Mötesbok: Ägarutskottet ( ) Ägarutskottet Datum: Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg

Transkript

1 Mötesbok: Ägarutskottet ( ) Ägarutskottet Datum: Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg

2 Dagordning Kallelse Kallelse Ägarutskottet Beslutsärenden 26 Utredning om ny organisation för de kulturverksamheter som Västra 5 27 Uppföljning av nämnders planer för intern kontroll Naturbruksstyrelsen framställan om bidrag för omställningskostnad 87 Anmälningsärenden Minnesanteckningar politiskt referensgrupp inköp 89

3 1 (2) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med ägarutskottet den 22 mars 2017 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Information A. Rapport från presidieöverläggningar, Johnny Magnusson, regionstyrelsens ordförande B. Aktuella rapporter från regiondirektören, Ann-Sofi Lodin, regiondirektör C. Aktuella rapporter från regionschefsläkaren, Karin Möller, regionchefsläkare (15 min) D. Uppföljning av nämnders kontrollplaner och revisionsrapporter, Christina Karlsson, regiondirektörens ledningsstöd (30 minuter) E. Analys läge Alingsås lasarett, Rolf Ottoson, avdelningschef verksamhetsuppföljning (20 min) F. Analys läge Frölunda specialistsjukhus, Rolf Ottoson, avdelningschef verksamhetsuppföljning (15 min) G. Information och diskussion om P-avgifter , Anna-Lena Holberg (M), ordförande fastighetsnämnden, Maria Ådal (L), 1:e vice ordförande fastighetsnämnden och Lars Jansson, fastighetsdirektör, Västfastigheter (30 min) Beslutsärenden 1. Utredning om ny organisation för de kulturverksamheter som Västra Götalandsregionen bedriver i egen regi Diarienummer RS Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

4 Föredragningslista från ägarutskottet, Uppföljning av nämnders planer för intern kontroll 2017 Diarienummer RS Naturbruksstyrelsen framställan om bidrag för omställningskostnader 2017 Diarienummer RS Övriga frågor Anmälningsärenden Minnesanteckningar från politisk referensgrupp och koncerninköp Johnny Magnusson (M) Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt ( 2 (2)

5 1 (9) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Bengt Säterskog Telefon: E-post: Till ägarutskottet Utredning om ny organisation för de kulturverksamheter som Västra Götalandsregionen bedriver i egen regi Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar: 1. Regiondirektören får uppdraget att genomföra ett fortsatt utredningsarbete i syfte att analysera värdet av en ny samlad organisation för de kulturverksamheter som Västra Götalandsregionen bedriver i egen regi. 2. Regionstyrelsens och kulturnämndens presidier utgör politisk styrgrupp. 3. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december Sammanfattning av ärendet Flera utredningar har genomförts i syfte att överväga effekterna av olika förändringar i omvärlden, för att föreslå en tydligare struktur och klarare ansvarsförhållanden. De utredningar som avses är översynen av Västarvet, översynen av Kultur i Väst, översyn av gränsdragningsfrågor mellan Koncernavdelning kultur, Kultur i Väst och Västarvet. Därutöver genomfördes under 2015 en utredning om ansvaret för samfinansierade kulturinstitutioner inom Göteborgs stad varav flera muséer. Koncernkontoret föreslår att regiondirektören får uppdraget att med utgångspunkt från bland annat nämnda utredningar göra en samlad bedömning av hur Västra Götalandsregionens organisation inom kulturområdet bör vara organiserad. Utredningens resultat kan ge underlag inför utformningen av den kommande politiska organisationen. Fördjupad beskrivning av ärendet Översyn av förvaltningen Västarvet Västarvet har i uppdrag att ansvara för besöksmål, förvalta samlingar och tillsammans med andra aktörer utveckla natur- och kulturarvet inom regionen. Ett antal interna och externa förändringar påverkar Västarvet i olika grad. Till de förra hör att Västergötlands museum och Bohusläns museum lämnat Västarvet. Till de senare hör den nyligen presenterade museiutredningen och den till lagrådet Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: bengt.saterskog@vgregion.se

6 Datum Diarienummer RS under december 2016 lämnade kulturarvspropositionen där förslag bland annat läggs om En ny museilag med främsta syfte är stärka institutionernas oberoende och status som kunskapsinstitutioner. Bland annat förtydligas i lagen att museiverksamheten ska stå mer oberoende i förhållande till politiken. Lagen utgår från att det övergripande ändamålet för museerna i det allmänna museiväsendet är att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning. Att stärka Riksantikvarieämbetet i sin roll som samlande kulturarvsmyndighet. Myndigheten ska ta över flertalet av de uppgifter som i dag utförs av Riksutställningar och ges ett samordningsansvar för museifrågor. Riksantikvarieämbetet ska även ta över uppgiften att samordna kulturarvssektorns digitaliseringsfrågor samt få ett särskilt uppdrag om att inrätta en ny centrumfunktion för att utveckla kulturarvsarbetet. Riksantikvarieämbetet har haft regeringens uppdrag att ta fram en vision för hur kulturmiljöarbetet bör utvecklas till Arbetet har genomförts samverkan med länsstyrelserna och i bred dialog med kulturmiljöarbetets aktörer. Visionen för kulturmiljöarbetet är att alla, oavsett bakgrund, upplever att de kan göra anspråk på det kulturarv som format Sverige. För att förverkliga visionen behöver kulturmiljöarbetet ta sikte mot målbilderna som handlar om kulturmiljöarbetet som en utmanande kraft, upprätthållandet av en mångfald av kulturmiljöer och effektivisering av verksamheterna. Ur ett socialt hållbarhetsperspektiv kan kulturmiljöarbetet därmed erbjuda förutsättningar för en diskussion om meningsskapande och tillhörighet. I ljuset av dessa och andra förändringar beslutade ägarutskottet den 15 april 201, 21, att ge regiondirektören i uppdrag att återkomma med förslag till en framtida övergripande organisation för Västarvet. Förvaltningen har ca 150 helårstjänster. Uppdraget har genomförts under 2016 utifrån ett användar- och brukarperspektiv där aspekter som inriktning, roller och ansvar prioriterats. Ekonomiska och andra resursbaserade aspekter har beaktas översiktligt. I översynen har såväl interna intressenter (direkt knutna till Västarvet) som externa intressenter från offentlig sektor, näringsliv och den ideella sektorn engagerats. En omvärldsanalys kompletterar analysen. Det underlag som kommit fram har förankrats i flera steg för att säkra en bild av hur relevanta intressenter ser på Västarvets framtid. Uppdraget var att genomföra: 1. Nulägesbeskrivning av Västarvet. Detta har fullgjorts genom en översiktlig beskrivning. 2. Analys av de viktigaste omvärldsförändringarna och deras konsekvenser för Västarvet. 2 (9)

7 Datum Diarienummer RS Utredningens tyngdpunkt ligger på omvärlds- och intressentperspektivet. 3. Analys av Västarvets position och leveransförmåga i förhållande till den målbild som fanns när förvaltningen bildades och till de uppdrag som kulturnämnden lämnat och lämnar. Detta har delvis redovisats i utredningen. 4. Förslag till framtida verksamhetsidé, ansvarsgränser, övergripande organisering och former för samverkan med andra regionala/delregionala aktörer. Utredningen föreslår en övergripande inriktning med tre delar/områden som kan tillämpas inom den nuvarande organisationen eller ses i ett vidare perspektiv som också omfattar andra förvaltningar. Utredningen är fri att lämna flera förslag till alternativa organisationslösningar, som också kan förändra nuvarande ansvarsgränser mellan Västarvet, Kultur i Väst och Koncernkontorets kulturavdelning. Förslag lämnas inte i utredningen. Västarvets Studio Västsvensk Konservering ska belysas utifrån reglerna om kommunal säljverksamhet. Frågan hanteras som ett deluppdrag av Koncernkontorets juridiska enhet. Denna fråga är hanterad och klargjord utanför utredningen genom juridiska enheten. Översynen utmynnar i en rapport: En stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet. En översyn av Västarvet och förslag till ny organisation där verksamheten föreslås organiseras i tydligare verksamhetsområden för att möta den behovsbild och de omvärldsförändringar som identifierats och för att underlätta för externa samarbetsparter och övriga intressenter. Förslaget omfattar tre skilda funktioner med särskilda men kompletterande fokus. Förslaget innebär att Västarvet delas upp i tre tydliga delar: - - en kunskaps- och processorganisation som erbjuder stöd i olika form ( Stödjer och främjar ), med ca 35 helårstjänster en organisation för museer och besöksmål med tydligt uppdrag att bevara och förvalta samlingarna och de speciella lokaler som i många fall har en nära koppling till samlingarna ( Visa, bevara och vårda ), med ca 80 helårstjänster en organisation som erbjuder specialisttjänster och produkter inom Västra Götalandsregionen och i viss mån nationellt ( Spetskompetens ), med ca 35 helårstjänster Utredningen tar inte ställning till om uppdelningen bör ske inom den nuvarande förvaltningen eller ur ett förvaltningsövergripande perspektiv (omfattande flera förvaltningar), det vill säga i former som ändrar Västarvets nuvarande ansvar. 3 (9)

8 Datum Diarienummer RS Remissyttranden Kulturnämnden är i stort positiv till utredningens analys och instämmer om den lägesbild och omvärldsanalys som lämnas. Eftersom kulturnämnden är en beställarnämnd, så avstår nämnden att lägga synpunkter på förslaget till ändrad organisation, men konstaterar samtidigt att det kan finnas en god potential att marknadsföra Västarvet utifrån de tre brukarperspektiv som utredningen redovisar. Däremot menar kulturnämnden att Studio Västsvensk Konservering (SVK) bör analyseras mer i detalj inför ställningstagande om en ny associationsform, det vill säga att SVK bryts ut ur Västarvet. Styrelsen för Västarvet har med stort intresse tagit del av de synpunkter som kommit fram från olika intressegrupper och om omvärldsförändringar som påverkar Västarvets verksamhet. Styrelsen motsätter sig utredningens huvudförslag om en uppdelning i tre tydliga verksamhetsområden då styrelsen menar att helhetsperspektivet med den variation och de volymer som nu finns ska bibehållas eller utökas. Vidare framför styrelsen att det är först efter år 2010 som organisationen börjar finna sin form och att det är först efter 2016 som Västarvet har full rådighet över verksamheten efter att Västergötlands museum och Bohusläns museum lämnat Västarvet. Styrelsen för Kultur i Väst är mycket positiv till den samverkansplattform som tjänstemännen etablerat under 2016 i syfte att öka samordningen och samarbetet mellan Kultur i Väst, Västarvet och Koncernavdelning kultur. Styrelsen har inga invändningar mot förslaget till ny organisation för Västarvet, men konstaterar att utredningen inte innehåller konkreta förslag till nya gränssnitt mot Kultur i Väst. I den modell som föreslås delas Västarvet upp i tre tydliga delar/enheter varav vissa likheter finns mellan Kultur i Väst och den föreslagna En funktion som stödjer och främjar, men inte med de två övriga. Avslutningsvis menar styrelsen att den föreslagna organisationsuppdelningen av Västarvet inte hindrar utvecklingen av samarbetet mellan förvaltningarna. I direktiven till utredningen angavs att det stod öppet att också lämna förslag till organisationslösningar, som påverkar ansvarsgränser mellan Västarvet, Kultur i Väst och Koncernavdelning kultur inom Koncernkontoret. Sådana förslag har, som ovan nämnts inte lämnats, men däremot har ett i stort sett samtidigt utredningsarbete genomförts utifrån andra uppdrag. Dessa redovisas översiktligt nedan. Översyn av förvaltningen Kultur i Väst Kulturchefen fick i oktober 2014 i uppdrag av kulturnämnden att genomföra en översyn av verksamheten vid Kultur i Väst. Syftet var att 4 (9)

9 Datum Diarienummer RS tydliggöra roller i samspelet med utförarna så att kulturförvaltningarna fokuserar på operativa frågor medan Koncernavdelning kultur fokuserar på strategiska frågor, beställning/uppdrag och på ägarfrågor. belysa förbättringsområden för Kultur i Väst att arbeta vidare med. säkerställa att förvaltningens organisering är optimal för att fullgöra sitt uppdrag. I detta låg att belysa tydliga beslutsvägar inom förvaltningen samt mellan beställare och utförare. Kultur i Väst är indelad i fem enheter: Administration, IT och Kommunikation Kultur och konstarter (dans, film, konst, litteratur, musik och teater) Kultur och samhälle Kultur och upplevelser Forskning och utveckling (projektarbetsmetodik och forskningsrapporter inom ämnesområdet kultur) Kultur i Väst omsätter ca 82 mnkr och har ca 65 heltidstjänster. Ca 35 procent av omsättningen avser finansiering av tillfälliga projekt. Genomlysningens resultat pekade ut ett antal utvecklingsområden som till stor del handlade om intern ledning och styrning, men också om utvecklad samverkan med Koncernavdelning kultur. Översyn av gränssnitt mellan Koncernavdelning kultur, Kultur i Väst och Västarvet I september 2015 fick kulturchefen i uppdrag av regiondirektören att utreda hur gränssnitten mellan Koncernavdelning kultur och regionens två kulturförvaltningar (Kultur i Väst respektive Västarvet) kan tydliggöras. Utredningen, som överlämnades till regiondirektören den 30 mars 2016, visar att det på ett operativt plan finns mycket att göra. Det brister i kunskap om såväl vad som hur de andra parterna opererar, och kanske framför allt föreligger en bristande samordning för att på ett systematiskt och effektivt sätt kunna samagera med omvärlden. I den arbetsgrupp som handhaft utredningen har alla nätverk och grupper som är av intresse för alla tre parter på internationell, regional och lokal nivå därför kartlagts för ömsesidig kännedom. Arbetsgruppen definierade sju särskilda områden som under 2016 har kartlagts i olika ämnesgrupper (musikområdet överlämnades till en särskild utredare). Arbetsgruppen har permanentats som Samverkansplattform för Koncernavdelning kultur, Kultur i Väst och Västarvet. I denna deltar cheferna samt ytterligare en tjänsteperson från vardera parten. En gemensam process för att implementera den regionala kulturplanen har tagits fram genom att samtliga 75 utvecklingsinsatser analyserats och fördelats mellan parterna förutom några få där ansvaret ligger på en extern utförare. 5 (9)

10 Datum Diarienummer RS Från 2017 sammanträder Samverkansplattformen kvartalsvis eller efter behov för att stämma av verksamheterna i stort, arbetsgruppernas aktiviteter och förslag på samverkan, interna eller externa. Samverkansplattformen kan delegera uppgifter till och behandla förslag från följande fyra arbetsgrupper Internationella gruppen Kommunikationsgruppen Kommungruppen Statistik- och analysgruppen Vidare konstaterar utredningen att de styrdokument som föreligger och som granskats, inte på något avgörande sätt förhindrar eller komplicerar för parterna att samverka eller hitta synergieffekter. Översyn av finansieringsmodeller för samfinansierade kulturinstitutioner i Göteborg Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen gav i januari 2015 i uppdrag till Thomas Nyh att utvärdera finansieringsmodellerna för Göteborgs Stadsteater AB och för Göteborgs Stadsmuseum (finansieringsandel för VGR 48 % 2015) Sjöfartshistoriska museet/akvariet (finansieringsandel för VGR 11 %) Röhsska museet (finansieringsandel för VGR 18 %, 41 årsanställda) Göteborgs konstmuseum (finansieringsandel för VGR 23 %, 32 årsanställda) Utredningen tar sin startpunkt i 1999-års skatteväxling och lämnar bland annat förslag till förändrat huvudmannaskap som ett medel att förbättra möjligheterna för museernas långsiktiga utveckling och för att stärka museernas bidrag till målen i de styrande kulturpolitiska dokumenten. Idag betalar Västra Götalandsregionen bidrag till museerna utan att bidragen föregåtts av samråd med staden. Utredarens tre förslag, som lämnades i september 2015, är Alt 0. Oförändrat delat ansvar, men nytt avtal som preciserar belopp, uppräkningsmodell och inflytande Alt 1a. Överföring till Västra Götalandsregionen av det fulla finansieringsoch driftansvaret för Konst- och Röhsska museerna Alt 1b. Överföring till Västra Götalandsregionen av det fulla finansieringsoch driftansvaret av endast Röhsska museet. Överväganden Ovan redovisas fyra utredningar som genomfördes under och som ur olika infallsvinklar belyser organisering och samverkansförutsättningar av några av kulturens verksamheter och för Koncernavdelning kultur. Den grundläggande frågan är om den nuvarande förvaltningsstruktur är ändamålsenlig eller om det finns andra organisationsstrukturer som kan bidra till och underlätta samordning och öka tydligheten. Detta gäller såväl i det interna 6 (9)

