Kallelse och föredragningslista. Kultur i Väst. 21 september 2016

Transkript

1 Kallelse och föredragningslista Kultur i Väst 21 september 2016

2 Kallelse Referens Datum Magnus Bäckström Ordinarie ledamöter: Roland Karlsson (C) Beatrice Toll (S) Michael Brisman (M) Anders C Nilsson (S) Maria Hjärtqvist (S) Kent Olsson (M) Ingemar Basth (MP) Ersättare: Pär-Göran Björkman (S) Henrik Edin (L) Eivor Karlsson (KD) Övriga: Magnus Bäckström, förvaltningschef Christer Bergman, enhetschef Administration & IT Bengt Källgren, enhetschef Kultur & Samhälle och Kultur & Upplevelse Angelica Hadzikostas, enhetschef Kultur & Konstarter Ida Northfell, enhetschef Kommunikation & Media Jenny Berner konsulent barn och unga Maud Bergström konsulent barn och unga Henrik Martén utvecklingsledare Fackliga representanter från TCO, Saco och DIK Katarina Hultin, TCO Ingrid Thornell, Saco/DIK Välkommen till styrelsemöte med styrelsen för Kultur i Väst. Föredragningslista och handlingar bifogas. Meddela om du önskar specialkost eller har allergi mot speciella födoämnen. Anmäl förhinder till Johanna Hagerius senast den 20 september tel , e-post: johanna.hagerius@kulturivast.se Enligt uppdrag Magnus Bäckström Förvaltningschef Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Telefon: vx Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

3 Föredragningslista Sammanträde med styrelsen för Kultur i Väst den 21 september 2016 Plats: Kultur i Väst. Konferensrum, Carolus Rex Tid: Kl ca med kaffe från kl Gemensam lunch kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Beslutsärende 1. Delårsrapport per augusti månad Remiss Översyn av Västarvet och förslag till ny organisation 3. Remiss För varje människa 4. Remiss Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv Informationsärenden A. Rapport från förvaltningschefen B. Rapport från verksamhetscheferna C. Information om konferens Arts & Audiences D. Information om Kultur i Västs arbete med Barnkonventionen E. Kurser och konferenser F. Anmälningsärenden G. Anmälan av delegationsbeslut H. Övriga ärenden Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Telefon: vx Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

4 Roland Karlsson Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt ( Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Telefon: vx Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

5 Handlingar till styrelsen Kultur i Västs sammanträde den 21 september Före varje ärende finns försättsblad med aktuellt ärendenummer enligt föredragningslistan

6 ÄRENDE NR 1

7 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUIV Kultur i Väst Handläggare: Christer Bergman E-post christer.bergman@kulturivast.se Till styrelsen för Kultur i Väst Ekonomisk delårsrapport per augusti månad 2016 Förslag till beslut Styrelsen för Kultur i Västs beslutar följande: 1. Ekonomisk delårsrapport per augusti godkänns och översänds till regionstyrelsen. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Styrelsen för Kultur i Väst har att besluta om den ekonomiska delårsrapporten per augusti månad Resultatet för perioden uppgår till +5,9 mkr. Överskottet brukar vara stort i delårsrapport 2 eftersom aktiviteten i verksamheten är betydligt lägre under sommaren jämfört med hösten. Prognosen för året är justerad från ett nollresultat till ett resultat på +0,9 mkr. Den positiva prognosen beror på att både personalkostnader och verksamhetskostnader beräknas få ett lägre utfall än beräknat. Beredning Information enligt MBL (medbestämmandelagen) om ekonomisk delårsrapport per augusti ges arbetstagarparterna den 19 september. Kultur i Väst Magnus Bäckström Förvaltningschef Christer Bergman Administrativ chef Beslutet skickas till Regionstyrelsen Kulturnämnden f.k. Diariet Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Telefon: vx Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

8 Sida 1(14) Delårsrapport augusti 2016 Kultur i Väst 2016 (Uppföljning 2016) Rapporten skapad av Christer Bergman, Rapportstatus: Slutlig 1. Sammanfattning Verksamheten Verksamheten på Kultur i Väst ska stödja och utveckla kulturlivet i Västra Götalandsregionen och baseras på ett treårigt uppdrag som beslutats av Kulturnämnden är det andra året av detta uppdrag. Verksamheten 2016 består av ett stort antal enskilda aktiviteter inom alla slags kulturyttringar, den berör och innefattar alla regionens kommuner, den är efterfrågad och uppskattad och uppmärksammas även nationellt. Förutom de olika konstarterna musik, dans, film, litteratur, arkitektur, teater och konst arbetar Kultur i Väst med områdena barn & unga, bibliotek, arrangörsutveckling och kultur som samhällsutveckling samt inom flera horisontella perspektiv som ökad internationalisering, jämställdhet, mångfald och tillgänglighet i kulturlivet. Mångfalden i verksamheten är en fantastisk styrka men innebär också en risk för otydlighet och att omvärlden blir osäker på förvaltningens mandat och möjligheter. Internt pågår därför ett omfattande utvecklingsarbete med syfte att stärka och tydliggöra verksamheten. För 2016 är Vidgat deltagande Interkultur samt Öka internationaliseringen prioriterade områden. Den verksamheten som riktar sig till och rör barn och unga är förvaltningens mest omfattande och involverar i princip alla verksamhetsområden och medarbetare. Centralt i detta arbete är Arrangörsstödet för barn och unga som möjliggör att ca barn i regionen tar del av ett kulturutbud. En översyn av Arrangörsstödet har genomförts och rapporterats till styrelse och Kulturnämnd under senvåren. Rapporten inkluderar konkreta förslag till en utveckling av stödet. Arrangörsstödet bildar ett omfattande ekosystem av aktiviteter knutna till stödet. En av dessa är Kultur i Västs Scenkonstdagar 6-7 april som presenterade ca 30 nya akter av dans, musik, teater och cirkus/nycirkus inför arrangörer i regionen. En aspekt av barnkultur som kan lyftas fram särskilt är Kultur i Västs arbete med arkitektur i detta perspektiv. Barn och unga har erfarenhet om sin närmiljö som är viktig, vare sig det handlar om att planera en skolmiljö eller en stad i stort. Modellen i Västsverige har väckt stort intresse, både i nationella och internationella sammanhang. I kulturdepartementets utredning Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design, lyfts den fram som en förebild.

9 Sida 2(14) Kultur för barn och unga och Kultur i Västs arbete inom området manifesteras i en nationell och internationell Barnkulturkonferensfestival Evenemanget blir förvaltningsövergripande och planeringen inför detta är ett viktigt inslag i verksamheten under innevarande år. Ett spännande pågående utvecklingsarbete inom barnkultur är Kultur i Väst-projektet Techformance som bygger på en kombination av scenkonst, ny teknik och dataspelskultur. I mars antogs en handlingsplan för förvaltningens arbete med Barnkonventionen. Utbildningsoch informationsinsatser för styrelse, ledningsgrupp och medarbetare har genomförts eller genomförs under hösten. Förvaltningsdagen 13 september har Barnkonventionen som tema. Rörliga bilder och film är ett stort spännande område som allt fler upptäcker och använder sig av. Kultur i Väst vill ge filmen växtkraft i Västra Götaland genom att lyfta biograferna som moderna mötesplatser, stärka nätverk och skapa arrangemang som stärker filmen som konstnärligt uttryck. Alla barn och unga ska kunna se film, göra film och förstå film oavsett var man bor i länet. Aktuellt är tävlingen Noomaraton med regionfinaler i september och riksfinal 3 oktober. Vårens stora evenemang Frame, Västra Götalandsregionens festival för kortfilm, genomfördes april med hela 118 bidrag från 23 kommuner i regionen. Detta är nytt rekord i antal filmer som lämnats in för tävlan. Kultur i Väst arrangerade en Biografnätverksträff 5 april och 11 oktober arrangeras en skolbiodag. Under mars-april arrangerades en serie samtal, seminarier och workshops på temat film och musik. I början av februari arrangerades den stora MIK-dagen, en konferens om medie- och informationskunnighet, och följs upp i en MIK-eftermiddag som arrangeras 11 oktober. Film Cloud och Film Cloud Nod arbetar kontinuerligt med en lång rad insatser och projekt som stödjer och utvecklar unga vuxnas filmskapande. Mixed Minds arrangeras 20 oktober och är ett konstartsövergripande arrangemang, en gränslös workshop med utgångspunkt från områdena film, dans och konst. Under 2016 görs en satsning på en serie utbildningar för att öka kunskaperna i Västra Götalands kommuner kring upphandling av konst. I juni presenterade Kultur i Väst rapporten De självorganiserade, om kluster för självorganiserad samtidskonst, vilken följs upp av olika aktiviteter under hösten. Skriften/handledningen Vad är grejen med samtidskonst gavs ut innan sommaren och har fått ett fint mottagande. Kultur i Väst arbetar också med konstresidens i flera sammanhang, inte minst Residens Angered och det internationella AiR Nätverksträffar ordnas inom bl.a. dans och litteratur och arbetet inom alla dessa områden kretsar också mycket kring olika typer av residens. Dansverksamheten inkluderar också projekt som Karuselldörrar som vänder sig till grupper av nyanlända barn och ungdomar i Tanum och Expand som utvecklar dansproduktioner för barn och unga.

10 Sida 3(14) Kultur i Väst är aktiv inom det nordisk-baltiska dansnätverket Kedja och framförallt i Dansnät Sverige. I Västra Götaland är Kultur i Väst part i Dansnät Sverige och samarbetar med Dans i Borås, Dans NU! i Uddevalla, Vänersborg kommun, Stora Teatern i Göteborg, Vara Konserthus och Kulturbruket på Dal. Dessa scener presenterar kontinuerligt dansföreställningar genom Dansnät Sverige men också andra dansföreställningar. I samband med Dans & Teaterfestivalen stod Kultur i Väst värd för en träff med danschefsnätverket inom Svensk Scenkonst. Under 2016 inleds arbetsformen Armkroksresor som är ett stöd för fria kulturutövare till ökad omvärldsorientering, nätverksbyggande och kompetensutveckling genomfördes en uppmärksammad utbildningsserie med främst kulturpolitiker som målgrupp. En fortsättning/utveckling av denna utbildning startar nu hösten Arbetet inom biblioteksverksamheten baseras på den regionala Biblioteksplan som antogs i slutet av 2015 och som nu implementeras. 13 april arrangerades den stora konferensen Bibliotopia och planeringen är i full gång för det omfattande projektet Fokus mångspråk, en utbildning i biblioteksverksamhet som riktar sig till personer med annat modersmål än svenska. Bibliotekstidskriften Framsidan får under 2016 en ny utformning och ett nytt namn: vid Bok & Bibliotek lanseras Kultur i Västs nya bibliotekstidskrift Noll27. Kultur i Väst var medarrangör till konferensen Digikult 6-7 april, nordisk arena för det digitala kulturarvet med fokus på tillgänglighet, delaktighet och utveckling. I Bokjuryn röstade barn fram årets bästa böcker. Vinnarna presenterades i april. Förra året röstade barn! Kultur i Västs medarbetare Katarina Dorbell har utsetts till årets Gulliverpristagare för sitt arbete med att knyta samman unga läsare och upphovsmän, bl.a. inom Barnens Bibliotek, Barnbokskatalogen och Bokjuryn. Arbetet efter sommaren präglas av planeringen inför Bok & Bibliotek där Kultur i Väst är en av de stora utställarna med Biblioteks- och berättarscenen och presenterar 85 programpunkter under fyra dagar. Musikverksamheten färgas av ett omfattande utvecklingsarbete, en omstrukturering och omorientering utifrån den interna utredning kring Kultur i Västs roll som regional musikaktör som gjordes En del av den traditionella turnéverksamheten genomförs fortsatt under 2016 parallellt med att verksamheten söker sig nya riktningar. Vägus, Västra Götalands Ungdomssymfoniker, genomförde en turné i månadsskiftet januarifebruari med både skolkonserter och offentliga konserter, de senare på Vara Konserthus och Göteborgs Konserthus. I höstens föreställning Crash course, som ges i oktober i Vara, Lidköping och Skövde, spelar Vägus Benjamin Brittens kanske mest kända och älskade orkesterverk The Young Person s Guide to the Orchestra och Brahms Symfoni nr 1 i c-moll. World Wide Orchestra, ungdomsorkestern med all världens musik på sin repertoar, har i mars

11 Sida 4(14) genomfört en mycket uppskattad turné på bl.a. flyktingförläggningar. I början av året slutfördes rekryteringen av körkonsulent och körkoordinator till det nystartade Körcentrum Väst. Funktionerna är på plats och verksamheten har startat. Ett inslag som uppmärksammats särskilt är satsningen på en kör för nyanlända i Biskopsgården. Kultur i Västs produktion Gränslandet erhöll utmärkelsen Årets tvärspel vid Folk- och Världsmusikgalan Gränslandet är en skolproduktion och rör sig mellan sång, musik, dans och poesi och mellan identiteter som genus och etnicitet. Efter sommaren har planeringsarbetet inför Nationella Musikmötet 2017 startat. Kultur i Väst står värd för detta möte. Arbetet med arrangörsutveckling är ett nyckelområde för Kultur i Väst och på flera sätt banbrytande i landet. Arbetsformer och metodik utvecklas kontinuerligt. Vi arbetar med arrangörsutveckling lokalt i projektet Pratbar, med utbildning och inspiration under rubriken Check, vi sprider kunskap och för samtal i PK-magasinet och i Arrangörspodden. Ort till Ort är ett inspirations- och kunskapsdelningsprojekt där arrangörer från Göteborgs förorter delar med sig av arrangörsverktyg, -metoder och erfarenheter till olika grupper av unga på landsbygden. Under 2015 etablerades Re:Publik, ett nationellt centrum för publikutveckling. Detta högaktuella område kan sägas vara det vidgade deltagandets praktik. Under 2016 byggs verksamheten upp, inte minst genom den stora internationella konferensen Arts & Audiences i november. Arbetet med att etablera en plattform för festivalutveckling för att stödja erfarenhetsutbyte, nätverk och kompetensutveckling har inletts. I Kultur i Västs arbete kring tillgänglighet inom kulturområdet märks vår serie med utbildningar Från att till hur baserat på Handlingsplan för tillgänglig scenkonst och utställningar. Även Kultur i Västs arbete med att utveckla barnens Kulturkalas i Trädgårdsföreningen utifrån ett tillgänglighetsperspektiv har rönt stor uppmärksamhet. Verksamheten Klangfärgs utbildningsserie riktat till personal inom LSS och särskola är fortsatt uppskattad och efterfrågad. Under hösten sätts ett särskilt fokus på populära Höstrullen, filmfestivalen för kortfilmer gjorda inom LSS-verksamhet och gymnasiesärskola. Festivalen arrangeras En viktig insats inom tillgänglighetsområdet är Ljudmagasinet, taltidningen som bevakar kulturfrågor ur ett tillgänglighetsperspektiv. Ljudmagasinet riktar sig till personer som har en synnedsättning eller som är intresserad av kultur- och tillgänglighetsfrågor. Här hittar man reportage, fördjupningar och beskrivningar som målgruppen inte kan ta del av i andra medier. Tidningen är gratis och kommer ut en gång i månaden. I januari mottog Kultur i Väst Västra Götalandsregionens jämställdhetspris 2015 för projektet Dirigent, en utbildning för unga kvinnliga dirigenter. Under 2016 fortsätter och utvecklas projektet.

12 Sida 5(14) Den prioriterade inriktningen Vidgat deltagande, interkultur har haft ett påtagligt genomslag i verksamhetsplaneringen och ett flertal aktiviteter 2016 tar sikte på dessa områden. Det omfattande konsultativa arbete som bedrivs av Kultur i Väst är ett av de bärande inslagen på förvaltningen. Kulturnämndens uppdrag 2016 innebär det andra året av Kulturnämndens treåriga uppdrag. Förvaltningsledning och ledningsgrupp har löpande avstämningar gentemot detta uppdrag - mot dess fyra huvudmål, mot alla prioriteringar och indikatorer. Bedömningen är fortsatt att Kultur i Väst kommer att svara väl mot uppdraget och dess genomförande. Kommunikation Som nämnts ovan pågår sedan 2014 ett internt utvecklingsarbete kring att tydliggöra Kultur i Västs verksamhet, mandat och möjligheter vilket innebär ett fokus på kommunikationsarbetet på förvaltningen. Den nya budgetstrukturen betyder att ansvaret för kommunikationsinsatserna tydliggörs och verksamheten effektiviseras. Ny kommunikationschef tillträdde 2 mars. En ny uppdaterad webb lanserades under samma månad. Ett större projekt kring en samlad presentation av verksamheten pågår liksom ett varumärkesarbete med symbol- och portalprojekt. Skriften Ett år med Kultur i Väst har rönt stor uppmärksamhet. Syftet har varit att tydliggöra och kommunicera verksamheten till en bredare målgrupp intressenter. Ett utvecklat varumärkesarbete tar sin början tidig höst Organisationsutveckling Styrelsen för Kultur i Väst uppdrog till förvaltningschefen att under våren presentera en rapport om hur den interna styrningen och kontrollen utvecklas. Detta baserat på tidigare översyn av Kultur i Väst och ett beslut i regionstyrelsen. Rapporten presenterades vid styrelsemötet 20 april. Rapporten pekar på ett antal insatser för att stärka chefs- och ledarskap så som ökad chefstäthet, inrättandet av mellanled, förändrad budgetstruktur och process, arbete med representativitet, ökade inslag av ledarutbildning och mentorsprogram, arbete med att tydliggöra roller, mandat och strukturer mellan Koncernavdelning Kultur, Västarvet och Kultur i Väst, inrättandet av en samverkansplattform mellan dessa tre, förändrad organisation kring kommunikationsfrågor samt arbete med organisationskulturen. På motsvarande sätt lyfter rapporten det pågående arbetet med att utveckla uppföljning och analys.

13 Sida 6(14) Ekonomi Kulturnämndens budget 2016 innebar att Kultur i Väst inte fick någon uppräkning för detta år vilket leder till ett sparbeting på ca 1, 4 Mkr. För innevarande år hanteras situationen genom att några rekryteringar senarelagts och att vi vakantsatt en tjänst i samband med pensionsavgång. Förvaltningschefen har på uppdrag av styrelsen presenterat ett förslag till långsiktig besparing. Förslaget antogs av styrelsen i juni Förvaltningens budgetprocess inför 2017 är påbörjad och innefattar vissa nya inslag rent strukturellt. Dessa syftar till en mer effektiv styrning och ledning. Ekonomi 2016 uppvisar i nuläget inga avvikelser mot lagd plan. Arbetsmiljö Medarbetarenkäten som genomfördes hösten 2015 visade på tydliga förbättringar inom vissa områden jämfört med enkäten Dock återstår en hel del förbättringsarbete inom förvaltningen man har på enhetsnivå arbetat fram handlingsplaner. Dessa utgör sedan grunden för den förvaltningsövergripande handlingsplanen. Skyddskommittén initierade redan 2015 ett förebyggande arbetsmiljöarbete riktat mot underliggande stress. Arbetet föll väl ut och en fortsättning planeras inför hösten Övrigt Arbetet inom den samverkansplattform som skapats mellan Koncernavdelning Kultur, Västarvet och Kultur i Väst har varit omfattande. Det har innefattat en kartläggning av våra olika nätverk på internationell, regional och lokal nivå, ett gemensamt grepp kring den regionala kulturplanen och dess 75 utvecklingsinsatser samt ett analysarbete kring fördjupad samverkan inom sju områden. Dessa områden är Bidrag, Samverkan med folkbildningen, Seminarier och konferenser, Samarbete med kommunerna, Internationell samverkan, Forskning, utveckling och statistik samt Kommunikation. Samverkansplattformen har permanentats och arbetet fortgår. Under augusti har Kultur i Västs ledning på uppdrag av kulturchefen haft dialogmöten med de flesta centrumbildningarna för att se över gränssnitt, roller och mandat. 2. En starkare region med fortsatt satsning på kollektivtrafiken 2.2 Fokusområden

14 Sida 7(14) Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land Arrangörsstödet för barn och unga skapar förutsättningar för alla barn i hela regionen att ta del av kultur. Inom biblioteksarbetet stödjer och utvecklar Kultur i Väst biblioteksverksamheten i alla regionens kommuner. Musikverksamheten består till stora delar av aktiviteter på olika platser runt om i regionen och i samarbete med lokalsamhället. Kultur i Väst är en resurs för regionens kommuner i arbetet med kulturplaner och kulturen som samhällsutveckling. Kultur i Västs arbete med arrangörsutveckling stärker och utvecklar lokala arrangörer inom föreningsliv m.m. i hela regionen. Specifikt kan nämnas projektet Ort till Ort Arrangör, ett inspirations- och kunskapsdelningsprojekt där arrangörer från en av Göteborgs förorter delar med sig av verktyg och metoder för att arrangera till olika grupper av unga på landsbygden. Syftet är att inspirera och möjliggöra för dessa grupper att engagera sig i det lokala kulturlivet samt att överbygga klyftor och visa på likheter mellan landsbygd och förort. Som del i projektet stimuleras kommunens eget arbete med unga och potentiella arrangörer. Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Kultur i Väst har Vidgat deltagande interkultur som ett prioriterat område för 2016 och 2017 med målsättningen att arbeta just mot att bryta utanförskap och segregation. Internutbildningar och inspiration i samband med förvaltningsdagar och andra tillfällen under året Konstkonsulenterna tar fram en modell för ett mentorsprogram i samarbete med Dômens konstskola (Gbg) i syfte att bredda rekryteringen med ett uttalat mångfaldsperspektiv. Artist-in-Residence tillsammans med Angereds konsthall, där residenskonstnärer arbetar tillsammans med boende i området i deltagandebaserade processer. Kontur - I samarbete med Arbetsförmedlingen möter Kontur nykomna kulturarbetare som vill matchas med yrkesverksamma kulturarbetare inom samma fält. Drivs av Kultur i Väst. Pantrarna för upprustning av förorten i projektet Ort till Ort, i samarbete med Kultur i Väst.

15 Sida 8(14) Arbetar med ett hvb-hem för ensamkommande killar i Nygård i Lilla Edet. KiV är med i tre utbildningsdagar för SFI lärare i september. Huvudaktör och samarbetspartner är Mediapoolen Skövde. Fokus Mångspråk två internat lunch till lunch i höst på Nordiska folkhögskolan i Kungälv, fortbildning för bibliotekspersonal. Medier, metoder, samverkan och omvärldskunskap. Föreläsare från Migrationsverket, Internationella biblioteket mm. Framsidan har under 2016 ett temanummer kring hur biblioteken hanterar utsatta grupper och flyktingar/asylsökande i synnerhet. Home Away from Home leds av frilansmusiker Peter Pop och Göran Berg. Turné gjord våren 16, med rwandisk sångare och berättare och Peter Pop, öppen scen, mötesplats för nyanlända. Ska fortsätta senare i år i fler kommuner, formen inte riktigt klar. Kulturkalaset tid avsatt i konsert på Storan 20 aug för invandrade artister som bl a hittas via Home Away from Home. Ett breddat World Wide Orchestra ny form prövas, med mål att bredda rekryteringen till WWO. Turné i flera stadsdelar i Göteborg i juni i samarbete med Kultur für Alle, info på olika språk kring de workshops som hålls i höst och våren 17, dit nyanlända m fl är välkomna att vara med. Culture Camp sommaren 17 planeras. Sjumilakören ett körprojekt i Biskopsgården med deltagare från alla håll och kanter i världen. Swedena nätverket och ideella föreningen Swedena samverkar med Kultur i Väst på Kulturkalaset och kring WWO mm, kommunicerar med och dokumenterar för arabisktalande. Zarassi Trio spelar på flyktingboenden och asylboenden Önskelistan Anna Ottertun och David Bäck turnerar på asyl- och flyktingboenden Only Connect är ett exempel på ett dörröppningsprojekt i Oslo, ett festivalnätverk, där tonsättare från världens alla hörn och kanter får tillfälle att nätverka och inspireras av varandras och andras musik. Från Kultur i Väst deltar tonsättaren Mansoor Hoseini, Åke Parmerud och Lars Carlson - de två sistnämnda i samarbete med RNM. Communitydansprojekt med kvinnor på Kvinnofolkhögskolan, lett av Stina Hedberg. Kultur i Väst har stöttat Regionteater Väst i Borås i deras samarbete med Ashtar dans, ett danskompani från Syrien som har fått möjlighet att börja arbeta ihop igen trots att de är spridda över Sverige. I KiV:s lokaler har Birte Niederhaus arbetat med en grupp nyanlända med dans och teater.

