Kallelse och föredragningslista. Kultur i Väst

Transkript

1 Kallelse och föredragningslista Kultur i Väst 27 januari 2017

2 Kallelse Referens Datum Magnus Bäckström Ordinarie ledamöter: Roland Karlsson (C) Beatrice Toll (S) Michael Brisman (M) Anders C Nilsson (S) Maria Hjärtqvist (S) Kent Olsson (M) Ingemar Basth (MP) Ersättare: Pär-Göran Björkman (S) Henrik Edin (L) Eivor Karlsson (KD) Övriga: Magnus Bäckström, förvaltningschef Christer Bergman, enhetschef Administration & IT Bengt Källgren, enhetschef Kultur & Samhälle och Kultur & Upplevelse Angelica Hadzikostas, enhetschef Kultur & Konstarter Ida Northfell, enhetschef Kommunikation Fackliga representanter från TCO, Saco och DIK Katarina Hultin, TCO Karin Lundmark, Saco/DIK Välkommen till styrelsemöte med styrelsen för Kultur i Väst. Föredragningslista och handlingar bifogas. Meddela om du önskar specialkost eller har allergi mot speciella födoämnen. Anmäl förhinder till Johanna Hagerius senast den 25 januari tel , e-post: johanna.hagerius@kulturivast.se Enligt uppdrag Magnus Bäckström Förvaltningschef Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Telefon: vx Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

3 Föredragningslista Sammanträde med styrelsen för Kultur i Väst den 27 januari 2017 Plats: Kultur i Väst. Konferensrum, Spinneriet Tid: Kl cirka med kaffe från kl Gemensam lunch kl på Kultur i Väst. Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Beslutsärende 1. Årsredovisning 2016 för Kultur i Väst 2. Attest och utanordningsförteckning Förslag Plan för intern kontroll 2017 Informationsärenden A. Detaljbudget per enhet 2017 B. Rapport från förvaltningschefen C. Rapport från verksamhetscheferna D. Kurser och konferenser E. Anmälningsärenden F. Anmälan av delegationsbeslut G. Övriga ärenden Roland Karlsson Ordförande Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Telefon: vx Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

4 Tänk på miljön Res gärna kollektivt ( Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Telefon: vx Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

5 Handlingar till styrelsen Kultur i Västs sammanträde den 27 januari Före varje ärende finns försättsblad med aktuellt ärendenummer enligt föredragningslistan

6 ÄRENDE NR 1

7 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUIV Kultur i Väst Handläggare: Christer Bergman Telefon: E-post christer.bergman@kulturivast.se Till styrelsen för Kultur i Väst Årsredovisning 2016 för Kultur i Väst Förslag till beslut Styrelsen för Kultur i Västs beslutar följande: 1. Årsredovisning 2016 för Kultur i Väst godkänns och översänds till regionstyrelsen. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Utfallet 2016 uppgår till 0,0 mkr. Prognosen i delårsrapport 2 uppgick till 0,9 mkr. Styrelsen för Kultur i Väst har att besluta om förvaltningens årsredovisning för Beredning Information enligt MBL (medbestämmandelagen) om årsredovisningen har getts arbetstagarparterna den 26 januari. Kultur i Väst Magnus Bäckström Förvaltningschef Christer Bergman Administrativ chef Beslutet skickas till rapport@vgregion.se Kulturnämnden f.k. Diariet Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Telefon: vx Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

8 Sida 1(19) Årsredovisning 2016 Kultur i Väst 2016 (Uppföljning 2016) Rapporten skapad av, Rapportstatus: Preliminär 1. Sammanfattning av verksamhetsåret 2016 Verksamheten på Kultur i Väst ska stödja och utveckla kulturlivet i Västra Götalandsregionen och baseras på det treåriga kulturpolitiska uppdrag som beslutats av Kulturnämnden är det andra året av detta uppdrag. Sammanlagt xxx aktiviteter av olika karaktär och omfattning har genomförts under året. Detta har skett inom verksamhetsområdena arkitektur, arrangörsutveckling, barn & unga, bibliotek, dans, film, jämställdhet, kommunikation, konst, konstartsövergripande, litteratur, musik, kultur- och samhällsutveckling, teater och tillgänglighet. Till detta kommer de horisontella perspektiven ökad internationalisering och mångfald inom kulturlivet. Kultur i Väst ses inom flera områden som ledande i regionen men även nationellt och verksamheten är efterfrågad och uppskattad i stora delar av regionens kulturliv. Bedömningen är att det kulturpolitiska uppdraget kommer att vara genomfört när treårsperioden är till ända. Parallellt med den utåtriktade kulturverksamheten har förvaltningen under året arbetat med ett omfattande utvecklingsarbete kring strukturfrågor, roller och mandat, uppföljning och analys samt kommunikation. Målet för utvecklingsarbetet är förbättrad arbetsmiljö och ökad effektivitet var första året för det nystartade Körcentrum Väst. Verksamheten har snabbt etablerat sig i regionens kör- och musikliv och fyller ett stort behov. I november arrangerade Kultur i Väst en stor nationell och internationell konferens kring publikutveckling Arts & Audiences. Konferensen blev en framgång och markerade startskottet för vår ambition att etablera Kultur i Väst som ett nationellt centrum för publikutveckling. Under året har Koncernkontoret kultur, Västarvet och Kultur i Väst genomfört ett omfattande utvecklingsarbete kring våra gemensamma roller, mandat och aktiviteter. Arbetet har utmynnat i en permanent Samverkansplattform som har stor potential att effektivisera verksamheten. Den största utmaningen är fortsatt verksamhetens mångfald avseende verksamhetsområden men också mångfalden perspektiv att förhålla sig till. Mångfalden är en styrka i sig men för stor diversifiering innebär också utmaningar i identitet, tydlighet och fokus, ledning, kommunikation, resurstilldelning och effektivitet. Sammantaget har förvaltningen och verksamheten under 2016 utvecklats i positiv riktning och stärkts inför kommande verksamhetsår.

9 Sida 2(19) 2. En starkare region med fortsatt satsning på kollektivtrafiken 2.2 Fokusområden Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land Arrangörsstödet för barn och unga skapar förutsättningar för alla barn i hela regionen att ta del av kultur. PÅGÅR Inom biblioteksarbetet stödjer och utvecklar Kultur i Väst biblioteksverksamheten i alla regionens kommuner. PÅGÅR Musikverksamheten består till stora delar av aktiviteter på olika platser runt om i regionen och i samarbete med lokalsamhället. PÅGÅR Kultur i Väst är en resurs för regionens kommuner i arbetet med kulturplaner och kulturen som samhällsutveckling. PÅGÅR Kultur i Västs arbete med arrangörsutveckling stärker och utvecklar lokala arrangörer inom föreningsliv m.m. i hela regionen. Specifikt kan nämnas projektet Ort till Ort Arrangör, ett inspirations- och kunskapsdelningsprojekt där arrangörer från en av Göteborgs förorter delar med sig av verktyg och metoder för att arrangera till olika grupper av unga på landsbygden. Syftet är att inspirera och möjliggöra för dessa grupper att engagera sig i det lokala kulturlivet samt att överbygga klyftor och visa på likheter mellan landsbygd och förort. Som del i projektet stimuleras kommunens eget arbete med unga och potentiella arrangörer. PÅGÅR Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Kultur i Väst har Vidgat deltagande interkultur som ett prioriterat område för 2016 och 2017 med målsättningen att arbeta just mot att bryta utanförskap och segregation. PÅGÅR Internutbildningar och inspiration i samband med förvaltningsdagar och andra tillfällen under året PÅGÅR Konstkonsulenterna tar fram en modell för ett mentorsprogram i samarbete med Dômens konstskola (Gbg) i syfte att bredda rekryteringen med ett uttalat mångfaldsperspektiv. PÅGÅR

10 Sida 3(19) Artist-in-Residence tillsammans med Angereds konsthall, där residenskonstnärer arbetar tillsammans med boende i området i deltagandebaserade processer. PÅGÅR Kontur - I samarbete med Arbetsförmedlingen möter Kontur nykomna kulturarbetare som vill matchas med yrkesverksamma kulturarbetare inom samma fält. Drivs av Kultur i Väst. PÅGÅR Pantrarna för upprustning av förorten i projektet Ort till Ort, i samarbete med Kultur i Väst. Arbetar med ett hvb-hem för ensamkommande killar i Nygård i Lilla Edet. PÅGÅR KiV är med i tre utbildningsdagar för SFI lärare i september. Huvudaktör och samarbetspartner är Mediapoolen Skövde. KLAR Fokus Mångspråk två internat lunch till lunch i höst på Nordiska folkhögskolan i Kungälv, fortbildning för bibliotekspersonal. Medier, metoder, samverkan och omvärldskunskap. Föreläsare från Migrationsverket, Internationella biblioteket mm. KLAR Framsidan har under 2016 ett temanummer kring hur biblioteken hanterar utsatta grupper och flyktingar/asylsökande i synnerhet. KLAR Home Away from Home leds av frilansmusiker Peter Pop och Göran Berg. Turné gjord våren 16, med rwandisk sångare och berättare och Peter Pop, öppen scen, mötesplats för nyanlända. Ska fortsätta senare i år i fler kommuner, formen inte riktigt klar. PÅGÅR Kulturkalaset Storan 20 aug för invandrade artister som bl a hittas via Home Away from Home. KLAR Ett breddat World Wide Orchestra ny form prövas, med mål att bredda rekryteringen till WWO. Turné i flera stadsdelar i Göteborg i juni i samarbete med Kultur für Alle, info på olika språk kring de workshops som hålls i höst och våren 17, dit nyanlända m fl är välkomna att vara med. Culture Camp sommaren 17 planeras. PÅGÅR, PLANERAS Sjumilakören ett körprojekt i Biskopsgården med deltagare från alla håll och kanter i världen. PÅGÅR Swedena nätverket och ideella föreningen Swedena samverkar med Kultur i Väst på Kulturkalaset och kring WWO mm, kommunicerar med och dokumenterar för arabisktalande. PÅGÅR Zarassi Trio spelar på flyktingboenden och asylboenden KLAR Önskelistan Anna Ottertun och David Bäck turnerar på asyl- och flyktingboenden KLAR Only Connect är ett exempel på ett dörröppningsprojekt i Oslo, ett festivalnätverk, där tonsättare från världens alla hörn och kanter får tillfälle att nätverka och inspireras av varandras och andras musik. Från Kultur i Väst deltar tonsättaren Mansoor Hoseini, Åke

11 Sida 4(19) Parmerud och Lars Carlson - de två sistnämnda i samarbete med RNM. KLAR Communitydansprojekt med kvinnor på Kvinnofolkhögskolan, lett av Stina Hedberg. PÅGÅR Kultur i Väst har stöttat Regionteater Väst i Borås i deras samarbete med Ashtar dans, ett danskompani från Syrien som har fått möjlighet att börja arbeta ihop igen trots att de är spridda över Sverige. KLAR I KiV:s lokaler har Birte Niederhaus arbetat med en grupp nyanlända med dans och teater. KLAR Initierat och stöttat ett projekt i Vänersborg och på Sjumilahallen i Biskopsgården med dansgruppen React där de har arbetat med olika lokala grupper för att undersöka deras närområde och sin relation till det. KLAR Initierat och stöttat ett projekt i Tanums kommun lett av danskonstnären Benno Voorham som har mött en grupp nyanlända pojkar från framförallt Afghanistan. KLAR Initierat och stöttat ett projekt i början av sommaren med den Berlinbaserade filmaren och danskonstnären Jo Parks KLAR I samarbete med Dans i Stockholms stad och län två gånger arrangerat Extra allt! en utbudsdag för communitydans där projekten ofta riktar sig till nya grupper eller mötet mellan olika grupper. KLAR 3. Ett kraftfullt miljöarbete 3.3 Verksamhetens miljöarbete Förvaltningen har infört sopsortering under året. 4. Ett kulturliv som engagerar 4.1 Prioriterade mål Deltagandet i kulturlivet ska öka Fasta kulturinstitutioner inom scenkonst, utställningsverksamhet m.m. kan ha sin ordinarie verksamhet som utgångspunkt för ett ökat deltagandet i kulturlivet. Kultur i Väst har inte motsvarande ordinarie verksamhet att utgå ifrån. Vår verksamhet är inriktad på att stödja andra aktörers utveckling. Vidgat deltagande är ett övergripande mål i Kultur i Västs uppdrag och ett ökat deltagande i kulturlivet kan sägas vara grunden för Kultur i Västs existens och för

12 Sida 5(19) all verksamhet förvaltningen bedriver. 4.2 Fokusområden Utveckla samverkan mellan regionens kulturverksamheter och civilsamhället/det fria kulturlivet Kultur i Väst verksamhet bygger till stora delar på samverkan med civilsamhälle och det fria kulturlivet. Här följer några områden som exempel. Kultur i Västs arbete med arrangörsutveckling stärker och utvecklar lokala arrangörer inom föreningsliv m.m. i hela regionen, inte minst genom den festivalplattform som skapats inom ramen för vårt uppdrag PÅGÅR Arrangörsstödet för barn och unga bygger främst på produktioner ur det fria kulturlivet. PÅGÅR Vi bidrar till det fria kulturlivets ökade internationalisering genom projektet Armkroksresor. PÅGÅR Många av Kultur i Västs verksamheter sker i nära samverkan med folkbildningen. PÅGÅR Stärka barns och ungas möjligheter att delta i kulturlivet Den verksamheten som riktar sig till och rör barn och unga är förvaltningens mest omfattande och involverar i princip alla verksamhetsområden och medarbetare. Centralt i detta arbete är Arrangörsstödet för barn och unga som möjliggör att ca barn i regionen tar del av ett kulturutbud. Scenkonstdagarna är en del av det arbetet. PÅGÅR Verksamheten för att stärka barn och ungas möjligheter att delta i kulturlivet och Kultur i Västs kraft inom området manifesteras i en stor nationell konferens och festival 2017 Prio0till18. PLANERAS Kultur i Väst förmedlar utvecklingsfrågor i serien nätverksträffar Mötesplats Barnkultur, vi arbetar med arkitekturfrågor ur ett barn och unga-perspektiv liksom en lång rad filmprojekt, LSS-verksamhet, aktiviteter kring läsfrämjande, framtidsprojekt som Techformance och utvecklingsprojekt som Expand. PÅGÅR, PLANERAS Kultur i Väst har bedrivit ett uppmärksammat utvecklingsprojekt avseende tillgänglighetsfrågor på Barnens Kulturkalas. PÅGÅR Inom musikområdet arbetar Kultur i Väst med ungdomsensembler som Vägus (Västra Götalandsregionens Ungdomsorkester), World Wide Orchestra, Höstlovskören m.m. PÅGÅR

13 Sida 6(19) 6. En attraktivare arbetsgivare 6.1 Prioriterade mål Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Kultur i Väst har en individuell utvecklingsplan för varje medarbetare. Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Kultur i Väst bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Förvaltningschef rapporterar löpande till styrelsen. Förvaltningen har i arbetsmiljöarbetet arbetat med fokus på frågor kring organisation, ledning, kommunikation och målförståelse enligt den förvaltningsövergripande handlingsplanen. Insatser för den enskilde medarbetaren för att förebygga utmattning och underliggande stress har gjorts i form av att alla medarbetare har erbjudits utbildningen "Stanna upp" under Fortsatt utbildning med inriktning grupp och organisation har erbjudits under hösten Utbildningarna hålls av Hälsan och arbetslivet. Under 2016 har förvaltningen tillsammans med fackets representanter initierat ett arbete för att få till stånd ett samverkansavtal. 6.2 Fokusområden Satsa på ledarskap Stärka och tydliggöra chefs- och ledarskapet är centralt i förvaltningens utvecklingsarbete PÅGÅR Under en längre tid har två av förvaltningens chefer haft dubbelt chefskap, d.v.s. varit chef över två enheter. Ingen av cheferna ligger över eller under normtalet för antal underställda medarbetare men verksamhetens art förutsätter ändå tätare chefsled. Under 2016 har en ny chef anställts och rekrytering av ytterligare en chef har genomförts under hösten. KLAR Under året har förvaltningen inrättat ett chefsstöd i form av mellanledet processledare KLAR Varje chef har en individuell utvecklingsplan med inslag av olika utbildningar och program

14 Sida 7(19) PÅGÅR 6.4 Chefsförutsättningar Ingen av cheferna ligger över eller under normtalet för antal underställda medarbetare men verksamhetens art förutsätter ändå tätare chefsled. Under en längre tid har två av förvaltningens chefer haft dubbelt chefskap, d.v.s. varit chef över två enheter. Under 2016 har en ny chef anställts och rekrytering av ytterligare en chef har genomförts under hösten. 6.5 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Kvinnor Män Totalt Utbildning, kultur och fritid 3,5% 0,9% 2,8% Teknik, hantverkare 37,8% 37,8% Administration 7,5% 1,2% 6,0% Totalt 5,1% 5,8% 5,3% Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 5,1% 3,4% Män 5,8% 8,7% Totalt 5,3% 4,9% Andel långtidssjukfrånvaro Andel Andel Kvinnor 54,6% 38,7% Män 81,3% 90,2% Totalt 62,5% 64,4% Sjukfrånvaron har ökat med 0,4 % jämfört med motsvarande period Flera medarbetare som varit långtidsjukfrånvarande under 2015 har nu helt eller delvis återgått i tjänst. Andelen långtidsjukfrånvaro för män påverkas av att en man varit sjukskriven hela året. Bedömningen är att sjukfrånvaron kommer att minska från och med januari Rehabiliteringsinsatser med stöd av Hälsan och arbetslivet har erbjudits när det varit aktuellt.

15 Sida 8(19) 6.6 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Antal anställningar Aktuell månad innevarande år Aktuell månad föregående år Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare Administration Totalt Antalet tillsvidareanställda har ökat med tre medarbetare. En enhetschef för Kommunikationsenheten började under året. Körcentrum inrättades och för att arbeta med körcentrum anställdes en konsulent och en koordinator. Antalet visstidsanställda är oförändrat. Sju är visstidsanställda med månadslön och en är timanställd. Netto årsarbetare 2016/Dec 2015/Dec Kultur i Väst 69,75 68, Kultur i Väst 69,75 68,61 Netto årsarbetare har ökat med 1,14. Det är en liten förändring som i huvudsak beror på ökningen av antalet medarbetare. Tre medarbetare har slutat under året och vid återbesättandet av dessa tjänster har kompetensprofilen anpassats för att matcha förvaltningens uppdrag. Belopp OB-tillägg Mertid,komp, fyllnadstidsersät Kultur i 4042 Enkel övertidsersättning Väst 4043 Kvalificerad övertidsersättnin Summa För medarbetarna på Kultur i Väst är grundschemat dagtid må-fr. I samband med olika evenemang förekommer tillfällig helgtjänstgöring. Ökningen av övertiden beror på att det krävts extra insatser vid införandet av nya webben och tillfälligt behov av förstärkning på Kommunikationsenheten. Det finns tre medarbetare som är ofrivilligt deltidsanställda. Detta bevakas i samband med rekryteringar och det har tillfälligt varit möjligt att erbjuda högre tjänstgöringsgrader.

16 Sida 9(19) 7. Goda förutsättningar för verksamheterna 7.4 Systematiskt förbättringsarbete 8. Rättigheter och folkhälsa 8.1 Mänskliga rättigheter och jämlik vård Kultur i Väst har tagit fram en handledning baserad på Rätten att delta i kulturlivet, riktlinjer för strategiområdet vidgat deltagande i regionens kulturstrategi. Handledning används av chefer och medarbetare i planering och uppföljning av alla aktiviteter för att säkerställa att frågor kring mänskliga rättigheter beaktas. Redovisa hur verksamheten har skapat förutsättningar för invånare/patienter att påverka och vara delaktiga i frågor som berör dem o Kultur i Väst arbetar sällan direkt gentemot den enskilde medborgaren men med företrädare i form av kulturtjänstemän, lärare, politiker, organisationer och institutioner. Redovisa insatser som verksamheten gjort för en mer jämlik information och kommunikation o Arbetat med internutbildning, fokus på frågan, utvecklingsarbete planerat Redogör för hur verksamheten arbetat med jämställdhetsintegrering. Beskriv särskilt arbetet med könsuppdelad statistik. o Ovan nämnda handledning är grunden i arbetet med jämställdhetsintegrering. En betydande del av verksamheten har också jämställdhetsfrågor inom kulturområdet i fokus. Kultur i Väst erhöll 2015 regionens jämställdhetspris för projektet Dirigent. o Finns det omotiverade skillnader utifrån kön? Nej o Vilka insatser har gjorts för att minska omotiverade skillnader? - o Om könsuppdelad statistik inte finns, förklara varför. Könsuppdelad statistik finns. Redovisa insatser som verksamheten har gjort för att nå grupper som tidigare varit svåra att nå o Se 2.2 Redovisa aktiviteter som verksamheten har genomfört utifrån Västra Götalandsregionens handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter ?

17 Sida 10(19) o Kultur i Väst har två barn- och unga konsulenter som arbetar med och bevakar detta område internt och externt o Handlingsplan för förvaltningen antagen våren 2016 o Information styrelsen våren 2016 o Utbildning ledningsgrupp våren 2016 o Förvaltningsövergripande utbildningsdag september 2016 o Nätverksträffar, utbildningar mm inom kultursektorn (pågående) Redovisa hur verksamheten arbetar för tillgänglighet för personer med olika funktionsvariationer. o Kultur i Väst har två konsulenter som arbetar med tillgänglighetsfrågor inom kultursektorn. Bland alla aktiviteter kan nämnas ett uppmärksammat samarbete med Kulturkalaset/Barnens kulturkalas samt en serie utbildningar Från att till hur om tillgänglighetsfrågor i kulturlokaler. o Kultur i Väst har inom Klangfärg en omfattande utbildningsverksamhet riktat till LSSverksamhet i regionen o Kultur i Väst ger månadsvis ut nyhets- och kulturmagasinet Ljudmagasinet för människor i regionen med synnedsättning. 8.2 Folkhälsa Det Kultur i Väst kan bidra med i frågan är i så fall att kultur sägs bidra till en god folkhälsa. 9. En budget i balans

18 Sida 11(19) 9.1 Ekonomiskt resultat Årets resultat uppgår till +0,0 mkr. I delårsrapport 2 var prognosen +0,9 mkr. Orsaken till differens mellan utfall och prognos är högre kostnader än beräknat på fjärrlåneverksamhet, Bokmässemonter, VÄGUS, World wide orchestra samt löner. 9.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans 9.3 Eget kapital Ingående eget kapital: 1,0 mkr Resultat: 0,0 mkr Utgående eget kapital: 1,0 mkr 9.4 Investeringar Förvaltningen har investerat för 168 tkr i främst ny AV-teknik. 10. Bokslutsdokument och noter Analyslänkar

19 Sida 12(19) Bokslutsdokument Anläggningstillgångar../../userfiles/1/documents/2155_2237_77876.xlsx../../userfiles/1/documents/2155_2237_B6209.xlsx 11. Tillkommande rapportering 11.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen Förvaltningen har i budgetplaneringen fokuserat på att öka det vidgade deltagandet. Förvaltningen har gjort en framställan till kulturnämnden om utökat arrangörsstöd med anledning av fler nyanlända barn i regionen. Exempel på satsningar med anledning av flyktingsituationen är Fokus Mångspråk två internat lunch till lunch i höst på Nordiska folkhögskolan i Kungälv, fortbildning kring medier, metoder, samverkan och omvärldskunskap för bibliotekspersonal. Föreläsare från Migrationsverket, Internationella biblioteket mm. Bibliotekstidskriften Framsidan har under 2016 ett temanummer kring hur biblioteken hanterar utsatta grupper och flyktingar/asylsökande i synnerhet. Home Away from Home - öppen scen och mötesplats för nyanlända. Zarassi Trio spelar på flyktingboenden och asylboenden. Önskelistan Anna Ottertun och David Bäck turnerar på asyl- och flyktingboenden. Projekt med en grupp nyanlända med dans och teater. Projekt i Tanums kommun lett av danskonstnären Benno Voorham som har mött en grupp nyanlända pojkar från framförallt Afghanistan Verksamheternas säkerhetsarbete Förvaltningen följer riktlinjerna i gällande säkerhetsstrategi Uppföljning av intern kontroll under 2016 Uppföljning av intern kontrollplan 2016 har redovisats för styrelsen i december Särskild återrapportering enligt beslut i regionfullmäktige 12. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Verksamheten Verksamheten på Kultur i Väst ska stödja och utveckla kulturlivet i Västra Götalandsregionen och baseras på ett treårigt uppdrag som beslutats av Kulturnämnden är det andra året av detta uppdrag. Verksamheten 2016 består av ett stort antal enskilda aktiviteter inom alla slags

20 Sida 13(19) kulturyttringar, den berör och innefattar alla regionens kommuner, den är efterfrågad och uppskattad och uppmärksammas även nationellt. Förutom de olika konstarterna musik, dans, film, litteratur, arkitektur, teater och konst arbetar Kultur i Väst med områdena barn & unga, bibliotek, arrangörsutveckling och kultur som samhällsutveckling samt inom flera horisontella perspektiv som ökad internationalisering, jämställdhet, mångfald och tillgänglighet i kulturlivet. Mångfalden i verksamheten är en fantastisk styrka men innebär också en risk för otydlighet och att omvärlden blir osäker på förvaltningens mandat och möjligheter. Internt pågår därför ett omfattande utvecklingsarbete med syfte att stärka och tydliggöra verksamheten. För 2016 är Vidgat deltagande Interkultur samt Öka internationaliseringen prioriterade områden. Den verksamheten som riktar sig till och rör barn och unga är förvaltningens mest omfattande och involverar i princip alla verksamhetsområden och medarbetare. Centralt i detta arbete är Arrangörsstödet för barn och unga som möjliggör att ca barn i regionen tar del av ett kulturutbud. En översyn av Arrangörsstödet har genomförts och rapporterats till styrelse och Kulturnämnd under senvåren. Rapporten inkluderar konkreta förslag till en utveckling av stödet. Förslagen har processats vidare under hösten. I samråd mellan presidierna för Kulturnämnden, Västarvet och Kultur i Väst har Samverkansplattformen fått i uppdrag att arbeta fram nya förslag. Arrangörsstödet bildar ett omfattande ekosystem av aktiviteter knutna till stödet. En av dessa är Kultur i Västs Scenkonstdagar 6-7 april som presenterade ca 30 nya akter av dans, musik, teater och cirkus/nycirkus inför arrangörer i regionen. En aspekt av barnkultur som kan lyftas fram särskilt är Kultur i Västs arbete med arkitektur i detta perspektiv. Barn och unga har erfarenhet om sin närmiljö som är viktig, vare sig det handlar om att planera en skolmiljö eller en stad i stort. Modellen i Västsverige har väckt stort intresse, både i nationella och internationella sammanhang. I kulturdepartementets utredning Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design, lyfts den fram som en förebild. Kultur för barn och unga och Kultur i Västs arbete inom området manifesteras i en nationell och internationell barnkulturkonferensfestival i september Evenemanget, som heter Prio0till18, blir förvaltningsövergripande och planeringen inför detta är ett viktigt inslag i verksamheten under innevarande år. Ett spännande pågående utvecklingsarbete inom barnkultur är Kultur i Väst-projektet Techformance som bygger på en kombination av scenkonst, ny teknik och dataspelskultur. I mars antogs en handlingsplan för förvaltningens arbete med Barnkonventionen. Utbildningsoch informationsinsatser för styrelse, ledningsgrupp och medarbetare har genomförts eller genomförs under hösten. Förvaltningsdagen 13 september hade Barnkonventionen som tema. Rörliga bilder och film är ett stort spännande område som allt fler upptäcker och använder sig