11 Datum Diarienummer RS samarbetet som för externa samarbetsparter och intressenter såsom kommuner, myndigheter och civilsamhället. Två tydliga steg togs genom besluten att bilda dagens Västarvet och Kultur i Väst. Bärande idéer var och är att underlätta samordningen och därigenom stärka verksamhetsfältet. Kompetenser knutna till en organisationsdel kan bidra i ett vidare sammanhang och stimulera till nya lösningar. Västra Götalandsregionen vill samagera med omvärlden på ett systematiskt och effektivt sätt. De ovan nämnda utredningarna sätter ljuset på ett fortsatt behov av samordning och ökad tydlighet. De ger sammantaget bilden av att ett fortsatt arbete behövs för att förbättra möjligheterna att samordna kapacitet och kompetenser. Å ena sidan finns behovet av en robust förvaltningsorganisation som kan bära gemensamma kostnader och erbjuda större bredd av kompetenser, som kan prioritera mellan olika uppdrag, mellan olika investeringar, utvecklingssatsningar etc. Å andra sidan skulle en större förvaltning innebära ett större avstånd mellan dess ledning och den enskilde medarbetaren. Efter Västarvets minskade volym 2014 och 2016 har den gemensamma administrationen reducerats. En fortsatt diskussion om den framtida förvaltningsstrukturen bör omfatta angränsande verksamheter och innehålla en analys av de ekonomiska effekterna av färre förvaltningar. Kan till exempel OHkostnader reduceras, såsom kostnader för IT-system, digitalisering, rapportering et cetera? Analysen av Västarvet visar att även initierade samverkansparter har svårt att förstå vilka verksamheter som ryms inom förvaltningen och vilken roll som Västarvet har visavi Kultur i Väst och Koncernavdelning Kultur. Analysen pekar också på behovet av En väg till kulturen, där samarbetsparten, företaget och/eller den enskilda invånaren ges vägledning till rätt instans för den aktuella frågan. Det är uppenbart att de enskilda kulturinstitutionerna har en tydlig identitet och många är sedan länge väl kända av allmänheten. Förvaltningsstrukturen med styrelse och ledning, förvaltningarnas inbördes ansvarsförhållanden är däremot förhållandevis okända för den enskilde, men också för etablerade samarbetsparter. Kulturinstitutionernas identitet och kvalitet är betydande inslag för en framgångsrik utveckling av besöksnäringen. Tydliga visioner, mål och strategier måste utarbetas och långsiktigt drivas för att ge Västra Götaland lys- och konkurrenskraft. Detta perspektiv ska också värderas i det fortsatta arbetet. De strategiområden som finns angivna för kulturpolitiken är följande: Vidgat deltagande Gynna nyskapande Utveckla kapaciteter Nyttja tekniken Öka internationaliseringen 7 (9)

12 Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen har höga ambitioner och ett särskilt ansvar som ledande kulturregion. I kultursamverkansmodellen där regionen fördelar nationella medel, gäller följande särskilt utpekade områden: scenkonstområdet (teater, dans, musik) museiverksamhet biblioteks- och litteraturområdet hemslöjdsverksamhet enskild arkivverksamhet filmfrämjande verksamhet konst- och kulturfrämjande verksamhet För ett flertal av dessa områden har Kultur i Väst och Västarvet centrala roller. Förslag Koncernkontoret föreslår, att med utgångspunkt i bland annat ovan nämnda utredningarna, att förslag tas fram till en alternativ förvaltningsstruktur för Västarvet och Kultur i Väst. Förslaget ska respektera de enskilda kulturinstitutionernas identitet, stärka den gemensamma ledningens möjligheter att samordna relevanta funktioner och att underlätta förståelsen av organisationens uppgift och ansvar för samarbetsparter och för den enskilde invånaren. Det alternativa organisationsförslaget ska prövas mot den nuvarande förvaltningsstrukturen och dess successiva utveckling vad gäller samverkansplattformar och med tydligare uppdrag från kulturnämnden. Förslaget är att regionstyrelsens och kulturnämndens presidier utgör styrgrupp för det fortsatta utredningsarbetet. Finansiering Uppdraget till regiondirektören finansieras inom Ansvar Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bilaga Utredning En stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet. En översyn av Västarvet och förslag till ny organisation. Beslut -Styrelsen för Kultur i Väst, , 45 Översyn av Västarvet och förslag till ny organisation 8 (9)

13 Datum Diarienummer RS Beslut kulturnämnden , 90, Remissvar på utredningne om Västarvet Ordförandebeslut, Styrelsen för Västarvet, , 3, Remissyttrande Översyn av Västarvet och förslag till ny organisation Besluten skickas till Kulturnämnden för kännedom, Styrelsen för Västarvet för kännedom, Styrelsen för Kultur i Väst för kännedom, info@kulturivast.se Regiondirektören för genomförande 9 (9)

14 1 (55) En stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet En översyn av Västarvet och förslag till ny organisation 2 juni 2016

15 2 (55) Sammanfattning Västarvet är en förvaltning inom Västra Götalandsregionen med uppdrag att ansvara för besöksmål, förvalta samlingar och tillsammans med andra aktörer utveckla natur- och kulturarvet inom regionen. Ett antal interna och externa förändringar påverkar Västarvet i olika grad. Till de förra hör att Västergötlands museum och Bohusläns museum lämnat Västarvet. Till de senare den nyligen presenterade museiutredningen, den till hösten 2016 aviserade kulturarvspropositionen och förslagen till ny regionindelning. I belysning av dessa och andra förändringar har ägarutskottet i Västra Götalandsregionen den 15 april 2015 gett regiondirektören i uppdrag att återkomma med förslag till en framtida övergripande organisation för Västarvet. Uppdraget har genomförts utifrån ett användar- och brukarperspektiv där aspekter som inriktning, roller och ansvar prioriterats. Ekonomiska och andra resursbaserade aspekter har beaktas översiktligt. I översynen har såväl interna intressenter (direkt knutna till Västarvet) som externa intressenter från offentlig sektor, näringsliv och den ideella sektorn engagerats. En omvärldsanalys kompletterar analysen. Det underlag som kommit fram har förankrats i flera steg för att säkra en bild av hur relevanta intressenter ser på Västarvets framtid. Översynen utmynnar i ett förslag där verksamheten renodlas för att möta den behovsbild och de omvärldsförändringar som identifierats. Förslaget omfattar tre skilda funktioner med särskiljda men kompletterande fokus. Genom en ökad tydlighet läggs grunden för en stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet inom Västra Götaland.

16 3 (55) Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Uppdragsbeskrivning Tolkning av uppdraget Metod Västarvets historia och nuläge Västarvets uppdrag Mål och måluppfyllnad Dialog med externa och interna intressenter Omvärldsförändringar Analys utifrån fyra tema Förslag till övergripande organisation för ett utvecklat Västarvet Avslutande kommentarer Referenser Bilaga 1: Deltagande organisationer på arbetsmöten Bilaga 2: Dokumentation av arbetsmöten med intressenter... 48

17 4 (55) 1. Bakgrund Vårt gemensamma natur- och kulturarv har under de senaste åren tilldragit sig ett ökat intresse och en ökad uppmärksamhet. Det handlar både om mer lättsamma inslag som det populära TV-programmet Historieätarna eller om politiskt viktiga frågor med potentiellt stora miljömässiga, ekonomiska och/eller sociala konsekvenser. Vad är då ett naturarv och ett kulturarv? I Västra Götalands regionala kulturplan för åren (VGR, 2015e) kan man läsa att Unesco definierar kulturarv som det materiella (rörligt och fast, på land och under vatten) och immateriella (scenkonst, ritualer, muntligt berättande) arvet. Kulturarvets institutioner och aktörer är traditionellt arkiv, bibliotek, museer och föreningar men även offentliga institutioner, myndigheter och många av civilsamhällets organisationer ingår. Vidare: Naturarv är stora orörda områden eller formationer i naturen men definitionen glider över till att omfatta även natur påverkad av mänskliga aktiviteter. Det betonas även att För förståelsen av vårt samhälle och kulturlandskapen är det nödvändigt att stärka natur- och kulturarvsbegreppet som en enhet. Inom Västra Götalandsregionen finns det en särskild förvaltning - Västarvet - med uppdrag att ansvara för besöksmål, förvalta samlingar och tillsammans med andra aktörer utveckla naturoch kulturarvet inom regionen. Västarvet har nyligen genomgått en större organisationsförändring i och med att Västergötlands museum och Bohusläns museum återgått till att vara självständiga stiftelsemuseer. Parallellt med dessa interna förändringar finns externa förändringar som påverkar Västarvet i olika grad. Till de senare hör till exempel den nyligen presenterade museiutredningen (SOU, 2015) och den till hösten 2016 aviserade kulturarvspropositionen. I belysning av dessa och andra förändringar har ägarutskottet i Västra Götalandsregionen den 15 april 2015 gett regiondirektören i uppdrag att återkomma med förslag till en framtida organisation för Västarvet. Uppdraget att genomföra översynen har gått till Bengt Säterskog. Projektets styrgrupp har bestått av Marianne Dahlquist, förvaltningschef Västarvet, Staffan Rydén, kulturchef och Bengt Säterskog, Koncernkontoret. Projektgruppen har bestått av Jon Nilsson, Johan Groth och Magnus Sjölander från Acando Consulting AB. Denna rapport samlar projektets analys och förslag kring möjliga inriktningar för en framtida stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet inom Västra Götalandsregionen.

18 5 (55) 2. Uppdragsbeskrivning Baserat på ägarutskottets uppdrag har regiondirektören formulerat en uppdragsbeskrivning där det bland annat framgår att nya former måste därför sökas som medger ett regionalt arbetssätt där kompetenser ställs till förfogande över de gamla länsgränserna. Västarvet ska fortsatt vara en kraftfull aktör med uppdrag att utveckla såväl de ingående och/eller medverkande enheterna som sambanden till organisationslivet och hela det omgivande samhället. (VGR, 2015d). Konkret är det, enligt uppdragsbeskrivningen, fyra frågor som ska belysas: Nulägesbeskrivning av Västarvet. Analys av de viktigaste omvärldsförändringarna och deras konsekvenser för Västarvet. Analys av Västarvets position och leveransförmåga i förhållande till den målbild som fanns när förvaltningen bildades och till de uppdrag som kulturnämnden lämnat. Förslag till framtida verksamhetsidé, ansvarsgränser, övergripande organisering och former för samverkan med andra regionala/delregionala aktörer. Utredningen är fri att lämna flera förslag till alternativa organisationslösningar, som också kan förändra nuvarande ansvarsgränser mellan Västarvet, Kultur i Väst och Koncernkontorets kulturavdelning. Dessutom ska utredningen belysa gränssnitten för Västarvets tjänstemannaorganisation i förhållande till Koncernkontorets kulturavdelning och förvaltningen Kultur i Väst. Vidare ska Västarvets Studio Västsvensk Konservering belysas utifrån reglerna om kommunal säljverksamhet.

19 6 (55) 3. Tolkning av uppdraget Under arbetets gång har styrgruppen fattat beslut om följande avgränsningar och fokus i rapporten: rapporten ska i första hand problematisera frågeställningar och lyfta tankar och förslag rapporten ska inte gå på djupet i enskilda frågeställningar utan hellre ange referenser till vidare läsning och fördjupning.

20 7 (55) 4. Metod Vår utgångspunkt vid denna typ av analyser är att man, för att öka kvaliteten och tillförlitligheten och för att bättre kunna fånga olika aspekter på den aktuella frågan, bör använda sig av så kallad triangulering. Eftersom uppdraget är av begränsad omfattning har utredningen valt att använda sig av metodtriangulering (att genom olika metoder undersöka en fråga för att täcka in olika infallsvinklar och perspektiv) och datatriangulering (att genom användning av olika typer av data, insamlade på olika sätt och av olika aktörer). När det gäller val av metoder har utredningen kombinerat genomgång av relevanta skriftliga underlag med ett antal arbetsmöten (workshops). Tre av arbetsmötena riktade sig mot externa intressenter (näringslivet, ideell sektor och offentlig sektor) och två riktade sig mot tjänstepersoner respektive förtroendevalda inom Västra Götalandsregionen. Utredningen har även genomfört en kompletterande telefonintervju samt ett antal fördjupande samtal av mera öppen karaktär med såväl interna som externa intressenter. Arbetsmöten och (telefon)intervjuer är lämpliga för att få fram kvalitativa data, dvs. data som ger djup och bredd. När det gäller val av datakällor har utredningen använt sig av skriftligt material som tagits fram inom Västra Götalandsregionen, andra statliga myndigheter, EU et cetera. Materialet har olika karaktär: offentliga utredningar, kvantitativa uppföljningar, styrdokument, omvärldsanalyser et cetera. Detta har genomförts dels för att säkra att relevanta analyser m.m. från dessa källor tillgodogörs i utredningen men även för att skapa en möjlighet att kvalitetssäkra och värdera den bild som t.ex. interna och externa intressenter ger. Uppdraget har genomförts utifrån ett användar- och brukarcentrerat perspektiv där aspekter som organisation, roller och ansvar prioriterats. Detta omfattar såväl interna intressenter (direkt knutna till Västarvet) som externa intressenter från offentlig sektor, näringsliv och den ideella sektorn. Urvalet av intressenter har genomförts utifrån en målbild att täcka upp de mest relevanta perspektiven samt att säkra en kritisk massa av intressenter. Det underlag som detta har resulterat i har sedan förankrats och analyserats i flera steg för att säkra en bra, övergripande bild av hur relevanta intressenter ser på Västarvets framtid. Ekonomiska och andra resursbaserade aspekter har beaktats översiktligt.

21 8 (55) 5. Västarvets historia och nuläge Detta kapitel syftar till att beskriva Västarvets historia, verksamhet, organisation och ekonomiska läge Kort historik Nedan sammanfattas Västarvets historia i form av en enkel kronologi Västra Götalandsregionen bildades. Naturhistoriska museet och Hemslöjd Västra Götaland fick regionen som huvudman 2003 bildades regionens Natur- och kulturarvsförvaltning som då bestod av Naturhistoriska museet i Göteborg, Studio Västsvensk konservering och Hemslöjd Västra Götaland. Den nya förvaltningens syfte var att dels samordna skilda verksamheter inom kulturoch naturarvsområdet som överförts till Västra Götalandsregionen från de tidigare huvudmännen, dels att verka för att den kompetens som fanns knuten till de olika verksamheterna skulle ställas till hela Västra Götalands förfogande och nyttiggöras hela länet 2004 införlivades tidigare Regionmuseum Västra Götaland med Lödöse museum, Vänersborgs museum, Byggnadsvård Nääs i Floda, Kulturlagret i Vänersborg och Medicinhistoriska museet i Vänersborg (nedlagt) samt Forsviks Bruk 2005 tecknas ett samordningsavtal med Västergötlands museum (stiftelse) samtidigt som Vitlycke museum, i världsarvet i Tanum, införlivas 2006 tecknas ett samordningsavtal med Bohusläns museum (stiftelse). Samma år genomförs en utredning om en samlad, modern och kraftfull aktör och ett namnbyte till Västarvet pågår ett stort arbete med en planerad omorganisation med helt ny uppbyggnad. Omorganisationen stoppas i december 2008 då stiftelserna var emot föreslagna förändringar. En extern utredare tillsattes för att finna en fungerande form för samverkan 2009 togs ett förslag till en form av driftentrepenad fram av utredaren. Avtal undertecknades senhösten trädde denna modell i kraft 2013 Länsstyrelsen underkänner modellen och förelägger var och en av stiftelsestyrelsernas ledamöter att följa respektive stiftelseförordnande genom att bedriva museiverksamheten i egen regi Västergötlands museum lämnar Västarvet den 30 juni 2015 Bohusläns museum lämnar Västarvet den 31 december 2016 har Västarvet för första gången sedan 2004 en beställare, dvs regionens kulturnämnd och full rådighet över verksamheten (efter att stiftelserna Västergötlands museum och Bohusläns museum lämnat Västarvet)

22 9 (55) 5.2. Verksamhet och organisation Västarvet beskriver sig som en regional förvaltning och som Sveriges största förvaltning för natur- och kulturarv. Uppdraget är att bevara natur- och kulturarvet samt att stimulera kunskapsbyggande inom området. Verksamheten är uppdelad i en publik och en regional del. I figur 1 sammanfattas Västarvets besöksmål, museer och regionala verksamheter uppdelade i en publik respektive en regional del (Västarvet.se 2015). Figur 1. Västarvets organisation (Västarvet.se) Den publika verksamheten är inriktad på att skapa och tillhandahålla natur- och kulturarvsupplevelser till besökare och invånare i Västra Götalandsregionen. Detta sker via museer, besöksmål och digitala medier. Strävan är att besöksmålen ska stimulera offentliga samtal kring samhället, kultur och livsbetingelser, men också bevarande och konservering av samlingar samt stimulera kunskapsbyggande (regionalt, nationellt och internationellt) (VGR 2014b). Västarvets regionala verksamhet omfattar arkeologi, byggnadsvård, kulturmiljö, naturmiljö, konservering, slöjd och utställningar och pedagogisk verksamhet samt utveckling och projektstöd (VGR 2014b). Exempelvis är man en remiss- och rådgivande instans till kommunerna när det gäller bygglov, planärenden, miljökonsekvensbeskrivningar,

