Projektbeskrivning - ÖKAD LIVSTILLGÄNGLIGHET FÖR ELEVER MED FLERFUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. med delaktighet jämlikhet och mångfald.

Transkript

1 - ÖKAD LIVSTILLGÄNGLIGHET FÖR ELEVER MED FLERFUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR med delaktighet jämlikhet och mångfald. Mål Projektets övergripande mål är att öka elevernas tillgänglighet i ett livsperspektiv, med delaktighet jämlikhet och mångfald. Delmål Vi vill utveckla elevernas möjlighet till samspel med omgivningen, Vi vill vidareutveckla den fysiska lärmiljön, Kartläggning av behovet Nuläge och bakgrund Norrbackaskolan är en kommunövergripande grundsärskola i Sundsvalls kommun med inriktning träningsskola. Eleverna befinner sig på en tidig utvecklingsnivå och är i åldrarna 6 till 16 år, samtliga elever saknar talat språk och merparten av eleverna är rullstolsburna. I verksamheten arbetar 16 st. elevassistenter och 1 musikhandledare, 6 klasslärare, 1 sjukgymnast på 80% och 1 idrottslärare 25%. Antalet elever är inför lässåret 2014/15, 15 st. Norrbackaskolan har möjlighet, sålunda om behov uppstår, ytterligare ta emot flerfunktionsnedsatta elever, t.ex. nyanlända barn. De 15 eleverna är fördelade på fyra arbetslag där klasslärarna med specialpedagogiskutbildning ansvarar i samarbete med sjukgymnast och elevassisteter för elevernas utveckling och lärande. Kartläggning utifrån delaktighet, jämlikhet och mångfald för att öka elevers livstillgänglighet Av texten ovan framgår att alla elever saknar talat språk, därav vilar det pedagogiska plattformen på Alternativ kompletterade pedagogik, AKK. I verksamheten används AKK i forma av bl.a. PECS, pictogram, tecken som stöd, pratplatta, ögonpekare eller taktil (tecken i hand). Ett konkreta exempel på hur en elev kommunicerar är att denne endast kan styra sina ögonrörelser, genom att fäst sina ögon på de bilder som för denne är aktuella. Ett annat exempel är en annan elev som alltid har på sin arm ett ja (grönt på v. arm) armband och ett nej (rött på h. arm) armband. Genom att läraren/elevassistenten ställer frågor till eleven kan eleven bekräfta med att antingen fästa ögonen på antingen ja- eller nejarmbandet. Därefter får eleven denne omdelbar respons, tex du tycker att de menar att du vill Våra föräldrar är elevernas språkrör eftersom våra elever har svårt att göra sin röst hörs är de viktiga samvekansaktörer och får på så sätt också verka som elevernas språkrör så att 1

2 våra elevers åsikter beaktas i förhållande till ålder och mognad i skolsituationen. Av dessa skäl har vi i skolans likabehandlingsplan ett avsnitt som utgår ifrån föräldrarnas perspektiv på likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen har vid ett flertal tillfällen lyfts och ventilerats på föräldraråd. Skolans uppdrag är att främja lärandet På Norrbackaskolan, har alla medarbetare höga förväntningar och en hög tilltro på elevens möjligheter till utveckling och lärande. Detta för att eleverna ska ges goda förutsättningar att utveckla sin fulla potential. Vilket också ligger i linje med MRP: Skolan och utbildningsprocessen ska i en trygg och utvecklande skolmiljö med fokus på ökade kunskaper ge eleverna förutsättningar att utveckla sin fulla potential. 1 Tillika poängterar Barnkonventionen att barnet/eleven ska inhämta kunskaper och värden utifrån sina egna förutsättningar. För att eleverna ska utvecklas så långt som möjligt ställer det krav på att utbildning erbjudas på olika sätt, således utifrån elevens behov och förutsättningar som t.ex. arbetsformer, kompensatoriska hjälpmedel och lärverktyg. För att främja lärandet kontaktade rektor hösten 2012 SPSM, för att undersöka möjlighetheten till en kompetens- och kunskapspåfyllning för Norrbackaskolan. Kompetensbehovet identifierades genom systematiskt kvalitetsarbete våren 2012 och uttrycktes på följande sätt i Kvalitetsredovisningen för Norrbackaskolan 2012: Skolans samlade behov är att öka alla komptens om elever med flerfunktionsnedsättningar, utvecklingsnivåer för att kunna möta varje elev på den nivå denne befinner sig. 2 I samtal med rådgivare Anna Sjölander och Christer Eriksson på SPSM samt rektor Norrbackaskolan Ann Catrin Sundling Andersson och chef i Sundsvalls kommun för Elevhälsa Lars Karlstrand synliggjordes och diskuterades kunskapsbehovet. En kommande ettårig insats utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande diskuterades fram. Insatsen och samarbetet med SPSM kom att få benämningen; Se mig och möt mig där jag är och jag ska utvecklas som startade i januari Samarbetet; Norrbackaskolan - SPSM d.v.s. projektinsatsen avslutades formellt ett och halvt år senare, den 14 augusti Den utvärdering av projektinsatsen som gjordes under vårterminen 2014 visar på att nästintill samtliga medarbetare anser att projektet har bidragit till att man har, än mer än tidigare diskuterat i arbetslagen/lärgrupperna elevers utveckling och lärande. Därtill visar samma höga svarfrekvens på utvärderingsfrågan; Jag har förbättrat mitt arbete med att möta elevernas behov och utifrån det stärka elevernas utveckling och lärande. 1 Mål och resursplan, med plan för KF Kvalitetsutvärdering Norrbackaskolan

