Kallelse och föredragningslista Kultur i Väst. 20 april 2016

Transkript

1 Kallelse och föredragningslista Kultur i Väst 20 april 2016

2 Kallelse Referens Datum Magnus Bäckström Ordinarie ledamöter: Roland Karlsson (C) Beatrice Toll (S) Michael Brisman (M) Anders C Nilsson (S) Maria Hjärtqvist (S) Kent Olsson (M) Ingemar Basth (MP) Ersättare: Pär-Göran Björkman (S) Henrik Edin (FP) Eivor Karlsson (KD) Övriga: Magnus Bäckström, förvaltningschef Christer Bergman, enhetschef Administration & IT Bengt Källgren, enhetschef Kultur & Samhälle och Kultur & Upplevelse Angelica Hadzikostas, enhetschef Kultur & Konstarter Ida Northfell, enhetschef Kommunikation & Media Fackliga representanter från TCO och DIK Katarina Hultin, TCO Karin Lundmark, DIK Välkommen till styrelsemöte med styrelsen för Kultur i Väst. Föredragningslista och handlingar bifogas. Meddela om du önskar specialkost eller har allergi mot speciella födoämnen. Anmäl förhinder till Christer Bergman senast den 19 april tel , e-post: christer.bergman@kulturivast.se Enligt uppdrag Magnus Bäckström Förvaltningschef Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Telefon: vx Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

3 Föredragningslista Sammanträde med styrelsen för Kultur i Väst den 20 april 2016 Plats: Kultur i Väst, Göteborg lokal: Carolus Rex Tid: Kl serveras kaffe och smörgås. Styrelsemöte kl cirka. Lunch kl på restaurang Barabicu Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Beslutsärende 1. Delårsrapport per mars månad 2. Rapport Utveckling av intern styrning och kontroll 3. Val av nytt personuppgiftsombud 4. Reviderad Attest- och utanordningsförteckning Kultur i Väst 2016 Informationsärenden A. Muntlig rapport Samverkansplattform KAK, Västarvet, Kultur i Väst B. Rapport från förvaltningschefen C. Rapport från verksamhetscheferna D. Information från del av verksamheten: Presentation av Kultur i Västs kommunikationsarbete E. Kurser och konferenser F. Anmälningsärenden G. Anmälan av delegationsbeslut Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Telefon: vx Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

4 H. Övriga ärenden Roland Karlsson Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt ( Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Telefon: vx Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

5 Handlingar till styrelsen Kultur i Västs sammanträde den 20 april Före varje ärende finns försättsblad med aktuellt ärendenummer enligt föredragningslistan

6 ÄRENDE NR 1

7 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUIV Kultur i Väst Handläggare: Christer Bergman Telefon: E-post christer.bergman@kulturivast.se Till styrelsen för Kultur i Väst Ekonomisk delårsrapport per mars månad 2016 Förslag till beslut Styrelsen för Kultur i Västs beslutar följande: 1. Ekonomisk delårsrapport per mars godkänns och översänds till regionstyrelsen. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Styrelsen för Kultur i Väst har att besluta om den ekonomiska delårsrapporten per mars månad Utfallet t.o.m. mars uppgår till +1,0 mkr. Prognosen för helåret uppgår till +-0 tkr. Beredning Information enligt MBL (medbestämmandelagen) om ekonomisk delårsrapport per mars har getts arbetstagarparterna den 4 april. Kultur i Väst Magnus Bäckström Förvaltningschef Christer Bergman Administrativ chef Skickas till Rapport@vgregion.se Kulturnämnden f.k. Diariet Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Telefon: vx Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

8 Sida 1(8) Delårsrapport mars 2016 Kultur i Väst 2016 (Uppföljning 2016) Rapporten skapad av Christer Bergman, Rapportstatus: Klar 1. Sammanfattning Verksamheten Verksamheten på Kultur i Väst ska stödja och utveckla kulturlivet i Västra Götalandsregionen och baseras på ett treårigt uppdrag som beslutats av Kulturnämnden är det andra året av detta uppdrag. Verksamheten 2016 består av ett stort antal enskilda aktiviteter inom alla slags kulturyttringar, den berör och innefattar alla regionens kommuner, den är efterfrågad och uppskattad och uppmärksammas även nationellt. Förutom de olika konstarterna musik, dans, film, litteratur, arkitektur, teater och konst arbetar Kultur i Väst med områdena barn & unga, bibliotek, arrangörsutveckling och kultur som samhällsutveckling samt inom flera horisontella perspektiv som ökad internationalisering, jämställdhet, mångfald och tillgänglighet i kulturlivet. Mångfalden i verksamheten är en fantastisk styrka men innebär också en risk för otydlighet och att omvärlden blir osäker på förvaltningens mandat och möjligheter. Internt pågår därför ett omfattande utvecklingsarbete med syfte att stärka och tydliggöra verksamheten. För 2016 är Vidgat deltagande Interkultur samt Öka internationaliseringen prioriterade områden. Den verksamheten som riktar sig till och rör barn och unga är förvaltningens mest omfattande och involverar i princip alla verksamhetsområden och medarbetare. Centralt i detta arbete är Arrangörsstödet för barn och unga som möjliggör att ca barn i regionen tar del av ett kulturutbud. En översyn av Arrangörsstödet pågår just nu enligt uppdrag. Arrangörsstödet bildar ett omfattande ekosystem av aktiviteter knutna till stödet. En av dessa är Kultur i Västs Scenkonstdagar 6-7 april som presenterar ca 30 nya akter av dans, musik, teater och cirkus/nycirkus inför arrangörer i regionen. Kultur i Väst planerar en stor nationell barnkulturmanifestation 2017 och planeringen inför den är en del av arbetet på förvaltningen. En aspekt av barnkultur som kan lyftas fram särskilt är Kultur i Västs arbete med arkitektur i detta perspektiv. Aktuellt inom filmverksamheten är Frame, Västra Götalandsregionens festival för kortfilm som genomförs april med hela 118 bidrag från 23 kommuner i regionen. Detta är nytt rekord i antal filmer som lämnats in för tävlan. Kultur i Väst arrangerar en Biografnätverksträff 5 april. Under mars-april arrangeras en serie samtal, seminarier och workshops på temat film och musik. I början av februari arrangerades den stora MIK-dagen, en konferens om medie- och informationskunnighet. Under 2016 görs en satsning på en serie utbildningar för att öka kunskaperna i Västra Götalands kommuner kring upphandling av konst. Nätverksträffar ordnas inom bl.a. dans och

9 Sida 2(8) litteratur och arbetet inom alla dessa områden kretsar också mycket kring olika typer av residens. Under 2016 inleds arbetsformen Armkroksresor som är ett stöd för fria kulturutövare till ökad omvärldsorientering, nätverksbyggande och kompetensutveckling genomfördes en uppmärksammad utbildningsserie med främst kulturpolitiker som målgrupp. En fortsättning/utveckling av denna utbildning är nu i planeringsfasen inför hösten Arbetet inom biblioteksverksamheten baseras på den regionala Biblioteksplan som antogs i slutet av 2015 och som nu implementeras. 13 april arrangeras den stora konferensen Bibliotopia och planeringen är i full gång för det omfattande projektet Fokus mångspråk, en utbildning i biblioteksverksamhet som riktar sig till personer med annat modersmål än svenska. Bibliotekstidskriften Framsidan får under våren en ny utformning och, möjligen, ett nytt namn. Kultur i Väst är medarrangör till konferensen Digikult 6-7 april, nordisk arena för det digitala kulturarvet med fokus på tillgänglighet, delaktighet och utveckling. I Bokjuryn röstar barn fram årets bästa böcker. Vinnarna presenteras i april. Förra året röstade barn! Kultur i Västs medarbetare Katarina Dorbell har utsetts till årets Gulliverpristagare för sitt arbete med att knyta samman unga läsare och upphovsmän, bl.a. inom Barnens Bibliotek, Barnbokskatalogen och Bokjuryn. Musikverksamheten genomgår för närvarande en omstrukturering och omorientering utifrån den interna utredning kring Kultur i Västs roll som regional musikaktör som gjordes En del av den traditionella turnéverksamheten genomförs fortsatt under 2016 parallellt med att verksamheten söker sig nya riktningar. Vägus, Västra Götalands Ungdomssymfoniker, genomförde en turné i månadsskiftet januari-februari med både skolkonserter och offentliga konserter, de senare på Vara Konserthus och Göteborgs Konserthus. World Wide Orchestra, ungdomsorkestern med all världens musik på sin repertoar, har i mars genomfört en mycket uppskattad turné på bl.a. flyktingförläggningar. I början av året slutfördes rekryteringen av körkonsulent och körkoordinator till det nystartade Körcentrum Väst. Verksamheten har påbörjats om än i begränsad omfattning i avvaktan på konsulentens tillträde. Kultur i Västs produktion Gränslandet erhöll utmärkelsen Årets tvärspel vid Folk- och Världsmusikgalan Gränslandet är en skolproduktion och rör sig mellan sång, musik, dans och poesi och mellan identiteter som genus och etnicitet. Arbetet med arrangörsutveckling är ett nyckelområde för Kultur i Väst och på flera sätt banbrytande i landet. Arbetsformer och metodik utvecklas kontinuerligt. Under 2015 etablerades Re:Publik, ett nationellt centrum för publikutveckling. Detta högaktuella område kan sägas vara det vidgade deltagandets praktik. Under 2016 byggs verksamheten upp, inte minst genom den stora internationella konferensen Arts & Audiences i november. Arbetet med att etablera en plattform för festivalutveckling för att stödja erfarenhetsutbyte, nätverk och kompetensutveckling har inletts. I Kultur i Västs arbete kring tillgänglighet inom kulturområdet märks vår serie med

10 Sida 3(8) utbildningar Från att till hur baserat på Handlingsplan för tillgänglig scenkonst och utställningar. Verksamheten Klangfärgs utbildningsserie riktat till personal inom LSS och särskola är fortsatt uppskattad och efterfrågad, liksom Ljudmagasinets verksamhet. I januari mottog Kultur i Väst Västra Götalandsregionens jämställdhetspris 2015 för projektet Dirigent, en utbildning för unga kvinnliga dirigenter. Den prioriterade inriktningen Vidgat deltagande, interkultur har haft ett påtagligt genomslag i verksamhetsplaneringen och ett flertal aktiviteter 2016 tar sikte på dessa områden. Det omfattande konsultativa arbete som bedrivs av Kultur i Väst är ett av de bärande inslagen på förvaltningen. Kulturnämndens uppdrag 2016 innebär det andra året av Kulturnämndens treåriga uppdrag. Förvaltningsledning och ledningsgrupp har löpande avstämningar gentemot detta uppdrag - mot dess fyra huvudmål, mot alla prioriteringar och indikatorer. Bedömningen är att Kultur i Väst kommer att svara väl mot uppdraget och dess genomförande. Kommunikation Som nämnts ovan pågår sedan 2014 ett internt utvecklingsarbete kring att tydliggöra Kultur i Västs verksamhet, mandat och möjligheter vilket innebär ett fokus på kommunikationsarbetet på förvaltningen. Den nya budgetstrukturen betyder att ansvaret för kommunikationsinsatserna tydliggörs och verksamheten effektiviseras. Ny kommunikationschef tillträdde 2 mars. En ny uppdaterad webb lanserades under samma månad. Ett större projekt kring en samlad presentation av verksamheten pågår liksom ett varumärkesarbete med symbol- och portalprojekt. Organisationsutveckling Styrelsen för Kultur i Väst uppdrog till förvaltningschefen att under våren presentera en rapport om hur den interna styrningen och kontrollen utvecklas. Detta baserat på tidigare översyn av Kultur i Väst och ett beslut i regionstyrelsen. Rapporten presenteras vid styrelsemötet 20 april. Rapporten pekar på ett antal insatser för att stärka chefs- och ledarskap så som ökad chefstäthet, inrättandet av mellanled, förändrad budgetstruktur och process, arbete med representativitet, ökade inslag av ledarutbildning och mentorsprogram, arbete med att tydliggöra roller, mandat och strukturer mellan Koncernavdelning Kultur, Västarvet och Kultur i Väst, inrättandet av en samordningsplattform mellan dessa tre, förändrad organisation kring kommunikationsfrågor samt arbete med organisationskulturen. På motsvarande sätt lyfter rapporten det pågående arbetet med att utveckla uppföljning och

11 Sida 4(8) analys. Ekonomi Kulturnämndens budget 2016 innebar att Kultur i Väst inte fick någon uppräkning för detta år vilket leder till ett sparbeting på ca 1, 4 Mkr. För innevarande år hanteras situationen genom att några rekryteringar senarelagts och att vi vakantsatt en tjänst i samband med pensionsavgång. Styrelsen för Kultur i Väst har uppdragit till förvaltningschefen att till styrelsemötet i juni presentera förslag till en långsiktig besparing. Ekonomi 2016 första kvartalet uppvisar inga avvikelser mot lagd plan. Arbetsmiljö Medarbetarenkäten som genomfördes hösten 2015 visade på tydliga förbättringar inom vissa områden jämfört med enkäten Dock återstår en hel del förbättringsarbete inom förvaltningen och under kvartal 1 har man på enhetsnivå arbetat fram handlingsplaner. Dessa blir sedan grunden för den förvaltningsövergripande handlingsplanen. Skyddskommittén initierade redan 2015 ett förebyggande arbetsmiljöarbete riktat mot underliggande stress. Arbetet föll väl ut och en fortsättning planeras inför hösten En attraktivare arbetsgivare 6.3 Lönestruktur Styrtalet för att uppnå regionens målbild för medellön var i april 2015 var 99,7 % och mars ,4 %. I flertalet befattningar ligger förvaltningens faktiska medellön över medellönen i målbilden. En analys av lönerna ur ett jämställdhetsperspektiv genomförs årligen och en fördjupad analys har genomförts inför löneöversyn Inga löneskillnader som kan relateras till kön har identifierats. Förvaltningen hade inte några prioriterade grupper Lönespännvidden varierar mellan % för gruppen kultursekreterare och kulturarbetare (48 anställda) under de tre senaste åren. Variationen beror i huvudsak på att medarbetare med olika löner slutat och börjat. I övriga befattningsgrupper finns endast ett fåtal medarbetare. För att statistiskt säkerställa

12 Sida 5(8) lönespännviden krävs minst 10 individer i underlaget. Lönespännviden för helheten, exkl. chefer och ledningspersonal, har ökat från 33 % till 35 % under de senaste tre åren. 6.4 Chefsförutsättningar Förvaltningen har 5 lönesättande chefer och ca 80 anställda. Cheferna träffas regelbundet och har möjlighet att diskutera frågor relaterade till lön och löneöversynsprocess. Kultur i Väst har en process för löneöversyn som startas upp med att cheferna i ledningsgruppen får en information om gällande avtal, riktlinjer och anvisningar. I presentationen ingår också lönestatistik med perspektivet jämställda löner och en sammanställning av förvaltningens lönebild. I ledningsgruppen diskuterar cheferna förvaltningens förutsättningar, ev. behov av prioriteringar och de lägger en tidplan för löneöversynen. Några aktiviteter för att tydliggöra rollerna har inte planerats eftersom detta behov inte påtalats. 6.5 Sjukfrånvaro Månad: Sjukfrånvaro Källa: Koncern PA Redovisningskub Avser: Kultur i Väst Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön KvinnorMän Totalt Utbildning, kultur och fritid 4,6% 2,7% 4,1% Teknik, hantverkare 46,7% 46,7% Administration 5,7% 0,8% 4,5% Totalt 5,0% 7,7% 5,8% Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 5,0% 6,9% Män 7,7% 11,9% Totalt 5,8% 8,4% Andel långtidssjukfrånvaro Andel Andel Kvinnor 0,0% 54,6% Män 66,7% 83,6% Totalt 24,7% 66,8% Sjukfrånvaron har minskat med 2,7% från motsvarande period föregående år. Mars 2015 vara flera medarbetare sjuka i influensan och sjukfrånvaron ovanligt hög. Andelen

13 Sida 6(8) långtidsjukfrånvaro för män påverkas av att en utav männen är helt sjukfrånvarande. De kvinnor som förra året var långtidssjukfrånvarande är nu tillbaka i tjänst. Förvaltningen följer den rehabiliteringsprocess som finns i VGR. Samarbetet med Hälsan och arbetslivet fungerar bra och de ger vid behov stöd i arbetet med rehabilitering. 6.6 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Månad: Personalvolym Avser: Kultur i Väst Antal anställningar Aktuell månad innevarande år Aktuell månad föregående år AntalAndel Antal Andel Utbildning, kultur och fritid 50 57,5% 50 58,8% Teknik, hantverkare 4 4,6% 3 3,5% Administration 33 37,9% 32 37,6% Totalt ,0% ,0% Antalet tillsvidareanställda har ökat från 74 till 76. Antalet visstidsanställda är 7 och antalet timanställda 4. För att stärka och tydliggöra chefs- och ledarskapet har en ny chef tillsatts på enheten Kommunikation. Körcentrum Väst startar under våren upp med två nya medarbetare. Kultur i Väst har 76,70 årsarbetare varav 71,20 är tillsvidareanställda. Mars 2016 finns 68,85 nettoårsarbetare vilket är en ökning med 4,18 jämfört med motsvarande period förra året. Medarbetare som förra året hade nedsatt tjänst har utökat sin sysselsättningsgrad och viss förstärkning har skett inom några kompetensområden. Bemanningen anpassas till förutsättningarna i budgeten. Medarbetarna är schemalagda dagtid måndag-fredag och OB-ersättning förekommer i mycket liten utsträckning. Övertidsuttaget var 66,5 timmar under perioden jan-mars 2016, vilket är en ökning från samma period föregående år. Orsaken var att det krävdes förstärkning p.g.a. sjukfrånvaro.