23 10 (55) fornlämningar, konservering och till Länsstyrelsen i olika former av bidragsärenden (Västarvet.se 2015). I uppdragsbeskrivningen framgår också att Västarvet ska bidra med expertis till myndigheter, näringslivet, civilsamhället och till enskilda (VGR 2014b) Ekonomi Västarvets ekonomi sammanfattas i nedanstående tabell (alla belopp anges i miljoner kronor) Omslutning Bidrag VGR Bidrag VGR Resultat Eget kapital Årsarbetare ,9 189,3 197,0 195,0 195,4 105,9 107,5 108,7 107,7 106,0 56 % 57 % 55 % 55 % 54 % -0,1-0,7 0,4 1,9-0,9 2,2 1,5 1,9 3,9 3, Tabell 1. Västarvets ekonomi i några nyckeltal ,1 99,0 55 % 0,9 3, (budget1) 128,9 86,8 67 % 0 3,9 149 Siffrorna visar att Västarvets ekonomi är i balans. Verksamheten har lyckats bygga upp ett eget kapital. Verksamheten finansierades under perioden i huvudsak (cirka 55 procent) av bidraget från kulturnämnden (inklusive statliga bidrag genom kultursamverkansmodellen). Den 1 juli 2014 lämnade Västergötlands museum och den 1 januari 2016 Bohusläns museum Västarvet vilket minskat omslutningen i motsvarande mån. Verksamheten vid Bohusläns museum har finansierats av regionen och av Uddevalla kommun. Den regionala finansieringen (inklusive statliga bidrag genom kultursamverkansmodellen) av museet har legat på cirka 40 procent. Detta medför att den budgeterade regionala finansieringen i Västarvet ökar från cirka 55 procent till cirka 67 procent när Bohusläns museum lämnar Västarvet Västarvets budget för år 2016 ligger på 128,9 Mkr där bidrag från regionen utgör cirka 67 procent, försäljning av uppdrag och tjänster cirka 20 procent, försäljning i kafé och butik cirka 6 procent och övriga intäkter cirka 7 procent Kort om Studio Västsvensk Konservering Hösten 2014 och våren 2015 mottog Konkurrensverket två anmälningar riktade mot Studio Västsvensk Konservering (SVK). Anmälningarna gällde bland annat om SVK:s verksamhet snedvrider konkurrensen och om SVK bryter mot lokaliseringsprincipen genom att sälja tjänster utanför Västra Götalandsregionen. Efter att ha utrett frågan finner Konkurrensverket att det inte finns skäl att utreda frågan vidare. Frågan har även berörts i ett PM från Västra Götalandsregionen, avdelning ärendesamordning kansli, juridiska enheten VGR (2015f). I denna rapport framhålls att en konkurrensbegränsande offentlig verksamhet kan dock ändå vara laglig under förutsättning att den tillgodoser andra intressen som gör den försvarbar från allmän synpunkt. Konkret 1 Externa intäkter är försiktigt beräknade.

24 11 (55) innebär detta att SVK kan erbjuda överkapacitet i kompetens eller utrustning och maskiner på en öppen marknad. Dock ska i sådana fall självkostnadsprincipen råda.

25 12 (55) 6. Västarvets uppdrag 6.1. Grundläggande ställningstaganden Västarvets uppdrag utgår ifrån två strategier för kulturfrågor: En mötesplats i världen och Västra Götalandsregionen 2020 : I En mötesplats i världen (VGR 2012) lyfter regionen fram fem bärande fundament för regionens kulturpolitik: Demokratisk öppenhet - en tydlig anvisning om att alla medborgare oavsett förutsättningar ska kunna ta del av natur- och kulturlivet Konstnärlig kvalitet - utgångspunkten är att konstnärlig kvalitet inom kulturutövandet inte är något som kulturpolitiken i sig kan skapa, men däremot kan kulturpolitiken skapa goda förutsättningar för kvalitet. Det betonas vidare att konstnärlig kvalitet kräver flexibilitet för att på bästa vis stödja konstnärligt nyskapande initiativ Social relevans - kräver att kulturlivet i regionen ska vara jämställt och hållbart samt att de miljöer kulturlivet skapar ska uppfattas som relevanta och stimulerande och möjliggöra för kulturell dialog Ekonomisk potential - kultur och kultursektorn är en viktig del i regionens framtida samhällsekonomiska utveckling och därför vill regionen uppmuntra till, och bidra med stöd och kunskap, för att stimulera kulturellt entreprenörskap Regional profilering - samverkan mellan regionens olika aktörer skapar grund för att stärka Västra Götalandsregionens profilering som en stark kulturregion där kulturinstitutioner och fria och/eller ideella kulturlivet är lika viktiga I samma styrdokument lyfts fem strategiska utvecklingsområden särskilt fram: Vidga deltagandet - att samverka med skola, folkbildning, universitet, föreningsliv, arbetsliv och hälso- och sjukvård, att motverka de diskrimineringsgrunder och geografiska avstånd som försvårar deltagande i regionens kulturliv, verka för ett kulturliv som präglas av jämställdhet och interkulturell dialog, särskilda insatser för barn och unga, betrakta kulturengagemanget ur ett livslångt lärande/skapande-perspektiv samt låta kultursatsningar vara en del av utbildnings- och bildningsarbetet och härigenom stärka demokratin Utveckla kapaciteter - utveckla regionen som resurs för kommuner, fria kulturutövare och oetablerade kulturföretagare i samverkan med universitet och civilsamhälle genom ekonomiskt stöd, initiering av forskning, samordning, kompetens och teknik samt bidra till en metodutveckling inom samhällsplaneringen som stärker kulturens roll och utgår från lokalsamhällets behov och resurser Gynna nyskapande - skapa förutsättningar för den nyskapande konsten oavsett var den dyker upp, utarbeta en långsiktig strategi för att möta kulturinstitutionernas kostnadskris, bidra till att förhållandet mellan etablerade kulturinstitutioner och det fria kulturlivet kommer till uttryck i produktiv samverkan samt stimulera kulturformer som utmanar det nuvarande samhället och dess kulturliv. Nyttja tekniken - utnyttja digitaliseringens möjligheter vad gäller skapande, förmedling och tillägnelse av konst och kultur, bryta gränserna mellan kulturskapare och konsument, ta tillvara minnesinstitutionernas samlingar och kompetenser så de kan exponeras och brukas konstnärligt, pedagogiskt, vetenskapligt

26 13 (55) Öka internationaliseringen - utvidga och fördjupa kulturutbytet med andra regioner inom och utanför EU för enskilda konstnärer, via festivaler, genom kunskapsutbyte och fortbildningsinsatser, verka för ett demokratiskt kulturliv via internationella nätverk och organisationer, motverka främlingsfientliga stämningar och öka förståelsen för olika kulturformer samt utvidga regionen som gränsland och mötesplats till att omfatta hela världen I Västra Götaland strategi för tillväxt och utveckling (VGR 2013a) framhålls att Vår natur och vårt kulturarv är i flera avseende unikt, också i ett europeiskt perspektiv. Göteborgs position som evenemangsstad med koppling till kunskap, kultur, idrott, ungdom har byggts upp under lång tid. Att Västra Götalands starka potential utnyttjas är viktigt både för svensk och europeisk tillväxt och utveckling att Vår natur och vårt kulturarv ger underlag för en långsiktigt hållbar verksamhet. En fortsatt samordnad satsning på produkt- och destinationsutveckling, tillgänglighet och marknadsföring behövs. Arbetet ska ske tvärsektoriellt. Tydliga roller mellan offentliga och privata aktörer krävs och särskilt intresse bör ägnas mötesindustri, evenemang och att stärka besöksnäringen 6.2. Västarvets uppdrag I oktober 2014 beslutade kulturnämnden om Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Västarvet Av uppdraget framgår bland annat att Västarvet ansvarar för sina besöksmål, förvaltar museisamlingar och utvecklar tillsammans med andra aktörer natur- och kulturarvet i Västra Götaland den publika verksamheten är inriktad på att skapa värdefulla upplevelser för invånarna i Västra Götaland och att göra natur- och kulturhistorien tillgänglig, lärorik och inspirerande. på museerna utvecklar och förvaltar Västarvet omfattande samlingar av kulturhistoriska föremål, arkivalier, naturalier och foton Västarvet ingår som en del i det nationella systemet för natur- och kulturmiljöarbete och samhällsplanering Västarvet är remiss- och rådgivande instans till kommunerna när det gäller bygglov, planärenden och miljökonsekvensbeskrivningar, fornlämningar, konservering och till Länsstyrelsen i olika former av bidragsärenden Västarvet främjar bevarandet och utvecklingen av slöjd som kultur och näringsgren. I uppdraget ingår även en beskrivning av Västarvets utvecklingsstrategier och kvalitetsmål. Fyra utvecklingsområden nämns: vidgat deltagande/rättighetsbaserat arbetssätt, nyttja den nya tekniken genom ökad digital närvaro,

27 14 (55) arbetet med barn och unga, utveckla kapaciteter genom breddad och fördjupad samverkan med civilsamhället och andra aktörer. Vidare framhålls att utvecklingen av den digitala infrastrukturen är särskilt väsentlig för att ytterligare öka tillgängligheten till natur- och kulturarvet och möjligheterna till delaktighet och att genom ökad samverkan med andra aktörer regionalt och lokalt kan Västarvet stärka rollen som en efterfrågad och synlig regional aktör inom natur- och kulturarvsområdet. När det gäller kvalitetsmålen framgår i avsnittet Verksamhetens kvalitetsmål att den variation och volym av kompetenser som finns ska bibehållas eller ökas. En sammanhållen natur- och kulturförvaltning är en förutsättning för detta. Vidare: Genom ökad samverkan inom Västarvet kan professionaliseringen och effektiviteten ökas och Kvaliteten för de regionala tjänsterna gentemot andra aktörer visade i en mätning 2013 höga värden för Västarvets kompetens, kvalitet och tillgänglighet. Målet är att öka dessa värden ytterligare. Det är en förutsättning för att vara efterfrågad på en konkurrensutsatt marknad och därmed kunna behålla en hög grad av egenfinansiering. Kvaliteten i den publika verksamheten ska följas upp och kännedomsundersökningar, löpande publikundersökningar och riktade mätningar för specifika aktiviteter genomföras. I uppdraget finns slutligen ett avsnitt om Västarvets regionala roll. Där framgår att Västarvet ska stödja besöksnäringen och stärka det gemensamma natur- och kulturarvet som en angelägen och levande tillgång. Museerna beskrivs som en resurs i det informella, livslånga lärandet. Västarvet ska även genom regionala kunskapscentra och konsultativa tjänster fungera som en resurs för andra aktörer inom natur- och kulturarvsområdet.

28 15 (55) 7. Mål och måluppfyllnad 7.1. Uppdrag Fyra mål anges för Västarvets verksamhet (VGR 2014b): Västarvet är en efterfrågad kunskapsorganisation av staten, kommuner, civilsamhälle, näringsliv, folkbildning och universitet Västarvet är en resurs som är angelägen för invånarna i utvecklingen av natur- och kulturarvet Västarvet är en central och väl nyttjad aktör för hållbar plats- och samhällsutveckling Västarvet är en efterfrågad resurs för internationalisering av kulturarvsområdet Till varje mål finns prioriteringar och ett antal indikatorer Års- och delårsrapporter till ägaren I Västarvets årsredovisning för 2014 (VGR 2015a) anges att Västarvets verksamhet har under 2014 i allt väsentligt löpt enligt plan. Antalet besökare till besöksmålen överträffar målet, liksom den pedagogiska verksamheten. Efterfrågan på Västarvets kompetens är stor, såväl inom konsulent- som uppdragsverksamheten. I delårsrapporten för första kvartalet 2015 (VGR 2015b) uppges att Västarvets verksamhet löper i allt väsentligt enligt plan. Efterfrågan är stor på våra regionala tjänster och antalet besökare till besöksmålen och barn och unga som deltagit i den pedagogiska verksamheten överstiger motsvarande period föregående år. I delårsrapporten för andra kvartalet 2015 (VGR 2015c) uppges att Västarvets verksamhet löper i allt väsentligt enligt plan och med en mycket positiv utveckling vad gäller besök till våra museer/besöksmål som ökat med hela 19 procent jämfört med motsvarande period Även antalet besök till olika programaktiviteter (+15 procent) och elever i den pedagogiska verksamheten (+13 procent) visar på ökad efterfrågan på Västarvets verksamhet. Omslutningen på de regionala tjänsterna/uppdragen är också större än budgeterat. I konkreta tal handlar det om att antalet besök vid Västarvets besöksmål har ökat från personer år 2010 till personer Vidare framgår att det inom Västarvet genomförs projekt för att nå målgrupper som vanligtvis inte brukar ta del av kulturinstitutioners verksamhet (VGR 2015a, VGR 2015b, VGR 2015c). Ett exempel är projektet Spektrum som visat goda resultatet både när det gäller att nå nya målgrupper och att främja demokrati och en levande kulturdebatt (VGR 2015c) Rapportering till beställaren (Kulturnämnden) I Västarvets rapport gällande uppföljning av verksamheten 2015 (VGR 2016) sker en redovisning utifrån mål och indikatorer. Rapporten är omfattande och ger en bild av en överlag god måluppfyllelse Kännedomsundersökningar Västaret genomför årligen så kallade kännedomsundersökningar (jämför VGR 2015a). Vartannat år är respondenterna innevånarna i Västra Götaland och vartannat år är respondenterna personer som kan komma i kontakt med Västarvets regionala tjänster.

29 16 (55) Ur den senaste kännedomsundersökningen riktad mot brukare av de publika verksamheterna (Carat 2014) går det att utläsa att 23 procent av de tillfrågade har kännedom om Västarvet. Endast 11 procent uppger att man känner till Västarvet väl eller mycket väl. Å andra sidan svarar 90 procent av respondenterna att de känner till något av de sju museer som Västarvet drev Endast 6 procent av de tillfrågade säger sig ha besökt Västarvets hemsida. Lika många säger sig vara osäkra på om de besökt hemsidan. Andelen som känner till Västarvet kan synas låg. Resultatet kan förklaras av att det varit en medveten strategi hos Västarvet att profilera besöksmålen vart och ett för sig. I undersökning går det att utläsa att 1 procent av respondenterna anser att det är viktigt att ett museibesök är interaktivt och att de två viktigaste faktorerna för ett bra museibesök är bra innehåll (18 procent) och bra guidning (14 procent). Figur 2. Vad är viktigt för museibesökarna? (ur Carat 2014) Intressant är också att ta del av respondenternas öppna kommentarer på frågan om det finns ett bra utbud av museer i Västra Götalandsregionen. En betydande andel är nöjda med utbudet vad gäller antalet museer. Ca 14 procent vill se ett bredare utbud och en större variation. Bland förslag till förändringar finns fler specialinriktade museer, bättre marknadsföring, bättre tillgänglighet, mer nutidsinriktade aktiviteter och mer verksamhet som riktar sig till barn.

30 17 (55) Figur 3. Är utbudet av museer bra i Västra Götaland? (ur Carat 2014) Ur den undersökning som gjordes 2015 riktad mot samarbetspartners inom den regionala verksamheten går det att utläsa att 83 procent av de tillfrågade känner till eller har hört talas om Västarvet (Gullers Grupp, 2015). Av de respondenter som känner till Västarvet är det de så som kallas nyckelkunder (i första hand fastighetsbolag) som har lägst kännedom om Västarvet, i övrigt är kännedomen god. De kommunala museerna och folkhögskolorna är de som har bäst kännedom om Västarvet. Intressant att notera är att majoriteten (67 procent) av de som känner till Västarvet har haft någon form av kontakt med organisationen. De som är positiva lyfter bland annat att Västarvets styrkor är deras höga kompetens, professionalism och att de är en bra samarbetspartner. I rapporten finns två bilder som dels beskriver vilka associationer Västarvet ger, dels vilka tjänsteområden som förknippas med Västarvet.