21 Sida 14(19) av. Kultur i Väst vill ge filmen växtkraft i Västra Götaland genom att lyfta biograferna som moderna mötesplatser, stärka nätverk och skapa arrangemang som stärker filmen som konstnärligt uttryck. Alla barn och unga ska kunna se film, göra film och förstå film oavsett var man bor i länet. Vårens stora evenemang Frame, Västra Götalandsregionens festival för kortfilm, genomfördes april med hela 118 bidrag från 23 kommuner i regionen. Detta är nytt rekord i antal filmer som lämnats in för tävlan. Kultur i Väst arrangerade en Biografnätverksträff 5 april och 11 oktober arrangeras en skolbiodag. Under mars-april arrangerades en serie samtal, seminarier och workshops på temat film och musik. Tävlingen Noomaraton arrangerades med regionfinaler i september och riksfinal 3 oktober. I början av februari arrangerades den stora MIK-dagen, en konferens om medie- och informationskunnighet, och följdes upp i en MIK-eftermiddag som arrangerades 11 oktober. Film Cloud och Film Cloud Nod arbetar kontinuerligt med en lång rad insatser och projekt som stödjer och utvecklar unga vuxnas filmskapande. Mixed Minds arrangerades 20 oktober och var ett konstartsövergripande arrangemang, en gränslös workshop med utgångspunkt från områdena film, dans och konst. Under 2016 gjordes en satsning på en serie utbildningar för att öka kunskaperna i Västra Götalands kommuner kring upphandling av konst. I juni presenterade Kultur i Väst rapporten De självorganiserade, om kluster för självorganiserad samtidskonst, vilken följdes upp av olika aktiviteter under hösten. Skriften/handledningen Vad är grejen med samtidskonst gavs ut innan sommaren och har fått ett fint mottagande. Kultur i Väst arbetar också med konstresidens i flera sammanhang, inte minst Residens Angered och det internationella AiR Nätverksträffar ordnas löpande inom bl.a. dans och litteratur och arbetet inom alla dessa områden kretsar också mycket kring olika typer av residens. Dansverksamheten inkluderar också projekt som Karuselldörrar som vänder sig till grupper av nyanlända barn och ungdomar i Tanum och Expand som utvecklar dansproduktioner för barn och unga. Kultur i Väst är aktiv inom det nordisk-baltiska dansnätverket Kedja och framförallt i Dansnät Sverige. I Västra Götaland är Kultur i Väst part i Dansnät Sverige och samarbetar med Dans i Borås, Dans NU! i Uddevalla, Vänersborg kommun, Stora Teatern i Göteborg, Vara Konserthus och Kulturbruket på Dal. Dessa scener presenterar kontinuerligt dansföreställningar genom Dansnät Sverige men också andra dansföreställningar. I samband med Dans & Teaterfestivalen stod Kultur i Väst värd för en träff med danschefsnätverket inom Svensk Scenkonst. Under 2016 inleddes arbetsformen Armkroksresor som är ett stöd för fria kulturutövare till ökad omvärldsorientering, nätverksbyggande och kompetensutveckling genomfördes en uppmärksammad utbildningsserie med främst kulturpolitiker som målgrupp. En

22 Sida 15(19) fortsättning/utveckling av denna utbildning startade hösten Arbetet inom biblioteksverksamheten baseras på den regionala Biblioteksplan som antogs i slutet av 2015 och som nu implementeras. 13 april arrangerades den stora konferensen Bibliotopia. Det omfattande projektet Fokus mångspråk, en utbildning i biblioteksverksamhet riktad till personer med annat modersmål än svenska, arrangerades under året. Bibliotekstidskriften Framsidan fick under 2016 en ny utformning och ett nytt namn: vid Bok & Bibliotek lanserades Kultur i Västs nya bibliotekstidskrift Noll27. Kultur i Väst var medarrangör till konferensen Digikult 6-7 april, nordisk arena för det digitala kulturarvet med fokus på tillgänglighet, delaktighet och utveckling. I Bokjuryn röstade barn fram årets bästa böcker. Vinnarna presenterades i april. Förra året röstade barn! Kultur i Västs medarbetare Katarina Dorbell har utsetts till årets Gulliverpristagare för sitt arbete med att knyta samman unga läsare och upphovsmän, bl.a. inom Barnens Bibliotek, Barnbokskatalogen och Bokjuryn september arrangerades Bok & Bibliotek där Kultur i Väst är en av de stora utställarna med vår Biblioteks- och berättarscenen. Arrangemanget är en av förvaltningens större aktiviteter under året där vi detta år presenterade 85 programpunkter under fyra dagar. Musikverksamheten färgas av ett omfattande utvecklingsarbete, en omstrukturering och omorientering utifrån den interna utredning kring Kultur i Västs roll som regional musikaktör som gjordes En del av den traditionella turnéverksamheten genomförs fortsatt under 2016 parallellt med att verksamheten söker sig nya riktningar. Vägus, Västra Götalands Ungdomssymfoniker, genomförde en turné i månadsskiftet januarifebruari med både skolkonserter och offentliga konserter, de senare på Vara Konserthus och Göteborgs Konserthus. I höstens föreställning Crash course, som gavs i oktober i Vara, Lidköping och Skövde, spelade Vägus Benjamin Brittens kanske mest kända och älskade orkesterverk The Young Person s Guide to the Orchestra och Brahms Symfoni nr 1 i c-moll. World Wide Orchestra, ungdomsorkestern med all världens musik på sin repertoar, genomförde under våren en mycket uppskattad turné på bl.a. flyktingförläggningar. Under året har ett arbete för att förnya och utveckla ensemblen initierats. I början av året slutfördes rekryteringen av körkonsulent och körkoordinator till det nystartade Körcentrum Väst. Funktionerna är på plats och verksamheten har startat. Körcentrum Väst har snabbt etablerats i musik- och kulturvärlden i regionen och nationellt. Ett inslag som uppmärksammats särskilt är satsningen på en kör för nyanlända i Biskopsgården samt körprojektet Äggen är slut, ett projekt kring körsång och klimakteriet. Kultur i Västs produktion Gränslandet erhöll utmärkelsen Årets tvärspel vid Folk- och Världsmusikgalan Gränslandet är en skolproduktion och rör sig mellan sång, musik, dans och poesi och mellan identiteter som genus och etnicitet.

23 Sida 16(19) Efter sommaren har planeringsarbetet inför Nationella Musikmötet 2017 startat. Kultur i Väst står värd för detta möte. Kulturchefen har initierat en översyn av musiklivet i regionen. Rapporten presenterades under hösten och innehöll ett starkt ifrågasättande av främst Kultur i Västs musikverksamhet men också arrangörsutveckling och kommunikation. Rapporten påverkar naturligtvis förtroendet för Kultur i Väst som musikaktör. Konsekvenserna av detta återstår att se. Arbetet med arrangörsutveckling är ett nyckelområde för Kultur i Väst och på flera sätt banbrytande i landet. Arbetsformer och metodik utvecklas kontinuerligt. Vi arbetar med arrangörsutveckling lokalt i projektet Pratbar, med utbildning och inspiration under rubriken Check, vi sprider kunskap och för samtal i PK-magasinet och i Arrangörspodden. Ort till Ort är ett inspirations- och kunskapsdelningsprojekt där arrangörer från Göteborgs förorter delar med sig av arrangörsverktyg, -metoder och erfarenheter till olika grupper av unga på landsbygden. Under 2015 etablerades Re:Publik, ett nationellt centrum för publikutveckling. Detta högaktuella område kan sägas vara det vidgade deltagandets praktik. Under 2016 byggdes verksamheten upp, inte minst genom den stora internationella konferensen Arts & Audiences i november som samlade 400 deltagare från regionen, nationellt och internationellt. En plattform för festivalutveckling för att stödja erfarenhetsutbyte, nätverk och kompetensutveckling har etablerats under året. I Kultur i Västs arbete kring tillgänglighet inom kulturområdet märks vår serie med utbildningar Från att till hur baserat på Handlingsplan för tillgänglig scenkonst och utställningar. Även Kultur i Västs arbete med att utveckla barnens Kulturkalas i Trädgårdsföreningen utifrån ett tillgänglighetsperspektiv har rönt stor uppmärksamhet. Verksamheten Klangfärgs utbildningsserie riktat till personal inom LSS och särskola är fortsatt uppskattad och efterfrågad. Under hösten var ett särskilt fokus på populära Höstrullen, filmfestivalen för kortfilmer gjorda inom LSS-verksamhet och gymnasiesärskola. En viktig insats inom tillgänglighetsområdet är Ljudmagasinet, taltidningen som bevakar kulturfrågor ur ett tillgänglighetsperspektiv. Ljudmagasinet riktar sig till personer som har en synnedsättning eller som är intresserad av kultur- och tillgänglighetsfrågor. Här hittar man reportage, fördjupningar och beskrivningar som målgruppen inte kan ta del av i andra medier. Tidningen är gratis och kommer ut en gång i månaden. I januari mottog Kultur i Väst Västra Götalandsregionens jämställdhetspris 2015 för projektet Dirigent, en utbildning för unga kvinnliga dirigenter. Under 2016 har projektet fortsatt och utvecklats. Den prioriterade inriktningen Vidgat deltagande, interkultur har haft ett genomslag i verksamhetsplaneringen och ett antal aktiviteter 2016 har tagit sikte på dessa områden. Det omfattande konsultativa arbete som bedrivs av Kultur i Väst är ett av de bärande inslagen

24 Sida 17(19) på förvaltningen. Kulturnämndens uppdrag 2016 innebär det andra året av Kulturnämndens treåriga uppdrag. Förvaltningsledning och ledningsgrupp har löpande avstämningar gentemot detta uppdrag - mot dess fyra huvudmål, mot alla prioriteringar och indikatorer. Ledningen har löpande rapporterat måluppföljning till styrelsen, och under hösten har styrelsen diskuterat och initierat en fördjupad rapportering. Bedömningen är fortsatt att Kultur i Väst kommer att svara väl mot uppdraget och dess genomförande. Inledande samtal kring nästkommande uppdragsperiod kommer att föras redan under första kvartalet 2017 vilket har inneburit ett internt förarbete under hösten. Kommunikation Som nämnts ovan pågår sedan 2014 ett internt utvecklingsarbete kring att tydliggöra Kultur i Västs verksamhet, mandat och möjligheter vilket innebär ett fokus på kommunikationsarbetet på förvaltningen. Den nya budgetstrukturen betyder att ansvaret för kommunikationsinsatserna tydliggörs och verksamheten effektiviseras. Ny kommunikationschef tillträdde 2 mars. En ny uppdaterad webb lanserades under samma månad. Ett större projekt kring en samlad presentation av verksamheten pågår liksom ett varumärkesarbete med symbol- och portalprojekt. Skriften Ett år med Kultur i Väst har rönt stor uppmärksamhet. Syftet har varit att tydliggöra och kommunicera verksamheten till en bredare målgrupp intressenter. Ett utvecklat varumärkesarbete tar sin början tidig höst Organisationsutveckling Styrelsen för Kultur i Väst uppdrog till förvaltningschefen att under våren presentera en rapport om hur den interna styrningen och kontrollen utvecklas. Detta baserat på tidigare översyn av Kultur i Väst och ett beslut i regionstyrelsen. Rapporten presenterades vid styrelsemötet 20 april. Rapporten pekar på ett antal insatser för att stärka chefs- och ledarskap så som ökad chefstäthet, inrättandet av mellanled, förändrad budgetstruktur och process, arbete med representativitet, ökade inslag av ledarutbildning och mentorsprogram, arbete med att tydliggöra roller, mandat och strukturer mellan Koncernavdelning Kultur, Västarvet och Kultur i Väst, inrättandet av en samverkansplattform mellan dessa tre, förändrad organisation kring kommunikationsfrågor samt arbete med organisationskulturen. På motsvarande sätt lyfter rapporten det pågående arbetet med att utveckla uppföljning och analys.

25 Sida 18(19) Alla ovan nämnda insatser har naturligtvis fortsatt under året. Under hösten har ny chef för enheten Kultur & Upplevelse rekryterats. Den tillfälliga lösning som mer eller mindre permanentats upphör därmed och förvaltningen återgår till det ursprungligen planerade antalet chefer. Ekonomi Kulturnämndens budget 2016 innebar att Kultur i Väst inte fick någon uppräkning för detta år vilket ledde till ett sparbeting på ca 1, 4 Mkr. För innevarande år hanteras situationen genom att några rekryteringar senarelagts och att vi vakantsatt en tjänst i samband med pensionsavgång. Förvaltningschefen har på uppdrag av styrelsen presenterat ett förslag till långsiktig besparing. Förslaget antogs av styrelsen i juni Budgetprocessen/verksamhetsplaneringen har fortsatt utvecklats och resulterat i en verksamhetsplan 2017 per verksamhetsområde. Dessa syftar till en mer effektiv styrning och ledning. Utfallet för 2016 uppgår till + 0,0 mkr. Arbetsmiljö Medarbetarenkäten som genomfördes hösten 2015 visade på tydliga förbättringar inom vissa områden jämfört med enkäten Dock återstår en hel del förbättringsarbete inom förvaltningen. Handlingsplaner finns för respektive enhet samt på förvaltningsnivå. Handlingsplanen på förvaltningsnivå fokuserar på organisatoriska och strukturella frågor vilket överensstämmer väl med den nya Arbetsmiljöföreskriften. Skyddskommittén initierade redan 2015 ett förebyggande arbetsmiljöarbete riktat mot underliggande stress. Arbetet föll väl ut och en fortsättning har genomförts hösten Under hösten har förvaltningsledning och fackliga representanter inlett ett arbete för att upprätta ett samverkansavtal. Övrigt Arbetet inom den samverkansplattform som skapats mellan Koncernavdelning Kultur, Västarvet och Kultur i Väst har varit omfattande. Det har innefattat en kartläggning av våra olika nätverk på internationell, regional och lokal nivå, ett gemensamt grepp kring den regionala kulturplanen och dess 75 utvecklingsinsatser samt ett analysarbete kring fördjupad samverkan inom sju områden. Dessa områden är Bidrag, Samverkan med folkbildningen, Seminarier och konferenser, Samarbete med kommunerna, Internationell samverkan, Forskning, utveckling och statistik samt Kommunikation. Samverkansplattformen har permanentats och arbetet fortgår. Under augusti har Kultur i Västs ledning på uppdrag av kulturchefen haft dialogmöten med de

26 Sida 19(19) flesta centrumbildningarna för att se över gränssnitt, roller och mandat. Analyslänkar (Länkar saknas)

27 Bokslutsdokument RR KF BR Kultur i Väst :51 Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto -2 5 Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens (2)

28 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. 2 (2)

29 Specifikation på anläggningstillgångar Kultur i Väst :25 Specifikation Immateriella anläggningstillgångar inkl. medicintekn. info.system Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0 Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden 0 0 Restvärde 0 0 Specifikation Byggnader och mark Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0 Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden 0 0 Restvärde 0 0 1(3)

30 Specifikation Maskiner och inventarier Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar och nedskrivningar Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden Restvärde Specifikation Leasingavtal, maskiner och inventarier Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0 Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden 0 0 Restvärde 0 0 2(3)

31 Specifikation Pågående investeringar Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0 Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden 0 0 Restvärde 0 0 3(3)

32 ÄRENDE NR 2

33 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer 2017 KUIV Kultur i Väst Handläggare: Christer Bergman Telefon: E-post christer.bergman@kulturivast.se Till styrelsen för Kultur i Väst Attest- och utanordningsförteckning Kultur i Väst 2017 Förslag till beslut Styrelsen för Kultur i Västs beslutar följande: 1. Attest- och utanordningsförteckning för Kultur i Väst 2017 godkänns. Sammanfattning av ärendet Styrelsen har att besluta om attest- och utanordningsförteckning för förvaltningen Kultur i Väst Magnus Bäckström Förvaltningschef Christer Bergman Administrativ chef Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Telefon: vx Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

34 Attest- och utanordningsförteckning 2017 Förvaltning: Kultur i Väst Förvaltningschef: Magnus Bäckström Ansvar Benämning Attestant Ersättare Gemensamt inom Magnus Bäckström Christer Bergman förvaltningen Magnus Bäckström Staffan Rydén Forskning och Utveckling Magnus Bäckström Christer Bergman Styrelse Magnus Bäckström / Christer Bergman Ansvar inom Christer Bergman Administration och IT Ordförande Magnus Bäckström Ansvar inom Kommunikation och Media Ansvar inom Kultur och Samhälle Ansvar inom Kultur och Konstarter Ida Northfell Magnus Bäckström / Christer Bergman Bengt Källgren Magnus Bäckström / Christer Bergman Angelica Hadzikostas Magnus Bäckström / Christer Bergman Ansvar inom Kultur och Upplevelse (januari-april 2017) Ansvar inom Kultur och Upplevelse (marsdecember 2017) Bengt Källgren Magnus Bäckström / Christer Bergman Jennie Wilhelmsson Magnus Bäckström / Christer Bergman Balansansvar Christer Bergman Magnus Bäckström Utanordnare Brittmari Ek Egeskog, Hanna Karlsson, Zenita Ahlin, Marie Gibson, Linda Yuen, Annelie Larsson, Maria Pallin, Marie-Louise Gustafsson, Inga-Lill Sandquist, Besarta Hoti Magnus Bäckström förvaltningschef. Christer Bergman ekonomichef 1 (2)

35 Staffan Rydén kulturchef. Roland Karlsson ordförande Bengt Källgren enhetschef. Angelica Hadzikostas enhetschef. Ida Northfell enhetschef Jennie Wilhelmsson enhetschef 2 (2)

36 ÄRENDE NR 3

37 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUIV Kultur i Väst Handläggare: Johanna Hagerius Telefon: E-post johanna.hagerius@kulturivast.se Till styrelsen för Kultur i Väst Plan för intern kontrollplan 2017 Förslag till beslut Styrelsen för Kultur i Västs beslutar följande: 1. Plan för intern kontroll 2017 fastställs 2. Förvaltningschefen får i uppdrag att redovisa uppföljning av genomförda kontroller till styrelsen för Kultur i Väst i anslutningen till årsredovisningen Sammanfattning av ärendet Enligt kommunallagen 6 kapitlet 7 ska varje nämnd och styrelse se till att den interna kontrollen är tillräcklig. Nämnder och styrelser har det primära ansvaret för den interna kontrollen med regionstyrelsen inom ramen för sin uppsiktsplikt ska förvissa att den interna kontrollen fungerar samt leda och samordna regionens arbete för att säkerställa att målen nås. Regiondirektören har beslutat om en rutin som kompletterar riktlinjerna och ger vägledning för arbetet. Styrelsen för Kultur i Väst ska fastställa en plan för intern kontroll för En arbetsgrupp på förvaltningen har arbetat fram underlag för planen och en riskanalys. Styrelsen för Kultur i Väst fått information och fört diskussion på styrelsemötet den 27 januari. Enligt rutin för arbetet med intern kontroll ska bl. a följande moment ingå i arbetet med den interna kontrollen Dokumentation av kontrollmiljö (t ex mål, uppdrag, miljö, styrande lagar och författningar, beroenden till andra verksamheter, specifika, unika faktorer mm) Riskanalys (årligen i anslutning till detaljbudgetarbetet, förvaltningsledning, olika kompetenser och nivåer inom verksamheten samt förtroendevalda delaktiga på något sätt, identifiera risker, värdera och prioritera risker, identifiera bakomliggande orsaker) Riskhantering Åtgärdsplan Plan för intern kontroll (fokusera på områden/särskilda kontrollmoment där man bedömer att utökade kontroller behövs och som grundar sig på de mål, lagar och andra styrdokument som styr verksamheten samt på genomförd riskanalys). Fördjupad beskrivning av ärendet Lagkrav, riktlinjer och rutiner Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Telefon: vx Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

38 Datum (3) Diarienummer KUIV I kommunallagen 6 kapitlet 7 regleras att varje nämnd har ansvar för att den interna kontrollen är tillräcklig. I regionstyrelsens beslutade riktlinjer står att nämnderna har ansvaret för att inom sitt verksamhetsområde följa regionövergripande regelverk. I ansvaret ingår också att upprätta en organisation och anta regler och anvisningar för den interna kontrollen. Regiondirektören har beslutat om en rutin som kompletterar riktlinjerna och ger vägledning för arbetet. Säkerhets och kontrollkultur I riktlinjen för intern kontroll står att säkerhetskultur handlar om de attityder till risker som en organisation och dess anställda har. En god säkerhets- och kontrollkultur finns när alla är uppmärksamma, vaksamma och tänker förbyggande och att det finns förståelse för att riskanalyser, kontroller och uppföljning behövs. Arbetet med intern kontroll uppmärksammar och hanterar risker och bidrar därmed till en effektiv verksamhet och måluppfyllelse. Arbetssätt för att ta fram planen Arbetet med plan för intern kontroll för styrelsen för Kultur i Väst 2017 fokuseras på styrelsens ansvar enligt reglemente beslutat i regionfullmäktige (RF) 24 november 2015 och uppdrag samt mål från RF och styrelsens egna mål fokusområden enligt detaljbudget. Förarbetet har skett på tjänstemannanivå och har sedan följts upp på styrelsen för Kultur i Västs sammanträde den 27 januari. I enlighet med rutinen för intern kontroll har följande gjorts: Genomgång av kontrollmiljön, bland annat lagar och författningar som styr verksamheten, reglemente, mål, detaljbudget, beskrivning av hur förvaltningen ser ut, väsentliga faktorer i övrigt Inventering och genomgång av risker. I det interna arbetet har en del förbättringsmöjligheter upptäckts och förts över till en åtgärdsplan. Arbetsgruppen har arbetat med riskanalys för intern kontroll och säkerhet parallellt. Material som ligger till grund för arbetet: Reglemente för styrelsen för Kultur i Väst (RF 204/2015, KUIV ) Detaljbudget Kultur i Väst 2017 (KUIV ) Delegeringsordning för Kultur i Väst (KUIV ) Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Kultur i Väst (KUN ) Säkerhetsarbetet mm Genomförande av beslut Kontroller kommer att genomföras under 2017 i enlighet med beslutad plan. Styrelsen för Kultur i Väst får uppföljning av genomförda kontroller i årsredovisningen för Beredning Se ovan under Arbetssätt att ta fram planen. Beslutsunderlag Plan för intern kontroll för styrelsen för Kultur i Väst som gäller för 2017 Riskmatris och bedömningskriterier Åtgärdsplan 2017 styrelsen för Kultur i Väst

39 Datum (3) Diarienummer KUIV Beslutet skickas till christina.karlsson@vgregion.se Diariet Kultur i Väst Magnus Bäckström Förvaltningschef Christer Bergman Administrativ chef

40 1 (6) Promemoria Datum Diarienummer KUIV Kultur i Väst Handläggare: Christer Bergman Telefon: E-post christer.bergman@kulturivast.se Kontrollmiljö Underlag till plan för intern kontroll för styrelsen för Kultur i Väst 2017 Utgångspunkter I kommunallagen 6 kapitlet 7 regleras att varje nämnd har ansvar för att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten i övrigt bedrivs på ett tillfredsställande sätt. Kommunallagen Riktlinjer för intern kontroll för Västra Götalandsregionen Rutiner för arbetet med intern kontroll i Västra Götalandsregionen 6 kap. 7 Regionstyrelsen beslut , 382 RS Enligt Västra Götalandsregionens rutin för arbetet med intern kontroll ska följande moment ingå i arbetet med den interna kontrollen: Dokumentation av kontrollmiljö *Vilka mål, uppdrag, lagar styr verksamheten *Finns det specifika, unika faktorer för styrelsen *Beroenden till andra verksamheter Riskanalys *Identifiera risker, prioritera risker och identifiera bakomliggande orsaker *Involvera flera perspektiv som förvaltningsledning, olika kompetenser och nivåer inom verksamheten Riskhanteringsplan Plan för intern kontroll *Om risker som behöver åtgärdas uppmärksammas ska dessa föras in i en åtgärdsplan *Ange vad som ska göras, vem som ska göra det och tidsplanen för arbetet *Planen ska grunda sig på de mål, lagar och andra styrdokument som styr verksamheten som på genomförd riskanalys *Planen ska fokusera på områden/särskilda kontrollmoment där man bedömer att utökade kontroller behövs Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Telefon: vx Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

41 Datum (6) Diarienummer KUIV Arbetssätt Fokus har lagts på att identifiera verksamhetsrisker risker som handlar om man inte uppnår fastställda mål samt att verksamheten inte bedrivs på ett effektivt sätt. Arbetet med plan för intern kontroll för styrelsen för Kultur i Väst 2017 fokuseras på styrelsens ansvar enligt reglemente beslutat i regionfullmäktige (RF) 24 november 2015 och uppdrag samt mål från RF och styrelsens egna mål fokusområden enligt detaljbudget. En arbetsgrupp på förvaltningen har gjort en riskvärdering och intern kontrollplan 2017 utifrån riskinventering och riskbedömning. Styrelsen för Kultur i Västs har sedan följt upp arbetet med en diskussion om riskanalys på sammanträdet den 27 januari. Arbetet med riskanalys och plan för intern kontroll för KUIV 2017 ska följa tidplanen för arbetet med styrelsens detaljbudget. Uppföljning av genomförda kontroller redovisas sedan i årsredovisningen för I enlighet med rutinen för intern kontroll har följande gjorts: Genomgång av kontrollmiljön, bland annat lagar och författningar som styr verksamheten, reglemente, mål, detaljbudget, beskrivning av hur förvaltningen ser ut, väsentliga faktorer i övrigt Inventering och genomgång av risker. I det interna arbetet har en del förbättringsmöjligheter upptäckts och förts över till en åtgärdsplan. Material som ligger till grund för arbetet: Reglemente för styrelsen för Kultur i Väst (RF 204/2015, KUIV ) Detaljbudget Kultur i Väst 2017 (KUIV ) Delegeringsordning för Kultur i Väst (KUIV ) Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Kultur i Väst (KUN ) Kontrollmiljö - styrelsen för Kultur i Västs Vad ingår i styrelsen för Kultur i Väst Kultur i Väst är en av Västra Götalandsregionens två förvaltningar med uppgift att främja kultur och genomför regional kulturpolitik på uppdrag av regionens kulturnämnd. Omsättning styrelsen för Kultur i Väst I detaljbudget för KUIV 2017 uppgår driftsbidrag från KN till 83,9 mnkr, statsbidrag med 0,2 mnkr och övriga intäkter med 2,1 mnkr. Fysisk placering Styrelsen för Kultur i Väst sammanträder 6 ggr/år och sammanträdena äger i regel rum i Göteborg. Ett styrelsemöte per termin brukar förläggas till en kommun i regionen. Tjänstemannastöd som arbetar mot styrelsen för Kultur i Väst Kultur i Väst har 80 tillsvidare anställda. Lagar och författningar som styr styrelsen för Kultur i Väst Här redovisas endast de mest centrala lagarna/författningarna Regeringsformen

42 Datum (6) Diarienummer KUIV Kommunallagen Tryckfrihetsförordningen Förvaltningslagen Offentlighet- och sekretesslagen Lag om offentlig upphandling Kommunal redovisningslag Personuppgiftslagen (PUL) 1998:204 Styrdokument Västra Götalandsregionens styrdokument på regionfullmäktiges nivå Regionfullmäktiges budget är det överordnade styrdokumentet för regionens verksamheter. Därutöver har regionfullmäktige/regionstyrelsen fastställt att bland annat följande dokument är styrande inom regionen: Vision Västra Götaland, RF 59/2005 Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland , RF 130/2013 Kulturstrategi En mötesplats i världen Miljöprogram för Västra Götalandsregionen, RF 197/2013 Inköpspolicy, RF 157/2004 Representationspolicy, RF 59/2015 Resepolicy, RF 9/2008 Policy för hälsa och arbetsmiljö, RF 141/2012 Västra Götalandsregionens styrdokument på styrelsen KUIV nivå Här redovisas följande styrdokument: Västra Götalands regionala kulturplan Kulturnämndens riktlinjer Tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst Kulturnämndens riktlinjer strategiområde Vidgat deltagande Kulturnämndens riktlinjer strategiområde Öka internationaliseringen Fokusområden i detaljbudget 2017 för KUIV (RF-mål): Deltagandet i kulturlivet ska öka Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Utveckla samverkan mellan VGR:s kulturverksamheter och civilsamhället/det fria kulturlivet Stärka barns och ungas möjligheter att delta i kulturlivet Kultur i Väst uppdragsmål Mål 1: Kultur i Väst främjar bred och fördjupad samverkan mellan skola, folkbildning, universitet och föreningsliv för ett vidgat deltagande i kulturlivet.