14 Sida 7(8) 9. En budget i balans 9.1 Ekonomiskt resultat Resultatet för perioden uppgår till +1,0 mkr. Överskottet beror framförallt på att vi fått in externa medel för ett antal projekt och kostnaderna kommer senare under året. Prognosen för året är ett nollresultat. 9.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans 9.3 Eget kapital Ingående eget kapital: 1,0 mkr Prognostiserat resultat: 0,0 mkr Utgående eget kapital: 1,0 mkr 9.4 Investeringar Inga investeringar är planerade för 2016.

15 Sida 8(8) 10. Bokslutsdokument och noter Analyslänkar (Länkar saknas) 11. Tillkommande rapportering 11.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen Förvaltningen har i budgetplaneringen fokuserat på att öka det vidgade deltagandet. Till exempel har vi ett projekt som syftar till att inom konst och kulturområdet skapa mötesplatser för professionella utövare från olika kulturer. Vi har också ett dansprojekt där flyktingungdomar får möta, prova på och skapa dans. För en del av våra turnéproduktioner samarbetar vi med flyktingförläggningar. Förvaltningen har gjort en framställan till kulturnämnden om utökat arrangörsstöd med anledning av fler nyanlända barn i regionen.

16 ÄRENDE NR 2 Beslutsunderlag: Styrelsen för Kultur i Västs rapport, skickas ut separat

17 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUIV Kultur i Väst Handläggare: Magnus Bäckström Telefon: E-post magnus.backstrom@kulturivast.se Till styrelsen för Kultur i Väst Rapport Utveckling av intern styrning och kontroll Förslag till beslut Styrelsen för Kultur i Västs beslutar följande: 1. Rapport Utveckling av intern styrning och kontroll godkänns och översänds till regionstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Kulturchefen fick den 23 oktober 2014 i uppdrag av kulturnämnden att genomföra en översyn av verksamheten vid Kultur i Väst. I ett beslutsunderlag till Regionstyrelsen anges att denna översyn visar att Kultur i Väst har stora möjligheter att utveckla den interna styrningen och kontrollen. Regionstyrelsen beslutade därför den 1 september 2015, 203, att uppmana styrelsen för Kultur i Väst att under våren 2016 återkomma med en rapport om hur den interna styrningen och kontrollen utvecklas. Kultur i Västs interna kontrollsystem fungerar väl. Inga synpunkter på det har lyfts i översynen, ej heller inom styrelsearbetet eller i de återkommande mötena med controllers och revisorer. Den översyn som ligger till grund för uppdraget lyfter behovet att stärka chefs- och ledarskapet samt att utveckla uppföljning och analys. Förvaltningschefens rapport utgår från dessa behov. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Styrelsen för Kultur i Västs beslut , 58 Styrelsen för Kultur i Västs rapport Rapport-Intern styrning och kontroll Kultur i Väst Skickas till Regionstyrelsen Kulturnämnden Diariet Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Telefon: vx Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

18 Datum (2) Diarienummer KUIV Kultur i Väst Magnus Bäckström Förvaltningschef Christer Bergman Administrativ chef

19 Datum (2) Diarienummer KUIV Sammanträde: Styrelsen för Kultur i Väst Tid: kl Plats: Vara kommunhus, Vara Protokollsutdrag 58 Rapport om hur den interna styrningen och kontrollen utvecklas Dnr KUIV Ärendet Regionstyrelsen har den 1 september 2015, 203, beslutat om att uppmana styrelsen för Kultur i Väst att under våren 2016 återkomma med en rapport om hur den interna styrningen och kontrollen utvecklas. Kulturchefen har fått i uppdrag att utreda hur gränssnitten mellan tjänstemannaorganisationerna Koncernavdelning Kultur, Kultur i Väst och Västarvet kan tydliggöras. Beslutet utgår från Rapporten Genomlysning av Kultur i Väst, där bland annat utvecklingsområden som intern styrning och kontroll pekas ut. Utredningsarbetet genomfördes av Kompetenscentrum inom Regionservice. Beslutsunderlag Regionstyrelsens beslut , 203 Styrelsen för Kultur i Västs beslut: 1. Förvaltningschefen får i uppdrag att under våren 2016 ta fram en rapport om hur den interna styrningen och kontrollen utvecklas. Vid protokollet Johanna Hagerius Sekreterare

20 Datum (2) Diarienummer KUIV Justerat 8 december 2015 i Göteborg Roland Karlsson Ordförande Beatrice Toll Justerare Rätt utdraget intygar Johanna Hagerius Beslutet skickas till christina.karlsson@vgregion.se Diariet

21 Rapport Intern styrning och kontroll Kultur i Väst, april 2016 Bakgrund Kulturchefen fick den 23 oktober 2014 i uppdrag av kulturnämnden att genomföra en översyn av verksamheten vid Kultur i Väst. I beslutsunderlaget till Regionstyrelsen anges att översynen visar att Kultur i Väst har stora möjligheter att utveckla den interna styrningen och kontrollen. Regionstyrelsen beslutade därför 1 september 2015 att uppmana styrelsen för Kultur i Väst att under våren 2016 återkomma med en rapport om hur den interna styrningen och kontrollen utvecklas. Styrelsen för Kultur i Väst uppdrog till förvaltningschefen att vid styrelsemötet 20 april presentera denna rapport. Förtydligande om begreppet kontroll Kultur i Västs interna kontrollsystem fungerar väl. Inga synpunkter på det har lyfts i översynen, ej heller inom styrelsearbetet eller i de återkommande mötena med controllers och revisorer. Däremot lyfter översynen ett behov av att stärka chefs- och ledarskapet samt att utveckla uppföljning och analys. Denna rapport tolkar begreppet kontroll i denna bemärkelse. Styrning och ledning insatser för att stärka chefs- och ledarskapet 1. Öka chefstätheten rekrytering av två nya enhetschefer. Ingen av enhetscheferna på Kultur i Väst ligger över eller under normtalet för antal underställda medarbetare per chef. Förvaltningen har dock under en längre tid haft färre antal chefer än avsett. Chefen för Administration IT har under 2 år också haft 1 (5)

22 ansvar för Kommunikationsenheten, och Chefen för Kultur och Samhälle har också varit chef för enheten Kultur och Upplevelse under drygt 3 år. För att stärka och tydliggöra ledarskapet på förvaltningen inleddes hösten 2015 rekrytering av chef för Kommunikationsenheten samt chef för enheten Kultur och Upplevelse. Den senare rekryteringen avbröts i brist på lämplig kandidat men kommer att återupptas. Ny chef för kommunikationsenheten tillträdde 2 mars Inrättat ny funktion i form av ett mellanled processledare som stöd för enhetschef I februari 2016 inrättades en ny funktion processledare som stöd för enhetschef. Funktionen inrättades inom musikverksamheten. Motsvarande funktion inom biblioteksverksamheten inrättas under Bägge uppdragen är tidsbegränsade i ett första skede. Ytterligare något verksamhetsområde kan komma ifråga. 3. Ny budgetprocess I samband med budgetprocess inför 2016 genomfördes förändringar med avsikt att tydliggöra styrning och ledning. Det nya förfarandet innebär större inslag av centrala strategiska innehållsdiskussioner och beslut jämfört med den ordning som rått tidigare. Denna struktur följs nu upp och utvecklas inför budgetprocess Tydliggöra ledarskap och ansvar genom att öka ledningens närvaro, förvaltningens representativitet, i olika externa sammanhang. Konsulenter och producenter inom de olika verksamhetsområdena på Kultur i Väst har ofta varit de som representerat verksamheten externt på branschsammankomster och i andra kultursammanhang. Ledningen har inte tagit denna roll vilket har bidragit till en otydlighet både externt och internt kring Kultur i Västs ledarskap och representation. Sedan 2015 har förvaltningsledning och ledningsgrupp förändrat synsätt och agerande inom detta område och numera representeras Kultur i Väst på chefsnivå i de flesta fall när så är aktuellt. 5. Stärka och utveckla ledarskapet genom utbildningar och mentorsprogram. Vi har lagt särskilt fokus på kompetensutveckling och ledarskapsutbildning som inslag i arbetet med att stärka och tydliggöra chefs- och ledarskap och 2016 har Kultur i Väst haft och har deltagare på Svensk Scenkonsts chefsutbildning, VGR:s stabschefsutbildning samt VGR:s mentorsprogram för chefer. Vi överväger också internationella utbildningar och mentorsprogram. 6. Tydliggöra ledarskapet genom att löpande kommunicera organisationsstruktur, linjetänk, roller och ansvar. På förvaltningsgemensamma träffar har förvaltningschefen förtydligat organisationsstruktur, linjetänk, roller och ansvar. Ämnet behandlas också av enhetscheferna på enhetsmöten. 2 (5)

23 Förvaltningschef och enhetschefer tar ett ansvar att inför medarbetarna men också sinsemellan löpande agera utifrån given organisationsstruktur och tydligt kommunicera roller, mandat etc. 7. Tydliggöra roller, mandat och organisationsstruktur mellan Kultur i Väst, Kulturnämnden och Koncernavdelning Kultur. a) Översynen av Kultur i Väst pekar på en problematik i samspelet med Koncernavdelning Kultur. Här finns bl.a. en utbredd by-pass av linjeorganisationen genom en direktdialog mellan Koncernavdelning Kultur och konsulenter på Kultur i Väst. Översynen understryker vikten av komma tillrätta med detta för att stärka chefoch ledarskapet. Den politiska ledningen och tjänstemannaledningen i de tre organisationerna arbetar sedan början av hösten 2015 gemensamt med detta för att internt och externt tydliggöra roller och ansvar men också representation. Arbetet har redan haft effekt och problematiken har begränsats betydligt. b) Regiondirektören har gett kulturchefen i uppdrag att utreda och tydliggöra gränssnitten för tjänstemannaorganisationen mellan Koncernkontoret Kultur, Kultur i Väst och Västarvet. Arbetet har bedrivits av kulturchefen tillsammans med förvaltningscheferna samt ytterligare en representant från respektive organisation och ska vara genomfört till slutet av mars. Arbetet innefattar en kartläggning av nätverk och kontaktytor, ett tydliggörande av roller och mandat kring berörda VGRfokusområden och motsvarande kring Kulturplanens utvecklingsinsatser samt en struktur för att ta oss an gemensamma verksamhetsområden (bidrag, samverkan med folkbildningen, seminarier och konferenser, arbetet med kommunerna, internationell samverkan, forskning och analys, kommunikation och musik). Arbetet kring fokusområden, utvecklingsinsatser och gemensamma verksamhetsområden har redan inletts och ett flertal arbetsgrupper är igång. 8. Permanent samordningsgrupp på chefsnivå mellan Koncernavdelning Kultur, Västarvet och Kultur i Väst. Kulturchefen bildar nu en permanent samordningsgrupp tillsammans med förvaltningscheferna. 9. Organisationsförändring kommunikationsfrågor Tidigare har ansvar och budget för kommunikationsfrågor kring olika verksamhetsområden och aktiviteter funnits hos respektive konsulent/producent. Inför budget 2016 har vi flyttat mandat och resurser till kommunikationsenheten. Omorganisationen innebär också en annan planeringscykel och en mer central styrning av kommunikationsinsatserna. På så sätt bidrar också denna insats till att stärka förvaltningsövergripande ledning och styrning. 3 (5)

24 10. I vardagen ständigt agera utifrån målsättningen att stärka och tydliggöra chefsoch ledarskap - Leva budskapet. Att arbeta med organisationskulturen är ett av de redskap som står till buds. Kultur i Väst har en organisationskultur där respekt för medarbetarnas autonomi och kreativitet är framträdande. Det är naturligt i en specialistorganisation. Samtidigt måste ledning och chefer agera utifrån sina roller och sitt ansvar och tydliggöra mandat och gränsdragning. Det är en balansgång som kräver ständig uppmärksamhet i det vardagliga. Uppmärksamhet på och medvetenhet om organisationskulturens betydelse är en reell faktor i utvecklingsarbetet. Uppföljning och analys utvecklingsinsatser 1. Ny budgetstruktur Inför budget 2016 tillämpas en ny budgetstruktur med flera syften. Avsikten är dels att den nya strukturen stärker och tydliggör chefs- och ledarskap (se ovan), och dels att den nya strukturen tydliggör verksamheten. Sistnämnda innebär också en ändrad rapportstruktur med nya och bättre förutsättningar för uppföljning och analys på förvaltningsnivå. 2. Särskilt uppdrag Uppföljning och analys Förvaltningschefen har uppdragit till chefen för administration och IT att projektleda ett utvecklingsarbete kring Uppföljning och analys. Dels i ett förvaltningsövergripande perspektiv och dels i ett aktivitetsperspektiv. Utvecklingsarbetet innefattar kompetens, strukturer, rutiner och system. Arbetet genomförs under 2016 och pågår i skrivande stund. 3. Omorganisationen av kommunikationsenheten Tidigare nämnd omorganisation av Kommunikationsenheten innebär också en utveckling och förstärkning av uppföljning och analys då stora delar av detta arbete ingår i enhetens funktion. 4. Samverkan med Koncernavdelning Kultur, Västarvet och koncernavdelning Data och analys Dessa närstående organisationer inom VGR har en hel del gemensamma behov av uppföljning och analys. Tidigare har var och en arbetat på sitt håll vilket har varit ineffektivt och också bidragit till att skapa en negativ bild av kulturverksamheten inom VGR. Nu tillsätts en samverkansgrupp med kommunikationschefer och motsvarande 4 (5)

25 från respektive organisation för att inventera behovet och komma med förslag till den chefernas samordningsgrupp (punkt 8 under avsnittet om chefs- och ledarskap). 5. Rapportstrukturer Kultur i Väst har byggt upp en rapportstruktur som anpassats till uppdragsgivares och myndigheters behov. Ledningen arbetar med att hitta en ny struktur som uppfyller detta men som också utvecklar 1) respektive verksamhetsområdes specifika behov av analys och 2) förvaltningens behov av verksamhetsanalys. Arbetet pågår. 6. Utveckla målkvalitet Medarbetarenkäten visar att målkvaliteten behöver utvecklas. Budgetprocessen 2016 har haft fokus på att förankra uppdragsmålen och ledningsgruppen fortsätter arbetet att utveckla analys, uppföljning och rapportering utifrån detta. Ambitionen är att hitta en modell som är lätt att förstå för våra medarbetare men också för våra intressenter. 7. I vardagen ständigt agera för attitydförändring och uppmärksamhet kring uppföljning och analys - Leva budskapet. Kultur i Väst har naturligtvis arbetat med uppföljning och analys som naturliga inslag i verksamheten. Vad vi främst behöver utveckla är uppföljning och analys i ett förvaltningsperspektiv och ett utifrån-in -perspektiv. Att arbeta med organisationskulturen är ett av de redskap som står till buds. Det pågår en attitydförändring på Kultur i Väst kring uppföljning och analys och området ges större vikt rent allmänt på förvaltningen. Några konkreta exempel på detta är de omfattande rapporterna om Kultur i Västs arbete med Bokmässan 2015 och med projektet Women in Jazz Enligt uppdrag Magnus Bäckström Förvaltningschef Kultur i Väst 5 (5)