31 18 (55) Figur 4. Bild av de associationer Västarvet ger (ur Gullers Grupp 2015) Man noterar att ord som kultur (i olika kombinationer) och bevarade återkommer. Naturarvet syns inte på samma sätt.

32 19 (55) Figur 5. Tjänsteområden som förknippas med Västarvet (ur Gullers Grupp 2015) De tjänsteområden som lyfts fram handlar om arkeologi, byggnadsvård, konserveringar och närliggande tjänster. I undersökningen framkommer även flera förslag på utvecklingsområden, bland annat Mer dialog med kommunerna om vad man behöver komplettera utbudet gällande utställning och pedagogik med. Vara mer lyhörda mot kommunerna och fråga vad de vill ha istället för att berätta vad de ska ha. Att tjänsterna blir mer synliga. Utöka den publika verksamheten inom området naturmiljö Tre mer övergripande resultat framgår ur de ovan anförda kännedomsundersökningarna liksom ur tidigare genomförda undersökningar (Carat 2013): även om många känner till Västarvet så är det färre som har en djupare kunskap om vad Västarvet är, gör och erbjuder det är inte ovanligt att Västarvets delar (museerna et cetera) är mer kända än Västarvet självt de som varit i kontakt med Västarvet har en positiv bild av Västarvets verksamhet, kompetens och tjänster

33 20 (55) 8. Dialog med externa och interna intressenter Genomgången av skriftliga källor har kombinerats med en relativt omfattande dialog med externa intressenter med engagemang och intresse för Västarvet och interna intressenter (chefer inom Västarvet samt tjänstepersoner och förtroendevalda i regionen). Dialogen har genomförts i form av fem mera omfattande arbetsmöten samt ett antal intervjuer med interna och externa intressenter. Arbetsmötena genomfördes under fem heldagar i januari och februari Utgångspunkten för arbetsmötena var frågan: Vad skulle en regional natur- och kulturarvsförvaltning kunna vara/göra? Arbetsmötena bestod av tre delar: en kreativ del där idéer och förslag identifierades, en reflekterade del där idéer och förslag värderades och prioriterades samt en planerade del där idéer och förslag relaterades till varandra och en övergripande tidslinje. Alla arbetsmöten inleddes med en kort introduktion från projektgruppens sida och en kort informationsfilm2 om Västarvet. Tanken med detta var att alla i gruppen skulle ha samma grundläggande bild av vad Västarvet är idag. Processen och resultaten dokumenterades skriftligt och i form bilder. Figur 6. Resultaten från tidigare möten presenteras på arbetsmöte 4. 2 Det här är Västarvet!,

34 21 (55) De tre arbetsmötena i januari riktade sig mot Västarvets externa intressenter. På mötena medverkade personer som företräder ideell sektor (cirka 10 deltagare), näringslivet (cirka 5 deltagare) och offentlig sektor (cirka 20 deltagare) (se Bilaga 1). Antalet deltagare är metodmässigt fullt tillräckligt för att skapa en kvalitativt givande process. En reflexion är att deltagandet på arbetsmöten kan spegla sektorns kännedom om Västarvet. En annan reflexion är att personer inom offentlig sektor har lättare att avsätta en hel dag för att diskutera Västarvets framtid. Det ligger så att säga i uppdraget. Dessa arbetsmöten inleddes med ett kort inspirationsföredrag där en inbjuden talare problematiserade natur- och kulturarvsfrågorna utifrån den aktuella gruppens perspektiv. De två sista arbetsmötena riktade sig mot tjänstepersoner och förtroendevalda inom Västra Götalandsregionen. Mötena inleddes med en genomgång av vad de externa intressenterna kommit fram till. Syftet var att säkra ett brukarperspektivet genom hela processen. I övrigt var programmet samma som under de tre första arbetsmötena. På arbetsmötet med tjänstepersoner ingick även att göra en GAP-analys mellan de externa intressenternas förslag och de förslag som tjänstepersonerna tagit fram. Datainsamlingen kompletterades med intervjuer med medlemmarna i styrgruppen samt en telefonintervju med riksantikvarien Sammanfattning arbetsmöten För en mer omfattande redogörelse för resonemang och diskussioner i de arbetsmöten som genomförts med externa och interna intressenter se bilaga 2. Här sammanfattas resultaten från arbetsmötena i mer översiktlig form. Tabellen nedan redovisar vilka områden intressenterna inom respektive grupp anser att Västarvet ska arbeta med samt hur områdena prioriterades inom respektive grupp. Ideell sektor Lyssna och mötas (8) Regional utveckling (6) Samverkan (6) Processer och styrsystem (3) Integration (2) Forskning (2) Marknadsföring och kommunikation (2) Konsultstöd (2) Navigera i regelskogen (1) Förståelse för och dialog med civilsamhället (1) Digitalisering (0) Internationellt arbete (0) Näringslivet Strategisk överblick, infrastruktur och koppling till platsutveckling och kulturella näringar (6) Storytelling, ge stöd innehåll (5) Samordning (4) Stöd nya företag (inkubator för kulturarvssektorn) (1) Tillgänglighet (0) Information (0) Kompetensförsörjning (0) Konsultverksamhet (0) Offentlig sektor Samordning av aktörer inom Västra Götalandsregionen, samordning nationellt, regionalt och lokalt inom natur- och kulturarv (11) Kunskapsuppbyggnad och experter (9) Pedagogik och lärande (6) Regional riktning och koordinering (6) Digital utveckling (4) Stöd till kommuner (2) Plattform där akademi möter praktik (2)

35 22 (55) Ideell sektor Näringslivet Gammal kunskap viktig att föra vidare (0) Offentlig sektor Omvärldsanalyser (2) Driva utvecklingsarbete och riskprojekt (2) Kompetens och resurser för EU-projekt (0) Integration (0) Tabell 2. Prioriterade områden med relativ ranking inom respektive grupp En observation är att frågor som att lyssna och mötas, samverkan, strategisk översikt och samordning kommer högt i alla tre grupperna. Kunskapsuppbyggnad är viktigt inom ideell och offentlig sektor. I tabellen nedan har de tre mest prioriterade områden inom varje grupp ställts samman till en gemensam lista för alla tre intressentgrupperna. Tabellen visar att vissa önskemål återkommer i flera av grupperna. Samordning av aktörer inom Västra Götalandsregionen, samordning nationellt, regionalt och lokalt inom natur- och kulturarv Samordning Samverkan Kunskapsuppbyggnad och experter Pedagogik och lärande Lyssna och mötas Regional utveckling Strategisk överblick, infrastruktur och koppling till platsutveckling och kulturella näringar Storytelling, ge stöd innehåll Tabell 3. De nio högst prioriterade områdena (utan inbördes ordning) Utifrån förda diskussioner och gjorda prioriteringar lyfte intressentgrupperna också fram konkreta förslag på förändringar i och utveckling av Västarvets verksamhet som redovisas på en övergripande nivå i tabellen nedan. Ideell sektor Näringslivet Offentlig sektor Involvera unga Samverka med kulturföreningar i socioekonomiskt utsatta områden Civilsamhället kan få använda kompetenser hos Västarvet En specifik tjänsteperson som arbetar med utveckling av företag inom kulturarvsområdet Turist- och kulturöversiktsplanering samordnas Skapa ett landskapsobservatiorium och laboratorium Skapa ett naturrum i Slottskogen, en port in i natur- och kulturarvet där folk rör sig

36 23 (55) Ideell sektor Näringslivet Offentlig sektor En ungdomskonsulent hos Västarvet Samarbete med Naturskyddsföreningen Göra studiematerial med folkbildningen Möten över kulturgränserna Medborgarforskning Få in kulturarv i samhällsplaneringen Ett register med dokumentation om fastigheter, var man hittar mer info, vem som vet mer osv. Utred storytelling, vad innebär det? Det är en sak att sitta på fakta men hur paketerar man detta? Samordning, marknyttjande, kollektivtrafik etc. Augumented reality är en ny kulturarvspedagogik kopplat till den digitala tekniken Inrätta två generalisttjänster som samordnar och utvecklar Inrätta två tjänster för koordinering i regionen Skapa tydligare roll- och ansvarsfördelning inom Västra Götalandsregionen Tabell 4. Konkreta förslag från arbetsmöte #1-3 Man noterar att både bland prioriterade områden och konkreta förslag dyker frågan om samverkan mellan intressenter inom och utom Västra Götalandsregionen upp. Det finns också ett intresse att få invånarna att mötas, lyssna och lära av varandra i alla regionens 49 kommuner. Platsutveckling och regional utveckling lyfts fram, ofta med ett kommunövergripande fokus. Det finns ett stort intresse för frågor kring entreprenörskap, kunskapsbyggande och kunskapsöverföring. På arbetsmötet med tjänstepersoner från regionen gjordes en motsvarande lista över prioriterade områden som på de externa arbetsmötena Prioriterade områden tjänstepersoner Samverkansresurs (10) Kunskap (9) Social hållbarhet (6) Samhällsplanering (6) Besöksmålsutveckling (5) Landskapsvård (4) Röst i samhället (4) Styrkeområden (2) Huslöst3 (2) Kunskapsförmedling (1) Bevarande av samlingar (1) Organisation (1) Samhällsnytta (0) Tabell 5. Prioriterade områden från arbetsmöte #4 Här kommer en del nya områden fram som t.ex. Huslöst och Bevarande samlingar. På det interna arbetsmötet med tjänstepersoner från Västra Götalandsregionen genomfördes, som tidigare nämnts, en GAP-analys för att se i vilken omfattning externa och interna 3 Ordet användes av deltagarna på mötet och ska tolkas som att verksamheten inte är knutet till egna byggnader.

37 24 (55) önskemål på en framtida stark region aktör inom natur- och kulturarvsområdet överlappar eller divergerar. Enighet mellan externa och interna gruppen: o Gruppen kände igen sig. o Samstämmighet kring behovet av en samverkansresurs. o Finns behov av någon som stakar ut vägen, berättar vilka resurser som finns et cetera. o Vara ett stöd för samhällsutveckling. o Regelstöd och samverkan passar bra ihop med tillgång till konsulenter. Oenighet mellan externa och interna gruppen: o Värna rollen som kunskapsresurs. Kommentar från interna gruppen: o En tolkning av enigheten är att Västarvet gör rätt saker o En annan att intressentgrupperna varit för homogena. o Viktig fråga: vilka samverkar Västarvet inte med idag? Tabell 6. GAP-analys ideell sektor Man noterar överlag en god överensstämmelse och en hög nivå av samsyn mellan den interna och externa intressentgruppen ideell sektor. Enighet mellan externa och interna gruppen: o Finns lösning för inkubatorverksamhet: Innovatum och Gothia Oenighet mellan externa och interna gruppen: o Kompetensförsörjning: internt vill man se att frågan kommer underifrån men näringslivet efterfrågar tydlig rådgivning och samordning. o Internt vill man stärka kopplingen till forskningen. o Olika syn på top - down kontra bottom - up. Näringslivet vill ha stöd och råd. Kommentar från interna gruppen: o Vad är säljbar kompetens eller vad ska vara konsulentverksamhet? Spelar det roll vem som är kunden (näringslivet eller ideell sektor)? Tabell 7. GAP-analys näringslivet Man noterar att företagen ofta efterfrågar ett tydligare stöd, samverkan och rekommendationer än vad som erbjuds idag. Enighet mellan externa och intern gruppen: o Den interna gruppen delar offentlig sektors bild överlag. o Enighet råder om en förstärkt samverkansroll som håller ihop frågor kring naturoch kulturarv o Samsyn kring uppdraget att sätta ihop rätt personer och rätt kompetenser med varandra. o Enighet om rollen som kunskapsresurs. o Förmedla kunskapen är ett primärt område där Västarvet ska försätta utvecklas. o Förslaget om driva riskprojekt var något den interna gruppen såg positivt på.

38 25 (55) Oenighet mellan externa och interna gruppen: o Frågan om EU:s roll saknades i den externa gruppens material. o Den interna gruppen anser att Västarvet ska ha rollen som expert, den externa gruppen prioriterar samverkan och koordinatorsrollen. Kommentar från interna gruppen: o Kan det vara ett problem med att vi är så överens? o Vilka perspektiv behöver utvecklas? Tabell 8. GAP-analys offentlig sektor Man noterar att den stora skillnaden mellan tjänstepersonerna och intressentgrupp offentlig sektor gäller om en framtida aktörer ska prioritera expertrollen eller samverkansrollen Intervju med riksantikvarien För att få en kompletterande och aktuell bild av vilka insatser som pågår på nationell nivå genomfördes en kort kompletterande intervju med riksantikvarie Lars Amréus. Intervjun ägde rum i mitten av mars 2016 via telefon. Just nu läggs mycket arbete på nationell nivå på kulturarvspropositionen. Det är en stor sak att lägga fast en kurs. Det har aldrig tidigare hänt att en särproposition läggs fram inom kulturarvsområdet. Målet får antas vara att lägga en grund för breda lösningar och att svara på frågor som varför kulturarvet är viktigt i vår tid och i förlängningen vad det innebär för arbetet vid landets kulturinstitutioner. Omvärldsförändringar som påverkar kulturarvsfrågorna idag är kopplingen till en hållbar utveckling, miljöfrågor, ekonomi och arbetsliv samt kulturarvets sociala värden. Centralt är allas rätt att oavsett bakgrund ta del av, och göra anspråk på, kulturarvet. Hur vi hanterar och förhåller oss till kulturarvet handlar ytterst om att bygga ett samhälle som håller samman. Kulturarv kan användas för att inkludera, men också för att exkludera - en förändring som blivit allt tydligare under senare år. Ibland talar man om att bevara eller utveckla. Perspektivet måste snarare vara bevara för att utveckla. Ett liknade perspektiv gäller frågan om natur- eller kulturarv. Ofta är landskapets värden odelbara; en hage är både natur och kultur. Några internationella förändringsområden är globalisering, digitalisering och individualisering. Även frågor som nya EU-stöd, Farokonventionen (Europarådet 2005) och landskapskonventionen liksom världsarvsfrågorna spelar in. Frågan om hur kulturarv och kulturmiljö kan bidra till tillväxt och sysselsättning är fortfarande viktig, både nationellt och på EU-nivå. En fråga är regionala resurser av nationell karaktär. Perspektivet är att nationella resurser inte behöver vara statliga. Snarare handlar det om att regionala aktörer har möjlighet att bjuda in andra till samverkan kring resurser med nationell höjd. När det gäller kompetensfrågan så krävs en breddad syn på vilka kompetenser som behövs. Man kan se att många organisationer kämpar med sin digitala kompetens. Det kommer att krävas samverkan och samordning. En särskild fråga är den om digital långtidslagring.

39 26 (55) Starka regionala aktörer har en viktig roll att fylla bland annat som stöd för kommunerna, som har en nyckelroll för att kulturmiljöarbetets mål ska uppnås. Här kan Västarvet stå som modell för andra regioner.