43 Datum (6) Diarienummer KUIV Mål 2: Kultur i Väst är en väl nyttjad resurs för kommuner, fria kulturutövare och folkbildningen. Mål 3: Kultur i Väst har en samordnande och utvecklande roll gentemot det fria kulturlivet för ett nyskapande kulturliv med hög kvalitet. Mål 4: Kultur i Väst är en efterfrågad resurs för det fria kulturlivet, civilsamhället, folkbildningen och kommunerna för kulturlivets internationalisering. Reglemente styrelsen för Kultur i Väst 2016 Här redovisas de mest centrala formuleringar i reglementet för KUIV som gäller från 1 januari 2016 A. Styrelsen för Kultur i Västs uppgifter 1 Styrelsen ska inom sitt verksamhetsområde a) följa vad som anges i lag eller annan författning b) följa det fullmäktige i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut har bestämt att styrelsen ska fullgöra c) verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. 2 Styrelsen ska bedriva kultur- och bildningsfrämjande verksamhet som grundas på inriktning och uppdrag från kulturnämnden. Uppdrag kan även mottas från externa uppdragsgivare. 3 Styrelsen svarar för drift, förvaltning och utveckling av de verksamheter som ingår i Kultur i Väst. I styrelsens uppgifter ingår att a) bedriva verksamheten effektivt och ändamålsenligt samt utveckla och följa upp verksamheten i enlighet med regionfullmäktiges beslut och regionstyrelsens anvisningar b) följa utvecklingen inom sitt område och ta initiativ rörande långsiktiga utvecklings- och strategifrågor c) samråda med övriga utförarstyrelser samt med regionstyrelsen för att utveckla, upprätthålla och samordna verksamheten i egen regi d) samråda med kulturnämnden om investeringar som påverkar verksamhetens inriktning och omfattning samt om finansiering av de ökade driftkostnaderna till följd av investeringarna e) nyttja det utbud av fastighets-, service-, IS/IT-, inköps- och företagshälsovårdstjänster som tillhandahålls internt av regionens styrelser och nämnder f) följa de beslut som regionstyrelsen fattar i sin roll att samordna och ha uppsikt över Västra Götalandsregionens verksamheter. Styrelsen ska verka för samordning och utveckling i samverkan med kommuner, kultur- och utbildningsaktörer, det fria kulturlivet samt med andra verksamheter

44 Datum (6) Diarienummer KUIV B. Gemensamma bestämmelser för samtliga nämnder, styrelser och kommittéer Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige 1 Styrelsen ska följa upp sin verksamhet kontinuerligt och säkerställa att den får tillräcklig information för att kunna ta sitt ansvar för verksamheten. Styrelsen ska rapportera till regionfullmäktige enligt regionstyrelsens anvisningar. Styrelsen ska också fullgöra rapporteringsskyldighet enligt speciallag. Företrädarskap 2 När styrelsen ingått avtal med extern part ska styrelsen företräda Västra Götalandsregionen i de frågor som följer av avtalet. Vid tvist av större vikt ska samråd ske med regionstyrelsen. Personuppgifter 3 Styrelsen är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i styrelsens verksamhet. Säkerhet 4 Styrelsen ansvarar för säkerheten inom sin verksamhet. Intern styrning och kontroll 5 Styrelsen ska fastställa och följa upp årlig plan för intern styrning och kontroll. Avskrivning av fordringar 6 Styrelsen har rätt att avskriva fordringar inom sitt förvaltningsområde. Tillgänglighet 7 Styrelsen ska inom sitt verksamhetsområde beakta behov av åtgärder för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Riskanalysmodell och bedömningskriterier Västra Götalandsregionens riskanalysmodell har tillämpats. Den bygger på en bedömning av sannolikhet och konsekvens enligt skalor från 1 till 4. Sannolikhet Osannolikt Liten sannolikhet Stor sannolikhet Mycket stor sannolikhet Konsekvens Försumbar Lindrig Allvarlig Mycket allvarlig

45 Datum (6) Diarienummer KUIV I modellen ingår även en riskmatris och bedömningskriterier med Västra Götalandsregionens acceptansnivåer för riskvärde av sannolikhet och konsekvens sammanvägt. Acceptansnivåer Acceptabel nivå Övervakningsnivå Oacceptabel nivå

46 Riskanalys Intern kontroll 2017 Risk Leder till Riskvärdering Reglemente för styrelsen för Kultur i Väst 2 Styrelsen ska bedriva kultur och bildningsfrämjande verksamhet som grundas på inriktning och uppdrag från kulturnämnden. Uppdrag kan även mottas från externa uppdragsgivare. Risk: KUIV får inte tillräckligt tydlig inriktning och tydliga uppdrag från Kulturnämnden Uppdrag och inriktning från KN uppfylls inte. Sannolikhet= 2 Konsekvens=2 Summa=4 Mellan 3 Styrelsen svarar för drift, förvaltning och utveckling av de verksamheter som ingår i Kultur i Väst. I styrelsens uppgifter ingår att a) bedriva verksamheten effektivt och ändamålsenligt samt utveckla och följa upp verksamheten i enlighet med regionfullmäktiges beslut och regionstyrelsens anvisningar Risk: KUIV bedriver inte verksamheten tillräckligt effektivt och ändamålsenligt och följer inte upp och utvecklar verksamheten tilläckligt väl. Beslut som tas i t ex kulturplan har ej föregåtts av en resursberäkning vilket kan minska möjligheten att uppfylla målen. Verksamheten bedrivs ineffektivt och utvecklas inte i enlighet med målen Sannolikhet= 1 Konsekvens=4 Summa=4 Mellan b) följa utvecklingen inom sitt område och ta initiativ rörande långsiktiga utvecklings och strategifrågor Risk: KUIV inte är tillräckligt aktiva i att följa utvecklingen och ta initiativ i långsiktiga utvecklings och strategifrågor. Verksamheten utvecklas i fel riktning Sannolikhet= 1 Konsekvens=4 Summa=4 Mellan c) samråda med övriga utförarstyrelser samt med regionstyrelsen för att utveckla, upprätthålla och samordna verksamheten i egen regi

47 Risk: KUIV samverkar inte tillräckligt hög grad med övriga utförarstyrelser samt med regionstyrelsen Regionens resurser utnyttjas inte i tillräckligt hög grad Sannolikhet= 1 Konsekvens=3 Summa=3 Låg 4 Styrelsen ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till fullmäktiges mål och styrmodell samt lagar och andra författningar för verksamheten. Risk: KUIV följer inte upp och kontrollerar att organisationens utforming är tydlig och ändamålsenlig. organisationens utforming blir ineffektiv Sannolikhet= 1 Konsekvens=3 Summa=3 Låg 5 Styrelsen är anställningsmyndighet för personal vid sin förvaltning med undantag för förvaltningschef som anställs av regionstyrelsen. Styrelsen har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde med undantag av de frågor som ankommer på regionstyrelsen. Styrelsen fastställer varje mandatperiod instruktion till förvaltningschef. Risk: KUIV uppfyller inte sitt ansvar gällande arbetsmiljöfrågor. Ett otydligt uppdrag från Kulturnämnden försvårar en ändamålsenlig organisation. ohälsosam arbetsplats Sannolikhet= 2 Konsekvens=4 Summa=8 Mellan Att delegeringsordningen inte följs och att delegeringsbeslut inte anmäls till styrelsen. Att medarbetare och förtroendevalda i KUIV inte kan reglerna kring offentlighetsprincipen, e-post och dokumenthantering tillräckligt. Styrelsen har inte uppdaterad kunskap och information. Sannolikhet= 1 Konsekvens=3 Summa=3 Låg Felaktig hantering av handlingar. Sannolikhet= 2 Konsekvens=3 Summa=6 Mellan

48 Att rutinerna för utbetalning av arvoden till förtroendevalda inte är tillräckliga eller inte följs. Att rutinerna för representation inte efterlevs av förtroendevalda och medarbetare inom KUIV. Att beslut och uppdrag inte genomförs i tid. Felaktiga utbetalningar. Minskat förtroende. Felaktiga utbetalningar. Minskat förtroende. Sämre måluppfyllelse. Förändring / utveckling sker inte som beslutat. Sannolikhet= 1 Konsekvens=4 Summa=4 Låg Sannolikhet= 1 Konsekvens=4 Summa=4 Låg Sannolikhet= 1 Konsekvens=4 Summa=4 Låg Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Kultur i Väst Uppdrag : Risk att målen i uppdraget inte är smarta, Målen är inte Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsbundna. Risk att KUIV har inte rätt resurser i förhållande till uppdraget Svårigheter att mäta och följa upp och bedöma måluppfyllelse Uppdraget utförs inte tillräckligt väl och budgetprocessen försvåras Sannolikhet= 3 Konsekvens=3 Summa=9 HÖG Sannolikhet= 3 Konsekvens=3 Summa=9 HÖG Mål: Mål 1: Kultur i Väst främjar bred och fördjupad samverkan mellan skola, folkbildning, universitet och föreningsliv för ett vidgat deltagande i kulturlivet. Risk att KUIV inte är tillräckligt aktiva i att främja eller fördjupa samverkan för ett vidgat deltagande i kulturlivet. Deltagande i kulturlivet vidgas ej Sannolikhet= 2 Konsekvens=4 Summa=8 Mellan

49 Mål 2: Kultur i Väst är en väl nyttjad resurs för kommuner, fria kulturutövare och folkbildningen. Risk att KUIV inte nyttjas som resurs tillräckligt väl av kommuner, fria kulturutövare och folkbildningen. Kultur i Väst är ej en väl utnttjad resurs Sannolikhet= 2 Konsekvens=4 Summa=8 Mellan Mål 3: Kultur i Väst har en samordnande och utvecklande roll gentemot det fria kulturlivet för ett nyskapande kulturliv med hög kvalitet. Risk att KUIV inte uppfyller sin roll som samordnande och utvecklande gentemot det fria kulturlivet. Kulturlivet utvecklas inte med tillräckligt hög kvalitet Sannolikhet= 2 Konsekvens=4 Summa=8 Mellan Mål 4: Kultur i Väst är en efterfrågad resurs för det fria kulturlivet, civilsamhället, folkbildningen och kommunerna för kulturlivets internationalisering. Risk att KUIV inte efterfrågas tillräckligt som en resurs för kulturlivets internationalisering. Internationaliseringen av kulturlivet utvecklas inte i önskvärd omfattning Sannolikhet= 2 Konsekvens=4 Summa=8 Mellan Kultur i Västs detaljbudget 2017 Fokusområden: Deltagandet i kulturlivet ska öka Risk att de insatser KUIV genomför inte bidrar till att öka deltagandet i kulturlivet. Att KUIV inte har tillräckligt med resurser för att genomföra insatser som ökar deltagande i kulturlivet samt har bra verktyg för uppföljning och analys. Deltagande i kulturlivet ökar inte Sannolikhet= 3 Konsekvens=3 Summa=9 HÖG Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Risk att KUIV: arbete för att bryta utanförskap och segregation inte bedrivs tillräckligt effektivt Utanförskap och segregation minskar ej Sannolikhet= 3 Konsekvens=3 Summa=9 HÖG

50 Stärka barns och ungas möjligheter att delta i kulturlivet Risk att de insatser KUIV genomför för barn och unga som målgrupp inte ger dessa större möjligheter delta i kulturlivet. Att KUIV Inte har tillräckligt med resurser att genomföra insatser som ger barn och unga större möjligheter att delta i kulturlivet samt har bra verktyg för uppföljning och analys. Barn och ungas möjligheter att delta i kulturlivet ökar ej Sannolikhet= 3 Konsekvens=3 Summa=9 HÖG Risker identifierade från säkerhetsperspektivet Låg kännedom om rutiner kring säkerhetsarbete och kris- och kommunikationsarbete. Bristade kunskap om vem som ansvarar för vad och när vid kritiska händelser. Att regionens/skl:s regler kring mutor och jäv inte följs Bedrägerier, oegentligheter, hot mot tjänsteman och politiker Skador på person och egendom Felaktiga beslut Beslut fattas på felaktiga grunder Bristande förtroende Personskador, felaktiga beslut Förtroendeskada Sannolikhet= 2 Konsekvens=3 Summa=6 Mellan Sannolikhet= 1 Konsekvens=4 Summa=4 Låg Sannolikhet= 1 Konsekvens=4 Summa=4 Låg

51 Intern kontroll Plan för intern kontroll Nämnd/styrelse: Styrelsen för Kultur i Väst Gäller år: 2017 Dnr: KUIV Fastställd av styrelsen för Kultur i Väst 2017-XX-XX XX

52 Plan för intern kontroll för styrelsen för Kultur i Väst 2017 Planen följer de riktlinjer för internkontroll enligt kommunallagen som regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen fastställt. Kontrollområde Kontrollmoment Funktion som ansvarar för att utföra kontrollen Hur gör vi? När görs kontrollen? Kontrollen rapporteras till Lag/ Styrdokument Kostnadskontroll och ekonomisk balans Finns ändamålenliga rutiner för kontroll och uppföljning av styrelsen för Kultur i Västs ekonomi? Ekonom, Förvaltningschef Bedömning av prognoser och eventuella avvikelser och skäl för dessa i samband med delårsoch årsrapportering okt-dec 2017 styrelsen för Kultur i Väst VGR interna riktlinjer Jäv, Bisyssla (tjänstepersoner och förtroendevalda) Följs VGR-riktlinjen om bisyssla vid nyanställning och vid utvecklingssamtal? Ordförande för förtroendevalda Förvaltningschef för tjänstepersoner Stickprov okt-dec 2017 styrelsen för Kultur i Väst Kommunallagen 6 kap 24-27, Lag om offentlig anställning, allmänna bestämmelser Delegering KUIV Genomförandekraft i förvaltningen Att beslutad delegeringsordning följs Finns planer för genomförande, är uppdragen tillräckligt tydliga för att kunna genomföras, sker återrapportering i tid? Förvaltningssekreterare Förvaltningschef Delegationsbeslut delges styrelsen i handlingarna till varje styrelsemöte Genomgång av Uppdrag och Verksamhetsplaner 2017 som beslutades i KUIV 2016 Varje styrelsemöte 2017 styrelsen för Kultur i Väst 2017 styrelsen för Kultur i Väst Kommunallagen, Delegeringsordning KUIV Uppdaterad

53 Plan för intern kontroll för styrelsen för Kultur i Väst 2017 Planen följer de riktlinjer för internkontroll enligt kommunallagen som regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen fastställt. Hantering av inkommande post Är hanteringen av inkommande post (brev, mail) till KUIV effektiv och korrekt Förvaltningssekreterare Redogörelse 2017 Förvaltningschef Förvaltningslagen, Offentligets och sekretesslagen Representation Följs riktlinjer- /rutiner av KUIV och förvaltningen? Ekonom/Förvaltningssekreterare Stickprov på representationsfaktur or 2017 Förvaltningschef Beslutade riktlinjer och rutiner för representation Resepolicy Följs riktlinjer- /rutiner av KUIV och förvaltningen? Ekonom/Förvaltningssekreterare Stickprov på resefakturor 2017 Förvaltningschef Beslutade riktlinjer och rutiner för resor Uppdaterad

54 Intern kontroll Åtgärdsplan Nämnd/styrelse: Kultur i Väst Gäller år: 2017 Dnr: KUIV

55 Åtgärdsplan för styrelsen för Kultur i Väst 2017 Åtgärdsplanen anger risker som identifierats och som bedöms behöver åtgärdas Identifierad risk Åtgärder Ansvarig Tidplan Genomförda åtgärder rapporteras till Att målen i uppdraget inte är smarta, Målen är inte Åtgärder för att motverka risken är: Förvaltningschef 2017 Styrelsen för Kultur i Väst Specifika, Mätbara, Arbeta för nya mål i Accepterade, Realistiska, Tidsbundna. nytt uppdrag Kan leda till: Svårigheter att mäta och följa upp och bedöma måluppfyllelse Att KUIV inte har rätt resurser i förhållande till uppdraget Kan leda till: Uppdraget utförs inte tillräckligt väl och budgetprocessen försvåras Att de insatser KUIV genomför inte bidrar till att öka deltagandet i kulturlivet. Att KUIV inte har tillräckligt med resurser för att genomföra insatser som Åtgärder för att motverka risken är: Arbeta för tydligare resurstilldelning mot mål i nytt uppdrag Åtgärder för att motverka risken är: Ta fram nya aktiviteter för att arbeta med ökat deltagande Förvaltningschef 2017 Styrelsen för Kultur i Väst Förvaltningschef 2017 Styrelsen för Kultur i Väst

56 ökar deltagande i kulturlivet samt har bra verktyg för uppföljning och analys. Kan leda till: Deltagande i kulturlivet ökar inte Att KUIV: arbete för att bryta utanförskap och segregation inte bedrivs tillräckligt effektivt Kan leda till: Utanförskap och segregation minskar ej Att de insatser KUIV genomför för barn och unga som målgrupp inte ger dessa större möjligheter delta i kulturlivet. Att KUIV Inte har tillräckligt med resurser att genomföra insatser som ger barn och unga större möjligheter att delta i kulturlivet samt har bra verktyg för uppföljning och analys. Kan leda till: Omdisponering av detaljbudget Utveckla nya arbetsmetoder Åtgärder för att motverka risken är: Ta fram nya aktiviteter för att bryta utanförskap och segregation Omdisponering av detaljbudget Utveckla nya arbetsmetoder Åtgärder för att motverka risken är: Ta fram nya aktiviteter stärka barn och ungas möjligheter Omdisponering av detaljbudget Utveckla nya arbetsmetoder Förvaltningschef 2017 Styrelsen för Kultur i Väst Förvaltningschef 2017 Styrelsen för Kultur i Väst

57 Barn och ungas möjligheter att delta i kulturlivet ökar ej

58 Västra Götalandsregionens riskanalysmodell - säkerhet Arbetsprocess Steg 1 Identifiera skyddsvärda tillgångar och hot Steg 2 Riskbedömning Steg 3 Riskhantering Riskmatris Om riskanalysen utgår ifrån skyddsvärda tillgångar som t.ex. informationstillgångar eller processer kan dessa dokumenteras. Identifiera hot inom riskanalysens avgränsning. Hot kan med fördel identiferas kopplat till olika processer eller aktiviteter eller skyddsvärda tillgångar. Beskriv de troliga konsekvenserna av hoten. Bedöm hur allvarliga konsekvenserna blir om hoten skulle inträffa samt hur sannolikt det är att hoten realiseras. Gör denna bedömning med hjälp av bedömningskriterierna på fliken (bedömningskriterier). Välj där en sannolikhetstabell som passar aktuell riskanalys. Identifera de sårbarheter som finns kopplat till varje hot. Identifiera också de åtgärder som krävs för att eliminera eller reducera sårbarheterna. Här finns även möjlighet att genomföra en ny riskbedömning som visar uppskattade konsekvenser och sannolikhet efter att föreslagna åtgärder genomförts. Välj med stöd av matrisen ut vilka risker som ska analyseras vidare. Matriserna visar förhållandet mellan sannolikhet och konsekvens samt de acceptansnivåer som gäller. Här kan riskmatrisen före åtgärder och efter åtgärder jämföras för upp skattat resultat av åtgärder. Terminologi Hot Ägare hot Konsekvens Sannolikhet Riskhantering Risk Sårbarhet Åtgärdsförslag Ansvarig för åtgärd Möjlig, oönskad händelse med negativa konsekvenser för organisationen. Vem äger hotet och har övergripande ansvar för att åtgärderna kopplat till hotet genomförs? Resultat av en händelse med negativ inverkan. Kan vara ekonomisk, dåligt anseende eller t ex legal påverkan. Ett mått på hur troligt det är att ett hot realiseras. Samordnade aktiviteter för att leda och styra en organisation med avseende på risk. Produkten av sannolikhet och konsekvens för att ett hot realiseras. Bristande förmåga hos en organisation, en process eller ett IT-system, att motstå och återhämta sig från olika former av påfrestningar. Vad kan göras för att eliminera, begränsa eller bevaka riskerna och dess sårbarheter? Vem/vilka ansvarar för att åtgärderna genomförs? Revisionslogg : Christoffer Eskilsson Skapat Låst rubrikrader Lagt till kolumn id+hot i steg 2 & 3 Ifyllda värden skall inte behöva skapas om/kopieras. Färgbotten skiljer editerbara celler från skyddade Använd skydda fält, så bara ifyllnadsceller kan redigeras : SSE Radhöjd ska anpassas/expandera med textmängd Anpassat utskriftsformat Lagt färger på flikarna Ändra flik Bedömningskriterier så att konsekvenserna kommer överst, samt ändrat medborgare till Invånare, och lagt till färgsymbolik i skalorna. Tillägg av kolumn för ägare av hot enligt uppdatering i ISO 27001:2014 Uppdatering makroknappar : Christoffer Eskilsson Uppdatering av makron Uppdatering av flik/cell-färger

59 : Christoffer Eskilsson : Christoffer Eskilsson Förändrat riskanalysflöde till en flik och borttagning av makron Tillägg av riskbedömning efter åtgärd Tillägg av riskmatris efter åtgärd Uppdatering av terminologi Förändring av acceptansnivå K4 S1 till Gul Tillagd kolumn för tidplan för åtgärd

60 Regional riskanalysmodell Sida 3(9) Steg 1 - Identifiera skyddsvärda tillgångar och hot Steg 2 - Riskbedömning Steg 3 - Riskhantering Skyddsvärt ID Beskrivning ID Hot Beskrivning av konsekvensen H01 H02 H03 H04 H05 H06 H07 H08 H09 H10 H11 H12 H13 H14 H15 H16 H17 H18 H19 H20 H21 H22 H23 H24 H25 H26 H27 H28 H29 H30 H31 H32 H33 H34 H35 H36 H37 H38 H39 H40 Hot Konsekvensbeskrivning Vilka blir konsekvenserna om hotet inträffar. Riskbedömning innan åtgärd Konsekven s Sannolikhet Riskvärde Fortsatt analys? Sårbarheter Vilka problem/brister ligger bakom riskerna? Åtgärdsförslag Vad kan göras för att eliminera, begränsa eller bevaka riskerna och dess sårbarheter? Ansvarig för åtgärd Vem/vilka ansvarar för åtgärderna? Ägare hot Vem äger hotet och har övergripande ansvar för att åtgärderna genomförs? Tidplan När ska åtgärden vara genomförd? Riskbedömning efter åtgärd Konsekven s Sannolikhet Riskvärde Utskriven :18

61 Riskmatris innan åtgärd Gul Röd Röd Röd Gul Mycket Gul Röd Röd Röd Mycket Gul allvarlig Gul Röd Röd Röd allvarlig Gul Gul Röd Röd Röd Gul Gul Röd Röd Röd Gul Gul Gul Röd Röd Gul Gul Gul Röd Röd Gul Allvarlig Gul Gul Röd Röd Allvarlig Gul Konsekvens Konsekvens Gul Gul Röd Röd Gul Gul Gul Röd Röd Gul Grön Gul Gul Gul Grön Grön Gul Gul Gul Grön Lindrig Grön Gul Gul Gul Lindrig Grön Grön Gul Gul Gul Grön Grön Gul Gul Gul Grön Grön Grön Grön Gul Grön Konsekvens Grön Grön Grön Gul Grön Försumbar Grön Grön Grön Gul Försumbar Grön Grön Grön Grön Gul Grön Grön Grön Grön Gul Grön Osannolikt Liten sannolikhet Stor sannolikhet Mycket stor sannolikhet Osannolikt Sannolikhet

62 Acceptabel nivå Risker som inte kräver någon åtgärd. Risken har värderats lågt och det har bedömts att den inte medför störningar i organisationen. Risk som kan accepteras men som ska bevakas. Dessa risker kan hanteras i den löpande verksamheten. Gul Övervakningsnivå Risker som behöver analyseras djupare. Riskerna ska bevakas i syfte att snabbt kunna sätta in åtgärd om händelsen inträffar. Gul Oacceptabel nivå Allvarliga risker som behöver åtgärdas snarast. Riskerna har värderats med hög sannolikhet eller hög konsekvens. Dessa risker kräver åtgärder från ansvarig chef och ska rapporteras till ledningen. Grön Matrisen är förinställd på Västra Götalandsregionens gällande acceptansnivåer. Vid behov kan nivåerna ändras med hjälp av matrisen nedan. Grön

63 Riskmatris efter åtgärder Röd Röd Röd Röd Röd Röd Röd Röd Röd Röd Röd Röd Röd Röd Röd Gul Röd Röd Gul Röd Röd Gul Röd Röd Gul Röd Röd Gul Röd Röd Gul Gul Gul Gul Gul Gul Gul Gul Gul Gul Gul Gul Gul Gul Gul Grön Grön Gul Grön Grön Gul Grön Grön Gul Grön Grön Gul Grön Grön Gul Liten sannolikhet Stor sannolikhet Mycket stor sannolikhet Sannolikhet

64 Redigering av acceptansnivåer Röd Röd Röd Gul Röd Röd Gul Gul Gul Grön Grön Gul

65 Konsekvens 1 1. Försumbar Patient/medarbetare Process Ekonomi Liten påverkan på liv, hälsa, rättigheter. Liten negativ effekt på verksamhetens förmåga att uppnå sina mål eller fullgöra sina primära uppgifter. Ingen märkbar skadekostnad för verksamheten. Ingen eller obetydlig skada eller kränkning för verksamheten, annan myndighet eller enskild fysisk eller juridisk person om den inträffar. Ingen eller obetydlig förtroendeskada för verksamheten Lindrig Patient/medarbetare Process Ekonomi Påverkan på liv, hälsa, rättigheter. Begränsad negativ effekt på verksamhetens förmåga att uppnå sina mål eller fullgöra sina primära uppgifter. Viss skadekostnad för verksamheten. Begränsad skada eller kränkning för verksamheten, annan myndighet eller enskild fysisk eller juridisk person om den inträffar. (Kan hanteras i det löpande arbetet.) Begränsad förtroendeskada för verksamheten Allvarlig Patient/medarbetare Process Ekonomi Stor påverkan på liv, hälsa, rättigheter. Stor negativ effekt på verksamhetens förmåga att uppnå sina mål eller fullgöra sina primära uppgifter. Stor skadekostnad för verksamheten. Allvarlig skada eller kränkning för verksamheten, annan myndighet eller enskild fysisk eller juridisk person om den inträffar. Allvarlig förtroendeskada för verksamheten Mycket allvarlig Patient/medarbetare Process Ekonomi Mycket stor påverkan på liv, hälsa, rättigheter (skadade eller dödsfall). Mycket stor negativ effekt på verksamhetens förmåga att uppnå sina mål eller fullgöra sina primära uppgifter. Mycket stor skadekostnad för verk-samheten. Mycket allvarlig skada eller kränkning för verksamheten, annan myndighet eller enskild fysisk eller juridisk person om den inträffar. Mycket allvarlig förtroendeskada för verksamheten.

