kommentera alla fel. Beslutet togs att det skulle krävas en ominspektion av hela dokumentet eftersom antalet fel per sida var alldeles för stort tillsammans med ganska grova fel som innebar omskrivning av hela stycken och även stycken som saknades. Projektledaren som ansvarade för projektplanen rätttade felen som upptäckts men eftersom vissa delar i dokumentet saknades så krävdes en hel del arbete vilket gjorde att en kontroll av inspektionsfelen inte kunde genomföras innan nästa inspektion. Nästa inspektion av projektplanen var lättare att genomföra eftersom många allvarliga fel hade rättats till. Under denna inspektion använde vi en checklista för vad en Projektplan skall innehålla för att försäkra oss om att vi inte glömt något viktigt. Projektplanen innehöll nu vanliga fel som kan tänkas upptäckas under inspektion av ett klart dokument men det fanns också vissa grova fel som skulle betyda omskrivning av vissa stycken så beslutet togs att en ominspektion av hela dokumentet skulle krävas även denna gång. Den tredje inspektionen av projektplanen gick väldigt bra och mycket snabbare än tidigare inspektioner eftersom dokumentet innehöll väldigt få fel. Det viktigaste vi lärt oss av detta är att det är väldigt viktigt att redaktören av ett dokument måste anse sig helt klar innan en inspektion kan ske. Detta står i Inspektionshandboken [Klasson, 2005]. Vi förlorade en hel del tid på att inspektera ett ofärdigt dokument, detta ska vi i framtiden försöka lösa genom att mana på varandra så att arbetet utförs i god tid, samt att försöka delegera uppgifter bättre till övriga projektmedlemmar. 4 Kapitel 1: Kvalitetsrapport I

11 Kravspecifikation Även på denna inspektion använde vi en checklista för vad som skall finnas med i en Kravspecifikation. Under denna inspektion satsade vi hårt på att hitta text som var otydlig eller som inte var tillräckligt specifik för att undvika missförstånd med kunden. Detta gjorde tyvärr att inspektionen tog lite längre tid än beräknat eftersom inspekteringsgruppen tillsammans försökte lösa en hel del av de otydliga delarna. Eftersom vissa delar av dokumentet skulle tydliggöras tillsammans med lite andra fel som skulle rättas till så togs beslutet att dokumentet skulle godkännas efter inspektion men att delar av inspektionsgruppen tillsammans med kundansvarig skulle sätta sig ner och rätta till oklarheterna Tidsåtgång Vi har tyvärr använt mycket fler timmar än planerat till inspektion mest för att det var nödvändigt att ha tre inspektioner av projektplanen. Även den planerade tiden för möten överskreds. Mötestiden har kortats ner genom skapandet av en standard för hur ett mötesprotokoll skall se ut. På så sätt kan vi gå igenom en punkt åt gången under ett möte för att på det sättet minska risken att vi kommer in på annat. Vi har även gjort av med mer tid än väntat på dokumentmallsframställning, utbildning i kvalitetsaktiviteter och det kommer vi lösa genom en omfördelning av uppgifter Tidsrapportering Vi använder ett webbaserat tidsrapporteringssystem för att på ett enkelt sätt kunna rapportera in tid var man än är. Vårt nuvarande system gör det svårt att överblicka vad olika personer gjort under en viss vecka och det är därför svårt att se hur man ligger till gentemot tidsplaneringen. Detta skall vi lösa genom att införskaffa ett bättre system så snart som möjligt Spårbarhet och versionshantering Spårbarhet och versionshantering har fungerat ganska bra, men det finns vissa problem som upptäckts under de kontroller jag som kvalitetsansvarig tillsammans med övriga medlemmar gjort. Till en början följdes inte versionshanteringsrutinerna enligt Kvalitetsplan [Klasson, 2005] då t ex vissa dokument inte fanns