3 Följande citat från utvärderingsblanketten visar på den framgångsfaktor projektet har haft för det kollegiala lärandet och att förlägga fokus på alla elevers utveckling och lärande: Genom kartläggning så att vi vet på vilken nivå eleverna ligger, kan vi utgå från vad varje elev kan och vad nästa steg för eleven ska bli. Samarbetet i personalgruppen gör så att vi kan stötta varandra så att varje elev får möjlighet att utveckla sin kommunikation på bästa sätt. Detta förfarande och kursupplägg möjliggjorde en gemensam kunskapsbildning där fokus under året har gått från individuellt kompetensutveckling till vikten av gemensamt lärande. I juni 2014 hade Norrbackaskolan och SPSM en lärprocessdag för att knyta ihop säcken dvs. summera lärprocessen samt tänka tillsammans på framgent behov., I juni 2014 fick skolan, såväl lärare som elevassistenter möjlighet att genomföra tre studiebesök i Storbritannien. Inför studiebesöken förbereddes sig grupperna på att observera och studerar besöken utifrån perspektiven; organisation (hur skolan har organiserat sig) inkludering, lärmiljö (hur lärmiljön är utformad såväl social som fysiskt, Styrdokument och IUP och AKK (teknisk som taktilt). Erfarenheter och lärdomar från våra studiebesök i England juni 2014, se bilaga 1 Av den litteraturläsning som vi har gjort framgår i den av SPSM utgivna Handledning Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning för skola och förskola, att strategin för funktionshinderspolitiken bygger på delaktighet, jämlikhet och mångfald för alla i vårt samhälle. Funktionshinderspolitiken ligger till grund för de insatser som skolhuvudmän och statliga myndigheter ska utföra. Det understryks även att tillgänglighet sträcker sig utöver de fysiska förhållandena i skolan. Tillgänglighet för barn och elever är också en fråga om undervisningens utformning, social samvaro, tillgång till alternativa lärverktyg och kommunikation samt alternativa sätt att visa sin kunskapsutveckling 3 En avhandling som vi har tagit del av är Östlunds Deltagandets kontextuella villkor. I den avhandlingen framförs en sammanfattningen av vad Östlund ser som träningsskolans utmaning när han menar att: verksamma i träningsskolan behöver skapa nya relationer med andra yrkeskategorier men också förändra sin lärarroll utifrån att skolan aktivs ska kunna arbeta med att alla ska aktivt kunna verka för att utöka elevernas delaktighet och inflytande genom att ges möjlighet till horisontella relationer. 4 3 Tufvesson C (2014) Handledning Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning för skola och förskola. Specialpedagogiska skolmyndigheten: Halmstad. 4 Östlund, D (2012) Deltagandets kontextuella villkor. Malmö högskola Fakulteten för lärande samhälle. s 236 3