66 Sannolikhet Tabell 1 Tabell Osannolikt Inträffar en en gång per år Det finns mycket få eller inga tecken på att hotet är verklighet i dag. 2. Inträffar en gång på per månad Inträffar sannolikt inte under normala 2 omständigheter och i vart fall inte Liten sannolikhet frekvent. Det finns vissa tecken på att hotet är verklighet i mindre omfattning i dag. 3. Inträffar en gång per vecka Kan mycket väl inträffa men troligtvis 3 inte särskilt frekvent. Det finns tydliga Stor sannolikhet tecken på att hotet är verklighet i vissa delar av verksamheten redan i dag Inträffar en gång dygn Sannolikheten är stor att det ska inträffa. Det är bekräftat att hotet är Mycket stor sannolikhet verklighet i väsentliga delar av verksamheten redan i dag eller att den väntas bli det i närtid.

67 ÄRENDE A

68 Personal Personal Verksamhe tskostnad Verksamhet skostnad Lokalkost nad Lokalkost nad Övriga intäkter Övriga intäkter Regionbi drag Regionbid rag Arrangörsstöd Kultur och Samhälle Kultur och Upplevelse Kultur och Konstarter Förvaltningschef, styrelse och Verksamhetsutveckli ng Administration och IT Kommunikation Kommentarer större förändringar 2017 jämfört med 2016: Kultur och Samhälle Övriga intäkter minskar eftersom KULDA inte finns Har funnits en kostnad också för denna verksamhet som inte heller finns 2017 Kultur och konstarter 0,5 Konsulent konstarter tillfört 2017 Detaljbudget 2017 Kultur i Väst

69 ÄRENDE D

70 1 (2) Kurser och konferenser Datum Diarienummer KUIV Kultur i Väst Handläggare: Johanna Hagerius Telefon: E-post: johanna.hagerius@kulturivast.se Till styrelsen för Kultur i Väst Kurser och konferenser Sammanfattning Den ledamot eller ersättare som önskar delta på seminarier om platsutveckling den 31 januari i Göteborg, 3 februari i Skövde, den 7 februari i Herrljunga samt den 9 februari i Göteborg beviljas detta. Anmälan sker till styrelsens sekreterare. Den ledamot eller ersättare som önskar delta vid Nationella Musikmötet 2017 den maj i Göteborg beviljas detta. Anmälan sker till styrelsens sekreterare. Seminarium platsutveckling Arbetar du med utveckling, attraktivitet och samhällsfrågor i en kommun i Västra Götaland? I början av 2017 sjösätts en samverkansplattform för kulturdriven platsutveckling genom fyra seminarier. Västra Götalandsregionen och kommunalförbunden samordnar sig för att tillsammans stödja kulturdriven platsutveckling. En tät samverkan med kommunerna är en förutsättning. I januarifebruari kommer vi i fyra seminarier att belysa och diskutera platsutveckling utifrån kommunernas olika utgångspunkter och möjligheter. Nationella Musikmötet 2017 Nu är det Kultur i Västs tur att stå som värd för Nationella Musikmötet. Vi lever och verkar i tider av förändring och har behov av att ta ut nya riktningar. Konferensen tar upp högaktuella frågor och belyser intressanta projekt kring vidgat deltagande, tillgänglighet och mångfald ur flera perspektiv. Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Telefon: vx Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

71 Kurser och konferenser, (2) Arvodesbestämmelser Enligt Västra Götalandsregionens arvodesbestämmelser för förtroendevalda gäller att respektive nämnd/styrelse har att besluta om deltagande vid kurs/konferens. För deltagande eller medverkande i endagskonferenser, temadag, studiebesök m.m. utgår halvt dagarvode.

72 ÄRENDE E

73 Dnr: KUIV Sammanställning över anmälningsärenden vid styrelsens Kultur i Väst sammanträde den 27 januari 2017 Protokoll och anteckningar Kulturnämnden den 8 december 2016 ( 121) avseende Äga rum/kreativa platser Kulturnämnden verkställighetsbeslut nr 48 avseende Residens för rörlig bild i Borås Personalutskottet den 7 december 2016 ( 43) avseende Aktivitetsplans för hälsa och arbetsmiljö 2017 Personalutskottet den 7 december 2016 ( 44) avseende Arbetsmarknadsinsatser Personalutskottet den 7 december 2016 ( 45) avseende Verksamhetsplan för VGR Akademin Personalutskottet den 7 december 2016 ( 46) avseende VGR Akademin avgränsning av uppdrag, organisation och verksamhet Regionfullmäktige den 29 november 2016 ( 198) avseende Handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter Regionfullmäktige den 29 november 2016 ( 220) avseende Ledamot i styrelsen för Kultur i Väst Regionstyrelsen den 13 december 2016 ( 316) avseende Handlingsplan för fullföljda studier Regionstyrelsen den 13 december 2016 ( 317) avseende Rese- och mötespolicy samt riktlinjer Regionstyrelsen den 13 december 2016 ( 322) avseende Fördelning av investeringsramar per förvaltning 1 (1)

74

75

76

77

78

79 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Koncernkontoret Handläggare: Per Djurberg Telefon: E-post: per. djurberg@vgregion.se Aktivitetsplan för Hälsa och arbetsmiljö 2017 Fokusområden Organisatorisk och social arbetsmiljö Hållbart arbetsliv Organisatorisk och social arbetsmiljö Öka kunskapen om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö) Hållbart arbetsliv Säkerställa att hälsofrämjande arbetssätt tillämpas NySam Nya samarbetsformer för strategisk företagshälsovård nyckeln till framgång för förebyggande och hälsofrämjande arbete Mobiliseringsinitiativet Uppföljning medarbetarenkät Hälsofrämjande insatser individ, grupp och organisation Hälsofrämjande ledarskap Erfarenhetsutbyte (aktuell forskning och goda exempel) Implementering av Guide Hälsa och Arbetsmiljö För Arbetsmiljödelegationen Per Djurberg Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

80

81

82 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Kristina Wallén Telefon: E-post: Till personalutskottet Arbetsmarknadsinsatser 2017 Förslag till beslut 1. Personalutskottet avsätter 15 mnkr ur det personalpolitiska anslaget till arbetsmarknadsinsatser för unga under Personalutskottet avsätter 14 mnkr ur det personalpolitiska anslaget till arbetsmarknadsinsatser för personer med funktionsnedsättning under Personalutskottet avsätter 10 mnkr ur det personalpolitiska anslaget till feriepraktik samt genomförande och utveckling av insatser för tidig kompetensförsörjning under Sammanfattning av ärendet PILA (praktik, introduktion, lärande, arbete) hanterar Västra Götalandsregionens arbetsmarknadsinsatser. PILA har till uppgift att arbeta övergripande mot förvaltningarna och utifrån de avsatta medlen fördela och styra mot prioriterade områden. Det innebär insatser för personer med funktionsnedsättning, unga arbetslösa, feriepraktik och tidig kompetensförsörjning samt vissa insatser för nyanlända. Funktionsnedsättning Arbetet med införandet av den nya processmodellen har genomförts och följer planen. Målet är att 130 personer med funktionsnedsättning erbjuds praktik, arbetsträning eller anställning med centralt stöd från PILA. Kostnaderna beräknas till 14 mnkr Unga arbetslösa Sammantaget arbetar PILA för att ca 110 unga arbetssökande per år ska få visstidsanställning inom Västra Götalandsregionens verksamheter i syfte att etablera sig på arbetsmarknaden, börja studera eller få ökad kännedom om VGR som arbetsgivare. Det utförs inom ramen för de två projekten TD (Tillgänglighetsdatabasen) och program ViA (Västra Götalandsregionens introduktionsprogram till arbetslivet) samt inom Tekniksprånget. Kostnaden för arbetsmarknadsinsatser för unga arbetslösa beräknas till ca 15 mnkr/år ur personalpolitiska anslaget under Tidig kompetensförsörjning Feriepraktiksatsningen gav 482 gymnasieelever möjlighet till 4 veckors praktik inom VGR:s verksamheter under Inför 2017 beräknas ca 500 feriepraktikplatser kunna anordnas. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

83 Datum Diarienummer RS (4) Nya samarbeten med kommunernas studie- och yrkesvägledare har inletts för att nå skolelever med arbetsmarknadskunskap. Fortsatt deltagande i vägledningsmässan Gymnasiedagarna är en planerad aktivitet för Genom att avsätta 10 mnkr 2017 kan PILA genomföra feriepraktik samt utveckla och genomföra insatser för tidig kompetensförsörjning. Nyanlända PILA samverkar med Arbetsförmedlingen kring nyanländas etablering genom att skapa gemensamma ramar kring arbetet med att erbjuda praktikplatser inom ramen för arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska insatser. Fördjupad beskrivning av ärendet Funktionsnedsättning En ny arbetsmodell har införts och implementering av den pågår. När modellen är fullt införd under 2017 kommer ca 130 personer med funktionsnedsättning, aktuella vid Arbetsförmedlingen, att arbetsträna, praktisera eller arbeta inom VGR med centralt anslag eller stöd från PILA. Införandet av modellen följer planen och under 2016 erbjöds 91 personer varaktig anställning i nedtrappningsmodellens första steg. 15 personer har arbetstränat eller praktiserat och kommer att erbjudas anställning om arbetet fungerar som planerat beräknas kostnaden till 14 mnkr för insatser för personer med funktionsnedsättning. Unga arbetslösa TD-projektet har drivits sedan hösten 2013 och har under 2016 hittills anställt 25 unga arbetssökande på de 15 helårsplatserna. 2 praktikplatser för nyanlända har startats under 2016 och ytterligare 4 startar under Följeforskning av program TD har inletts under hösten 2016 för att dokumentera insatsen och dess resultat. Program ViA har under 2016 anställt 75 unga. Programmet bygger på att unga anställs på Yrkesintroduktionsavtal i organisationens verksamheter och syftar till att ge unga personer arbetslivserfarenhet och sprida kännedom om VGR:s många yrken för att underlätta fortsatta studie- och yrkesval. Program ViA drivs av koncernstab HR i samarbete med koncernstab Regional utveckling och har fått fortsatta medel beviljade av RUN för (Dnr RUN ). Tekniksprånget är en satsning som IVA (Ingenjörsvetenskapliga akademin) driver och innebär att teknikintresserade gymnasiestudenter erbjuds betald praktikplats under 4 månader för att väcka intresse för tekniska och naturvetenskapliga studier och yrken. VGR erbjuder 5 platser under Den beräknade kostnaden för de långsiktigt beslutade insatserna riktade till unga arbetslösa är 15 mnkr under Tidig kompetensförsörjning Feriepraktik är en satsning som sommaren 2016 gav 482 ungdomar på gymnasiet en möjlighet till 4 veckors betald praktik i någon av VGR:s verksamheter. Syftet är att sprida kunskap och kännedom om några av alla de yrken som finns inom

84 Datum Diarienummer RS (4) VGR. Satsningen är framgångsrik och utvärderingarna är mycket positiva, både från de unga och arbetsplatserna. Ett nytt rekryteringssystem tas fram och införs inom hela VGR för att underlätta förvaltningarnas arbete med ansökningar, lottningsförfarande och uppföljning. Den höjda arbetsgivaravgiften för unga som infördes första halvåret 2016 har påverkat lönekostnaden med en fördyring på drygt 20 %. Inför 2017 beräknas ca 500 feriepraktikplatser kunna anordnas i VGR:s regi. Studentmedarbetare är ett framgångsrikt koncept och under 2016 anställdes 20 högskolestuderande i VGR. Genom att anställa studenter från akademiska universitets- och högskoleutbildningar på deltids projektjobb sprids kunskap och kännedom om olika yrkesområden inom offentlig sektor. Flera av studentmedarbetarna har sedan anställts i VGR efter examen. VGR deltog som utställare på gymnasiemässan i Göteborg och nådde då ca högstadieelever och deras föräldrar inför gymnasievalet. I december 2016 medverkar VGR på Euroskills för att marknadsföra olika vårdyrken i samband med yrkestävlingarna inom undersköterskeyrket och där beräknas ca besökare totalt. Ett samarbete med studie- och yrkesvägledare inom grundskolan har inletts för att nå de unga med arbetslivskunskap redan i ett tidigt skede. Målet är att genom skolmaterial, mässor och andra aktiviteter visa de möjligheter som finns inom offentlig sektor. I samarbete med koncernstab Regional utveckling har en pilotsatsning gjorts på att ta fram fyra korta informationsfilmer i Virtual Reality-teknik (VR) som ska ge en levande och positiv upplevelse av att jobba inom hälso- och sjukvården i VGR. Dessa kommer att användas på mässor och i andra sammanhang där det är ett lämpligt verktyg för upplevelsebaserad information. En utvecklad arbetsmodell och plan för internt samarbete inom VGR runt tidig kompetensförsörjning behöver tas fram under Kostnaden för att genomföra Feriepraktik och utvecklade insatser för att nå unga beräknas till 10 mnkr för Nyanlända En avsiktsförklaring har tagits fram för att tydliggöra samarbetets förutsättningar och ansvarsfördelningen mellan VGR och Arbetsförmedlingen i arbetet med att erbjuda praktikplatser för nyanlända. Insatserna syftar till att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för nyanlända inom olika yrkesgrupper som saknar eller har begränsad erfarenhet inom sitt utbildningsområde på den svenska arbetsmarknaden. Dessa praktikplatser ger även VGR en möjlighet att visa upp arbetsplatser och arbetsuppgifter och därmed bidra till framtida kompetens-försörjning. Ett samarbete med Arbetsförmedlingen runt att medverka vid inspirationsmässor för yrken inom hälso- och sjukvård har inletts och kommer att nå många av de nyanlända och övriga arbetssökande. Finansiering Personalutskottet avsätter 15 mnkr till arbetsmarknadsinsatser för unga arbetslösa, 14 mnkr till arbetet med personer med funktionsnedsättning, 10 mnkr till

85 Datum Diarienummer RS (4) feriepraktik och utveckling av insatser för tidig kompetensförsörjning samt vissa insatser för nyanlända ur det personalpolitiska anslaget Uppföljning av PILA:s uppdrag sker halvårsvis. Koncernkontoret Marina Ohlsson Personaldirektör Lena Eriksson Chef, enhet kompetensförsörjning Besluten skickas För genomförande till: Koncernstab HR/ Marina Ohlsson, marina.r.olsson@vgregion.se Koncernstab HR/ Lena Eriksson, lena.k.eriksson@vgregion.se Koncernstab HR, PILA/ Kristina Wallén, kristina.wallen@vgregion.se För kännedom till: Koncernstab HR/ Eva Johansson, eva.johansson@vgregion.se Avdelningen rättighet/ Viveca Reimers, viveca.reimers@vgregion.se Avdelningen rättighet/ Marianne Salén, marianne.salen@vgregion.se

86

87 1 (6) Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernstab HR Handläggare: Eva Lundh, telefon E-post: Till personalutskottet VGR Akademin avgränsning av uppdrag, organisation och verksamhet Förslag till beslut Personalutskottet beslutar följande: 1. Personalutskottet fastställer nedan redovisade bärande principer för VGR Akademins verksamhet, organisation och uppdrag för Personaldirektören får i uppdrag att under första kvartalet 2017 utreda konsekvenserna av att överföra utbildningsadministrationen inom konferens- och utbildningscentrum till VGR Akademin. Sammanfattning av ärendet Vid personalutskottets möte i juni 2016 lämnades en redogörelse för arbetet med att ta fram bärande principer för VGR Akademin. Utskottet beslutade att uppdraget att precisera VGR Akademins uppdrag, verksamhet, och gränsytor gentemot andra aktörer skulle redovisas för personalutskottet i oktober I oktober presenterades det pågående arbetet för personalutskottet i dess egenskap som politisk styrgrupp för VGR Akademin. Vid styrgruppsmötet konstaterades att beslut om verksamhetsplan och avgränsningar ska fattas av personalutskottet och inte av styrgruppen. Frågan återkommer därför som information till personalutskottet i november och som ett beslutsärende i december. Följande bärande principer för VGR Akademins verksamhet, organisation och uppdrag för 2017 föreslås: VGR Akademins uppdrag är fortbildning och kompetensutveckling och omfattar således inte utbildningsuppdraget, FOU-frågor eller vidareutbildning. VGR Akademins primära målgrupper är medarbetare och chefer i Västra Götalandsregionen. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

88 (6) VGR akademin ska bedriva regiongemensam utbildning d v s utbildningar som antingen riktar sig till alla förvaltningar eller till alla förvaltningar inom hälso- och sjukvård. Det regiongemensamma utbildningsutbudet ska främst riktas mot tre områden: professionell utveckling, chefs- och ledarutveckling samt kompetens- och verksamhetsutveckling. VGR Akademins roll vad gäller chefs- och ledarutveckling är att sammanföra utbudet i VGR Akademins gemensamma utbildningsportal, att kvalitetssäkra det pedagogiska upplägget och att bidra i arbetet med att ta fram lärandemål och effektutvärdering. Ansvaret för chefsutbildningar och chefsutveckling kvarstår inom Koncernstab HR, enheten för kompetensförsörjning. VGR Akademins utbud är en kombination av efterfrågestyrd och utbudsstyrd utbildning. I VGR Akademin ingår VGR Campus Nya Varvet och PLUS. Inga ytterligare verksamheter/enheter tillförs VGR Akademin från årsskiftet Fördjupad beskrivning av ärendet Utbildningsuppdrag och FOU-verksamhet Kompetensutveckling och fortbildning är en delprocess i kompetensförsörjningsprocessen vilket innebär att det finns beröringspunkter med andra verksamheter/områden som också är involverade i kompetensutveckling och utbildningsfrågor. Ansvaret för kompetensförsörjningsfrågor på regionnivå finns inom Koncernstab HR. Här hanteras också utbildningsuppdraget på övergripande nivå d v s att hälso- och sjukvården ska tillhandahålla kliniska utbildningsplatser av god kvalitet och i tillräcklig omfattning för de utbildningar som utbildar för arbete inom hälso-och sjukvård. Hälso- och sjukvårdens utbildningsuppdrag regleras i hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, patientsäkerhetslagen och nationella avtal/överenskommelser mellan staten och landstingen/regionerna och syftar till att säkerställa kompetensförsörjningen av personal inom hälso- och sjukvården. Med utbildningsuppdraget avses inte kompetensutveckling som görs för redan anställd personal. VGR Akademins uppdrag är fortbildning och kompetensutveckling för regionens medarbetare och chefer och omfattar således inte utbildningsuppdraget. Även FOU-verksamheten innefattar utbildningsaktiviteter. Då det finns en särskild organisation i VGR för FOU-frågorna är inte heller dessa en uppgift för VGR Akademin. Däremot ska naturligtvis de utbildningar som VGR Akademin erbjuder i förekommande fall vara evidensbaserade och bygga på aktuell forskning. Kompetensutveckling, fortbildning och vidareutbildning VGR Akademins fokus är kompetensutveckling och fortbildning och inte vidareutbildning. Kompetensutveckling handlar om att chefer och medarbetare får möjlighet att utveckla sig i sin yrkesroll genom olika typer av utbildning och andra aktiviteter se vidare under avsnitt kompetens- och verksamhetsutveckling. Både fortbildning och kompetensutveckling har fokus på att kunna växa och utvecklas i den nuvarande yrkesrollen medan vidareutbildning har en mer formell innebörd och handlar om utbildning för att kunna gå vidare till en ny eller delvis ny yrkesroll. VGR Akademins uppdrag är således i första hand kompetensutveckling och fortbildning, inte vidareutbildning såsom YH-utbildning för undersköterskor, specialistutbildning för sjuksköterskor, ST-utbildning mm. Gränserna mellan de olika formerna är ibland flytande men som vi uppfattat vårt uppdrag hör t ex breda poäng-utbildningar hemma i VGR

89 (6) Akademin. Med breda poängutbildningar avses utbildningar som rör en stor yrkesgrupp på flera förvaltningar eller flera olika yrkesgrupper på flera förvaltningar. Målgrupper Målgrupper för VGR Akademin är i första hand chefer och medarbetare i regionens olika verksamheter. Dessa kan kompletteras med deltagare från samarbetspartners till VGR vid behov. Detta får bedömas från fall till fall tills en praxis har etablerats. Däremot bör utbildningar och andra kompetensutvecklingsaktiviteter inte riktas till externa deltagare och organisationer då syftet med VGR Akademin inte är att bedriva affärsverksamhet. Det har framförts att viss utbildning för förtroendevalda också borde kunna inrymmas i VGR Akademin; något som innebär en utökning av det ursprungliga uppdraget och i så fall kräver beslut av personalutskottet. Vad gäller möjligheterna för externa vårdgivare med vårdavtal att delta i utbildning som arrangeras av VGR hänvisas till regiondirektörens beslut Hur detta beslut påverkar VGR Akademins målgrupper och utbud får utredas vidare. Regiongemensam utbildning Enligt regionstyrelsens inriktningsbeslut ska VGR Akademin bedriva regiongemensam utbildning för medarbetare och chefer i VGR. Med regiongemensam utbildning avses utbildning som antingen riktar sig till alla förvaltningar eller till alla förvaltningar inom hälso- och sjukvård. Detta innebär att respektive förvaltning ansvarar för den egna interna kompetensutvecklingen på förvaltnings- och verksamhetsnivå. Överflyttning av ansvar för kompetensutvecklingsaktiviteter mellan regionnivå och förvaltningsnivå sker efter överenskommelse. Det regiongemensamma utbildningsutbudet ska, enligt den regiongemensamma kompetensutvecklingsplanen, främst riktas mot tre områden: professionell utveckling, chefs- och ledarutveckling samt kompetens- och verksamhetsutveckling. Professionell utveckling Professionell utveckling är ett samlingsnamn för de ämnesövergripande professionella kunskaper, förmågor och förhållningssätt som yrkesverksamma behöver bygga upp och kontinuerligt utveckla. Det handlar om att kunna möta patienter, brukare, elever, kunder, anhöriga, medarbetare och andra på ett professionellt och kunnigt sätt. Det handlar också om att kunna möta och förstå sig själv, att kunna bedöma sina egna styrkor och svagheter, och bygga upp en medveten yrkesidentitet. Viktiga inslag i professionell utveckling är också teamarbete och ledarskap, etiska frågeställningar, mänskliga rättigheter, genusperspektiv och om att ha ett kritiskt vetenskapligt förhållningssätt. Chefs- och ledarutveckling Chefs- och ledarutveckling erbjuds av många olika aktörer inom VGR. Förvaltningarna har vissa program och kurser, Hälsan- och stressmedicin erbjuder chefsutbildning och det finns kortare chefskurser i Regionservice kurskatalog. Längre chefsprogram organiseras av koncernstab HR, som också har ansvaret att genomföra och stödja den av regiondirektören beslutade chefsförsörjningsprocessen. Det finns en beredningsgrupp, kopplad till HR-chefsgruppen där regiongemensamma utbildningar för chefer diskuteras och där nya utbildningar utifrån verksamheternas behov införs och gamla utmönstras. Kurskatalogen ansvarar för kortare kurser och Koncernkontoret för längre chefsutvecklingsprogram, respektive enhet ansvarar för att kursens innehåll och upplägg svarar mot kursens syfte och mål. VGR Akademins roll vad gäller chefs- och ledarutveckling är att sammanföra utbudet i VGR Akademins gemensamma utbildningsportal, att kvalitetssäkra det pedagogiska upplägget och att bidra i arbetet med att ta fram lärandemål och effektutvärdering.

90 (6) Kompetens- och verksamhetsutveckling Kompetensutveckling handlar om allt lärande som har en anknytning till arbetet och inbegriper i princip alla de aktiviteter som chefer och medarbetare deltar i för att utvecklas i sin yrkesroll. Från att tidigare mest ha haft ett individuellt fokus på traditionell utbildning utanför arbetsplatsen handlar kompetensutveckling idag lika mycket om att höja eller bredda arbetsgruppers kompetens. Också formerna för kompetensutveckling har förändrats över tid. Fortfarande är kurser kanske den vanligaste formen men kompetensutveckling innefattar så mycket mer, bl a att pröva andra arbetsuppgifter, arbetsrotation, studiebesök, handleda och utbilda, läsa yrkeslitteratur, diskutera fallstudier tillsammans med kollegor, arbeta i projekt, följa hashtags på Twitter som bevakar yrkesrollen, delta i en Facebook-grupp där det diskuteras yrkesfrågor mm. Verksamhetsutveckling handlar om att ha förmåga att hantera förändringar som påverkar verksamheten och går att bryta ner i tre olika begrepp. Teknikorienterad verksamhetsutveckling utgår från nya tekniska möjligheter att effektivisera, underlätta, automatisera och stödja det operativa arbetet. Det är viktigt att den teknik som införs stödjer verksamheten. Processorienterad verksamhetsutveckling bygger på att de arbetssätt, metoder och processer som utgör grunden för arbete förbättras och effektiviseras. Förmågan att göra rätt saker ligger i fokus. Arbetet bedrivs inifrån och ut d v s man utgår från det egna arbetet och hur detta kan bedrivas på ett bättre sätt. Kundorienterad verksamhetsutveckling innebär att man strävar efter att utveckla verksamheten utifrån dess förmåga att möta de behov och förväntningar som finns hos de kunder/patienter/brukare som denna finns till för. Det handlar om verksamhetens förmåga att skapa värde och att leverera rätt kvalitet. Utveckling av kompetens och verksamhet har starka samband. Här ingår kunskap om hur systematisk kompetensutveckling kan organiseras och genomföras för att underhålla och vidareutveckla medarbetarnas kompetens. På motsvarande sätt ingår förbättringskunskap som en källa för hur effektiv verksamhetsutveckling bör bedrivas. I den regiongemensamma kompetensutvecklingsplanen anges att kompetensutveckling behöver integreras med verksamhetsutveckling för att ny kompetens ska få genomslag i verksamheten och komma patienter, brukare och kunder till del. Utbudsstyrd- respektive efterfrågestyrd utbildning En annan strategisk gränsdragningsfråga rör VGR Akademins roll vad gäller utbudsstyrd respektive efterfrågestyrd utbildning. En efterfrågestyrd strategi bygger på en direkt deltagarstyrning av kursutbudet där de presumtiva deltagarnas önskemål om utbildning är avgörande för kursutbudets utformning. De utbildningar som finns i nuvarande kurskatalog är i stor utsträckning efterfrågestyrda. Det finns ett formulär/förslagslåda där anställda kan lämna förslag på olika utbildningsinsatser. Den andra strategin bygger på en utbudsstyrning av kursutbudet, vilket innebär att utbudet formats och bestämts på regionledningsnivå och de presumtiva deltagarna inte tillfrågas. Sådana utbildningsinslag finns också i kurskatalogen, t ex beträffande miljö- och säkerhetsutbildning. Men eftersom utbildningen finns som ett möjligt alternativ och inte som ett krav blir deltagandet av förklarliga skäl inte alltid så högt. Vi ser att VGR Akademin är regionledningens förlängda arm när det gäller sådan utbildning som blir en konsekvens av och en förutsättning för genomförandet av mål, planer och strategier som antas av regionfullmäktige och regionstyrelsen.