26 ÄRENDE NR 3

27 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUIV Kultur i Väst Handläggare: Johanna Hagerius Telefon: E-post johanna.hagerius@kulturivast.se Till styrelsen för Kultur i Väst Val av nytt personuppgiftsombud Förslag till beslut Styrelsen för Kultur i Västs beslutar följande: 1. Eriks Tensmo utses till nytt personuppgiftsombud. Sammanfattning av ärendet Styrelsen har att utse nytt personuppgiftsombud (PUO). Personuppgiftslagen reglerar hanteringen av de register och system som Västra Götalandsregionen (VGR) har där personuppgifter behandlas. Lagen innebär att bland annat att behandling av personuppgifter inom VGR måste anmälas till Datainspektionen såvida inte PUO finns. Samtliga styrelser och nämnder har tidigare beslutat att utse Mats Dahlbom som PUO. Då Mats Dahlbom har avslutat sin anställning kommer regionstyrelsen att utse Erika Tensmo till nytt PUO. Styrelsen för Kultur i Väst har också möjlighet att utse Erika Tensmo. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Val av nytt personuppgiftsombud Dnr RS Skickas till Erika Tensmo, Koncernkontoret Datainspektionen Diariet Kultur i Väst Magnus Bäckström Förvaltningschef Christer Bergman Administrativ chef Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Telefon: vx Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

28

29

30 ÄRENDE NR 4

31 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUIV Kultur i Väst Handläggare: Christer Bergman Telefon: E-post christer.bergman@kulturivast.se Till styrelsen för Kultur i Väst Reviderad attest- och utanordningsförteckning Kultur i Väst 2016 Förslag till beslut Styrelsen för Kultur i Västs beslutar följande: 1. Reviderad attest- och utanordningsförteckning för Kultur i Väst 2016 godkänns. Sammanfattning av ärendet Styrelsen har att besluta om reviderad attest- och utanordningsförteckning för förvaltningen Då Ida Northfell har anställts som ny kommunikationschef på Kultur i Väst erfordras nytt beslut om attest- och utanordningsförteckning för Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Reviderad attest- och utanordningsförteckning 2016 Kultur i Väst Magnus Bäckström Förvaltningschef Christer Bergman Administrativ chef Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Telefon: vx Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

32 Reviderad Attest- och utanordningsförteckning 2016 Förvaltning: Kultur i Väst Förvaltningschef: Magnus Bäckström Ansvar Benämning Attestant Ersättare Gemensamt inom Magnus Bäckström Christer Bergman förvaltningen Magnus Bäckström Staffan Rydén Forskning och Utveckling Magnus Bäckström Christer Bergman Styrelse Magnus Bäckström / Christer Bergman Ansvar inom Christer Bergman Administration och IT Ordförande Magnus Bäckström Ansvar inom Kommunikation och Media Ansvar inom Kultur och Samhälle Ansvar inom Kultur och Konstarter Ida Northfell Magnus Bäckström / Christer Bergman Bengt Källgren Magnus Bäckström / Christer Bergman Angelica Hadzikostas Magnus Bäckström / Christer Bergman Ansvar inom Kultur och Bengt Källgren Magnus Bäckström / Upplevelse Christer Bergman Balansansvar Christer Bergman Magnus Bäckström Utanordnare Zenita Ahlin, Hanna Karlsson, Maria Pallin, Annelie Larsson Magnus Bäckström förvaltningschef. Christer Bergman ekonomichef Staffan Rydén kulturchef. Roland Karlsson ordförande 1 (2)

33 Bengt Källgren enhetschef. Angelica Hadziskostas enhetschef Ida Northfell enhetschef 2 (2)

34 ÄRENDE E

35 1 (1) Kurser och konferenser Datum Diarienummer KUIV Kultur i Väst Handläggare: Johanna Hagerius Telefon: E-post: johanna.hagerius@kulturivast.se Till styrelsen för Kultur i Väst Kurser och konferenser Sammanfattning Den ledamot eller ersättare som önskar delta vid Mötesplats Barnkultur tisdagen den 3 maj i Göteborg beviljas detta. Anmälan sker till styrelsens sekreterare. Mötesplats barnkultur Mötesplats barnkultur är en ny möjlighet för alla som arbetar med eller är intresserade av barnkultur att mötas och låta sig inspireras. Följ med på en spännande resa genom punk och graffiti, mot frågor som rör jämlikhet, erkännande, motstånd, ansvar, samtycke och inkludering. Kultursociologen Erik Hannerz från Lund heter vår guide som leder turen. Se länk: Arvodesbestämmelser Enligt Västra Götalandsregionens arvodesbestämmelser för förtroendevalda gäller att respektive nämnd/styrelse har att besluta om deltagande vid kurs/konferens. För deltagande eller medverkande i endagskonferenser, temadag, studiebesök m.m. utgår halvt dagarvode. Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Telefon: vx Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

36 ÄRENDE F

37 Dnr: KUIV Sammanställning över anmälningsärenden vid styrelsens Kultur i Väst sammanträde den 20 april 2016 Protokoll och anteckningar Kulturnämnden den 28 januari 2016 ( 8) avseende Internationella konstresidens 2016 Kulturnämnden den 17 mars 2016 ( 26) avseende Revidering av detlajbudget 2016 Regionstyrelsen den 8 mars 2016 ( 67) avseende Riktlinjer för personsäkerhet Regionfullmäktige den 2 februari ( 5) avseende Komplettering av budget 2016 och flerårsplan för 2017 och 2018 Regionfullmäktige den 2 februari ( 6) avseende Detaljbudget 2016 medgivande av överskridande av budget Skrivelser Regionfullmäktiges presidium den 21 mars 2016 (RS ) avseende Demokratitorg hösten 2015 Koncernkontoret den 31 mars 2016 avseende Lägesrapport om utvecklingen av intern styrning och kontroll 1 (1)

38

39

40

41 Budgetförändringar avseende statliga medel 2016 Förslag till fördelning av medel från Kulturrådet per februari 2016, mkr. Ny budget Ökning % Ökning kr GöteborgsOperan 1,17% Göteborgs Symfoniker 1,17% Regionteater Väst* 0,00% Nordiska Akvarellmuseet 1,15% Folkteatern 1,17% Vara konserthus 1,17% Film i Väst 1,17% Göteborg Wind Orchestra 1,17% KulturUngdom 1,16% Kultur i Väst 1,17% Västarvet 1,17% Stiftelsen Västergötlands museum 1,17% Stiftelsen Bohusläns museum 1,17% Trappan kompetensutveckling 1,15% Läcköstiftelsen 1,19% Föreningsarkiven 1,17% Borås Stadsteater 1,17% Göteborgs museer 1,17% Göteborgs Stadsteater 1,17% Riksteatern Västra Götaland 1,20% SAAB Museet 1,18% Göteborgs Stad - konsulent 1,03% Röda sten ( inkl GIBCA 2016) 33,80% Dans- och teaterfestival* 0,00% Litteraturstöd* 0,00% Summa * oförändrad budget

42

43 Koncernkontoret Enhet säkerhet Dokumenttyp Riktlinje Dokumentansvarig Valter Lindström, koncernsäkerhetschef Beslutad av Regionstyrelsen Övergripande dokument Säkerhetspolicy Kontaktperson Ann-Christin Helgegren, säkerhetssamordnare Giltig från Version 2.0 Dnr RS Ersätter Riktlinjer för personsäkerhet, RSK RIKTLINJER FÖR PERSONSÄKERHET

44 INNEHÅLL 1 Inledning Ansvar/organisation Regionalt kompetensteam Fortbildnings-/Utbildningsinsatser Säkerhetsprocessen Förebyggande/förberedande åtgärder Skyddsåtgärder... 5 Personskydd Rättsliga processen... 5 Åtkomstskyddad anmälan... 5 Anmälan av vem och hur... 6 Juridiskt stöd Psykosocialt stöd vid inträffad händelse Uppgiftsmöjlighet/-skyldighet Tillträde till regionens lokaler Avvisning Nödvärn och nödrätt Personals personuppgifter Stalkning Hot Mobiltelefoner fotografering Vapen och droger... 9 Skjutvapen... 9 Knivar och andra farliga föremål... 9 Narkotika, alkohol mm Uppföljning Terminologi

45 1 Inledning Alla ska känna sig trygga i Västra Götalandsregionens lokaler och verksamheter. Dessa riktlinjer har tagits fram för att skapa en regiongemensam syn och rutin på säkerhetsarbetet före, under och efter en händelse med inslag av hot eller våld. Hot och våld accepteras inte inom Västra Götalandsregionens verksamheter. För att kunna förebygga, hantera och bearbeta hot och våld måste vi ha en gemensam syn och ett väl genomtänkt sätt att förhålla oss till problemen. För att undvika att utsättas för hot och våld måste vi arbeta förebyggande. Vi måste också vara väl förberedda när det ändå inträffar. Incidenter kan inträffa i alla relationer. Det kan vara personal/besökande, personal/personal, besökande/besökande eller invånare/förtroendevald. Hot och våld mot medarbetare eller förtroendevalda i regionen är inte bara ett angrepp mot personen. Det ser vi som ett angrepp på Västra Götalandsregionen och dess verksamhet. Enligt arbetsmiljölagen är regionen som arbetsgivare skyldig att vidta åtgärder för att förhindra att personalen utsätts för hot och våld. Regionens säkerhetspolicy förtydligar också detta ansvar för nämnd/styrelse. Arbetsgivaren har alltid huvudansvaret för arbetsmiljön. Ansvaret delegeras via förvaltningschef vidare i linjeorganisationen. Det är också viktigt att observera att en enskild medarbetare kan drabbas i sin funktion, som offentlig företrädare för verksamhet, t ex i samband med att politiska beslut ska verkställas. Dessa riktlinjer ingår som en del i ett regionövergripande ledningssystem och utgår från regionens säkerhetspolicy (RS ). Riktlinjernas tillämpning för aktörer som regionen har avtal med regleras i respektive avtal. 2 Ansvar/organisation Regionstyrelsen Ansvarar för att god säkerhet upprätthålls inom regionen. Nämnder, styrelser och bolag Ansvarar för säkerheten inom respektive verksamhet och för att varje verksamhet tar fram en handlingsplan för att förebygga hot och våld. Förvaltningschef/VD Ansvarar för att säkerhetsarbete initieras, samordnas och följs upp och ska säkerställa att verksamhetens risker inventeras och förtecknas. Respektive förvaltnings säkerhetsfunktion och personalfunktion Utgör ett stöd till förvaltningsledning och chefer i tillämpning och anpassning av dessa riktlinjer. Chef Ansvarar för säkerheten på den egna enheten. I detta ingår att förebyggande riskanalyser ska genomföras och att det ska upprättas handlingsplaner, som kan användas vid händelser med inslag av våld eller hot. Chef har också ansvar för att all personal är informerad om gällande regler och rutiner. Arbetsmiljöansvaret enligt arbetsmiljölagen väger mycket tungt och det är den enskilde chefen som kan ställas till ansvar. Alla regionanställda Är skyldiga att följa antagna regler och rutiner i sin yrkesutövning och att arbeta aktivt för ökad säkerhet. Ska anmäla våld, hot och stalkning som avvikelse och informera närmaste chef om händelsen. 3

46 3 Regionalt kompetensteam Ett regionalt kompetensteam med bemanning av personalkompetens, juridisk kompetens, säkerhetskompetens, företagshälsovård samt företrädare för verksamheter ska vara ett stöd till verksamheterna och kontinuerligt följa utvecklingen. Kompetensteamet tar inte över ansvaret för inträffad händelse, men kan bistå drabbad händelse med råd och stöd. I detta arbete kan hela eller delar av kompetensteamet delta vid det enskilda tillfället. Stödet formas utifrån händelsen. Kompetensteamet kontaktas genom verksamhetens HR- eller säkerhetsfunktion. Kompetensteamet ansvarar för riktlinjer och rutiner för personsäkerhet och utgör stöd till Inköpsfunktionen vid upphandling av personskydd och bevakning. 4 Fortbildnings-/Utbildningsinsatser Förvaltningarna ansvarar för att bedöma verksamhetens behov av fortbildnings- och utbildningsinsatser och därefter erbjuda utbildning i personsäkerhet. Utbildningen ska ingå i introduktionen för nyanställda i de verksamheter som riskerar att drabbas av hot och våld. Säkerhetsstrategiska enheten tillhandahåller utbildningsmaterial för teoretisk utbildning i personsäkerhet. Verksamhetens säkerhets- eller HR-funktion kan med hjälp av materialet utbilda medarbetare. Särskilt utsatta verksamheter ska även erbjudas självskyddsutbildning. Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum (PKMC) tillhandahåller standardiserad intern instruktörsutbildning, som är kvalitetssäkrad utifrån VGR:s regelverk. Dessa kan sedan utbilda inom egen verksamhet. 5 Säkerhetsprocessen Regionens säkerhetsprocess handlar om att arbeta i perspektiven före, under och efter. Processen utgår från det som betraktas som skyddsvärt. Före en händelse arbetar man förebyggande, för att så långt möjligt undvika en händelse. Samtidigt arbetar man förberedande, för att skapa en tydlig handlingsplan med goda rutiner att använda om det trots allt händer. Under en pågående händelse gäller det att hantera den så bra som möjligt och inte tappa kontrollen över situationen. Handlingsplanen är då en god hjälp. Efter en händelse gäller det att analysera vad som hänt och varför samt hur det hanterades. Dessa erfarenheter tar man med sig till det förebyggande/förberedande arbetet, för göra detta ännu bättre. 6 Förebyggande/förberedande åtgärder Varje verksamhet ska göra en inventering av inträffade händelser, latenta hot och nuvarande rutiner. Sedan skapas en handlingsplan som tydliggör hur rutinerna ska förbättras och riskerna minimeras. Detta är en del av arbetsmiljöansvaret och åligger respektive chef, som också bör involvera skyddsombudet i det förebyggande arbetet. I scheman och liknande offentliga handlingar ska inte rätt namn anges för personal med skyddad identitet. Varje avdelning/enhet/motsvarande ska ha uppdaterade och lättillgängliga telefonlistor till Polis, Räddningstjänst, lokal säkerhetsfunktion, lokal tjänsteman i beredskap eller motsvarande och eventuella interna larmnummer. Förutom den anhöriginformation som finns på HR-funktionen, ska varje arbetsplats ha en aktuell, regelbundet uppdaterad anhöriglista på respektive avdelning/enhet/motsvarande. Denna 4