40 27 (55) 9. Omvärldsförändringar Arbetet med kultur- och naturarvsfrågor sker inte i ett vakuum. Det finns flera långsiktiga förändringar som har potential att påverka vad en stark aktör inom kultur- och naturarvsfrågor i Västra Götalandsregionen ska göra och hur det ska utföras. Förändringar som identifierats i arbetet och som bedöms kunna ha stor påverkan på Västarvets framtida roll sammanfattas i nedanstående tabell och beskrivs mer i detalj i det följande. Analysen utgår från PESTLE-ramverket som identifierar ett antal viktiga perspektiv att beakta vid omvärldsanalyser (PESTLE 2016). De omvärldsförändringar som lyfts fram här är baserade på en genomgång av relevant material i form av t.ex. utredningar, rapporter och medierapportering. PESTLE faktorer att beakta Omvärldsförändringar inom respektive faktor Politiska faktorer Demokratisering av natur- och kulturarvet Ekonomiska faktorer Kultur och entreprenörskap Expansiv museisektor Kulturstödets regionalisering Sociologiska faktorer Heterogeniteten ökar i samhället Urbanisering och globalisering Migration och integration Teknologiska faktorer Digitalisering Legala faktorer Ny regionindelning Statliga initiativ Miljörelaterade faktorer Klimatförändringar Omsorg om närmiljön Kunskap för hållbarhet Tabell 9. Omvärldsförändringar med potentiellt stor påverkan på Västarvets framtida roll 9.1. Demokratisering av natur- och kulturarvet En förändring i Västarvets omvärld är att allt fler samhällsgrupper gör anspråk på rätten till sitt eget kulturarv (Riksantikvarieämbetet, 2010). Detta leder i sin tur till att historieskrivningen blir allt mer dynamisk och mångfacetterad och fler aspekter åskådliggörs när, förut marginaliserade, gruppers historia aktualiseras (SOU 2015). Det krävs med andra ord att en organisation med mål att främja natur- och kulturarvet är redo att bredda sin kompetensbas och sin aktivitetsportfölj och på så sätt bredda och förvalta det nya kulturarvet. Förändringen formuleras tydligt i inledningen till den så kallade Farokonventionen: Recognising the need to put people and human values at the centre of an enlarged and crossdisciplinary concept of cultural heritage. I konventionen framgår också att allas tillgång till

41 28 (55) kulturarvet är en förutsättning för allas rätt till kultur som i sig är en grundläggande mänsklig rättighet (Europarådet 2005) Kultur och entreprenörskap Strannegård & Stenström (2013) menar i sin bok Kreativt kapital att det råder en allt större acceptans för tesen att kultur kan fungera som en viktig motor för samhällets ekonomiska utveckling. Sacco & Blessi (2007) framhåller att närvaron av ett kulturellt sammanhang skapar konkurrensfördelar och ökar det kommersiella värdet i allt högre utsträckning. Strannegård & Stenström betonar att det inte primärt handlar om att omvandla kreatören eller kulturarbetaren till entreprenör utan snarare om att låta de båda rollerna mötas. Skapandet av lämpliga mötesplatser bör alltså bejakas för att ytterligare bidra till ökat entreprenörskap inom kulturarvssektorn. En intressant tanke är att en ökad grad av interaktivitet kan stimulera besökaren / användaren att gå från renodlad konsument till producent (eller en blandning av bägge: prosument ) och härigenom i större eller mindre omfattning öka graden av entreprenörskap i kulturlivet (slutsats från diskussion på ett av intressentmötena). Utredningen noterar att i kulturnämndens riktlinjer för ökad internationalisering nämns målet att bidra till ökad sysselsättning och ett mångfasetterat näringsliv genom att stimulera kulturnäringen (VGR 2014a). Det handlar bland annat om att stimulera kulturella och kreativa näringar, den sociala ekonomin, stödja utvecklingen av Corporate Social Responsibility och profilera regionen som kulturregion. Det kan ske genom att attrahera forskare och studenter, skapa mötesplatser och kulturinkubatorer samt utveckla entreprenörskap (VGR 2014a). Ytterligare ett tecken på att kulturella näringar stimulerar regionen är att Turistrådet Västsverige sätter kultur som en av de bärande pelarna i sin satsning att stimulera besöksnäringen i regionen 9.3. Expansiv museisektor Museiutredningen (SOU 2015) beskriver museisektorn i Sverige som expansiv. Utredningen lyfter bland annat fram de många privata museer som tillkommit under de senaste åren och att befintliga museer utvidgar och expanderar sin verksamhet. En i detta sammanhang särskilt intressant utveckling är att besöksmål utvecklats i gränslandet mellan kulturhistoria och tematisk upplevelsepark, ofta i nära samverkan med turistindustrin. Även internationellt sker en utveckling utifrån två särskiljbara utvecklingslinjer: å ena sidan resursintensiva och högteknologiska museer och å andra sidan småskaliga museer med hög grad av förankring hos lokala intressenter. Utredningen pekar även på att allt fler museer engagerar sig socialt och i lokalsamhället Kulturstödets regionalisering År 2011 infördes kultursamverkansmodellen. Målsättningen var att ge ökat utrymme för regionala prioriteringar och variationer i kulturlivet. I modellen ska det statliga stödet till sektorn fördelas av landsting/regioner i samverkan med länets kommuner och kulturlivet. Beslutet om fördelning av statliga medel fattas av Kulturrådets styrelse efter samråd med

42 29 (55) Samverkansrådet (i rådet ingår Kulturrådet, Konstnärsnämnden, Kungliga biblioteket, Länsstyrelserna (genom länsstyrelsen i Kronoberg), Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksteatern, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Svenska filminstitutet). Till grund för beslutet ligger de regionala kulturplanerna. (Kulturrådet 2015). Kultursamverkansmodellen har haft stor påverkan på den regionala och lokala kulturpolitiken. Något som har direkt bäring på denna översyn är att modellen medfört att det idag ofta finns kommunala kulturplaner som kan utgöra en utgångspunkt för en fördjupad dialog med regionala aktörer inom natur- och kulturarvsområdet. Kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp har nyligen utvärderat modellen (Riksdagen 2015). Uppföljningen visar bland annat att införandet av modellen har bidragit till ökad dialog och vitalisering av det kulturpolitiska samtalet på regional och lokal nivå och gjort att kulturen har kommit högre på den politiska agendan. Samtidigt har införandet av modellen hittills inte lett till någon förändrad bidragsfördelning eller till förändrade möjligheter att nå de kulturpolitiska målen. Uppföljnings- och utvärderingsgruppen menar mot den bakgrunden att modellen behöver ses över, ett arbete som påbörjats under våren Ett av de områden som särskilt kommer att behandlas är kulturmiljöområdet, som idag inte specifikt nämns i modellen utan enbart täcks in av konstområdet museiverksamhet. Riksantikvarieämbetet har i en särskild utredning 2016 påpekat denna brist som har inneburit otydlighet om ansvaret för kulturmiljön mellan de tidigare länsmuseerna, regioner/landsting och Länsstyrelsen Heterogeniteten ökar i samhället Människors ökade rörlighet på grund av globalisering och fortsatt immigration från världens oroshärdar gör det troligt att heterogeniteten i samhället kommer att öka (SOU 2015). Detta kommer leda till att fler grupperingar skapas inom samhället baserat på kategorier som ursprung, traditioner, religion och historia. Heterogeniteten kan även ha andra utgångspunkter som till exempel utbildning och social klass eller genus, sexualitet, funktionsförutsättningar och ålder. Det finns en risk att en ökad heterogenitet leder till konflikter när olika perspektiv möts. I arbetet att minska dessa spänningar har natur- och kulturarvsinstitutionerna en viktig roll att spela (Sacco, Ferilli, & Blessi 2012) Urbanisering och globalisering Globaliseringen skapar nya möjligheter till samarbeten över regions- och nationsgränser men leder också till en större konkurrens. Detta leder till ett ökat behov för städer och regioner att framhålla det unika. En unik faktor är ofta stadens kulturella arv och därför har ett rikt kulturellt arv blivit en viktig faktor för att kunna locka till sig humankapital och investeringar (Ghilardi 2003). En fortsatt urbanisering där människor flyttar från landsbygder in till staden leder till en förändrad syn på vad som är relevant natur- och kulturarv (Ghilardi 2003).

43 30 (55) 9.7. Migration och integration Människor söker sig, av många olika skäl, till Sverige. En pågående migration ökar behovet av insatser för att integrera nya grupper i samhället. En bild är att integration handlar om att skapa en vi-känsla. Traditionellt har kulturarvet ofta använts för att visa upp nationen, regionen eller det lokala. Inom naturarvet har det internationella och globala varit en mer framträdande del, om än i vissa fall som ett sätt att indirekt manifestera nationen (till exempel genom att skildra de svenska polarfärderna). Museiutredningen (SOU 2015) skriver att av betydelse för att nå de integrationspolitiska målen är att alla i samhället känner sig inkluderade i kulturlivet och att alla som vill har möjlighet att ta del av den bildningsverksamhet som t.ex. museer erbjuder. Utmaningen består således i att, genom natur- och kulturarvet, skapa en vi-känsla som inte bara vänder sig till delar av samhället utan till hela samhället. Det kan vara värt att poängtera att ett natur- och kulturarv som vänder sig till hela samhället även vänder sig till grupper som, även om de funnits länge i landet, stått utanför de normer och strukturer som konstituerat det nationella Digitalisering Samhället blir i alla avseenden allt mer digitaliserat. För en natur- och kulturarvsorganisation innebär detta nya möjligheter att utveckla sitt erbjudande för att möta användare och samarbetspartners i nya kanaler, i nya former och med nya tjänster. Digitaliseringen minskar betydelsen av fysiska avstånd. Det ger alltså en möjlighet för mer globala samarbeten mellan natur- och kulturarvsinstitutioner. Dessutom ökar digitaliseringen möjligheten att komma i kontakt med nya marknader och brukare och besökare. En möjlighet som digitaliseringen skapar är att användarna enkelt kan söka och få tillgång till information. Arbete med riktlinjer för att digitalisera och tillgängliggöra samlingar, material och metadata av samlingar blir därför av central betydelse (Digisam 2014). Den ökade digitaliseringen innebär sannolikt att nya aktörer, både ideella och vinstdrivande, kommer att börja verka inom natur- och kulturarvssektorn (Digisam 2015). Ett exempel är The Metropolitan Opera som tillgängliggör sina föreställningar live via biosalonger världen över via nya tjänsteleverantörer. Ett annat är Google som gjort stora satsningar för att bevara och tillgängliggöra kulturarv inom ramen för Google Cultural Institute. Initiativet ger kulturkonsumenter möjligheten att ta dela av världens kulturarv på helt nya sätt (Google Inc. 2015). En viktig uppgift är digitalisering av samlingarna vilket är en på många sätt gigantisk uppgift. För att skapa en effektiv digital ekologi inom natur- och kulturarvsområdet krävs utvecklingsarbete kring informations- och begreppsmodeller som utgör en grundläggande förutsättning för samverkande informations- och datatjänster ( den semantiska webben ). Sammantaget ger digitaliseringen nya möjligheterna att tillhandahålla och uppleva natur- och kulturarvet. Detta innebär en rad nya krav på de organisationer som arbetar inom natur- och

44 31 (55) kulturarvssektorn. Det kommer krävas finansiering, tid, nya samarbetsformer och, icke minst, nya kompetenser (Digisam 2015, SOU 2015) Ny regionindelning I mars 2016 presenterade regionutredningens indelningskommitté sitt förslag om att slå samman dagens landsting och regioner till sex nya regioner. I förslaget förs Halland och Värmland samman med Västra Götalandsregionen. En sådan förändring skulle utgöra en utmaning bland annat i form av ökade geografiska avstånd inom regionen och ett omfattande arbete med att organisatoriskt, kulturellt och processmässigt inkludera nya verksamheter som idag drivs av Region Halland och Värmland. Inte minst gäller detta eventuellt tillkommande museer Statliga initiativ Museiutredningen (SOU 2015) presenterades i oktober I utredningen föreslås en ny museilag som ska omfatta alla offentliga museer. I utredningen föreslås en ny myndighet som ska främja utvecklingen av museiverksamhet. Myndigheten ska även fördela bidrag till museisektorn. Utredningen lyfter frågan om att öka kvaliteten på museer och samlingar. En metod som föreslås är peer-review och granskningar genomförda av internationella experter vart fjärde år. Utredningen öppnar för nya möjligheter vad gäller att gallra i museernas samlingar. Dessutom ska museerna i ökad utsträckning få tjäna pengar på sin butiksverksamhet, utlåningsverksamhet et cetera. En fråga som särskilt lyfts fram är att museerna ska kunna söka bidrag för att göra gemensamma utställningar över läns och regiongränser. Utredningen ser detta som en morot för nationell samverkan mellan museer. Utredningen talar även om att muserna måste ta hänsyn till de samhällsförändringar och utmaningar som finns, till exempel jämställdhet, teknikutvecklingen och migration. En annan viktig påverkansfaktor är att kulturministern har aviserat en kulturarvsproposition till hösten Detta är första gången en sådan proposition läggs fram i Sverige. Grunden för propositionen är att värna kulturarvet, demokrati, kunskap och en öppen debatt (Sveriges Radio 2015) Klimatförändringar Länsstyrelsen har tillsammans med bland annat SMHI tagit fram en rapport kring hur klimatförändringarna påverkar Västra Götalandsregionen. I sin sammanfattning skriver Länsstyrelsen att klimatförändringarna påverkar hela samhället och konsekvenserna kan bli betydande. [...] Kostnaderna för samhället på grund av skadade vägar, järnvägar, bebyggelse och översvämmad åkermark kan bli betydande. [...] I vissa fall förväntas konsekvenser komma smygande bland annat genom söndervittring av kulturminnen, försämrade förutsättningar för länets mest skyddsvärda naturmiljöer och nya infektionssjukdomar. Länsstyrelsen betonar vikten av att vi redan nu antar utmaningen och påbörjar klimatanpassningsarbetet [...] Klimatförändringarna kräver att vi samarbetar över sektorsgränser och geografiska gränser (Länsstyrelsen 2015).

45 32 (55) Omsorg om närmiljön och hållbarhet Föreningen Sveriges kommunikatörer har sammanställt sju förändringar inom hållbarhetsområdet (Sveriges kommunikatörer 2015). Några förändringar som har bäring på natur- och kulturarvsfrågor är ett ökat engagemang för hållbarhet, miljö, mat och hälsa samt mindre slit och släng. Allt fler engagerar sig och är villiga att betala för mer hållbara tjänster och produkter. De som engagerar sig är ofta nyfikna, kunskapssökande och engagerade. Detta ställer ökade krav men ger också nya möjligheter för en aktiv natur- och kulturarvsinstitution i samhället med ett tydligt miljöfokus Kunskap för hållbarhet En sammanhållen syn på hållbarhet ställer inte bara krav på innovation och nya kunskaper. Gamla beprövade tillverkningsmetoder kan spela en viktig roll i utvecklingen av ett mer hållbart samhälle. För att detta ska vara möjligt krävs att kunskap och yrkesskicklighet bevaras på ett aktivt sätt. Museiutredningen (SOU 2015) framhåller att hållbarhetsfrågorna ställer nya krav på tvärvetenskapliga samarbeten och samverkan med andra kunskapsinstitutioner såsom universitet och högskolor Kommentarer till identifierade omvärldsförändringar I detta kapitel samlas kortfattat reflexioner kring de beskrivna omvärldsförändringarnas påverkan på en framtida stark regional aktör inom natur- och kulturarvsområdet. En stark regional framtida aktör inom natur- och kulturarvsområdet erbjuder kunskap om regionens unika kultur- och naturarv vilket ökar attraktionskraften hos platserna fungerar som en sammanhållande och/eller pådrivande och/eller stödjande kraft för arbetet inom natur- och kulturarvsområdet i regionen är en ledande och sammanhållande kraft inom kulturmiljövårdsområdet fungerar som en sammanhållande kraft i samarbeten över regions- och nationsgränserna initierar diskussion och debatt om natur- och kulturarvets roll på regional nivå är en förutsättning för att bevara och utveckla de samlingar som finns i regionen, inte minst vad gäller utlåning och samarbete med andra aktörer nationellt och internationellt utvecklar utställningar, mötesplatser och andra arenor där människor får tillgång till regionens natur- och kulturarv utvecklar mötesplatser och nätverk för andra regionala aktörer inom natur- och kulturarvsområdet, såväl offentliga som ideella och privata tar ledartröjan på regional nivå när det gäller större utvecklingsinsatser som kräver samverkan, till exempel digitalisering och utveckling av samverkande datakällor eller att identifiera nya kunskapsbehov inom sektorn driver utveckling när det gäller att engagera, öka kunskap och stimulera kommunikation mellan olika grupper inom regionen tar ett ansvar för uppföljning, utvärdering, brukarundersökningar och omvärldsanalyser på regional nivå som kräver särskild kompetens och särskilda verktyg och samverkar med nationella myndigheter kring uppföljning och utvärdering

46 33 (55) tar ett ansvar för komplicerade frågor av mer övergripande karaktär som till exempel frågor om upphovsrätt fungerar som katalysator vad gäller tvärvetenskapliga samarbeten, innovationsutveckling och entreprenöriell utveckling mellan företag, organisationer och högre lärosäten inom regionen främja enskilda initiativ, projekt och liknande inom regionen är en aktiv och rörlig resurs som tar natur- och kulturarvet dit där invånarna i regionen finns i form av utställningar och tillfälliga museer Man kan konstatera att även en tämligen impressionistisk sammanställning av kraven och önskemålen på en stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet är omfattande och mångfacetterad.

