Årstidsstyrd beredskapsplan

Transkript

1 Årstidsstyrd beredskapsplan Nationell, Hösten 2018, Järnväg Trafikverket E-post: Telefon: Dokumenttitel: Årstidsstyrd beredskapsplan Nationell, Höst 2018, Järnväg Författare: Trafikverket Ann-Cathrine Berggren, UHkk, Anne Hommik, TLoao Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2018/5372 Version: 1.0 Kontaktperson: Ann-Cathrine Berggren, UHkk

2

3 Innehåll TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Giltighetsperiod... 4 Förberedande arbete... 4 Väder... 4 Årstidsrelaterade risker... 5 Vind... 5 Spårhalka... 5 Trafiksäkerhetsrisker... 6 Övriga risker... 6 Banarbets- och banunderhållsplanering... 6 Beredskapsnivåer... 7 Beredskap för krishantering... 8 Kvalitetsavgifter... 8 Regress ny ersättning till järnvägsföretag... 8 Kommunikation... 9 Trafikinformation... 9 Entreprenörer... 9 Åtaganden... 9 Generellt samtliga parter... 9 Trafikledning Planering Underhåll Kund och säkerhet Järnvägssystem Teknik och Miljö Underhållsdistrikt Investering och Stora Projekt Entreprenörer...11 Järnvägsföretag...12 Regionala anpassningar Trafikledningstips allmänt för spårhalka...13 Trafikledningstips per stråk under spårhalkesäsongen...14 Kartor...22 Trafikledningsområden Underhållsdistriktens spårhalkåtgärder Vegetation...25 Kemisk ogräsbekämpning Röjning i bas kontrakten Röjning efter trädsäkring Trädsäkrade sträckor Investerings och Stora Projekt större planerade banarbeten...28 Uppstartsmöte...28 Bilagepaket

4 Bakgrund Trafikverket har sammanställt denna nationella beredskapsplan för hösten 2018, i enlighet med riktlinje TDOK 2017:0362, Hantering väder och årstidsstyrd beredskap, järnväg, tillsammans med entreprenörer och järnvägsföretag. Syfte Syftet med denna plan är att nationellt beskriva hur Trafikverket, entreprenörer och järnvägsföretag arbetar tillsammans med förebyggande åtgärder för att minska årstidsrelaterade störningar under perioden. Respektive aktör informerar sin egen organisation om denna beredskapsplan. Giltighetsperiod En gemensam giltighetsperiod, mellan veckorna 37 och , gäller nationellt för samtliga planer för att möjliggöra nationell uppföljning. Detta innebär att årstidsplanen inte alltid över stämmer med geografiska väderförhållanden. Förberedande arbete I god tid före varje årstid påbörjas arbetet med att samla in information och underlag från samtliga berörda interna och externa parter för att skapa aktuell årstidsberedskapsplan. Beredskapsarbetet initieras minst två månader innan planen fastställs. Väder SMHIs varningar är viktiga beslutsunderlag för samhället. De kan leda till åtgärder hos myndigheter och kommuner för att förbereda eller hantera störningar. Det kan handla om anpassningar av kollektivtrafik, åtgärder för att snabbt hantera strömavbrott, förberedelser för insatser på vägnätet, råd till hushåll som riskerar översvämningar och så vidare. Det finns tydliga kriterier för när SMHI ska gå ut med varningar. Kriterierna har bestämts av SMHI i samråd med myndigheter, landsting och kommuner. Trafikverket har genom avtal med SMHI tillgång till väderprognoser anpassade för vägoch järnvägstrafiken. Prognoserna från SMHI och andra väderdata är åtkomliga i ITsystemet VViS Presentation. Medarbetare inom Trafikverket och hos entreprenörerna kan ansöka om behörighet via Trafikverkets användarstöd IT.