47 kan innehålla mer information, som t ex anhörigs arbetsplats, mobilnummer eller alternativ person att kontakta. Särskilt utsatta verksamheter ska, i samverkan med sin säkerhetsfunktion, ta fram de speciella regler, rutiner och teknik som behövs. Exempel på verksamheter som behöver särskilda regler och rutiner är arbete utanför regionens lokaler och ensamarbete. Respektive verksamhet bör ta hänsyn till risken för hot och våld vid utformning av lokaler. Lämpligt är att indela i tre zoner och det är viktigt att planera för flyktväg t ex för receptionspersonal. Zon 1 Publik yta. Hit kommer allmänheten obegränsat förutsatt att entrédörren är upplåst. Zon 2 Zon 3 Till denna zon blir man insläppt av personal. Personalyta. Hit har endast personal eller personer med särskild behörighet tillträde. 7 Skyddsåtgärder När en medarbetare blir utsatt för våld eller hot i sin yrkesutövning, finns ett åtgärdsprogram som kan aktiveras. Den drabbade ska omedelbart informera sin chef, som aktiverar ett antal stödjande och säkerhetshöjande aktiviteter. Verksamhetens säkerhetsfunktion är behjälplig i arbetet. Mer information finns i Rutin för personsäkerhet. Personskydd Västra Götalandsregionen har upphandlat kvalificerade personskyddstjänster. Dessa är en resurs, som kan användas när statens åtagande upphör och ordinarie bevakningsresurser inte har tillräcklig kompetens eller resurser. Regionens personskyddstjänster är en yttersta utväg och då ett komplement till ordinarie säkerhetshöjande åtgärder, som fysiskt skydd, tekniska säkerhetssystem och övriga typer av bevakningstjänster. I personskyddstjänsterna ingår personella bevakningstjänster, säkerhetsteknik, säkerhetsanalys av bostad/arbetsplats mm. När personskyddstjänsten aktiveras ska det regionala kompetensteamet informeras. Det händer att patient vill ha eget personskydd med in på vårdinrättning. Västra Götalandsregionen tillåter inte privata vakter inom verksamheten. Om det bedöms nödvändigt kan upphandlat vaktbolag anlitas. I de fall det finns aktiverat personskydd för patient, kan annat bevakningsföretag med auktorisation för personskydd fullgöra uppgiften för den personen. Detta gäller även om polisen ombesörjer bevakningen med egen eller anlitad personal. 8 Rättsliga processen Åtkomstskyddad anmälan Om händelsen är av sådan art att målsäganden är rädd för repressalier, kan åtkomstskydd av anmälan begäras. I praktiken innebär det att alla uppmanas begära anmälningar gällande allvarliga hot i regionens verksamheter åtkomstskyddade. Åtkomstsskyddet innebär att personuppgifterna är skyddade hos polis och åklagare under förundersökningen. Endast de tjänstemän som är berörda och arbetar med ärendet kan ta del av innehållet. Det innebär också att massmedia inte har tillgång till informationen att en händelse ägt rum. 5

48 Om händelsen leder till åtal är det åklagaren respektive tingsrätten som hanterar frågan om eventuellt skydd för personuppgifter. Anmälan av vem och hur Hot och våld mot personal ska skyndsamt polisanmälas. Huvudregeln är att det sker vid besök på den lokala polisstationen. Ansvarig chef ska göra polisanmälan tillsammans med den drabbade. Den som blivit utsatt för brottet anges som målsägande. Är händelsen akut anmäls det till 112 alternativ Polisens kommunikationscentral via Den som får kännedom om hot mot annan person, som den hotade troligen inte har kännedom om, ska snarast informera den hotade alternativt upplysa polisen. Att göra polisanmälan är en del av vårt långsiktiga brottsförebyggande arbete och det är angeläget att händelser polisanmäls. Polisanmälan är också en av förutsättningarna för att upphandlade personskyddstjänster ska kunna aktiveras. För att bespara den utsatte ytterligare exponering kan ansvarig chef göra anmälan. Kontakta verksamhetens säkerhetsfunktion, dels för stöd vid anmälan och dels för att hen alltid ska informeras om allvarliga händelser. Förvaltningsledningen/Säkerhetsansvarig som får kännedom om att egen personal har utsatts för brott kan göra en polis-/grundanmälan som Juridisk person oavsett om den utsatte vill medverka eller ej. Avvikelserapportering ska alltid göras, oavsett polisanmälan. Vid fysisk och psykisk skada ska också arbetsskadeanmälan göras, enligt rutinerna för detta. Juridiskt stöd Verksamhetschef ansvarar för att personal vid begäran får tillgång till juridisk rådgivning och information om rättsprocessen. 9 Psykosocialt stöd vid inträffad händelse Det är olika vilket behov av psykosocialt stöd som behövs för en person eller situation. Ansvarig chef ska säkerställa att medarbetaren får adekvat stöd. Regionala kompetensteamet kan bistå med råd och kan också hjälpa till med samtal kring hur situationen bedömdes och hanterades ur ett mer praktiskt perspektiv. Det är viktigt att tidigt informera fackliga representanter. Både för att den drabbade ska få det stöd som ev kan lämnas från den fackliga organisationen och för att kunna diskutera eventuella åtgärder som kan bli nödvändiga med anledning av händelsen t ex förflyttning till mindre utsatt arbete. Ansvarig chef ansvarar för att den som blivit utsatt för allvarligt hot och den personalgrupp som berörts får delta i uppföljande samtal. Minimum är att uppföljning sker efter en vecka, tre månader och ett år. Om det finns behov ska uppföljning ske vid fler tillfällen. 10 Uppgiftsmöjlighet/-skyldighet Hälso- och sjukvårdspersonal har i normalfallet inte skyldighet att lämnat ut uppgifter om patienter. Patient kan samtycka till utlämnande. I de fall personal utsätts för misshandel i tjänsten är det möjligt att bryta sekress med hänvisning till 10 kap 2 offentlighets och sekretesslagen. Där sägs att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas, till en enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. Möjligheten gäller enbart de uppgifter som är nödvändiga för att göra anmälan. 6

49 Det finns också undantag i lag, som innebär möjlighet/skyldighet för myndighet att lämna ut annars sekretessbelagda uppgifter. Om det finns oro för att barn far illa finns också skyldigheten att göra anmälan till socialtjänsten. Mer information finns i Rutin för personsäkerhet. Detaljerad information om uppgiftsskyldighet inom hälso- och sjukvården finns i juridiskt PM Offentlighet och sekretess inom hälso- och sjukvården exempel på när utlämnande av uppgifter ska eller kan ske på hemsidan för Koncernkontorets juridiska enhet. 11 Tillträde till regionens lokaler VGR:s lokaler är inte offentliga platser, enligt ordningslagens (1993:1617) bestämmelser. Däremot är lokalerna i vissa delar tillgängliga för allmänheten, genom att VGR valt att låta allmänheten få tillträde till lokalerna. Det gäller exempelvis entréer, väntrum, korridorer och vissa andra utrymmen som betraktas som offentliga rum, även om de inte är att betrakta som offentliga platser enligt ordningslagen. Allmänheten har inte obegränsad rätt att vistas i VGR:s lokaler. Begränsning kan vara att endast vissa delar av lokalerna är tillgängliga och/eller att de bara är tillgängliga under vissa tider. VGR har också rätt att ställa villkor för den som vistas i lokalerna ordningsregler. Dessa beslutas av verksamheten och utgår från regiongemensamt regelverk. Tillträdes- och ordningsregler får aldrig vara godtyckliga eller diskriminerande, utan måste ha saklig grund. Allmänhetens tillgång till VGR:s lokaler ska inte heller begränsas mer än nödvändigt. Finns det olika handlingsalternativ för att nå syftet med åtgärden, ska i första hand det som påverkar allmänhetens tillträde minst väljas. Rätten att begränsa allmänhetens tillträde till och frihet att vistas i VGR:s lokaler varierar, beroende på vilken verksamhet som bedrivs i lokalen. Tillträdes- och ordningsregler måste därför beslutas av verksamheten. 12 Avvisning Personal har rätt att från regionens lokaler muntligt avvisa personer som inte följer verksamhetens regler. Ordningsvakt eller polis kan vid behov tillkallas. Vårdsökande kan inte avvisas om vårdbehov föreligger, men vård som inte är akut kan tillfälligt nekas eller begränsas om den på grund av patientens uppträdande inte går att genomföra på ett säkerhet sätt. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska varje person som vänder sig till hälso- och sjukvården, om det inte är uppenbart obehövligt, ges en medicinsk bedömning. Varje fall måste bedömas individuellt. I de fall patientens beteende hindrar personalen från att ge vård på ett säkert sätt både med hänsyn till patienten och med hänsyn till arbetsmiljön för de anställda, kan en patient efter en bedömning i det enskilda fallet hänvisas att söka icke akut vård på annan enhet. Strävan ska dock alltid vara att nå en överenskommelse med patienten och få dennes samtycke till ett eventuellt byte av vårdenhet. En hänvisning till annan vårdenhet utan patientens medgivande kan först ske efter att alla tänkbara åtgärder vidtagits vid patientens ordinarie enhet (exempelvis dubbelbemanning, särskild lokal, samtal och stöttning för medarbetare). Patienten ska få individuellt utformad information om åtgärden. Före överlämning ska handlingsplan upprättas mellan överlämnande och mottagande vårdenhet kring hur överlämningen ska gå till. Mottagande enhet ska vara väl införstådd i problematiken kring patienten och ge sitt fulla samtycke för att en överföring ska kunna ske. 7

50 13 Nödvärn och nödrätt Enligt 24 kap brottsbalken (1962:200) gäller rätten till nödvärn vid ett påbörjat eller överhängande angrepp mot en person. Det innebär att man i en akut nödsituation har en laglig rätt att försvara sig mot ett fysiskt angrepp. Nödvärnsrätten gäller oavsett om man är i sin yrkesutövning eller inte. Enligt lagen har man också rätt att hjälpa en annan person som utsätts för ett angrepp, exempelvis en kollega eller en patient. Syftet med nödvärn är att minska effekterna av ett fysiskt angrepp och att om möjligt avbryta angreppet för att ta sig från platsen. Då skapas också möjligheten att sätta sig i säkerhet, varna kollegor samt larma lokala säkerhetsfunktioner/polis. Den egna våldsanvändningen ska stå i proportion till det våld som man utsätts/riskeras utsättas för och får inte vara uppenbart oförsvarligt. Så långt som möjligt bör man undvika att utsätta sig själv och andra för stora risker. Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller annat skyddsvärt. Det ger t ex vårdpersonal möjlighet att ingripa när en person försöker företa självdestruktiva handlingar. I 4 kap 4 patientlagen (2014:821) förtydligas också rätten att vidta livräddande åtgärder då samtycke inte kan inhämtas. 14 Personals personuppgifter Om det i samband med inträffad händelse och/eller hot kommer frågor om personals personuppgifter ska regionala kompetensteamet konsulterats innan uppgifterna lämnas ut. Sekretess kan föreligga för såväl namn, hemadress, personnummer och andra uppgifter kopplade till person. I särskilt utsatta verksamheter bör rutiner för exponering av personalens namn fastställas. 15 Stalkning Ett problem med stalkning är att det ibland upplevs som delvis självförvållat. Det kan därför finnas en skamkänsla, som hindrar att händelsen anmäls. Västra Götalandsregionen ska aktivt motarbeta detta synsätt. Stalkning är alltid oacceptabelt och ska anmälas. Bedömning av om det föreligger risk för att stalkning ska övergå till mer fysiskt våld är en uppgift för polisen. För att regionen ska agera i fall med stalkning krävs en incidentanmälan. Stalkning har inte en klar startpunkt, som våld har. Arbetsgivaren kan därför inte förutsättas känna till ärendet, om inte offret själv informerar. Om det behövs kan upphandlat trygghetspaket aktiveras. Västra Götalandsregionen agerar bara vid stalkning som bedöms ha uppkommit i yrkesutövningen eller som påverkar arbetet exempelvis om person trakasserar på arbetsplats, ringer upprepat på arbetstelefon eller på annat sätt hindrar offret eller hens arbetskamrater från att sköta sitt arbete. Detsamma kan gälla även vid försök till kartläggning etc. genom begäran om utlämnande av allmänna handlingar. Tänk på att dokumentera, spela in samtal, spara SMS redan från början. 16 Hot Koncernkontorets säkerhetsenhet har tagit fram broschyrer som ger råd. Dels för det förebyggande arbetet rutiner, utrymningsvägar, särskilda risker, utbildning mm. Och dels för hur den som är utsatt ska agera när hen blir utsatt för hot. Dokumentation av hot är mycket viktigt. Att spela in samtal är ett bra sätt att dokumentera hot som kommer via telefon. Att vissa verksamheter valt att filtrera bort nummervisning för inkommande samtal försvårar spårning av samtal. Ur personsäkerhetssynpunkt är nummervisning viktigt. 8

51 Verksamheter med särskilt höga krav på sekretess bör ändå använda telefoner utan nummerpresentation. 17 Mobiltelefoner fotografering Att mobiltelefoner har kamera och inspelningsmöjlighet av bild och ljud kan vara ett integritetsproblem, både för patienter och personal. Inom hälso- och sjukvårdens lokaler är fotografering och filmning inte tillåtet utan särskilt medgivande. Förvaltningschef kan besluta om undantag från denna regel. Ljudinspelning av eget samtal med någon annan är dock tillåtet. Verksamheten kan besluta om särskilda regler för mobiltelefon, med anledning av risk för störning på medicinteknisk utrustning mm. 18 Vapen och droger Kläder och tillhörigheter får inte genomsökas utan patientens medgivande. Undantag är de särskilda regler för tvångsvård som finns i 21 och 24, lag om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128). Motsvarande tillämpas i lag om rättspsykiatrisk vård (1991:1129). När patientens kläder och tillhörigheter måste genomsökas för att identifiera en person som inte är kontaktbar, ska det göras av två personer. Skjutvapen Regler om skjutvapen finns i vapenlagen (1996:67). Det är förbjudet att inneha skjutvapen inom regionens verksamheter, såvida de inte används vid yrkesutövning eller utbildning. Personal vid vårdinrättning får inte hantera vapen. Om vård inte kan avvakta och personen återkomma, ska i första hand polis tillkallas för att omhänderta vapnet. Om vapen vid allvarlig och akut vårdhändelse måste hanteras, ska det förvaras i låst utrymme i väntan på polis. Stor försiktighet gäller vid hantering, eftersom vapnet kan vara skarpladdat och osäkrat. Om besökare misstänks medföra skjutvapen ska polis kontaktas. Knivar och andra farliga föremål Lag om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål (1988:254) säger att det är förbjudet att ha knivar och dylikt på allmän plats, inom skolområde eller i fordon på allmän plats, såvida de inte används vid yrkesutövning. Detta gäller också inom regionens verksamheter. Personal får inte omhänderta knivar och andra föremål mot personens vilja. Om person som kommer till vårdinrättning frivilligt lämnar från sig föremålet, bör det överlämnas till polis. Enligt lag finns dock inget hinder att förvara det tills personen lämnar lokalerna. Det bör i så fall förvaras i låst utrymme. Om kniv/dylikt inte lämnas frivilligt och situationen upplevs hotfull ska polis tillkallas. Har personen inte behov av akut vård kan hen avvisas. Narkotika, alkohol mm Narkotikastrafflagen (1968:64) säger att det är förbjudet att befatta sig med narkotika oavsett om det är för eget eller annans bruk. Om patient vid vårdinrättning ber personal ta hand om narkotika eller om personal påträffa narkotika ska preparatet omhändertas och omedelbart anmälas för överlämning till polis. Överlämnandet till polisen ska ske på ett sådant sätt att sekretess inte bryts. Det finns ingen skyldighet att meddela vilken patient som lämnat preparatet. Om personal gör bedömningen 9

52 att det är sådan mängd/sort av narkotika att det kan vara grovt narkotikabrott, kan patientsekretessen brytas. Inom regionens vårdinrättningar och skolor är alkoholförtäring förbjuden. Påträffas alkohol bland patienters tillhörigheter finns inget hinder enligt lag, att den förvaras av vårdinrättningen tills patienten lämnar den. Påträffade preparat och alkohol får inte förstöras av personalen. 19 Uppföljning Vid allvarliga fall av hot, våld eller stalkning ska det göras orsaks-/händelseanalys. Vid behov ska handlingsplan/skyddsåtgärder uppdateras. Det är verksamhetschefens ansvar att verksamheter gör kontinuerlig uppföljning av fall av hot eller stalkning. Bland annat för att avgöra om det är aktuellt att aktivera upphandlat trygghetspaket. Bilden kan förändras över tid. Fortlöpande uppföljning på övergripande nivå sker i det regionala kompetensteamet. Säkerhetsmodulen i MedControl ska användas för rapportering av hot och våld. Det gör att likartad uppföljning kan ske över hela regionen, där sammanställning och utveckling framgår. Inträffade händelser ska rapporteras till säkerhetsansvarig kvartalsvis och till nämnd/styrelse en gång per år, lämpligen i årsredovisning. Det som ska redovisas är antal och typ av avvikelser i MedControl, antal och typ av polisanmälningar och antal arbetsskador som beror på hot eller våld samt antal anmälningar till arbetsmiljöverket. Regional redovisning sker av Koncernkontorets säkerhetsenhet utifrån registrerade ärenden i MedControl. Det är också viktigt att försöka utvärdera i hur stor utsträckning polisanmälan sker och skapa en bild av vilka mörkertal som tycks finnas. Sammanställning över inträffade fall och vidtagna åtgärder ska redovisas till skyddskommitté eller motsvarande. 20 Terminologi Hot Olaga hot innebär att någon hotar att skada dig eller din egendom. Hotet som riktas mot dig kan även omfatta andra personer, djur eller föremål som har stor betydelse för dig. Stalkning Olaga förföljelse betyder att en gärningsperson begår upprepade brottsliga handlingar mot en person. Stalkning är ett vidare begrepp som innefattar både brottsliga handlingar och handlingar som den utsatta personen uppfattar som störande, kränkande eller skrämmande, men som inte är brott enligt svensk lag. Med stalkning menas även att någon systematiskt förföljer, kartlägger och smyger sig på den utsatta personen. Våld Misshandel är när någon uppsåtligen tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom, smärta eller försätter personen i vanmakt eller liknande tillstånd, till exempel förlamar eller bedövar någon. Källa terminologi: Polisens hemsida 10