16 Sida 9(14) Initierat och stöttat ett projekt i Vänersborg och på Sjumilahallen i Biskopsgården med dansgruppen React där de har arbetat med olika lokala grupper för att undersöka deras närområde och sin relation till det. Initierat och stöttat ett projekt i Tanums kommun lett av danskonstnären Benno Voorham som har mött en grupp nyanlända pojkar från framförallt Afghanistan. Initierat och stöttat ett projekt i början av sommaren med den Berlinbaserade filmaren och danskonstnären Jo Parks I samarbete med Dans i Stockholms stad och län två gånger arrangerat Extra allt! en utbudsdag för communitydans där projekten ofta riktar sig till nya grupper eller mötet mellan olika grupper. 4. Ett kulturliv som engagerar 4.1 Prioriterade mål Deltagandet i kulturlivet ska öka Vidgat deltagande är ett övergripande mål i Kultur i Västs uppdrag. 4.2 Fokusområden Utveckla samverkan mellan regionens kulturverksamheter och civilsamhället/det fria kulturlivet Kultur i Väst verksamhet bygger till stora delar på samverkan med civilsamhälle och det fria kulturlivet. Här följer några områden som exempel. Kultur i Västs arbete med arrangörsutveckling stärker och utvecklar lokala arrangörer inom föreningsliv m.m. i hela regionen, inte minst genom den festivalplattform som skapats inom ramen för vårt uppdrag Arrangörsstödet för barn och unga bygger främst på produktioner ur det fria kulturlivet. Vi bidrar till det fria kulturlivets ökade internationalisering genom projektet Armkroksresor. Många av Kultur i Västs verksamheter sker i nära samverkan med folkbildningen. Stärka barns och ungas möjligheter att delta i kulturlivet Den verksamheten som riktar sig till och rör barn och unga är förvaltningens mest omfattande

17 Sida 10(14) och involverar i princip alla verksamhetsområden och medarbetare. Centralt i detta arbete är Arrangörsstödet för barn och unga som möjliggör att ca barn i regionen tar del av ett kulturutbud. Scenkonstdagarna är en del av det arbetet. Kultur i Väst förmedlar utvecklingsfrågor i serien nätverksträffar Mötesplats Barnkultur, vi arbetar med arkitekturfrågor ur ett barn och unga-perspektiv liksom en lång rad filmprojekt, LSS-verksamhet, aktiviteter kring läsfrämjande, framtidsprojekt som Techformance och utvecklingsprojekt som Expand. Kultur i Väst har bedrivit ett uppmärksammat utvecklingsprojekt avseende tillgänglighetsfrågor på Barnens Kulturkalas. Inom musikområdet arbetar Kultur i Väst med ungdomsensembler som Vägus (Västra Götalandsregionens Ungdomsorkester), World Wide Orchestra, Höstlovskören m.m. 6. En attraktivare arbetsgivare 6.1 Prioriterade mål Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Kultur i Väst har en individuell utvecklingsplan för varje medarbetare. Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Kultur i Väst har en arbetsmiljöplan som följs och styrelsen får rapporter av förvaltningschef. Förvaltningen har i arbetsmiljöarbetet arbetat med fokus på att förebygga utmattning och underliggande stress. Alla medarbetare har erbjudits utbildningen " Stanna upp". Fortsatt utbildning med inriktning grupp och organisation erbjuds under hösten Utbildningarna hålls av Hälsan och arbetslivet. 6.2 Fokusområden Satsa på ledarskap Varje chef har en individuell utvecklingsplan. Under 2016 har en ny chef anställts. Rekrytering av ytterligare en chef kommer påbörjas under hösten. Under en längre tid har två av förvaltningens chefer haft dubbelt chefsskap, d.v.s varit chef över två enheter. Ingen av cheferna ligger över eller under normtalet för antal underställda medarbetare. 6.5 Sjukfrånvaro

18 Sida 11(14) Månad: Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön KvinnorMän Totalt Utbildning, kultur och fritid 3,5% 1,1% 2,9% Teknik, hantverkare 37,8% 37,8% Administration 6,9% 1,0% 5,5% Totalt 4,9% 5,7% 5,1% Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid 08 Kvinnor 4,9% 4,4% Män 5,7% 9,6% Totalt 5,1% 5,9% Andel långtidssjukfrånvaro Andel Andel Kvinnor 49,5% 43,4% Män 79,0% 89,9% Totalt 58,5% 65,0% Sjukfrånvaron har minskat med 0,8 % från motsvarande period föregående år. Andelen långtidsjukfrånvaro för män påverkas av att en utav männen är helt sjukfrånvarande. Sjukfrånvaron har minskat under året och det pågår planering för återgång i tjänst för medarbetare som är sjukfrånvarande. Förvaltningen följer den rehabiltiteringsprocess som finns i VGR. Samarbetet med Hälsan och arbetslivet fungerar bra och de ger vid behov stöd i arbetet med rehabilitering. 6.6 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Månad: Personalvolym Aktuell månad Antal anställningar innevarande år Aktuell månad föregående år Antal Andel Antal Andel Utbildning, kultur och fritid 47 56,6% 51 60,7% Teknik, hantverkare 3 3,6% 3 3,6% Administration 33 39,8% 30 35,7% Totalt ,0% ,0% Antalet tillsvidareanställda har tillfälligt minskat jämfört med augusti föregående år från 77 till 76. Antalet visstidsanställda med månadslön är 7 vilket är en ökning med 1 visstidsanställd.

19 Sida 12(14) Kultur i Väst har inte någon som är timanställd augusti Motsvarande period 2015 fanns 1 timanställd. En orsak till skillnader är att förvaltningen har haft pensionsavgångar under sommaren och tillträde för ersättare ligger senare i höst. Nettoårsarbetare var 68,80 i januari 2016 och är 69,72 augusti Nettoårsarbetare har varierat något under perioden januari till augusti men det är inte några stora förändringar. Sjukfrånvaron har under den här perioden gått ned. Bemanningen anpassas till förutsättningarna i budgeten. Medarbetarna är schemalagda dagtid måndag-fredag och OB-ersättning förekommer i mycket liten utsträckning. Övertidsuttaget var 66,5 timmar under perioden jan-mars 2016, vilket är en ökning från samma period föregående år. Orsaken var att det behövts förstärkning p g a sjukfrånvaro och ett tidsbegränsat uppdrag som krävt extra insatser tillfälligt. 9. En budget i balans

20 Sida 13(14) 9.1 Ekonomiskt resultat Resultatet för perioden uppgår till +5,9 mkr. Överskottet brukar vara stort i delårsrapport 2 eftersom aktiviteten i verksamheten är betydligt lägre under sommaren jämfört med hösten. Prognosen för året är justerad från ett nollresultat till ett resultat på +0,9 mkr. Den positiva prognosen beror på att både personalkostnader och verksamhetskostnader beräknas få ett lägre utfall än beräknat. 9.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans 9.3 Eget kapital Ingående eget kapital: 1,0 mkr Prognostiserat resultat: 0,9 mkr Utgående eget kapital: 1,9 mkr

21 Sida 14(14) 9.4 Investeringar Förvaltningen har investerat för 72 tkr i ny AV-teknik. 10. Bokslutsdokument och noter Analyslänkar BR KR RR ANL../../userfiles/1/documents/2155_2237_C9121.xlsx../../userfiles/1/documents/2155_2237_69765.xlsx 11. Tillkommande rapportering 11.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen Förvaltningen har i budgetplaneringen fokuserat på att öka det vidgade deltagandet. Förvaltningen har gjort en framställan till kulturnämnden om utökat arrangörsstöd med anledning av fler nyanlända barn i regionen. Exempel på satsningar med anledning av flyktingsituationen är Fokus Mångspråk två internat lunch till lunch i höst på Nordiska folkhögskolan i Kungälv, fortbildning kring medier, metoder, samverkan och omvärldskunskap för bibliotekspersonal. Föreläsare från Migrationsverket, Internationella biblioteket mm. Bibliotekstidskriften Framsidan har under 2016 ett temanummer kring hur biblioteken hanterar utsatta grupper och flyktingar/asylsökande i synnerhet. Home Away from Home - öppen scen och mötesplats för nyanlända. Zarassi Trio spelar på flyktingboenden och asylboenden. Önskelistan Anna Ottertun och David Bäck turnerar på asyl- och flyktingboenden. Projekt med en grupp nyanlända med dans och teater. Projekt i Tanums kommun lett av danskonstnären Benno Voorham som har mött en grupp nyanlända pojkar från framförallt Afghanistan. 12. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Analyslänkar (Länkar saknas)

22 Specifikation på anläggningstillgångar Kultur i Väst :08 Specifikation Immateriella anläggningstillgångar inkl. medicintekn. info.system Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0 Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden 0 0 Restvärde 0 0 Specifikation Byggnader och mark Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0 Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden 0 0 Restvärde 0 0 Specifikation Maskiner och inventarier Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar och nedskrivningar Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden Restvärde Specifikation Leasingavtal, maskiner och inventarier Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0 Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden 0 0 Restvärde 0 0 Specifikation

23 Pågående investeringar Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0 Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden 0 0 Restvärde 0 0

24

25

26 Bokslutsdokument RR KF BR Kultur i Väst :11 Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto 0 2 Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0

27 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 4-3 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder

28

29

30

31 ÄRENDE NR 2

32 1 (2) Remissyttrande Översyn av Västarvet och förslag till ny organisation Datum Diarienummer KUIV Ert diarienummer RS Regionstyrelsen Översyn av Västarvet och förslag till ny organisation Ägarutskottet i Västra Götalandsregionen har i 15 april 2015 gett regiondirektören i uppdrag att återkomma med förslag till en framtida organisation för Västarvet. Regionstyrelsen önskar synpunkter på rapportens innehåll senast den 15 oktober. Styrelsen för Kultur i Väst har behandlat förslaget till ny organisation för Västarvet vid sitt möte 21 september. Styrelsen har inga invändningar mot förslaget som helhet. Några reflektioner följer här. Under åren har de bägge förvaltningarna Kultur i Väst och Västarvet samarbetet löpande i större eller mindre utsträckning och i olika sammanhang. Under senare tid har samarbetet intensifierats, framförallt i samband med arbetet inom den s.k. Samverkansplattform där förvaltningarna tillsammans med Koncernavdelning Kultur bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete. Samverkansplattformen har permanentats och arbetet fortgår. Kultur i Väst är mycket positiv till detta ökade samarbete och ser en potential i ytterligare samverkan. Vi noterar att uppdragsbeskrivningen för översynen av Västarvet inkluderar frågeställningen om gränssnitt, roller och ansvar mellan förvaltningarna. Utredningen är fri att lämna flera förslag till alternativa organisationslösningar, som också kan förändra nuvarande ansvarsgränser mellan Västarvet, Kultur i Väst och Koncernkontorets kulturavdelning. Dessutom ska utredningen belysa gränssnitten för Västarvets tjänstemannaorganisation i förhållande till Koncernkontorets kulturavdelning och förvaltningen Kultur i Väst. I översynens förslag till fördjupning och nästa steg lämnas inget förslag enligt ovan. Inte heller belyses gränssnitten. Den skrivning i förslaget som relaterar till Kultur i Väst enligt uppdraget är att det kan finnas skäl att reflektera kring om även andra organisatoriska enheter inom regionen kan påverkas, särskilt Kultur i Väst. Och att det då finns särskilt skäl att granska den genomlysning av Kultur i Väst som skett parallellt med denna översyn. Kultur i Väst har med detta inget egentligt att förhålla sig till i förslaget eller översynen som helhet. I den modell som föreslås, där Västarvet delas upp i tre tydliga delar eller enheter, har Kultur i Västs verksamhetskaraktär vissa likheter Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

33 Remissyttrande från styrelsen för Kultur i Väst, (2) med den föreslagna del 1 En funktion som stödjer och främjar. De två andra föreslagna delarna/enheterna 2 En funktion med fokus på att visa, bevara och vårda samt 3 En funktion med fokus på att erbjuda spetskompetens är dock till sin verksamhetskaraktär helt olik Kultur i Väst. Även om vissa likheter alltså finns i delar av verksamheten är dock bransch- och kompetensområdena vitt skilda. Kultur i Väst ser dock, som tidigare nämnts, en stor potential i ett utvecklat samarbete mellan förvaltningarna och vi ser inget hinder för denna utveckling med den föreslagna anpassningen av Västarvets organisation. Styrelsen för Kultur i Väst Roland Karlsson ordförande Magnus Bäckström förvaltningschef

34 Från: Frida Bjurström För Regionstyrelsen Skickat: den 23 juni :12 Till: Kultur FB kulturiväst vastarvet Kopia: Bengt Säterskog Diarium Vänersborg Regionenshus Ämne: Remiss: Översyn av Västarvet och förslag till ny organisation (Dnr RS ) Till styrelserna för Västarvet och Kultur i Väst samt kulturnämnden Hej! Ägarutskottet i Västra Götalandsregionen har i 15 april 2015 gett regiondirektören i uppdrag att återkomma med förslag till en framtida organisation för Västarvet. En översyn har genomförts och resulterat i bifogad rapport som samlar projektets analys och förslag kring möjliga inriktningar för en framtida stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet inom Västra Götalandsregionen. Regionstyrelsen vill nu ha synpunkter på rapportens innehåll. Synpunkter önskas senast den 15 oktober. Svar på remissen skickas till regionstyrelsen@vgregion.se<mailto:regionstyrelsen@vgregion.se>, ange diarienummer RS Med vänlig hälsning Frida Bjurström Styrelse & nämndsekretariat Avdelningen Ärendesamordning & kansli Koncernkontoret Västra Götalandsregionen Telefon: Mobil: Epost: frida.bjurstrom@vgregion.se<mailto:frida.bjurstrom@vgregion.se>

35 1 (55) Diarienummer RS En stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet En översyn av Västarvet och förslag till ny organisation 2 juni 2016

36 2 (55) Sammanfattning Västarvet är en förvaltning inom Västra Götalandsregionen med uppdrag att ansvara för besöksmål, förvalta samlingar och tillsammans med andra aktörer utveckla natur- och kulturarvet inom regionen. Ett antal interna och externa förändringar påverkar Västarvet i olika grad. Till de förra hör att Västergötlands museum och Bohusläns museum lämnat Västarvet. Till de senare den nyligen presenterade museiutredningen, den till hösten 2016 aviserade kulturarvspropositionen och förslagen till ny regionindelning. I belysning av dessa och andra förändringar har ägarutskottet i Västra Götalandsregionen den 15 april 2015 gett regiondirektören i uppdrag att återkomma med förslag till en framtida övergripande organisation för Västarvet. Uppdraget har genomförts utifrån ett användar- och brukarperspektiv där aspekter som inriktning, roller och ansvar prioriterats. Ekonomiska och andra resursbaserade aspekter har beaktas översiktligt. I översynen har såväl interna intressenter (direkt knutna till Västarvet) som externa intressenter från offentlig sektor, näringsliv och den ideella sektorn engagerats. En omvärldsanalys kompletterar analysen. Det underlag som kommit fram har förankrats i flera steg för att säkra en bild av hur relevanta intressenter ser på Västarvets framtid. Översynen utmynnar i ett förslag där verksamheten renodlas för att möta den behovsbild och de omvärldsförändringar som identifierats. Förslaget omfattar tre skilda funktioner med särskiljda men kompletterande fokus. Genom en ökad tydlighet läggs grunden för en stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet inom Västra Götaland.

37 3 (55) Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Uppdragsbeskrivning Tolkning av uppdraget Metod Västarvets historia och nuläge Västarvets uppdrag Mål och måluppfyllnad Dialog med externa och interna intressenter Omvärldsförändringar Analys utifrån fyra tema Förslag till övergripande organisation för ett utvecklat Västarvet Avslutande kommentarer Referenser Bilaga 1: Deltagande organisationer på arbetsmöten Bilaga 2: Dokumentation av arbetsmöten med intressenter... 48

38 4 (55) 1. Bakgrund Vårt gemensamma natur- och kulturarv har under de senaste åren tilldragit sig ett ökat intresse och en ökad uppmärksamhet. Det handlar både om mer lättsamma inslag som det populära TV-programmet Historieätarna eller om politiskt viktiga frågor med potentiellt stora miljömässiga, ekonomiska och/eller sociala konsekvenser. Vad är då ett naturarv och ett kulturarv? I Västra Götalands regionala kulturplan för åren (VGR, 2015e) kan man läsa att Unesco definierar kulturarv som det materiella (rörligt och fast, på land och under vatten) och immateriella (scenkonst, ritualer, muntligt berättande) arvet. Kulturarvets institutioner och aktörer är traditionellt arkiv, bibliotek, museer och föreningar men även offentliga institutioner, myndigheter och många av civilsamhällets organisationer ingår. Vidare: Naturarv är stora orörda områden eller formationer i naturen men definitionen glider över till att omfatta även natur påverkad av mänskliga aktiviteter. Det betonas även att För förståelsen av vårt samhälle och kulturlandskapen är det nödvändigt att stärka natur- och kulturarvsbegreppet som en enhet. Inom Västra Götalandsregionen finns det en särskild förvaltning - Västarvet - med uppdrag att ansvara för besöksmål, förvalta samlingar och tillsammans med andra aktörer utveckla naturoch kulturarvet inom regionen. Västarvet har nyligen genomgått en större organisationsförändring i och med att Västergötlands museum och Bohusläns museum återgått till att vara självständiga stiftelsemuseer. Parallellt med dessa interna förändringar finns externa förändringar som påverkar Västarvet i olika grad. Till de senare hör till exempel den nyligen presenterade museiutredningen (SOU, 2015) och den till hösten 2016 aviserade kulturarvspropositionen. I belysning av dessa och andra förändringar har ägarutskottet i Västra Götalandsregionen den 15 april 2015 gett regiondirektören i uppdrag att återkomma med förslag till en framtida organisation för Västarvet. Uppdraget att genomföra översynen har gått till Bengt Säterskog. Projektets styrgrupp har bestått av Marianne Dahlquist, förvaltningschef Västarvet, Staffan Rydén, kulturchef och Bengt Säterskog, Koncernkontoret. Projektgruppen har bestått av Jon Nilsson, Johan Groth och Magnus Sjölander från Acando Consulting AB. Denna rapport samlar projektets analys och förslag kring möjliga inriktningar för en framtida stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet inom Västra Götalandsregionen.

39 5 (55) 2. Uppdragsbeskrivning Baserat på ägarutskottets uppdrag har regiondirektören formulerat en uppdragsbeskrivning där det bland annat framgår att nya former måste därför sökas som medger ett regionalt arbetssätt där kompetenser ställs till förfogande över de gamla länsgränserna. Västarvet ska fortsatt vara en kraftfull aktör med uppdrag att utveckla såväl de ingående och/eller medverkande enheterna som sambanden till organisationslivet och hela det omgivande samhället. (VGR, 2015d). Konkret är det, enligt uppdragsbeskrivningen, fyra frågor som ska belysas: Nulägesbeskrivning av Västarvet. Analys av de viktigaste omvärldsförändringarna och deras konsekvenser för Västarvet. Analys av Västarvets position och leveransförmåga i förhållande till den målbild som fanns när förvaltningen bildades och till de uppdrag som kulturnämnden lämnat. Förslag till framtida verksamhetsidé, ansvarsgränser, övergripande organisering och former för samverkan med andra regionala/delregionala aktörer. Utredningen är fri att lämna flera förslag till alternativa organisationslösningar, som också kan förändra nuvarande ansvarsgränser mellan Västarvet, Kultur i Väst och Koncernkontorets kulturavdelning. Dessutom ska utredningen belysa gränssnitten för Västarvets tjänstemannaorganisation i förhållande till Koncernkontorets kulturavdelning och förvaltningen Kultur i Väst. Vidare ska Västarvets Studio Västsvensk Konservering belysas utifrån reglerna om kommunal säljverksamhet.

40 3. Tolkning av uppdraget Under arbetets gång har styrgruppen fattat beslut om följande avgränsningar och fokus i rapporten: 6 (55) rapporten ska i första hand problematisera frågeställningar och lyfta tankar och förslag rapporten ska inte gå på djupet i enskilda frågeställningar utan hellre ange referenser till vidare läsning och fördjupning.

41 7 (55) 4. Metod Vår utgångspunkt vid denna typ av analyser är att man, för att öka kvaliteten och tillförlitligheten och för att bättre kunna fånga olika aspekter på den aktuella frågan, bör använda sig av så kallad triangulering. Eftersom uppdraget är av begränsad omfattning har utredningen valt att använda sig av metodtriangulering (att genom olika metoder undersöka en fråga för att täcka in olika infallsvinklar och perspektiv) och datatriangulering (att genom användning av olika typer av data, insamlade på olika sätt och av olika aktörer). När det gäller val av metoder har utredningen kombinerat genomgång av relevanta skriftliga underlag med ett antal arbetsmöten (workshops). Tre av arbetsmötena riktade sig mot externa intressenter (näringslivet, ideell sektor och offentlig sektor) och två riktade sig mot tjänstepersoner respektive förtroendevalda inom Västra Götalandsregionen. Utredningen har även genomfört en kompletterande telefonintervju samt ett antal fördjupande samtal av mera öppen karaktär med såväl interna som externa intressenter. Arbetsmöten och (telefon)intervjuer är lämpliga för att få fram kvalitativa data, dvs. data som ger djup och bredd. När det gäller val av datakällor har utredningen använt sig av skriftligt material som tagits fram inom Västra Götalandsregionen, andra statliga myndigheter, EU et cetera. Materialet har olika karaktär: offentliga utredningar, kvantitativa uppföljningar, styrdokument, omvärldsanalyser et cetera. Detta har genomförts dels för att säkra att relevanta analyser m.m. från dessa källor tillgodogörs i utredningen men även för att skapa en möjlighet att kvalitetssäkra och värdera den bild som t.ex. interna och externa intressenter ger. Uppdraget har genomförts utifrån ett användar- och brukarcentrerat perspektiv där aspekter som organisation, roller och ansvar prioriterats. Detta omfattar såväl interna intressenter (direkt knutna till Västarvet) som externa intressenter från offentlig sektor, näringsliv och den ideella sektorn. Urvalet av intressenter har genomförts utifrån en målbild att täcka upp de mest relevanta perspektiven samt att säkra en kritisk massa av intressenter. Det underlag som detta har resulterat i har sedan förankrats och analyserats i flera steg för att säkra en bra, övergripande bild av hur relevanta intressenter ser på Västarvets framtid. Ekonomiska och andra resursbaserade aspekter har beaktats översiktligt.

42 5. Västarvets historia och nuläge Detta kapitel syftar till att beskriva Västarvets historia, verksamhet, organisation och ekonomiska läge Kort historik Nedan sammanfattas Västarvets historia i form av en enkel kronologi Västra Götalandsregionen bildades. Naturhistoriska museet och Hemslöjd Västra Götaland fick regionen som huvudman 8 (55) 2003 bildades regionens Natur- och kulturarvsförvaltning som då bestod av Naturhistoriska museet i Göteborg, Studio Västsvensk konservering och Hemslöjd Västra Götaland. Den nya förvaltningens syfte var att dels samordna skilda verksamheter inom kulturoch naturarvsområdet som överförts till Västra Götalandsregionen från de tidigare huvudmännen, dels att verka för att den kompetens som fanns knuten till de olika verksamheterna skulle ställas till hela Västra Götalands förfogande och nyttiggöras hela länet 2004 införlivades tidigare Regionmuseum Västra Götaland med Lödöse museum, Vänersborgs museum, Byggnadsvård Nääs i Floda, Kulturlagret i Vänersborg och Medicinhistoriska museet i Vänersborg (nedlagt) samt Forsviks Bruk 2005 tecknas ett samordningsavtal med Västergötlands museum (stiftelse) samtidigt som Vitlycke museum, i världsarvet i Tanum, införlivas 2006 tecknas ett samordningsavtal med Bohusläns museum (stiftelse). Samma år genomförs en utredning om en samlad, modern och kraftfull aktör och ett namnbyte till Västarvet pågår ett stort arbete med en planerad omorganisation med helt ny uppbyggnad. Omorganisationen stoppas i december 2008 då stiftelserna var emot föreslagna förändringar. En extern utredare tillsattes för att finna en fungerande form för samverkan 2009 togs ett förslag till en form av driftentrepenad fram av utredaren. Avtal undertecknades senhösten trädde denna modell i kraft 2013 Länsstyrelsen underkänner modellen och förelägger var och en av stiftelsestyrelsernas ledamöter att följa respektive stiftelseförordnande genom att bedriva museiverksamheten i egen regi Västergötlands museum lämnar Västarvet den 30 juni 2015 Bohusläns museum lämnar Västarvet den 31 december 2016 har Västarvet för första gången sedan 2004 en beställare, dvs regionens kulturnämnd och full rådighet över verksamheten (efter att stiftelserna Västergötlands museum och Bohusläns museum lämnat Västarvet)

43 9 (55) 5.2. Verksamhet och organisation Västarvet beskriver sig som en regional förvaltning och som Sveriges största förvaltning för natur- och kulturarv. Uppdraget är att bevara natur- och kulturarvet samt att stimulera kunskapsbyggande inom området. Verksamheten är uppdelad i en publik och en regional del. I figur 1 sammanfattas Västarvets besöksmål, museer och regionala verksamheter uppdelade i en publik respektive en regional del (Västarvet.se 2015). Figur 1. Västarvets organisation (Västarvet.se) Den publika verksamheten är inriktad på att skapa och tillhandahålla natur- och kulturarvsupplevelser till besökare och invånare i Västra Götalandsregionen. Detta sker via museer, besöksmål och digitala medier. Strävan är att besöksmålen ska stimulera offentliga samtal kring samhället, kultur och livsbetingelser, men också bevarande och konservering av samlingar samt stimulera kunskapsbyggande (regionalt, nationellt och internationellt) (VGR 2014b). Västarvets regionala verksamhet omfattar arkeologi, byggnadsvård, kulturmiljö, naturmiljö, konservering, slöjd och utställningar och pedagogisk verksamhet samt utveckling och projektstöd (VGR 2014b). Exempelvis är man en remiss- och rådgivande instans till kommunerna när det gäller bygglov, planärenden, miljökonsekvensbeskrivningar,

44 10 (55) fornlämningar, konservering och till Länsstyrelsen i olika former av bidragsärenden (Västarvet.se 2015). I uppdragsbeskrivningen framgår också att Västarvet ska bidra med expertis till myndigheter, näringslivet, civilsamhället och till enskilda (VGR 2014b) Ekonomi Västarvets ekonomi sammanfattas i nedanstående tabell (alla belopp anges i miljoner kronor) (budget 1 ) Omslutning 188,9 189,3 197,0 195,0 195,4 182,1 128,9 Bidrag VGR 105,9 107,5 108,7 107,7 106,0 99,0 86,8 Bidrag VGR 56 % 57 % 55 % 55 % 54 % 55 % 67 % Resultat -0,1-0,7 0,4 1,9-0,9 0,9 0 Eget kapital 2,2 1,5 1,9 3,9 3,0 3,9 3,9 Årsarbetare Tabell 1. Västarvets ekonomi i några nyckeltal. Siffrorna visar att Västarvets ekonomi är i balans. Verksamheten har lyckats bygga upp ett eget kapital. Verksamheten finansierades under perioden i huvudsak (cirka 55 procent) av bidraget från kulturnämnden (inklusive statliga bidrag genom kultursamverkansmodellen). Den 1 juli 2014 lämnade Västergötlands museum och den 1 januari 2016 Bohusläns museum Västarvet vilket minskat omslutningen i motsvarande mån. Verksamheten vid Bohusläns museum har finansierats av regionen och av Uddevalla kommun. Den regionala finansieringen (inklusive statliga bidrag genom kultursamverkansmodellen) av museet har legat på cirka 40 procent. Detta medför att den budgeterade regionala finansieringen i Västarvet ökar från cirka 55 procent till cirka 67 procent när Bohusläns museum lämnar Västarvet Västarvets budget för år 2016 ligger på 128,9 Mkr där bidrag från regionen utgör cirka 67 procent, försäljning av uppdrag och tjänster cirka 20 procent, försäljning i kafé och butik cirka 6 procent och övriga intäkter cirka 7 procent Kort om Studio Västsvensk Konservering Hösten 2014 och våren 2015 mottog Konkurrensverket två anmälningar riktade mot Studio Västsvensk Konservering (SVK). Anmälningarna gällde bland annat om SVK:s verksamhet snedvrider konkurrensen och om SVK bryter mot lokaliseringsprincipen genom att sälja tjänster utanför Västra Götalandsregionen. Efter att ha utrett frågan finner Konkurrensverket att det inte finns skäl att utreda frågan vidare. Frågan har även berörts i ett PM från Västra Götalandsregionen, avdelning ärendesamordning kansli, juridiska enheten VGR (2015f). I denna rapport framhålls att en konkurrensbegränsande offentlig verksamhet kan dock ändå vara laglig under förutsättning att den tillgodoser andra intressen som gör den försvarbar från allmän synpunkt. Konkret 1 Externa intäkter är försiktigt beräknade.