5 Vid de tillfälle som vädervarningar aviseras, kontaktar Regional operativ ledare och projektledare på berört Underhållsdistrikt varandra för att överlägga vilka eventuella åtgärder som kan behöva vidtas. Vid vädervarningar som förväntas påverkar samhällsnyttiga funktioner får Trafikverkets tjänsteman i beredskap tillsammans med nationell operativ ledare extra uppdateringar från SMHI. Årstidsrelaterade risker Som stöd till operativ personal för att hantera väderförhållanden proaktivt och operativt finns instruktion TDOK 2017: 0363 Väderstyrd beredskap Trafikverket järnväg. Vind Under hösten är risken stor för kraftig blåst och stormar, med påverkan på viktiga samhällsfunktioner. När SMHI varnar för hård vind, så kan Trafikverket behöva begränsa tågtrafiken på framförallt sträckor som inte har stormsäkrats (trädsäkrats). Detta gör Trafikverket proaktivt i samband med att vädervarningar har utfärdats. Orsaken är att tåg inte ska bli stående på linjen med nedfallna träd och strömlös kontaktledning eller att anläggningen och tåg skadas. Starka vindar påverkar kontaktledningen och hjälpkraftledning vilket kan leda till rörelse i sidled och då riskera kontaktledningshaveri. Detta är extra känsligt när tåg håller hög hastighet. Efter att stormen har bedarrat behöver Trafikverket besikta sträckor som varit särskilt utsatta för vindens påverkan. Detta görs av Trafikverkets kontrakterade underhållspersonal så fort läget bedöms säkert. Underhållspersonal kan inte arbeta i anläggningen så länge det råder svåra vindförhållanden, på grund av risk för personsäkerhet. Det kan ta lång tid att återställa infrastrukturen efter en omfattande storm, beroende på vilken påverkan som stormen haft på anläggningen. Därför är det viktigt att alla aktörer har en beredskap för alternativa lösningar, då en järnvägssträcka kan vara helt avstängd en tid. Spårhalka Trafikverket arbetar förebyggande med att begränsa effekterna av spårhalka på besvärliga sträckor och platser med återkommande spårhalka. Det görs genom att bekämpa halka med Electra Gel 2003 eller genom ång- och högtryckstvätt. Enligt järnvägsnätsbeskrivningen kapitel 3.4 Trafikrestriktioner: Restriktioner för vagnsvikt kan förekomma på vissa sträckor till följd av yttre förhållande till exempel spårhalka/lövhalka. Det åligger järnvägsföretagen att anpassa vagnvikten till rådande förhållande. 5

6 Trafikledning bör ha god framförhållning för att undvika onödiga stopp, kryssning av spår och möte på olämpliga platser, till exempel vid stigningar för att minimera konsekvensen av hala spår. Spårhalka går inte att eliminera helt och hållet. Det behövs halkbekämpning av spåren och viktreduceringar av tågen, bra kvalitet på dragfordonens hjul, rätt typ av lok, fungerande sandutrustning på dragfordon och preventiv loksandning av lokförare i nedförsbackar som gynnar tåg i motsatt riktning. Trafiksäkerhetsrisker Vind ökar risken för haveri eller störningar genom nedfallande träd eller grenars påverkan på kontaktledningarna eller på spåret. Nedfallna träd och grenar på spåret kan öka risken för urspårning. Skador på byggnader kan uppstå samt ökad risk för kringflygande föremål som kan hamna i spårområdet och orsaka urspårningar. Vid spårhalka kan bromspåverkan på tåg utebli eller avsevärt försämras. Det kan reducera tekniska skyddssystems förmåga att fungera fullt ut. Vid spårhalka finns risk för att inte kunna stanna vid stopplats med urspårning, påkörning eller kollision som tänkbara och möjliga konsekvenser. Vid spårhalka finns risk för hjulskador (hjulplattor) som i förlängningen kan skapa trafikfarliga situationer med urspårning som yttersta konsekvens. Övriga risker Spårhalka kan göra det svårt att starta ett tåg eller att bibehålla farten i motlut. Banarbets- och banunderhållsplanering All banarbetsplanering (BAP och BUP) inför och under spårhalkesäsongen bör föregås av en riskbedömning av konsekvenser som banarbeten kan få i den operativa tågdriften. Särskilt bör man beakta bandarbetens utsträckning vid känsliga områden där kurvor och stigningar normalt har stor påverkan på friktionen mellan fordon och räls. Man bör vara observant på vilken effekt enkelspårsdrifter och hastighetsnedsättningar kan få för tågtrafiken och, när det behövs varna eller överväga utökad halkbekämpning. Om möjligt ska banarbeten eller hastighetsnedsättningar undvikas på känsliga platser under spårhalkeperioden. Om detta är nödvändigt bör entreprenören eller beställaren säkerställer en förstärkt beredskap för att aktivt förebygga spårhalkeproblem innan man går ut och jobbar. Det är viktigt att vara observant på vilken effekt banarbeten kan få på den kontinuerliga kraftmatningen 16 kv, vid arbetsplatsen och för omkringliggande bansträckor.