91 (6) Sammantaget får detta som konsekvens att VGR Akademins utbud blir en kombination av efterfråge- och utbudsstyrd utbildning d v s att vi när det gäller vissa utbildningar efterfrågar den presumtiva målgruppens önskemål, men i andra fall genomför de utbildningar som regionledningen fastställer och som ofta innebär eller kan innebära ett obligatorium för VGRs förvaltningar. Det är VGR Akademins uppgift att följa upp deltagandet i de utbudsstyrda (obligatoriska) utbildningarna och återkoppla till regionledningen. Organisatoriska gränssnitt I tjänsteutlåtandet om VGR Akademin från november 2015 står angivet att verksamheter inom VGR som arbetar med kompetensutveckling i form av till exempel utbildningar samt verksamheter som stödjer arbetet med kompetensutveckling på sikt bör överföras till VGR-akademin och på så sätt skapa synergier. Följande utbildningar/verksamheter med tillhörande resurser föreslås organiseras inom ramen för VGR-akademin PLUS-programmet, koncernstab HR Chefsutbildningar och chefsutveckling, koncernstab HR Utbildning i verksamhetsutveckling, koncernstab hälso- och sjukvård Konferens- och utbildningscentrum, Regionservice Den utbildningsverksamhet som etableras till följd av regionstyrelsens beslut i december 2014 om Campus Nya varvet föreslås ingå i VGR-akademin från start. Enligt beslut i regionstyrelsen respektive personalutskottet ingår VGR Campus Nya Varvet i VGR Akademin och från den 1 januari 2017 även PLUS-programmet. Inga andra verksamheter/enheter tillförs VGR Akademin från årsskiftet. När det gäller ansvaret för chefsutbildningar och chefsutveckling föreslås att det kvarstår inom Koncernstab HR, enheten för kompetensförsörjning. De utbildningar och program som bedrivs kommer att samordnas inom ramen för VGR Akademins utbildningsportal. Konsekvenserna av att överföra utbildningsadministrationen inom konferens- och utbildningscentrum till VGR Akademin behöver utredas närmare. Vårt förslag är att en sådan utredning och konsekvensanalys görs under första kvartalet 2017 och att ett beslut om en ev organisatorisk förändring fattas under andra kvartalet 2017 för att kunna träda i kraft den 1 januari Detta hindrar inte att kurskatalogen ingår i VGR Akademins utbildningsportal så snart detta är tekniskt möjligt; sannolikt under första kvartalet Utbildningen i kvalitetsdriven verksamhetsutveckling som idag administreras av koncernstab hälso- och sjukvård, ingår i VGR Akademins utbud men någon förändring av medarbetarnas organisatoriska tillhörighet görs inte. Beredning Ärendet har beretts av medarbetare inom Koncernkontoret. Koncernkontoret Marina Olsson Personaldirektör Eva Lundh Verksamhetschef

92 (6) VGR Akademin Beslutet skickas för genomförande till: Marina Olsson, personaldirektör Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör Thomas Front, direktör, Regionservice Eva Lundh, verksamhetschef VGR Akademin Beslutet skickas för kännedom till: HR-chefer Lena Eriksson, enhetschef kompetensförsörjning, Koncernstab HR Niklas Thorell Sjöström, teamledare, Koncernstab HR

93

94

95 1 Verksamhetsplan Diarienummer: RS Västra Götalandsregionen VGR Akademin Verksamhetsplan VGR Akademin 2017 Postadress: Fredrik Bloms väg Västra Frölunda Besöksadress: VGR Campus Nya Varvet Telefon: Webbplats: E-post:

96 Verksamhetsplan VGR Akademin, 2017 Innehåll Beskrivning av verksamheten... 1 Inledning... 1 Bakgrund... 1 Organisation och styrning... 2 PLUS... 3 VGR Campus Nya Varvet... 4 Styrande mål... 4 Västra Götalandsregionens budget... 4 Övriga styrdokument inom VGR... 4 Ekonomi... 5 Ekonomiska förutsättningar för verksamheten... 5 Finansieringsprinciper... 6 Utbudstyrning och efterfrågestyrning... 6 Gränsdragningsfrågor... 6 Framgångsfaktorer och utmaningar... 8 VGR Akademins uppdrag... 9 Kompetensutvecklingsplanen... 9 Regiongemensam utbildning... 9 Systematiskt arbetssätt Regiongemensamma riktlinjer Nätverk E-lärande Externa kontakter Bilaga 1 Aktiviteter VGR Akademin

97 1 Beskrivning av verksamheten Inledning VGR Akademin ska tillsammans med VGR Campus Nya varvet och Västra Götalandsregionens plan för kompetensutveckling skapa förutsättningar för en effektiv, samordnad och kvalitetssäkrad kompetensutveckling i Västra Götalandsregionen (VGR). Detta sker genom tydligare kontaktvägar mellan VGR och berörda utbildningsanordnare (en väg in), bättre utnyttjande av interna resurser för utbildning, samordnad upphandling och samordnat genomförande av utbildning och kompetensutveckling samt hemtagning av utbildningar som för närvarande köps in av externa leverantörer. Bakgrund Ett allt tydligare behov av ett samlat grepp om kompetensutvecklingsarbetet i VGR gjorde att regiondirektören i juni 2014 fick i uppdrag av ägarutskottet att dels ta fram förslag till handlingsplan med inriktning mot att etablera utbildningsverksamhet på Nya Varvet, dels att utreda förutsättningarna för att etablera en utbildningsakademi i VGR. Koncernkontoret arbetade samtidigt, inom ramen för sin ordinarie verksamhet, fram ett förslag till regiongemensam plan för kompetensutveckling. Regionstyrelsen beslutade i december 2014 att uppdra till regiondirektören att etablera utbildningsverksamhet på Nya Varvet. Beslut om etablering av VGR Akademin togs av regionstyrelsen i januari 2016 då även den regionala planen för kompetensutveckling antogs. Tillskapandet av VGR Akademin och planen för kompetensutveckling föregicks båda av en lång utredningsprocess. En särskild utredningsgrupp med förvaltningsrepresentanter belyste frågan om VGR Akademin ur flera olika perspektiv och en tjänstemannastyrgrupp med förvaltningschefer ledde arbetet. I det underlag som låg till grund för personalutskottets och regionstyrelsens beslut finns beskrivningar av VGR Akademins uppdrag och gränssnittsfrågor gentemot övriga staber inom koncernkontoret och förvaltningarna på en övergripande nivå. I underlaget finns även exempel på utbildningar, funktioner och verksamheter som på olika sätt har samband med VGR Akademins verksamhet. Kvarstående från utredningen fanns ett relativt omfattande inventerings- och kartläggningsarbete för att ytterligare precisera organisation och uppdrag. En verksamhetschef för VGR Akademin och två utvecklingsledare rekryterades under våren 2016 och tidig höst påbörjades arbetet med den fortsatta kartläggningen. För att ta fram förslag på vilka kurser och utbildningar som ska genomföras inom ramen för VGR Akademin behövs kunskap om vilka kompetensutvecklingsinsatser som förvaltningar och bolag redan genomför för sina medarbetare men även insikt om de mer långsiktiga kompetensbehoven. För att kunna driva och utveckla kompetensutvecklingen i organisationen behövdes dessutom kunskap om vilka personer som idag ansvarar för att arrangera, genomföra eller samordna kurser och utbildning. Denna kunskap har bland annat inhämtats genom workshops och möten med representanter från förvaltningar, staber och avdelningar inom koncernkontoret, medverkan på nätverksträffar mm. Postadress: Fredrik Bloms väg Västra Frölunda Besöksadress: VGR Campus Nya Varvet Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

98 Aktiviteter VGR Akademin, Parallellt med kartläggningen påbörjades också en utredning av vilka regiongemensamma utbildningar/verksamheter, utöver PLUS-programmet, som kan föras över till VGR Akademin eller samordnas inom ramen för VGR Akademins uppdrag, och vilken takt detta kan ske. I arbetet har även ingått att identifiera vilka verksamheter som har anknytning till VGR Akademin. Resultatet från kartläggningen och utredningen ligger till grund till verksamhetsplanen för VGR Akademin. Organisation och styrning VGR Akademin är placerad som en avdelning/fristående enhet inom Koncernstab HR och rapporterar till personaldirektören. Kompetensutveckling är en strategisk verksamhet med möjligheter att skapa stora värden för medarbetare, chefer, verksamheter och i slutändan patienter, brukare och kunder vilket gör det angeläget att VGR Akademin finns inom Koncernkontoret. Personalutskottet är politisk styrgrupp som i samråd med Advisory Board arbetar med styrning och ledning av VGR Akademin och VGR Campus Nya Varvet samt uppföljning och revidering av regiongemensam plan för kompetensutveckling. Styrgruppen sammanträder i anslutning till ordinarie personalutskottsmöte. Under våren 2017 kommer ett Advisory Board med representanter från VGRs verksamheter att etableras. Rådet är ett samverkande och rådgivande organ till VGR Akademin och kommer fortlöpande att stämma av verksamheten och dess utveckling samt arbeta för att möta behovet av kompetensutveckling både på kort och lång sikt. Kommande års verksamhetsplan och budget utarbetas av ledningen för VGR Akademin och förankras i Advisory Board. VGR Akademin består av en verksamhetschef, två utvecklingsledare samt en administrativ koordinator på deltid som delas med PLUS-programmet. From våren 2017 kommer en regionövergripande studierektor för läkarutbildning och en projektledare för specialistutbildning och livslångt lärande för psykologer att ingå i verksamheten. PLUS (Program för lärande och utveckling i svensk hälso- och sjukvård) och VGR Campus Nya Varvet är två enheter inom VGR Akademin. VGR Campus Nya Varvet utgör en egen resultatenhet

99 Aktiviteter VGR Akademin, PLUS PLUS är sedan 2013 Västra Götalandsregionens kvalitetssäkrade program för stöd och introduktion av utlandsutbildade. God och patientsäker vård innebär att all utlandsutbildad personal behöver ha goda färdigheter i svenska språket, komplettera sin kompetens och få stöd för att kunna arbeta och förhålla sig i det svenska hälso-och sjukvårdssystemet. Personalutskottet beslutade i oktober 2015 att organisationen för PLUS ska övergå från projekt till ordinarie verksamhet och i juni 2016 beslutades att PLUS organisatoriskt ska tillhöra VGR Akademin från och med januari läkare har sedan starten gått PLUS. November 2016 startar PLUS nr 12 och 100 läkare går då samtidigt programmet. Utvärderingar visar på goda resultat, deltagarna når en mycket god språknivå och uttrycker att de fått kunskaper och verktyg för att arbeta i Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård beskrevs PLUS i en vetenskaplig utvärdering, gjord av professor Lars Edgren, som modernt med ett delvis djärvt upplägg med attityd och att programmet utgör ett viktigt led i att kvalitetssäkra hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen har nya föreskrifter avseende legitimationsprocessen för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal utanför EU och språkkrav för personer med legitimationsyrken från EU införts. Det gör att PLUS nu ser över innehåll och språkundervisning så att de anpassas på bästa sätt till de nya föreskrifterna. För att klarlägga volymer och behov av PLUS har alla sjukhusförvaltningar, Närhälsan och Folktandvården beräknat sina kommande behov av introduktion av utlandsutbildad personal. Kartläggningen som genomfördes tidig höst 2016 visar att närmaste åren är det skattade behovet av PLUS fem program för läkare, ett program för sjuksköterskor och ett program för tandläkare per år. Viss efterfrågan finns även för andra yrkesgrupper som fysioterapeuter, psykologer med flera. PLUS programledning består i dagsläget av två heltidsanställda varav en är programansvarig och en är utbildningskoordinator. Övriga är deltidsarbetande; 4 programledare, 12 grupphandledare och en projektledare för PLUS sjuksköterskor/fysioterapeuter. Två språklärare, anställda av Folkhögskolekansliet, och en senior rådgivare är också knutna till programmet. Budgeten för 2017 täcker kostnaden för fem PLUS-program för läkare och utveckling samt start av ett program för sjuksköterskor/fysioterapeuter. För att klara antalet program 2017 och framöver behöver ytterligare personal på deltid knytas till programmet; läkare till läkarprogrammen och sjuksköterskor till sjuksköterskeprogrammet. Som projektledare för att utforma ett PLUS för tandläkare behövs deltidsanställning av en tandläkare. Tillgång till lokaler som rymmer alla program behöver säkras framöver liksom att budgeten efter 2017 anpassas till utökning till sju program som kartläggningen visat.

100 Aktiviteter VGR Akademin, VGR Campus Nya Varvet VGR Campus Nya Varvet öppnade i augusti Målsättningen är att erbjuda ett bemötande och en servicenivå i toppklass. Anläggningen som är 3500 m2 stor rymmer 35 konferens- och utbildningslokaler samt ett eget produktionskök främst för beredning av fika och lättare måltider. Inriktningen är att ha ett kök med ett hälsosamt och modernt utbud. Campus kan även erbjuda luncher, middagar och 148 enkelrum för internat på området till förmånliga priser genom den upphandlade samarbetspartnern Dockyard Hotel. Enheten består av en enhetschef och nio årsarbetare som utgör konferensteamet. Styrande mål Västra Götalandsregionens budget Verksamhetsplanen för VGR Akademin utgår ifrån de utmaningar, strategiska och prioriterade mål som finns i budgeten för Västra Götalandsregionen. Som en enhet i koncernkontoret med fokus på kompetensutveckling bidrar vi indirekt till måluppfyllelse i flera styrdokument i organisationen men fokus för vårt arbete är det strategiska målet: Västra Götalandsregionen ska kunna rekrytera rätt kompetens och erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna Utifrån det strategiska målet styrs vårt arbete av prioriterade mål för samt fokusområden för 2017 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras: - Satsa på ledarskap - Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt - Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling - Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller - Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Övriga styrdokument inom VGR Budgeten är regionens övergripande styrdokument. Till detta kommer andra av regionfullmäktige antagna styrdokument. Inom personalområdet finns personalvisionen med tillhörande fyra policyer. Kompetensförsörjningspolicyn beskriver VGRs förhållningssätt vad gäller kompetensförsörjning d v s att kompetensförsörjning är en ständigt pågående process för att säkerställa rätt kompetens för att nå verksamhetens mål och uppdrag. I policyn anges vikten av en lärande kultur och vikten av att uppmuntra medarbetare och chefer att förnya/bredda sin kompetens och att kompetensutveckling är en strategisk fråga och en långsiktig investering. I den av regionstyrelsen antagna kompetensutvecklingsplanen finns en fördjupad beskrivning av VGRs syn på kompetensutveckling. Förändringsagendan antagen av koncernledning hälso- och sjukvård styr också VGR Akademins verksamhet. För de närmaste åren kommer bl a följande områden att vara prioriterade i förändringsagendan:

101 Aktiviteter VGR Akademin, Att ha en kultur som präglas av god service för patienten och invånaren - Att utveckla den nära vården - Att koncentrera vård för kvalitet och tillgänglighet - Att utveckla digitala vårdformer och -tjänster Vi ser att VGR Akademin kommer att kunna bidra i detta arbete genom samordnade utbildningsinsatser och kompetensutveckling. VGR Akademin kommer också att bidra till att stärka arbetsgivarvarumärket, som är en prioriterad aktivitet VGR Akademin är en del av Koncernkontoret och Koncernstab HR och ska medverka till att koncernkontorets mål uppfylls vad gäller koncernperspektivet men har inte något särskilt ansvar för kompetensutvecklingsfrågorna vad avser Koncernkontoret som förvaltning. Ekonomi Ekonomiska förutsättningar för verksamheten VGR Akademin har under 2016 finansierats med medel från det personalpolitiska anslaget. Totalt har tkr avsatts fördelade på följande poster: Grundbemanning: tkr Omkostnader (resor, kontorsarbetsplatser mm): 200 tkr Utvecklingskostnader för att förnya innehåll och former för kompetensutveckling i VGR: 300 tkr. I budget 2017 har personalutskottet tillförts 4 mnkr för finansiering av VGR Akademin. Dessa medel ska täcka kostnader för verksamhetschef och två utvecklingsledare vilket motsvarar knappt 3 mnkr. Kvarvarande medel ska användas för omkostnader (kontorsarbetsplatser mm), drift av hemsida och övriga kommunikationsinsatser samt kostnader för pedagogisk utveckling och stödinsatser. Vad avser drift och utveckling av PLUS-programmet har personalutskottet avsatt 6 mnkr för VGR Campus Nya Varvet har under hösten 2016 övergått från projekt till ordinarie drift och utgör en egen resultatenhet utan vinstintresse, som drivs på affärsmässiga grunder och som beräknas omsätta ca 15 miljoner kronor. Målsättningen är att ha en 60 % beläggningsgrad år ett och en 70 % beläggning år två. Personalutskottet har 2016 avsatt medel för en regionövergripande studierektor för läkare. Rekrytering pågår och tjänsten kommer sannolikt att tillsättas från årsskiftet 2016/2017. Det samma gäller projektledare för specialistutbildning och livslångt lärande för psykologer där personalutskottet avsatt medel för en ett-årig projektanställning. VGR Akademin befinner sig i ett uppstartsskede. Det är därför svårt att förutse om det kan krävas ytterligare medel för olika utvecklingsinsatser och för att genomföra VGR Akademins strategiska målsättningar. De kostnadsposter som är svårast att bedöma är utveckling och drift av gemensam hemsida/utbildningsportal samt nätbaserat lärande. Ambitionen är att hitta samverka med övriga aktörer i VGR som hanterar dessa frågor men det är möjligt att ytterligare medel kan behöva avsättas ur personalpolitiska anslaget för 2017.

102 Aktiviteter VGR Akademin, Finansieringsprinciper En viktig ekonomisk förutsättning är att finansieringen från regionstyrelsen täcker kostnader för grundbemanning, lokaler och vissa utvecklingskostnader. Detta innebär att VGR Akademin inte har några medel för att genomföra utbildningar, hyra in lärarresurser eller ersätta förvaltningar för ev merkostnader som kan uppstå när utbildningar ska samordnas regionalt. Principen är att de resurser som idag finns för fortbildning och kompetensutveckling på berörda förvaltningar, inom regionservice och på koncernkontoret efter överenskommelse samordnas inom VGR Akademin. De utbildningar som genomförs kommer inte finansieras med centrala medel såvida inte sådana särskilt avsätts för en viss utbildningsinsats. Detta gäller främst utbudsstyrd (obligatorisk) utbildning som initialt kan komma att finansieras med regiongemensamma medel. Det är därför angeläget att man vid framtagandet av program, policyer och planer identifierar vilka utbildningsinsatser som behövs, avsätter medel för dessa och har en dialog med VGR Akademin om utformningen och genomförandet. Utbudstyrning och efterfrågestyrning En strategisk gränsdragningsfråga rör VGR Akademins roll vad gäller utbudsstyrd respektive efterfrågestyrd utbildning. En efterfrågestyrd strategi bygger på en direkt deltagarstyrning av kursutbudet där de presumtiva deltagarnas önskemål om utbildning är avgörande för kursutbudets utformning. De utbildningar som finns i kurskatalogen är i stor utsträckning efterfrågestyrda. Det finns ett formulär/förslagslåda där anställda kan lämna förslag på olika utbildningsinsatser. Den andra strategin bygger på en utbudsstyrning av kursutbudet, vilket innebär att utbudet formats och bestämts på regionledningsnivå och de presumtiva deltagarna inte har tillfrågats. Sådana utbildningsinslag finns också i kurskatalogen, t ex beträffande miljö- och säkerhetsutbildning. Men eftersom utbildningen finns som ett möjligt alternativ och inte som ett krav blir deltagandet av förklarliga skäl inte så högt. Vi ser att VGR Akademin är regionledningens förlängda arm när det gäller utbildning som blir en konsekvens av och en förutsättning för genomförandet av mål, planer och strategier som antas av regionfullmäktige och regionstyrelsen. Sammantaget får detta som konsekvens att VGR Akademins utbud blir en kombination av efterfråge- och utbudsstyrd utbildning d v s att vi när det gäller vissa utbildningar efterfrågar den presumtiva målgruppens önskemål, men i andra fall genomför de utbildningar som regionledningen fastställer och som ofta innebär ett obligatorium för VGRs förvaltningar. Det är VGR Akademins uppgift att följa upp deltagandet i de utbudsstyrda (obligatoriska) utbildningarna och återkoppla till regionledningen. Gränsdragningsfrågor (för en fullständig redogörelse se tjänsteutlåtande VGR Akademin avgränsning av uppdrag, organisation och verksamhet, daterat ) Eftersom kompetensutveckling och fortbildning är en delprocess i kompetensförsörjningsprocessen finns beröringspunkter med andra uppdrag/uppgiftsområden som också är involverade i utbildningsfrågor. Ansvaret för kompetensförsörjningsfrågor på regionnivå finns inom Koncernstab HR. Här hanteras också utbildningsuppdraget på övergripande nivå d v s att hälso- och sjukvården ska tillhandahålla kliniska utbildningsplatser av god kvalitet och i tillräcklig omfattning för

103 Aktiviteter VGR Akademin, de utbildningar som utbildar för arbete inom hälso- och sjukvård. VGR Akademins uppdrag är fortbildning och kompetensutveckling för regionens medarbetare och chefer och omfattar således inte utbildningsuppdraget. Inte heller FOU-frågorna ligger inom VGR Akademins ansvarområde då det finns en särskild organisation för dessa. VGR Akademins fokus är kompetensutveckling och fortbildning och inte vidareutbildning. Både fortbildning och kompetensutveckling syftar till att medarbetare ska kunna växa och utvecklas i den nuvarande yrkesrollen medan vidareutbildning har en mer formell innebörd och handlar om utbildning för att kunna gå vidare till en ny eller delvis ny yrkesroll. Målgrupper för VGR Akademin är i första hand chefer och medarbetare i regionens olika verksamheter. Dessa kan kompletteras med deltagare från samarbetspartners till VGR vid behov. Vad gäller möjligheterna för externa vårdgivare med vårdavtal att delta i utbildning som arrangeras av VGR hänvisas till regiondirektörens beslut Hur detta beslut påverkar VGR Akademins målgrupper och utbud får utredas vidare. Längre chefsprogram organiseras av Koncernstab HR, som också har ansvaret att genomföra och stödja den av regiondirektören beslutade chefsförsörjningsprocessen. VGR Akademins roll vad gäller chefs- och ledarutveckling är att sammanföra utbudet i en gemensam portal, att kvalitetssäkra det pedagogiska upplägget och att bidra i arbetet med att ta fram lärandemål och effektutvärdering. Inga andra verksamheter/enheter än PLUS tillförs VGR Akademin från årsskiftet 2016/2017. När det gäller ansvaret för chefsutbildningar och chefsutveckling kvarstår detta inom Koncernstab HR, enheten för kompetensförsörjning, men de utbildningar och program som bedrivs samordnas inom ramen för VGR Akademins utbildningsportal. Konsekvenserna av att överföra utbildningsadministrationen inom Regionservice till VGR Akademin föreslås utredas under första kvartalet Utbildningen i kvalitetsdriven verksamhetsutveckling som idag administreras av koncernstab hälso- och sjukvård, ingår i VGR Akademins utbud men någon förändring av den organisatoriska tillhörigheten görs inte.

104 Aktiviteter VGR Akademin, Framgångsfaktorer och utmaningar Kritiska framgångsfaktorer är sådana faktorer som behöver uppfyllas för att målsättningarna med VGR Akademin ska kunna infrias. Vi har identifierat följande faktorer: Ett väl sammansatt Advisory Board som aktivt bidrar till VGR Akademins utveckling Att VGR Akademin erbjuder ett utbud som motsvarar verksamhetens behov Att VGR Akademin skapar förutsättningar för genomförandet av de mål, planer och strategier som antas av regionfullmäktige, regionstyrelse och tjänstemannaledning Att sammanföra det regiongemensamma utbildningsutbudet i en gemensam utbildningsportal d v s att få en väg in för medarbetare och chefer Ett bra och nära samarbete med Regionservice avseende kursadministration och kurskatalog Att de ekonomiska förutsättningarna är tydliga och att ha en transparent finansieringsmodell Att identifiera och få tillgång till de resurser/personer som behövs för VGR Akademins uppdrag såväl internt (på förvaltningarna) som externt (utbildningsanordnare) Ett väl fungerande administrativt system för anmälningar, fakturering etc Tydlighet i frågan om VGR Akademins verksamhet ska vara utbudsstyrd, efterfrågestyrd eller både och Det finns en uppenbar stolthet över att VGR fattat ett framåtsyftande och strategiskt beslut att vilja satsa både på kompetensutveckling och lärande och att skapa ett eget campus. Att det finns tydliga politiska beslut och förankring är en bra förutsättning för det fortsatta arbetet. I de kontakter vi haft så här långt med VGRs olika verksamheter har vi mötts av stort intresse och en vilja att samordna och samverka. Även om det finns ett starkt positivt intresse för VGR Akademin är det viktigt att också ha beredskap för att möta kommande utmaningar. Exempel på sådana är att det finns många och delvis olika krav och förväntningar från olika aktörer på VGR Akademins verksamhet, att vi inte får tillgång till de arenor och kommer in i de processer vi behöver delta i och att vi därmed inte har kunskap om varandra, att det uppstår spänningar gentemot lokala utbildningsinitiativ vad gäller VGR Akademins uppdrag att samordna kompetensutveckling, att VGR Akademin enbart ses som en serviceverksamhet och att de styrande aspekterna inte lyfts fram. Det finns också farhågor att olika regelverk, både interna och externa, kan försvåra vårt uppdrag.

105 Aktiviteter VGR Akademin, VGR Akademins uppdrag VGR Akademin har en central roll i det systematiska arbetet med kompetensutveckling i Västra Götalandsregionen och är en samlande kraft i det fortsatta arbetet. Kompetensutvecklingsplanen Aktivt stödja implementeringen av den regiongemensamma kompetensutvecklingsplanen VGR Akademin utgör ett kunskapsstöd för förvaltningar och verksamheter med sin expertkunskap om hur kompetensutveckling kan organiseras och genomföras. Kunskapen handlar bland annat om hur arbetsplatslärande och goda lärmiljöer kan utvecklas. VGR Akademin ska också stödja implementeringen av den regiongemensamma kompetensutvecklingsplanen genom att utbilda chefer och andra ansvariga i arbetsplatslärande och hur man skapar en god lärmiljö. Inriktning Den regiongemensamma planen för VGRs kompetensutveckling innebär att arbetet med verksamhetsutveckling och kompetensutveckling ska integreras på ett mycket tydligare sätt än tidigare. Utveckling av kompetens och verksamhet har starka samband och arbetsplatslärande och goda lärmiljöer är avgörande framgångsfaktorer för kontinuerlig utveckling. VGR Akademin kommer i samband med utformning och planering av kurser och utbildningar arbeta för att kompetensutveckling och verksamhetsutveckling går hand i hand samt att planerade aktiviteter utgår från ett vuxenpedagogiskt förhållningssätt. Basen för lärandet är medarbetarens eget arbete och utvecklingsaktiviteter i direkt anslutning till arbetsplatsen. För att stödja det arbetet kommer VGR Akademin bland annat erbjuda utbildning och verksamhetsstöd för att organisera för lärande och en god lärmiljö. Regiongemensam utbildning Bedriva regiongemensam utbildning för medarbetare och chefer i VGR VGR Akademin ansvarar för att samordna och bedriva regiongemensam utbildning, det vill säga utbildning som antingen riktar sig till alla förvaltningar eller till alla förvaltningar inom hälso- och sjukvård. Förvaltningarna ansvarar för kompetensutveckling på förvaltnings- och verksamhetsnivå. Det regiongemensamma utbildningsutbudet riktas främst mot tre områden: professionell utveckling, chef- och ledarutveckling samt kompetens- och verksamhetsutveckling. Inriktning En hemsida som är ett naturligt nav för chefer, medarbetare och andra aktörer som söker efter kompetensutveckling inom VGR kommer lanseras i samband med att VGRs nya hemsida lanseras i mars. Utbudet på hemsidan bygger på befintliga utbildningar som idag finns i Kurskatalogen, på Chefsplatsen, Hälsan och stressmedicins hemsida samt på lärplattformen och kommer att öka successivt. Bland annat kommer utbudet av utbildningar som stödjer av fullmäktige antagna mål, policyer och planer att öka. Översynen av vilka verksamheter som ska vara knutna till VGR Akademin fortsätter, bland annat utreds den organisatoriska tillhörigheten för utbildningsadministration inom regiongemensamt stöd vid Regionservice samt hur Medicinska kompetensutvecklingsrådets videoföreläsningar och samlade kursutbud kan föras över till hemsidan.