4 Inom särskolan och specifikt inom träningskolan har vi haft en stark tradition av en till en undervisning i lärmiljön. Där det omvårdande och omsorgsperspektivet har haft en stark dominans. Av detta skäl känns det så angeläget att lyfta fram det Östlund påpekar: En förskjutning i perspektiv från mer en individuellt knutna synsätt till en orientering mot mer sociala skulle förhoppningsvis kunna innebära att de sociala processer som det omsorgsorienterade arbetet innebär inom träningskolan i större utsträckning kan ses som situationer där även de kunskapskrav som finns inom ämnesområdena skulle kunna bearbetas. Av litteraterläsning och b.la. genom projektsamverkan med SPSM som medarbetare och rektor har gjort framgår att om jäklighet, delaktighet och mångfald är viktiga begrepp att reflektera kring för att främja lärandet. Det handlar som vi ser det, till stor del om förhållningssätt och bemötande hos skolans lärare och elevassistenter. I Daniel Östlunds avhandling, framgår att: Trots att delaktighet varit ett centralt begrepp, särskilt i förhållande till människor med funktionsnedsättningar, vet vi mycket lite om hur det står till med delaktigheten i de kontexter som personer med funktionsnedsättningar möter. 5 Analys av vad kartläggningen visar är Norrbackaskolans behov En grundtrygghet hos eleven är att känna och uppleva delaktighet. Det är en rättighet och ger förutsättningar för lärandet i skolan. 6 För att öka våra elevers delaktighet i sitt lärande ser vi ett behov av att vi genom systematisk kunskapsbildning och kollektivt lärande behöver öka vår kunskap om elevernas samspel med omgivningen och lärmiljön. Av dessa skäl har vi formulerat delmålen på följande sätt: Vi vill utveckla elevernas möjlighet till samspel med omgivningen, Sålunda vill vi utveckla undervisnings utformning i lärmiljön så att innehållet i det som kommuniceras genom tillgängliggörande ökas, där flick- såväl som pojkelever har lika stort inflytande och tillgänglighetsutrymme. Därav vill vi också fokusera på lärmiljön. Vi vill vidareutveckla den fysiska lärmiljön, Sålunda tillgängliga arenor/mötesplatser och aktiviteter för att öka elevernas förmåga att uppfatta sig själva som en individ som har utvecklingsmöjligheter och är accepterad utifrån sin etiska/kulturella tillhörighet. 5 Östlund, D (2012) Deltagandets kontextuella villkor. Malmö högskola Fakulteten för lärande samhälle. s FN:s konvention om barns rättigheter, artikel 2 och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 4

5 Vi kan genom projektet SPSM; Se mig och möt mig där jag är och jag ska utvecklas, konstatera att lärandet sker i ett socialt samspel 7. Den slutsats som framkommit i utvärderingen och lärprocessdag är att man kan som pedagog och elevassistent utveckla sin roll, sitt förhållningssätt till eleverna och lärandet. Vi vill också lära mer av hur våra elever betraktar läraren och elevassistenten, sålunda vilken roll och betydelse av att kunna påverka eleverna ges möjlighet till och kan tillskriva omgivningen. Östlund anser att vi behöver skapa nya relationer med andra yrkeskategorier men också förändra lärarrollen. 8 Vi; lärare, elevassistenter och rektor på Norrbackaskolan har funderat och reflekterat över hur vi kan arbeta för att främja lärandet, sålunda vilka kvaliteter detta lärande samspel kräver och hur vi utvecklar vår lyhördhet och vår förståelse av det lärandet samspelet och hur det lärande samtalet kan vara en ständig pågående process för att stärka det kollektiva minnet och bidra till systematisk kunskapsbildning som ska öka livstillgängligheten för våra elever med flerfunktionsnedsättningar. Kartläggningen ger vid handen att vi, verksamma i träningsskolan behöver tänka utanför ramarna och vi ser det som angeläget att även koppla en arbetsterapeut med kunskap om AKK och en specialpedagog med spetskompetens kommunikationsutveckling för elever på tidig utvecklingsnivå till vår verksamhet som kan verka utanför/ovanpå den traditionellt beräknade ekonomiska kommunala ramarna. För på så sätt kan organisationen skapa ett team bestående av spetskomptenser; såsom terapeut, kommunikationsutvecklare och skolans sjukgymnast som vägleder övriga medarbetare i syfte att öka elevernas tillgänglighet i ett livsperspektiv, utifrån delaktighet jämlikhet och mångfald. Vi tror att med stöd av nya relationer med andra yrkeskategorier kan med hjälp av en förändrad lärararroll utveckla vår lyhördhet och vår förståelse av det lärandet samspelet som på långsikt ökar våra elevers livstillgänglighet. Östlund framför i tidigare nämnd avhandling, vad han ser som träningsskolans utmaning att: verksamma i träningsskolan behöver skapa nya relationer med andra yrkeskategorier men också förändra sin lärarroll utifrån att skolan aktivs ska kunna arbeta med att alla ska aktivt kunna verka för att utöka elevernas delaktighet och inflytande genom att ges möjlighet till horisontella relationer 9 Syfte (varför vi vill genomföra projektet) Projektet syfte är; dels att bidra till att utveckla elevernas delaktighet i sitt eget lärande d.v.s. utveckla kommunikativa interaktionsmönster som ökar elevernas påverkans möjligheter med 7 Strandberg, L (2006) Vygotskij i praktiken. Lund: Studentlitteratur 8 Ibid. 9 Östlund, D (2012) Deltagandets kontextuella villkor. Malmö högskola Fakulteten för lärande samhälle. s 236 5