7 Försämrad kraftmatning kan ha stor negativ påverkan på tågens möjlighet att framföras under den period som spårhalka råder. Beredskapsnivåer Syftet med tillämpning av beredskapsnivåer är att skapa en enhetlig nationell nomenklatur för alla berörda parter, både internt och externt. Beredskapsnivån speglar förmågan och kapaciteten att möta stört läge. Beredskapsnivåer ska användas för olika typer av störningar och vid aktivering ska orsaken till höjningen namnges enligt följande standard: Beredskapsnivå <nivå>, <Orsak>, <Plats/sträcka/stråk/område> Exempel Beredskapsnivå 2, Vind, Västkustbanan Beredskapsnivå 1 Riskläge Det kan finnas behov av omfördelning av resurser, förstärkning och vidtagande av operativa åtgärder. Förseningar i tågtrafiken kan förekomma. Till exempel vidta förebyggande åtgärder såsom extra väderbevakning. Beredskapsnivå 2 Förhöjt riskläge Faktiskt behov av omfördelning av resurser, förstärkning och vidtagande av operativa åtgärder. Inskränkningar i tågtrafiken, genom förseningar och något reducerad trafik. Besiktningar ska vidtas vid behov. Beredskapsnivå 3 Allvarligt läge Alla tillgängliga resurser tas i anspråk för att hantera och lindra konsekvenserna av en mycket besvärlig situation. Tågplanen kan inte längre hållas, tågtrafik körs med kraftiga förseningar eller mycket reducerad trafik, alternativt trafikstopp. Trafiksamverkan bör vara aktiverad. Beredskapsnivå 4 Krisläge Extraordinär situation som kräver omfattande restriktioner och avstängningar. Trafikverkets alla tillgängliga resurser, samt även resurser från andra samhällstjänster kan tas i anspråk för att hantera störningen. Innebär att trafiksituationen är så allvarlig att det är stopp i trafiken och ett minimum av spår och växlar fungerar. Kriskoordinering ska vara aktiverad. 7

8 Beredskap för krishantering Det här avsnittet beskriver vilka åtgärder som vidtas i Trafikverket, för att ha beredskap att hantera stor störning/kris under hösten För att säkerställa lednings- och andra viktiga funktioner har följande åtgärder vidtagits: Listor har upprättats med kontaktuppgifter till såväl ordinarie som tillförordnade chefer. Säkerställande att nyckelkompetenser finns att tillgå. Särskilt viktiga kompetensområden är El, Signal, Spår och Säkerhet. Kontaktuppgifter sprids till chefer och personer inom ovan nämnda viktiga kompetensområden. Vid vädervarningar från SMHI, som kan orsaka konsekvenser för järnvägstrafiken, så finns möjligheten att beordra såväl chefer som viktiga kompetenser i beredskap. Nationell och/eller Regional Trafiksamverkan kan sammankallas med kort varsel både proaktivt och vid akuta situationer, för samlad lägesbild och Trafikverksintern samverkan om fortsatt hantering. För att öka möjligheten att återställa järnvägsanläggningen säkerställer Underhållsdistrikten, i samverkan med entreprenörer och Materialservice, försörjningen av reservdelar och kritiska komponenter samt att personal finns att tillgå för felavhjälpning och hantering av större händelser. Kvalitetsavgifter Utifrån förändringar i svensk lagstiftning (7 kap. 5a i järnvägslagen) införde Trafikverket i och med Järnvägsnätsbeskrivningen 2012 en modell för verksamhetsstyrning med kvalitetsavgifter. Syftet är att stimulera aktörerna till kvalitetshöjande åtgärder för att minimera avvikelser. Från och med har en uppdaterad rapporteringsrutin införts inom Trafikverket (TDOK2014:0259 version 6.0). Uppdateringen innebär att tåg som råkar ut för problem med friktionsförhållande på en sträcka vid ett tillfälle, inte ska rapporteras som orsakat av spårhalka. Sådan händelse rapporteras som en naturhändelse (ONA) med förklarande text i kommentars-fältet. Regress ny ersättning till järnvägsföretag Första juli i år infördes regresser ett ersättningssystem till järnvägsföretagen där man kan söka kompensation för förseningar som Trafikverket orsakar.