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63 1 (1) Datum Diarienummer RS Samtliga nämnder, styrelser och kommittéer i Västra Götalandsregionen Demokratitorg hösten 2015 Under hösten 2015 genomfördes åtta Demokratitorg på lika många skolor i Västra Götaland. Detta följebrev skickas tillsammans med rapporten från Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) till samtliga nämnder och styrelser i Västra Götalandsregionen. Rapporten innehåller sammanfattningar av alla teman som har berörts på torgen, alla synpunkter som har kommit in från eleverna skriftligt, samt vad som har diskuterats. På Demokratitorgen diskuteras frågor som rör Västra Götalandsregionens ansvarsområden utifrån följande teman: Framtid, jobb och utbildning, Fritid och kultur, Kollektivtrafik och infrastruktur samt Hälsa och vård. Utöver det får eleverna välja ett tema utifrån några alternativ. Under hösten valdes följande teman: Jämställdhet och jämlikhet samt Integration. Regionfullmäktiges presidium vill med detta utskick uppmana till diskussion i er nämnd/styrelse kring rapportens slutsatser. Särskilt på de områden som rör er nämnd/styrelse utifrån det uppdrag ni har i reglementet. Återkoppla gärna till presidiet om ni i nämnden/styrelsen just nu driver frågor som ligger i linje med elevernas synpunkter, eller om och hur ni tar hänsyn till dessa. Om någon eller några ledamöter i er nämnd/styrelse deltog under höstens Demokratitorg kan de säkert komplettera med sina personliga reflektioner. Med vänliga hälsningar Regionfullmäktiges presidium: Joakim Larsson, ordförande, Per Tenggren, vice ordförande och Magnus Berntsson, andre vice ordförande Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

64 Demokratitorg hösten En redaktionell sammanställning av medverkande ungdomars tankar och åsikter

65 Inledning Demokratitorg ger förutsättningar för möten och god dialog mellan beslutsfattare och unga i regionen. Det utgör en plattform där unga får formulera sina åsikter och lyfta dessa direkt till beslutsfattare. Medverkande politiker har möjlighet pröva sina tankar och idéer mot en viktig målgrupp, samt lyssna av hur unga människor tänker om regionen och dess verksamhetsområden. Ett Demokratitorg består av olika stationer som bemannas av minst en politiker. Höstens Demokratitorg har kretsat kring fyra återkommande teman: 1. Framtid, jobb och utbildning, 2. Kollektivtrafik och infrastruktur, 3. Hälsa och vård samt 4. Fritid och kultur. Några skolor har även haft en femte station med ett valbart tema som eleverna själva har önskat. Samtliga teman har anknytning till regionens verksamhetsområden och utgår ifrån de ungas perspektiv. Alla samtal dokumenteras av en sekreterare. Om Demokratitorg På uppdrag av Västra Götalandsregionen har Pedagogiskt Centrum vid GR Utbildning genomfört Demokratitorg runtom i regionen sedan Under årens lopp har 111 Demokratitorg genomförts vid 70 gymnasieskolor i 39 kommuner. Ca 5400 gymnasieelever och 286 regionpolitiker har deltagit i Demokratitorg. Projektledare: Sofia Reimer, sofia.reimer@grkom.se. Redaktör: Karin Johansson Text: Christina Hedén Danielsson, Rasmus Jonsson, Cecilia Rossiello. Wictoria Kovats, Katarina Kjellqvist, Jonas Franzén, Thomas Lidén, Sandra Svensson, Karin Johansson, Anders Hemborg Foto: Sofia Reimer, Katarina Kjellqvist Grafik: Ingibjörg Sigurðardóttir Det här materialet är en redaktionell bearbetning av de diskussioner som fördes under de åtta Demokratitorg som genomfördes under hösten Sammanställningen lyfter fram elevernas åsikter genom citat och direkta förslag och kan beröra både regionala frågor och sådana som inte är direkt kopplade till regionalt beslutsfattande. Diskussionernas karaktär och fokus skiljer sig åt beroende på skola. För att kunna överblicka diskussionerna efter intresseområde fungerar stationernas teman som rubriker i det här materialet. Varje tema inleds med en kort text om vilka generella diskussioner som engagerat de unga. Därefter sammanfattas varje skola separat. Det här materialet kan med fördel användas av politiker och deltagande skolor som underlag för vidare diskussioner. 2

66 Deltagande skolor Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Riksgymnasiet är en av fyra gymnasieskolor i landet för ungdomar med rörelsehinder. Här anpassas studierna efter varje elevs individuella behov, därför är studietiden ofta förlagd under fyra år. Skolan erbjuder Estetiska programmet med inriktningarna media och musik och under skoldagen får eleverna även habiliteringsinsatser utifrån sina behov och önskemål. På demokratitorget deltog 28 elever som alla kommer från kommuner i Mellansverige. Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Vid Göteborgs Högre Samskola i centrala Göteborg går elever från förskoleklass till gymnasiet. Omkring 1000 av dem går på Stora skolan som inkluderar högstadiet och gymnasiet. Skolan erbjuder tre nationella gymnasieprogram Samhällsvetenskap, Ekonomi och Naturvetenskap. Vid demokratitorget deltog 60 elever från årskurs ett på Samhällsvetenskapsprogrammet. Lerums gymnasium, Lerum Lerums Gymnasieskola är en stor kommunal gymnasieskola med cirka 1450 elever. Skolan är belägen i ett campusområde tillsammans med kommunens bibliotek och teater. Skolan erbjuder fem högskoleförberedande program, fyra yrkesprogram samt introduktionsprogram och gymnasiesärskola. Upptagningsområdet är den egna kommunen, kringliggande kommuner samt hela Sverige, eftersom här också finns riksidrottsgymnasium. Vid demokratitorget deltog 60 elever från årskurs två vid Samhällsvetenskapsprogrammet. Lärlingsgymnasiet, Munkedal Lärlingsgymnasiet består av två skolenheter varav en är belägen i Munkedals kommun. På skolan går 35 elever från hela Bohuslän, som samtliga läser en lärlingsutbildning inom Industriteknik, El- och energi, Handel och administration samt Fordon och transport. Vid demokratitorget deltog 40 elever som går lärlingsutbildning i Bygg och anläggning, Fordon och transport, Handel och service samt Industri. Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Motorbranschens tekniska gymnasium är ett fordons- och transportgymnasium som utvecklats genom ett nära samarbete mellan motorbranschen i Göteborg och Utbildningsförvaltningen i Göteborgs stad. Skolan är belägen i Högsbo industriområde i Västra Frölunda. Eleverna på skolan har sammanlagt 26 veckors arbetsplatsförlagd undervisning hos någon av skolans samarbetspartners. Vid demokratitorget deltog 50 elever från årskurs tre på Fordonsprogrammet. Partille Gymnasium, Partille Partille Gymnasium är kommunens enda gymnasieskola med cirka 400 elever. Skolan är belägen i Partille centrum och erbjuder både yrkesförberedande och högskoleförberedande program samt introduktionsprogram. Skolan erbjuder nationellt godkänd idrottsutbildning i handboll, fotboll och bowling och utgör även en central del av Partilles nya Kultur- och utbildningscentrum som bland annat består av bibliotek, kulturskola, vuxenutbildning till gymnasiesärskola. Vid demokratitorget deltog 45 elever från årskurs ett på Samhällsvetenskapsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet och Fordonsprogrammet. Strömstad Gymnasium, Strömstad Strömstad Gymnasium är en kommunal gymnasieskola med cirka 400 elever. Skolan erbjuder både yrkesprogram, högskoleförberedande program och Introduktionsprogrammets fem inriktningar. Gymnasiet har riksintag för Riksidrottsförbundet inom rodd, där fyra elever på valfritt program erbjuds plats varje år. Gymnasiet erbjuder också specialidrott som handboll, fotboll och ishockey inom ramen för individuella val. Vid demokratitorget deltog 52 elever i årskurs 2 och 3 på Samhällsvetenskapsprogrammet. Tranemo Gymnasieskola, Tranemo På Tranemo Gymnasieskola går cirka 350 elever på de nio nationella programmen som är såväl yrkesförberedande som högskoleförberedande. Upptagningsområdet är i första hand den egna kommunen, men även grannkommunerna. Genom åren har skolan haft ett nära samarbete med lokala politiker. På demokratitorget deltog 50 elever i årskurs två på Bygg- och anläggningsprogrammet, Ekonomiprogrammet, Handel och administrationsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet, samt politiker från både Västra Götalandsregionen och Tranemo kommun. 3

67 Innehåll Framtid, jobb och utbildning... 5 Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg... 5 Göteborgs Högre Samskola, Göteborg... 6 Lerums Gymnasium, Lerum... 6 Lärlingsgymnasiet, Munkedal... 6 Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg... 7 Partille Gymnasium, Partille... 7 Strömstad Gymnasium, Strömstad... 7 Tranemo Gymnasieskola, Tranemo... 8 Fritid och Kultur... 9 Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg... 9 Göteborgs Högre Samskola, Göteborg... 9 Lärlingsgymnasiet, Munkedal Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Partille Gymnasium, Partille Strömstad Gymnasium, Strömstad Tranemo Gymnasieskola, Tranemo Kollektivtrafik och infrastruktur Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Lerums gymnasium, Lerum Lärlingsgymnasiet, Munkedal Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Partille Gymnasium, Partille Strömstad Gymnasium, Strömstad Tranemo Gymnasieskola Hälsa och vård Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Lerums gymnasium, Lerum Lärlingsgymnasiet, Munkedal Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Strömstad Gymnasium, Strömstad Tranemo Gymnasieskola, Tranemo Valbara teman Jämställdhet & jämlikhet Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Integration Göteborgs Högre Samskola,Göteborg Lerums gymnasium, Lerum Strömstad gymnasium, Strömstad Bilaga 1 Tankar och åsikter från post it-lappar Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Lerums gymnasium, Lerum Lärlingsgymnasiet, Munkedal Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Partille Gymnasium, Partille Strömstad Gymnasium, Strömstad Tranemo Gymnasieskola, Tranemo Bilaga 2 Punktlista Framtid, jobb och utbildning Kultur och fritid Kollektivtrafik Vård och hälsa Valbart tema

68 Framtid, jobb och utbildning Många unga ser svårigheter i att komma in på arbetsmarknaden och att få sommarjobb. En generell uppfattning är att det krävs utbildning och erfarenhet, vilket är svårt att få utan rätt kontakter. De flesta önskar mer praktik och kontakter med arbetslivet. Detta anses ge både arbetslivserfarenhet och kontakter för framtida jobb och sommarjobb. Bättre anpassningar behöver göras för att personer med funktionsnedsättning ska få tillgång till arbetsmarknaden på samma villkor som människor utan funktionsnedsättning. Många planerar att läsa vidare efter gymnasiet och de flesta är beredda på att flytta för studier och arbete. Det upplevs svårt att hitta sommarjobb för ungdomar som saknar kontakter. Störst chans finns genom kommunens feriejobb, vilka många anser behöver bli fler och ha högre lön. Fler billiga bostäder för ungdomar och studerande efterfrågas på de flesta orter. Detta eftersom det är svårt att få en hyresrätt och unga oftast inte har råd att köpa en bostadsrätt. Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Frågor som rör personer med funktionsnedsättningars förutsättningar att få tillgång till arbetsmarknaden på samma villkor som människor utan funktionsnedsättningar är en central fråga för eleverna på skolan. De menar att det är svårt för dem att få jobb eftersom många arbeten kräver förmågan att kunna göra praktiska saker som exempelvis att plocka varor i hyllorna i en butik eller byta blöjor på ett skötbord vid en förskola. Generellt anses det att många arbetsplatser borde vara mer tillgängliga än vad de är idag. Därtill finns upplevelsen att många arbetsgivare inte vågar anställa personer med funktionsnedsättning. Arbetsplatsen kanske inte tar in en för att man har ett funktionshinder. De tänker anpassning kostar pengar, då anställer vi några som kan gå så sparar vi pengar, så slipper vi anpassa. Flera av eleverna är inställda på att studera vidare men är oroliga inför framtiden eftersom det kan dröja länge innan de får sitt första jobb. Eftersom de flesta ungdomars jobb är praktiska så har man inget val än att fortsätta studera, man kanske inte orkar och klarar den pressen, det borde finnas någon annan väg att gå. Jag förstår att utbildning är en viktig del för att komma någonstans, men jag vill inte jobba häcken av mig tolv år i skolan för att sen sitta arbetslös resten av mitt liv. 5

69 Framtid, jobb och utbildning Göteborgs Högre Samskola, Göteborg De flesta eleverna på skolan är nöjda med sin utbildning, men saknar kopplingen till arbetslivet både i och utanför skolan. Många är medvetna om att unga i vissa fall har för höga förväntningar på det första jobbet och att det egentligen är bättre att tänka att detta inte behöver vara ett drömjobb, utan att det är viktigare att få arbetslivserfarenhet. Låga löner anses inte vara det största problemet även om det lyfts. Vi lever lite i den generationen som vill jobba lite och tjäna mycket. Man behöver trycka bort den bilden. Man behöver information om vad man kan göra här och nu, inte om 10 år. Vi kommer inte börja jobba på riktigt förrän om tio år. Har man fått in en fot på ett ställe tror jag det är bra. Att få ett bra jobb kräver att man läser vidare. Man måste. Många har haft sommarjobb trots att det beskrivs som svårt att få utan kontakter i arbetslivet. Önskemål finns om att göra det mer lönsamt att anställa unga, med förslagsvis sänkta arbetsgivaravgifter. Feriejobben anses vara en bra ingång till arbetslivet, men många tycker att det är för dåligt betalt. Det känns som att man måste ha kontakter innan. En kompis har lämnat CV på 60 olika ställen men ändå inte fått något jobb. Jag har jobbat via kommunen (feriejobb). Förra sommaren. Det gjorde jag främst för att ha någon slags erfarenhet överhuvudtaget. Jag kommer inte söka igen på grund av att lönen är ingenting i stort sett. Men det är bra med tillgång till feriejobb då får unga någon slags erfarenhet utan att ha gjort något tidigare. Även behovet av bostäder anses vara stort. Önskemål finns om fler billiga hyresrätter för unga och att utnyttja ödeområden för att bygga nya bostadsområden. Till exempel kan man bygga högre hus och dela in i mindre studentlägenheter. Det behöver inte var störst och häftigast men så man har egen bostad när man pluggar och så. Jag tänker lite att Västlänken är lite av statens sätt att lösa bostadsproblemen också. Det ska löna sig att bo utanför Göteborg och kunna ta sig in snabbt. Men så tycker jag också att man kan bygga mer på höjden. Det öppnar mer, på bredden är det begränsat men på höjden kan man bygga mer. Ser man på de större städerna så bygger man ju på höjden och där finns det ju fler bostäder. Lerums Gymnasium, Lerum Många elever planerar att resa och se världen efter gymnasiet. Även om vidare studier lockar är detta något som kan få vänta i något år. Ofta på grund av de flesta ännu inte vet vad de vill arbeta med. Flera kan tänka sig att ta nästan vilket jobb som helst ett tag för att tjäna ihop pengar. Vid val av framtida yrke är de flesta överens om att trivsel på arbetet är viktigare än en hög lön. Jag jobbar ibland extra där jag sommarjobbade, med barnpassning och städning. Jag kan tänka mig att jobba med det ett tag, men inte för alltid. Man ska ju inte må dåligt på jobbet, men pengar spelar stor roll. Det är viktigt att tänka realistiskt, man kanske inte kan försörja sig på bara det som är kul. De flesta har haft sommarjobb, både kommunalt och via egna kontakter, och är överens om att det är ett bra sätt att skaffa sig erfarenhet. Några jobbar även extra vid sidan om studierna. Ett missnöje finns över lönen från sommarjobb samtidigt som medvetenheten finns om att det beror på att de inte får göra så mycket som kräver ansvar. Det var ganska många ungdomar som jobbade på mitt sommarjobb, det kändes som att de utnyttjade det, man fick jobba ganska mycket. Man får ett annat perspektiv på skolan genom att jobba. Jag var ledig från skolan ett halvår och jobbade, mer än heltid. På restaurangen fick jag knappt aldrig någon rast och fick äta kall mat, knappt att jag ens hann äta. I skolan har vi kortare dagar och mer rast, det är typ helg att gå i skolan. Lärlingsgymnasiet, Munkedal Jobb och bostad nära uppväxtorten anses viktigt och många elever som går på skolan tror att det blir lätt för dem att få jobb efter att ha gått utbildningen. Dock finns en föreställning om att bemötandet på arbetsmarknaden kan påverkas efter att ha gått en praktiskt inriktad utbildning. Det beror på var man kommer. Han är lärling, han kan inte så mycket. 6