under rätt katalog på PUM-kontot. Projektskåpet innehöll heller inte det som behövdes enligt Projektplanen [Aghajani, 2005]. Gruppens webbsida innehöll också väldigt lite information. Dessa problem har rättats till genom utbildning i bl a versionshantering som ofta genomförts under ett veckomöte. Vi bestämde också att dokumentansvarig skall ansvara för att projektgruppens webbsida innehåller nyttig information samt att projektledaren ansvarar för projektskåpet Framförhållning Framförhållningen är mycket viktig för att projektet skall hålla hög kvalitet. Denna del har vi haft en del problem med, att dokumentmallar inte är klara i tid samt att det krävdes alldeles för många timmar arbete med projektplanen under de sista dagarna innan deadline. Detta skall vi lösa genom att bättre delegera uppgifter till övriga medlemmar när en uppgift innebär mer arbete än tidigare planerat. Detta görs för att sänka stressen i gruppen för att på så sätt prestera bättre samtidigt som stämningen i gruppen höjs. Kapitel 1: Kvalitetsrapport I 5

12 1.5 Utveckling av kvalitetspunkter Under denna rubrik utvecklas kvalitetspunkterna som tidigare lämnats in. Vissa punkter har tillkommit medans andra modifierats eller tagits bort. Dessutom har varje kvalitetspunkt betygsatts med tillhöradne motiviering. Betygsskalan är 1-5 där betygen innebär: 1: Gruppen har stött på stora problem utan att ha lyckats lösa några av dessa, det finns endast lösningsförslag till en del av dem. 2: Gruppen har stött på stora problem men lyckats lösa en del av dem och har lösningsförslag till fler. 3: Gruppen har stött på problem men har inom rimliga tidsramar åtgärdat bristerna. 4: Gruppen har utfört kvalitetspunkten nästan felfritt med smärre brister. 5: Gruppen har utfört kvalitetspunkten felfritt. 1.6 Kvalitetspunkter Väl genomtänkt planering En ordentlig tids- och arbetsplanering är stommen för ett lyckad projekt Tidsplanering Om tidsplaneringen är väl genomtänkt blir det lättare för varje gruppmedlem att lägga upp arbetet och planera sin tid samt passa in det med övriga kurser. Då minimeras risken att dagarna inte räcker till och projektmedlemmen pga tidsbristem tvingas utföra ett mindre noggrant arbete vilket kan leda till kvaliteten på slutresultatet sänks. Med en tydlig tidsplanering minskas också risken att vissa projektmedlemmar överstiger sina utsatta tidskvoter och att någon som inte har samma kompetens tvingas utföra annans arbete. Betyg god tidsplanering: 3 Hitills har tidsplaneringen inte återspeglat den tid som projektmedlemmarna har lagt ner, men om det beror på dålig tidsplanerin eller dålig tidsredovisning är svårt att säga. Mer konkret är att båda tidsplanering och tidsredovisning måste förbättras dels för att tidsplaneringen måste vara mer realistiskt och dels för att projektmedlemmarna måste ta hänsyn till att tid måste sparas till kommande moment Arbetsplanering Om arbetsplaneringen är väl genomtänkt blir det lättare att se vilka moment som ska ske enskilt respektive i grupp. Risken finns att enskilda gruppmedlemmar utför arbete som borde utförts i grupp vilket kan leda till att arbetet utförs dåligt eller inte slutförs i tid. Risk finns även att arbete utförs i grupp för moment som bäst utförs enskilt vilket slösar tid. Med en god arbetsplanering arbetar man mot dessa fallen och förhindra att de försämrar kvaliteten på slutresultatet. Betyg god arbetsplanering: 3 Gruppen har inte varit felfri i bedömningen av arbetsfördelningen. Därför har det gått för mycket tid till vissa moment och vissa moment kunde gjorts bättre 6 Kapitel 1: Kvalitetsrapport I