9 Kommunikation Denna beredskapsplan samt information om årstiden finns på Trafikverkets webbsida, sökväg Höst Dialog och kommunikation i alla led är av största vikt för att kunna reducera störningar uppkomna av vädersituationer. Trafikverket Presstjänst hanterar externa frågor och är bemannad dygnet runt året om. Telefonnummer till presstjänst, Den operativa kommunikationschefen står i beredskap på uppdrag av kommunikationsdirektören för att agera vid större väderhändelser, som kräver större informationsinsatser än vad ordinarie organisation är dimensionerad för. Verksamhetsområde Trafikledning och Underhåll har löpande dialog avseende väderoch trafiksituationen inom aktuellt driftledningsområde. Detta för att förebygga driftstörningar förorsakade av väderhändelser. Vid kraftigt försämrade vädersituationer hålls tätare dialoger för att säkerställa anläggningens driftkvalitet. Trafikinformation Aktuell trafikinformation finns på Trafikverkets webbsida läget i trafiken, Trafikinformation Entreprenörer Entreprenören ansvarar för avtalsenliga åtgärder som krävs för att upprätthålla föreskriven standard och funktion. Dessa åtgärder ska utföras på eget initiativ av entreprenören och utan uppmaning från beställaren. Detta innebär att entreprenören fortlöpande ska hålla sig underrättad om järnvägsnätets tillstånd avseende vädersituation och trafikförutsättningar. Kontaktlista Vid eventuella frågor kring beredskapsplanens framtagande kontakta författarna av detta dokument. Åtaganden Generellt samtliga parter Det är viktigt med en god kommunikation mellan Trafikverket, entreprenörerna och järnvägsföretagen då många problem kan undvikas med god framförhållning och vetskap om att det är halt, speciellt under spårhalkesäsongen. 9

10 Alla aktörer har ett ansvar att hålla sig uppdaterade om vilka väderförhållanden som råder eller som prognostiseras. Banarbeten på känsliga platser (kurvor och stigningar) ska planeras och om möjligt förläggas till när risk för spårhalka inte föreligger. Trafikverket Nedan presenteras vem eller vilka enheter som utför de lika uppgifterna inom Trafikverket till denna beredskapsplan. Trafikledning Nationell operativ ledning Tar fram en nationell höstberedskapsplan med tillhörande uppföljningsrapport tillsammans med verksamhetsområdena Kommunikation, Planering och Underhåll. Distribuerar planen inom verksamhetsområde Trafikledning. Nationell operativ ledare Leder det nationella operativa arbetet för att hantera störningar. NOL fattar beslut som syftar till att återföra järnvägssystemet i balans. Regional operativ ledare Leder det regionala operativa arbetet för att hantera störningar. ROL fattar samma typ av beslut som NOL, men regionalt. Planering Tjänsteman i beredskap Dygnet runt vid allvarliga kriser är det Tjänsteman i beredskaps uppgift är att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera. Trafikplanering Tar fram reduceringsplaner som kan aktiveras när antalet tåg behöver minskas. Affärsstöd Distribuerar och informerar järnvägsföretag om beredskapsplanen.