70 Framtid, jobb och utbildning Man blir bemött som om man inte kan så mycket, men man får ge det en chans och lära sig. Det viktigaste för att vilja bo i Munkedal i framtiden anses vara tryggheten, att slippa oroa sig för att något ska hända. Flera elever refererar till saker som hänt i området under den senaste tiden. För två, tre månader sedan var det skottlossning och bombhot på Skogslyckan. Har aldrig hänt förut, nu händer saker i Uddevalla. Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Flera elever på skolan har valt utbildning utifrån sitt bilintresse, men även på grund av att det i motorbranschen finns goda utsikter för jobb samt att skolan har ett tätt samarbete med arbetslivet som gynnar dem i framtiden. Utbildningen innehåller mycket praktik vilket gör att de flesta har fått sommarjobb och även jobb efter examen. Flera har valt att läsa till fler ämnen för att få högskolebehörighet. Jag har gjort det, en eller två extra kurser. Känns bra att ha det i framtiden. På sina praktikplatser kan man få ett omdöme så man kan söka vidare på. Gäller att man frågar mycket och sköter sig. Visa sig att man vill. Eleverna ser ljust på att få jobb i framtiden samtidigt som de funderar en del på lönen. Arbetet i branschen kräver ofta mycket kompetens och kontinuerlig fortbildning, ändå är lönen på samma nivå som för exempelvis anställda på snabbmatskedjor. Vi här på MTG går tre år och sen går vi ut i arbetslivet, men lönerna är inte så bra. På Mc Donalds och Volvobandet tjänar de bättre och då behöver man inte ha någon behörighet. Vi är en värdefull resurs och bra betalt borde vara givet. En oro finns också för att inte få någon bostad efter gymnasiet. Även om många planerar att börja jobba direkt efter examen för att spara ihop till en insats till en bostadsrätt, anses det svårt att få ihop så mycket som krävs. Fler billiga lägenheter som ungdomar har råd att hyra efterfrågas. Nu satsas det på fel områden. Det står still på marknaden. För dyra bostäder. Det är svårt att ha lägenhet utanför stan. Dyrt med bil och trängselskatt. Partille Gymnasium, Partille Många anser att det är viktigt att ha haft ett par jobb för att kunna visa framtida arbetsgivare att de är ambitiösa. Dock upplevs det svårt att få ett jobb utan rätt kontakter och även om kommunen har en del sommarjobb är de alldeles för få. Flera upplever också att personer med svenskt namn har lättare att få jobb. Om man har kontakter får man sommarjobb, om man inte blir vald i det plocket som kommunen gör, men det bara en handfull som blir det. Många vet inte vad de ska bli och tror att de kommer att ändra sig flera gånger innan de hittar rätt. Det som generellt anses viktigast är att jobbet ska vara roligt. Om man inte gillar jobbet så är det bara dåligt, många vill tjäna pengar, men det kommer inte i första hand, bara man gillar det. Även bostadsbristen ses som ett problem. Det som är avgörande för var ungdomarna vill bo är närhet till jobb, att trivas i området och att det är tryggt. Många anser att det behöver byggas fler små bostäder till unga och studerande. Förslag finns även på att använda bostadsplanering för att underlätta integration. Blanda bostäder och bygg fritidsgårdar här och där så ungdomar från alla kulturer och etniciteter kan mötas. Strömstad Gymnasium, Strömstad Det upplevs vara relativt lätt att få ett arbete i Strömstad och tack vare turistindustrin på orten får många ungdomar där ett sommarjobb. Många kan tänka sig att bo och arbeta i Strömstad i framtiden, men vill först studera vidare på annan ort då möjligheten till högre utbildning saknas i Strömstad. 7

71 Framtid, jobb och utbildning Jag kan absolut tänka mig att flytta tillbaka. De flesta vill nog dra, men jag tycker det är skönt att ha nära till släkt och familj när man själv skaffar familj. Jag tänker att man pluggar lite på andra ställen och sen kommer tillbaka. Det har man räknat med, ska man bli polis måste man härifrån ett tag. Bristen och de höga priserna på bostäder upplevs dock vara ett stort problem. På grund av hög inflyttning av norrmän är priserna på bostäder höga i Strömstad och hyresrätter för ungdomar och studenter är svåra att få. Ungdomarna menar att det behöver byggas mer för deras målgrupp. Det är så dumt att det finns massor med jobb men inga bostäder för ungdomar. Det borde finnas en förtur för ungdomar eller för de som tänkt jobba och bo i stan. Tranemo Gymnasieskola, Tranemo De elever som läser yrkesprogram som Bygg och anläggning och VVS tror i högre grad att de kommer att stanna i Tranemo, och i vissa fall starta eget där, än de elever som läser högskoleförberedande program. De är i stället mer inriktade på att flytta dit studier och jobb finns eller att åka utomlands. Bortsett från feriepraktik anses det svårt att få sommarjobb utan rätt kontakter. Elever på yrkesprogrammen upplever ha det lättare då de oftare får sommarjobb genom sin praktikplats. Elever på studieförberedande program vill av denna anledning få möjlighet till bland annat studiebesök på olika företag. Likaså önskas praktik även i grundskolan då det är bra att redan tidigt få en första kontakt med arbetslivet. Går man Samhäll kommer man inte ut på samma sätt. Det hade varit bra med studiebesök för att få veta mer. 8

72 Fritid och Kultur Många önskar ett större kulturutbud för ungdomar och fler mötesplatser där det inte kostar något att vara. Generellt saknas saker att göra på fritiden på orten där de unga bor. Ökad tillgänglighet vid konserter och evenemang på stora arenor för ungdomar med rörelsehinder. Många efterfrågar mer information om kulturevenemang på ställen där ungdomar finns, exempelvis Facebook. Det saknas även information om vad som erbjuds i närområdet. Det finns ett stort intresse för bilsport, framförallt streetracing, något som många saknar platser för då det inte är tillåtet att köra på vanliga vägar. Fritidsgårdar även för äldre ungdomar efterfrågas. Bättre tillgång till idrottshallar efterfrågas. Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Tillgängligheten vid konserter och evenemang på stora arenor är en stor fråga för ungdomarna på skolan. Många känner att de villkor som finns när det gäller exempelvis vilka ingångar de kan ta och platser de får sitta på kan göra att de väljer att avstå arrangemang som de hade velat gå på. Samtliga elever på skolan är överens om att tillgängligheten generellt behöver öka vid kulturella evenemang. Man drar sig för att gå på konserter och olika platser för att man inte vet hur det ska gå. En annan upplevelse är att det på många platser saknas samordning kring vem man ska höra av sig till angående frågor om tillgänglighet. Upplevelsen finns att arrangörerna på vissa ställen tror att det räcker att det finns en ingång som är anpassad för personer med rörelsehinder, men att de inte tar ansvar för att det finns platser med fri sikt. Var finns mötesplatser för funktionshindrade och varför känner jag inte till dem? Vid samtal om Västra Götalandsregionens databas över tillgänglighet på olika platser i regionen, menar några elever att det egentligen inte ska behövas en sådan sammanställning utan att tillgång till offentliga och kulturella rum borde vara lika för alla. Man ska inte behöva titta i en databas för att se om man ska få plats på ett ställe. Nä, man ska inte behöva ringa på förhand eller bli inburen. Jag som är vuxen vill inte bli runtburen av en främmande människa. 9

73 Fritid och kultur Göteborgs Högre Samskola, Göteborg en del ungdomar inte visarför kultur anser många att Göteborg borde bli mer av en evenemang- och kulturhuvudstad och att fler möjligheter borde finnas för ungdomar att engagera sig i kulturlivet. Upplevelsen finns dock att de inte får någon information om vilka evenemang som finns och att intresset förmodligen hade varit större om det hade synts mer på de sociala forum som ungdomar använder mest. Jag tycker att det är viktigt att möta andra människor, men jag tycker det är dålig information. Jag känner inte till så mycket om vad som finns i den vägen. Vissa menar att det borde satsas mer pengar på sport än på kultur, då detta är något många ungdomar håller på med men som ofta kan vara dyrt. Jag tycker allmänt att mer borde satsas på idrott för integrationens skull. Alla mina vänner som inte är från närområdet känner jag genom idrott. Många saknar också en central mötesplats för ungdomar och har inte koll på vilka fritidsgårdar som finns eller vem de är till för. Fritidsgårdar är ofta i anslutning till skolan och ute i områdena. Man borde starta en där man kan mötas från olika områden för att skapa en bra stämning. Lerums gymnasium, Lerum Många elever på skolan är sportintresserade och saknar tillgång till bra hallar och planer. De som finns har hård konkurrens om tiderna och en fotbollsplan är inhägnad och stängd för allmänheten. I vår ishall är det killarna som får den bästa tiden, för hockeyn, och konståkningen får den sena tiden. Det hade kunnat vara mer jämt. Jag spelar i lag och jag kan få åka till Gråbo och får sena och jättetidiga tider. Det är dåliga plantider. Innebandyn träffas inomhus, men vi som spelar fotboll har ingen plats att gå in, vilket hade varit skönt när det regnar. Ungdomarna saknar också information om aktiviteter när det gäller kulturutbudet. Många åker till Göteborg på fritiden för att de saknar bra alternativ i Lerum. En känsla av otrygghet under kvällstid finns och flera känner personer som har råkat illa ut. Fritidsgårdar är något som anses bra, men upplevelsen är att det saknas för elever i gymnasiet. Även graffittiväggar är något som efterfrågas av flera. Det finns inga lagliga väggar i Göteborg, bara två. Och de är långt bort. Och en i Stenkullen, men det är ingen stor vägg. Om man ska hålla på med graffitti så tycker jag att man ska ha fler lagliga väggar, det minskar skadegörelse. Lärlingsgymnasiet, Munkedal Många av eleverna på skolan har ett stort bilintresse och deltar bland annat i cruising och streetracing. För detta finns ett nätverk på orterna runt omkring Munkedal som bland annat anordnar olika tävlingar. Dock saknas oftast tillstånd för sporten, vilket gör den svår att genomföra. Önskemål finns om att i samarbete med polisen anordna laglig streetracing och hitta lämpliga banor. Det finns inga platser för det. Man åker iväg till ett lugnt ställe, så kör man, sen kommer polisen så måste man flytta på sig. Även andra mötesplatser saknas i Munkedal och flera ungdomar upplever att det som finns tas bort. Ett exempel är biljardbordet som tagits bort på caféet på orten. Idag väljer de flesta att vara hemma eller hos en vän då de umgås. Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Många elever på skolan har ett stort intresse för bilsport, framförallt streetracing, en sport som idag saknar tillåtna platser att vara på. En anvisad bana eller inhägnat område för detta efterfrågas. Flera ungdomar menar att sammankomsterna inom sporten gör att människor i alla åldrar och med olika bakgrund möts. 10

74 Fritid och kultur Borde finnas ett ställe med en raksträcka där man kan sladda o raca, öppet för allmänheten, liten avgift 50 spänn, behöver inte vara världens häftigaste bana, bara små banor, men ändå underhållet. Det är nyktert också, slipper mycket konsekvenser. Många har även tröttnat på att det saknas resurser och utbud av aktiviteter för ungdomar. Det som framförallt efterfrågas är dans, musiklektioner, dj-lektioner, paintball, basketplan utomhus och forum för musik och e-sport. Många ungdomar som hängde på Tyrolen i Tynnered har tappat intresset för att det inte finns aktiviteter, det finns inte pengar. De söker varje månad men får avslag hela tiden. Vi vill att kommunen öppnar en stor lokal, där kommunen har anställda, där det finns x-box och datorer, inte ett ställe som stänger klockan 21. Partille Gymnasium, Partille En stor del av eleverna på skolan håller på med sport och träning på fritiden, framför allt handboll. Det finns också flera elever som spelar musik, både enskilt och i band. Jag har ju en annan kultur, jag lyssnar ju på metal, hårdrock, och då har ju vi en sorts kultur. Vi väljer att springa runt istället för att stå och dansa. Står och lyssnar, slår med huvet. Det är vad jag känner är min kultur, istället för att dansa. Mycket personligt. Det finns även ett stort intresse för bilar, något som många saknar mötesplatser för då det inte är tillåtet att köra överallt och på det sätt som ungdomar vill. Få har koll på Film i Väst och Göteborgsoperans utbud, även om de flesta vet vad det är. Flera kan tänka sig att gå på kulturevenemang, men då helst under skoltid. Inom kulturen är det jätteviktigt att man åker iväg tillsammans och gör saker. Strömstad Gymnasium, Strömstad För litet utbud av fritidsaktiviteter under vintern och för få mötesplatser för unga är något många är överens om. Många efterfrågar tillexempel en bowlinghall. Samtidigt inser de flesta svårigheten i att ha ett stort utbud av aktiviteter på en liten ort som Strömstad. Att de flesta aktiviteter som finns kostar pengar gör också att många i stället umgås hemma hos varandra. Mycket i Strömstad är fokuserat på handel, det som byggs är en ny galleria. Allting kostar pengar hela tiden, caféer är svindyrt, finns inte naturliga enkla platser typ biljard. Man måste vara realistisk när det handlar om såna här små samhällen, kan inte få allt man vill ha. De flesta känner sig trygga på orten, även om känslan finns att våldet ökat något under sommaren. Någon efterfrågar mer insatser med vakter och poliser. Tranemo Gymnasieskola, Tranemo Många ungdomar på orten idrottar och ser problemet med dålig tillgång till sporthallar. Det är många lag som konkurrerar om de tider som finns och det blir därför ibland träningar på sena kvällar, vilket främst är ett problem för de som inte bor nära hallen. Det saknas även möjlighet att kunna använda en sporthall utan att vara en del av ett organiserat lag. Det saknas också ett ställe att bara hänga på i Tranemo. Det finns idag en biograf och en fritidsgård, men de anses båda ha för begränsade öppettider. Förslag finns på bättre öppettider under helger samt att utnyttja områdena runt sjön, antingen genom att bygga en park, en restaurang eller ett fik för unga. Det finns ingenstans att vara med kompisar. Måste alltid vara hemma om man inte åker till Borås. Många vill även se satsningar på mer alternativa former av kultur, såsom att elever från kulturskolan skulle kunna måla byggnader i Tranemo för att göra konsten tillgänglig. Förslag finns även på att bjuda in intressanta föreläsare till exempelvis skolan. 11

75 Fritid och kultur Personer som gjort intressanta saker i sitt liv, exempelvis Pia Sundhage som var här och pratade för ett tag sen. När det är musik så måste man ju gilla den stilen, men är det en person som gjort något så spelar det inte så stor roll om man delar intresset. Eleverna tycker även att det är viktigt att regionen och kommunen informerar om de aktiviteter och möjligheter som finns i de forum där ungdomar rör sig, exempelvis via Facebook. 12