106 Aktiviteter VGR Akademin, Systematiskt arbetssätt Tillsammans med förvaltningarna utveckla ett systematiskt arbetssätt för planering och uppföljning av kompetensutveckling på region-, förvaltningsoch verksamhetsnivå. Inriktning Inom VGR finns idag fastställda rutiner för individuell planering av kompetensutveckling genom det årliga utvecklingssamtalet mellan chef och medarbetare. Tanken är att chefen och medarbetaren diskuterar behovet av kompetensutveckling och att detta resulterar i en individuell kompetensutvecklingsplan som följs upp vid nästkommande samtal. Hur regionens olika förvaltningar sedan hanterar arbetet med att systematiskt analysera och planera kompetensutvecklingsaktiviteter utifrån dessa samtal finns det idag ingen samlad bild av. VGR Akademins uppdrag blir således att både kartlägga hur detta arbete går till i dag ute i verksamheten, samt att därefter hitta ett gemensamt och systematiskt arbetssätt så att hela regionen hanterar frågan på ett likadant sätt. VGR Akademin har ett tydligt uppdrag att följa upp den kompetensutveckling som sker, dels statistik för obligatoriska utbildningar men framför allt effekter av genomförd kompetensutveckling. För att det ska vara praktiskt möjligt krävs en tydlig definition av begreppet kompetensutveckling och vilka aktiviteter som ingår. Regiongemensamma riktlinjer Ta fram förslag till regiongemensamma riktlinjer för budgetering och redovisning av planerad respektive genomförd kompetensutveckling. Inriktning I den regiongemensamma kompetensutvecklingsplanen står att kompetensutveckling är en strategiskt viktig fråga och en investering i en god och säker verksamhet samt till ett hållbart arbetsliv. Medarbetarnas kunskaper och engagemang är verksamhetens främsta tillgång och arbetet med kompetensutveckling handlar om att underhålla och vidareutveckla denna tillgång. Under 90-talet myntades begreppet intellektuellt kapital samtidigt som metoder och modeller för personalekonomisk redovisning och kalkylering utvecklades. Tanken var att allt mer av företags och organisationers tillgångar inte fångades upp av den traditionella ekonomiska redovisningen, framför allt humankapitalet d v s de enskilda medarbetarna och den kompetens de besitter. Personalekonomi och personalekonomiska beräkningar har använts i Sverige i drygt 20 års tid. De personalekonomiska boksluten har framför allt haft en pedagogisk ambition att tydliggöra kostnader som normalt inte brukar redovisas i ett traditionellt bokslut. Målsättningen är att ett utbildningsbokslut ska bidra till att beskriva hur väl VGRs kompetensutvecklingsuppdrag utförs, vilket i sin tur är ett stöd i arbetet med att klara VGRs framtida kompetensförsörjning. En indirekt effekt av ett utbildningsbokslut kan också vara att kompetensutvecklingsfrågorna får bättre förutsättningar att ingå i regionledningens prioriteringsdiskussioner.

107 Aktiviteter VGR Akademin, Nätverk Sammankalla och stödja de regionala nätverk som arbetar med kompetensutveckling i VGR. Inriktning VGR är en kunskapsorganisation med stort fokus på utbildning och kompetensutveckling vilket innebär att det både finns många enskilda medarbetare och nätverk som är engagerade i dessa frågor. Genom att öka kunskapen om den kompetens som nätverken och enskilda personer besitter ökar möjligheten att lära av varandra och att stärka den pedagogiska utvecklingen. Närheten till regionledningen leder till synergier; nätverken får en starkare koppling och ökad delaktighet i regiongemensamma kompetensutvecklingsfrågor samtidigt som regionledningen kan nyttiggöra nätverkens kompetens och resurser t ex genom att ge nätverken olika regionala uppdrag. De nätverk som VGR Akademin sammankallar ska ha tydliga regionala uppdrag. Vid behov kan nya nätverk etableras. Vidare bör VGR Akademin utveckla ett samarbete med den medicinska sakkunnigorganisationen på regionnivå på så sätt att de medicinska sektorsråden och terapigrupperna ska kunna ta initiativ till kompetensutvecklingsinsatser, och delta i planering, genomförande och uppföljning av aktiveter. E-lärande Utreda hur e-lärande kan utvecklas som en del i en systematisk kompetensutveckling. Inriktning En del i arbetet med att skapa goda lärmiljöer och förutsättningar för arbetsplatslärande är att erbjuda kurser och andra kompetensutvecklingsaktiviteter genom att nyttja nätbaserade metoder och modern teknik på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Grunden är att lärandemål och pedagogiskt upplägg ska styra val av metod och teknik, och inte tvärtom. VGR Akademin är en pedagogisk resurs för verksamheten när sådana val ska göras och kan rekommendera en variation av nätbaserade metoder som passar i olika lärsituationer riktade till olika målgrupper. Det kan exempelvis handla om hur regionens lärplattform (PingPong) kan nyttjas på bästa sätt pedagogiskt stöd vid planering, genomförande och uppföljning av nätbaserade utbildningar olika tekniker för inspelning, redigering och publicering av digitalt material val av programvaror att vara kravställare mot externa leverantörer inom området

108 Aktiviteter VGR Akademin, Externa kontakter Svara för regionnivåns externa kontakter om kompetensutveckling Västra Götalandsregionens olika verksamheter har ett omfattande samarbete gällande kompetensutvecklingsaktiviteter för chefer och medarbetare med universitet, högskolor, utbildningsföretag och andra utbildningsanordnare. För att samordna, effektivisera och styra dessa kontakter på ett mer ändamålsenligt sätt är det viktigt att det finns en tydlig väg in i regionen för utbildningsanordnarna. VGR Akademin får i uppdrag att vara denna kontaktpunkt på regionnivån för externa organisationer som arbetar med kompetensutveckling. Inriktning Kunskapen om VGR Akademin som regiongemensam aktör i dessa frågor ska vara spridd såväl internt i VGR som externt mot lärosäten och andra utbildningsanordnare. Genom samordnade kontakter blir VGR en tydligare kravställare med ökad kvalitet och utbildningar som bättre möter våra behov som följd. VGR Akademin representerar regionnivån vid kontakter med utbildningsanordnare och lärosäten. Under framtagandet av den regiongemensamma kompetensutvecklingsplanen fördes samtal med universitet och högskolor, som såg ett fortsatt och utvecklat samarbete med VGR om kompetensutvecklingsfrågor som mycket positivt. Flera framförde att en kontaktpunkt i VGR skulle underlätta det fortsatta samarbetet.

109 Aktiviteter VGR Akademin, Bilaga 1 Aktiviteter VGR Akademin Aktivt stödja implementeringen av den regiongemensamma kompetensutvecklingsplanen Genomföra omvärldsbevakning inom pedagogik och didaktik Skapa ett koncept för utbildningar som bedrivs från VGR Akademin Skapa ett gemensamt synsätt och en gemensam vokabulär för kvalitetssäkring av utbildning Skapa ett gemensamt synsätt och en gemensam vokabulär för att beskriva arbetsplatslärande och god lärmiljö Utveckla utbildningar i arbetsplatslärande och goda lärmiljöer och erbjuda det i kurskatalogen Erbjuda verksamhetsstöd för chefer att organisera för lärande och en god lärmiljö Utveckla utbildningar för internlärare/trainer inom pedagogik och metodik Erbjuda verksamhetsstöd för att organisera kompetensutveckling med Train the trainer-koncept Utifrån chefskriterierna undersöka behov av kompletterande utbildningar för chefer Bedriva regiongemensam utbildning för medarbetare och chefer i VGR Ta fram en hemsida som tydligt är ett naturligt nav för chefer, medarbetare och andra aktörer som söker efter kompetensutveckling inom VGR. Utreda konsekvenserna av att överföra utbildningsadministration inom regiongemensamt stöd vid Regionservice till VGR Akademin. Kontinuerligt fortsätta arbetet med kartläggning av verksamheter som arbetar med kompetensutveckling och utifrån kartläggningens resultat utöka VGR Akademins utbud. Ta fram ett pedagogiskt ramverk för kvalitetssäkring av kurser. Detta ska samverka med det systematiska arbetssättet för planering och uppföljning. Erbjuda fler möjligheter till kompetensutveckling som tydligare stödjer av fullmäktige antagna mål, policyer och planer. Utveckla nya former för kompetensutveckling: Podcast, Tedtalks mm. Medicinska kompetensutvecklingsrådet filmade föreläsningar och befintliga kursutbud läggs in på VGR Akademins hemsida

110 Aktiviteter VGR Akademin, Tillsammans med förvaltningarna utveckla ett systematiskt arbetssätt för planering och uppföljning av kompetensutveckling på region-, förvaltningsoch verksamhetsnivå. Utveckla kunskap och plan för budgetering av kompetensutveckling - både ekonomiskt och tidsmässigt. Utreda hur VGR Akademin ska få del av förvaltningarnas sammanställningar över kompetensutvecklingsbehov. Detta är ett viktigt underlag för att kunna ta fram ett efterfrågestyrt kursutbud mm. Utreda hur yrkeskvalifikationsdirektivet påverkar planeringen av kompetensutveckling och vad det skulle kunna få för konsekvenser om planerad kompetensutveckling inte genomförs. Etablera en rutin mellan alla förvaltningar och VGR Akademin så att VGR Akademin på ett enkelt sätt kan ta del av förvaltningarnas sammanställningar över kompetensutvecklingsbehoven. Undersöka vilket systemstöd för uppföljning regionen kan erbjuda, exempelvis lärplattformen, Cognos, BI-portalen (Business Intelligence) och Folktandvårdens plan- och styrverktyg. Kartlägga om det finns någon fastställd metod för uppföljning av utbildningar som kan användas, exempelvis Kirkpatrick-metoden mfl. Skapa en generell rutin gällande kursutvärderingar. Det handlar om att hitta en generell rutin för vilket system som skall användas, vilka frågor som skall ingå och hur vi skall utvärdera effekten i verksamheten på kort och på lång sikt. Ta fram förslag till regiongemensamma riktlinjer för budgetering och redovisning av planerad respektive genomförd kompetensutveckling. Utveckla modeller modell för budgetering och redovisning av kompetensutveckling och fortbildning. Utveckla modeller för att värdera investering i utbildning och kompetensutveckling för att kunna göra strategiska val Utveckla modeller för att kunna mäta ekonomiska effekter av utbildning och kompetensutveckling

111 Aktiviteter VGR Akademin, Sammankalla och stödja de regionala nätverk som arbetar med kompetensutveckling i VGR. Kartlägga befintliga nätverk i VGR som arbetar med kompetensutveckling och fortbildning. Utifrån kartläggningens resultat lägga förslag på lämplig organisering inom ramen för VGR Akademin. Utarbeta förslag på uppdragshandling som tydliggör nätverkens regionala uppdrag. Tillsammans med hälso- och sjukvårdens kunskapsorganisation gemensamt utveckla samarbetsformer för att underlätta ett samlat arbete om kompetensutveckling i VGR Utreda hur e-lärande kan utvecklas som en del i en systematisk kompetensutveckling. att kartlägga hur verksamheten använder e-lärande idag att ta reda på verksamhetens behov av stöd i olika frågor av pedagogisk, teknisk och organisatorisk natur att undersöka och sammanställa de programvaror, system och tjänster som i dag finns internt inom VGR som stöd till e-lärande att genomföra omvärldsbevakning gällande aktuella trender inom området att skapa ett gemensamt synsätt och en gemensam vokabulär för att beskriva vad e-lärande är och vad det inte är att delta i projektgrupp för upphandling av ramavtalsleverantör för webbaserade utbildningar att följa den pilot som görs avseende test av modul för kompetenshantering i lärplattformen PingPong att följa det projekt som syftar till att hitta en ersättare för dagens kursadministrativa verktyg (Regionkalendern) Svara för regionnivåns externa kontakter om kompetensutveckling Kartlägga vilka utbildningsanordnare VGR har kontakt med på region, förvaltnings- och verksamhetsnivå Beskriva hur de externa kontakterna ska gå till, vilka kontakter som ska tas av VGR Akademin och vilka kontakter som lämpligen sker på förvaltningsnivå och verksamhetsnivå. Under 2017 ha dialog med de viktigaste utbildningsanordnarna för att beskriva VGR Akademins uppdrag

112

113

114 1 (22) Handlingsplan Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Handläggare: Anna Jacobson, Anni Rydberg, Anjelica Hammersjö Telefon: E-post: Antagen av regionfullmäktige , 198 För varje människa Handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

115 För varje människa (22) Det goda livet för varje människa De mänskliga rättigheterna har sin utgångspunkt i att alla människor är födda fria och lika i värde, värdighet och rättigheter. Alla människor har samma mänskliga rättigheter, utan åtskillnad. Arbetet med mänskliga rättigheter kräver juridiska, etiska och politiska ställningstaganden. [ ] Rättighetsarbetet innebär en förskjutning av makt och resurser för att stärka alla individers jämlika ställning. Ur Policy för Västra Götalandsregionens arbete med de mänskliga rättigheterna För varje människa beskriver och konkretiserar arbetet med att förverkliga de mänskliga rättigheterna inom Västra Götalandsregionen Handlingsplanen innehåller 12 prioriterade mål med tillhörande åtgärder och indikatorer. Den har tagits fram i bred dialog med verksamheter inom Västra Götalandsregionen och civilsamhälle för att skapa en handlingsplan som är så aktuell och relevant som möjligt. Syftet är att stärka de mänskliga rättigheterna för invånare och medarbetare och bidra till ett mer hållbart Västra Götaland. I juni 2015 beslutade regionfullmäktige om en policy för Västra Götalandsregionens arbete med de mänskliga rättigheterna. Policyn beskriver ett övergripande förhållningssätt som handlar om att sätta människan och hens mänskliga rättigheter i centrum. I samband med beslutet fick kommittén för mänskliga rättigheter uppdraget att ta fram denna handlingsplan. Det pågår ett brett och levande arbete inom Västra Götalandsregionen för att främja alla människors lika rättigheter ett arbete i ständig utveckling som gärna får sträcka sig utöver den regiongemensamma handlingsplanen. Foto: Sergio Joselovsky

116 3 (22) Innehåll Mänskliga rättigheter och människorättsbaserat arbete... 4 Västra Götalandsregionen som skyldighetsbärare... 4 Styrdokument för arbetet med mänskliga rättigheter... 4 Ett gemensamt ansvar för mänskliga rättigheter... 5 Människorättsbaserad ledning och styrning... 5 Kunskap som bas för utvecklingsarbetet... 5 Uppföljning och utvärdering... 5 Mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionens kärnuppdrag... 6 Rätten till bästa möjliga hälsa... 6 Rätten till kultur... 6 Rätten till arbete... 6 Rätten till utbildning... 7 Stärkt skydd för individer och grupper... 7 Åtgärdsområde: Jämlikhet Förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Stärkta rättigheter för barn och unga Systematiskt arbete för rätten till frihet från våld Stärkt hbtq-kompetens Åtgärdsområde: Delaktighet Förståelse och egenmakt för rättighetsbärarna i vårdmötet Systematisk dialog med invånarna Vidgat deltagande i kulturlivet Åtgärdsområde: Ansvar Jämlika och icke-diskriminerande arbetsplatser Stärkt människorättsperspektiv i ärendeberedning och beslutsunderlag Nollvision för användning av tvångsåtgärder inom psykiatriska verksamheter Åtgärdsområde: Insyn Tydligare information om verksamheternas kompetens i människorättsfrågor Tillgänglig, begriplig och inkluderande information till invånarna Bilaga 1: Organisation Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

117 För varje människa (22) Mänskliga rättigheter och människorättsbaserat arbete De mänskliga rättigheterna är ett kontrakt mellan staten och individen som beskriver statens skyldigheter och begränsar vad staten får göra mot enskilda individer. Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna antogs av FN:s generalförsamling Därefter har ett antal juridiskt bindande konventioner utarbetats för att förtydliga staternas ansvar 1. Konventionerna togs fram efter andra världskriget utifrån insikten om att det behövdes ett överstatligt skydd för den enskilda människan, speciellt för samhällets minoriteter. Västra Götalandsregionen som skyldighetsbärare Staten är skyldig att se till att alla människor som vistas i landet får sina rättigheter tillgodosedda. I Sverige har staten delegerat ett stort ansvar för de mänskliga rättigheterna till regioner, landsting och kommuner. Västra Götalandsregionen är skyldig att respektera, skydda, uppfylla och främja de mänskliga rättigheterna inom sina ansvarsområden. Ansvaret innebär att inte kränka människors rättigheter, att bidra till att förhindra andras kränkningar, att se till att det finns system för att tillgodose mänskliga rättigheter samt att bidra till att kunskapen och respekten för mänskliga rättigheter ökar i samhället. I ett människorättsbaserat arbete ska målen kopplas till de mänskliga rättigheterna, med utgångspunkt i de juridiskt bindande konventioner och deklarationer som Sverige har undertecknat. Det ingår även ett antal begrepp som förtydligar ansvar och rättigheter. Individen som äger rättigheterna kallas för rättighetsbärare. I den här planen är rättighetsbärarna exempelvis invånare, patienter och medarbetare. Den som är skyldig att se till att rättigheterna tillgodoses kallas skyldighetsbärare, i detta fall Västra Götalandsregionen. Styrdokument för arbetet med mänskliga rättigheter Västra Götalandsregionen har en policy för arbetet med mänskliga rättigheter som beskriver ett övergripande förhållningssätt, medan denna handlingsplan beskriver prioriterade mål och konkreta åtgärder för arbetet med att förverkliga de mänskliga rättigheterna fram till Västra Götalandsregionen har även undertecknat den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen) och ingår i arbetet med Jämställt Västra Götaland, en länsövergripande strategi för jämställdhet. Denna handlingsplan konkretiserar Västra Götalandsregionens åtaganden utifrån CEMR-deklarationen och jämställdhetsstrategin. Västra Götalandsregionen har tidigare haft separata handlingsplaner knutna till jämställdhetsarbetet, barnrättsarbetet och arbetet med rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Dessa områden ingår från och med 2017 i denna handlingsplan För varje människa. 1 FN:s kärnkonventioner som ratificerats av Sverige: Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1976), Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1976), Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (1987), Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (1969), Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (1981), Konventionen om barnets rättigheter (1990), Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2008).

118 5 (22) Ett gemensamt ansvar för mänskliga rättigheter Västra Götalandsregionen ska respektera, skydda, uppfylla och främja de mänskliga rättigheterna. Det kräver ett systematiskt arbete inom hela organisationen. För att skapa förutsättningar för ett systematiskt arbete ska mänskliga rättigheter integreras i såväl styrning och ledning som i det vardagliga arbetet i organisationen. Detta kräver ett människorättsbaserat arbetssätt. Handlingsplanens mål och åtgärder är sorterade utifrån fyra av FN:s principer för människorättsbaserat arbete: jämlikhet, delaktighet, ansvar och insyn. Människorättsbaserad ledning och styrning Enligt policyn för mänskliga rättigheter ska rättighetsbärarens mänskliga rättigheter vara i centrum för Västra Götalandsregionens arbete, vilket exempelvis innebär att beslut, planering, budgetering och prioriteringar uttryckligen ska kopplas till de mänskliga rättigheterna. För att implementera handlingsplanen ska verksamheterna inventera vilka mål och åtgärder som är relevanta för dem. Dessa mål och åtgärder ska sedan integreras i budgetunderlag, detaljbudgetar, verksamhetsplaner, förfrågningsunderlag (exempelvis krav- och kvalitetsboken), avtal, överenskommelser och beställningar av externa verksamheter samt vara underlag för upphandlingar och inköp. 2 Mål och åtgärder som rör arbetsgivarrollen arbetas in i planer för lika rättigheter och möjligheter på arbetsplatsen (jämställdhets-, mångfaldsoch likabehandlingsplaner). Varje nämnd och styrelse har ansvar för att avsätta tillräckliga resurser, organisera arbetet inom sitt ansvarsområde och redovisa resultat. 2 Sociala och etiska krav ställs även genom till exempel Socialt ansvarstagande i upphandling - Uppförandekod för leverantörer. Kunskap som bas för utvecklingsarbetet Enligt policyn för mänskliga rättigheter ska alla förtroendevalda, chefer och medarbetare ha god kännedom om de mänskliga rättigheterna och Västra Götalandsregionens ansvar som skyldighetsbärare. Koncernkontoret tillhandahåller en grundläggande webbutbildning om handlingsplanen samt webbutbildningar om barnets rättigheter och om bemötande av personer med funktionsnedsättning. Medarbetare med särskilt ansvar för arbetet med mänskliga rättigheter behöver fördjupad kompetens och möjlighet till erfarenhetsutbyte. Koncernkontoret samlar ett nätverk för samordnare inom förvaltningar och bolag, där det finns möjlighet till stöd i arbetet. Kunskap är även viktigt för att invånarna ska kunna utkräva sina rättigheter. I enlighet med policyn har skyldighetsbäraren ett ansvar att informera rättighetsbärarna om deras rättigheter. Uppföljning och utvärdering Enligt policyn för mänskliga rättigheter ska arbetet med mänskliga rättigheter följas upp systematiskt. Varje nämnd och styrelse ska i samband med årsredovisning rapportera resultatet av sitt arbete utifrån handlingsplanen. Kommittén för mänskliga rättigheter ansvarar för anvisningar och sammanställer resultatet. Handlingsplanens indikatorer följs upp regiongemensamt av kommittén för mänskliga rättigheter 2018 och 2020 och återrapporteras till regionfullmäktige. Formerna för uppföljning beskrivs i ett separat dokument 3. 3 Uppföljning av indikatorer i regiongemensam handlingsplan för mänskliga rättigheter 2018, 2020 (dnr RS ) Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

119 6 (22) Mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionens kärnuppdrag De mänskliga rättigheterna är odelbara och universella 4. De hänger ihop, är varandras förutsättningar och gäller för alla överallt. Handlingsplanen uppmärksammar särskilt fyra rättigheter med koppling till Västra Götalandsregionens kärnuppdrag: rätten till bästa möjliga hälsa, rätten till kultur, rätten till arbete och rätten till utbildning, som finns i konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Andra centrala rättigheter för Västra Götalandsregionen är bland annat rätten till delaktighet, religionsfrihet, yttrandefrihet, integritet, frihet från våld samt jämlikhet och frihet från diskriminering, som lyfts i konventionen om de politiska och medborgerliga rättigheterna. Samtliga rättigheter ska genomföras progressivt, vilket betyder att det ska ske en ständig förbättring över tid. Rätten till bästa möjliga hälsa Var och en har rätt att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa. 5 Det kräver att invånarna har tillgång till hälso- och sjukvård med bästa möjliga resurser i form av exempelvis lokaler och personal. Hälso- och sjukvården behöver vara fysiskt och ekonomiskt tillgänglig utan diskriminering och information behöver anpassas för att nå alla. Vården ska kännetecknas av god etik, medicinsk och vetenskaplig kvalitet samt vara anpassad för olika individers och minoriteters kulturer. 6 Rätten till kultur Var och en har rätt att delta i kulturlivet. 7 Rätten till kultur innefattar jämlik tillgång till kultur, rätten att delta i kulturlivet och rätten att själv utöva kultur. Rätten till kultur beskrivs som avgörande för mänsklig värdighet och social gemenskap mellan individer och grupper i ett mångkulturellt samhälle. Kulturen ska vara tillgänglig på jämlika villkor och anpassad till alla människor utan diskriminering. 8 Rätten till arbete Var och en har rätt att fritt kunna försörja sig genom arbete. För att uppnå detta krävs åtgärder som syftar till en jämn utveckling på det ekonomiska, sociala och kulturella området. Det kräver även full sysselsättning på villkor som garanterar att varje individ åtnjuter de grundläggande politiska och ekonomiska friheterna. 9 Rätten till arbete omfattar rättvisa och tillfredställande arbetsförhållanden, lika lön för lika arbete och skydd mot arbetslöshet Wiendeklarationen 5 Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, art CESCR General Comment No. 14, till artikel 12 7 Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, art 15 8 CESCR General Comment no. 21, till artikel 15 9 Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, art 6 10 CESCR General Comment no. 18, till art. 6 Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

120 För varje människa (22) Rätten till utbildning Var och en har rätt till utbildning. Utbildning ska syfta till att utveckla människans personlighet och insikten om dess värde. Utbildning ska även stärka respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och ge möjlighet för var och en att delta i ett fritt samhälle. 11 Utbildning får inte vara diskriminerande i sitt innehåll och ska vara fysiskt och ekonomiskt tillgänglig utan diskriminering. 12 Stärkt skydd för individer och grupper De mänskliga rättigheterna gäller för alla människor. Trots detta utsätts vissa grupper systematiskt och strukturellt för diskriminering och exkludering. Därför har FN tagit fram ett antal kärnkonventioner och dokument som tydliggör rättigheter för specifika grupper. Även den svenska diskrimineringslagen innebär ett stärkt skydd för vissa grupper. Jämlikhet handlar inte om att alla ska få exakt samma behandling. Resurser behöver anpassas utifrån individens behov och förutsättningar för att resultatet ska bli likvärdigt. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning lyfter att individer i denna grupp har rätt till samma utbud, kvalitet och insatser som alla andra. De ska även erbjudas särskild hälsoservice, inklusive tidig upptäckt och insatser som begränsar och förebygger vidare funktionsnedsättning. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver kunskap om mänskliga rättigheter, värdighet, självständighet och behov för personer med funktionsnedsättning. Arbetsmiljön behöver vara tillgänglig och det får inte förekomma diskriminering i fråga om rekrytering, anställning, befordran eller arbetsförhållanden. Personer med funktionsnedsättning kan även behöva stöd i att hitta, få, behålla och återgå till en anställning. Vid utbildning krävs åtgärder för att underlätta inlärning av exempelvis punktskrift och teckenspråk och för att främja dövsamhällets språkliga identitet. Konventionen om avskaffande av rasdiskriminering förtydligar att de mänskliga rättigheterna gäller utan åtskillnad på grund av ras 13, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung. Detta kräver åtgärder, särskilt inom undervisning, utbildning, kultur och information, för att bekämpa fördomar som leder till rasdiskriminering och att främja förståelse och vänskap mellan olika etniska grupper. 14 De fem nationella minoriteterna i Sverige (judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar) har dessutom ett förstärkt skydd för sina minoritetskulturer, traditioner, kulturarv, religion och språk (jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli) 15. Samerna har även urfolksrättigheter. Konventionen om barnets rättigheter lyfter barns rätt till exempelvis sjukvård, habilitering, rehabilitering, förebyggande hälsovård och föräldrarådgivning. Alla barn har även rätt till utbildning och ska 11 Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, art CESCR General Comment no.13, till artikel FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD) använder begreppet ras. Samtidigt råder vetenskaplig konsensus om att genetiska skillnader mellan människor är för ospecifika för att människor ska kunna delas upp i raser. Det biologiska rasbegreppet bygger på föreställningar eller ideologi som inte har vetenskapligt stöd. Däremot finns fortfarande ett reellt behov av skydd mot diskriminering på grund av ras, eftersom föreställningar om ras ligger till grund för exempelvis hot och våld samt exkludering på arbetsmarknad och bostadsmarknad. Både FN:s rasdiskrimineringskommitté och Europarådets kommission mot intolerans och rasism (ECRI) kritiserar Sverige för att rasdiskriminering blir svår att tala om när begreppet ras raderas trots att rasismen existerar. 14 Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering 15 Europarådets ramkonvention om skydd för de nationella minoriteterna

121 För varje människa (22) skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld eller övergrepp, försumlig behandling eller utnyttjande. Barn har också rätt till vila och fritid, lek och rekreation samt rätt att delta i det kulturella och konstnärliga livet. Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor lyfter bland annat hälso- och sjukvårdens ansvar att säkerställa tillgång till hälso- och sjukvård med jämställdheten mellan kvinnor och män som grund. Kvinnor ska tillförsäkras rätten att delta i idrott och kulturliv. Konventionen tar även upp diskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden, och ställer krav på jämställda anställningsvillkor, lika lön och lika arbetsvärdering. Särskilt betonas social trygghet, exempelvis vid pensionering, arbetslöshet, sjukdom, ålderdom och betald semester. Föräldrar ska ha möjlighet att förena familjeliv med arbete och deltagande i det offentliga livet. All diskriminering av kvinnor inom utbildningsområdet ska avskaffas, och utbildning som bidrar till att avskaffa stereotypa uppfattningar om kvinnor och mäns roller i samhället ska främjas. Det finns ingen särskild kärnkonvention om rättigheter för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera (hbtqpersoner), men FN har tydliggjort att hbtq-personers rättigheter inkluderas i skyddet mot diskriminering och rätten till jämlikhet. Genom de så kallade Yogyakartaprinciperna förtydligas att sexuell läggning och könsidentitet inte får utgöra grund för diskriminering eller övergrepp. Det finns inte heller någon särskild konvention för äldres rättigheter. Däremot finns kommentarer från FN:s kommitté för mänskliga rättigheter om hur konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska tolkas ur ett äldreperspektiv. När det kommer till fysisk och psykisk hälsa lyfter kommittén bland annat att för att bibehålla god hälsa vid hög ålder krävs åtgärder för en hälsosam livsstil genom hela livet, samt regelbundna kontroller och rehabilitering. De lyfter även äldres rätt till en adekvat levnadsstandard 16. I Diskrimineringslagen (2008:567) finns ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Att tillhöra eller uppfattas tillhöra vissa grupper kan påverka våra möjligheter, vår status och makt i samhället. Kvinnor som grupp har till exempel lägre lön än män som grupp, transpersoner som grupp har sämre psykisk hälsa än cispersoner 17 och personer som tillhör gruppen afrosvenskar eller kvinnor i hijab 18 är i högre utsträckning utsatta för hatbrott än vita svenskar eller kvinnor utan hijab. Samtidigt tillhör vi människor alltid mer än en kategori eller grupp, vi är komplexa och vårt samhälle är komplext. Det kan vara stor skillnad på att vara en medelålders, välutbildad man och att vara äldre lågutbildad man. Handlingsplanen ska läsas med förståelsen att alla grupper består av många människor med många olika förutsättningar och åtgärderna ska därför anpassas för varje människa. 16 FN:s kommitté för mänskliga rättigheter (1995) The economic, social and cultural rights of older persons, General Comment No Personer som identifierar sig och uppfattas som det kön som registrerades vid födseln. 18 Hijab är ett begrepp som ofta används som beteckning för en sjal som täcker håret, halsen och axlarna.