11 Underhåll Kund och säkerhet Samordnar arbetet med att ta fram en nationell höstberedskapsplan med tillhörande uppföljningsrapport tillsammans med verksamhetsområden Trafikledning och Kommunikation. Projektleder arbetet med spårhalka. Stor vikt läggs vid att just vagnvikten är hanterad i förebyggande syfte, så vi följer upp att järnvägsföretagen begränsar den på känsliga sträckor. Bidrar med information om beredskap för krishantering. Säkerställa att inget innehåll i beredskapsplanen kan räknas som säkerhetsrisk. Distribuerar planen till verksamhetsområdena Planering, Underhåll och till entreprenörer. Järnvägssystem Bidrar med teknisk kompetens både till beredskapsplanen och uppföljningsrapporten. Teknik och Miljö Bidrar med teknisk kompetens både till beredskapsplanen och uppföljningsrapporten. Underhållsdistrikt Medverkar och bidrar till framtagande av material till höstberedskapsplanen och uppföljningsrapporten. En resurs per underhållsdistrikt ingår i projektgruppen som arbetar med spårhalka. Följer upp att upphandlad ogräsbekämpning är genomförd på sträckor med kända problem. Beställer avstängning av rälssmörjning vid känsliga platser. Distribuerar och implementerar beredskapsplanen till berörda entreprenörer. Investering och Stora Projekt Medverkar och bidrar till framtagande av material till höstberedskapsplanen och uppföljningsrapporten. Entreprenörer Bidrar i förberedelser, tillämpning och uppföljning av höstberedskapsplanen och tillhörande uppföljningsrapport. Ser över och gör underhåll på halkbekämpningsutrustning inför spårhalkesäsongen. 11

12 Banarbeten och hastighetsnedsättningar på känsliga platser (kurvor och stigningar) ska om möjligt förläggas till när risk för spårhalka inte föreligger. Utför buskröjning på sträckor med spårhalkproblem enligt direktiv i underhållskontrakt eller senast den 1 september. Använder inte rälssmörjning vid känsliga platser under spårhalkesäsongen. Felavhjälpning i infrastrukturen prioriteras om möjligt vid känsliga platser under spårhalkesäsongen. På det sättet kan man minska tillfällena med stoppassage, enkelspårsdrifter och hastighetsnedsättningar, som vanligtvis har stor inverkan på tågdriften i samband med försämrade friktionsförhållanden mot rälsen. Med känsliga platser avses här platser som ligger vid skarpa lutningar eller svåra kurvor, eller i övriga kända platser med frekvent förekommande spårhalka. Järnvägsföretag Under spårhalkeperioden genomför järnvägsföretagen flera åtgärder som kan minska effekten av spårhalka. Det bidrar i förberedelser, tillämpning och uppföljning av höstberedskapsplanen och tillhörande uppföljningsrapport. Ser över och gör erforderligt underhåll på fordonen. Stänger av rälssmörjningen på lok. Begränsar vagnvikten när det behövs. Använder multipelkopplade dragfordon för tunga tåg. Ser till att sandningsutrustningen är fylld och fungerar. Utför loksandning i förebyggande syfte efter uppmaning från Trafikverkets personal. Lokförare behöver nyttja sin kunskap om banan de kör på, var det finns stigningar som kan påverka körningen samt kontakta vid behov trafikledare/tågklarerare för mer information på aktuell körsträcka. Uppmanar lokförare att vid spårhalka som innebär svårigheter att stanna, ska föraren omedelbart meddela detta till trafikledare/tågklarerare. Uppmanar lokförare att ringa in till järnvägsföretagets transportledning om förekomst av spårhalka. Järnvägsföretagens transportledning vidtar åtgärder för att minska förekomsten av tunga tåg i samband med spårhalka. Informerar lokförare om vikten av anpassat körsätt och hur sandning ska genomföras.