76 Kollektivtrafik och infrastruktur Den generella upplevelsen kring kollektivtrafiken i regionen är att det ofta saknas förbindelser till orter på landsbygden och att det är för dyrt för ungdomar att åka kollektivt. Tillgängligheten upplevs behöva förbättras på spårvagnar och annan kollektivtrafik. Bussarna upplevs ofta har dåliga förbindelser och sällan håller tiderna. Biljettpriserna är för höga. Skolkorten önskas gälla även efter skoltid. Bättre information vid förseningar efterfrågas. Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Ungdomarna på skolan ser stora brister och hinder i kollektivtrafiken. Framförallt handlar det om helt eller delvis otillgängliga spårvagnar och bussar, problem med trängsel, ett otrevligt bemötande från chaufförer och en oflexibel och dyr färdtjänst. Problemen gör att eleverna ständigt begränsas och många upplever sig vara diskriminerade. Särskilt upplevs problem med de äldre spårvagnarna som har trappor och dörrar som inte öppnas automatiskt. Dessa vagnar beskrivs som omöjliga att åka med för en person med rullstol eller permobil. Det finns även problem med de nya vagnarna som har få möjligheter att spänna fast rullstolen eller permobilen. Därtill är ramperna ofta trasiga. Att ta sig ombord på en spårvagn utan ramp känns för många osäkert, för andra är det inte ens möjligt. När ramperna fungerar känner sig många istället utpekade. Det piper varje gång man vill använda den som att det är en stor lastbil som backar och det är lampor som blinkar. Så alla tittar vad det är som händer, men det är ju bara lilla jag som vill åka spårvagn. Det behöver inte vara en larmsignal, det måste väl gå att lösa på annat sätt? Vi ska ju vara inkluderade i samhället. Otillgängliga spårvagnar betyder att ungdomarna alltid måste planera sina resor med ett par timmars marginal. Ofta får de vänta på flera vagnar för att de ska kunna åka med. Om jag har varit i Nordstan, ska jag då behöva vänta kanske 45 minuter innan nästa vagn kommer? Jag är människa, jag har väl också tider att passa. På spårvagnarna beskrivs det också ofta finnas för få platser för personer med rullstol eller permobil. Särskilt då dessa också ska delas med barnvagnar. Detta gör att ungdomarna inte alltid kan åka tillsammans med sina kompisar om de är flera som sitter i rullstol eller permobil. I trängseln kan det också vara svårt att hinna blippa sitt kort. En del av eleverna har blivit tillsagda ta sig av spårvagnar och bussar då chauffören har sagt att det är en säkerhetsrisk att ha flera rullstolar eller permobiler på samma vagn eller buss samtidigt. Upplevelsen finns också av att känna sig i vägen och att chaufförerna tycker att det är jobbigt att hjälpa till. Det gäller inte alla, vissa chaufförer är jättetrevliga, en chaufför är en riktig ängel. 13

77 Kollektivtrafik och infrastruktur Även inom färdtjänsten upplevs många chaufförer otrevliga och stressade och hjälper inte alltid till att spänna fast rullstolar och permobiler. Färdtjänst anses också väldigt dyr och oflexibel. Ungdomarna måste tidigt planera sina resor och det är ofta svårt att göra sena ändringar. Om resplanerna ska ändras beskriver många att de känner sig otrevligt bemötta. Detta gör att en del ungdomar undviker att resa hem på helgerna. Bättre kollektivtrafik borde vara prioriterat, men om inte det är möjligt snabbt borde en lösning i ett kortare perspektiv vara en billigare och mer flexibel färdtjänst. Många av eleverna upplever ofta att människor i samhället undviker att prata direkt till dem, exempelvis i kollektivtrafiken. I stället frågas förälder eller assistent om saker som rör eleven. Busschaufförer exempelvis. De pratar med assistenten som säger hon kan prata och då skäms jag. Så säger de till assistenten ska hon sitta i baksätet eller skall hon sitta i luckan där man spänner fast stolen? Många lyssnar heller inte på mig utan frågar assistenten är du säker på att hon kan sitta där. Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Merparten av ungdomarna beskriver att de ofta är ute på kvällarna och att det därför är viktigt att bussarna passar för att kunna ta sig hem. Många anser att kollektivtrafiken fungerar bra på dagarna men sämre på kvällar och nätter. Ofta blir det även långa väntetider vid byten till anslutningsbussar. Önskemål finns om att skolkorten borde gälla längre tid på kvällar och helger. Jag tycker att våra skolkort borde fungera på helgen. I skolan lär vi känna massa nya kompisar som inte bor i samma område. Vi kanske ska göra ett skolarbete tillsammans på kvällen eller helgen och då får vi betala bussen själva. För mig tar det två timmar, kommer från Öckerö, 4 timmar tur och retur. Ibland är bussen en timma sen när jag ska hem, och ibland är den på pricken. särskilt vid buss- och spårvagnshållplatser i vissa delar av Göteborg. Bättre belysning och fler avgångar under kvällarna efterfrågas för att öka tryggheten. Flera tar hellre taxi hem än åker kollektivt. Förslag lyfts om bussvärdar för att öka tryggheten inom kollektivtrafiken. Jag tänker så här, kan man inte införa bussvärdar på kvällar, nätter och tidiga morgnar? Lerums gymnasium, Lerum Många upplever att förseningar i kollektivtrafiken är ett stort problem och framförallt den bristfälliga informationen i samband med dessa. Västtrafiks reseplanerarapp används för att få koll på trafiken, men flera tycker att det borde ges snabbare och bättre information om var tågen är, vad som är fel och när tåget eller bussen kommer in. Vefterfrågas. Generellt är det bra, det står vilka som är inställda och vilka som går. Ibland st minuter sen, sen ändrar de till tio, sen är tåget inställt, det är väldigt rörigt. Det vore bättre om de g vet att tåget har problem så man kan planera lite. De flesta efterfrågar också lägre priser, även för vuxna, och kritiserar systemet med skolkort där gränsen på sex kilometer borde vara mer individanpassad och kopplad till huruvida det faktiskttill skolan. skolkorten skulle gälla även utanför skoltid eftersom många har aktiviteter då. Lerum har sagt att man ska vara en miljökommun, ändå gäller bara skolkorten under skoltid, det är många som rör sig efter skoltid så föräldrar får köra fram och tillbaka. Gällande bemötandet i kollektivtrafiken tycker de flesta att det fungerar bra överlag, även om det finns undantag. Jag såg en busschaufför som messade och körde samtidigt, det händer mig nästan dagligen, ser att chauffören sitter på Facebook och Instagram. Många känner sig otrygga i kollektivtrafiken under kvällstid, 14

78 Kollektivtrafik och infrastruktur Lärlingsgymnasiet, Munkedal Eleverna upplever att bussarna går sällan och inte efter den angivna tidtabellen, något som medför stora problem för de som behöver passa en eller flera anslutningslinjer för att komma fram till sin slutdestination. En missad anslutning kan innebära väntetider på flera timmar. Information om skolbussarna på Västtrafiks hemsida efterfrågas för att bland annat få koll på eventuella förseningar. Idag var den en kvart försenad. Jag hann precis till den andra bussen. Önskemål finns om att skolkortet ska gälla längre tid på kvällen. Många slutar sin praktik vid den tiden och blir tvungna att betala en stor summa pengar för att ta sig genom flera zoner för att komma hem. Flera har även upplevt att skolkorten inte fungerat och då inte fått åka med. För att kunna sätta in fler bussar på landsbygden ges förslaget köra med mindre bussar. Det är slöseri med stora bussar på avlägsna ställen där det kanske bara går på en enstaka resenär. Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Många av eleverna på skolan kör bil och vissa tycker att trängselskatten är för hög. Önskemål finns om mer information kring vad pengarna ska gå till, hur länge trängselskatten ska finnas kvar samt positionen på stationen. Det finns också en upplevelse om att bilköerna ofta är onödiga och skulle kunna undvikas. Jag åker ofta Marieholmsleden. Det är alltid under Röde orm som det knyter sig. Skyltarna sitter för sent. Folk är inte förberedda. Om skyltarna skulle sitta tidigare så skulle bilisterna redan tidigare vilken fil de ska ligga i, då flyter det ju. Skyltarna sitter fel. Elever som bor centralt tycker att kollektivtrafiken fungerar bra. De som bor längre ut är inte lika nöjda. På pendeltågen upplevs priserna vara för höga och det anses svårt att ta sig från förort till förort utan att behöva passera stan. Bättre förbindelser och tajmning när det gäller anslutningar önskas. En upplevelse av otrygga och obehagliga väntrum vid Saltholmen finns bland eleverna och flera har exempel på obehagliga händelser där. Det är inte bara enstaka händelser, utan väntrummen känns för det mesta väldigt otrygga och obehagliga. Partille Gymnasium, Partille Många upplever att biljettpriserna i kollektivtrafiken är höga, särskilt vid resa mellan Partille och Göteborg. Förslag är att skolkorten borde gälla senare på kvällarna och även under helgerna. Folk går ju i skolan på helgerna ibland, då får man betala för det själv. Det är osmart. Elever som bor utanför Göteborg kan ha svårt att hitta bra avgångar som passar skolans tider. En del sätter i system att gå från sina lektioner några minuter innan de slutar för att slippa behöva vänta en halvtimme på nästa buss. Därtill upplevs bussarna ofta vara fulla, vilket skulle kunna undvikas med fler avgångar. De bussar som går ofta går bra, men kanske även lite senare på helgerna. De går inte så sent i Alingsås, det blir mycket att man får gå. De elever som tar tåg till och från skolan är missnöjda med att det ofta är förseningar och att informationen om dessa ofta är bristfällig. De informerar inte speciellt mycket. Det är lite irriterande att de inte informerar om vad som händer så att man kan informera vidare. Nästan alla elever har upplevt dåligt bemötande från busschaufförer och varit med om att dörrarna till bussen stängts framför näsan på dem. Det poängteras att detta inte gäller alla och att chaufförerna ofta även kan fungera som en trygghet vid obehagliga situationer. Exempelvis upplevs de nya 15

79 Kollektivtrafik och infrastruktur spårvagnarna som är öppna hela vägen vara tryggare än de gamla. Efterfrågan finns också på ökad trivsel i kollektivtrafiken. Större busskurer. Ibland är det många vid hållplatsen, då får man inte plats och får stå i regnet. En gång var det en som rökte på bussen, och inte ens då sade föraren till. Strömstad Gymnasium, Strömstad Många beskriver dåliga bussförbindelser, särskilt för personer som bor utanför Strömstad. Ofta går det en buss på morgonen och en på eftermiddagen och ingen på helgerna. Elever som har sovmorgon eller slutar tidigt måste därför ändå passa den tidiga morgonbussen eller eftermiddagsturen. Ibland upplevs bussarna även avgå tidigare än det står i tidtabellen. Tåget mellan Strömstad och Göteborg upplevs fungera bra. Jag bor i Grebbestad och jag måste ta mig till Tanum. De synkar inte tiderna. Får vänta länge eller så matchar de inte. Bussen i Strömstad åker runt över allt, samma väg fram och tillbaka och vänder i en rondell, en resa som tar 45 minuter med buss och 7 minuter med bil. Elever som bor i Ed och på Resö anser att bussförbindelserna till och från Strömstad är dåliga, något som bland annat resulterat i upplevelsen att färre elever från Ed söker sig till skolan i Strömstad och istället väljer att gå gymnasiet i Bengtsfors. Tranemo Gymnasieskola En stor del av de elever som bor långt från skolan bort tar sig dit med buss. De flesta tycker att kollektivtrafiken överlag fungerar ganska bra under skoltid, men att det kan bli långa väntetider när man vill åka hem mitt på dagen eller om man har sovmorgon. Önskemål finns både om fler direktbussar och att bussarna ska stanna på fler ställen. De mindre samhällena har sämre förutsättningar. Har vi sovmorgon får vi från Dalstorp sitta en timma i skolan. Det går en buss från Ulricehamn, den bussen skulle kunna gå över Dalstorp men gör inte det, egentligen bara att ändra rutten. Jag ser nästan inga vuxna som åker buss, alla jag känner som jobbar i Borås tar bilen. Många anser också att det går för lite bussar och tåg på kvällar och helger. Det är framförallt svårt att ta sig hem sent på helgen. En kartläggning över vilka turer som är mer använda än andra efterfrågas för att kunna minska på de onödiga bussarna som inte så många åker. Det är det som är hela problemet, på många bussar det bara är en eller två personer. Känns dumt när det bara är jag på bussen. Det borde gå fler tåg, vi har ju en station Limmared men det går nästan aldrig några tåg där. De flesta har inte hört talas om närtrafik, de som prövat tycker att det är för petiga regler och att det inte var så lätt att använda. Bättre information om närtrafik i forum där ungdomar är efterfrågas. Bussar går bara till och från skolan. Ska man någon annanstans finns det inga bra tider. Önskemål finns också om att skolkorten borde gälla under en längre tid. Nu har de strypt våra skolkort så nu kan vi inte resa efter en viss tid och inte på helger. Jag kan inte ta mig hem om jag skulle vilja gå på mattestöd till exempel. 16

80 Hälsa och vård Det som framförallt diskuteras bland ungdomar när det gäller vården i regionen är personalbrist, långa väntetider och ungdomsmottagningarnas öppettider. Tillgängligheten och öppettiderna vid ungdomsmottagningar beskrivs av många som ett problem. De flesta är öppna under dagtid när ungdomar går i skolan, vilket gör det svårt att kunna ta sig dit om man behöver. Den fysiska tillgängligheten på vårdcentralerna behöver bli bättre. Det anses vara långa kötider till akutmottagningar och vårdcentraler. En del unga upplever också att de inte blir tagna på allvar. Psykisk ohälsa anses vara ett problem som det pratas för lite om. Mer information om detta samt vart unga kan vända sig efterfrågas. Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Kompetensen på vårdcentralerna upplevs varierad och flera har varit med om att personalen där inte vet vad de ska göra när de möter personer med funktionsnedsättningar. Ofta pratar läkaren med föräldern eller assistenten i stället för med patienten, vilket har gjort att flera elever på skolan känt sig diskriminerande. Jag är nitton år så de ska prata med mig och inte mamma. Jag är vuxen så jag ryter till. Folk inom alla områden måste bli bättre på att inte prata med föräldern. Jag har varit inlagd på jättemånga sjukhus i Sverige och jag har blivit bemött på samma sätt nu när jag sitter i rullstol som innan jag satt i rullstol. Många gånger har jag bemötts på felaktigt sätt, som om jag är förståndshandikappad. Det är jag ju inte, jag har ett fysiskt handikapp. Man tycker de ska vara kunniga om detta. Ett flertal elever på skolan har erfarenhet av psykvården och ser vilka förbättringar som skulle kunna göras där. Såväl kompetens och långa väntetider som bemötande anses kunna utvecklas. Förbättringsförslag finns även när det gäller tillgänglighet på vårdcentralerna, särskilt för personer i rullstol. Många har upplevt att saknats en lift och rummen på mottagningarna upplevs ofta för små för att kunna vända med rullstol. Man borde sätta dörröppnaren på vårdcentraler så man når och så att man inte blir slagen av dörren. Vad som än byggs så borde de ta kontakt med personer som sitter i rullstol som kan vara någon typ av representant. Jag undrar om det finns möjlighet som funktionshindrad att jobba som läkare eller sjuksköterska. De flesta eleverna på skolan tillbringar mycket tid på sjukhus där de, precis som i övriga vardagen, behöver hjälp av assistenter. Dock är det inte självklart att assistenten får vara med på sjukhuset, något många är upprörda över. Det är en process att få behålla sin assistent. Läkare och sköterskor har ju en massa andra patienter och hinner inte med mig. 17