122 För varje människa (22) Åtgärdsområde: Jämlikhet Alla människor är jämlika och har en inneboende värdighet. De mänskliga rättigheterna gäller alla utan åtskillnad på grund av exempelvis hudfärg, kön, etnicitet, ålder, språk, religion, sexuell läggning, könsidentitet, politisk eller annan uppfattning, nationellt ursprung, funktionsnedsättning, socioekonomisk status eller ställning i övrigt 19. Om utveckling inte kan nå alla på en gång, ska de mest marginaliserade prioriteras. 20 Enligt policyn för mänskliga rättigheter ska allt arbete inom Västra Götalandsregionen främja jämlikhet och vara icke diskriminerande. Åtgärdsområde jämlikhet handlar om att skapa jämlika förutsättningar för alla invånare i Västra Götaland. 1. Förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Det första målet handlar om att åtgärda enkelt avhjälpta hinder. Jämlik tillgång till den fysiska miljön är en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning, men även exempelvis äldre, ska kunna leva oberoende och delta i samhällslivet. Konventionsstaterna ska identifiera och undanröja hinder mot tillgänglighet i bland annat byggnader, vårdinrättningar och arbetsplatser 21. Rätten till tillgänglighet är även reglerad i svensk lagstiftning: Enligt Plan- och bygglagen (2010:900) ska enkelt avhjälpta hinder undanröjas i lokaler och på platser som allmänheten har tillträde till. Sedan den 1 januari 2015 är bristande tillgänglighet en form av diskriminering enligt Diskrimineringslagen (2008:567). Västra Götalandsregionen har avsatt 90 miljoner för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder i egna verksamheter. 22 Tillgänglighetsbrister ligger inte enbart i den fysiska miljön utan även i bemötandet. Kommittén för mänskliga rättigheter tillhandahåller därför även en webbaserad utbildning om bemötande av personer med funktionsnedsättning som syftar till att öka kunskapen hos medarbetarna. 2. Stärkta rättigheter för barn och unga Det andra målet handlar om att uppfylla barnets rättigheter. Att tydliggöra Västra Götalandsregionens ansvar för barn och ungas rättigheter är särskilt aktuellt eftersom konventionen om barnets rättigheter, barnkonventionen, föreslås bli direkt gällande svensk lag från och med mars Barnkonventionen anger bland annat att kvinnor och män har ett gemensamt ansvar för barns uppfostran och utveckling och att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet. För att säkerställa att medarbetare som möter föräldrar och barn har kompetens om jämlikt och jämställt föräldraskap kan verksamheterna använda metodmaterialet En förälder blir till 24. Utbildningar i metodmaterialet genomförs av Kunskapscentrum för Jämlik Vård. En annan åtgärd i handlingsplanen handlar om uppdraget att bevaka 19 I mötet med Västra Götalandsregionen har individen rätt att själv identifiera sig vad gäller exempelvis könsidentitet, sexualitet eller etnicitet. 20 FAQ on a human rights-based approach to development co-operation, FNs högkommissarie för mänskliga rättigheter Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (ICRPD), artikel 9 22 Regionstyrelsen fattade beslut om åtgärder kring enkelt avhjälpta hinder i Västra Götalandsregionens egna lokaler (RS ) 23 I Sverige inkluderas i vanliga fall konventioner i lagstiftningen genom att lagar som berörs av konventionen justeras. Om konflikter ändå uppstår ska beslut fattas i enlighet med konventionens intentioner. 24 Förvaltningsledningen för Närhälsan beslöt att alla BVC ska genomföra En förälder blir till. Samtliga privata (och kommunala aktörer inom ramen för familjecentralerna) är inbjudna att medverka.

123 För varje människa (22) barnrättsperspektivet 25 inom organisationen genom att samtliga förvaltningar ska ha ombud för barnets rättigheter 26. Den sista åtgärden handlar om att höja barnrättskompetensen hos medarbetarna med hjälp av den webbaserade utbildningen Barnkonventionen från teori till praktik som tagits fram av kommittén för mänskliga rättigheter. 3. Systematiskt arbete för rätten till frihet från våld Det tredje målet handlar om frihet från våld, som är en grundläggande mänsklig rättighet. Sverige har fått kritik från FN för att staten inte arbetat tillräckligt effektivt för att våld i nära relationer ska upphöra 27. Många olika former av våld har erkänts som brott mot mänskliga rättigheter, däribland särskilt tortyr, trafficking, våld mot kvinnor, våld mot barn, våld mot personer med funktionsnedsättning och våld mot personer på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. I samband med att en person utsätts för våld kränks inte bara rätten till frihet från våld, utan även andra rättigheter som exempelvis rätten till hälsa, rätten till rörelsefrihet och sexuella och reproduktiva rättigheter. Det finns ett tydligt samband mellan tidigare våldsutsatthet och senare psykisk och fysisk ohälsa. Västra Götalandsregionen är skyldig att vidta åtgärder för att förhindra våld och skydda invånarna och därför är det viktigt att hälso- och sjukvården ställer rutinmässiga frågor för att förebygga och upptäcka våld samt ge skydd, stöd och behandling. Västra Götalandsregionen har tagit fram regionala medicinska riktlinjer för hälso- och sjukvård inklusive tandvård: Våld i nära relationer samt Barn som far illa eller riskerar att fara illa inklusive barn som har bevittnat/upplevt våld, för att hälso- och sjukvården ska bli bättre på att tidigt upptäcka våldsutsatthet och agera. Riktlinjerna samt metoden att fråga om våld inkluderar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld (inklusive hedersrelaterat våld), våldsutövning samt barn som bevittnat våld. Västra Götalandsregionen är först i Sverige med den här typen av riktlinjer. 4. Stärkt hbtq kompetens Det fjärde målet handlar om att Västra Götalandsregionen ska ha kompetens om levnadsvillkor och rättigheter för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera (hbtq-personer). Sexuell läggning och könsidentitet får inte utgöra grund för diskriminering eller övergrepp. Diskriminering och negativt bemötande kan leda till allvarlig stress och psykisk ohälsa bland hbtq-personer 28. Hbtqpersoner har även ett lägre förtroende för sjukvården än heterosexuella och cispersoner 29, vilket innebär att transpersoner och homooch bisexuella kvinnor söker hälso- och sjukvård i lägre grad 30. För att medvetandegöra normer kring kön och sexualitet och skapa en god vård- och arbetsmiljö för hbtq-personer erbjuder Närhälsan kunskapscentrum för sexuell hälsa en diplomeringsutbildning om hbtq-kompetent bemötande och hbtq-personers hälsa och rättigheter. Idag är alla ungdomsmottagningar och barnmorskemottagningar inom Västra Götalandsregionen hbtq-diplomerade. Syftet med åtgärden är att sprida och utveckla hbtq-diplomeringen inom hälso- och sjukvården. 25 Ett barnrättsperspektiv innebär att verksamheten arbetar utifrån konventionen om barnets rättigheter. 26 Ombuden ska ha barnrättskompetens och uppdrag att samordna arbetet för barnets rättigheter. 27 Yakin Ertürk, FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor, Socialstyrelsen Psykisk ohälsa bland personer i samkönade äktenskap 29 Personer som identifierar sig och uppfattas som det kön som registrerades vid födseln. 30 Se ex. Folkhälsomyndigheten Hälsan och hälsans benämningsfaktorer för transpersoner 2015, Utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer 2014

124 11 (22) Mål Åtgärder Indikatorer Ansvar 1. Förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 1.1) Åtgärda enkelt avhjälpta hinder (EAH) utifrån TD rapporternas identifierade lagstadgade krav på tillgänglighet och användbarhet i respektive fastighet 1.1.1) Andel åtgärdade EAH utifrån respektive rapports identifierade krav per fastighet. Måltal: 100 % (av gemensamt prioriterade EAH utifrån och inom ramen för de beslutade 90 mkr) 1.1) Fastighetsnämnden 1.2) Åtgärda enkelt avhjälpta hinder (EAH) på resecentrum utifrån TD rapporternas gemensamt identifierade krav 1.2.1) Andel åtgärdade EAH utifrån respektive rapports identifierade krav per resecentrum. Måltal: 100 % 1.2) Kollektivtrafiknämnden 1.3) Tillhandahålla webbaserad utbildning om bemötande av personer med funktionsnedsättning 1.3.1) Antal medarbetare som gått den webbaserade utbildningen om bemötande av personer med funktionsnedsättning. Måltal: Årlig ökning 1.3) Kommittén för mänskliga rättigheter 2. Stärkta rättigheter för barn och unga 2.1) Inkludera krav på utbildning och arbete med metodmaterialet En förälder blir till i avtal och överenskommelser 2.1.1) Andel barnavårdscentraler, barnmorskemottagningar och familjecentraler som arbetar med metodmaterialet En förälder blir till. Måltal: 90 % 2.1) Hälso och sjukvårdsnämnderna 2.1.2) Andel medarbetare inom (2.1.1) som upplever sig ha god kunskap om jämställt föräldraskap. Måltal: 95 % 2.2) Utbilda ombud för barnets rättigheter 2.2.1) Andel förvaltningar som har minst ett ombud för barnets rättigheter. Måltal: 100 % 2.2) Regionstyrelsen 2.3) Tillhandahålla webbaserad utbildning om barnets rättigheter 2.3.1) Antal medarbetare som gått den webbaserade utbildningen om barnets rättigheter. Måltal: Årlig ökning 2.3) Kommittén för mänskliga rättigheter Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

125 För varje människa (22) 3. Systematiskt arbete för rätten till frihet från våld 3.1) Implementera de regionala medicinska riktlinjerna om våld i nära relationer* samt om barn som far illa eller riskerar att fara illa** 3.1.1) Andel primärvårds, specialist och tandvårdsenheter som har lokala rutiner för hur riktlinjerna ska tillämpas. Måltal: Primärvård 80 %, specialistvård: 30 % och tandvård 100 % 3.1) Hälso och sjukvårdsstyrelsen 3.2) Inkludera krav på implementering av metoden att fråga om våld på rutin i avtal och överenskommelser 3.2.1) Andel BVC enheter och barnmorskemottagningar som implementerat metoden att fråga om våld på rutin Måltal: 100 % 3.2) Hälso och sjukvårdsnämnderna *HSD D **HSD D ) Antal primärvårds och specialistenheter som implementerat metoden att fråga om våld på rutin. Måltal: Stärkt hbtq kompetens 4.1) Inkludera krav på utbildning i hbtqkompetent bemötande samt hbtq personer hälsa och rättigheter i avtal och överenskommelser 4.1.1) Andel vårdcentraler som är hbtqdiplomerade. Måltal: 50 % 4.1.2) Kvalitativ uppföljning av hbtq personers upplevelse av bemötandet inom hbtq diplomerade verksamheter (2018, 2020) 4.1) Hälso och sjukvårdsnämnderna

126 13 (22) Åtgärdsområde: Delaktighet Enligt policyn för mänskliga rättigheter har rättighetsbäraren rätt till delaktighet och medbestämmande. Delaktighet är både ett mål och ett medel i människorättsbaserat arbete. Delaktighet bidrar till ökad medvetenhet i beslutsfattande och är en grund för ett aktivt medborgarskap. Utvecklingsstrategier bör ge invånarna, särskilt de mest marginaliserade, möjlighet att uttrycka sina förväntningar gentemot staten och andra skyldighetsbärare samt möjlighet att ta ansvar för sin egen utveckling. 31 Åtgärdsområdet handlar om att stärka delaktigheten i Västra Götaland. 5. Förståelse och egenmakt för rättighetsbärarna i vårdmötet Det femte målet handlar om att säkerställa rätten till förståelse, inflytande och egenmakt 32 i mötet med Västra Götalandsregionen. Patienter missförstår eller glömmer över hälften av den medicinska information som ges av sjukvårdspersonal och nästan hälften av patienterna kan inte redogöra för riskerna vid sin operation trots att de gett sitt samtycke till den 33. Detta innebär att sjukvården inte fullt ut lyckats ta sitt ansvar för att patienterna har förstått informationen. I kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter är det även viktigt att vårdpersonal säkerställer att de har förstått patientens situation och behov. Handlingsplanen lyfter två verktyg som skapar bättre förutsättningar för kommunikation: Förstå mig rätt och KomHIT-modellen. Förstå mig rätt är en enkel metod som innebär att vårdpersonal med jämna mellanrum ber patienten att berätta eller visa 31 FAQ on a human rights-based approach to development co-operation, FNs högkommissarie för mänskliga rättigheter Egenmakt: verktyg och förutsättningar att forma sin egen framtid 33 Beskrivning av metoden Förstå mig rätt samt forskningsreferenser finns på jamlikvard.vgregion.se vad de talat om för att få återkoppling på hur väl de lyckats förstå varandra. Metoden minskar risken för missförstånd kring hälsa, vård och behandling och lämpar sig särskilt väl vid samtal med stöd av tolk. Förstå mig rätt är utarbetad av Kunskapscentrum för Jämlik Vård utifrån metoden teach-back. Förstå mig rätt rekommenderas i Västra Götalandsregionens patientsäkerhetsplan KomHIT-modellen innefattar kunskap om kommunikationsstöd och kommunikationssvårigheter samt ett bildstöd som underlättar patientens förberedelse och möte med vården. Modellen underlättar bland annat för barn, personer med kommunikativa svårigheter och personer med otillräckliga kunskaper i svenska. DART tillhandahåller en diplomeringsutbildning för att arbeta med KomHIT-modellen Systematisk dialog med invånarna Enligt demokratiutredningen Låt fler forma framtiden finns en gemensam problembild om att det faktiska inflytandet inte utövas jämlikt i dag 36. Västra Götalandsregionen arbetar med flera former av invånardialog som på olika sätt ska främja delaktighet. Det sjätte målet handlar om två av dessa: samråd/referensgrupper och Demokratitorg. Kommittén för mänskliga rättigheter har samråd med civilsamhället där ett 60-tal föreningar i länet idag är representerade, samt ett antal referensgrupper med barn och unga. Dialog med brukare och intressegrupper ingår även som en del av Västra Götalandsregionens beredningsrutiner 37. En åtgärd sätter fokus på att öka civilsamhällets delaktighet vid revidering av centrala styrdokument. Demokratitorg är en arena där gymnasieelever och regionpolitiker möts och diskuterar Västra Götalandsregionens ansvarsområden. Nästa åtgärd syftar till att 34 Fastställd av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen DART är ett kommunikations- och dataresurscenter inom SU 36 SOU 2016:5, s Ärendehandbok riktlinjer för ärendeberedning inom Västra Götalandsregionen, upplaga 1, mars 2014 Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

127 För varje människa (22) säkerställa systematiken i hur elevernas synpunkter tas omhand efter Demokratitorgen. 7. Vidgat deltagande i kulturlivet Det sjunde målet handlar om vidgat deltagande i kulturlivet enligt riktlinjerna Rätten att delta i kulturlivet, som syftar till att göra kultur till en angelägenhet för alla i Västra Götaland. En stor del av Kulturnämndens budget går idag till verksamhetsstöd och kulturstrategiskt stöd till kulturinstitutioner och det fria kulturlivet. Den första åtgärden säkerställer att dessa stödformer även fortsättningsvis innefattar krav på att främja mänskliga rättigheter och att genomföra en fördjupad kvalitativ analys av detta. Den andra åtgärden handlar om stöd till de nationella minoriteternas kultur och egenmakt, och fokuserar särskilt på barn och unga inom de nationella minoriteterna. Den tredje åtgärden handlar om att stärka förutsättningarna för människor på flykt att skapa och ta del av kultur. Barn och unga är också här särskilt viktiga målgrupper och projekten ska sträva efter ett aktivt deltagande. MÅL Åtgärder Indikatorer Ansvar 5. Förståelse och egenmakt för rättighetsbärarna i vårdmötet 5.1) Implementera metoden Förstå mig rätt inom hälso och sjukvården 5.2) Använda KomHIT modellen i kontakten med rättighetsbärare 5.1.1) Antal kliniker och mottagningar som tillämpar metoden Förstå mig rätt Måltal: Årlig ökning 5.2.1) Antal vårdcentraler och tandvårdskliniker som har minst två KomHITdiplomerade medarbetare. Måltal: Årlig ökning 5.1.) Utförarstyrelser inom hälso och sjukvård 5.2) Utförarstyrelser inom hälso och sjukvård 6. Systematisk dialog med invånarna 6.1) Genomföra dialog med rättighetsbärarna vid verksamhetsutveckling 6.1.1) Andel måldokument som reviderats under planperioden där kommittén för mänskliga rättigheters samråd och referensgrupper har involverats i dialog. Måltal: 100 % 6.1) Kommittén för mänskliga rättigheter 6.2) Årlig uppföljning av hur elevernas synpunkter från Demokratitorgen tas omhand av respektive politiskt organ 6.2.1) Andel nämnder/styrelser som har behandlat rapporten från Demokratitorg på sina sammanträden och återkopplat till fullmäktiges presidium. Måltal: 100 % 6.2) Regionfullmäktiges presidium

128 För varje människa (22) 7. Vidgat deltagande i kulturlivet 7.1) Integrera mänskliga rättigheter och riktlinjerna för vidgat deltagande i uppdrag och andra stödformer från kulturnämnden 7.1.1) Andel kulturstrategiskt stöd och verksamhetsstöd som innefattar krav på att främja mänskliga rättigheter enligt riktlinjerna för vidgat deltagande Måltal: 100 % 7.1) Kulturnämnden 7.1.2) Kvalitativ uppföljning av hur verksamheter med uppdragsbaserade verksamhetsstöd och långsiktiga uppdrag arbetat för att vidga deltagandet i kulturlivet 7.2) Ökade insatser som främjar de fem nationella minoriteternas inflytande och egenmakt med särskilt fokus på barn och unga 7.2.1) Andel av kulturnämndens medel till nationella minoriteter som särskilt riktas mot barn och unga. Måltal: 40 % 7.2) Kulturnämnden 7.3) Bidrag till civilsamhället och det fria kulturlivet för att arbeta med flyktingar i asylfasen 7.3.1) Andel projekt riktade till flyktingar med fokus på ömsesidig delaktighet. Måltal: 100 % 7.3.2) Andel projekt som riktar sig till flyktingar med barn och unga som målgrupp. Måltal: 40 % 7.3) Kulturnämnden

129 16 (22) Åtgärdsområde: Ansvar I ett människorättsbaserat arbete måste ansvaret för de mänskliga rättigheterna vara tydligt för skyldighetsbäraren. Det kräver ökad kunskap om mänskliga rättigheter och analyser av sociala konsekvenser innan beslut fattas. Brister i skyldighetsbärarens kapacitet att säkerställa de mänskliga rättigheterna behöver identifieras och åtgärdas. Skyldighetsbäraren behöver även vidta åtgärder för att stärka rättighetsbärarnas kapacitet att hävda sina mänskliga rättigheter, med särskilt fokus på de rättighetsbärare som är mest marginaliserade Jämlika och icke diskriminerande arbetsplatser Det åttonde målet fokuserar på Västra Götalandsregionen som en jämlik och icke-diskriminerande arbetsgivare. Diskriminering är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Diskriminering på arbetsplatsen är ett hot mot medarbetares hälsa och innebär kostnader i form av sjukskrivningar, felaktiga rekryteringar och missade möjligheter att nyttja medarbetarnas fulla potential. Diskriminering försämrar även förutsättningarna för integration och social hållbarhet. Enligt Diskrimineringslagen ska arbetsgivare arbeta aktivt mot diskriminering på arbetsplatsen. Från och med 1 januari 2017 föreslås att ansvaret utökas till krav på aktiva åtgärder utifrån samtliga diskrimineringsgrunder 39. En av åtgärderna handlar därför om att förvaltningar och bolag ska ta fram planer med aktiva åtgärder mot diskriminering på arbetsplatsen utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. Medarbetarenkäten gör det möjligt att följa upplevd diskriminering på arbetsplatsen och i samverkan med SCB ska personalsammansättningen synliggöras utifrån kön, ålder och utländsk bakgrund på övergripande nivå 40. Åtgärder för att motverka diskriminering och ojämlikhet på arbetsplatsen ska sättas in löpande. Nästa åtgärd sätter fokus på jämställt uttag av föräldraledighet tog kvinnor inom Västra Götalandsregionen i genomsnitt ut 22 föräldradagar per år, medan män tog ut 9. I konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor förtydligas att föräldrar ska ha jämlika möjligheter att förena familjeliv med yrkesansvar och deltagande i det offentliga livet och barnkonventionen slår fast att föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barns uppfostran och utveckling. Den avslutande åtgärden handlar om att erbjuda praktik för människor på flykt som nyligen anlänt till Västra Götaland. Praktiken ska vara en väg in för personer som ofta inte har kontakter eller kännedom om arbetsmarknaden i Sverige. 41 Västra Götalandsregionen har tecknat en avsiktsförklaring om samverkan med Arbetsförmedlingen kring nyanländas etablering och Västra Götalandsregionens kompetensförsörjning FAQ on a human rights-based approach to development cooperation, FNs högkommissarie för mänskliga rättigheter Regeringens proposition Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter (2015/16:135) 40 Detta statistiska material kommer väl leva upp till alla krav med hänsyn till personlig integritet och statistisk sekretess. 41 Regeringen beslutade i februari 2016 att statliga myndigheter ska erbjuda praktikplatser till minst 100 nyanlända per år. Västra Götalandsregionen ingår inte i regeringsuppdraget, men väljer att erbjuda praktikplatser enligt motsvarande modell. 42 Handlingsplanen följer endast de praktikplatser som har tillsatts inom ramen för Avsiktsförklaring om samverkan inom satsningen Sverige tillsammans mellan Arbetsförmedlingen och Västra Götalandsregionen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

130 För varje människa (22) 9. Stärkt människorättsperspektiv i ärendeberedning och beslutsunderlag Det nionde målet handlar om att integrera mänskliga rättigheter i beredning av ärenden och beslutsunderlag. Inom hälso- och sjukvård används så kallade risk- och händelseanalyser för att identifiera brister som kan riskera patientsäkerheten. En åtgärd handlar om att påbörja ett arbete för att integrera mänskliga rättigheter i risk- och händelseanalyser på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ett arbete som sedan kan spridas till övriga förvaltningar. Enligt Ärendehandboken 43 ska ärenden belysas ur jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv och följa barnkonventionen. Ärendena ska även belysas ur tillgänglighetsperspektiv, där bemötande, tillgång till information samt fysiska miljöer bedöms med hänsyn till olika funktionsnedsättningar. Detta kräver kunskap om mänskliga rättigheter. Därför fokuserar nästa åtgärd på utbildning av handläggare på Koncernkontoret, som bland annat ska stärka kompetensen i att exempelvis genomföra prövningar av barnets bästa och barnkonsekvensanalyser 44. Den sista åtgärden handlar om klarspråk i underlag till politiska beslut. Klarspråk är viktigt för att politiker ska kunna förstå alla frågor de fattar beslut om och för att invånare ska kunna läsa och förstå underlagen utan särskilda förkunskaper. Västra Götalandsregionen har arbetat med klarspråk sedan 2013 och vann Språkrådets klarspråkskristall 2015, men arbetet behöver hållas levande och ständigt förbättras. 10. Nollvision för användning av tvångsåtgärder inom psykiatriska verksamheter Det tionde målet fokuserar på att integrera ett människorättsbaserat arbetssätt inom psykiatrin. Detta innebär ökad delaktighet för patienten och minskad användning av tvångsmetoder. Flera av FN:s kommittéer framför kritik till Sverige i sina granskningar, kopplat till brister i användning och uppföljning av tvångsmetoder. FN:s barnrättskommitté uppmanar Sverige att förbjuda användningen av remmar och bälten och avskiljning i psykiatriska vårdmiljöer och utbilda personal i vårdmetoder som inte inbegriper våld och tvång 45. Regionfullmäktige beslutade den 16 juni 2015 att ta fram en handlingsplan för att minimera användningen av bältesläggning och avskiljning inom barn- och ungdomspsykiatrin i enlighet med en nollvision. Målet innebär dels en utökning uppdraget genom en generell nollvision för användning av tvångsåtgärder och dels att patienter som varit föremål för tvångsåtgärder ska erbjudas ett strukturerat uppföljande samtal. Tvångsåtgärder och uppföljande samtal följs upp per förvaltning, i enlighet med den regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatri Ärendehandbok riktlinjer för ärendeberedning inom Västra Götalandsregionen, upplaga 1, mars Enligt barnkonventionen ska prövning av barnets bästa eller barnkonsekvensanalys genomföras vid alla beslut som rör barn. 45 Concluding observations on the fifth periodic report of Sweden adopted by the Committee at its 68 th session (12-30 January 2015), observation no 22

131 18 (22) Mål Åtgärder Indikatorer Ansvar 8. Jämlika och ickediskriminerande arbetsplatser 8.1) Ta fram planer på förvaltningsnivå för lika rättigheter och möjligheter som omfattar samtliga diskrimineringsgrunder 8.1.1) Andel förvaltningar som har planer för lika rättigheter och möjligheter Måltal: 100 % 8.1.2) Personalsammansättning utifrån kön, ålder, utländsk bakgrund har redovisats (2018, 2020) 8.1) Regionstyrelsen 8.1.3) Andel medarbetare som upplever sig utsatta för diskriminering. Måltal: 0 % 8.2) Främja och uppmuntra mäns uttag av föräldraledighet 8.2.1) Antal föräldradagar per förvaltning som tas ut av män. Måltal: Ökning jämfört med ) Regionstyrelsen 8.3) Erbjuda praktik till nyanlända arbetssökande inom Västra Götalandsregionen 8.3.1) Antal nyanlända arbetssökande som fått praktik inom Västra Götalandsregionen Måltal: 400 (minst 100 personer/år) 8.3) Regionstyrelsen 9. Stärkt människorättsperspektiv i ärendeberedning och beslutsunderlag 9.1) Integrera mänskliga rättigheter i risk och händelseanalyser 9.2) Utbilda medarbetare om människorättsbaserad ärendeberedning 9.1.1) En metod för att integrera ett människorättsperspektiv i risk och händelseanalyser har tagits fram och prövats 9.2.1) Andel medarbetare inom koncernkontoret med ansvar att bereda ärenden till politiska beslut som genomgått utbildning i människorättsbaserad ärendeberedning. Måltal: 100 % 9.1) Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset 9.2) Regionstyrelsen 9.2.2) Andel avdelningar inom koncernkontoret som tillämpat prövning av barnets bästa eller barnkonsekvensanalys. Måltal: 100 % Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