13 i grupp. Gruppen har lärt sig en viktig läxa och arbetsfördelningen fungerar mycket bättre God arbetsdiciplin Alla gruppmedlemmar måste själva ta ansvar för att det arbete som åligger dem enligt tidsplanen och vad som bestäms i övrigt på möten och liknande sköts. Det betyder inte att det alltid behöver vara den enskilde medlemmen som personligen skall utföra själva arbetet, men det är upp till honom att se till att det verkligen utförs av någon. Detta görs för att undvika att man överskrider sin tidsplanering och att kvaliten på arbetet försämmras. I ansvaret att se till att arbetet utförs ingår även att uppfölja att det utförs enligt de regler och rutiner som är uppsatta för varje enskilt moment samt att eventuella deadlines hålls. Betyg god arbetsdiciplin: 5 Gruppen har varit mycket bra på att utföra det enskilda arbete som funnits hittills i projektet och har varit bra på att hålla alla externa deadlines. För att förenkla arbetet har vi även satt upp interna deadlines strax före de externa för att i största möjliga mån förhindra förseningar som drabbar parter utanför gruppen Delegering När en arbetsuppgift kräver mer arbete än planerat så skall den ansvarige för uppgiften kunna delegera hela eller delar av arbetet till övriga gruppmedlemmar för att få arbetet utfört i tid och med goda resultat. Betyg delegering: 3 Delegering har ofta skett sent vilket har lett till ökad stress. Detta har gett sämre utfört arbete på längre nedlagd tid God gruppdiciplin Det är viktigt att visa respekt för övriga gruppmedlemmar genom att hålla tider och utföra de uppdrag man tar på sig. Om någon gruppmedlem frekvent missar utsatta tider leder det oftast till irration och i förlängningen sämre gruppkänsla. Detsamma gäller för oannonserad frånvaro vid möten. Givetvis finns det godtagbara ursäkter till förseningar och frånvaro, men dessa måste då vidarebefordras i god tid till övriga personer som kan tänkas drabbas av detta. Betyg god gruppdiciplin: 4 Förseningar eller plötslig frånvaro har inte vållat några stora problem under projektet hittills, förutom några missförstånd i början av projektet. Skadan var så pass liten att gruppen löste problemen snabbt och smärtfritt Effektiv kommunikation En väl fungerande kommunikation mellan gruppens medlemmar är en av de viktigare grundpelarna för god kvalitet och av högsta vikt för att kunna genomföra ett lyckat projekt över huvud taget. För att inte komplicera kommunikationen i onödan krävs enkla och lättanvända kommunikationskanaler. Detta finns i projektet i form av LysKOM, e-post, gruppmöten och telefon. Kapitel 1: Kvalitetsrapport I 7

14 För att undvika att någon gruppmedlem inte vågar kommunicera och säga vad de verkligen känner och tycker är det viktigt att alla känner sig bekväma i de roller som finns i projektet. Detta gick mycket smidigt redan från början av projektet där alla fick en passande roll utifrån individens kompetens samt egna önskemål och förväntningar. Betyg effektiv kommunikation: 3 Kommunikationen har i stora drag fungerat bra, men vissa förbättringar kan göras när det gäller att informera övriga projektmedlemmar om statusen på det egna arbetet. Dessutom kan gruppen ha bättre framförhållning i informationsspridningen Effektiva möten För att inte förlora dyrbara timmar på oväsentliga diskussioner vid gruppmöten är det viktigt att de är strukturerade. Strukturerade möten förhindrar också att information försvinner eller behandlas dubbelt. En väl specificerad mötesstruktur har tagits fram i form av regler för hur dagordning och protokoll skall behandlas. Betyg effektiva möten: 4 Mötesstrukturen har tagits fram efter gruppens egna erfarenheter från de tidigare mötena som var av mer informell karaktär och tenderade att bli osammanhängande. Gruppen har tagit till sig den nya strukturen och gruppmötena