13 Regionala anpassningar Trafikledningstips allmänt för spårhalka Under spårhalkesäsongen är det extra viktigt med en god kommunikation mellan samtliga aktörer då många problem kan undvikas med god framförhållning och vetskap om att det är halt. Järnvägsföretagen ansvarar själva för att begränsa vagnvikten när det behövs under spårhalkesäsongen. Trafikverket kan dessutom alltid fatta beslut om generella begränsningar av vagnvikten för alla järnvägsföretag inom geografiska områden när järnvägsföretagens egna begränsningar inte bedöms vara tillräckliga, se beslut TRV 2016/48573 Tillämpning av spårhalkeplaner, länk Beslut spårhalka Lokförare ska kontakta trafikledare om de upplever minskad friktion för att säkerställa att bekämpning av spårhalka startar, om detta inte redan påbörjats. En metod för att förbättra friktionen under spårhalkesäsongen är att föraren av ett tåg som går nedför lutningen kör i låg hastighet och sandar. Detta ger bra effekt för tåg i motsatt riktning som sen ska köra uppför backen. Trafikledaren bör först kontrollera att det finns fungerande sandutrustning på tåg som ska utföra sandning. Det är bra om tågväg läggs i god tid för tågen, i stället för att man väntar tills automatiken gör det. Det ger tid att prova växlar som inte läggs om på första försöket. Trafikledare/tågklarerare ska i möjligaste mån ha en dialog med lokförare på tunga tåg så att de kan anpassa farten för att slippa stanna i onödan. Rent generellt gäller att man bör ha extra god framförhållning så att tågmöten förläggs till lämpliga driftplatser under spårhalkesäsongen. Då behöver tåg inte stoppas på olämpliga platser. För tidiga eller försenade tåg kan störa det planerade trafikupplägget under spårhalkesäsongen. Förändringar gentemot planerat trafikupplägg kan förekomma frekvent under spårhalkeperioden, vilket kräver en god framförhållning i trafikledning med planering av lämpliga mötesstationer med mera. Därför bör de olika driftledningscentralerna ha en god dialog sinsemellan. Trafikledare/tågklarerare ska generellt inte tillåta några tåg att köra före sin planerade tidtabell, eftersom punktinsatser mot spårhalka kan vara planerade att utföras innan nästa tåg kommer. Informera trafikledare/tågklarerare om vikten att omedelbart vidta åtgärder, när en förare rapporterat svårigheter att stanna på grund av spårhalka, såsom varningar till andra tåg, begära akut halkbekämpning. Om möjligt ha en dialog med lokförare på tunga tåg så att dessa kan anpassa farten för att slippa stanna i onödan under spårhalkesäsongen. 13

14 Trafikledningstips per stråk under spårhalkesäsongen Nedanstående trafikledningstips för enskilda sträckor och platser ska ses som möjliga metoder för att lindra konsekvenser av spårhalka i tågdriften. Stråk 1, Västra stambanan Södertälje syd övre, jämn tågriktning: Tunga tåg och tåg med reducerad dragkraft kan ha problem att komma igång efter uppehåll. Försök vara uppmärksam på efterföljande tåg så att dessa inte stängs in bakom. Mölnbobacken, jämn tågriktning: Brant stigning som börjar i norra änden på stationen. Undvik att ställa tunga tåg vid Mö 22 (52) eller 32 (62) då halka kan befaras. Bättre är att hejda tågen vid en tidigare punkt. Sparreholm Nyckelsjön, jämn tågriktning: Brant stigning som börjar strax efter Sparreholm och sträcker sig över stationen Nyckelsjön. Undvik att ställa tunga tåg vid Sp 32 (62) eller Nsj 22 (52), och helst inte heller vid Sp 22 (52). Katrineholm Stolpstugan, jämn tågriktning: Kan ta tid för tunga tåg som startar från Katrineholm att få upp farten. Högsjöbacken, udda riktning: Ställ kör genom Högsjö annars finns risk att tågen fastnar. Östansjö, udda riktning: Stigning från Hallsberg rangerbangård. Godståg från Hallsberg rangerbangård kommer inte upp i marschfart förrän i Laxå. Kör inte för många godståg i sträck om det finns resandetåg i närheten. Finnerödja, båda riktningarna: Stationen ligger i en sänka. Stanna inte godståg på stationen, undvik att kryssa mellan upp- och nedspår. Moholm, udda riktning: Stationen ligger i en måttlig stigning söderut. Undvik att stanna godståg på stationen. Håll hellre tåget vid infartsignalen. Väring Skövde, udda riktning: Brant stigning efter Ulvåker (ungefär halvvägs). Släpp inte ut mer än ett godståg på sträckan. Håll hellre tillbaka tåget i Väring. Skövde Regumatorp, udda riktning: Brant stigning. Släpp inte ut mer än ett godståg på sträckan. Regumatorp, båda riktningarna: Stationen ligger på ett krön. Stanna inte godståg vid infartssignalerna. Stenstorp, sidospåret: Lokal halka kan förekomma vid perrongen vilket kan försvåra inbromsning vid plattform. Lerum Floda, jämn riktning: Brant stigning från Lerum. Stanna inte godståg på stationen i Lerum, undvik att kryssa mellan upp- och nedspår.