81 Hälsa och vård Även ungdomsmottagningen upplevs ha brister, framförallt när det gäller öppettiderna. Flera upplever att den oftast är öppen under skoltid och stängd när ungdomar väl har möjlighet att gå dit. Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Det finns en allmän upplevelse av att det är besvärligt att besöka ungdomsmottagningen. Öppettiderna anses svåra att passa då de oftast ligger under dagtid och eftersom det krävs en förklaring till skola och vårdnadshavare till orsaken om frånvaro är det även svårt att hålla besöket anonymt. Flera har upplevt ett dåligt bemötande när de väl besökt ungdomsmottagningen. Önskemål finns om att kunna boka tid via internet och att det ska var öppet när ungdomar är lediga på eftermiddagar och kvällar. Bättre tider på ungdomsmottagningarna. Anpassa tiderna efter skolan, nu är det öppet när det är skola och man måste skolka för att gå dit. Flera elever har även upplevt långa väntetider i sjukvården, bland annat på akuten, och undrar varför det inte satsas på att snabbutbilda fler vårdutbildade invandrare för att de ska kunna arbeta inom svensk sjukvård. Bristen på sjuksköterskor anses tydlig och flera menar att de låga lönerna gör att ingen vill utbilda sig till yrket. Många elever känner sig stressade och flera har problem med ätstörningar. Fler sovmorgnar, färre håltimmar och att unga borde ges möjlighet att prata med psykologer utan kostnad efterfrågas, liksom mer idrott i skolan och information för att förebygga ohälsa. Mer idrott per vecka till skolan och fler idéer på vad det finns för aktiviteter så man får veta vad man kan göra efter skolan. Lerums gymnasium, Lerum Många ungdomar känner sig stressade och önskar att lärare och annan personal på skolan ska bli bättre på att se och förstå signaler på psykisk ohälsa. Flera anser att skolans kuratorer skulle visa upp sig mer och prata om sin verksamhet, liksom att även lärare borde prata och lära ut om psykisk ohälsa. Stressen upplevs bero dels på skolan och betyg, men även hemmiljön och att ha något att göra på fritiden. Att olika prov ofta ligger samtidigt anser många borde kunna ändras om lärarna kunde samordna sig mer. Jag behöver kärlek, alltså stöd, sysselsättning och en trygg miljö. Tycker att man borde neutralisera psykisk ohälsa lite, känns som att det blir så skämmigt. Även om vissa föredrar att gå till ungdomsmottagningen framför skolans kurator, anses det vara besvärligt att ta sig dit. Öppettiderna passar inte ungdomar som går i skolan och många vet inte vad som erbjuds eller var ungdomsmottagningen ligger. Väldigt sällan öppen, typ bara under skoltid, inte ens alla dagar. Ungdomsmottagningen borde komma ut och berätta vad de gör. Sjukvårdsupplysningen (1177) upplevs positiv, liksom den information som där finns på nätet. Däremot finns en upplevelse av att inte bli tagen på allvar på vårdcentralerna och att läkarna där ofta byts ut. De tyckte det var töntigt nästan, när jag kom in. Läkare som man alltid har får man förtroende för. De har koll på sin arbetsplats. Lärlingsgymnasiet, Munkedal Många elever har erfarenhet av långa väntetider på sjukhus och vårdcentraler. Flera uppger att de har suttit flera timmar och väntat på vård för att sedan bli runtskickade till olika sjukhus. Generellt anses bemötandet i vården bra, även om det finns unga som upplever att de inte har blivit tagna på allvar. Samtidigt är det flera som tycker att det som är mest akut ska prioriteras och att pensionärer ska få gå före. 18

82 Hälsa och vård Man blir skickad hit och dit, min bror blev dålig, då sa de att det går över. Sen blev det någon infektion som var jätteilla, till slut sa nån läkare herregud du måste åka till sjukhus. Det tas inte på allvar. Flera elever, framförallt tjejer, har besökt ungdomsmottagningen och är nöjda med bemötandet där. Dock efterfrågas fler och bättre öppettider, då det upplevs svårt att få tid. Samma sak gäller vård vid vårdcentralerna. Väntetiderna upplevs vara långa både för att boka tid och att få komma till läkare. Jag vrickade foten, hade jätteont och fick vänta 6 timmar innan någon läkare kom in för att undersöka den. Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Många delar upplevelsen av långa väntetider, dåligt bemötande och att de inte blir tagna på allvar i vården. Flera har varit med om att ha väntat många timmar på akuten, samtidigt som det är få som vet om att det går att besöka lokala jourmottagningar för att i många fall slippa detta. Jag vet inte hur många gånger jag har varit på sjukhuset med allvarliga skador där de har prioriterat andra. Så sitter man i tre timmar och tror att man ska dö. Min mormor har varit sjuk mycket, och de bemöter henne som om hon vore efterbliven. Som om hon vore dum i huvudet. Hon är deprimerad, hon är 70 år. Jag gillar inte hur de bemöter henne. Att det på skolan finns en skolsköterska som är närvarande en dag i veckan upplevs positivt, särskilt med tanke på att de är en liten skola och har lika stor tillgång till detta som en skola som kan ha många fler elever. Även om de flesta även är nöjda med ungdomsmottagningen och dess öppettider anses det bra att kunna prata om samma saker med någon på skolan. Vi har skolsyster också, hon kan ge samma tips som ungdomsmottagningen. Gällande tandvården är det flera som oroar sig för att besöken om några år kommer att börja kosta pengar och att detta är dyrt. Några upplever att behandling av besvär skjuts på framtiden för att de då kommer att vara tvungna att betala för ingreppen. När jag var tio slog jag ut min framtand, då pratade de om att sätta dit en porslinsfyllning, men jag fick en plastfyllning istället som har gått sönder några gånger. Varje gång säger de att de ska göra det riktigt, men de sätter in samma igen som håller max två år. Det känns som de väntar på att jag hamnar i en ålder där jag måste betala för det. Partille Gymnasium, Partille För att må bra anser sig eleverna behöva saker som trygghet, stöd, fritidsaktiviteter, utbildning, musik, träning, sömn och mat. De flesta känner att de har tillgång till detta och att de överlag mår bra, samtidigt som ett flertal tycker att skolmaten behöver bli bättre. Många känner sig stressade i skolan. Kraven upplevs vara för höga liksom att mycket av det de gör idag kommer ha stor påverkan på vilka möjligheter de har senare i livet. Mycket inlämningsuppgifter samtidigt gör att många under dessa perioder känner en stor press och blir stressade. Det borde vara skolans uppgift att hålla koll på ungdomars psykiska hälsa. Många unga går runt och mår dåligt och vet inte hur de ska få hjälp. Bara att ungdomar ska få bättre hjälp, de borde informeras bättre. De flesta känner till kuratorn på skolan och har träffat både denne och skolsköterskan när de varit runt och presenterat sig i klasserna. Det anses dock vara ett problem att de sitter i en byggnad nere vid Laxen, där de elever som går Samhällsvetenskapsprogrammet och Estetiska programmet inte är så ofta. Vissa känner därför att det inte är värt att ta sig dit för att träffa kuratorn och skolsköterskan. Även om många elever är nöjda med ungdomsmottagningar, vårdcentraler, sjukhus och tandvården, finns det en del som har upplevt både mindre bra bemötande och felaktiga och uteblivna diagnoser, framförallt vid vårdcentralen i Partille. Anledningen anses vara personalbrist. Jag kom in med hjärtkramper utan att få någon uppföljning. 19

83 Hälsa och vård Strömstad Gymnasium, Strömstad Ungdomarna känner sig inte tagna på allvar av sjukvården. Flera upplever att de blir skickade fram och tillbaka och att vårdcentralen inte kan ge dem den hjälp de behöver. De har också svårt att se sig själva arbeta inom hälsa och vård då de anser att det har låg status, dåliga arbetstider och dåligt betalt. Gällande ungdomsmottagningen efterfrågas bättre öppettider, då det anses svårt att gå dit under skoltid. En kompis behövde verkligen hjälp och då hade de inte öppet. De behöver ju inte ha öppet hela helgerna men någon tid på helgen. Många upplever också att det inte känns naturligt att gå till skolsköterskan eller kuratorn på skolan, samt att de inte alltid finns på plats när de behövs. Förslag från eleverna är att kuratorn ska kalla in eleverna för ett samtal på samma sätt som skolsköterskan gör en hälsoundersökning. Det är många som inte vågar gå till skolsköterskan, hen sitter i ett glasrum så alla kan se om man är där. Bra om man informerar mer, föräldrar behöver också prata med sina ungdomar, det är A och O att man kan prata med sina föräldrar, de som inte kan det håller det inom sig. Tranemo Gymnasieskola, Tranemo Många elever anser att bemötandet vid den offentliga vården i Tranemo kan förbättras. Flera har upplevt att personalen inte tagit deras besvär på allvar och att privata alternativ erbjuder mer hjälp. Upplevelsen finns även att det tar lång tid innan ambulans kommer när det behövs. Man går inte gärna till vårdcentralen om man inte verkligen behöver. Ungdomarna menar att det är bra att det finns en ungdomsmottagning med bra personal på orten. Dock efterfrågas bättre öppettider, då det idag främst är öppet dagtid när eleverna har lektioner. Önskemål finns även om att ungdomsmottagningen skulle ligga i direkt anslutning till vårdcentralen. Placeringen är mitt i Tranemo, det ligger så att alla kan se en. Det skulle kunna pratas om att man gick dit. Gällande tandvård anser vissa att de privata alternativen är bäst, medan andra trivs bra på Folktandvården. En upplevelse finns att det är svårt att få tandställning och att det verkar vara godtyckligt vem som får det. 20

84 Valbara teman Valbara teman Under den förberedande träff som medverkande ungdomar deltog i några veckor innan demokratitorget, fanns möjlighet för vissa av skolornas elever att välja ämnesområde att diskutera med politikerna. De teman som fanns att välja bland utgår från temana i VG strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland. Utifrån de ungas intressen och önskemål har ett femte samtalstema tagits fram. De två temaområden som har diskuterats under Demokratitorg hösten 2015 är Jämställdhet och jämlikhet samt Integration. Då varje tema har varit individuellt anpassat för respektive skola lyfts inga gemensamma beröringspunkter. Jämställdhet & jämlikhet Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Eleverna på skolan pratar mycket om jämlikhet då de ofta upplever sig diskriminerade i vardagen. Det beror dels på att miljön omkring dem, exempelvis kollektivtrafiken, inte är anpassad för deras behov. Det anses därför enklare att resa tillsammans med sin assistent, vilket begränsar deras självständighet. Jag åker ganska ofta och ibland får man vänta fem-sex vagnar innan man kommer på. Antingen för att det kommer en gammal vagn, eller så står det folk med barnvagnar på. Rampen har jag lärt mig att utgå ifrån att den inte fungerar. Så blir du inte besviken. Sen finns det förare som inte orkar gå och hämta nyckeln till rampen, det tar ju två minuter av deras liv. Även bemötandet från människor i ungdomarnas omgivning kan upplevas diskriminerande och många beskriver sin vardag som en kamp mot fördomar. Bland annat är det vanligt att chaufförer inom kollektivtrafiken gör att ungdomarna känner sig som en belastning när de behöver hjälp. Den generella känslan hos eleverna är att de inte har samma möjligheter som alla andra och att samhället stänger ute dem, dels genom den fysiska miljön men också genom ett allmänt förhållningssätt och fördomar mot rullstolsburna personer. Likaså anses lagen om att arbetsgivare med färre än tio anställda inte behöver vara tillgängliga som helt sjuk. Diskriminering i samhället förekommer ju hela tiden när man sitter i rullstol. Att folk allmänt inte är tillräckligt vana att hänga med folk som sitter i rullstol och pratar med en på ett helt annat sätt än med vanliga gående. När folk pratar med mig är det ofta som att jag är lite efterbliven, det blir lite tröttsamt. Jag tror att det har att göra med att man inte får lära sig från småbarnsålder att sitta i rullstol är inte samma sak som att vara hjärnskadad. Det präglar vårt samhälle hela tiden, vilket jag kämpar mot varje dag. Men det fördomar, det är otrygghet, diskriminering, allt som gör att vi inte kan leva på samma villkor som alla andra, det är vår vardag att inte kunna delta som alla andra i samhället. Även många arenor och platser för kulturevenemang beskrivs vara svårtillgängliga. Att kunna vara längre fram vid scenen under vissa konserter är en önskan för många av eleverna på skolan, som menar att rullstolsplatser ofta placeras längre ifrån artisten. Det beror på var det är. Ullevi fungerar bra. Där ser man bra. Om man är många kompisar kan det bli problem. Men vi har en egen kö. Ibland när jag går på restaurang så får jag ta bakvägen in. Det känns dåligt. Integration Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Språket och strävan efter att skapa ett samhällsklimat som är mindre fördomsfullt anses av eleverna vara nyckelnlera tycker att kompetensen hos de människor som kommer hit och behöver tas tillvara bättre för att de snabbt ska komma ut i ar- 21

85 Valbara teman betslivet. Det upplevs generellt vara positivt att människor från andra kulturer och med andra bakgrunder kommer till Sverige och att detta medför nya kunskaper som kan tas tillvara i vårt samhälle. Ta vara på de som är utbildade, tillexempeldet går attparallellt. Språket är viktigast, alla som kommer till Sverige ska lära sig svenska och ska kunna svenska. Några anser att Sverige inte ska ta in fler personer kring hur många flyktingar som tas emot i olika europeiska länder. Många upplever också att Göteborg är en väldigt segregerad stad med stora samhällsklyftor. Vi har mycket vilja att integrera och öppna våra hjärtan, men inga konkreta förslag. Det behövs en mer strukturerad plan. Det är extremt segregerat, jag känner en viss otrygghet. Det finns vissa stadsdelar man inte har varit i, men har en idé om man inte känner sig trygg där. Jag har inga kompisar som bor i Angered och därför ingen relation till stället. Lerums gymnasium, Lerum Eleverna är generellt positivt inställda till att välkomna fler flyktingar och människor från andra länder. Många upplever dock att de inte får någon information om att nyanlända börjar på deras skola och att det faktum att de delas upp för mycket gör att de inte ges någon möjlighet att mötas och lära känna varandra. Det hade varit bättre om man blandat ut alla mer, att de som kommer hit nu får gå i våra klasser. Hade kanske också kunnat göra någon aktivitet med dem. Svårt att komma in i samhället om du inte känner någon. De pratar ju inte direkt svenska med varandra. Eleverna har tidigare haft ett projekt i skolan som handlade om just integration. Ett förslag från eleverna är därför att det kan vara en bra idé att återkoppla till dessa arbeten och lyfta fram dem mer för att få ett ungdomsperspektiv. Vi hade ett projekt där vi skulle åka till Göteborg och jämföra stadsdelar. Min grupp fick Bergsjön och Örgryte och skulle skriva om integration. Vad man tyckte och vad som kan förbättras. Jag skrev om att jag tror det är viktigt att man får spela tillsammans, tex. fotboll och idrott, att lära känna varandra på fritiden. Umgås allihop, inte bara flyktingar för sig. Strömstad gymnasium, Strömstad Många elever känner sig frustrerade över att inte få möjlighet att lära känna ungdomar som nyligen kommit till Sverige och deras skola. Exempelvis har de nyanlända eleverna sina skåp på tredje våningen på skolan, medan de flesta andra har skåpen på våning ett och två. Eleverna menar att de aldrig får möjlighet att träffa de nyanlända och ställer sig frågande till hur det ska vara möjligt att öka integrationen om inte detta åtgärdas. Det är nästan som att be om att det ska bli en uppdelning. Skolan har börjat med så kallad skuggning, vilket innebär att nya elever som inte kan svenska får vara med på ordinarie lektioner. Detta skulle enligt eleverna fungera bättre om de fick möjlighet att presenteras för varandra och att de nyanlända skulle bjudas in till att delta på lektionerna och inte bara bli sittande i ett hörn. Några av eleverna på skolan är på eget initiativ aktiva i olika aktiviteter för ökad integration. Andra anser att obligatoriska tillfällen i skolan ger bättre möjligheter till ökad integration än frivilliga aktiviteter på fritiden. Det handlar inte bara om att integrera nyanlända, utan hela skolan. Jag önskar att man fick möjlighet att lära känna varandra. Till exempel att umgås en dag. Det har vi på de nationella programmen, men resten är inte med. Jag tycker att vi är en skola, då borde vi göra det tillsammans, samma sak med föreläsningar i aulan. Det är viktigt att alla känner sig delaktiga och får vara med. 22