45 11 (55) innebär detta att SVK kan erbjuda överkapacitet i kompetens eller utrustning och maskiner på en öppen marknad. Dock ska i sådana fall självkostnadsprincipen råda.

46 12 (55) 6. Västarvets uppdrag 6.1. Grundläggande ställningstaganden Västarvets uppdrag utgår ifrån två strategier för kulturfrågor: En mötesplats i världen och Västra Götalandsregionen 2020 : I En mötesplats i världen (VGR 2012) lyfter regionen fram fem bärande fundament för regionens kulturpolitik: Demokratisk öppenhet - en tydlig anvisning om att alla medborgare oavsett förutsättningar ska kunna ta del av natur- och kulturlivet Konstnärlig kvalitet - utgångspunkten är att konstnärlig kvalitet inom kulturutövandet inte är något som kulturpolitiken i sig kan skapa, men däremot kan kulturpolitiken skapa goda förutsättningar för kvalitet. Det betonas vidare att konstnärlig kvalitet kräver flexibilitet för att på bästa vis stödja konstnärligt nyskapande initiativ Social relevans - kräver att kulturlivet i regionen ska vara jämställt och hållbart samt att de miljöer kulturlivet skapar ska uppfattas som relevanta och stimulerande och möjliggöra för kulturell dialog Ekonomisk potential - kultur och kultursektorn är en viktig del i regionens framtida samhällsekonomiska utveckling och därför vill regionen uppmuntra till, och bidra med stöd och kunskap, för att stimulera kulturellt entreprenörskap Regional profilering - samverkan mellan regionens olika aktörer skapar grund för att stärka Västra Götalandsregionens profilering som en stark kulturregion där kulturinstitutioner och fria och/eller ideella kulturlivet är lika viktiga I samma styrdokument lyfts fem strategiska utvecklingsområden särskilt fram: Vidga deltagandet - att samverka med skola, folkbildning, universitet, föreningsliv, arbetsliv och hälso- och sjukvård, att motverka de diskrimineringsgrunder och geografiska avstånd som försvårar deltagande i regionens kulturliv, verka för ett kulturliv som präglas av jämställdhet och interkulturell dialog, särskilda insatser för barn och unga, betrakta kulturengagemanget ur ett livslångt lärande/skapande-perspektiv samt låta kultursatsningar vara en del av utbildnings- och bildningsarbetet och härigenom stärka demokratin Utveckla kapaciteter - utveckla regionen som resurs för kommuner, fria kulturutövare och oetablerade kulturföretagare i samverkan med universitet och civilsamhälle genom ekonomiskt stöd, initiering av forskning, samordning, kompetens och teknik samt bidra till en metodutveckling inom samhällsplaneringen som stärker kulturens roll och utgår från lokalsamhällets behov och resurser Gynna nyskapande - skapa förutsättningar för den nyskapande konsten oavsett var den dyker upp, utarbeta en långsiktig strategi för att möta kulturinstitutionernas kostnadskris, bidra till att förhållandet mellan etablerade kulturinstitutioner och det fria kulturlivet kommer till uttryck i produktiv samverkan samt stimulera kulturformer som utmanar det nuvarande samhället och dess kulturliv. Nyttja tekniken - utnyttja digitaliseringens möjligheter vad gäller skapande, förmedling och tillägnelse av konst och kultur, bryta gränserna mellan kulturskapare och konsument, ta tillvara minnesinstitutionernas samlingar och kompetenser så de kan exponeras och brukas konstnärligt, pedagogiskt, vetenskapligt

47 13 (55) Öka internationaliseringen - utvidga och fördjupa kulturutbytet med andra regioner inom och utanför EU för enskilda konstnärer, via festivaler, genom kunskapsutbyte och fortbildningsinsatser, verka för ett demokratiskt kulturliv via internationella nätverk och organisationer, motverka främlingsfientliga stämningar och öka förståelsen för olika kulturformer samt utvidga regionen som gränsland och mötesplats till att omfatta hela världen I Västra Götaland strategi för tillväxt och utveckling (VGR 2013a) framhålls att Vår natur och vårt kulturarv är i flera avseende unikt, också i ett europeiskt perspektiv. Göteborgs position som evenemangsstad med koppling till kunskap, kultur, idrott, ungdom har byggts upp under lång tid. Att Västra Götalands starka potential utnyttjas är viktigt både för svensk och europeisk tillväxt och utveckling att Vår natur och vårt kulturarv ger underlag för en långsiktigt hållbar verksamhet. En fortsatt samordnad satsning på produkt- och destinationsutveckling, tillgänglighet och marknadsföring behövs. Arbetet ska ske tvärsektoriellt. Tydliga roller mellan offentliga och privata aktörer krävs och särskilt intresse bör ägnas mötesindustri, evenemang och att stärka besöksnäringen 6.2. Västarvets uppdrag I oktober 2014 beslutade kulturnämnden om Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Västarvet Av uppdraget framgår bland annat att Västarvet ansvarar för sina besöksmål, förvaltar museisamlingar och utvecklar tillsammans med andra aktörer natur- och kulturarvet i Västra Götaland den publika verksamheten är inriktad på att skapa värdefulla upplevelser för invånarna i Västra Götaland och att göra natur- och kulturhistorien tillgänglig, lärorik och inspirerande. på museerna utvecklar och förvaltar Västarvet omfattande samlingar av kulturhistoriska föremål, arkivalier, naturalier och foton Västarvet ingår som en del i det nationella systemet för natur- och kulturmiljöarbete och samhällsplanering Västarvet är remiss- och rådgivande instans till kommunerna när det gäller bygglov, planärenden och miljökonsekvensbeskrivningar, fornlämningar, konservering och till Länsstyrelsen i olika former av bidragsärenden Västarvet främjar bevarandet och utvecklingen av slöjd som kultur och näringsgren. I uppdraget ingår även en beskrivning av Västarvets utvecklingsstrategier och kvalitetsmål. Fyra utvecklingsområden nämns: vidgat deltagande/rättighetsbaserat arbetssätt, nyttja den nya tekniken genom ökad digital närvaro,

48 14 (55) arbetet med barn och unga, utveckla kapaciteter genom breddad och fördjupad samverkan med civilsamhället och andra aktörer. Vidare framhålls att utvecklingen av den digitala infrastrukturen är särskilt väsentlig för att ytterligare öka tillgängligheten till natur- och kulturarvet och möjligheterna till delaktighet och att genom ökad samverkan med andra aktörer regionalt och lokalt kan Västarvet stärka rollen som en efterfrågad och synlig regional aktör inom natur- och kulturarvsområdet. När det gäller kvalitetsmålen framgår i avsnittet Verksamhetens kvalitetsmål att den variation och volym av kompetenser som finns ska bibehållas eller ökas. En sammanhållen natur- och kulturförvaltning är en förutsättning för detta. Vidare: Genom ökad samverkan inom Västarvet kan professionaliseringen och effektiviteten ökas och Kvaliteten för de regionala tjänsterna gentemot andra aktörer visade i en mätning 2013 höga värden för Västarvets kompetens, kvalitet och tillgänglighet. Målet är att öka dessa värden ytterligare. Det är en förutsättning för att vara efterfrågad på en konkurrensutsatt marknad och därmed kunna behålla en hög grad av egenfinansiering. Kvaliteten i den publika verksamheten ska följas upp och kännedomsundersökningar, löpande publikundersökningar och riktade mätningar för specifika aktiviteter genomföras. I uppdraget finns slutligen ett avsnitt om Västarvets regionala roll. Där framgår att Västarvet ska stödja besöksnäringen och stärka det gemensamma natur- och kulturarvet som en angelägen och levande tillgång. Museerna beskrivs som en resurs i det informella, livslånga lärandet. Västarvet ska även genom regionala kunskapscentra och konsultativa tjänster fungera som en resurs för andra aktörer inom natur- och kulturarvsområdet.

49 15 (55) 7. Mål och måluppfyllnad 7.1. Uppdrag Fyra mål anges för Västarvets verksamhet (VGR 2014b): Västarvet är en efterfrågad kunskapsorganisation av staten, kommuner, civilsamhälle, näringsliv, folkbildning och universitet Västarvet är en resurs som är angelägen för invånarna i utvecklingen av natur- och kulturarvet Västarvet är en central och väl nyttjad aktör för hållbar plats- och samhällsutveckling Västarvet är en efterfrågad resurs för internationalisering av kulturarvsområdet Till varje mål finns prioriteringar och ett antal indikatorer Års- och delårsrapporter till ägaren I Västarvets årsredovisning för 2014 (VGR 2015a) anges att Västarvets verksamhet har under 2014 i allt väsentligt löpt enligt plan. Antalet besökare till besöksmålen överträffar målet, liksom den pedagogiska verksamheten. Efterfrågan på Västarvets kompetens är stor, såväl inom konsulent- som uppdragsverksamheten. I delårsrapporten för första kvartalet 2015 (VGR 2015b) uppges att Västarvets verksamhet löper i allt väsentligt enligt plan. Efterfrågan är stor på våra regionala tjänster och antalet besökare till besöksmålen och barn och unga som deltagit i den pedagogiska verksamheten överstiger motsvarande period föregående år. I delårsrapporten för andra kvartalet 2015 (VGR 2015c) uppges att Västarvets verksamhet löper i allt väsentligt enligt plan och med en mycket positiv utveckling vad gäller besök till våra museer/besöksmål som ökat med hela 19 procent jämfört med motsvarande period Även antalet besök till olika programaktiviteter (+15 procent) och elever i den pedagogiska verksamheten (+13 procent) visar på ökad efterfrågan på Västarvets verksamhet. Omslutningen på de regionala tjänsterna/uppdragen är också större än budgeterat. I konkreta tal handlar det om att antalet besök vid Västarvets besöksmål har ökat från personer år 2010 till personer Vidare framgår att det inom Västarvet genomförs projekt för att nå målgrupper som vanligtvis inte brukar ta del av kulturinstitutioners verksamhet (VGR 2015a, VGR 2015b, VGR 2015c). Ett exempel är projektet Spektrum som visat goda resultatet både när det gäller att nå nya målgrupper och att främja demokrati och en levande kulturdebatt (VGR 2015c) Rapportering till beställaren (Kulturnämnden) I Västarvets rapport gällande uppföljning av verksamheten 2015 (VGR 2016) sker en redovisning utifrån mål och indikatorer. Rapporten är omfattande och ger en bild av en överlag god måluppfyllelse Kännedomsundersökningar Västaret genomför årligen så kallade kännedomsundersökningar (jämför VGR 2015a). Vartannat år är respondenterna innevånarna i Västra Götaland och vartannat år är respondenterna personer som kan komma i kontakt med Västarvets regionala tjänster.

50 16 (55) Ur den senaste kännedomsundersökningen riktad mot brukare av de publika verksamheterna (Carat 2014) går det att utläsa att 23 procent av de tillfrågade har kännedom om Västarvet. Endast 11 procent uppger att man känner till Västarvet väl eller mycket väl. Å andra sidan svarar 90 procent av respondenterna att de känner till något av de sju museer som Västarvet drev Endast 6 procent av de tillfrågade säger sig ha besökt Västarvets hemsida. Lika många säger sig vara osäkra på om de besökt hemsidan. Andelen som känner till Västarvet kan synas låg. Resultatet kan förklaras av att det varit en medveten strategi hos Västarvet att profilera besöksmålen vart och ett för sig. I undersökning går det att utläsa att 1 procent av respondenterna anser att det är viktigt att ett museibesök är interaktivt och att de två viktigaste faktorerna för ett bra museibesök är bra innehåll (18 procent) och bra guidning (14 procent). Figur 2. Vad är viktigt för museibesökarna? (ur Carat 2014) Intressant är också att ta del av respondenternas öppna kommentarer på frågan om det finns ett bra utbud av museer i Västra Götalandsregionen. En betydande andel är nöjda med utbudet vad gäller antalet museer. Ca 14 procent vill se ett bredare utbud och en större variation. Bland förslag till förändringar finns fler specialinriktade museer, bättre marknadsföring, bättre tillgänglighet, mer nutidsinriktade aktiviteter och mer verksamhet som riktar sig till barn.

51 17 (55) Figur 3. Är utbudet av museer bra i Västra Götaland? (ur Carat 2014) Ur den undersökning som gjordes 2015 riktad mot samarbetspartners inom den regionala verksamheten går det att utläsa att 83 procent av de tillfrågade känner till eller har hört talas om Västarvet (Gullers Grupp, 2015). Av de respondenter som känner till Västarvet är det de så som kallas nyckelkunder (i första hand fastighetsbolag) som har lägst kännedom om Västarvet, i övrigt är kännedomen god. De kommunala museerna och folkhögskolorna är de som har bäst kännedom om Västarvet. Intressant att notera är att majoriteten (67 procent) av de som känner till Västarvet har haft någon form av kontakt med organisationen. De som är positiva lyfter bland annat att Västarvets styrkor är deras höga kompetens, professionalism och att de är en bra samarbetspartner. I rapporten finns två bilder som dels beskriver vilka associationer Västarvet ger, dels vilka tjänsteområden som förknippas med Västarvet.

52 18 (55) Figur 4. Bild av de associationer Västarvet ger (ur Gullers Grupp 2015) Man noterar att ord som kultur (i olika kombinationer) och bevarade återkommer. Naturarvet syns inte på samma sätt.

53 19 (55) Figur 5. Tjänsteområden som förknippas med Västarvet (ur Gullers Grupp 2015) De tjänsteområden som lyfts fram handlar om arkeologi, byggnadsvård, konserveringar och närliggande tjänster. I undersökningen framkommer även flera förslag på utvecklingsområden, bland annat Mer dialog med kommunerna om vad man behöver komplettera utbudet gällande utställning och pedagogik med. Vara mer lyhörda mot kommunerna och fråga vad de vill ha istället för att berätta vad de ska ha. Att tjänsterna blir mer synliga. Utöka den publika verksamheten inom området naturmiljö Tre mer övergripande resultat framgår ur de ovan anförda kännedomsundersökningarna liksom ur tidigare genomförda undersökningar (Carat 2013): även om många känner till Västarvet så är det färre som har en djupare kunskap om vad Västarvet är, gör och erbjuder det är inte ovanligt att Västarvets delar (museerna et cetera) är mer kända än Västarvet självt de som varit i kontakt med Västarvet har en positiv bild av Västarvets verksamhet, kompetens och tjänster

54 20 (55) 8. Dialog med externa och interna intressenter Genomgången av skriftliga källor har kombinerats med en relativt omfattande dialog med externa intressenter med engagemang och intresse för Västarvet och interna intressenter (chefer inom Västarvet samt tjänstepersoner och förtroendevalda i regionen). Dialogen har genomförts i form av fem mera omfattande arbetsmöten samt ett antal intervjuer med interna och externa intressenter. Arbetsmötena genomfördes under fem heldagar i januari och februari Utgångspunkten för arbetsmötena var frågan: Vad skulle en regional natur- och kulturarvsförvaltning kunna vara/göra? Arbetsmötena bestod av tre delar: en kreativ del där idéer och förslag identifierades, en reflekterade del där idéer och förslag värderades och prioriterades samt en planerade del där idéer och förslag relaterades till varandra och en övergripande tidslinje. Alla arbetsmöten inleddes med en kort introduktion från projektgruppens sida och en kort informationsfilm 2 om Västarvet. Tanken med detta var att alla i gruppen skulle ha samma grundläggande bild av vad Västarvet är idag. Processen och resultaten dokumenterades skriftligt och i form bilder. Figur 6. Resultaten från tidigare möten presenteras på arbetsmöte 4. 2 Det här är Västarvet!,

55 21 (55) De tre arbetsmötena i januari riktade sig mot Västarvets externa intressenter. På mötena medverkade personer som företräder ideell sektor (cirka 10 deltagare), näringslivet (cirka 5 deltagare) och offentlig sektor (cirka 20 deltagare) (se Bilaga 1). Antalet deltagare är metodmässigt fullt tillräckligt för att skapa en kvalitativt givande process. En reflexion är att deltagandet på arbetsmöten kan spegla sektorns kännedom om Västarvet. En annan reflexion är att personer inom offentlig sektor har lättare att avsätta en hel dag för att diskutera Västarvets framtid. Det ligger så att säga i uppdraget. Dessa arbetsmöten inleddes med ett kort inspirationsföredrag där en inbjuden talare problematiserade natur- och kulturarvsfrågorna utifrån den aktuella gruppens perspektiv. De två sista arbetsmötena riktade sig mot tjänstepersoner och förtroendevalda inom Västra Götalandsregionen. Mötena inleddes med en genomgång av vad de externa intressenterna kommit fram till. Syftet var att säkra ett brukarperspektivet genom hela processen. I övrigt var programmet samma som under de tre första arbetsmötena. På arbetsmötet med tjänstepersoner ingick även att göra en GAP-analys mellan de externa intressenternas förslag och de förslag som tjänstepersonerna tagit fram. Datainsamlingen kompletterades med intervjuer med medlemmarna i styrgruppen samt en telefonintervju med riksantikvarien Sammanfattning arbetsmöten För en mer omfattande redogörelse för resonemang och diskussioner i de arbetsmöten som genomförts med externa och interna intressenter se bilaga 2. Här sammanfattas resultaten från arbetsmötena i mer översiktlig form. Tabellen nedan redovisar vilka områden intressenterna inom respektive grupp anser att Västarvet ska arbeta med samt hur områdena prioriterades inom respektive grupp. Ideell sektor Näringslivet Offentlig sektor Lyssna och mötas (8) Regional utveckling (6) Samverkan (6) Processer och styrsystem (3) Integration (2) Forskning (2) Marknadsföring och kommunikation (2) Konsultstöd (2) Navigera i regelskogen (1) Förståelse för och dialog med civilsamhället (1) Digitalisering (0) Internationellt arbete (0) Strategisk överblick, infrastruktur och koppling till platsutveckling och kulturella näringar (6) Storytelling, ge stöd innehåll (5) Samordning (4) Stöd nya företag (inkubator för kulturarvssektorn) (1) Tillgänglighet (0) Information (0) Kompetensförsörjning (0) Konsultverksamhet (0) Samordning av aktörer inom Västra Götalandsregionen, samordning nationellt, regionalt och lokalt inom natur- och kulturarv (11) Kunskapsuppbyggnad och experter (9) Pedagogik och lärande (6) Regional riktning och koordinering (6) Digital utveckling (4) Stöd till kommuner (2) Plattform där akademi möter praktik (2)

56 22 (55) Ideell sektor Näringslivet Offentlig sektor Gammal kunskap viktig att föra vidare (0) Omvärldsanalyser (2) Driva utvecklingsarbete och riskprojekt (2) Kompetens och resurser för EU-projekt (0) Integration (0) Tabell 2. Prioriterade områden med relativ ranking inom respektive grupp En observation är att frågor som att lyssna och mötas, samverkan, strategisk översikt och samordning kommer högt i alla tre grupperna. Kunskapsuppbyggnad är viktigt inom ideell och offentlig sektor. I tabellen nedan har de tre mest prioriterade områden inom varje grupp ställts samman till en gemensam lista för alla tre intressentgrupperna. Tabellen visar att vissa önskemål återkommer i flera av grupperna. Samordning av aktörer inom Västra Götalandsregionen, samordning nationellt, regionalt och lokalt inom natur- och kulturarv Samordning Samverkan Kunskapsuppbyggnad och experter Pedagogik och lärande Lyssna och mötas Regional utveckling Strategisk överblick, infrastruktur och koppling till platsutveckling och kulturella näringar Storytelling, ge stöd innehåll Tabell 3. De nio högst prioriterade områdena (utan inbördes ordning) Utifrån förda diskussioner och gjorda prioriteringar lyfte intressentgrupperna också fram konkreta förslag på förändringar i och utveckling av Västarvets verksamhet som redovisas på en övergripande nivå i tabellen nedan. Ideell sektor Näringslivet Offentlig sektor Involvera unga Samverka med kulturföreningar i socioekonomiskt utsatta områden Civilsamhället kan få använda kompetenser hos Västarvet En specifik tjänsteperson som arbetar med utveckling av företag inom kulturarvsområdet Turist- och kulturöversiktsplanering samordnas Skapa ett landskapsobservatiorium och laboratorium Skapa ett naturrum i Slottskogen, en port in i natur- och kulturarvet där folk rör sig

57 23 (55) Ideell sektor Näringslivet Offentlig sektor En ungdomskonsulent hos Västarvet Samarbete med Naturskyddsföreningen Göra studiematerial med folkbildningen Möten över kulturgränserna Medborgarforskning Få in kulturarv i samhällsplaneringen Ett register med dokumentation om fastigheter, var man hittar mer info, vem som vet mer osv. Utred storytelling, vad innebär det? Det är en sak att sitta på fakta men hur paketerar man detta? Samordning, marknyttjande, kollektivtrafik etc. Augumented reality är en ny kulturarvspedagogik kopplat till den digitala tekniken Inrätta två generalisttjänster som samordnar och utvecklar Inrätta två tjänster för koordinering i regionen Skapa tydligare roll- och ansvarsfördelning inom Västra Götalandsregionen Tabell 4. Konkreta förslag från arbetsmöte #1-3 Man noterar att både bland prioriterade områden och konkreta förslag dyker frågan om samverkan mellan intressenter inom och utom Västra Götalandsregionen upp. Det finns också ett intresse att få invånarna att mötas, lyssna och lära av varandra i alla regionens 49 kommuner. Platsutveckling och regional utveckling lyfts fram, ofta med ett kommunövergripande fokus. Det finns ett stort intresse för frågor kring entreprenörskap, kunskapsbyggande och kunskapsöverföring. På arbetsmötet med tjänstepersoner från regionen gjordes en motsvarande lista över prioriterade områden som på de externa arbetsmötena Prioriterade områden tjänstepersoner Samverkansresurs (10) Kunskap (9) Social hållbarhet (6) Samhällsplanering (6) Besöksmålsutveckling (5) Landskapsvård (4) Röst i samhället (4) Styrkeområden (2) Huslöst 3 (2) Kunskapsförmedling (1) Bevarande av samlingar (1) Organisation (1) Samhällsnytta (0) Tabell 5. Prioriterade områden från arbetsmöte #4 Här kommer en del nya områden fram som t.ex. Huslöst och Bevarande samlingar. På det interna arbetsmötet med tjänstepersoner från Västra Götalandsregionen genomfördes, som tidigare nämnts, en GAP-analys för att se i vilken omfattning externa och interna 3 Ordet användes av deltagarna på mötet och ska tolkas som att verksamheten inte är knutet till egna byggnader.