6 utgångsläge i samspelet med omgivningen och genom en stimulerande lärmiljö som bjuder in till en progression i kommunikation, dels att vi vill fortsätta att utveckla lärar/pedagog och elevassistentrollerna förhållningssätt genom fortsatt kollektivt och systematiskt lärande där b.la. icke traditionellt knutna skolfolkprofessioner ingår, som bl.a. arbetsterapeut och specialpedagog med spetskompetens i kommunikationsutveckling, dels är syftet att reflektera över hur våra elever betraktar läraren och elevassistenten, sålunda vilken roll och betydelse av att kunna påverka eleverna ges På så sätt vill vi skapa en förbättrad livstillgänglighet för våra flerfunktionsnedsatta elever genom att anpassa den professionellt pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till våra elevers lärande. Planerade insatser Bidragsansökan avser: Arbetsterapeut 100% till en kostnad av kr/mån x PO-avgift samt semesterersättning = KR Specialpedagog 100% till en kostnad av kr/mån x PO-avgift samt semesterersättning = KR Dokumentatör/projektledaren 50% till en kostnad av kr/månad samt semesterersättning = kr Egen insats, sjukgymnast som samverkar med specialpedagog och arbetsterapeut kr/mån x PO-avgift samt semesterersättning = KR Total kostnad inkl. egna insatser: kr Förväntade insatser. De effekter som vi förväntar oss att projektet ska kunna bidra med på långsikt är att våra elevers livstillgänglighet ökar genom att våra kunskaper om de pedagogiska konsekvenserna av funktionsnedsättning ventileras, reflekteras och kollektiveras. Så att elever med funktionsnedsättning får en utbildning som präglas av likvärdighet, lika bemötande, full delaktighet och gemenskap. På kort sikt förväntar vi oss att projektet ska bidra med att vi på Norrbackaskolan utvecklar elevernas möjlighet till samspel med omgivningen, genom att fler professioner samverkar samt att vi genom tillförsel av den ovan beskrivna komptentens kan vidareutveckla lärmiljön. 6

7 Om det är så att vi kan genom bidragsansökan genomföra projektet Livstillgänglighet ser vi det som goda möjligheter till att beforska projektet Livstillgänglighet, t.ex. att en i verksamheten eller en lärar- specialpedagogstuderande skriver en C/ D-uppsats om detta angelägna område. Detta för att även framgent kunna lyfta vikten att fortsatt forskning inom området. Utvärdering För att inte allt för mycket tid ska gå från lärartiden till dokumentation av projektet tycker vi att det är klokt om en utomstående dokumentatör med projekt kunskap och erfarenhet kan dokumentera projektet därtill genom att filma planerade såväl som oplanerade interaktions tillfällen lärare/arbetsterapeut/specialpedagog och elev. När projektet avslutas vill vi utvärdera på följande sätt: Utvärderingsblankett som ska spegla processarbetet, Genom en lärprocessdag, där gemensamma lärdomar erfars Dokumentationsikon FC Kort sagt för att alla elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden utifrån sina egna förutsättningar belyser SPSM i Handledning Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning för skola och förskola att: Förskolanas och skolans uppdrag att främja lärandet förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda verksamheten om kunskapsbegreppet, om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden och hur kunskapsutveckling sker Tufvesson C (2014) Handledning Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning för skola och förskola. Specialpedagogiska skolmyndigheten: Halmstad. sid 39 7