47 34 (55) 10. Analys utifrån fyra tema I följande kapitel är det utredningens avsikt att analysera vad de tillfrågade intressenterna ser för behov när det gäller en stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet i Västra Götalandsregionen. Analysen tar sitt avstamp i datainsamlingen som har resulterat i en palett av behov, önskemål, förslag och tankar. För att underlätta analysen av detta rikhaltiga material har utredningen valt att strukturera analysen utifrån fyra teman; Vad ska en stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet göra Hur ska en stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet genomföra sin verksamhet På vilka arenor ska en stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet agera. Hur ska verksamheten inom en stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet verksamhet finansieras Följande stycken kommer att återge den genomförda analysen textuellt och stödjas av en visualisering där Västarvets framtida position åskådliggöras i tillhörande grafer. Graferna är uppbyggda i två axlar, där varje axel symboliserar två möjliga tillvägagångsätt som är relevanta för Västarvet. Utredningens tolkning av Västarvets önskade framtida position markeras med en röd romb i grafen Tema 1: Vad ska en stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet göra? Det första temat lyfter frågan vad en stark regional aktör inom natur- och kulturarvsområdet erbjuder sina intressenter och brukare. De valda kategorierna är från ett brett erbjudande (från bevarande av samling via pedagogisk verksamhet till rena konsulttjänster) till ett mer specialiserat erbjudande och från ett förvaltande uppdrag med fokus på samlingar och expertkunskap till ett främjande uppdrag med fokus på att vara en proaktiv aktör inom naturoch kulturarvsområdet som initierar projekt och samverkan, utvecklar samarbeten och driver debatt. En slutsats är att det hos intressenterna finns en önskan om ett tydligare erbjudande. Det handlar delvis om att olika intressenter har olika behov, det vill säga få upplever att de nyttjar hela den nuvarande tjänsteportföljen. Det handlar också om att den nuvarande organisationen upplevs som otydlig i relation till sina beståndsdelar. Ytterligare en aspekt är att olika verksamheter har olika verksamhetslogik, olika tidsskalor och, inte minst, olika affärslogik. Den bild som utredningen får är att intressenterna upplever relativt begränsade synergier mellan de publika och de stödjande delarna av Västarvets verksamheter. Intressenterna skulle i mångt och mycket uppskatta mer renodlade funktioner för fokuserat, högkvalitativt stöd i olika former. En ökad specialisering skulle, utifrån detta synsätt, kunna höja kvaliteten inom de olika verksamhetsområdena. En invändning mot ökad specialisering är att det ur ett resursbaserat, mer internt perspektiv, kan finns stordriftsfördelar eller ej synliggjorda synergier gällande kompetensuppbyggnad med en sammanhållen verksamhet. Det har framkommit en tydlig önskan om en aktör med en tydlig främjande roll. Det kan handla om att lyfta natur- och kulturarvsfrågor i olika forum eller om att bjuda in till debatt i aktuella frågor. Det kan också handla om att skapa strukturer och processer som underlättar

48 35 (55) för andra aktörer, mötesplatser och arenor. Sådana insatser kan, om de utförs rätt, leda till en demokratisering av natur- och kulturarvet. Önskan har delvis sin grund i att många aktörer upplever en allt mer komplicerad omvärld när det gäller lagar och regler, bidrag, kompetenser et cetera, en förändring som drivs både av en mer internationell och en mer regional arena för natur- och kulturarvsfrågor. Figur 7. Vad ett framtida Västarvet bör göra enligt intressenterna Tema 2: Hur ska en stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet agera? Det andra temat lyfter frågan hur en stark regional aktör inom natur- och kulturarvsområdet ska agera och vilken typ av resurser som krävs för en sådan roll. De valda kategorierna är en drivande roll eller en mer stödjande roll samt i vilken utsträckning Västarvet ska nyttja externa eller interna resurser i sitt tillvägagångsätt. Insamlade data tyder på att det finns en tydlig önskan om en aktör med en tydligt stödjande roll som agerar med ett relativt lätt bagage av tillgångar och interna resurser. Många aktörer känner behov av råd, stöd och, i vissa fall, en samarbetspartner för att kunna fördjupa

49 36 (55) och/eller utveckla sin egen verksamhet. Det handlar bland annat om att hjälpa andra aktörer att utveckla sin egen kompetens och förmåga. Gällande tonvikten mot interna eller externa resurser finns det, bland den interna intressentgruppen, ett något större fokus på det egna ägandet av samlingar och nyttjande av interna resurser. Men genomgående visar alla intressegrupper en stor öppenhet och vilja att Västarvet bygger sin verksamhet kring externa resurser. Speciellt vid frågan om tillgång till samlingar, pekar resultaten på ett mer öppet förhållande vis-á-vis artefakterna. Frågan har olika aspekter kring bevarande och tillgång där frånvaron av förslag och tankar kring samlingar inte nödvändigtvis ska tolkas som ett ointresse utan som ett uttryck för att samlingarna tas för givna och en självklar utgångspunkter för verksamheten. Även så finns här en indikation om att intressenterna ser samlingar och främjande verksamhet som olika spår. Tanken är intressant att beakta i förslagsdelen. (Detsamma skulle även kunna gälla den expertkompetens som finns idag.) Intressenterna belyser även att det finns fördelar med en tonvikt mot externa resurser då detta kan skapa ett mer inkluderande och öppet förhållningssätt mot divergerande kulturströmningar. Här spelar även frågan om digitalisering in som gör det möjligt att på nya sätt ta till sig samlingar från hela världen. Figur 8. Hur Västarvet bör agera och med vilka resurser

50 37 (55) Tema 3: Var bör en stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet agera? Det tredje temat lyfter kombinationen av hur pass geografiskt samlad eller spridd verksamheten är i relation till huruvida verksamhet sker i egna lokaler eller i en mer rörlig och mobil verksamhet som möter brukarna där de finns. Alltså vilka arenor som bör utnyttjas i verksamheten. Det finns ett klart uttalat önskemål om att möta verksamheten där användarna finns, till exempel i skolan, på biblioteket och i befintliga samlingslokaler. Användarna kan också få tillgång till natur- och kulturarvet via mobila utställningar och temporära mötesplatser. Detta handlar här om att finnas på plats rent geografiskt, i varje del av regionen, i varje kommun men lika mycket om att finnas på de så att säga logiska platser där användarna finns, till exempel i kulturmiljön, i skolan, i föreningslokalen, på biblioteken et cetera. En intressant tanke som väckts under arbetet är att skapa, möjligen i samverkan med lokala aktörer som kommuner och/eller föreningar, ett flertal generiska möteslokaler som enkelt kan anpassas till olika typer av aktiviteter och som finns nära brukarna. För att öka Västarvets närvaro i regionens samtliga delar är det också önskvärt med ett decentraliserat förhållningssätt. Antagandet stöds primärt av att natur- och kulturarvet till sin natur är utspritt över hela regionen. Detta skapar en naturlig drivkraft att agera med stor geografisk spridning och med beslutsbefogenheter långt ut i organisationen för att underlätta arbete över stora geografiska avstånd och i nära samarbete med lokala aktörer. Figur 9. Prioriterade arenor och graden av geografisk spridning

51 38 (55) Tema 4: Hur ska en stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet finansieras? Det fjärde temat handlar om olika typer av finansiering och intäkter i relation till hur verksamheten agerar vis-á-vis intressenterna. En första reflektion kring Västarvets finansiering är att den upplevs som något otydlig av intressenterna. Det är inte alltid tydligt huruvida Västarvet uppträder som företrädare för regionen, som konsulent med en rådgivande funktion eller som konsult som säljer sina tjänster på en konkurrensutsatt marknad. Analysen tyder också på att intressenterna har vitt skilda önskemål på finansieringsmodeller beroende på vilka delar av Västavet intressenterna avser att nyttja. Ett exempel är den rådgivande verksamheten från konsulenter och hur en sådan verksamhet uppfattas i förhållande till konsulter. Vår slutsats är att det inte framkommit någon entydig modell som verksamheten bör välja. Det kan då tyckas något paradoxalt att ha med detta som ett tema i analysen. Vår tolkning är att detta delvis speglar den stora bredden på Västarvets verksamhet där de olika finansieringsformernas fördelar och nackdelar väger olika tungt i olika verksamhetsområden. Frågan om hur olika delar av verksamheten inom natur- och kulturarvsområdet ska finansieras framöver beror på val av framtida organisationsform. Ett mer definitivt svar får därför anstå tills vidare.

52 39 (55) 11. Förslag till övergripande organisation för ett utvecklat Västarvet I detta kapitel presenteras en tänkbar väg framåt för att stärka Västarvet. Förslaget tar sin utgångspunkt i intressenternas behov utifrån den valda metoden i översynen. Detta innebär att de förslag som framförs kan tolkas både som ett uttryck för hur organisationen ska upplevas av användarna och ett uttryck för en möjlig ny organisation. Inledningsvis återges de primära skälen för förslaget, därefter presenteras förslaget och slutligen ges en bild av hur en sådan förändring kan ske och vilka konsekvenser det kan föra med sig Diskussion kring Västarvets framtid Det är tydligt att en natur- och kulturarvsförvaltning inom Västra Götalandsregion behövs. Det finns inget i de data som behandlas i rapporten som tyder på att Västarvets verksamhet skulle vara överflödig intressentanalysen, omvärldsförändringar m.m. pekar på att verksamheterna inom Västarvet skapar värde för de externa intressenterna och att det är högst sannolikt att en stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet kommer att bli än viktigare i framtiden. Utredningen har utifrån ett externt intressent-perspektiv fokuserat på hur verksamheten i Västarvet bäst kan utvecklas. Utredningen ser att Västarvet bör utvecklas för att på bästa sätt möta de förändringar och underliggande strömningar i samhället som har identifierats. Utredningen har lagt särskild vikt vid ett antal observationer under arbetet med förslagsdelen. Den första är att regionen sannolikt kommer att utökas inom en överskådlig framtid genom att Halland och/eller Värmland inkluderas i Västra Götalandsregionen. En större region ger nya möjligheter genom att skapa en större resursbas och fler intressenter, men kommer också ställa nya krav på regionens natur- och kulturarvsorganisationer att vara tydliga med sina erbjudanden. En större region leder sannolikt till att Västarvet kommer att utökas med ny verksamhet, vilket leder till en ökad komplexitet inom organisationen som gör det svårare att bibehålla fokus och uppmärksamhet från organisationens ledning och medarbetare på alla ingående delar. Ett tydligt och mer specialiserat Västarvet är ett sätt att underlätta processen att inkludera nya natur- och kulturarvsaktörer från Halland och Värmland i Västra Götalandsregionens kulturella ekosystem. Utredningen bedömer även att regionens invånare kommer att uppvisa ett än större behov och vilja att nyttja Västarvets resurser kring regionens natur- och kulturarv, inte minst som en effekt av de trender som nämnts ovan. Detta talar för behovet av ett mer tydligt erbjudande och en tydligare organisation. Antagandet om behov av en ökad specialisering styrks även av att Västarvets intressenter talar för ökad specialisering av erbjudandet. Intressenterna ser få tydliga synergieffekter i Västarvets bredd i erbjudandet (även om dessa kan vara dolda för en utomstående). Utredningens bedömning är att den nuvarande organisationens delar kännetecknas av skillnader i verksamhetslogik, olika tidsskalor och, inte minst, olika affärslogik vilket hämmar

53 40 (55) organisationens tydlighet och utvecklingsmöjligheter. En ökad specialisering av organisationen är ofta grunden för ökad tydlighet mot användare, högre kvalitet i de tjänster som erbjuds samt en ökad möjlighet att fortsätta utveckla nya attraktiva erbjudanden och i slutändan mer värdeskapande för regionen och dess invånare. Samtidigt ska detta inte slå sönder de fördelar som synergier kan ge men som inte analyserats närmare i utredningen. Den andra observationen är att Västarvets intressenter söker en aktör som tydligare stödjer och främjar närliggande verksamheter inom ideell sektor, näringslivet och offentlig sektor. Det handlar bland annat om att på bred front stödja ansträngningar att bevara och utveckla den nya regionens natur- och kulturarv. Utredningen anser att detta ligger väl i linje med den pågående rörelsen att demokratisera kulturarvet då en stödjande roll på ett bättre sätt kan möjliggöra framväxten av allas kulturarv. Vårt huvudförslag är således en stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet i Västra Götaland med tydligt avgränsade och specialiserade verksamheter Specialisering för att möta intressentbehov En följd av förslaget är att den nuvarande organisationen behöver anpassas och renodlas för att möta den behovsbild och de omvärldsförändringar som identifierats. Vårt förslag är en uppdelning i tre skilda enheter. Förslaget är en konsekvens bland annat av att det utifrån ett externt perspektiv saknas tydliga synergier, att de olika delarna är mer kända än helheten och att det är svårt att bygga nytt framåt med ett stort bagage. Konkret innebär vårt förslag att dagens Västarvet delas upp i tre tydliga delar: 1. En funktion som stödjer och främjar Denna funktion blir i mångt och mycket en stödjande kunskaps- och processorganisation som även erbjuder konkret stöd i olika form. Personalen har bred kompetens om naturoch kulturarvsfrågor men behöver inte i alla lägen och situationer ha djup specialistkompetens inom specifika områden. Viktiga områden är policy och politik, finansiering, trender och omvärldsanalyser, förståelse för ideell sektor, näringsliv och offentlig sektor samt projektledning och -styrning. Här finns beställarkompetens, pedagogisk kompetens et cetera. Funktionen blir snabbrörlig och har perspektivet att skapa resultat på kort och halvlång sikt i samverkan med många olika aktörer från skilda delar av samhället 2. En funktion med fokus på att visa, bevara och vårda Denna funktion omfattar museer och besöksmål och får ett tydligt uppdrag att bevara och förvalta samlingarna och de speciella lokaler som i många fall har en nära koppling till samlingarna. Den nya bevarandeorganisationen kännetecknas av djup kunskap om samlingarna, om bevarandefrågor inklusive de viktiga frågorna om digitalt bevarande, utställningar och pedagogisk verksamhet et cetera. I funktionen finns en djup specialistkompetens i många frågor som baseras på ett nära samarbete med universitet och högskolor. Perspektivet är att bevara och utveckla och att tillhandahålla material för

54 41 (55) analoga och digitala utställningar i egen eller andras regi inom och utom regionen. Tidshorisonten är lång till mycket lång (hundratals år) sikt. 3. En funktion med fokus på att erbjuda spetskompetens Funktionen har en tydlig profil där specialisttjänster och produkter erbjuds aktörer inom Västra Götalandsregionen och i viss mån nationellt. Funktionen kännetecknas av hög kompetens och tydliga produkter och tjänster som utvecklas kontinuerligt. Funktionen ligger i framkanten vad gäller utveckling av kompetens, tjänster, produkter och metoder. Utifrån denna roll skapar sig funktionen en position där man erbjuder sin unika kompetens i form av tydligt paketerade tjänster på lokal, regional och nationell nivå. En möjlig fördel med att särskilja denna verksamhet är att eventuella juridiska och ekonomiska risker inte drabbar närliggande verksamheter. Västarvet idag (basscenario för jämförelse) 1. stödjer och främjar 2. Visa, bevara och vårda 3. Spetskompetens Driva museer och egna besöksmål Ja, äger och driver - Ja, äger och driver - Bevara samlingar Ja, egna experter och samlingar - Ja, egna experter och samlingar - Utveckling av besöksmål Ja, egen kompetens Ja, genom att samverka, ta initiativ och främja Delvis. Utvecklar andra besöksmål i samarbete med Västarvet Ambulerande utställningar Ja, egen kompetens Ja, genom att samverka, ta initiativ och främja Möjligen delvis. I så fall troligen genom samverkan med funktion 1 Pedagogisk verksamhet Ja, egen kompetens Ja, genom att samverka, ta initiativ och främja Ja, i egna museer och besöksmål - Konsulenter Ja, egen kompetens som ställs till förfogande för andra aktör Egen kompetens som ställs till förfogande för andra aktör Konsulter Ja, egen kompetens som säljs på marknaden - - Ja, fokusering på utveckling av tjänstebaserade verksamhet Tabell 10. Sammanställning av uppdrag hos föreslagna funktioner. En bild om de tre funktionernas relativa storlek kan erhållas om årets budget för Västarvet delas upp i tre delar utifrån de olika organisatoriska enheter som finns idag. Uppskattningen kan synas grov men ger en indikation om omslutning och personalkostnader.

55 42 (55) Intäkter Andel Personalkostnader Andel Helårstjänster Stödjer och främjar tkr 20 % tkr 19 % 35 Visa, bevara och vårda tkr 49 % tkr 50 % 80 Spetskompetens tkr 31 % tkr 31 % tkr 100 % tkr 100 % 150 Summa Tabell 11. Approximativ fördelning av årets budget och helårstjänster på föreslagna funktioner (gemensamma kostnader har här fördelats lika mellan de tre funktionerna) Förslag till fördjupning och nästa steg En möjlighet är att skapa tre tydligt definierade verksamhetsdelar inom ramen för en fortsatt sammanhållen helhet. Ett sådant steg skulle kunna vara inledningen på ett mer genomgripande arbete kring organisation och struktur. Det är i så fall viktigt att låta reformen ta tid och att noga belysa alla faktorer som kan påverka arbetet. Här vill vi särskilt lyfta frågan om kommande regionreform som sannolikt kommer att ge nya förutsättningar för miljö- och kulturarvsfrågorna inom regionen. Om en omorganisation i enlighet med detta förslag genomförs kan det finnas skäl att reflektera kring om även andra organisatoriska enheter inom regionen kan påverkas, särskilt Kultur i Väst. Här finns särskilt skäl att granska den genomlysning av Kultur i Väst som skett parallellt med denna översyn. På samma sätt finns skäl att fundera kring möjligheterna till samverkan med de två stiftelsemuseer som nyligen lämnat Västarvet. En sådan analys ligger dock utanför det nu aktuella uppdraget.