58 24 (55) önskemål på en framtida stark region aktör inom natur- och kulturarvsområdet överlappar eller divergerar. Enighet mellan externa och interna gruppen: o Gruppen kände igen sig. o Samstämmighet kring behovet av en samverkansresurs. o Finns behov av någon som stakar ut vägen, berättar vilka resurser som finns et cetera. o Vara ett stöd för samhällsutveckling. o Regelstöd och samverkan passar bra ihop med tillgång till konsulenter. Oenighet mellan externa och interna gruppen: o Värna rollen som kunskapsresurs. Kommentar från interna gruppen: o En tolkning av enigheten är att Västarvet gör rätt saker o En annan att intressentgrupperna varit för homogena. o Viktig fråga: vilka samverkar Västarvet inte med idag? Tabell 6. GAP-analys ideell sektor Man noterar överlag en god överensstämmelse och en hög nivå av samsyn mellan den interna och externa intressentgruppen ideell sektor. Enighet mellan externa och interna gruppen: o Finns lösning för inkubatorverksamhet: Innovatum och Gothia Oenighet mellan externa och interna gruppen: o Kompetensförsörjning: internt vill man se att frågan kommer underifrån men näringslivet efterfrågar tydlig rådgivning och samordning. o Internt vill man stärka kopplingen till forskningen. o Olika syn på top - down kontra bottom - up. Näringslivet vill ha stöd och råd. Kommentar från interna gruppen: o Vad är säljbar kompetens eller vad ska vara konsulentverksamhet? Spelar det roll vem som är kunden (näringslivet eller ideell sektor)? Tabell 7. GAP-analys näringslivet Man noterar att företagen ofta efterfrågar ett tydligare stöd, samverkan och rekommendationer än vad som erbjuds idag. Enighet mellan externa och intern gruppen: o Den interna gruppen delar offentlig sektors bild överlag. o Enighet råder om en förstärkt samverkansroll som håller ihop frågor kring naturoch kulturarv o Samsyn kring uppdraget att sätta ihop rätt personer och rätt kompetenser med varandra. o Enighet om rollen som kunskapsresurs. o Förmedla kunskapen är ett primärt område där Västarvet ska försätta utvecklas. o Förslaget om driva riskprojekt var något den interna gruppen såg positivt på.

59 25 (55) Oenighet mellan externa och interna gruppen: o Frågan om EU:s roll saknades i den externa gruppens material. o Den interna gruppen anser att Västarvet ska ha rollen som expert, den externa gruppen prioriterar samverkan och koordinatorsrollen. Kommentar från interna gruppen: o Kan det vara ett problem med att vi är så överens? o Vilka perspektiv behöver utvecklas? Tabell 8. GAP-analys offentlig sektor Man noterar att den stora skillnaden mellan tjänstepersonerna och intressentgrupp offentlig sektor gäller om en framtida aktörer ska prioritera expertrollen eller samverkansrollen Intervju med riksantikvarien För att få en kompletterande och aktuell bild av vilka insatser som pågår på nationell nivå genomfördes en kort kompletterande intervju med riksantikvarie Lars Amréus. Intervjun ägde rum i mitten av mars 2016 via telefon. Just nu läggs mycket arbete på nationell nivå på kulturarvspropositionen. Det är en stor sak att lägga fast en kurs. Det har aldrig tidigare hänt att en särproposition läggs fram inom kulturarvsområdet. Målet får antas vara att lägga en grund för breda lösningar och att svara på frågor som varför kulturarvet är viktigt i vår tid och i förlängningen vad det innebär för arbetet vid landets kulturinstitutioner. Omvärldsförändringar som påverkar kulturarvsfrågorna idag är kopplingen till en hållbar utveckling, miljöfrågor, ekonomi och arbetsliv samt kulturarvets sociala värden. Centralt är allas rätt att oavsett bakgrund ta del av, och göra anspråk på, kulturarvet. Hur vi hanterar och förhåller oss till kulturarvet handlar ytterst om att bygga ett samhälle som håller samman. Kulturarv kan användas för att inkludera, men också för att exkludera - en förändring som blivit allt tydligare under senare år. Ibland talar man om att bevara eller utveckla. Perspektivet måste snarare vara bevara för att utveckla. Ett liknade perspektiv gäller frågan om natur- eller kulturarv. Ofta är landskapets värden odelbara; en hage är både natur och kultur. Några internationella förändringsområden är globalisering, digitalisering och individualisering. Även frågor som nya EU-stöd, Farokonventionen (Europarådet 2005) och landskapskonventionen liksom världsarvsfrågorna spelar in. Frågan om hur kulturarv och kulturmiljö kan bidra till tillväxt och sysselsättning är fortfarande viktig, både nationellt och på EU-nivå. En fråga är regionala resurser av nationell karaktär. Perspektivet är att nationella resurser inte behöver vara statliga. Snarare handlar det om att regionala aktörer har möjlighet att bjuda in andra till samverkan kring resurser med nationell höjd. När det gäller kompetensfrågan så krävs en breddad syn på vilka kompetenser som behövs. Man kan se att många organisationer kämpar med sin digitala kompetens. Det kommer att krävas samverkan och samordning. En särskild fråga är den om digital långtidslagring.

60 26 (55) Starka regionala aktörer har en viktig roll att fylla bland annat som stöd för kommunerna, som har en nyckelroll för att kulturmiljöarbetets mål ska uppnås. Här kan Västarvet stå som modell för andra regioner.

61 27 (55) 9. Omvärldsförändringar Arbetet med kultur- och naturarvsfrågor sker inte i ett vakuum. Det finns flera långsiktiga förändringar som har potential att påverka vad en stark aktör inom kultur- och naturarvsfrågor i Västra Götalandsregionen ska göra och hur det ska utföras. Förändringar som identifierats i arbetet och som bedöms kunna ha stor påverkan på Västarvets framtida roll sammanfattas i nedanstående tabell och beskrivs mer i detalj i det följande. Analysen utgår från PESTLE-ramverket som identifierar ett antal viktiga perspektiv att beakta vid omvärldsanalyser (PESTLE 2016). De omvärldsförändringar som lyfts fram här är baserade på en genomgång av relevant material i form av t.ex. utredningar, rapporter och medierapportering. PESTLE faktorer att beakta Politiska faktorer Ekonomiska faktorer Sociologiska faktorer Teknologiska faktorer Legala faktorer Miljörelaterade faktorer Omvärldsförändringar inom respektive faktor Demokratisering av natur- och kulturarvet Kultur och entreprenörskap Expansiv museisektor Kulturstödets regionalisering Heterogeniteten ökar i samhället Urbanisering och globalisering Migration och integration Digitalisering Ny regionindelning Statliga initiativ Klimatförändringar Omsorg om närmiljön Kunskap för hållbarhet Tabell 9. Omvärldsförändringar med potentiellt stor påverkan på Västarvets framtida roll 9.1. Demokratisering av natur- och kulturarvet En förändring i Västarvets omvärld är att allt fler samhällsgrupper gör anspråk på rätten till sitt eget kulturarv (Riksantikvarieämbetet, 2010). Detta leder i sin tur till att historieskrivningen blir allt mer dynamisk och mångfacetterad och fler aspekter åskådliggörs när, förut marginaliserade, gruppers historia aktualiseras (SOU 2015). Det krävs med andra ord att en organisation med mål att främja natur- och kulturarvet är redo att bredda sin kompetensbas och sin aktivitetsportfölj och på så sätt bredda och förvalta det nya kulturarvet. Förändringen formuleras tydligt i inledningen till den så kallade Farokonventionen: Recognising the need to put people and human values at the centre of an enlarged and crossdisciplinary concept of cultural heritage. I konventionen framgår också att allas tillgång till

62 28 (55) kulturarvet är en förutsättning för allas rätt till kultur som i sig är en grundläggande mänsklig rättighet (Europarådet 2005) Kultur och entreprenörskap Strannegård & Stenström (2013) menar i sin bok Kreativt kapital att det råder en allt större acceptans för tesen att kultur kan fungera som en viktig motor för samhällets ekonomiska utveckling. Sacco & Blessi (2007) framhåller att närvaron av ett kulturellt sammanhang skapar konkurrensfördelar och ökar det kommersiella värdet i allt högre utsträckning. Strannegård & Stenström betonar att det inte primärt handlar om att omvandla kreatören eller kulturarbetaren till entreprenör utan snarare om att låta de båda rollerna mötas. Skapandet av lämpliga mötesplatser bör alltså bejakas för att ytterligare bidra till ökat entreprenörskap inom kulturarvssektorn. En intressant tanke är att en ökad grad av interaktivitet kan stimulera besökaren / användaren att gå från renodlad konsument till producent (eller en blandning av bägge: prosument ) och härigenom i större eller mindre omfattning öka graden av entreprenörskap i kulturlivet (slutsats från diskussion på ett av intressentmötena). Utredningen noterar att i kulturnämndens riktlinjer för ökad internationalisering nämns målet att bidra till ökad sysselsättning och ett mångfasetterat näringsliv genom att stimulera kulturnäringen (VGR 2014a). Det handlar bland annat om att stimulera kulturella och kreativa näringar, den sociala ekonomin, stödja utvecklingen av Corporate Social Responsibility och profilera regionen som kulturregion. Det kan ske genom att attrahera forskare och studenter, skapa mötesplatser och kulturinkubatorer samt utveckla entreprenörskap (VGR 2014a). Ytterligare ett tecken på att kulturella näringar stimulerar regionen är att Turistrådet Västsverige sätter kultur som en av de bärande pelarna i sin satsning att stimulera besöksnäringen i regionen 9.3. Expansiv museisektor Museiutredningen (SOU 2015) beskriver museisektorn i Sverige som expansiv. Utredningen lyfter bland annat fram de många privata museer som tillkommit under de senaste åren och att befintliga museer utvidgar och expanderar sin verksamhet. En i detta sammanhang särskilt intressant utveckling är att besöksmål utvecklats i gränslandet mellan kulturhistoria och tematisk upplevelsepark, ofta i nära samverkan med turistindustrin. Även internationellt sker en utveckling utifrån två särskiljbara utvecklingslinjer: å ena sidan resursintensiva och högteknologiska museer och å andra sidan småskaliga museer med hög grad av förankring hos lokala intressenter. Utredningen pekar även på att allt fler museer engagerar sig socialt och i lokalsamhället Kulturstödets regionalisering År 2011 infördes kultursamverkansmodellen. Målsättningen var att ge ökat utrymme för regionala prioriteringar och variationer i kulturlivet. I modellen ska det statliga stödet till sektorn fördelas av landsting/regioner i samverkan med länets kommuner och kulturlivet. Beslutet om fördelning av statliga medel fattas av Kulturrådets styrelse efter samråd med

63 29 (55) Samverkansrådet (i rådet ingår Kulturrådet, Konstnärsnämnden, Kungliga biblioteket, Länsstyrelserna (genom länsstyrelsen i Kronoberg), Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksteatern, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Svenska filminstitutet). Till grund för beslutet ligger de regionala kulturplanerna. (Kulturrådet 2015). Kultursamverkansmodellen har haft stor påverkan på den regionala och lokala kulturpolitiken. Något som har direkt bäring på denna översyn är att modellen medfört att det idag ofta finns kommunala kulturplaner som kan utgöra en utgångspunkt för en fördjupad dialog med regionala aktörer inom natur- och kulturarvsområdet. Kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp har nyligen utvärderat modellen (Riksdagen 2015). Uppföljningen visar bland annat att införandet av modellen har bidragit till ökad dialog och vitalisering av det kulturpolitiska samtalet på regional och lokal nivå och gjort att kulturen har kommit högre på den politiska agendan. Samtidigt har införandet av modellen hittills inte lett till någon förändrad bidragsfördelning eller till förändrade möjligheter att nå de kulturpolitiska målen. Uppföljnings- och utvärderingsgruppen menar mot den bakgrunden att modellen behöver ses över, ett arbete som påbörjats under våren Ett av de områden som särskilt kommer att behandlas är kulturmiljöområdet, som idag inte specifikt nämns i modellen utan enbart täcks in av konstområdet museiverksamhet. Riksantikvarieämbetet har i en särskild utredning 2016 påpekat denna brist som har inneburit otydlighet om ansvaret för kulturmiljön mellan de tidigare länsmuseerna, regioner/landsting och Länsstyrelsen Heterogeniteten ökar i samhället Människors ökade rörlighet på grund av globalisering och fortsatt immigration från världens oroshärdar gör det troligt att heterogeniteten i samhället kommer att öka (SOU 2015). Detta kommer leda till att fler grupperingar skapas inom samhället baserat på kategorier som ursprung, traditioner, religion och historia. Heterogeniteten kan även ha andra utgångspunkter som till exempel utbildning och social klass eller genus, sexualitet, funktionsförutsättningar och ålder. Det finns en risk att en ökad heterogenitet leder till konflikter när olika perspektiv möts. I arbetet att minska dessa spänningar har natur- och kulturarvsinstitutionerna en viktig roll att spela (Sacco, Ferilli, & Blessi 2012) Urbanisering och globalisering Globaliseringen skapar nya möjligheter till samarbeten över regions- och nationsgränser men leder också till en större konkurrens. Detta leder till ett ökat behov för städer och regioner att framhålla det unika. En unik faktor är ofta stadens kulturella arv och därför har ett rikt kulturellt arv blivit en viktig faktor för att kunna locka till sig humankapital och investeringar (Ghilardi 2003). En fortsatt urbanisering där människor flyttar från landsbygder in till staden leder till en förändrad syn på vad som är relevant natur- och kulturarv (Ghilardi 2003).

64 30 (55) 9.7. Migration och integration Människor söker sig, av många olika skäl, till Sverige. En pågående migration ökar behovet av insatser för att integrera nya grupper i samhället. En bild är att integration handlar om att skapa en vi-känsla. Traditionellt har kulturarvet ofta använts för att visa upp nationen, regionen eller det lokala. Inom naturarvet har det internationella och globala varit en mer framträdande del, om än i vissa fall som ett sätt att indirekt manifestera nationen (till exempel genom att skildra de svenska polarfärderna). Museiutredningen (SOU 2015) skriver att av betydelse för att nå de integrationspolitiska målen är att alla i samhället känner sig inkluderade i kulturlivet och att alla som vill har möjlighet att ta del av den bildningsverksamhet som t.ex. museer erbjuder. Utmaningen består således i att, genom natur- och kulturarvet, skapa en vi-känsla som inte bara vänder sig till delar av samhället utan till hela samhället. Det kan vara värt att poängtera att ett natur- och kulturarv som vänder sig till hela samhället även vänder sig till grupper som, även om de funnits länge i landet, stått utanför de normer och strukturer som konstituerat det nationella Digitalisering Samhället blir i alla avseenden allt mer digitaliserat. För en natur- och kulturarvsorganisation innebär detta nya möjligheter att utveckla sitt erbjudande för att möta användare och samarbetspartners i nya kanaler, i nya former och med nya tjänster. Digitaliseringen minskar betydelsen av fysiska avstånd. Det ger alltså en möjlighet för mer globala samarbeten mellan natur- och kulturarvsinstitutioner. Dessutom ökar digitaliseringen möjligheten att komma i kontakt med nya marknader och brukare och besökare. En möjlighet som digitaliseringen skapar är att användarna enkelt kan söka och få tillgång till information. Arbete med riktlinjer för att digitalisera och tillgängliggöra samlingar, material och metadata av samlingar blir därför av central betydelse (Digisam 2014). Den ökade digitaliseringen innebär sannolikt att nya aktörer, både ideella och vinstdrivande, kommer att börja verka inom natur- och kulturarvssektorn (Digisam 2015). Ett exempel är The Metropolitan Opera som tillgängliggör sina föreställningar live via biosalonger världen över via nya tjänsteleverantörer. Ett annat är Google som gjort stora satsningar för att bevara och tillgängliggöra kulturarv inom ramen för Google Cultural Institute. Initiativet ger kulturkonsumenter möjligheten att ta dela av världens kulturarv på helt nya sätt (Google Inc. 2015). En viktig uppgift är digitalisering av samlingarna vilket är en på många sätt gigantisk uppgift. För att skapa en effektiv digital ekologi inom natur- och kulturarvsområdet krävs utvecklingsarbete kring informations- och begreppsmodeller som utgör en grundläggande förutsättning för samverkande informations- och datatjänster ( den semantiska webben ). Sammantaget ger digitaliseringen nya möjligheterna att tillhandahålla och uppleva natur- och kulturarvet. Detta innebär en rad nya krav på de organisationer som arbetar inom natur- och

65 31 (55) kulturarvssektorn. Det kommer krävas finansiering, tid, nya samarbetsformer och, icke minst, nya kompetenser (Digisam 2015, SOU 2015) Ny regionindelning I mars 2016 presenterade regionutredningens indelningskommitté sitt förslag om att slå samman dagens landsting och regioner till sex nya regioner. I förslaget förs Halland och Värmland samman med Västra Götalandsregionen. En sådan förändring skulle utgöra en utmaning bland annat i form av ökade geografiska avstånd inom regionen och ett omfattande arbete med att organisatoriskt, kulturellt och processmässigt inkludera nya verksamheter som idag drivs av Region Halland och Värmland. Inte minst gäller detta eventuellt tillkommande museer Statliga initiativ Museiutredningen (SOU 2015) presenterades i oktober I utredningen föreslås en ny museilag som ska omfatta alla offentliga museer. I utredningen föreslås en ny myndighet som ska främja utvecklingen av museiverksamhet. Myndigheten ska även fördela bidrag till museisektorn. Utredningen lyfter frågan om att öka kvaliteten på museer och samlingar. En metod som föreslås är peer-review och granskningar genomförda av internationella experter vart fjärde år. Utredningen öppnar för nya möjligheter vad gäller att gallra i museernas samlingar. Dessutom ska museerna i ökad utsträckning få tjäna pengar på sin butiksverksamhet, utlåningsverksamhet et cetera. En fråga som särskilt lyfts fram är att museerna ska kunna söka bidrag för att göra gemensamma utställningar över läns och regiongränser. Utredningen ser detta som en morot för nationell samverkan mellan museer. Utredningen talar även om att muserna måste ta hänsyn till de samhällsförändringar och utmaningar som finns, till exempel jämställdhet, teknikutvecklingen och migration. En annan viktig påverkansfaktor är att kulturministern har aviserat en kulturarvsproposition till hösten Detta är första gången en sådan proposition läggs fram i Sverige. Grunden för propositionen är att värna kulturarvet, demokrati, kunskap och en öppen debatt (Sveriges Radio 2015) Klimatförändringar Länsstyrelsen har tillsammans med bland annat SMHI tagit fram en rapport kring hur klimatförändringarna påverkar Västra Götalandsregionen. I sin sammanfattning skriver Länsstyrelsen att klimatförändringarna påverkar hela samhället och konsekvenserna kan bli betydande. [...] Kostnaderna för samhället på grund av skadade vägar, järnvägar, bebyggelse och översvämmad åkermark kan bli betydande. [...] I vissa fall förväntas konsekvenser komma smygande bland annat genom söndervittring av kulturminnen, försämrade förutsättningar för länets mest skyddsvärda naturmiljöer och nya infektionssjukdomar. Länsstyrelsen betonar vikten av att vi redan nu antar utmaningen och påbörjar klimatanpassningsarbetet [...] Klimatförändringarna kräver att vi samarbetar över sektorsgränser och geografiska gränser (Länsstyrelsen 2015).

66 32 (55) Omsorg om närmiljön och hållbarhet Föreningen Sveriges kommunikatörer har sammanställt sju förändringar inom hållbarhetsområdet (Sveriges kommunikatörer 2015). Några förändringar som har bäring på natur- och kulturarvsfrågor är ett ökat engagemang för hållbarhet, miljö, mat och hälsa samt mindre slit och släng. Allt fler engagerar sig och är villiga att betala för mer hållbara tjänster och produkter. De som engagerar sig är ofta nyfikna, kunskapssökande och engagerade. Detta ställer ökade krav men ger också nya möjligheter för en aktiv natur- och kulturarvsinstitution i samhället med ett tydligt miljöfokus Kunskap för hållbarhet En sammanhållen syn på hållbarhet ställer inte bara krav på innovation och nya kunskaper. Gamla beprövade tillverkningsmetoder kan spela en viktig roll i utvecklingen av ett mer hållbart samhälle. För att detta ska vara möjligt krävs att kunskap och yrkesskicklighet bevaras på ett aktivt sätt. Museiutredningen (SOU 2015) framhåller att hållbarhetsfrågorna ställer nya krav på tvärvetenskapliga samarbeten och samverkan med andra kunskapsinstitutioner såsom universitet och högskolor Kommentarer till identifierade omvärldsförändringar I detta kapitel samlas kortfattat reflexioner kring de beskrivna omvärldsförändringarnas påverkan på en framtida stark regional aktör inom natur- och kulturarvsområdet. En stark regional framtida aktör inom natur- och kulturarvsområdet erbjuder kunskap om regionens unika kultur- och naturarv vilket ökar attraktionskraften hos platserna fungerar som en sammanhållande och/eller pådrivande och/eller stödjande kraft för arbetet inom natur- och kulturarvsområdet i regionen är en ledande och sammanhållande kraft inom kulturmiljövårdsområdet fungerar som en sammanhållande kraft i samarbeten över regions- och nationsgränserna initierar diskussion och debatt om natur- och kulturarvets roll på regional nivå är en förutsättning för att bevara och utveckla de samlingar som finns i regionen, inte minst vad gäller utlåning och samarbete med andra aktörer nationellt och internationellt utvecklar utställningar, mötesplatser och andra arenor där människor får tillgång till regionens natur- och kulturarv utvecklar mötesplatser och nätverk för andra regionala aktörer inom natur- och kulturarvsområdet, såväl offentliga som ideella och privata tar ledartröjan på regional nivå när det gäller större utvecklingsinsatser som kräver samverkan, till exempel digitalisering och utveckling av samverkande datakällor eller att identifiera nya kunskapsbehov inom sektorn driver utveckling när det gäller att engagera, öka kunskap och stimulera kommunikation mellan olika grupper inom regionen tar ett ansvar för uppföljning, utvärdering, brukarundersökningar och omvärldsanalyser på regional nivå som kräver särskild kompetens och särskilda verktyg och samverkar med nationella myndigheter kring uppföljning och utvärdering

67 33 (55) tar ett ansvar för komplicerade frågor av mer övergripande karaktär som till exempel frågor om upphovsrätt fungerar som katalysator vad gäller tvärvetenskapliga samarbeten, innovationsutveckling och entreprenöriell utveckling mellan företag, organisationer och högre lärosäten inom regionen främja enskilda initiativ, projekt och liknande inom regionen är en aktiv och rörlig resurs som tar natur- och kulturarvet dit där invånarna i regionen finns i form av utställningar och tillfälliga museer Man kan konstatera att även en tämligen impressionistisk sammanställning av kraven och önskemålen på en stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet är omfattande och mångfacetterad.