132 För varje människa (22) 9.3) Aktivt arbete med klarspråk i handlingar till politiska beslut 9.3.1) Andel politiker som upplever att ärendenas innehåll och språket i handlingarna är begripligt. Måltal: Minst 90 % 9.3) Regionstyrelsen 10. Nollvision för användning av tvångsåtgärder inom psykiatriska verksamheter 10.1) Arbeta strategiskt för att minimera användning av tvångsåtgärder 10.2) Öka delaktigheten för rättighetsbärare inom psykiatriska verksamheter ) Antal tvångsåtgärder* fördelat på typ av åtgärd ska minska med minst 20 % ) Andel patienter som varit föremål för tvångsåtgärder som erbjudits ett strukturerat uppföljande samtal inom 24 timmar (barn/vuxna). Måltal: Minst 75 % 10.1) Hälso och sjukvårdsstyrelsen 10.2) Hälso och sjukvårdsstyrelsen * fastspänning, avskiljande, läkemedelstillförsel utförd under fastspänning eller fasthållande samt inskränkande av elektronisk kommunikation

133 20 (22) Åtgärdsområde: Insyn Ett människorättsbaserat arbetssätt kräver att invånarna kan få insyn i organisationens arbetsprocesser och beslut, med andra ord att verksamheten är transparent. Åtgärdsområde insyn handlar om att rättighetsbärarna ska få enkel och tydlig information om Västra Götalandsregionens verksamheter och därmed bättre kunna tillgodogöra sig sina rättigheter. 11. Tydligare information om verksamheternas kompetens i människorättsfrågor Det elfte målet handlar om att bredda Tillgänglighetsdatabasen (TD). TD är ett webbaserat verktyg som presenterar information om tillgänglighet på över 5200 anläggningar och platser. Informationen i TD kan sorteras beroende på om användaren har svårt att se, svårt att höra, svårt att röra sig, svårt att tolka och bearbeta information och/eller svårt att tåla vissa ämnen. TD innebär en möjlighet för rättighetsbärare att välja besöksmål, vårdcentral eller liknande utifrån fysisk tillgänglighet eller att bättre kunna förbereda sig inför ett besök. Syftet är att underlätta för exempelvis personer med funktionsnedsättning eller äldre. En breddning av TD innebär att rättighetsbärare även ska kunna ta reda på om verksamheterna har hbtqkompetens, kompetens inom jämställt och jämlikt föräldraskap, kunskap om bemötande av personer med funktionsnedsättning eller kunskap om barnets rättigheter. 12. Tillgänglig, begriplig och inkluderande information till invånarna Det tolfte målet handlar om att information till invånare ska vara tillgänglig, enkel och begriplig. Krånglig eller stereotyp information riskerar att leda till missförstånd och exkludering. Alla invånare ska kunna ta del av och känna sig inkluderade i Västra Götalandsregionens information. En stor del av informationen till invånare är patientinformation, exempelvis kallelser till hälso- och sjukvården startade ett pilotprojekt för att ta fram regiongemensamma mallar för e-brev, som ska vara tillgängliga och skrivna på klarspråk 46. Idag används en stor mängd mallar, vilket försvårar möjligheterna till likvärdig vårdinformation och översättning. En åtgärd handlar om att minska antalet mallar, skriva mer tillgängligt och begripligt och därmed även förbättra förutsättningarna för att översätta till olika språk. Nästa åtgärd handlar om att normkritiskt granska vgregion.se genom att analysera vilka målgrupper som webbplatsen riktar sig till och hur olika grupper framställs och representeras. De sista två åtgärderna handlar om att den sverigefinska nationella minoriteten ska kunna ta del av information på finska, vilket ingår i Västra Götalandsregionens ansvar som finskt förvaltningsområde, och att generellt säkerställa att viktig information är tillgänglig och finns på flera språk. Vilken information som bör tillgängliggöras, vilka språk och vilka kanaler som är viktigast bedöms i samråd mellan Västra Götalandsregionen, företrädare för den sverigefinska minoriteten och andra representanter för civilsamhället. 46 Klarspråk innebär att språket ska vara vårdat, enkelt och begripligt Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

134 21 (22) Mål Åtgärder Indikatorer Ansvar 11. Tydligare information om verksamheternas kompetens i människorättsfrågor 11.1) Bredda Tillgänglighetsdatabasen ) Verksamheter som är registrerade i TD redovisar om de har hbtq diplomering ) Verksamheter som är registrerade i TD redovisar om medarbetarna har gått webbutbildning i barnets rättigheter ) Verksamheter som är registrerade i TD redovisar om medarbetarna har gått webbutbildning i bemötande av personer med funktionsnedsättning ) Verksamheter som är registrerade i TD redovisar om de arbetar med metodmaterialet En förälder blir till 11.1) Kommittén för mänskliga rättigheter 12 Tillgänglig, begriplig och inkluderande information till invånarna 12.1) Utarbeta en tydlig gemensam struktur för målgruppsanpassad och begriplig patientinformation ) Antal mallar som finns tillgängliga på minst 15 språk. Måltal: ) Andel deltagare i en invånartestpanel som upplever att innehållet i standardiserade mallar för kallelser är begripligt. Måltal: Minst 90 % 12.1) Hälso och sjukvårdsstyrelsen 12.2) Genomföra en extern normkritisk granskning av vgregion.se ) En extern normkritisk granskning av vgregion.se har upphandlats och återrapporterats (2020) 12.2) Regionstyrelsen 12.3) Säkerställa att den sverigefinska nationella minoriteten kan ta del av information på finska ) Information på finska finns tillgänglig i de kanaler som bedöms viktigast 12.3) Regionstyrelsen 12.4) Säkerställa att viktig information är tillgänglig och finns på flera språk ) Information på prioriterade språk finns tillgänglig i de kanaler som bedöms viktigast 12.4) Regionstyrelsen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

135 För varje människa (22) Bilaga 1: Organisation Politisk organisation Regionfullmäktige Regionstyrelsen Nämnder och styrelser för utförarverksamheter Beställarnämnder Kommittén för mänskliga rättigheter Förvaltningsorganisation Regiondirektören Förvaltnings och bolagschefer Linjechef Avdelning mänskliga rättigheter Samordnare för arbetet med mänskliga rättigheter Beslutar om handlingsplanen. Uppsiktsplikt över att nämnder och styrelser följer handlingsplanen. Övergripande samordningsansvar för att arbetet med mänskliga rättigheter bedrivs ändamålsenligt och effektivt. Ansvar för att arbeta utifrån handlingsplanens mål och åtgärder samt att rapportera resultatet. Ansvar för att inkludera mänskliga rättigheter och utpekade åtgärder i handlingsplanen i avtal med externa utförare. Har regionfullmäktiges uppdrag att stärka det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionens verksamheter. Följer upp handlingsplanen 2018 samt 2020 och återrapporterar till regionfullmäktige. Ansvarar för att regionstyrelsens beslut genomförs och att de mänskliga rättigheterna hålls aktuella i organisationen. Ansvarar för att genomföra handlingsplanen i den egna verksamheten och att rapportera arbetet med handlingsplanen till den egna styrelsen eller nämnden. Rekommenderas att utse en förvaltnings eller bolagsövergripande samordnare för arbetet med mänskliga rättigheter. Eventuellt delegerat ansvar för att genomföra åtgärderna i handlingsplanen. Sakkunniga inom mänskliga rättigheter. Ansvar för att stödja och samordna det interna arbetet med mänskliga rättigheter, ta fram anvisningar, sammanställa och analysera resultatet av arbetet med handlingsplanen. Stödja inköpsorganisationen i arbetet med att integrera handlingsplanens mål och åtgärder i inköpsprocessen. Tillhandahålla utbildning i mänskliga rättigheter och utbildning av ombud för barnets rättigheter. Utses av förvaltnings eller bolagschef. Stöd och resurs för sin förvaltnings eller bolagsledning genom att exempelvis samordna arbetet för mänskliga rättigheter, samordna utbildning för medarbetare och ingå i det nätverk som samordnas av avdelning mänskliga rättigheter. I nätverket ges löpande information, goda exempel och stöd i arbetet med handlingsplanen. Rollen kan samordnas med ombud för barnets rättigheter.

136

137

138

139 Aktivitetsplan 2017: fullföljda studier Alla barn har rätt till utbildning. Utbildningen ska syfta till att utveckla människans personlighet och insikten om dess värde och är även en grundsten i barnets framtida utveckling och möjligheter. Aktivitetsplanen tydliggör de konkreta aktiviteter som ska genomföras och som har bäring på det gemensamma målet om att alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg. Mervärdet att samla olika nämnder, styrelser och kommittéer olika insatser i ett dokument är tydliggöra kopplingen och med det också följa aktiviteterna utifrån dess effekt utifrån målet. Kraftsamling för fullföljda studier är ett gemensamt ansvar för hela Västra Götalandsregionen. Varje styrelse, nämnd och kommitté äger själva det arbete som görs inom ramen för sina uppdrag, både genomförande av redan beslutade aktiviteter och framtida utvecklingsarbete. Aktivitetsplanen för 2017 är en sammanställning eller kartläggning av centralt beslutade insatser som pågår under året.

140 Aktiviteter som genomförs internt i VGR Delområde Aktivitet Syfte Förväntat resultat Beslutsforum 1 Information om SIP och insatser för att möjliggöra ökad användning. 1 Genomföra och följa HSNs särskilda satsning på fullföljda studier: - Familjecentraler; etablering och uppdrag och deltagare ex tandhygienist - SIMBA-team med fokus på Barn och Ungas psykiska hälsa - Ungdomsmottagningar med förebyggande uppdrag - RFSL om HBTQ och hälsa i skolan - Förstärkt samverkan HSN - kommunalförbund - kommun - samordningsförbund. "Fullföljda studier - inkluderande lärmiljö" Enligt uppdrag Följa upp effekter av insatserna på det gemensamma målet, samt undersöka förutsättningarna att växla upp sådant som har effekt. Aktörer inom PV och BUP har god kännedom om skyldigheter kring SIP/Västbus Några gemensamma insatser för spridning i hela VG HSS HSN Status Ansvarig 2.1 Barnets första bok KUN Pågår Kultur i Väst 2.1 En förälder blir till Ökad kunskap och förbättrade färdigheter i att möta olika vårdnadshavare, barn och familjer och på så sätt verka för ett mer inkluderande bemötande och ett mer jämlikt föräldraskap. Förbättrade förutsättningarna för ett stärkt och jämlikt föräldraskap med barnens bästa i fokus. MR-planen, RF Verksamh eter inom barnhälso vårdskedj an i VGR, samt KJV KPH

141 3 Delområde Aktivitet Syfte Förväntat resultat Beslutsforum Status Ansvarig 2.2 Regionuppdrag (Nationella riktlinjer) missbruk och beroende Insatser till unga (12-18 år) samt skapa integrerade mottagningar för ungdomar Identifikation/bedömning och behandling av ungdomar med missbruk. Behov av utökad samverkan med socialtjänst i form av integrerade mottagningar ex Mini-Maria RS PV, BUP och KPH 2.2 Regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatrin Alla barn garanteras likvärdig tillgänglighet, bedömning, utredning och behandling I planen beskrivs hur BUP kan bidra genom hög tillgänglighet, kvalificerade utredningar, dignositk, kvalificerad behandling och god samverkan, samt metodutveckling för s.k. hemmasittare. RS BUP och KPH 2.2 Förstärkt första-linjen Tilläggsuppdrag till utvalda VC med särskilt ansvar för barn och unga 7-18 år. Insatser till barn och unga med psykisk ohälsa, samverkan med andra vårdaktörer i närområdet ex skola, socialtjänst, ungdomsmottagningar m.fl. HSS PV och KHP 2.2 Driva Västra Noden i Nationella Självskadeprojektet 3 Stärka upp första hembesök BVC Följa upp och stärka XX

142 4 Delområde Aktivitet Syfte Förväntat resultat Beslutsforum 3 Barn som anhöriga? Våga fråga. Pågående Status Ansvarig 5 Utbildningssatsning inom Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända HSS 5 Genomföra och följa upp "Fördelning av statsbidrag utifrån flyktingsituationen" med hänsyn till gemensamt mål om fullföljda studier: - Ungdomsmottagningarna (Sex och samlevnad) - Behandlingsteam för barn och unga (Röda korset) - Flykting barn-temet 2, 3, 4, 5 Använda referensgrupper barn och unga. 1,2,3,4, 5 Tillhandahålla webbaserad utbildning om barnets rättigheter Att arbeta med relevanta åtgärder/aktiviteter utifrån målgruppen barn och ungas perspektiv. Kunskap- och kompetenshöjning Ett hållbart arbete. Stärkta rättigheter för barn och unga HSS MR + RF (Handlings plan MR) MR + RF (Handlings plan MR) Avdelning MR Avdelning MR

143 5 Aktiviteter som genomförs i samverkan eller finansieras av VGR Delområde Aktivitet Syfte Förväntat resultat Beslutsforum Status Ansvarig 1 Implementera elevhälsodatabasen Skapa relevant uppföljningssystem för att följa hälsoutveckling bland elever. 1 Samverkansyta mellan kommunalförbunden genom socialfondsansökningarna; "Fullföljda studier GR" och "En skola för alla" Länsgemensam analys och handlingsplan för psykisk hälsa. 1 Inriktningsdokument ungdomsmottagningar Skapa former och förutsättningar för erfarenhetsutbyte, kunskapsutbyte och möjlighet till strategisk påverkan. Villkor i statsbidrag till kommun och landsting. Utveckla ungdomsmottagningarna i länet (oavsett huvudman) Bättre statistikunderlag framöver. Fler ungdomar som fullföljer sina studier. Gemensamma målområden i fem vårdsamverkansområden varav minst ett med bäring på fullföljda studier och bättre gemensam tillämpning vad gäller SIP/Västbus Nivåstrukturering av verksamheterna men också tillgänglighet samt innehåll i ungdomsmottagningarnas arbete/insatser med bäring på att främja ungdomars hälsa (tidiga och generella insatser) FHK VVG VVG Avdelning folkhälsa + Avdelning Data & Analys Avdelningar na folkhälsa + FOUU KPH Enheten primärvård

144 6 Delområde Aktivitet Syfte Förväntat resultat Beslutsforum Status Ansvarig 2.1 Träningsprogram för Medveten Närvaro och Resiliens (TMR) Att genomföra ett träningsprogran i mellanstadiet och högstadiet. Olika program för olika målgrupper. 2.1 El sistema Vill verka för att alla barn ska få möjlighet att uppnå sin fulla potential genom att musicera tillsammans Minskad stress hos ungdomar. RUN (SIMmedel) KUN Pågående Pågående Närhälsan utvecklingsc entrum för barns psykiska hälsa och Psykologenh eten Väster i SDF Västra Gbg 2.1 Kvalitetsindikatorer förskolan FHK Pågående Avdelning folkhälsa 2.2 Systematisera kunskapsutbyte idéburen sektor, ex Samråd och Tjejjourer 2.2 Systematiserat kunskapsutbyte med ungdomsmottagningar och elevhälsa. MR/FHK Pågående Avdelning folkhälsa och mänskliga rättigheter. KPH

145 7 Delområde Aktivitet Syfte Förväntat resultat Beslutsforum 3 Tidiga insatser för ökad skolnärvaro Identifiera barn i lågstadiet Ökad skolnärvaro för RUN (SIMmedel) med hög skolfrånvaro och deltagande barn utifrån intervjuer ska anpassade insatser genomföras. 3 Utmanande avstamp 2 RUN (SIMmedel) 3 HELA - Holistiskt Engagerat Lärande för Alla Syftar till att minska den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar i svårighet. Kunskap om och verktyg som kompenserar och utvecklar målgruppens förmågor. RUN (SIMmedel) Status Pågående Pågående Pågående Ansvarig Närvårdssa mverkan Södra Älvsborg, BUP och Borås kommun Gullspång kommun, Närhälsan och Skagerns vård- och hälsoenhet. Psykologenh eten för mödra- och barnhälsovå rd, SÄS och Navet och fyra kommuner i Sjuhärad 3 Unga i Västra Götaland - barnkohorten FHK Pågående 4 Förstudie: Plug Innan Metodutveckling för att jobba förebyggande i grundskolan för fullföljda studier. Förslag till projekt i samtliga delregioner med projektstart under 2017 FHK/RUN Förstudien ska avslutas i januari Avdelning folkhälsa + FOUU, GR

146 8 Delområde Aktivitet Syfte Förväntat resultat Beslutsforum 4 Praktikplatsen.se Sprida praktikplatsen.se som är ett verktyg för praktiksamordning. 4 SYVonline Fortsatt stödja studie- och yrkesvägledare i sin roll. Via plattformen bidra med kunskap om arbetsmarknaden och de utbildningar som erbjuds. 4 Science centers Intressera barn och unga för studier inom naturvetenskap och teknik. Bidrar också till kreativitet, entreprenörskap och lärande. 4 Folkhögskolorna Erbjuda studiemotiverande folkhögskolekurser (SMF) 4 Smarta fabriker Insatser för att främja intresset för yrkesutbildning med inriktning på industri 4 Industrinatta i Sjuhärad Insatser för att främja intresset för yrkesutbildning med inriktning på industri Implementera verktyget i Fyrbodal Kvalificerade studie- och yrkesvägledare = elever som kan fatta välgrundade framtidsbeslut Inspirera skoltrötta elever = färre skolavhopp. Stimulera intresset till fortsatta studier för målgrupper som inte har en fullföljd studiegång. Få fler att söka till utbildningar med inriktning på industri Få fler att söka till utbildningar med inriktning på industri Status Ansvarig RUN Pågående Avdelning FOUU, kommunalförbunden RUN Pågående Avdelning FOUU, kommunalförbunden RUN Pågående Avdelning FOUU, Science centers KUN/RUN Pågående Koncernavdelning kultur/avdel ning FOUU, folkhögskole styrelsen RUN Start under 2017 Avdelning FOUU, GTC RUN Pågående Avdelning FOUU

147 9 Delområde Aktivitet Syfte Förväntat resultat Besluts- Status Ansvarig forum 4 Naturbruksgymnasier Gymnasieskolorna erbjuder naturbruksprogrammet med fyra nationella inriktningar RUN Pågående Avdelning FOUU, naturbruksstyrelsen 5 Aktivitetsplatsen.se Skapa ett webbverktyg där arbetsliv, föreningsliv, skola och ensamkommande ungdomar kan hitta varandra och skapa aktiviteter med syfte att skapa kontaktnät och meningsfull fritid. En fungerande samordningsyta i form av aktivitetsplatsen.se. RUN Pågående Avdelning FOUU, GR 5 Tidiga insatser för ökad integration Förbygga pyskisk hälsa och öka skolnärvaro genom metoden psykoedukativa grupper om hälsa och egenvård riktade till ensamkommande flyktingungdomar. 5 Science centers Samverkan med science centers i särskilda insatser för nyanlända. Öka intresse för naturvetenskap och teknik för ungdomar med migrationsbakgrund RUN (SIMmedel) RUN Startar under 2017 BUP Asylmottagn ing Södra Älvsborgs sjukhus och Borås kommun + 9 andra Avdelning FOUU, Science Center

148 Avdelning folkhälsa Västra Götalandsregionen H an dl i n gsp l an fu l l föl jda stu di er,

149 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Utgångspunkter... 4 Delområden för fullföljda studier Främja långsiktig och hållbar samverkan mellan olika samhällsaktörer Främja psykisk hälsa och motverka konsekvenser av psykisk ohälsa Främja psykisk hälsa och tidig kognitiv utveckling Motverka konsekvenser av psykisk ohälsa Minska de negativa effekterna av ogynnsamma livsvillkor och levnadsvanor Stimulera intresset för studier Skapa förutsättningar för goda skolresultat för ungdomar med migrationsbakgrund. 10 Genomförande och uppföljning... 11

150 Inledning Alla barn har rätt till utbildning. Utbildningen ska syfta till att utveckla människans personlighet och insikten om dess värde och är även en grundsten i barnets framtida utveckling och möjligheter. I Västra Götalandsregionens budget för 2017 beskrivs att utbildningsnivån i befolkningen fortsätter att stiga, men med ökade skillnaderna inom regionen inte minst sett till antalet elever som fullföljer sin studiegång med godkända betyg. Statistiken visar bland annat att i Västra Götaland har skolresultaten i grundskolan försämrats i samtliga delregioner. Andelen avgångselever i åk 9 behöriga till gymnasiet har minskat från ca 90 procent i början av 2000-talet till ca 85 procent Regionen har därför inlett en kraftsamling och kommer i bred samverkan att fokusera på denna utmaning framöver. Med Handlingsplan fullföljda studier som grund för ett koncerngemensamt arbete vill Västra Götalandsregionen stimulera och utveckla samverkan med andra aktörer som tillsammans ska arbeta för att fler elever lämnar grund- och gymnasieskolan med godkända betyg. Arbetet med fullföljda studier är ett område som knyter samman strategidokumenten Västra Götaland 2020 (VG2020) och Framtidens hälso- och sjukvård. Utbildning och utmaningen kring barn och ungas studier är en välfärdsfråga där många aktörers gemensamma insatser är det som kan vända trenden i hela Västra Götaland. Det är därför viktigt att få en gemensam bild av utmaningen och se sin egen del i arbetet. Folkhälsokommittén fick, utifrån sin roll genom Samling för social hållbarhet, i uppdrag av regionstyrelsen att senast under våren 2017 återkomma med förslag på regiongemensamma åtgärder som stärker samarbetet med andra aktörer inom Västra Götaland. Utgångspunkterna för arbetet är de regionövergripande mål som finns i VG2020 och i Framtidens hälso- och sjukvård. I samverkan med kommunalförbunden, via Beredning för hållbar utveckling, har också frågan om fullföljda studier lyfts och prioriterats. Faktaruta: Mål från strategidokument VG2020 o Mer än hälften av ungdomarna i Västra Götaland ska påbörja eftergymnasial utbildning inom tre år efter gymnasium och skillnader mellan kvinnor och män och olika delar av regionen ska minska. o Avhoppen från skolan ska minska till mindre än 8 % i Västra Götaland senast Framtidens hälso- och sjukvård o Prioriterat mål: Psykisk ohälsa ska minska och stärka första linjens vård Beredning för hållbar utveckling o Rekommenderat område för samverkan: Insatser för att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning Syfte Det goda livet för alla i Västra Götaland är till stor del beroende på de möjligheter och förutsättningar som skapas för barn och unga som lever här. Att skillnaderna mellan regionens olika delar, mellan olika skolor och mellan olika grupper av barn och unga är

151 oacceptabelt. Målet att skapa förutsättningar för alla elever att lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg kräver av Västra Götalandsregionen att vi vågar se på vår egen verksamhet och ställa oss frågan: Vad kan vi göra bättre?. Syftet med kraftsamlingen är därför att dels synliggöra de insatser Västra Götalandsregionen deltar i och som bidrar till målet och dels att skapa synergier, exempelvis spridning av lärandeexempel eller att förmedla kontakter för samverkan i Västra Götaland. Handlingsplanen beskriver Västra Götalandsregionens inriktning för fullföljda studier. Den ska ligga till grund för fortsatt samverkan internt mellan förvaltningarna och externt med kommunalförbund, kommuner, myndigheter och idéburen sektor. Första delen i arbetet med det gemensamma målet är denna handlingsplan , med tillhörande aktivitetsplan för 2017: Handlingsplanen beskriver Västra Götalandsregionens inriktning för fullföljda studier. Här redovisas utgångspunkter för kraftsamlingen och det övergripande målet bryts ned i ett antal delområden. Aktivitetsplanen tydliggör de konkreta aktiviteter som ska genomföras och de processer som ska startas som har bäring på det gemensamma målet om att alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg. Mervärdet att samla olika nämnder, styrelser och kommittéer olika insatser i ett dokument är att tydliggöra kopplingen och med det också följa aktiviteterna utifrån dess effekt utifrån målet. Utgångspunkter Arbetet med kraftsamling fullföljda studier utgår ifrån ett antal utgångspunkter och perspektiv. Komplexa utmaningar Utmaningen med att alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg är mångbottnad. Förutsättningarna kan påverkas av familjens/elevens socioekonomiska och kulturella bakgrund, hur utbildningssystemet utformas och det sätt på vilket skolorna organiseras. Västra Götalandsregionen tillsammans med kommunalförbunden har tagit fram kunskapsunderlag som belyser hur arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret ska bedrivas, vilket också är en pusselbit i utmaningen. Hela frågan ligger dock inte inom skolans/kommunens domän, vilket innebär att Västra Götalandsregionen som välfärdsaktör måste se sin del i arbetet. Det innebär allt ifrån verksamhetsutveckling som med individens förutsättningar i centrum överbygger gränssnittsfrågor mellan olika huvudmän, till satsningar på metodutveckling och implementering av kvalitetssäkrade metoder med dokumenterat positiva effekter. Förutom individuella och organisatoriska faktorer är detta också ett område kopplat till strukturell ojämlikhet, vilket återigen kräver en helhetssyn och bred förståelse. Komplexa utmaningar innebär också att det finns ett behov att 1) identifiera en gemensam problembild med relevanta aktörer, 2) identifiera lågt hängande frukter där insatser är lättare att identifiera och 3) mer komplexa problem i rotsystemet där en lösning kräver mer

152 energi och tid. För arbetet med kraftsamlingen innebär det att vi kan fortsätta pågående arbete, växla upp insatser som är lättare att identifiera och samtidigt ge tid för att tillsammans bättre förstå utmaningen Västra Götaland står inför. Generella och riktade insatser Målet om att alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg innehåller insatser och verksamheter som rör sig mellan generella insatser och riktade insatser. Där generella/ universella insatser är basen som vänder sig till alla barn medan riktade/selektiva insatser vänder sig till vissa barn, en riskgrupp eller ett visst problem. De kan utgöra behandling eller andra stödjande åtgärder. Fig 1: Generella och riktade insatser Sociala investeringar som genomförs i Västra Götaland ska ses som ett verktyg för att nå de mål om social hållbarhet som regionens styrdokument lyfter upp och som nämns ovan. Sociala investeringar kan göras inom alla nedanstående områden. Genomgående perspektiv Att tydliggöra Västra Götalandsregionens ansvar för barn och ungas rättigheter är särskilt aktuellt eftersom konventionen om barnets rättigheter, barnkonventionen, föreslås bli direkt gällande svensk lag från och med Barnkonventionen anger bland annat att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet och att barnets rätt till utveckling och utbildning säkerställs. Genomförandet av de åtgärder som ligger i handlingsplanen för mänskliga rättigheter under mål 2 Stärka rättigheter för barn och unga där barnrättsperspektivet (25) utvecklas inom organisationen är en central grund för arbetet med fullföljda studier. Arbetet ska också: utgå utifrån icke-diskriminering, jämlikhet, jämställdhet och transparens tillgänglighet ur följande aspekter: fysisk, psykisk, kognitiv, språklig, administrativ, geografisk, ekonomisk och tillitsmässig. bygga på delaktighet och inkludering