56 43 (55) 12.Avslutande kommentarer Utgångspunkten för utredningen har varit uppdragsbeskrivningens formulering om att nya former måste därför sökas som medger ett regionalt arbetssätt där kompetenser ställs till förfogande över de gamla länsgränserna. Västarvet ska fortsatt vara en kraftfull aktör med uppdrag att utveckla såväl de ingående och/eller medverkande enheterna som sambanden till organisationslivet och hela det omgivande samhället. Utifrån de resultat som framkommit i den intressent-baserade analys som genomförts och som bekräftats i de identifierade omvärldsförändringarna ser utredningen att de förslag som förts fram ger Västarvet möjlighet att utvecklas, stärkas och genom specialisering skapa mer värde för såväl direkta intressenter som Västra Götalandsregionen i stort.

57 44 (55) 13.Referenser Carat (2013) Kännedomsundersökning - Västarvets regionala verksamhet nov/dec 2013 Carat (2014). Kännedomsundersökning - Västarvet nov 2014 Digisam. (2014). Digitalt bevarande vid kulturarvsinstitutioner Nulägesanalys och framtida behov. Hämtat från rvsinstitutioner_nulagesanalys%20och%20framtida%20behov.pdf Digisam. (2015). Digitalisering av kulturarvet - Nuläge och vägval. Hämtat från ge_och_vagvalsfragor.pdf Europarådet (2005) Council of Europe Framework Convention on the Value of Cultural Heritage for Society. Hämtad på Ghilardi, L. (2003). Cultural Planning: An Integrated Approach to Cultural Development. Google Inc. (den 12 feb 2015). Google Cultural Institute - About us. Hämtat från Gullers Grupp (2015) Kännedomsundersökning av Västarvets regionala tjänster 2015 Konkurrensverket (2016) Påstått konkurrensproblem Studio Västsvensk Konserverings offentliga säljverksamhet (Dnr 721/2014) Kulturrådet (den 30 mars 2015) Kultursamverkansmodellen - Regional kultursamverkan. Hämtat från Länsstyrelsen (den 30 mars 2015) Västra Götaland i ett förändrat klimat. Hämtad på och maincol1/file/framtidsklimat_i_v%c3%a4stra_g%c3%b6talands_l%c3%a4n_klim atologi_nr_24.pdf PESTLE (2016) What is PESTLE Analysis? A Tool for Business Analysis. Hämtad på Riksantikvarieämbetet (2003) Plats, drivkraft, samhällsprocess - Vad gör kulturarvet till en resurs för hållbar regional utveckling? Hämtad på Riksantikvarieämbetet (2010) Trender i tiden : Riksantikvarieämbetets omvärldsanalys. Hämtad på

58 45 (55) Riksdagen (2105) Är samverkan modellen? En uppföljning och utvärdering av kultursamverkansmodellen. Hämtad på Sacco, Ferilli, & Blessi (2012) Culture 3.0: A new perspective for the EU active citizenship and social and economic cohesion policy. The cultural component of citizenship, Sacco, P. L., & Blessi, G. T. (2007) European culture capitals and local development strategies: Comparing the Genoa 2004 and Lille 2004 cases. Homo oeconomicus 24(1), SOU (2015) Ny museipolitik - Betänkande av Museiutredningen 2014/15. Statens Offentliga Utredningar, Stockholm. Turistrådet i Västsverige (den 6 April 2016). Turistrådets Affärsmodell. Hämtat från Strannegård, E., & Stenström, L. (2013) Kreativt kapital. Sveriges kommunikatörer (den 30 mars 2015) 7 trender inom hållbarhet som påverkar kommunikationen Hämtad på Sveriges radio (2015) Kulturministern lanserar kulturarvsproposition i Almedalen. Hämtad på VGR (2012) En mötesplats i världen. Hämtad från ts%20i%20v%c3%a4rlden%20%20kulturstrategi%20f%c3%b6r%20v%c3%a4stra%20g%c3%b6taland% %20-.pdf och (ett mer publikt format) VGR (2013a) Västra Götaland Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Hämtad från _rf.pdf VGR (2014a) Riktlinjer för kulturnämndens strategiområde Öka internationaliseringen,. Hämtad från %20O%CC%88kad%20internationalisering.pdf VGR (2014b) Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Västarvet Hämtad på

59 46 (55) VGR (2015a) Årsredovisning 2014 Västarvet. Hämtad på avdelningen/%c3%85rsredovisning/v%c3%a4starvet%20%c3%a5rsredovisning% pdf VGR (2015b) Delårsrapport mars 2015 Västarvet. Hämtat från avdelningen/rapporter/v%c3%a4starvet%20del%c3%a5rsrapport%20mars% pdf VGR (2015c) Delårsrapport augusti Hämtat från avdelningen/rapporter/v%c3%a4starvet%20del%c3%a5r%20augusti% pdf VGR (2015d) Översyn av Västarvet med förslag till framtida övergripande organisation. Uppdragshandling. VGR (2015e) Västra Götaland regionala kulturplan Hämtat från VGR (2015f) PM Fråga om Studio Västsvensk Konservering, Västra Götalandsregionen, avdelning ärendesamordning kansli, juridiska enheten VGR (2016) Uppföljning av Västarvets verksamhetsplan 2015 Västarvet.se (den 4 februari 2015) Västarvet - Om oss. Hämtat från

60 47 (55) Bilaga 1: Deltagande organisationer på arbetsmöten Följande organisationer deltog i arbetsmötena för externa intressenter: Ideell sektor KulturUngdom Naturskyddsföreningen NAV - Industrihistoria och arbetslivsmuseer i Väst Skaraborgs hemslöjdsförening Studieförbundet Vuxenskolan Sveriges hembygdsförbund Västergötlands Hembygdsförbund Västra Götalands bildningsförbund Näringslivet Dalslands kanal Projektet "En röst åt slöjdföretagarna" Turistrådet Västsverige Västsvenska handelskammaren Offentlig sektor ADA ArtDatabanken / Sveriges lantbruksuniversitet Handelshögskolan, Göteborgs universitet Institutet för historiska studier, Göteborgs universitet Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet Kulturrådet Länsstyrelsen Nämnden för hemslöjdsfrågor Sveriges lantbruksuniversitet Tillväxtverket Region Skåne Riksarkivet / Digisam

61 48 (55) Bilaga 2: Dokumentation av arbetsmöten med intressenter Arbetsmöte #1: Ideell sektor En av deltagarna konstaterade att det är mycket som står på spel idag i natur- och kulturarvssammanhang. Vilka vägar finns att gå? Hur ska natur- och kulturarvet bli en viktigare och större del av samhället? Kulturarvet är individuellt, men också kollektivt. Även regioner, föreningar, företag och organisationer har sitt kulturarv. Hur skapar vi en känsla av samhörighet utan att utesluta någon? Migrationen väcker frågan om att bli del av ett nytt natur- och kulturarv och samtidigt vara en del av sitt tidigare arv. Traditionellt har museerna haft i uppdrag att samla, beskriva, bevara och visa upp. Vi konstaterar att utställningsmediet i stark förändring, inte minst som en följda av digitaliseringen. Samtidigt finns nya perspektiv: kulturarv som en viktig turistattraktion, renovering och bevarande som en betydande del av byggsektorn. Det som ibland tidigare setts som en ekonomisk börda eller en plikt mot historien har blivit en ekonomisk möjlighet. Det är viktigt att involvera medborgarna i arbetet med natur- och kulturarvet. En sådan decentralisering är inte sparåtgärd. Engagemang i natur- och kulturarvsfrågor ses mer och mer som en hälsofråga. Människor som söker arbete kan finna arbetsuppgifter och utbildning. Intresset för miljö och hållbarhet är direkt koppla till natur- och kulturarvsfrågorna. Digitaliseringen ökar tillgänglighet och ändrar grunden i relationen mellan professionella och ideella inom kultursektorn. Kulturarvet kan användas som ett redskap för att ta tag i ett utanförskap som växer och riskerar att bli ett växande problem. Frågan är hur vi kan öka det folkliga deltagandet på alla nivåer av natur- och kulturarvsområdet? Flera personer påpekade att ett kluster som även omfattar folkbildning och skolan skulle vara värdefullt. Detta är aktörer som har mycket att lära av varandra. IT finns och behöver användas på smarta sätt. En viktig utvecklingslinjer är datakällor som kan prata med varandra och till exempel göra det möjligt att söka på platser, personer och händelser. Semantiska integration lyftes som en möjlig lösning för sådan samverkan. Här krävs ofta nationell samverkan och överblick för att skapa kostnadseffektiva och skalbara lösningar. Kompetensfrågan lyftes av flera, inte minst inom området digitalisering och IT. Flera deltagare såg ett behov av ökad processorientering och av att sätta horisontella mål. Verksamheten hos de respektive deltagarna (organisationer och enskilda) kan då bygga en helhetssyn och en idé om samverkan: hit vill vi! Frågan om att mäta nyttan med natur- och kulturarvet diskuterades. Det betonades att det handlar om att mäta kvalitativa och mjuka faktorer som hur människor mår, delaktighet, möjlighet till påverkan och inflytande et cetera. Svårt men inte alls omöjligt att mäta!

62 49 (55) Vad är civilsamhället? Färre än man tror kan svara på frågan. Det är viktigt att förstå varandras vardag och verklighet som grund för samarbete. Civilsamhället har till exempel ofta behov av kunskap och kompetens. Det är viktigt för civilsamhället att det kommer ut något konkret ur samarbetet. Det får inte bara bli metodutveckling och rapporter som hamnar i bokhyllan. Vare sig det handlar om forskning konstruktion eller utveckling måste det kunna användas, bli en konkret produkt. En möjlig roll för en regional aktör skulle, ur detta perspektiv, kunna vara att agera som konsult (eller konsulent) till verksamheten i föreningar. Ett delvis annat perspektiv är att koppla historia och kulturarv mot framtiden genom deltagardemokratiska processer i syfte att involvera och engagera människor i samhället. Idag råder brist på bland annat unga i delar av föreningslivet. Här finns alla anledning att fundera på vad det är för språk som används i kommunikationen och vilka normer som råder. En regional aktör inom natur- och kulturarvsområdet för inte bara ha fokus på besöksmål. Det är viktigt att ta sig ut i samhället, att samverka och röra på sig, träffa nya målgrupper et cetera (gäller både inom regionen och inom delar av regionen). Flera lyfte frågan om marknadsföring och samordning kring kommunikationen. Hur når man ut? Vad ska synas? Hur ser material ut? Vilket språk används? Utan samordning finns risk för spretiga budskap. Det handlar också om att skapa debatt och om att våga problematisera natur- och kulturarvet. Ytterligare ett efterfrågat området är stöd för kunskapsuppbyggnad om äldre teknik och hantverk. Det handlar både om att bevara historien och om att utveckla mot framtid. En mer konkret möjlighet är att ta fram pedagogiska paket som kan riktas mot till exempel skolor, kanske i syfte att bygga en ny typ av kulturskola, en kulturarvsskola och en idébank, framför allt från yngre. Flera framhöll betydelsen av en regional resurs med en tydlig roll som konsulent. En utmaning är att skapa en organisation som kan svara upp mot de möjligheter och den efterfrågan som finns. Samverkan är viktigt och är spelar konsulterna en viktig roll. Deltagarna såg följande möjligheter till konkreta insatser: möte om ansvarsfördelning mellan olika aktörer, vem kan göra vad? involvera unga genom föreningslivet, riktade projekt och dedikerade personal samverka med kulturföreningar i socioekonomiskt utsatta områden bidra med kompetenser till föreningslivet, gärna i samverkan med folkbildningens aktörer samverka med folkbildningens organisationer (t.ex. i att ta fram studiecirkelmaterial) och föreningar aktiva inom natur- och/eller kulturområdet skapa möten över kulturgränser utifrån specifika sakområden som till exempel slöjd dra nytta av möjligheterna med medborgarforskning ideell sektor är tydlig med att lyssna och mötas, integration, samverkan och regional utveckling är viktigt i sektorns relation till regionen

63 50 (55) En observation är att frågor som vem som äger besöksmål, vem som driver och förvaltar lokaler et cetera och vem som förvaltar och bevarar samlingarna inte berördes av gruppen. Arbetsmöte #2: Näringslivet Diskussion började med inspelet att Sverige ligger högt upp i ranking både när det gäller innovation och kulturutövande. Finns det en relation mellan hur innovativ och kultur? Idag är kulturnäring och kulturföretag en stor bransch, större än bil och IT-industri. Närliggande är det som kallas kulturstyrd utveckling. Ett exempel är Linz i Österrike. Staden har medvetet använt kultur som kraft i en omvandlingsprocess som ändrar stadens identitet, skapar nya jobb et cetera. Staden har konsekvent försökt knyta ihop stadens kulturella infrastruktur och därför kan man tala om en kulturstyrd utveckling. År 1974 klubbades en ny kulturpolitik igenom. Idag har kulturen fått en vidgad roll: kultur är en utvecklingskraft, inte grädde på moset. Man talar ibland om tre nivåer när det gäller relationen kultur/konst och pengar: Kultur 1.0: kulturen är beroende av ekonomiskt stöd (mecenater) Kultur 2.0: för ca 100 år börjar kultur leda till tillväxt och nya jobb och kulturnäring blir en ekonomiskt viktig sektor. En orsak är till den utveckling är den tekniska utvecklingen som ändrar gränserna för konsumtion av kultur. Kultur 3.0: gränsen mellan producent och konsument blir otydligare, den som konsumerar kultur ena dagen skapar själv kultur dagen därpå. Tekniken sätter inga gränser och kultur genomsyrar vardagsliv och samhälle. Just nu lever vi samtidigt i alla tre epoker. Det blir problematiskt: vad är kultur och vad är inte kultur och på vilken nivå? Flera deltagare lyfta frågan om natur- och kulturmiljöerna inom regionen. Vilka kommersiella möjligheter finns? I bland finns kulturlämningar (till exempel hällristningar). Frågan är hur ser det ut med tillgänglighet och marknadsföring? Grunden i förbättring är, ur ett turistperspektiv, inte att produkterna inte finns utan hur de tilltalar marknaden. Produkten måste vara tillräckligt bra, tillgänglighet, vara en del av en infrastruktur och så vidare. Det handlar om att paketera erbjudanden och tjänster. Här det viktigt med lokal samordning och samordning med markägare. Västarvet kanske kan vara en samordnande partner som lokala aktörer kan vända sig till? En deltagare beskrev sin drömbild som en aktiv aktör med en utvecklad samordningsroll gentemot branschföreträdare och enskilda entreprenörer. Entreprenörerna behöver ofta hjälp med sin storytelling. Det är idag en konkurrensfördel att kunna ladda sina produkter med historia. En utmaning är att kombinera kravet på fakta med en engagerande story. Många entreprenörer idag vill förknippas med en bra miljö och med en historia. En tydlig historia kan locka även andra typer av företag och organisationer. Många företag talar idag om att bättre kunna utnyttja den geografiska platsens historia. Här finns möjligheter för framtida varumärkesbyggande. Hur kommer en aktör inom natur- och kulturarvsområdet in i detta? Historien är ofta lättillgänglig och man kan jobba med att stärka varumärken genom att lyfta fram historien.