68 34 (55) 10. Analys utifrån fyra tema I följande kapitel är det utredningens avsikt att analysera vad de tillfrågade intressenterna ser för behov när det gäller en stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet i Västra Götalandsregionen. Analysen tar sitt avstamp i datainsamlingen som har resulterat i en palett av behov, önskemål, förslag och tankar. För att underlätta analysen av detta rikhaltiga material har utredningen valt att strukturera analysen utifrån fyra teman; Vad ska en stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet göra Hur ska en stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet genomföra sin verksamhet På vilka arenor ska en stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet agera. Hur ska verksamheten inom en stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet verksamhet finansieras Följande stycken kommer att återge den genomförda analysen textuellt och stödjas av en visualisering där Västarvets framtida position åskådliggöras i tillhörande grafer. Graferna är uppbyggda i två axlar, där varje axel symboliserar två möjliga tillvägagångsätt som är relevanta för Västarvet. Utredningens tolkning av Västarvets önskade framtida position markeras med en röd romb i grafen Tema 1: Vad ska en stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet göra? Det första temat lyfter frågan vad en stark regional aktör inom natur- och kulturarvsområdet erbjuder sina intressenter och brukare. De valda kategorierna är från ett brett erbjudande (från bevarande av samling via pedagogisk verksamhet till rena konsulttjänster) till ett mer specialiserat erbjudande och från ett förvaltande uppdrag med fokus på samlingar och expertkunskap till ett främjande uppdrag med fokus på att vara en proaktiv aktör inom naturoch kulturarvsområdet som initierar projekt och samverkan, utvecklar samarbeten och driver debatt. En slutsats är att det hos intressenterna finns en önskan om ett tydligare erbjudande. Det handlar delvis om att olika intressenter har olika behov, det vill säga få upplever att de nyttjar hela den nuvarande tjänsteportföljen. Det handlar också om att den nuvarande organisationen upplevs som otydlig i relation till sina beståndsdelar. Ytterligare en aspekt är att olika verksamheter har olika verksamhetslogik, olika tidsskalor och, inte minst, olika affärslogik. Den bild som utredningen får är att intressenterna upplever relativt begränsade synergier mellan de publika och de stödjande delarna av Västarvets verksamheter. Intressenterna skulle i mångt och mycket uppskatta mer renodlade funktioner för fokuserat, högkvalitativt stöd i olika former. En ökad specialisering skulle, utifrån detta synsätt, kunna höja kvaliteten inom de olika verksamhetsområdena. En invändning mot ökad specialisering är att det ur ett resursbaserat, mer internt perspektiv, kan finns stordriftsfördelar eller ej synliggjorda synergier gällande kompetensuppbyggnad med en sammanhållen verksamhet. Det har framkommit en tydlig önskan om en aktör med en tydlig främjande roll. Det kan handla om att lyfta natur- och kulturarvsfrågor i olika forum eller om att bjuda in till debatt i aktuella frågor. Det kan också handla om att skapa strukturer och processer som underlättar

69 35 (55) för andra aktörer, mötesplatser och arenor. Sådana insatser kan, om de utförs rätt, leda till en demokratisering av natur- och kulturarvet. Önskan har delvis sin grund i att många aktörer upplever en allt mer komplicerad omvärld när det gäller lagar och regler, bidrag, kompetenser et cetera, en förändring som drivs både av en mer internationell och en mer regional arena för natur- och kulturarvsfrågor. Figur 7. Vad ett framtida Västarvet bör göra enligt intressenterna Tema 2: Hur ska en stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet agera? Det andra temat lyfter frågan hur en stark regional aktör inom natur- och kulturarvsområdet ska agera och vilken typ av resurser som krävs för en sådan roll. De valda kategorierna är en drivande roll eller en mer stödjande roll samt i vilken utsträckning Västarvet ska nyttja externa eller interna resurser i sitt tillvägagångsätt. Insamlade data tyder på att det finns en tydlig önskan om en aktör med en tydligt stödjande roll som agerar med ett relativt lätt bagage av tillgångar och interna resurser. Många aktörer känner behov av råd, stöd och, i vissa fall, en samarbetspartner för att kunna fördjupa

70 36 (55) och/eller utveckla sin egen verksamhet. Det handlar bland annat om att hjälpa andra aktörer att utveckla sin egen kompetens och förmåga. Gällande tonvikten mot interna eller externa resurser finns det, bland den interna intressentgruppen, ett något större fokus på det egna ägandet av samlingar och nyttjande av interna resurser. Men genomgående visar alla intressegrupper en stor öppenhet och vilja att Västarvet bygger sin verksamhet kring externa resurser. Speciellt vid frågan om tillgång till samlingar, pekar resultaten på ett mer öppet förhållande vis-á-vis artefakterna. Frågan har olika aspekter kring bevarande och tillgång där frånvaron av förslag och tankar kring samlingar inte nödvändigtvis ska tolkas som ett ointresse utan som ett uttryck för att samlingarna tas för givna och en självklar utgångspunkter för verksamheten. Även så finns här en indikation om att intressenterna ser samlingar och främjande verksamhet som olika spår. Tanken är intressant att beakta i förslagsdelen. (Detsamma skulle även kunna gälla den expertkompetens som finns idag.) Intressenterna belyser även att det finns fördelar med en tonvikt mot externa resurser då detta kan skapa ett mer inkluderande och öppet förhållningssätt mot divergerande kulturströmningar. Här spelar även frågan om digitalisering in som gör det möjligt att på nya sätt ta till sig samlingar från hela världen. Figur 8. Hur Västarvet bör agera och med vilka resurser

71 37 (55) Tema 3: Var bör en stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet agera? Det tredje temat lyfter kombinationen av hur pass geografiskt samlad eller spridd verksamheten är i relation till huruvida verksamhet sker i egna lokaler eller i en mer rörlig och mobil verksamhet som möter brukarna där de finns. Alltså vilka arenor som bör utnyttjas i verksamheten. Det finns ett klart uttalat önskemål om att möta verksamheten där användarna finns, till exempel i skolan, på biblioteket och i befintliga samlingslokaler. Användarna kan också få tillgång till natur- och kulturarvet via mobila utställningar och temporära mötesplatser. Detta handlar här om att finnas på plats rent geografiskt, i varje del av regionen, i varje kommun men lika mycket om att finnas på de så att säga logiska platser där användarna finns, till exempel i kulturmiljön, i skolan, i föreningslokalen, på biblioteken et cetera. En intressant tanke som väckts under arbetet är att skapa, möjligen i samverkan med lokala aktörer som kommuner och/eller föreningar, ett flertal generiska möteslokaler som enkelt kan anpassas till olika typer av aktiviteter och som finns nära brukarna. För att öka Västarvets närvaro i regionens samtliga delar är det också önskvärt med ett decentraliserat förhållningssätt. Antagandet stöds primärt av att natur- och kulturarvet till sin natur är utspritt över hela regionen. Detta skapar en naturlig drivkraft att agera med stor geografisk spridning och med beslutsbefogenheter långt ut i organisationen för att underlätta arbete över stora geografiska avstånd och i nära samarbete med lokala aktörer. Figur 9. Prioriterade arenor och graden av geografisk spridning

72 38 (55) Tema 4: Hur ska en stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet finansieras? Det fjärde temat handlar om olika typer av finansiering och intäkter i relation till hur verksamheten agerar vis-á-vis intressenterna. En första reflektion kring Västarvets finansiering är att den upplevs som något otydlig av intressenterna. Det är inte alltid tydligt huruvida Västarvet uppträder som företrädare för regionen, som konsulent med en rådgivande funktion eller som konsult som säljer sina tjänster på en konkurrensutsatt marknad. Analysen tyder också på att intressenterna har vitt skilda önskemål på finansieringsmodeller beroende på vilka delar av Västavet intressenterna avser att nyttja. Ett exempel är den rådgivande verksamheten från konsulenter och hur en sådan verksamhet uppfattas i förhållande till konsulter. Vår slutsats är att det inte framkommit någon entydig modell som verksamheten bör välja. Det kan då tyckas något paradoxalt att ha med detta som ett tema i analysen. Vår tolkning är att detta delvis speglar den stora bredden på Västarvets verksamhet där de olika finansieringsformernas fördelar och nackdelar väger olika tungt i olika verksamhetsområden. Frågan om hur olika delar av verksamheten inom natur- och kulturarvsområdet ska finansieras framöver beror på val av framtida organisationsform. Ett mer definitivt svar får därför anstå tills vidare.

73 39 (55) 11. Förslag till övergripande organisation för ett utvecklat Västarvet I detta kapitel presenteras en tänkbar väg framåt för att stärka Västarvet. Förslaget tar sin utgångspunkt i intressenternas behov utifrån den valda metoden i översynen. Detta innebär att de förslag som framförs kan tolkas både som ett uttryck för hur organisationen ska upplevas av användarna och ett uttryck för en möjlig ny organisation. Inledningsvis återges de primära skälen för förslaget, därefter presenteras förslaget och slutligen ges en bild av hur en sådan förändring kan ske och vilka konsekvenser det kan föra med sig Diskussion kring Västarvets framtid Det är tydligt att en natur- och kulturarvsförvaltning inom Västra Götalandsregion behövs. Det finns inget i de data som behandlas i rapporten som tyder på att Västarvets verksamhet skulle vara överflödig intressentanalysen, omvärldsförändringar m.m. pekar på att verksamheterna inom Västarvet skapar värde för de externa intressenterna och att det är högst sannolikt att en stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet kommer att bli än viktigare i framtiden. Utredningen har utifrån ett externt intressent-perspektiv fokuserat på hur verksamheten i Västarvet bäst kan utvecklas. Utredningen ser att Västarvet bör utvecklas för att på bästa sätt möta de förändringar och underliggande strömningar i samhället som har identifierats. Utredningen har lagt särskild vikt vid ett antal observationer under arbetet med förslagsdelen. Den första är att regionen sannolikt kommer att utökas inom en överskådlig framtid genom att Halland och/eller Värmland inkluderas i Västra Götalandsregionen. En större region ger nya möjligheter genom att skapa en större resursbas och fler intressenter, men kommer också ställa nya krav på regionens natur- och kulturarvsorganisationer att vara tydliga med sina erbjudanden. En större region leder sannolikt till att Västarvet kommer att utökas med ny verksamhet, vilket leder till en ökad komplexitet inom organisationen som gör det svårare att bibehålla fokus och uppmärksamhet från organisationens ledning och medarbetare på alla ingående delar. Ett tydligt och mer specialiserat Västarvet är ett sätt att underlätta processen att inkludera nya natur- och kulturarvsaktörer från Halland och Värmland i Västra Götalandsregionens kulturella ekosystem. Utredningen bedömer även att regionens invånare kommer att uppvisa ett än större behov och vilja att nyttja Västarvets resurser kring regionens natur- och kulturarv, inte minst som en effekt av de trender som nämnts ovan. Detta talar för behovet av ett mer tydligt erbjudande och en tydligare organisation. Antagandet om behov av en ökad specialisering styrks även av att Västarvets intressenter talar för ökad specialisering av erbjudandet. Intressenterna ser få tydliga synergieffekter i Västarvets bredd i erbjudandet (även om dessa kan vara dolda för en utomstående). Utredningens bedömning är att den nuvarande organisationens delar kännetecknas av skillnader i verksamhetslogik, olika tidsskalor och, inte minst, olika affärslogik vilket hämmar

74 40 (55) organisationens tydlighet och utvecklingsmöjligheter. En ökad specialisering av organisationen är ofta grunden för ökad tydlighet mot användare, högre kvalitet i de tjänster som erbjuds samt en ökad möjlighet att fortsätta utveckla nya attraktiva erbjudanden och i slutändan mer värdeskapande för regionen och dess invånare. Samtidigt ska detta inte slå sönder de fördelar som synergier kan ge men som inte analyserats närmare i utredningen. Den andra observationen är att Västarvets intressenter söker en aktör som tydligare stödjer och främjar närliggande verksamheter inom ideell sektor, näringslivet och offentlig sektor. Det handlar bland annat om att på bred front stödja ansträngningar att bevara och utveckla den nya regionens natur- och kulturarv. Utredningen anser att detta ligger väl i linje med den pågående rörelsen att demokratisera kulturarvet då en stödjande roll på ett bättre sätt kan möjliggöra framväxten av allas kulturarv. Vårt huvudförslag är således en stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet i Västra Götaland med tydligt avgränsade och specialiserade verksamheter Specialisering för att möta intressentbehov En följd av förslaget är att den nuvarande organisationen behöver anpassas och renodlas för att möta den behovsbild och de omvärldsförändringar som identifierats. Vårt förslag är en uppdelning i tre skilda enheter. Förslaget är en konsekvens bland annat av att det utifrån ett externt perspektiv saknas tydliga synergier, att de olika delarna är mer kända än helheten och att det är svårt att bygga nytt framåt med ett stort bagage. Konkret innebär vårt förslag att dagens Västarvet delas upp i tre tydliga delar: 1. En funktion som stödjer och främjar Denna funktion blir i mångt och mycket en stödjande kunskaps- och processorganisation som även erbjuder konkret stöd i olika form. Personalen har bred kompetens om naturoch kulturarvsfrågor men behöver inte i alla lägen och situationer ha djup specialistkompetens inom specifika områden. Viktiga områden är policy och politik, finansiering, trender och omvärldsanalyser, förståelse för ideell sektor, näringsliv och offentlig sektor samt projektledning och -styrning. Här finns beställarkompetens, pedagogisk kompetens et cetera. Funktionen blir snabbrörlig och har perspektivet att skapa resultat på kort och halvlång sikt i samverkan med många olika aktörer från skilda delar av samhället 2. En funktion med fokus på att visa, bevara och vårda Denna funktion omfattar museer och besöksmål och får ett tydligt uppdrag att bevara och förvalta samlingarna och de speciella lokaler som i många fall har en nära koppling till samlingarna. Den nya bevarandeorganisationen kännetecknas av djup kunskap om samlingarna, om bevarandefrågor inklusive de viktiga frågorna om digitalt bevarande, utställningar och pedagogisk verksamhet et cetera. I funktionen finns en djup specialistkompetens i många frågor som baseras på ett nära samarbete med universitet och högskolor. Perspektivet är att bevara och utveckla och att tillhandahålla material för

75 analoga och digitala utställningar i egen eller andras regi inom och utom regionen. Tidshorisonten är lång till mycket lång (hundratals år) sikt. 41 (55) 3. En funktion med fokus på att erbjuda spetskompetens Funktionen har en tydlig profil där specialisttjänster och produkter erbjuds aktörer inom Västra Götalandsregionen och i viss mån nationellt. Funktionen kännetecknas av hög kompetens och tydliga produkter och tjänster som utvecklas kontinuerligt. Funktionen ligger i framkanten vad gäller utveckling av kompetens, tjänster, produkter och metoder. Utifrån denna roll skapar sig funktionen en position där man erbjuder sin unika kompetens i form av tydligt paketerade tjänster på lokal, regional och nationell nivå. En möjlig fördel med att särskilja denna verksamhet är att eventuella juridiska och ekonomiska risker inte drabbar närliggande verksamheter. Västarvet idag (basscenario för jämförelse) 1. stödjer och främjar 2. Visa, bevara och vårda 3. Spetskompetens Driva museer och egna besöksmål Ja, äger och driver - Ja, äger och driver - Bevara samlingar Ja, egna experter och samlingar - Ja, egna experter och samlingar - Utveckling av besöksmål Ja, egen kompetens Ja, genom att samverka, ta initiativ och främja Delvis. Utvecklar andra besöksmål i samarbete med Västarvet - Ambulerande utställningar Ja, egen kompetens Ja, genom att samverka, ta initiativ och främja Möjligen delvis. I så fall troligen genom samverkan med funktion 1 - Pedagogisk verksamhet Ja, egen kompetens Ja, genom att samverka, ta initiativ och främja Ja, i egna museer och besöksmål - Konsulenter Ja, egen kompetens som ställs till förfogande för andra aktör Egen kompetens som ställs till förfogande för andra aktör - - Konsulter Ja, egen kompetens som säljs på marknaden - - Ja, fokusering på utveckling av tjänstebaserade verksamhet Tabell 10. Sammanställning av uppdrag hos föreslagna funktioner. En bild om de tre funktionernas relativa storlek kan erhållas om årets budget för Västarvet delas upp i tre delar utifrån de olika organisatoriska enheter som finns idag. Uppskattningen kan synas grov men ger en indikation om omslutning och personalkostnader.

76 42 (55) Intäkter Andel Personalkostnader Andel Helårstjänster Stödjer och främjar tkr 20 % tkr 19 % 35 Visa, bevara och vårda tkr 49 % tkr 50 % 80 Spetskompetens tkr 31 % tkr 31 % 35 Summa tkr 100 % tkr 100 % 150 Tabell 11. Approximativ fördelning av årets budget och helårstjänster på föreslagna funktioner (gemensamma kostnader har här fördelats lika mellan de tre funktionerna) Förslag till fördjupning och nästa steg En möjlighet är att skapa tre tydligt definierade verksamhetsdelar inom ramen för en fortsatt sammanhållen helhet. Ett sådant steg skulle kunna vara inledningen på ett mer genomgripande arbete kring organisation och struktur. Det är i så fall viktigt att låta reformen ta tid och att noga belysa alla faktorer som kan påverka arbetet. Här vill vi särskilt lyfta frågan om kommande regionreform som sannolikt kommer att ge nya förutsättningar för miljö- och kulturarvsfrågorna inom regionen. Om en omorganisation i enlighet med detta förslag genomförs kan det finnas skäl att reflektera kring om även andra organisatoriska enheter inom regionen kan påverkas, särskilt Kultur i Väst. Här finns särskilt skäl att granska den genomlysning av Kultur i Väst som skett parallellt med denna översyn. På samma sätt finns skäl att fundera kring möjligheterna till samverkan med de två stiftelsemuseer som nyligen lämnat Västarvet. En sådan analys ligger dock utanför det nu aktuella uppdraget.

77 43 (55) 12. Avslutande kommentarer Utgångspunkten för utredningen har varit uppdragsbeskrivningens formulering om att nya former måste därför sökas som medger ett regionalt arbetssätt där kompetenser ställs till förfogande över de gamla länsgränserna. Västarvet ska fortsatt vara en kraftfull aktör med uppdrag att utveckla såväl de ingående och/eller medverkande enheterna som sambanden till organisationslivet och hela det omgivande samhället. Utifrån de resultat som framkommit i den intressent-baserade analys som genomförts och som bekräftats i de identifierade omvärldsförändringarna ser utredningen att de förslag som förts fram ger Västarvet möjlighet att utvecklas, stärkas och genom specialisering skapa mer värde för såväl direkta intressenter som Västra Götalandsregionen i stort.

78 44 (55) 13. Referenser Carat (2013) Kännedomsundersökning - Västarvets regionala verksamhet nov/dec 2013 Carat (2014). Kännedomsundersökning - Västarvet nov 2014 Digisam. (2014). Digitalt bevarande vid kulturarvsinstitutioner Nulägesanalys och framtida behov. Hämtat från rvsinstitutioner_nulagesanalys%20och%20framtida%20behov.pdf Digisam. (2015). Digitalisering av kulturarvet - Nuläge och vägval. Hämtat från ge_och_vagvalsfragor.pdf Europarådet (2005) Council of Europe Framework Convention on the Value of Cultural Heritage for Society. Hämtad på /conventions/treaty/199 Ghilardi, L. (2003). Cultural Planning: An Integrated Approach to Cultural Development. Google Inc. (den 12 feb 2015). Google Cultural Institute - About us. Hämtat från Gullers Grupp (2015) Kännedomsundersökning av Västarvets regionala tjänster 2015 Konkurrensverket (2016) Påstått konkurrensproblem Studio Västsvensk Konserverings offentliga säljverksamhet (Dnr 721/2014) Kulturrådet (den 30 mars 2015) Kultursamverkansmodellen - Regional kultursamverkan. Hämtat från Länsstyrelsen (den 30 mars 2015) Västra Götaland i ett förändrat klimat. Hämtad på och maincol1/file/framtidsklimat_i_v%c3%a4stra_g%c3%b6talands_l%c3%a4n_klim atologi_nr_24.pdf PESTLE (2016) What is PESTLE Analysis? A Tool for Business Analysis. Hämtad på Riksantikvarieämbetet (2003) Plats, drivkraft, samhällsprocess - Vad gör kulturarvet till en resurs för hållbar regional utveckling? Hämtad på Riksantikvarieämbetet (2010) Trender i tiden : Riksantikvarieämbetets omvärldsanalys. Hämtad på pdf

79 45 (55) Riksdagen (2105) Är samverkan modellen? En uppföljning och utvärdering av kultursamverkansmodellen. Hämtad på Sacco, Ferilli, & Blessi (2012) Culture 3.0: A new perspective for the EU active citizenship and social and economic cohesion policy. The cultural component of citizenship, Sacco, P. L., & Blessi, G. T. (2007) European culture capitals and local development strategies: Comparing the Genoa 2004 and Lille 2004 cases. Homo oeconomicus 24(1), SOU (2015) Ny museipolitik - Betänkande av Museiutredningen 2014/15. Statens Offentliga Utredningar, Stockholm. Turistrådet i Västsverige (den 6 April 2016). Turistrådets Affärsmodell. Hämtat från Affarsmodell/ Strannegård, E., & Stenström, L. (2013) Kreativt kapital. Sveriges kommunikatörer (den 30 mars 2015) 7 trender inom hållbarhet som påverkar kommunikationen Hämtad på trender-inom-hallbarhet-som-paverkar-kommunikationen-2015/ Sveriges radio (2015) Kulturministern lanserar kulturarvsproposition i Almedalen. Hämtad på VGR (2012) En mötesplats i världen. Hämtad från ts%20i%20v%c3%a4rlden%20- %20Kulturstrategi%20f%C3%B6r%20V%C3%A4stra%20G%C3%B6taland% %20-.pdf och (ett mer publikt format) VGR (2013a) Västra Götaland Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Hämtad från _rf.pdf VGR (2014a) Riktlinjer för kulturnämndens strategiområde Öka internationaliseringen,. Hämtad från %20O%CC%88kad%20internationalisering.pdf VGR (2014b) Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Västarvet Hämtad på

80 46 (55) VGR (2015a) Årsredovisning 2014 Västarvet. Hämtad på avdelningen/%c3%85rsredovisning/v%c3%a4starvet%20%c3%a5rsredovisning% pdf VGR (2015b) Delårsrapport mars 2015 Västarvet. Hämtat från avdelningen/rapporter/v%c3%a4starvet%20del%c3%a5rsrapport%20mars% pdf VGR (2015c) Delårsrapport augusti Hämtat från avdelningen/rapporter/v%c3%a4starvet%20del%c3%a5r%20augusti% pdf VGR (2015d) Översyn av Västarvet med förslag till framtida övergripande organisation. Uppdragshandling. VGR (2015e) Västra Götaland regionala kulturplan Hämtat från 02_kulturplan_web.pdf VGR (2015f) PM Fråga om Studio Västsvensk Konservering, Västra Götalandsregionen, avdelning ärendesamordning kansli, juridiska enheten VGR (2016) Uppföljning av Västarvets verksamhetsplan 2015 Västarvet.se (den 4 februari 2015) Västarvet - Om oss. Hämtat från

81 47 (55) Bilaga 1: Deltagande organisationer på arbetsmöten Följande organisationer deltog i arbetsmötena för externa intressenter: Ideell sektor KulturUngdom Naturskyddsföreningen NAV - Industrihistoria och arbetslivsmuseer i Väst Skaraborgs hemslöjdsförening Studieförbundet Vuxenskolan Sveriges hembygdsförbund Västergötlands Hembygdsförbund Västra Götalands bildningsförbund Näringslivet Dalslands kanal Projektet "En röst åt slöjdföretagarna" Turistrådet Västsverige Västsvenska handelskammaren Offentlig sektor ADA ArtDatabanken / Sveriges lantbruksuniversitet Handelshögskolan, Göteborgs universitet Institutet för historiska studier, Göteborgs universitet Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet Kulturrådet Länsstyrelsen Nämnden för hemslöjdsfrågor Sveriges lantbruksuniversitet Tillväxtverket Region Skåne Riksarkivet / Digisam

82 Bilaga 2: Dokumentation av arbetsmöten med intressenter Arbetsmöte #1: Ideell sektor En av deltagarna konstaterade att det är mycket som står på spel idag i natur- och kulturarvssammanhang. Vilka vägar finns att gå? Hur ska natur- och kulturarvet bli en viktigare och större del av samhället? 48 (55) Kulturarvet är individuellt, men också kollektivt. Även regioner, föreningar, företag och organisationer har sitt kulturarv. Hur skapar vi en känsla av samhörighet utan att utesluta någon? Migrationen väcker frågan om att bli del av ett nytt natur- och kulturarv och samtidigt vara en del av sitt tidigare arv. Traditionellt har museerna haft i uppdrag att samla, beskriva, bevara och visa upp. Vi konstaterar att utställningsmediet i stark förändring, inte minst som en följda av digitaliseringen. Samtidigt finns nya perspektiv: kulturarv som en viktig turistattraktion, renovering och bevarande som en betydande del av byggsektorn. Det som ibland tidigare setts som en ekonomisk börda eller en plikt mot historien har blivit en ekonomisk möjlighet. Det är viktigt att involvera medborgarna i arbetet med natur- och kulturarvet. En sådan decentralisering är inte sparåtgärd. Engagemang i natur- och kulturarvsfrågor ses mer och mer som en hälsofråga. Människor som söker arbete kan finna arbetsuppgifter och utbildning. Intresset för miljö och hållbarhet är direkt koppla till natur- och kulturarvsfrågorna. Digitaliseringen ökar tillgänglighet och ändrar grunden i relationen mellan professionella och ideella inom kultursektorn. Kulturarvet kan användas som ett redskap för att ta tag i ett utanförskap som växer och riskerar att bli ett växande problem. Frågan är hur vi kan öka det folkliga deltagandet på alla nivåer av natur- och kulturarvsområdet? Flera personer påpekade att ett kluster som även omfattar folkbildning och skolan skulle vara värdefullt. Detta är aktörer som har mycket att lära av varandra. IT finns och behöver användas på smarta sätt. En viktig utvecklingslinjer är datakällor som kan prata med varandra och till exempel göra det möjligt att söka på platser, personer och händelser. Semantiska integration lyftes som en möjlig lösning för sådan samverkan. Här krävs ofta nationell samverkan och överblick för att skapa kostnadseffektiva och skalbara lösningar. Kompetensfrågan lyftes av flera, inte minst inom området digitalisering och IT. Flera deltagare såg ett behov av ökad processorientering och av att sätta horisontella mål. Verksamheten hos de respektive deltagarna (organisationer och enskilda) kan då bygga en helhetssyn och en idé om samverkan: hit vill vi! Frågan om att mäta nyttan med natur- och kulturarvet diskuterades. Det betonades att det handlar om att mäta kvalitativa och mjuka faktorer som hur människor mår, delaktighet, möjlighet till påverkan och inflytande et cetera. Svårt men inte alls omöjligt att mäta!