har med tiden blivit mycket effektiva Alla gör sitt bästa, i tid Det är viktigt att varje projektmedlem tar sitt ansvar och sätter igång arbetet i tid, enligt tidsplaneringen. Dessutom är det viktigt att de gör sitt bästa varje gång och inte hastar igenom utan eftertanke. Ett noggrant utfört arbete löper mindre risk att behöva göras flera gånger, vilket leder till tidsbrist. Påbörjas arbetet i tid och alla gör sitt bästa är det lättare att få ett kvalitativt slutresultat. Betyg alla gör sitt bästa i tid : 4 Hitills har varje gruppmedlem gjort det de skall och gjort det väldigt bra, men vissa interna deadlines har missats pga missbedömning av arbetsinsats. Missbedömningarna har dock inte påverkat några externa deadlines eftersom gruppen haft god marginal mellan interna och externa deadlines Bra gruppsammanhållning Det är viktigt för projektet att medlemmarna i gruppen mår bra och att de trivs i sina roller och med den arbetsbörda de har tilldelats. Detta leder till att man känner en högre motivation inför arbetet och presterar ett bättre resultat ur en rent kvalitativt synpunkt. Det är viktigt med effektiv kommunikation för att förhindra att medlemmarna irriterar sig på något utan att berätta detta för den/de som är berörda. I värsta fall kan det leda till att enkla missförstånd som kunde retts ut på ett tidigt stadium växer till en fullt utvecklad konflikt. Betyg bra gruppsammanhållning: 5 Arbetet med att förbättra gruppsammanhållningen har genomförts utan några utarbetade planer eller regler och har i stort sett fungerat av sig självt. Givetvis 8 Kapitel 1: Kvalitetsrapport I

15 är det svårt att avgöra hur enskilda individer egentligen upplever sammanhållningen i gruppen, men det verkar finnas en genuint upplevd gruppkänsla God programkodsdisciplin Programkodsdisciplinen är oerhört viktigt när implementationen börjat. Om det finns strikta och tydliga reglar att följa är det enklare för någon annan eller programmeraren själv att följa upp arbetet. En väl specifierad och lättläst programmeringshandbok är nyckeln till en lättförstålig programkod. Om alla aktörer följer programmeringshandboken underlättas ändrings-, underhålls- och utvecklingsarbete, moment som kräver en god disciplin och är byggstenarna för programkod med hög kvalitet. Om någon eller några slarvar och inte följer de uppsatta reglerna kan det äventyra hela projektet. Programkoden kan bli så otydlig att ändringar i bästa fall blir svåra att genomföra och underhålla samt utveckling tar onödigt mycket tid. Med andra ord är inte en god programkoddisciplin endast viktigt för kvaliteten på slutresultatet utan för att det över huvud taget skall kunna bli ett slutresultat. Betyg god koddisciplin: Kan ej ges förrän implementationsfas påbörjats Goda dokumenthanteringsrutiner Kvaliteten på slutprodukten kommer vara starkt beroende av varje enskilt dokument. Därför ligger det i allas intresse att dokumenten är väl skrivna och enhetliga. Genom noggranna inspektioner och kontinuerliga uppdateringar kan projektgruppen arbeta för en hög standard på dokumenten. Därför är det viktigt att det finns klara riktlinjer i hantering av dessa. Riktlinjerna kan hittas i kvalitets- och projektplan och det ligger i varje projektmedlems ansvar att följa dem. Dokumentens storlekar och versionsantal kräver en noggrann hantering. Minsta slarv kan skapa kaos med tidskrävnade konsekvenser t ex i form av förlust av delar eller hela dokument. Ändringar kan ta tid från andra aktiviteter och riskera att deadlines kan missas, vilket påverkar slutproduktens kvalitet i negativ riktning. Betyg goda dokumenthanteringsrutiner: 4 Gruppen har hittils förskonats från ödestigra misstag, så när som ett litet