64 51 (55) Ur ett näringslivsperspektiv är det viktiga att skapa en attraktiv region så att till exempel kompetensen stannar i regionen. Det handlar både om att skapa kompetens och behålla den. Det är viktig med ingångar och kopplingar till universitet och högskolor. Ett exempel på en attraktiv region är Brodalen dit många väljer att flytta eftersom det finns goda möjligheter till klättring där. Människor flyttar in när friluftsliv och turism går hand i hand. Andra viktiga roller som kräver en samordnad insats är att värna om det gamla när det sker om- och nybygge och att fungera som en lots i arkiven åt företag som vill veta mer om sin historia. Det är viktigt att positionera sig och bestämma vart man vill vara. Ett övergripande begrepp i diskussionerna vara stöd. Det kan handla om att fungera som kunskapsbank, om att ha kunskap om konsekvenser av handlingar eller om att stå för en kontinuitet i kunskap och kunskapsdokumentation. Små företag behöver ibland stöd i att tänka strategiskt. Kan en aktör inom natur- och kulturarvsområdet vara ett stöd här? Det kan handla om att se saker mer övergripande, om att etablera nätverk och skapa mötesplatser och forum. Ibland kan det handla om konkret stöd till exempel i att förstå sin egen resultat- och balansräkning och förstå bolagets utvecklingspotential. En replik på detta är att det är viktigt att ställa sig frågan vad som behöver göras och vad som inte behöver göras. Är det kanske så att vissa områden går att släppa till förmån för andra aktörer som gör det minst lika bra? Även så krävs förstås en beställarkompetens. Gruppen lade ut sina resultat på en tidslinje: I närtid: stöd gällande innehåll / storytelling, samordning På halvlång sikt: strategisk översikt / infrastruktur / koppling till platsutveckling, kulturella näringar och fysisk planering På längre sikt: stöd till företag Deltagarna såg följande möjligheter till konkreta insatser: strategisk översikt / storytelling / koppling till platsutveckling och kulturella näringar, det behövs en dedikerad tjänsteman som arbetar med utveckling av företag inom natur- och kulturarvsområdet koppling av turistöversiktsplanering och kulturöversiktsplanering få in kultur i samhällsplaneringen och i regional översiktsplanering stöd kring storytelling, till exempel ett register för dokumentation kring fastigheter, var man hittar mer info, vem som vet mer et cetera stöd innehåll storytelling, en sak är att sitta på fakta men hur paketerar man detta? samordning av (vandrings)leder som går igenom flera kommuner. Krävs även tvärgående samordning, till exempel vad gäller kollektivtrafik

65 52 (55) Gruppen noterade avslutningsvis att det är angeläget att se till att man inte gör samma saker som andra organisationer. Det är bättre att gå hand i hand istället för att gå bredvid varandra och göra samma saker parallellt. Även här kan vi notera att frågor som vem som äger besöksmål, vem som driver och förvaltar lokaler et cetera och vem som förvaltar och bevarar samlingarna inte berördes av gruppen. Arbetsmöte #3: Offentlig sektor Flera deltagare lyfte behovet av en bättre regional överblick ur ett Västra Götalandsperspektiv. Hur kan man få till en transparens som visar pågående samverkan? Hur kan man få en synergi mellan aktörer som får stöd? Ska naturarv och kulturarv hanteras tillsammans eller som två frikopplade områden? Gruppen såg fördelar med att koppla samman natur- och kulturarvsfrågor Flera uttryckte svårigheter när det gäller att veta var kompetenser finns och uppdrag ligger inom natur- och kulturarvsområdet i allmänhet. Viktigt med tydlighet om vem som har ansvar för olika frågor. Finns så många organisationer att vända sig till och det gör det svårt. I Stockholm och Uppsala finns många organisationer som verkar inom området naturvård. I Göteborg finns färre aktörer. Vi ser nu en snabb urbanisering där miljön blir något främmande. Behövs insatser för att ge barn och unga mer kunskap om naturen. En stark regional aktör inom natur- och kulturarvsområdet skulle kunna fungera som en samlad kunskapsorganisation på natursidan. En förutsättning är duktiga pedagoger som kan förmedla denna kunskap. På länsstyrelsen finns ett behov av att det i kommuner finns byggnadskompetens. En möjlighet vore att erbjuda en tjänst kommunerna kan köpa in tjänsten som kommunantikvarie. En deltagare förde fram synpunkten att världsarvet i Tanum är en fråga som kan kräva särskild överväganden vid en organisationsförändring. En bredare diskussion gällde frågan vad fyller olika aktörer för funktion? Vad saknas i dagens organisation Västarvet? Ett förslag är att arbeta mer integrativt och erbjuda tvärsektoriell service. Det behövs en unik kompetens, men vilken är den kompetensen? Svaret är kanske samverkanskompetens. I dag saknas aktörer som vågar driva riskprojekt och som kan driva projekt i områden där ingen annan har möjlighet att agera. En starkare aktör i detta hänseende skulle betyda mycket för regionens utveckling. Riskprojekt kan också vara en arena för metodutveckling i samarbete med universitet. Traditionen att driva riskprojekt behöver komma tillbaka. Det handlar också om att identifiera olika kompetenser (till exempel hantverkare) som finns inom regionen och ge dem förutsättningar så att de kan verka inom sitt hantverk. Här skulle samarbeten kunna skapa synergier och möjligheter till integration, till exempel genom kompetensnätverk, gemensam marknadsföring, utbildningar och sociala nätverk. Olika aktörer har olika uppdrag. Vissa myndigheter vänder sig inte i första hand till allmänheten. Här skulle en aktiv aktörer inom natur- och kulturarvsfrågor kunna fylla en roll.

66 53 (55) Intresset för hållbarhet skapar förutsättningar för byggnadsvård och en hållbar stadsutveckling. Handlar om att göra saker med god kvalitet. Göteborg har ibland präglats av en motsättning mellan det gamla och det nya. Vi behöver istället se det som en lång process för att främja god livskvalitet. Stadsutvecklingen behöver bli mer mångfacetterad. Det är fullt möjligt att aktuella omvärldsförändringar inom miljöområdet på sikt kan öka intresset för natur- och kulturarvet vilket leder till högre krav på verksamheten och ökar behovet av mer resurser. En viktig förändring är att skapa tydlighet kring roller och relationer till andra regionala aktörer. Det pedagogiska uppdraget och utåtriktat arbete lyfts också fram liksom att erbjuda stöd till kommuner. En fråga som skapade diskussion var digitaliseringen och hur vi kan digitalisera mer och bättre. Finns mycket att göra som att arbeta pedagogiskt med digitala resurser och utveckla spel. Användningen av creative commons-licenser gör det möjligt att tillgängliggöra det material som finns på ett tydligt sätt samtidigt som det möjliggör för fler personer att få tillgång till materialet. Ett insatsområde är att nå ut till barn och unga. Det pedagogiska arbetet ska kopplas ihop med kultur- och miljöarbetet. Det är värdefullt med museipedagoger som kommer ut i kommunerna. Då sprids kunskapen till lokala tjänstepersoner. Här kan finnas möjlighet till synergier mellan museum, å ena sidan, och mer uppsökande och stödjande verksamhet, å andra sidan. Det krävs strategiska och styrande strukturer ut i regionen som ger stöd i aktiviteter och stöd till lokala tjänstepersoner. Flera uttryckte också önskemål om mer samordning kring kulturoch naturvård och en tydlig regional struktur. Det kommer att krävas en medveten kunskapsuppbyggnad där digitala verktyg och innovativa lösningar och metoder spelar en viktig roll. Detta kräver, i sin tur, tid, energi och fokuserat arbete. En utmaning är prioritering visavi befintlig verksamhet. EU är en samverkanspartner, inte minst vad gäller finansiering av olika verksamheter. Kan det finnas behov av en tjänst som EU-samordnare? Hur når vi ut till nya målgrupper och nya marknader? Vilka riktade satsningar krävs riktade mot nya svenskar? Hur jobbar vi med ungas innovationskraft? Det krävs löpande omvärldsanalyser, mötesplatser, verkstäder och arbete med mångfaldsfrågor. En aktiv samverkan med civilsamhället är ett sätt att nå ut till stora grupper människor. Kan samordning ske i form av referensgrupper och advisory boards? Det behövs generalister och strategier för att få till samverkanskanalerna. Kan båtar, marinarkeologi och flera helgon vara sätt att synliggöra regionen? Deltagarna såg följande möjligheter till konkreta insatser: utveckling av ett landskapsobservatorium med tillhörande laboratorium ett naturrum i Slottskogen, en port in i natur- och kulturarvet där allmänheten rör sig

67 54 (55) förstärkt verklighet4 som grund för en ny kulturarvspedagogik kopplad till den digitala tekniken inrätta två generalisttjänster som samordnar och utvecklar inrätta två tjänster för koordinering inom regionen verka för en tydligare roll- och ansvarsfördelning inom regionen Arbetsmöte #4 och #5: tjänstepersoner och förtroendevalda En fråga som diskuterades var hur en stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet kan stödja olika processer i samhället. Frågan har en koppling till en annan fråga: vilket kulturarv ska bevaras? Här spelar även ratificeringen av Farokonventionen in med sitt fokus på en demokratiseringen av kulturarvet. En konsekvens blir att det krävs en ökad närvaro där man inte finns idag (bland annat landsbygd och förorter). En annan fråga var vad konsekvenserna av att vara mer inkluderande är. Finns det en risk att man att ju mer inkluderande man är desto mer exkluderar man andra grupper? Det är viktigt att organisation speglar det samhället vi lever i. Här krävs insatser för att bredda kompetens och perspektiv. Ska den nu organisationen vara en prosument? Det handlar om att inte bara vara en expertorganisation utan en stödjande funktion som arbetar med att utveckla den expertis som finns i samhället och i regionen. Många invånare känner till besöksmålen och inte Västarvet. Vad innebär det? Kan det finnas en styrka i att dela upp verksamheten i en publik och en regional del? Det kan vara så att det inte spelar någon större roll även om andra menar att det i så fall skulle vara svårt att behålla expertrollen. Kanske en ny aktör skulle vara en huslös organisation? Ligger styrkan i att driva digitala och rörliga utställningar medan besöksmålen har andra huvudmän? Samtidig fungerar husen som fysiska mötesplatser. Frågan om nyttan med att samordna natur- och kulturarvsfrågor diskuterades. Det noterades att landsbygden och det gröna naturarvet borde lyftas fram mer rent allmänt. Några förslag som framfördes var att den nya aktören ska vara ett stöd för alla i regionen och ett fönster mot internationella aktörer. En annan viktig aspekt är kunskap och bevara samlingarna. Ett tredje uppdrag är att vara en röstbärare som vågar ta en aktiv del i debatten om natur- och kulturarvet. Andra förslag är att ge stöd i samband med fysisk planering och kompetensstöd vid kommunal utveckling. Det kan också handla om att ge alla möjlighet att berätta sin berättelse. Farokonventionens budskap bör hörsammas. Vidare handlar det om att stötta i arbetet med näringslivsutveckling vilket kan kräva ny kompetenser. Det finns behov av att kunna kompetensväxla inom organisationen för att möta nya samhällsutmaningar. På samma sätt måste uppdrag som organisationen får vara följsamt när samhällets förändras. 4 På engelska augmented reality, se t.ex.

68 55 (55) Skolan kan få stöd i form av pedagogiskt utbyta och pedagogutbildningar. Kombinationen natur- och kulturarv var en av grundpelarna när Västarvet bildades. Det bör förbli så och det bör bli mer tydligt i framtiden. Detta kräver att det gröna kulturarvet och kulturlandskapet får en starkare koppling till verksamheten i framtiden. Man bör inte underskatta den digitala mötesplatsen. Mycket kan tillgängliggöras med digitalisering: samlingar, utställningar och mötesplatser. En fråga är hur kan samlingarna kan vandra runt och komma till brukarna istället för att vara fasta och otillgängliga, åtminstone för vissa? Ett sådan nytt förhållningssätt kommer att påverka samlingarna. Därför är det viktigt att noga värdera alla samlingar. Frågan är inte enkel. Frågan om vad som är vårt natur- och kulturarv återkommer. Det är inte en fråga där förtroendevalda eller tjänstepersoner kan sätta ner foten utan något som utformas av innevånarna i regionen. Detta gör frågan dynamisk över tiden. Det noterades också att det kan vara svårt att skilja på människans påverkan på naturen och hur naturen påverka hur vi byggt vår kultur. Professionell och ideell kultur är två aspekter på samma fråga. Det är viktigt att främja samarbete och samverkan mellan alla som är aktiva inom området. Grupperna berörde även ett antal organisationstekniska frågor kring Västarvets storlek, avgränsningar och ingående delar (i sammanhanget nämndes bland annat Göteborgs botaniska trädgård, Innovatum som en aktör inom kulturarvsentreprenörskap och Kultur i Väst). Konkreta förslag vara att stärka förmågan att utreda vem som gör vad och sen kommunicera detta på ett tydligt sätt till brukare/omvärlden. Ett annat konkret förslag är att inrätta ett contact center för natur- och kulturarvsfrågor inom regionen.

69

70

71 1 (2) Remissyttrande Översyn av Västarvet och förslag till ny organisation Datum Diarienummer KUIV Ert diarienummer RS Regionstyrelsen Översyn av Västarvet och förslag till ny organisation Ägarutskottet i Västra Götalandsregionen har i 15 april 2015 gett regiondirektören i uppdrag att återkomma med förslag till en framtida organisation för Västarvet. Regionstyrelsen önskar synpunkter på rapportens innehåll senast den 15 oktober. Styrelsen för Kultur i Väst har behandlat förslaget till ny organisation för Västarvet vid sitt möte 21 september. Styrelsen har inga invändningar mot förslaget som helhet. Några reflektioner följer här. Under åren har de bägge förvaltningarna Kultur i Väst och Västarvet samarbetet löpande i större eller mindre utsträckning och i olika sammanhang. Under senare tid har samarbetet intensifierats, framförallt i samband med arbetet inom den s.k. Samverkansplattform där förvaltningarna tillsammans med Koncernavdelning Kultur bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete. Samverkansplattformen har permanentats och arbetet fortgår. Kultur i Väst är mycket positiv till detta ökade samarbete och ser en potential i ytterligare samverkan. Vi noterar att uppdragsbeskrivningen för översynen av Västarvet inkluderar frågeställningen om gränssnitt, roller och ansvar mellan förvaltningarna. Utredningen är fri att lämna flera förslag till alternativa organisationslösningar, som också kan förändra nuvarande ansvarsgränser mellan Västarvet, Kultur i Väst och Koncernkontorets kulturavdelning. Dessutom ska utredningen belysa gränssnitten för Västarvets tjänstemannaorganisation i förhållande till Koncernkontorets kulturavdelning och förvaltningen Kultur i Väst. I översynens förslag till fördjupning och nästa steg lämnas inget förslag enligt ovan. Inte heller belyses gränssnitten. Den skrivning i förslaget som relaterar till Kultur i Väst enligt uppdraget är att det kan finnas skäl att reflektera kring om även andra organisatoriska enheter inom regionen kan påverkas, särskilt Kultur i Väst. Och att det då finns särskilt skäl att granska den genomlysning av Kultur i Väst som skett parallellt med denna översyn. Kultur i Väst har med detta inget egentligt att förhålla sig till i förslaget eller översynen som helhet. I den modell som föreslås, där Västarvet delas upp i tre tydliga delar eller enheter, har Kultur i Västs verksamhetskaraktär vissa likheter Postadress: Kultur i Väst Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info@kulturivast.se

72 Remissyttrande från styrelsen för Kultur i Väst, med den föreslagna del 1 En funktion som stödjer och främjar. De två andra föreslagna delarna/enheterna 2 En funktion med fokus på att visa, bevara och vårda samt 3 En funktion med fokus på att erbjuda spetskompetens är dock till sin verksamhetskaraktär helt olik Kultur i Väst. Även om vissa likheter alltså finns i delar av verksamheten är dock bransch- och kompetensområdena vitt skilda. Kultur i Väst ser dock, som tidigare nämnts, en stor potential i ett utvecklat samarbete mellan förvaltningarna och vi ser inget hinder för denna utveckling med den föreslagna anpassningen av Västarvets organisation. Styrelsen för Kultur i Väst Roland Karlsson ordförande Magnus Bäckström förvaltningschef 2 (2)

73 ""VÄSTRA 'Y' GÖTALANDSREGIONEN 1 (1) Delegeringsprotokoll frän Västra Götalandsregionen Behandling av ärende i vilket styrelsen för Västarvets ordförande har beslutsrätt Remissyttrande- Översyn av Västarvet och förslag till ny organisation Diarienummer VA , VA Ordförandes beslut 1. Godkänna upprättat remissyttrande. 2. Översända upprättat remissyttrande till regionstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Ägarutskottet i Västra Götalandsregionen har den 15 april 2015 gett regiondirelctören i uppdrag att återkomma med förslag till en framtida organisation för Västarvet. En översyn har genomförts och resulterat i en rapp01t "En stark aktör inom natur- och kulturarvsområdet" som samlar projelctets analys och förslag kring möjliga inrilctningar för en framtida stark alctör inom natur- och kulturarvsområdet inom Västra Götalandsregionen. Regionstyrelsen har skickat rapporten på remiss till Västarvet. Styrelsen för Västarvet beslutade , att delegera till styrelsens ordförande att i samråd med vice ordförande besvara remissen. Beslutsunderlag Västarvets förslag till remissyttrande, daterat Regionstyrelsens remiss- En översyn av Västarvet och förslag till ny organisation, daterad Beslutsdatum Perallan 01Tbeck Ordförande Beslutet skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se Styrelsen för Västarvet för anmälan Postadress: Vänerparken Vänersborg Besöksadress: Vänerparken 13 Vänersborg Telefon: Webbplats: se E-post: vastarvet@vgregion.se