83 49 (55) Vad är civilsamhället? Färre än man tror kan svara på frågan. Det är viktigt att förstå varandras vardag och verklighet som grund för samarbete. Civilsamhället har till exempel ofta behov av kunskap och kompetens. Det är viktigt för civilsamhället att det kommer ut något konkret ur samarbetet. Det får inte bara bli metodutveckling och rapporter som hamnar i bokhyllan. Vare sig det handlar om forskning konstruktion eller utveckling måste det kunna användas, bli en konkret produkt. En möjlig roll för en regional aktör skulle, ur detta perspektiv, kunna vara att agera som konsult (eller konsulent) till verksamheten i föreningar. Ett delvis annat perspektiv är att koppla historia och kulturarv mot framtiden genom deltagardemokratiska processer i syfte att involvera och engagera människor i samhället. Idag råder brist på bland annat unga i delar av föreningslivet. Här finns alla anledning att fundera på vad det är för språk som används i kommunikationen och vilka normer som råder. En regional aktör inom natur- och kulturarvsområdet för inte bara ha fokus på besöksmål. Det är viktigt att ta sig ut i samhället, att samverka och röra på sig, träffa nya målgrupper et cetera (gäller både inom regionen och inom delar av regionen). Flera lyfte frågan om marknadsföring och samordning kring kommunikationen. Hur når man ut? Vad ska synas? Hur ser material ut? Vilket språk används? Utan samordning finns risk för spretiga budskap. Det handlar också om att skapa debatt och om att våga problematisera natur- och kulturarvet. Ytterligare ett efterfrågat området är stöd för kunskapsuppbyggnad om äldre teknik och hantverk. Det handlar både om att bevara historien och om att utveckla mot framtid. En mer konkret möjlighet är att ta fram pedagogiska paket som kan riktas mot till exempel skolor, kanske i syfte att bygga en ny typ av kulturskola, en kulturarvsskola och en idébank, framför allt från yngre. Flera framhöll betydelsen av en regional resurs med en tydlig roll som konsulent. En utmaning är att skapa en organisation som kan svara upp mot de möjligheter och den efterfrågan som finns. Samverkan är viktigt och är spelar konsulterna en viktig roll. Deltagarna såg följande möjligheter till konkreta insatser: möte om ansvarsfördelning mellan olika aktörer, vem kan göra vad? involvera unga genom föreningslivet, riktade projekt och dedikerade personal samverka med kulturföreningar i socioekonomiskt utsatta områden bidra med kompetenser till föreningslivet, gärna i samverkan med folkbildningens aktörer samverka med folkbildningens organisationer (t.ex. i att ta fram studiecirkelmaterial) och föreningar aktiva inom natur- och/eller kulturområdet skapa möten över kulturgränser utifrån specifika sakområden som till exempel slöjd dra nytta av möjligheterna med medborgarforskning ideell sektor är tydlig med att lyssna och mötas, integration, samverkan och regional utveckling är viktigt i sektorns relation till regionen

84 50 (55) En observation är att frågor som vem som äger besöksmål, vem som driver och förvaltar lokaler et cetera och vem som förvaltar och bevarar samlingarna inte berördes av gruppen. Arbetsmöte #2: Näringslivet Diskussion började med inspelet att Sverige ligger högt upp i ranking både när det gäller innovation och kulturutövande. Finns det en relation mellan hur innovativ och kultur? Idag är kulturnäring och kulturföretag en stor bransch, större än bil och IT-industri. Närliggande är det som kallas kulturstyrd utveckling. Ett exempel är Linz i Österrike. Staden har medvetet använt kultur som kraft i en omvandlingsprocess som ändrar stadens identitet, skapar nya jobb et cetera. Staden har konsekvent försökt knyta ihop stadens kulturella infrastruktur och därför kan man tala om en kulturstyrd utveckling. År 1974 klubbades en ny kulturpolitik igenom. Idag har kulturen fått en vidgad roll: kultur är en utvecklingskraft, inte grädde på moset. Man talar ibland om tre nivåer när det gäller relationen kultur/konst och pengar: Kultur 1.0: kulturen är beroende av ekonomiskt stöd (mecenater) Kultur 2.0: för ca 100 år börjar kultur leda till tillväxt och nya jobb och kulturnäring blir en ekonomiskt viktig sektor. En orsak är till den utveckling är den tekniska utvecklingen som ändrar gränserna för konsumtion av kultur. Kultur 3.0: gränsen mellan producent och konsument blir otydligare, den som konsumerar kultur ena dagen skapar själv kultur dagen därpå. Tekniken sätter inga gränser och kultur genomsyrar vardagsliv och samhälle. Just nu lever vi samtidigt i alla tre epoker. Det blir problematiskt: vad är kultur och vad är inte kultur och på vilken nivå? Flera deltagare lyfta frågan om natur- och kulturmiljöerna inom regionen. Vilka kommersiella möjligheter finns? I bland finns kulturlämningar (till exempel hällristningar). Frågan är hur ser det ut med tillgänglighet och marknadsföring? Grunden i förbättring är, ur ett turistperspektiv, inte att produkterna inte finns utan hur de tilltalar marknaden. Produkten måste vara tillräckligt bra, tillgänglighet, vara en del av en infrastruktur och så vidare. Det handlar om att paketera erbjudanden och tjänster. Här det viktigt med lokal samordning och samordning med markägare. Västarvet kanske kan vara en samordnande partner som lokala aktörer kan vända sig till? En deltagare beskrev sin drömbild som en aktiv aktör med en utvecklad samordningsroll gentemot branschföreträdare och enskilda entreprenörer. Entreprenörerna behöver ofta hjälp med sin storytelling. Det är idag en konkurrensfördel att kunna ladda sina produkter med historia. En utmaning är att kombinera kravet på fakta med en engagerande story. Många entreprenörer idag vill förknippas med en bra miljö och med en historia. En tydlig historia kan locka även andra typer av företag och organisationer. Många företag talar idag om att bättre kunna utnyttja den geografiska platsens historia. Här finns möjligheter för framtida varumärkesbyggande. Hur kommer en aktör inom natur- och kulturarvsområdet in i detta? Historien är ofta lättillgänglig och man kan jobba med att stärka varumärken genom att lyfta fram historien.

85 51 (55) Ur ett näringslivsperspektiv är det viktiga att skapa en attraktiv region så att till exempel kompetensen stannar i regionen. Det handlar både om att skapa kompetens och behålla den. Det är viktig med ingångar och kopplingar till universitet och högskolor. Ett exempel på en attraktiv region är Brodalen dit många väljer att flytta eftersom det finns goda möjligheter till klättring där. Människor flyttar in när friluftsliv och turism går hand i hand. Andra viktiga roller som kräver en samordnad insats är att värna om det gamla när det sker om- och nybygge och att fungera som en lots i arkiven åt företag som vill veta mer om sin historia. Det är viktigt att positionera sig och bestämma vart man vill vara. Ett övergripande begrepp i diskussionerna vara stöd. Det kan handla om att fungera som kunskapsbank, om att ha kunskap om konsekvenser av handlingar eller om att stå för en kontinuitet i kunskap och kunskapsdokumentation. Små företag behöver ibland stöd i att tänka strategiskt. Kan en aktör inom natur- och kulturarvsområdet vara ett stöd här? Det kan handla om att se saker mer övergripande, om att etablera nätverk och skapa mötesplatser och forum. Ibland kan det handla om konkret stöd till exempel i att förstå sin egen resultat- och balansräkning och förstå bolagets utvecklingspotential. En replik på detta är att det är viktigt att ställa sig frågan vad som behöver göras och vad som inte behöver göras. Är det kanske så att vissa områden går att släppa till förmån för andra aktörer som gör det minst lika bra? Även så krävs förstås en beställarkompetens. Gruppen lade ut sina resultat på en tidslinje: I närtid: stöd gällande innehåll / storytelling, samordning På halvlång sikt: strategisk översikt / infrastruktur / koppling till platsutveckling, kulturella näringar och fysisk planering På längre sikt: stöd till företag Deltagarna såg följande möjligheter till konkreta insatser: strategisk översikt / storytelling / koppling till platsutveckling och kulturella näringar, det behövs en dedikerad tjänsteman som arbetar med utveckling av företag inom natur- och kulturarvsområdet koppling av turistöversiktsplanering och kulturöversiktsplanering få in kultur i samhällsplaneringen och i regional översiktsplanering stöd kring storytelling, till exempel ett register för dokumentation kring fastigheter, var man hittar mer info, vem som vet mer et cetera stöd innehåll storytelling, en sak är att sitta på fakta men hur paketerar man detta? samordning av (vandrings)leder som går igenom flera kommuner. Krävs även tvärgående samordning, till exempel vad gäller kollektivtrafik

86 52 (55) Gruppen noterade avslutningsvis att det är angeläget att se till att man inte gör samma saker som andra organisationer. Det är bättre att gå hand i hand istället för att gå bredvid varandra och göra samma saker parallellt. Även här kan vi notera att frågor som vem som äger besöksmål, vem som driver och förvaltar lokaler et cetera och vem som förvaltar och bevarar samlingarna inte berördes av gruppen. Arbetsmöte #3: Offentlig sektor Flera deltagare lyfte behovet av en bättre regional överblick ur ett Västra Götalandsperspektiv. Hur kan man få till en transparens som visar pågående samverkan? Hur kan man få en synergi mellan aktörer som får stöd? Ska naturarv och kulturarv hanteras tillsammans eller som två frikopplade områden? Gruppen såg fördelar med att koppla samman natur- och kulturarvsfrågor Flera uttryckte svårigheter när det gäller att veta var kompetenser finns och uppdrag ligger inom natur- och kulturarvsområdet i allmänhet. Viktigt med tydlighet om vem som har ansvar för olika frågor. Finns så många organisationer att vända sig till och det gör det svårt. I Stockholm och Uppsala finns många organisationer som verkar inom området naturvård. I Göteborg finns färre aktörer. Vi ser nu en snabb urbanisering där miljön blir något främmande. Behövs insatser för att ge barn och unga mer kunskap om naturen. En stark regional aktör inom natur- och kulturarvsområdet skulle kunna fungera som en samlad kunskapsorganisation på natursidan. En förutsättning är duktiga pedagoger som kan förmedla denna kunskap. På länsstyrelsen finns ett behov av att det i kommuner finns byggnadskompetens. En möjlighet vore att erbjuda en tjänst kommunerna kan köpa in tjänsten som kommunantikvarie. En deltagare förde fram synpunkten att världsarvet i Tanum är en fråga som kan kräva särskild överväganden vid en organisationsförändring. En bredare diskussion gällde frågan vad fyller olika aktörer för funktion? Vad saknas i dagens organisation Västarvet? Ett förslag är att arbeta mer integrativt och erbjuda tvärsektoriell service. Det behövs en unik kompetens, men vilken är den kompetensen? Svaret är kanske samverkanskompetens. I dag saknas aktörer som vågar driva riskprojekt och som kan driva projekt i områden där ingen annan har möjlighet att agera. En starkare aktör i detta hänseende skulle betyda mycket för regionens utveckling. Riskprojekt kan också vara en arena för metodutveckling i samarbete med universitet. Traditionen att driva riskprojekt behöver komma tillbaka. Det handlar också om att identifiera olika kompetenser (till exempel hantverkare) som finns inom regionen och ge dem förutsättningar så att de kan verka inom sitt hantverk. Här skulle samarbeten kunna skapa synergier och möjligheter till integration, till exempel genom kompetensnätverk, gemensam marknadsföring, utbildningar och sociala nätverk. Olika aktörer har olika uppdrag. Vissa myndigheter vänder sig inte i första hand till allmänheten. Här skulle en aktiv aktörer inom natur- och kulturarvsfrågor kunna fylla en roll.

87 53 (55) Intresset för hållbarhet skapar förutsättningar för byggnadsvård och en hållbar stadsutveckling. Handlar om att göra saker med god kvalitet. Göteborg har ibland präglats av en motsättning mellan det gamla och det nya. Vi behöver istället se det som en lång process för att främja god livskvalitet. Stadsutvecklingen behöver bli mer mångfacetterad. Det är fullt möjligt att aktuella omvärldsförändringar inom miljöområdet på sikt kan öka intresset för natur- och kulturarvet vilket leder till högre krav på verksamheten och ökar behovet av mer resurser. En viktig förändring är att skapa tydlighet kring roller och relationer till andra regionala aktörer. Det pedagogiska uppdraget och utåtriktat arbete lyfts också fram liksom att erbjuda stöd till kommuner. En fråga som skapade diskussion var digitaliseringen och hur vi kan digitalisera mer och bättre. Finns mycket att göra som att arbeta pedagogiskt med digitala resurser och utveckla spel. Användningen av creative commons-licenser gör det möjligt att tillgängliggöra det material som finns på ett tydligt sätt samtidigt som det möjliggör för fler personer att få tillgång till materialet. Ett insatsområde är att nå ut till barn och unga. Det pedagogiska arbetet ska kopplas ihop med kultur- och miljöarbetet. Det är värdefullt med museipedagoger som kommer ut i kommunerna. Då sprids kunskapen till lokala tjänstepersoner. Här kan finnas möjlighet till synergier mellan museum, å ena sidan, och mer uppsökande och stödjande verksamhet, å andra sidan. Det krävs strategiska och styrande strukturer ut i regionen som ger stöd i aktiviteter och stöd till lokala tjänstepersoner. Flera uttryckte också önskemål om mer samordning kring kulturoch naturvård och en tydlig regional struktur. Det kommer att krävas en medveten kunskapsuppbyggnad där digitala verktyg och innovativa lösningar och metoder spelar en viktig roll. Detta kräver, i sin tur, tid, energi och fokuserat arbete. En utmaning är prioritering visavi befintlig verksamhet. EU är en samverkanspartner, inte minst vad gäller finansiering av olika verksamheter. Kan det finnas behov av en tjänst som EU-samordnare? Hur når vi ut till nya målgrupper och nya marknader? Vilka riktade satsningar krävs riktade mot nya svenskar? Hur jobbar vi med ungas innovationskraft? Det krävs löpande omvärldsanalyser, mötesplatser, verkstäder och arbete med mångfaldsfrågor. En aktiv samverkan med civilsamhället är ett sätt att nå ut till stora grupper människor. Kan samordning ske i form av referensgrupper och advisory boards? Det behövs generalister och strategier för att få till samverkanskanalerna. Kan båtar, marinarkeologi och flera helgon vara sätt att synliggöra regionen? Deltagarna såg följande möjligheter till konkreta insatser: utveckling av ett landskapsobservatorium med tillhörande laboratorium ett naturrum i Slottskogen, en port in i natur- och kulturarvet där allmänheten rör sig

88 54 (55) förstärkt verklighet 4 som grund för en ny kulturarvspedagogik kopplad till den digitala tekniken inrätta två generalisttjänster som samordnar och utvecklar inrätta två tjänster för koordinering inom regionen verka för en tydligare roll- och ansvarsfördelning inom regionen Arbetsmöte #4 och #5: tjänstepersoner och förtroendevalda En fråga som diskuterades var hur en stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet kan stödja olika processer i samhället. Frågan har en koppling till en annan fråga: vilket kulturarv ska bevaras? Här spelar även ratificeringen av Farokonventionen in med sitt fokus på en demokratiseringen av kulturarvet. En konsekvens blir att det krävs en ökad närvaro där man inte finns idag (bland annat landsbygd och förorter). En annan fråga var vad konsekvenserna av att vara mer inkluderande är. Finns det en risk att man att ju mer inkluderande man är desto mer exkluderar man andra grupper? Det är viktigt att organisation speglar det samhället vi lever i. Här krävs insatser för att bredda kompetens och perspektiv. Ska den nu organisationen vara en prosument? Det handlar om att inte bara vara en expertorganisation utan en stödjande funktion som arbetar med att utveckla den expertis som finns i samhället och i regionen. Många invånare känner till besöksmålen och inte Västarvet. Vad innebär det? Kan det finnas en styrka i att dela upp verksamheten i en publik och en regional del? Det kan vara så att det inte spelar någon större roll även om andra menar att det i så fall skulle vara svårt att behålla expertrollen. Kanske en ny aktör skulle vara en huslös organisation? Ligger styrkan i att driva digitala och rörliga utställningar medan besöksmålen har andra huvudmän? Samtidig fungerar husen som fysiska mötesplatser. Frågan om nyttan med att samordna natur- och kulturarvsfrågor diskuterades. Det noterades att landsbygden och det gröna naturarvet borde lyftas fram mer rent allmänt. Några förslag som framfördes var att den nya aktören ska vara ett stöd för alla i regionen och ett fönster mot internationella aktörer. En annan viktig aspekt är kunskap och bevara samlingarna. Ett tredje uppdrag är att vara en röstbärare som vågar ta en aktiv del i debatten om natur- och kulturarvet. Andra förslag är att ge stöd i samband med fysisk planering och kompetensstöd vid kommunal utveckling. Det kan också handla om att ge alla möjlighet att berätta sin berättelse. Farokonventionens budskap bör hörsammas. Vidare handlar det om att stötta i arbetet med näringslivsutveckling vilket kan kräva ny kompetenser. Det finns behov av att kunna kompetensväxla inom organisationen för att möta nya samhällsutmaningar. På samma sätt måste uppdrag som organisationen får vara följsamt när samhällets förändras. 4 På engelska augmented reality, se t.ex.

89 55 (55) Skolan kan få stöd i form av pedagogiskt utbyta och pedagogutbildningar. Kombinationen natur- och kulturarv var en av grundpelarna när Västarvet bildades. Det bör förbli så och det bör bli mer tydligt i framtiden. Detta kräver att det gröna kulturarvet och kulturlandskapet får en starkare koppling till verksamheten i framtiden. Man bör inte underskatta den digitala mötesplatsen. Mycket kan tillgängliggöras med digitalisering: samlingar, utställningar och mötesplatser. En fråga är hur kan samlingarna kan vandra runt och komma till brukarna istället för att vara fasta och otillgängliga, åtminstone för vissa? Ett sådan nytt förhållningssätt kommer att påverka samlingarna. Därför är det viktigt att noga värdera alla samlingar. Frågan är inte enkel. Frågan om vad som är vårt natur- och kulturarv återkommer. Det är inte en fråga där förtroendevalda eller tjänstepersoner kan sätta ner foten utan något som utformas av innevånarna i regionen. Detta gör frågan dynamisk över tiden. Det noterades också att det kan vara svårt att skilja på människans påverkan på naturen och hur naturen påverka hur vi byggt vår kultur. Professionell och ideell kultur är två aspekter på samma fråga. Det är viktigt att främja samarbete och samverkan mellan alla som är aktiva inom området. Grupperna berörde även ett antal organisationstekniska frågor kring Västarvets storlek, avgränsningar och ingående delar (i sammanhanget nämndes bland annat Göteborgs botaniska trädgård, Innovatum som en aktör inom kulturarvsentreprenörskap och Kultur i Väst). Konkreta förslag vara att stärka förmågan att utreda vem som gör vad och sen kommunicera detta på ett tydligt sätt till brukare/omvärlden. Ett annat konkret förslag är att inrätta ett contact center för natur- och kulturarvsfrågor inom regionen.

90 ÄRENDE NR 3

91 1 (2) Remissyttrande För varje människa Datum Diarienummer KUIV Ert diarienummer RS Regionstyrelsen För varje människa Kommittén för mänskliga rättigheter har på uppdrag av regionstyrelsen tagit fram ett förslag till samordnad regiongemensam handlingsplan för arbetet med mänskliga rättigheter. Synpunkter på handlingsplanen önskas senast den 23 september. Styrelsen för Kultur i Väst har behandlat förslaget till handlingsplan vid sitt möte 21 september. Styrelsen är positiv till förslaget som helhet och bedömer att handlingsplanen kommer att vara ett väl fungerande stöd i förvaltningens arbete inom dessa frågor. Så vitt vi kan bedöma anges korrekt nämnd/styrelse som ansvarig för de olika åtgärderna. Åtgärderna bedöms relevanta och välformulerade. Vi saknar ingen åtgärd i handlingsplanen. Som kulturförvaltning stödjer vi självklart Rätten till kultur som en av de fyra rättigheter som särskilt uppmärksammas i handlingsplanen, och ställer oss bakom förslaget till åtgärder inom åtgärdsområde 7. Vidgat deltagande i kulturlivet. Dock kan vi reflektera något över åtgärd 7.1 Integrera mänskliga rättigheter och riktlinjerna för vidgat deltagande i uppdrag och andra stödformer från kulturnämnden. Åtgärden i sig stödjer vi självklart. Reflektionen handlar mer om styrning, verkan och uppföljning kan bli tillräcklig av en så vittomfattande formulering. Den kvalitativa uppföljningen (7.1.2) blir en utmaning för alla aktörer. Åtgärderna 7.2 och 7.3 är å andra sidan klart avgränsade och tydliga. Kultur i Väst föreslår att kommittén överväger möjligheten att bearbeta förslag 7.1 för att avgränsa och tydliggöra, förslagsvis genom att dela upp åtgärden i flera delar. Kultur i Väst arbetar redan i nuläget med vidgat deltagande och mänskliga rättigheter som ledstjärnor. Handlingsplanen bedöms därför inte medföra några större konsekvenser för vår del mer än att den kommer att stödja oss i vårt arbete. Vi bedömer inte heller att nya medel kommer att krävas för vårt arbete med detta. Styrelsen för Kultur i Väst Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

92 Remissyttrande från styrelsen för Kultur i Väst, (2) Roland Karlsson ordförande Magnus Bäckström förvaltningschef

93 Ämne: Remiss: För varje människa handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen (Diarienummer RS ) Hej! Kommittén för mänskliga rättigheter har på uppdrag av regionstyrelsen tagit fram ett förslag till samordnad regiongemensam handlingsplan för arbetet med mänskliga rättigheter. Syftet med handlingsplanen är att kraftsamla kring ett antal prioriterade mål och åtgärder under planperioden, för att få största möjliga effekt i arbetet med mänskliga rättigheter. Till varje åtgärd finns indikatorer. Majoriteten av indikatorerna följs redan i dagsläget regelbundet men i och med handlingsplanen kommer de följas upp samlat 2018 samt Handlingsplanen har tagits fram i samråd med verksamheter inom Västra Götalandsregionen och organisationer i civilsamhället. Regionstyrelsen vill nu ha synpunkter på handlingsplanens innehåll. De frågor som regionstyrelsen i huvudsak vill ha svar på är: 1. Vad är remissinstansernas generella reflektioner om handlingsplanen? 2. Har förslaget angivit korrekt nämnd/styrelse som ansvarig för de olika åtgärderna? 3. Är åtgärderna relevanta och väl formulerade? 4. Saknas någon åtgärd som är viktig att ha med? 5. Finns invändningar mot någon åtgärd? 6. Vilka konsekvenser bedömer ni att handlingsplanen får för er verksamhet? Ange till exempel om åtgärderna förväntas kunna genomföras inom befintlig ekonomisk ram eller om nya medel kommer att krävas. Uppskatta eventuellt behov av ytterligare resurser. Förslaget till handlingsplan finns i bifogat dokument: För varje människa förslag till handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen Synpunkter på handlingsplanen önskas senast den 23 september. Svar på remissen skickas till regionstyrelsen@vgregion.se, ange diarienummer RS Handlingsplanen kommer att bearbetas utifrån inkomna synpunkter och beslutas i regionstyrelsen samt regionfullmäktige. För frågor om handlingsplanen och/eller formerna för uppföljning kontakta: Till och med : Anjelica Hammersjö, avdelning mänskliga rättigheter, anjelica.hammersjo@vgregion.se, tel Efter : Anna Jakobsson, avdelning mänskliga rättigheter, anna.bl.jakobsson@vgregion.se, tel Viveca Reimers, Chef avdelning mänskliga rättigheter, viveca.reimers@vgregion.se, Med vänlig hälsning Frida Bjurström

94 Styrelse & nämndsekretariat Avdelningen Ärendesamordning & kansli Koncernkontoret Västra Götalandsregionen Telefon: Mobil: Epost:

95 1 (21) Förslag till handlingsplan Datum Diarienummer RHK Till regionfullmäktige För varje människa Förslag till handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen Version Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

96 Foto: Sergio Joselovsky För varje människa (21) Det goda livet för varje människa De mänskliga rättigheterna har sin utgångspunkt i att alla människor är födda fria och lika i värde, värdighet och rättigheter. Alla människor har samma mänskliga rättigheter, utan åtskillnad. Arbetet med mänskliga rättigheter kräver juridiska, etiska och politiska ställningstaganden. [ ] Rättighetsarbetet innebär en förskjutning av makt och resurser för att stärka alla individers jämlika ställning. Ur Policy för Västra Götalandsregionens arbete med de mänskliga rättigheterna För varje människa beskriver mål och åtgärder i arbetet med att förverkliga de mänskliga rättigheterna inom Västra Götalandsregionen I juni 2015 beslutade regionfullmäktige om en policy för arbetet med mänskliga rättigheter. Samtidigt fick kommittén för mänskliga rättigheter ansvar för att ta fram en samordnad regiongemensam handlingsplan för arbetet med mänskliga rättigheter. Policyn beskriver ett övergripande förhållningssätt till de mänskliga rättigheterna medan handlingsplanen innehåller konkreta prioriteringar för vad som ska ha uppnåtts Det pågår ett brett och levande arbete inom Västra Götalandsregionen för att främja alla människors lika rättigheter ett arbete i ständig utveckling som gärna får sträcka sig utöver denna handlingsplan. Åtgärderna i handlingsplanen har tagits fram i bred dialog med verksamheter inom Västra Götalandsregionen och civilsamhälle i Västra Götaland. Syftet med handlingsplanen är att stärka de mänskliga rättigheterna för invånare och medarbetare och bidra till ett mer hållbart Västra Götaland.