missförstånd vid byte av dokumentmall i slutet av projektplansskrivandet. Därför förtydligades rutinerna och misstaget har inte upprepats Ta kritik Vid arbete i grupp är det viktigt att kunna ge och framför allt ta kritik på rätt sätt. Framförallt är det viktigt att inte tolka kritik personligt om det inte ursprungligen är riktat mot en person. Det är viktigt att ta lärdom av den kritik som både gruppen som helhet och den enskilde personen får. Den erfarenhet som gruppen får på så sätt bör man bära med sig i det fortsatta arbetet. Betyg ta kritik: 5 Den största källan till kritik har hittills varit de interna inspektioner som har hållits för projektplanen och kravspecifikationen. Denna kritik har mottagits väl och resultatet har blivit förbättrade dokument. Inga konflikter har uppstått på grund av feltolkad kritik. Kapitel 1: Kvalitetsrapport I 9

16 Totalt kvalitetsarbete Betyg totalt kvalitetsarbete: 4 Gruppen tycker att kvalitetsdelarna hittils har gått ganska bra men det finns ändå en hel del plats för förbättringar. Kommenteringar har fungerat bra och projektmedlemmarna har insett vikten av kommentering eftersom detta sparar in mycket tid på inspektionen. Vissa inspektioner har hittils tagit lite längre tid än planerat eftersom projektmedlemmarna ofta försökt lösa de problem som hittats. Kvalitetsansvarige har anmärkt på detta till övriga medlemmar och en förbättring har skett. De mallar som tagits fram har fungerat väl men vissa tagit något längre tid än beräknat att ta fram vilket har lett till en del förseningar. Utbildningarna har fungerat väl och i de fall som missförstånd uppstått har problemen lösts snabbt. 1.7 Kommande kvalitetsaktiviteteter Här beskrivs vilka kvalitetsaktiviteter som skall genomföras i framtida faser. Den planerade tiden är den sammanlagda tiden som krävs för alla projektmedlemmar på en aktivitet. Den planering som gjorts här har baserats på erfarenheter vi fått under dessa första två faser och kommer leda till en reviderad tidsplanering i Projektplanen [Aghajani, 2005]. Aktivitet Planerad Tid Kommentering av Arkitekturspecifikation 2 Inspektering av Arkitekturspecifikation 10 Kommentering av Programmeringshandbok 1 Intern revision 10 Kommentering av Testfallsdokument 1 Inspektion av Testfallsdokument 6 Fasgranskning av designfas 14 Framställning av Kvalitetsrapport 2 20 Kommentering av reviderad projektplan 1 Inspektering av reviderad projektplan 6 Framställning av Kvalitetsrapport 3 20 Fasgranskning av implementationsfas 14 Kommentering av Designspecifikation 2 Inspektion av Designspecifikation 16 Kommentering av Systemförvaltningsdokument 1 Inspektering av Systemförvaltningsdokument 9 Kommentering av testrapport 1 Inspektering av testrapport 6 Fasgranskning av testfas Kapitel 1: Kvalitetsrapport I

17 Aktivitet Planerad Tid Kommentering av efterstudiedokument 2 Inspektion av efterstudiedokument 8 Summa: 164 timmar Tabell 2: Planerade framtida kvalitetsaktiviteter 1.8 Refererade dokument [Klasson, 2005] Klasson, Filip (2005), Kvalitetsplan, Instutionen för datavetenskap (IDA) vid Linköpings universitet, Linköping. [Klasson, 2005] Klasson, Filip (2005), Inspektionshandbok, Instutionen för datavetenskap (IDA) vid Linköpings universitet, Linköping. [Aghajani, 2005] Aghajani, Ali (2005), Projektplan, Instutionen för datavetenskap (IDA) vid Linköpings universitet, Linköping. [Janowski, 2005] Janowski, Thomas (2005), Testplan, Instutionen för datavetenskap (IDA) vid Linköpings universitet, Linköping. [Sandström, 2005] Sandström, Patrik (2005), Kravspecifikation, Instutionen för datavetenskap (IDA) vid Linköpings universitet, Linköping. Kapitel 1: Kvalitetsrapport I 11

18 12 Kapitel 1: Kvalitetsrapport I