97 För varje människa (21) Innehåll Mänskliga rättigheter och människorättsbaserat arbete... 4 Västra Götalandsregionen som skyldighetsbärare... 4 Styrdokument för arbetet med mänskliga rättigheter... 4 Ett gemensamt ansvar för mänskliga rättigheter... 5 Människorättsbaserad ledning och styrning... 5 Kunskap som bas för utvecklingsarbetet... 5 Uppföljning och utvärdering... 5 Fyra mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionens kärnuppdrag... 6 Rätten till bästa möjliga hälsa... 6 Rätten till kultur... 6 Rätten till arbete... 7 Rätten till utbildning... 7 Åtgärdsområde: Jämlikhet Förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Stärkta rättigheter för barn och unga Förebygga våld genom att tidigt upptäcka våldsutsatthet, barn som bevittnat/upplevt våld samt våldsutövare. Erbjuda skydd, stöd och behandling Hbtq-kompetent bemötande... 9 Åtgärdsområde: Delaktighet Förståelse och egenmakt för rättighetsbärarna i vårdmötet Systematisk dialog med invånarna Vidgat deltagande i kulturlivet Åtgärdsområde: Ansvar Jämlika och icke-diskriminerande arbetsplatser Stärkt människorättsperspektiv i ärendeberedning och beslutsunderlag Nollvision för användning av tvångsåtgärder inom psykiatriska verksamheter Åtgärdsområde: Insyn Invånarna har tillgång till information om verksamheternas kompetens i människorättsfrågor Information till invånare är tillgänglig, begriplig och inkluderande Bilaga 1: Organisation... 21

98 4 (21) Mänskliga rättigheter och människorättsbaserat arbete Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna antogs av FN:s generalförsamling Därefter har ett antal juridiskt bindande konventioner tagits fram för att förtydliga staternas ansvar 1. De mänskliga rättigheterna är ett kontrakt mellan staten och individen som beskriver statens skyldigheter och begränsar vad staten får göra mot enskilda individer. Konventionerna togs fram efter andra världskriget utifrån insikten om att det behövdes ett överstatligt skydd för den enskilda människan, speciellt för samhällets minoriteter. Västra Götalandsregionen som skyldighetsbärare Staten är skyldig att se till att alla människor som vistas i landet får sina rättigheter tillgodosedda. I Sverige har staten delegerat ett stort ansvar för de mänskliga rättigheterna till regioner, landsting och kommuner. Västra Götalandsregionen är skyldig att respektera, skydda, uppfylla och främja de mänskliga rättigheterna inom sina ansvarsområden. Det innebär att inte kränka människors rättigheter, bidra till att förhindra andras kränkningar, se till att system finns för att tillgodose mänskliga rättigheter samt bidra till att kunskapen och respekten för mänskliga rättigheter ökar i samhället. I ett människorättsbaserat arbete ska målen kopplas till de mänskliga rättigheterna, med utgångspunkt i de juridiskt bindande konventioner och deklarationer som Sverige har undertecknat. Det ingår även ett antal begrepp som förtydligar ansvar och rättigheter. Individen som äger rättigheterna kallas för rättighetsbärare. I den här planen är rättighetsbärarna exempelvis invånare, patienter och medarbetare. Den som är skyldig att se till att rättigheterna tillgodoses kallas skyldighetsbärare, i detta fall Västra Götalandsregionen. Styrdokument för arbetet med mänskliga rättigheter Västra Götalandsregionen har en policy för arbetet med mänskliga rättigheter som antogs av regionfullmäktige i juni Policyn beskriver ett övergripande förhållningssätt till de mänskliga rättigheterna medan denna handlingsplan beskriver mål och åtgärder för arbetet med att förverkliga de mänskliga rättigheterna. Västra Götalandsregionen har även undertecknat den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen) och ingår i arbetet med Jämställt Västra Götaland, en länsövergripande strategi för jämställdhet. Handlingsplanen för mänskliga rättigheter konkretiserar Västra Götalandsregionens åtaganden utifrån CEMR-deklarationen och jämställdhetsstrategin. Västra Götalandsregionen har tidigare haft separata handlingsplaner knutna till jämställdhetsarbetet, barnrättsarbetet och arbetet för personer med funktionsnedsättning. Dessa områden ingår från och med 2017 i handlingsplanen för mänskliga rättigheter. 1 Konventioner som ratificerats av Sverige: Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1976), Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1976), Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (1987), Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (1969), Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (1981), Konventionen om barnets rättigheter (1990), Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2008). Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

99 5 (21) Ett gemensamt ansvar för mänskliga rättigheter Västra Götalandsregionen ska respektera, skydda, uppfylla och främja de mänskliga rättigheterna. Det kräver ett systematiskt arbete inom hela organisationen. Denna handlingsplan innehåller 12 prioriterade mål med tillhörande åtgärder för att stärka de mänskliga rättigheterna inom Västra Götalandsregionen under planperioden Planen är strukturerad utifrån fyra principer för människorättsbaserat arbete: jämlikhet, delaktighet, ansvar och insyn. Människorättsbaserad ledning och styrning För att få största möjliga effekt i arbetet med mänskliga rättigheter krävs god förankring i ledning och styrning av organisationen. Handlingsplanen ska ligga till grund för prioriteringar i budgetarbetet, både på central nivå och på nämnd- och styrelsenivå. Varje nämnd och styrelse har ansvar för att avsätta tillräckliga resurser, organisera arbetet inom sitt ansvarsområde och redovisa resultat. Mål och åtgärder ska integreras i budgetunderlag, detaljbudgetar, verksamhetsplaner, delårsrapporter och årsredovisningar. De ska även ingå i förfrågningsunderlag 2, avtal och beställningar av externa verksamheter som finansieras av Västra Götalandsregionen samt vara underlag för upphandlingar och inköp. 3 Västra Götalandsregionen ställer även sociala och etiska krav i upphandlingar genom att tillämpa Socialt ansvarstagande i upphandling - Uppförandekod för leverantörer. Kunskap som bas för utvecklingsarbetet Varje nämnd och styrelse har ansvar för att förtroendevalda och medarbetare har grundläggande kunskap om mänskliga rättigheter och om hur arbetet med mänskliga rättigheter bedrivs inom den egna förvaltningen. Koncernkontoret tillhandahåller en grundläggande webbaserad utbildning om Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Medarbetare med särskilt ansvar för arbetet med mänskliga rättigheter behöver fördjupad kompetens och möjlighet till erfarenhetsutbyte. Koncernkontoret tillhandahåller fördjupade webbutbildningar om barnets rättigheter och om bemötande av personer med funktionsnedsättning. För att invånarna ska kunna utkräva sina rättigheter har de rätt till information om sina rättigheter i mötet med Västra Götalandsregionen. Uppföljning och utvärdering Arbetet med handlingsplanen följs upp årligen i samband med årsredovisning. Varje nämnd och styrelse ska rapportera resultatet av arbetet med mål och åtgärder som de ansvarar för. Kommittén för mänskliga rättigheter ansvarar för anvisningar och sammanställer resultatet. Handlingsplanens indikatorer följs upp av kommittén för mänskliga rättigheter och återrapporteras till regionfullmäktige 2018 och Formerna för uppföljning beskrivs i ett separat dokument 4. 2 Exempelvis Krav- och kvalitetsboken 3 Se bilaga 1 för övrig organisering av arbetet. 4 Uppföljning av indikatorer i regiongemensam handlingsplan för mänskliga rättigheter 2018, 2020 (dnr RHK ) Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

100 6 (21) Fyra mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionens kärnuppdrag De mänskliga rättigheterna är odelbara och universella 5. De hänger ihop, är varandras förutsättningar och gäller för alla överallt. Denna handlingsplan uppmärksammar särskilt fyra rättigheter som har koppling till Västra Götalandsregionens kärnuppdrag: rätten till bästa möjliga hälsa, rätten till kultur, rätten till arbete och rätten till utbildning. Rättigheterna ska genomföras progressivt, vilket betyder att det ska ske en ständig förbättring över tid. Handlingsplanen är en del av det gradvisa uppfyllandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Rätten till bästa möjliga hälsa Var och en har rätt att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa. Rätten till bästa möjliga hälsa innebär bland annat att konventionsstaterna ska förebygga, behandla och bekämpa sjukdomar, förbättra samhällets hälsovård och se till att alla har tillgång till vård 6. Alla människor har rätt till hälso- och sjukvård utan åtskillnad på grund av ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung 7. Hälso- och sjukvården ska avskaffa diskriminering av kvinnor och säkerställa tillgång till hälso- och sjukvård med jämställdheten mellan kvinnor och män som grund 8. Personer med funktionsnedsättning har rätt till samma utbud, kvalitet, insatser och behandlingsprogram som erbjuds andra personer. Särskild hälsoservice ska erbjudas, inklusive tidig upptäckt och insatser som begränsar och förebygger vidare funktionsnedsättning. För detta behöver hälso- och sjukvårdspersonal kunskap om mänskliga rättigheter, värdighet, självständighet och behov för personer med funktionsnedsättning 9. Barn har rätt till bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. Detta kräver bland annat tillgång till förebyggande hälsovård och föräldrarådgivning. Barn ska även skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande 10. Rätten till kultur Var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv och njuta av konst. Rätten till kultur omfattar tillgänglighet till kultur, rätten att delta i kultur och rätten att själv utöva kultur 11. Rättigheten gäller alla människor utan åtskillnad på grund av ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung Wiendeklarationen 6 Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, artikel 12. Ansvaret förtydligas i en så kallad allmän kommentar (CESCR General Comment No. 14, artikel 12) 7 Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD), artikel 5 8 Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW), artikel 12 9 Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (ICRPD), artikel Konventionen om barnets rättigheter (CRC), artikel 19 och CESCR General Comment no. 21, artikel Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD), artikel 5 Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

101 För varje människa (21) Personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i kulturlivet på samma villkor som andra, vilket ställer krav på tillgänglighet på bland annat teatrar, museer, biografer och platser av kulturell betydelse 13. Kvinnor ska tillförsäkras rätten att delta i idrott och kulturliv i alla dess former 14. Barn har rätt till vila och fritid, lek och rekreation samt att delta i det kulturella och konstnärliga livet. 15 De fem nationella minoriteterna i Sverige (judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar) har ett förstärkt skydd för minoritetskulturer, traditioner, kulturarv, religion och språk (jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli) 16. Samerna har även urfolksrättigheter. Rätten till arbete Rätten till arbete innebär bland annat fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredställande arbetsförhållanden, skydd mot arbetslöshet och lika lön för lika arbete. Rättigheten gäller utan åtskillnad på grund av ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung 17. Personer med funktionsnedsättning har rätt till en tillgänglig arbetsmiljö och får inte diskrimineras i fråga om rekrytering, anställning, sysselsättning, befordran eller arbetsförhållanden. Personer med funktionsnedsättning kan även behöva stöd i att hitta, få, behålla och återgå till en anställning 18. Diskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden ska avskaffas. Det handlar bland annat om jämställda anställningsvillkor, lika lön och lika arbetsvärdering. Särskilt betonas social trygghet, exempelvis vid pensionering, arbetslöshet, sjukdom, ålderdom och betald semester. Konventionsstaterna ska göra det möjligt för föräldrar att förena familjeliv med yrkesansvar och deltagande i det offentliga livet 19. Rätten till utbildning Alla människor har rätt till utbildning utan åtskillnad på grund av ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung 20. Yrkesutbildning ska vara tillgänglig för alla och högre utbildning ska vara tillgänglig för de som har fallenhet. Personer som inte har genomgått eller avslutat grundskoleutbildning ska uppmuntras till grundläggande utbildning 21. Konventionsstaterna ska avskaffa diskriminering av kvinnor inom utbildningsområdet. De ska också avskaffa stereotypa uppfattningar om kvinnor och mäns roller i samhället genom att främja undervisning som kan bidra till att detta syfte uppnås 22. Personer med funktionsnedsättning ska erbjudas individanpassat stöd i miljöer med största möjliga akademiska och sociala utveckling. Åtgärder ska även vidtas för att underlätta inlärning av exempelvis punktskrift och teckenspråk och att främja dövsamhällets språkliga identitet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (ICRPD), artikel Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW), artikel Konventionen om barnets rättigheter (CRC), artikel Europarådets ramkonvention om skydd för de nationella minoriteterna 17 Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD), artikel 5 18 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (ICRPD), artikel Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW), artikel Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD), artikel 5 21 Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, artikel Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW), artikel Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (ICRPD), artikel 24

102 För varje människa (21) Åtgärdsområde: Jämlikhet Alla människor är jämlika och har en inneboende värdighet. De mänskliga rättigheterna gäller alla utan åtskillnad på grund av ras, hudfärg, kön, etnicitet, ålder, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, funktionsnedsättning, egendom, börd eller ställning i övrigt. Om utveckling inte kan nå alla på en gång, ska de mest marginaliserade prioriteras. 24 Åtgärdsområde jämlikhet handlar om att skapa jämlika förutsättningar för invånarna i Västra Götaland. 1. Förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Det första målet handlar om att åtgärda enkelt avhjälpta hinder under planperioden. Jämlik tillgång till den fysiska miljön är en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva oberoende och delta i samhällslivet. Konventionsstaterna ska identifiera och undanröja hinder mot tillgänglighet i bland annat byggnader, vårdinrättningar och arbetsplatser 25. Rätten till tillgänglighet är även reglerad i svensk lagstiftning: Enligt plan- och bygglagen ska enkelt avhjälpta hinder undanröjas i lokaler och på platser som allmänheten har tillträde till 26. Sedan den 1 januari 2015 är bristande tillgänglighet en form av diskriminering som kan drivas i svensk domstol 27. Västra Götalandsregionen har avsatt 90 miljoner för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder i egna verksamheter. 28 Tillgänglighetsbrister ligger inte enbart i den fysiska miljön utan även i bemötandet. Kommittén för mänskliga rättigheter tillhandahåller därför även en webbaserad utbildning om bemötande av personer med funktionsnedsättning som syftar till att öka kunskapen hos medarbetarna. 2. Stärkta rättigheter för barn och unga Det andra målet handlar om att bevaka barnets rättigheter. Att tydliggöra Västra Götalandsregionens ansvar för barn och ungas rättigheter är särskilt aktuellt eftersom konventionen om barnets rättigheter, ofta kallad barnkonventionen, föreslås bli direkt gällande svensk lag från och med mars Barnkonventionen anger att kvinnor och män har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling, och att barnets bästa alltid ska komma i första hand. Den första åtgärden handlar om att säkerställa att medarbetare som möter föräldrar och barn har kompetens om jämlikt och jämställt föräldraskap genom att använda metodmaterialet En förälder blir till som tagits fram av Kunskapscentrum för Jämlik Vård. 30 Den andra åtgärden handlar om uppdraget att bevaka barnrättsperspektivet 31 inom organisationen genom att samtliga förvaltningar ska ha särskilda 24 Frequently asked questions on a human rights-based approach to development co-operation, FNs högkommissarie för mänskliga rättigheter Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (ICRPD), artikel Plan- och bygglag (2010:900) Diskrimineringslagen (2008:567) 28 Regionstyrelsen fattade beslut om åtgärder kring enkelt avhjälpta hinder i Västra Götalandsregionens egna lokaler (RS ) 29 Övriga konventioner som har undertecknats av Sverige inkluderas i svensk lagstiftning genom att svenska lagar som berörs av konventionen justeras i enlighet med konventionen. I de fall konflikter ändå uppstår ska beslut fattas i enlighet med konventionens intentioner. 30 Förvaltningsledningen för Närhälsan beslöt att alla BVC ska genomföra En förälder blir till. Samtliga privata (och kommunala aktörer inom ramen för familjecentralerna) är inbjudna att medverka. 31 Ett barnrättsperspektiv innebär att verksamheten arbetar utifrån konventionen om barnets rättigheter.

103 För varje människa (21) utbildade ombud för barnets rättigheter 32. Den tredje åtgärden handlar om att höja barnrättskompetensen hos medarbetarna med hjälp av den webbaserade utbildningen Barnkonventionen från teori till praktik som tagits fram av kommittén för mänskliga rättigheter. 3. Förebygga våld genom att tidigt upptäcka våldsutsatthet, barn som bevittnat/upplevt våld samt våldsutövare. Erbjuda skydd, stöd och behandling Det tredje målet handlar om frihet från våld, som är en grundläggande mänsklig rättighet. Sverige har fått kritik från FN för att staten inte arbetat tillräckligt effektivt för att våld i nära relationer ska upphöra 33. Många olika former av våld har erkänts som brott mot mänskliga rättigheter, däribland särskilt tortyr, trafficking, våld mot kvinnor, våld mot barn, våld mot personer med funktionsnedsättning och våld mot personer på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. I samband med att en person utsätts för våld kränks inte bara rätten till frihet från våld, utan även andra rättigheter som exempelvis rätten till hälsa, rätten till rörelsefrihet och sexuella och reproduktiva rättigheter. Det finns ett tydligt samband mellan tidigare våldsutsatthet och senare psykisk och fysisk ohälsa. Västra Götalandsregionen är skyldig att vidta åtgärder för att förhindra våld och skydda invånarna och därför är det viktigt att hälso- och sjukvården ställer rutinmässiga frågor för att förebygga och upptäcka våld samt ge skydd, stöd och behandling. Västra Götalandsregionen har tagit fram regionala medicinska 32 Ombuden ska ha barnrättskompetens och uppdrag att samordna arbetet för barnets rättigheter. 33 Yakin Ertürk, FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor, Beslut om att ta fram riktlinjerna fattades i samband med att regionfullmäktige antog handlingsplan för implementering av CEMRdeklarationen (RS ) 35 Yogyakartaprinciperna 36 Socialstyrelsen Psykisk ohälsa bland personer i samkönade äktenskap 2016 riktlinjer för hälso- och sjukvård inklusive tandvård: Våld i nära relationer samt Barn som far illa eller riskerar att fara illa inklusive barn som har bevittnat/upplevt våld 34, för att hälso- och sjukvården ska bli bättre på att tidigt upptäcka våldsutsatthet och agera. Västra Götalandsregionen är först i Sverige med den här typen av riktlinjer. 4. Hbtq-kompetent bemötande Det fjärde målet handlar om att Västra Götalandsregionen ska ha kompetens om levnadsvillkor och rättigheter för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera (hbtq-personer). Sexuell läggning och könsidentitet får inte utgöra grund för diskriminering eller övergrepp. 35 Diskriminering och negativt bemötande kan leda till allvarlig stress och psykisk ohälsa bland hbtq-personer 36. Hbtqpersoner har även ett lägre förtroende för sjukvården än heterosexuella och cispersoner 37, vilket innebär att transpersoner och homooch bisexuella kvinnor söker hälso- och sjukvård i lägre grad 38. För att medvetandegöra normer kring kön och sexualitet och skapa en god vård- och arbetsmiljö för hbtq-personer erbjuder Närhälsan kunskapscentrum för sexuell hälsa en diplomeringsutbildning om hbtq-kompetent bemötande och hbtq-personers hälsa och rättigheter. Idag är alla ungdomsmottagningar och barnmorskemottagningar inom Västra Götalandsregionen hbtq-diplomerade. Syftet med åtgärden är att sprida och utveckla hbtq-diplomeringen inom hälso- och sjukvården. 37 Personer som identifierar sig och uppfattas som det kön som registrerades vid födseln. 38 Fundamental Rights Agency EU LGBT survey - European Union lesbian, gay, bisexual and transgender survey - Main results 2014 Folkhälsomyndigheten Hälsan och hälsans benämningsfaktorer för transpersoner 2015, Utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer 2014,

104 10 (21) Mål Åtgärder Indikatorer Ansvar 1. Förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 1.1) Åtgärda enkelt avhjälpta hinder (EAH) utifrån TD-rapporternas identifierade lagstadgade krav på tillgänglighet och användbarhet i respektive fastighet 1.1.1) Andel åtgärdade EAH utifrån respektive rapports identifierade krav per fastighet. Måltal: 100 % (av gemensamt prioriterade EAH utifrån och inom ramen för de beslutade 90 mkr) 1.1) Fastighetsnämnden 1.2) Åtgärda enkelt avhjälpta hinder (EAH) på resecentrum utifrån TD-rapporternas gemensamt identifierade krav 1.2.1) Andel åtgärdade EAH utifrån respektive rapports identifierade krav per resecentrum. Måltal: 100 % 1.2) Kollektivtrafiknämnden 1.3) Tillhandahålla webbaserad utbildning om bemötande av personer med funktionsnedsättning 1.3.1) Antal medarbetare som gått den webbaserade utbildningen om bemötande av personer med funktionsnedsättning. Måltal: Årlig ökning 1.3) Kommittén för mänskliga rättigheter 2. Stärkta rättigheter för barn och unga 2.1) Utbilda verksamheter i stöd till jämlikt föräldraskap med utgångspunkt i normkritiska perspektiv 2.1.1) Andel barnavårdscentraler, barnmorskemottagningar och familjecentraler som arbetar med metodmaterialet En förälder blir till. Måltal: 90 % 2.1) Hälso- och sjukvårdsnämnderna 2.1.2) Andel medarbetare inom (2.1.1) som upplever sig ha god kunskap om jämställt föräldraskap. Måltal: 95 % 2.2) Utbilda ombud för barnets rättigheter 2.2.1) Andel förvaltningar som har minst ett ombud för barnets rättigheter. Måltal: 100 % 2.2) Regionstyrelsen 2.3) Tillhandahålla webbaserad utbildning om barnets rättigheter 2.3.1) Antal medarbetare som gått den webbaserade utbildningen om barnets rättigheter. Måltal: Årlig ökning 2.3) Kommittén för mänskliga rättigheter Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

105 För varje människa (21) 3. Förebygga våld genom att tidigt upptäcka våldsutsatthet, barn som bevittnat/upplevt våld samt våldsutövare. Erbjuda skydd, stöd och behandling 3.1) Implementera de regionala medicinska riktlinjerna om våld i nära relationer* samt om barn som far illa eller riskerar att fara illa** 3.2) Implementera metoden att fråga om våld på rutin 3.1.1) Andel primärvårds-, specialist- och tandvårdsenheter som har lokala rutiner för hur riktlinjerna ska tillämpas. Måltal: Primärvård 80 %, specialistvård: 30 % och tandvård 100 % 3.2.1) Andel BVC-enheter som implementerat metoden att fråga om våld på rutin Måltal: BVC-enheter 100 % 3.1) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 3.2) Hälso- och sjukvårdsnämnderna *HSD-D **HSD-D ) Antal primärvårds- och specialistenheter som implementerat metoden att fråga om våld på rutin. Måltal: Hbtq-kompetent bemötande 4.1) Utbilda medarbetare inom hälso- och sjukvården i hbtq-kompetent bemötande samt hbtq-personers hälsa och rättigheter 4.1.1) Andel vårdcentraler som är hbtqdiplomerade. Måltal: 50 % 4.1.2) Kvalitativ uppföljning av hbtq-personers upplevelse av bemötandet inom hbtqdiplomerade verksamheter (2018, 2020) 4.1) Hälso- och sjukvårdsnämnderna

106 12 (21) Åtgärdsområde: Delaktighet Delaktighet är både ett mål och ett medel i människorättsbaserat arbete. Delaktighet bidrar till ökad medvetenhet i beslutsfattande och är en grund för ett aktivt medborgarskap. Utvecklingsstrategier bör ge invånarna, särskilt de mest marginaliserade, möjlighet att uttrycka sina förväntningar gentemot staten och andra skyldighetsbärare samt möjlighet att ta ansvar för sin egen utveckling. 39 Åtgärdsområdet handlar om att stärka delaktigheten i Västra Götaland. 5. Förståelse och egenmakt för rättighetsbärarna i vårdmötet Det femte målet handlar om att säkerställa rätten till förståelse, inflytande och egenmakt 40 i mötet med Västra Götalandsregionen. Patienter missförstår eller glömmer över hälften av den medicinska information som ges av sjukvårdspersonal och nästan hälften av patienterna kan inte redogöra för riskerna vid sin operation trots att de gett sitt samtycke till den 41. Detta innebär att sjukvården inte fullt ut lyckats ta sitt ansvar för att patienterna har förstått informationen. Handlingsplanen lyfter två verktyg som skapar bättre förutsättningar för patienten: Förstå mig rätt och KomHIT-modellen. Förstå mig rätt är en enkel metod som innebär att vårdpersonal med jämna mellanrum ber patienten att berätta eller visa vad de talat om för att få återkoppling på hur väl de lyckats förklara. Metoden minskar risken för missförstånd kring hälsa, vård och behandling och lämpar sig särskilt väl vid samtal med stöd av tolk. Förstå mig rätt är utarbetad av Kunskapscentrum för Jämlik Vård utifrån metoden teach-back. Förstå mig rätt rekommenderas i Västra Götalandsregionens patientsäkerhetsplan KomHIT-modellen innefattar kunskap om kommunikationssvårigheter och kommunikationsstöd, framför allt bildstöd som underlättar patientens förberedelse och möte med vården. Modellen är utformad för personer med kommunikativa svårigheter men underlättar även för många andra, exempelvis personer med otillräckliga kunskaper i svenska. DART tillhandahåller en diplomeringsutbildning för att arbeta med KomHIT-modellen Systematisk dialog med invånarna Enligt demokratiutredningen Låt fler forma framtiden finns en gemensam problembild om att det faktiska inflytandet inte utövas jämlikt i dag 44. Västra Götalandsregionen arbetar med flera former av invånardialog som på olika sätt ska främja delaktighet. Det sjätte målet handlar om två av dessa: samråd/referensgrupper och Demokratitorg. Kommittén för mänskliga rättigheter har samråd med civilsamhället där ett 60-tal föreningar i länet idag är representerade, samt ett antal referensgrupper med barn och unga. Dialog med brukare och intressegrupper ingår även som en del av Västra Götalandsregionens beredningsrutiner 45. Den första åtgärden sätter fokus på att öka civilsamhällets delaktighet vid revidering av centrala styrdokument. Demokratitorg är en arena där gymnasieelever och regionpolitiker möts och diskuterar Västra Götalandsregionens ansvarsområden. Den andra åtgärden syftar till att säkerställa systematiken i hur elevernas synpunkter tas omhand efter Demokratitorgen. 39 Frequently asked questions on a human rights-based approach to development co-operation, FNs högkommissarie för mänskliga rättigheter Verktyg och förutsättningar att forma sin egen framtid 41 Beskrivning av metoden Förstå mig rätt samt forskningsreferenser finns på jamlikvard.vgregion.se 42 Fastställd av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen DART är ett kommunikations- och dataresurscenter inom SU 44 SOU 2016:5, s Ärendehandbok riktlinjer för ärendeberedning inom Västra Götalandsregionen, upplaga 1, mars 2014 Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

107 För varje människa (21) 7. Vidgat deltagande i kulturlivet Det sjunde målet handlar om vidgat deltagande i kulturlivet enligt riktlinjerna Rätten att delta i kulturlivet, som syftar till att göra kultur till en angelägenhet för alla i Västra Götaland. En stor del av Kulturnämndens budget går idag till verksamhetsstöd och kulturstrategiskt stöd till kulturinstitutioner och det fria kulturlivet. Den första åtgärden säkerställer att dessa stödformer även fortsättningsvis innefattar krav på att främja mänskliga rättigheter och att genomföra en fördjupad kvalitativ analys av detta. Den andra åtgärden handlar om stöd till de nationella minoriteternas kultur och egenmakt genom kulturutövande. Handlingsplanen fokuserar särskilt på barn och unga inom de nationella minoriteterna. Den tredje åtgärden handlar om att stärka förutsättningarna för människor på flykt att skapa och ta del av kultur. Barn och unga är också här särskilt viktiga målgrupper och projekten ska sträva efter ett aktivt deltagande. MÅL Åtgärder Indikatorer Ansvar 5. Förståelse och egenmakt för rättighetsbärarna i vårdmötet 5.1) Implementera metoden Förstå mig rätt inom hälso- och sjukvården 5.2) Använda KomHIT-modellen i kontakten med rättighetsbärare 5.1.1) Antal kliniker och mottagningar som tillämpar metoden Förstå mig rätt Måltal: Årlig ökning 5.2.1) Antal vårdcentraler och tandvårdskliniker som har minst två KomHITdiplomerade medarbetare. Måltal: Årlig ökning 5.1.) Utförarstyrelser inom hälso- och sjukvård 5.2) Utförarstyrelser inom hälso- och sjukvård 6. Systematisk dialog med invånarna 6.1) Genomföra dialog med rättighetsbärarna vid verksamhetsutveckling 6.1.1) Andel måldokument som reviderats under planperioden där kommittén för mänskliga rättigheters samråd och referensgrupper har involverats i dialog. Måltal: 100 % 6.1) Kommittén för mänskliga rättigheter 6.2) Årlig uppföljning av hur elevernas synpunkter från Demokratitorgen tas omhand av respektive politiskt organ 6.2.1) Andel nämnder/styrelser som har behandlat rapporten från Demokratitorg på sina sammanträden och återkopplat till fullmäktiges presidium. Måltal: 100 % 6.2) Regionfullmäktiges presidium

108 För varje människa (21) 7. Vidgat deltagande i kulturlivet 7.1) Integrera mänskliga rättigheter och riktlinjerna för vidgat deltagande i uppdrag och andra stödformer från kulturnämnden 7.1.1) Andel kulturstrategiskt stöd och verksamhetsstöd som innefattar krav på att främja mänskliga rättigheter enligt riktlinjerna för vidgat deltagande Måltal: 100 % 7.1) Kulturnämnden 7.1.2) Kvalitativ uppföljning av hur verksamheter med uppdragsbaserade verksamhetsstöd och långsiktiga uppdrag arbetat för att vidga deltagandet i kulturlivet 7.2) Ökade insatser som främjar de fem nationella minoriteternas inflytande och egenmakt med särskilt fokus på barn och unga 7.2.1) Andel av kulturnämndens medel till nationella minoriteter som särskilt riktas mot barn och unga. Måltal: 40 % 7.2) Kulturnämnden 7.3) Bidrag till civilsamhället och det fria kulturlivet för att arbeta med flyktingar i asylfasen 7.3.1) Andel projekt riktade till flyktingar med fokus på ömsesidig delaktighet. Måltal: 100 % 7.3.2) Andel projekt som riktar sig till flyktingar med barn och unga som målgrupp. Måltal: 40 % 7.3) Kulturnämnden

109 15 (21) Åtgärdsområde: Ansvar Ansvaret för de mänskliga rättigheterna måste vara tydligt för skyldighetsbärarna. Hinder i skyldighetsbärarens kapacitet att säkerställa mänskliga rättigheter måste identifieras och åtgärdas. Det kan exempelvis handla om att öka kunskapen om mänskliga rättigheter genom utbildning, att förbättra analyser av sociala konsekvenser samt att bygga relationer mellan rättighetsbärare och skyldighetsbärare 46. Det krävs också en analys av rättighetsbärarnas kapacitet att hävda sina rättigheter, särskilt de mest marginaliserade. 8. Jämlika och icke-diskriminerande arbetsplatser Det åttonde målet fokuserar på Västra Götalandsregionen som en jämlik och icke-diskriminerande arbetsgivare. Diskriminering är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. På arbetsplatsen innebär diskriminering ett hot mot medarbetares hälsa och innebär också kostnader i form av sjukskrivningar, felaktiga rekryteringar och missade möjligheter att nyttja medarbetarnas fulla potential. Diskriminering på arbetsplatserna försämrar även förutsättningarna för integration och social hållbarhet. Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivare arbeta aktivt mot diskriminering på arbetsplatsen. Från och med 1 januari föreslås en utökning av ansvaret att arbeta med aktiva åtgärder till samtliga diskrimineringsgrunder 48. Den första 46 Frequently asked questions on a human rights-based approach to development co-operation, FNs högkommissarie för mänskliga rättigheter Regeringens proposition Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter (2015/16:135) 48 Diskrimineringsgrunderna är etnicitet, funktionsnedsättning, kön, könsöverskridande identitet och/eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder 49 Detta statistiska material kommer väl leva upp till alla krav med hänsyn till personlig integritet och statistisk sekretess. åtgärden slår därför fast att förvaltningar och bolag ska ta fram planer med aktiva åtgärder mot diskriminering på arbetsplatsen utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. Ingen diskriminering får förekomma. Medarbetarenkäten gör det möjligt att följa upplevd diskriminering på arbetsplatsen. Ett annat sätt att ojämlikhet är att redovisa representation i personalgrupperna. I samverkan med SCB ska personalsammansättningen synliggöras utifrån kön, ålder och utländsk bakgrund på övergripande nivå 49 under planperioden. Åtgärder för att motverka diskriminering och ojämlikhet på arbetsplatsen bör sättas in löpande. Den andra åtgärden sätter fokus på jämställt uttag av föräldraledighet tog kvinnor inom Västra Götalandsregionen i genomsnitt ut 22 föräldradagar per år, medan män tog ut 9. I konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor förtydligas att föräldrar ska ha jämlika möjligheter att förena familjeliv med yrkesansvar och deltagande i det offentliga livet och barnkonventionen slår fast att föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Den tredje åtgärden är att erbjuda praktik för människor på flykt som nyligen anlänt till Västra Götaland. Praktiken ska vara en väg in för personer som ofta inte har kontakter eller kännedom om arbetsmarknaden i Sverige 50. Västra Götalandsregionen har tecknat en avsiktsförklaring om samverkan med Arbetsförmedlingen kring nyanländas etablering och Västra Götalandsregionens kompetensförsörjning Regeringen beslutade i februari 2016 att statliga myndigheter ska erbjuda praktikplatser till minst 100 nyanlända per år. Västra Götalandsregionen ingår inte i regeringsuppdraget, men väljer att erbjuda praktikplatser enligt motsvarande modell. 51 Handlingsplanen följer endast de praktikplatser som har tillsatts inom ramen för Avsiktsförklaring om samverkan inom satsningen Sverige tillsammans mellan Arbetsförmedlingen och Västra Götalandsregionen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

110 För varje människa (21) 9. Stärkt människorättsperspektiv i ärendeberedning och beslutsunderlag Det nionde målet handlar om att integrera mänskliga rättigheter i beredning av ärenden och beslutsunderlag. Inom hälso- och sjukvård används så kallade risk- och händelseanalyser för att identifiera brister som kan riskera patientsäkerheten. I den första åtgärden påbörjas ett arbete för att integrera mänskliga rättigheter i risk- och händelseanalyser på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ett arbete som sedan kan spridas till övriga förvaltningar. Enligt Ärendehandboken 52 ska ärenden belysas ur ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv och följa barnkonventionen. Ärendena ska även belysas ur tillgänglighetsperspektiv, där bemötande, tillgång till information samt fysiska miljöer bedöms med hänsyn till olika funktionsnedsättningar. Detta kräver kunskap om mänskliga rättigheter. Därför fokuserar den andra åtgärden på utbildning av handläggare på Koncernkontoret, som bland annat ska stärka kompetensen i att exempelvis genomföra prövningar av barnets bästa och barnkonsekvensanalyser 53. Den tredje åtgärden handlar om klarspråk i underlag till politiska beslut. Klarspråk är viktigt för att politiker ska kunna förstå alla frågor de fattar beslut om och för att invånare ska kunna läsa och förstå underlagen utan särskilda förkunskaper. Västra Götalandsregionen har arbetat med klarspråk sedan 2013 och vann Språkrådets klarspråkskristall 2015, men arbetet behöver hållas levande och ständigt förbättras. 10. Nollvision för användning av tvångsåtgärder inom psykiatriska verksamheter Det tionde målet fokuserar på att integrera ett människorättsbaserat arbetssätt inom psykiatrin. Detta innebär ökad delaktighet för patienten och minskad användning av tvångsmetoder. Flera av FN:s kommittéer framför kritik till Sverige i sina granskningar, kopplat till brister i användning och uppföljning av tvångsmetoder. FN:s barnrättskommitté uppmanar Sverige att förbjuda användningen av remmar och bälten och avskiljning i psykiatriska vårdmiljöer och utbilda personal i vårdmetoder som inte inbegriper våld och tvång 54. Regionfullmäktige beslutade den 16 juni 2015 att ta fram en handlingsplan för att minimera användningen av bältesläggning och avskiljning inom barn- och ungdomspsykiatrin i enlighet med en nollvision. Det tionde målet innebär en utökning av detta uppdrag genom en generell nollvision för användning av tvångsåtgärder inom psykiatriska verksamheter och att fler av de patienter som varit föremål för tvångsåtgärder ska erbjudas ett strukturerat uppföljande samtal. Tvångsåtgärder och uppföljande samtal följs upp per förvaltning, i enlighet med den regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatri Ärendehandbok riktlinjer för ärendeberedning inom Västra Götalandsregionen, upplaga 1, mars Enligt barnkonventionen ska prövning av barnets bästa eller barnkonsekvensanalys genomföras vid alla beslut som rör barn. 54 Concluding observations on the fifth periodic report of Sweden adopted by the Committee at its 68 th session (12-30 January 2015), observation no 22

111 För varje människa (21) Mål Åtgärder Indikatorer Ansvar 8. Jämlika och ickediskriminerande arbetsplatser 8.1) Ta fram planer på förvaltningsnivå för lika rättigheter och möjligheter som omfattar samtliga diskrimineringsgrunder 8.1.1) Andel förvaltningar som har planer för lika rättigheter och möjligheter Måltal: 100 % 8.1.2) Personalsammansättning utifrån kön, ålder, utländsk bakgrund har redovisats (2018, 2020) 8.1) Regionstyrelsen 8.1.3) Andel medarbetare som upplever sig utsatta för diskriminering. Måltal: 0 % 8.2) Öka mäns uttag av föräldraledighet 8.2.1) Antal föräldradagar* per förvaltning som tas ut av män. Måltal: Ökning jämfört med ) Regionstyrelsen 8.3) Erbjuda praktik till nyanlända arbetssökande inom Västra Götalandsregionen 8.3.1) Antal nyanlända arbetssökande som fått praktik inom Västra Götalandsregionen Måltal: 400 (minst 100 personer/år) 8.3) Regionstyrelsen *Mätning ska ske av föräldraledighet från arbete 9. Stärkt människorättsperspektiv i ärendeberedning och beslutsunderlag 9.1) Integrera mänskliga rättigheter i risk- och händelseanalyser 9.2) Utbilda medarbetare om människorättsbaserad ärendeberedning 9.1.1) En metod för att integrera ett människorättsperspektiv i risk- och händelseanalyser har tagits fram och prövats 9.2.1) Andel medarbetare inom koncernkontoret med ansvar att bereda ärenden till politiska beslut som genomgått utbildning i människorättsbaserad ärendeberedning. Måltal: 100 % 9.1) Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset 9.2) Regionstyrelsen

112 För varje människa (21) 9.2.2) Andel avdelningar inom koncernkontoret som tillämpat prövning av barnets bästa eller barnkonsekvensanalys. Måltal: 100 % 9.3) Aktivt arbete med klarspråk i handlingar till politiska beslut 9.3.1) Andel politiker som upplever att ärendenas innehåll och språket i handlingarna är begripligt. Måltal: Minst 90 % 9.3) Regionstyrelsen 10. Nollvision för användning av tvångsåtgärder inom psykiatriska verksamheter 10.1) Arbeta strategiskt för att minimera användning av tvångsåtgärder 10.2) Öka delaktigheten för rättighetsbärare inom psykiatriska verksamheter ) Antal tvångsåtgärder* fördelat på typ av åtgärd ska minska med minst 20 % ) Andel patienter som varit föremål för tvångsåtgärder som erbjudits ett strukturerat uppföljande samtal inom 24 timmar (barn/vuxna). Måltal: Minst 75 % 10.1) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 10.2) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen * fastspänning, avskiljande, läkemedelstillförsel utförd under fastspänning eller fasthållande samt inskränkande av elektronisk kommunikation

113 19 (21) Åtgärdsområde: Insyn Ett människorättsbaserat arbetssätt innebär att invånarna ska kunna få insyn i organisationens arbetsprocesser och beslut, det vill säga att verksamheten är transparent. Åtgärdsområde insyn handlar om att rättighetsbärarna ska få enkel och tydlig information om Västra Götalandsregionens verksamheter och därmed bättre kunna tillgodogöra sig sina rättigheter. 11. Invånarna har tillgång till information om verksamheternas kompetens i människorättsfrågor Det elfte målet handlar om att bredda Tillgänglighetsdatabasen (TD) som är ett webbaserat verktyg som presenterar information om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning på över 3000 anläggningar och platser. Genom TD får invånare möjlighet att välja till exempel besöksmål eller vårdcentral utifrån fysisk tillgänglighet eller för att kunna förbereda sig inför ett besök. Åtgärden innebär att informationen i TD breddas, så att invånare även kan ta reda på om verksamheterna har kompetens inom exempelvis jämställt och jämlikt föräldraskap, bemötande av personer med funktionsnedsättning eller barnets rättigheter. patientinformation, exempelvis kallelser till hälso- och sjukvården startade ett pilotprojekt för att ta fram regiongemensamma mallar för e-brev, som ska vara tillgängliga och skrivna på klarspråk 55. Idag används en stor mängd mallar, vilket försvårar möjligheterna till likvärdig vårdinformation och översättning. Den första åtgärden handlar om att minska antalet mallar, skriva mer tillgängligt och begripligt och därmed även förbättra förutsättningarna för att översätta till olika språk. Den andra åtgärden handlar om att normkritiskt granska vgregion.se genom att analysera vilka målgrupper som webbplatsen riktar sig till och hur olika grupper framställs och representeras. Den tredje åtgärden handlar om att säkerställa att den sverigefinska nationella minoriteten ska kunna ta del av information på finska, vilket ingår i Västra Götalandsregionens ansvar som finskt förvaltningsområde. Vilken information och vilka kanaler som är viktigast bedöms i samråd mellan Västra Götalandsregionen och företrädare för den sverigefinska minoriteten. Den fjärde åtgärden handlar om att säkerställa att viktig information är tillgänglig och finns på flera språk. Vilken information som bör tillgängliggöras, samt vilka språk och vilka kanaler som är viktigast bedöms i samråd mellan Västra Götalandsregionen och företrädare för civilsamhället. 12. Information till invånare är tillgänglig, begriplig och inkluderande Det tolfte målet handlar om att information till invånare ska vara tillgänglig, enkel och begriplig. Alla invånare ska kunna ta del av och känna sig inkluderade i Västra Götalandsregionens information. Krånglig eller stereotyp information riskerar att leda till missförstånd och exkludering. En stor del av informationen till invånare är 55 Klarspråk innebär att språket ska vara vårdat, enkelt och begripligt Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

114 20 (21) Mål Åtgärder Indikatorer Ansvar 11. Invånarna har tillgång till information om verksamheternas kompetens i människorättsfrågor 11.1) Bredda Tillgänglighetsdatabasen ) Verksamheter som är registrerade i TD redovisar om de har hbtq-diplomering ) Verksamheter som är registrerade i TD redovisar om medarbetarna har gått webbutbildning i barnets rättigheter ) Verksamheter som är registrerade i TD redovisar om medarbetarna har gått webbutbildning i bemötande av personer med funktionsnedsättning ) Verksamheter som är registrerade i TD redovisar om de arbetar med metodmaterialet En förälder blir till 11.1) Kommittén för mänskliga rättigheter 12. Information till invånare är tillgänglig, begriplig och inkluderande 12.1) Utarbeta en tydlig gemensam struktur för målgruppsanpassad och begriplig patientinformation ) Antal mallar som finns tillgängliga på minst 15 språk. Måltal: ) Andel deltagare i en invånartestpanel som upplever att innehållet i standardiserade mallar för kallelser är begripligt. Måltal: Minst 90 % 12.1) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 12.2) Genomföra en extern normkritisk granskning av vgregion.se ) En extern normkritisk granskning av vgregion.se har upphandlats och återrapporterats (2020) 12.2) Regionstyrelsen 12.3) Säkerställa att den sverigefinska nationella minoriteten kan ta del av information på finska ) Information på finska finns tillgänglig i de kanaler som bedöms viktigast 12.3) Regionstyrelsen 12.4) Säkerställa att viktig information är tillgänglig och finns på flera språk ) Information på prioriterade språk finns tillgänglig i de kanaler som bedöms viktigast 12.4) Regionstyrelsen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

115 För varje människa (21) Bilaga 1: Organisation Politisk organisation Regionfullmäktige Regionstyrelsen Nämnder och styrelser för utförarverksamheter Beställarnämnder Kommittén för mänskliga rättigheter Förvaltningsorganisation Regiondirektören Förvaltnings- och bolagschefer Linjechef Avdelning mänskliga rättigheter Samordnare för arbetet med mänskliga rättigheter Beslutar om handlingsplanen. Uppsiktsplikt över att nämnder och styrelser följer handlingsplanen. Övergripande samordningsansvar för att arbetet med mänskliga rättigheter bedrivs ändamålsenligt och effektivt. Ansvar för att arbeta utifrån handlingsplanens mål och åtgärder samt att rapportera resultatet. Ansvar för att inkludera mänskliga rättigheter och utpekade åtgärder i handlingsplanen i avtal med externa utförare. Har regionfullmäktiges uppdrag att stärka det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionens verksamheter. Följer upp handlingsplanen 2018 samt 2020 och återrapporterar till regionfullmäktige. Ansvarar för att regionstyrelsens beslut genomförs och att de mänskliga rättigheterna hålls aktuella i organisationen. Ansvarar för att genomföra handlingsplanen i den egna verksamheten och att rapportera arbetet med handlingsplanen till den egna styrelsen eller nämnden. Rekommenderas att utse en förvaltnings- eller bolagsövergripande samordnare för arbetet med mänskliga rättigheter. Eventuellt delegerat ansvar för att genomföra åtgärderna i handlingsplanen. Sakkunniga inom mänskliga rättigheter. Ansvar för att stödja och samordna det interna arbetet med mänskliga rättigheter, ta fram anvisningar, sammanställa och analysera resultatet av arbetet med handlingsplanen. Stödja inköpsorganisationen i arbetet med att integrera handlingsplanens mål och åtgärder i inköpsprocessen. Tillhandahålla utbildning i mänskliga rättigheter och utbildning av ombud för barnets rättigheter. Bör fungera som stöd och resurs för sin förvaltnings- eller bolagsledning. Typiska arbetsuppgifter kan vara att samordna arbetet för mänskliga rättigheter, samordna utbildning för medarbetare, vara kontaktperson gentemot avdelning mänskliga rättigheter. Rollen bör samordnas med ombud för barnets rättigheter.

116 ÄRENDE NR 4

117 1 (1) Remissyttrande Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv Datum Diarienummer KUIV Ert diarienummer RS Regionstyrelsen Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv Enhet säkerhet, Koncernkontoret, har på uppdrag av regionstyrelsen tagit fram förslag till Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv. Synpunkter på riktlinjerna önskas senast den 31 oktober Styrelsen för Kultur i Väst har behandlat förslaget till riktlinjer mot korruption, mutor och jäv vid sitt möte 21 september. Styrelsen är positiv till förslaget som helhet och bedömer att riktlinjerna kommer att vara ett väl fungerande stöd i förvaltningens arbete inom dessa frågor. Vi anser att riktlinjerna är tydligt formulerade och användarvänliga. Vi saknar inte viktiga aspekter och har inga invändningar mot någon av del av förslaget. Styrelsen för Kultur i Väst Roland Karlsson ordförande Magnus Bäckström förvaltningschef Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

118 Från: Frida Bjurström För Regionstyrelsen Skickat: den 16 augusti :37 Till: Expediering Kopia: Maria Björn Valter Lindström Johan Flarup Ämne: Remiss: Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv Till samtliga nämnder, styrelser och bolag Enhet säkerhet, Koncernkontoret, har på uppdrag av regionstyrelsen tagit fram förslag till Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv. Syftet med riktlinjerna mot korruption är att de ska utgöra såväl ett stöd för att tydliggöra VGR:s hållning och som tolkning av gällande lagstiftning inom området. Riktlinjerna utgår från Sveriges kommuner och landsting (SKL) vägledning om mutor och jäv. Regionstyrelsen vill nu ha synpunkter på riktlinjernas innehåll. De frågor som regionstyrelsen i huvudsak vill ha svar på är: 1. Vad är remissinstansernas generella reflektioner om riktlinjerna? 2. Är riktlinjerna tillräckligt tydliga och väl formulerade? 3. Saknas något inom området som är viktigt att ha med? 4. Finns invändningar mot någon del? Riktlinjerna finns i bifogat dokument: Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv. Synpunkter på riktlinjerna önskas senast den 31 oktober Svar på remissen skickas till: regionstyrelsen@vgregion.se, ange diarienummer RS Riktlinjerna kommer att bearbetas utifrån inkomna synpunkter och beslutas i regionstyrelsen samt regionfullmäktige. Interaktiva utbildningar inom området kommer att erbjudas under hösten/vintern 2016/2017. Vid frågor om riktlinjerna kontakta: Maria Björn, enhet säkerhet, koncernkontoret, maria.bjorn@vgregion.se, tel Valter Lindström, koncernsäkerhetschef, valter.lindstrom@vgregion.se, tel Med vänlig hälsning Frida Frida Bjurström

119 Styrelse & nämndsekretariat Avdelningen Ärendesamordning & kansli Koncernkontoret Västra Götalandsregionen Telefon: Mobil: Epost:

120 Koncernkontoret Enhet säkerhet Dokumenttyp Riktlinje Dokumentansvarig Valter Lindström, koncernsäkerhetschef Beslutad av??? Övergripande dokument??? Kontaktperson Maria Björn, regionutvecklare Giltig från 20XX-XX-XX Version 0.0 Dnr RS XX-2016 Ersätter RIKTLINJER MOT KORRUPTION, MUTOR OCH JÄV