15 Stråk 2, Södra stambanan Följande driftplatser kan vara olämpliga för möten med tunga tåg: Kolmården, tunga tåg norrut Jönåker, tunga tåg söderut Ålberga, tunga tåg söderut. Åby, godståg mot Simonstorp: Se till att tågen kör-vänta-kör i försignal till Åby och genom Åby. Norrköping, tåg mot Fiskeby: Se till att det är kör rakt igenom Norrköping efter signal 155. Fiskeby: Kör om möjligt tåg mot Norrköping på nedspår för hjälp med sandning (gäller SJ-lok inte X2000). Linköping, tåg mot Vikingstad: Se till att det är kör i signal 141/171; undvik spår 20 för södergående godståg. Vislanda: Stigning och kurva i infart söderifrån. Stanna inte tågen söderifrån. Eneryda: Stigning i infarten norrifrån. Stanna inte tågen norrifrån. Tjörnarp: Stigning i infarten norrifrån. Stanna inte tågen norrifrån. Eslöv: Stigning i infarten söderifrån. Stanna inte tågen söderifrån. Örtofta: Ligger i svacka, inte lämpligt att stanna godståg på driftplatsen. Lund: Stigning och kurva i infarten söderifrån, inte lämpligt att stanna godståg söderifrån. Stråk 3, Västkustbanan Falkenberg, jämn riktning: Brant stigning ut från driftplatsen. Undvik att ställa upp godståg inne på driftplatsen. Stråk 4, Kust till kust-banan Almedal Mölndals övre, udda riktning: Mycket brant stigning. Undvik att ställa upp godståg i Almedal. Undvik att ställa upp godståg vid infartssignalen i Mölndals övre. Rävlanda, jämn riktning: Brant stigning från Rävlanda ut mot Hindås. Undvik att ställa upp godståg i Rävlanda. Borås C, udda riktning: Brant stigning ut från Borås fram till Aplared. Hillared, jämn riktning: Stigning ut från driftplatsen. Undvik att ställa upp godståg i Hillared. 15

16 Emmaboda, brant stigning upp mot Lessebo. Undvik stopp. Lessebo, brant stigning från Emmaboda. Undvik stopp. Rydaholm, kraftig stigning upp i infart Alvesta. Undvik stopp. Stråk 5, Ostkustbanan Maj, udda tåg: Undvik stopp i Maj, kraftig stigning mot Årskogen. Iggesund, udda tåg: Undvik stopp i Iggesund, kraftig stigning mot Boda. Hamrångefjärden, udda tåg: Undvik stopp, kraftig stigning mot Trödje. Säby Ekeby, udda tågriktning (Bergsbrunnabacken): Tåg har mycket svårt att få upp farten om de tvingats stanna vid Säby. Stråk 6, Dalabanan Rättvik, udda tåg: Undvik stopp i Rättvik, kraftig stigning mot Tällberg. Vikmanshyttan, jämna tåg: Undvik stopp Vikmanshyttan, kraftig stigning mot Säter. Avesta Krylbo Rosshyttan, udda tågriktning: Besvärlig stigning som kan vara bekymmersam vid halkiga förhållanden. Driftplats Sala, udda tågriktning: Svårigheter att stanna på därför avsedd stopplats vid spårhalka. Stråk 7, Stambanan genom Övre Norrland Älvsbyn/Nyfors, udda tåg: Ha kör igenom Älvsbyn/Nyfors till Järneträsk. Fäll gärna manuellt. Be jämna tåg sanda för udda tåg. Ekträsk udda tåg: Ha kör igenom Ekträsk till Yttersjön. Fäll gärna manuellt. Mellansel, udda tåg: Undvik stopp, kraftig stigning. Selsjön, jämna tåg: Undvik stopp, kraftig stigning. Bispgården, udda tåg: Om möjligt, stoppa inte i Ragunda. Stråk 8, Norra stambanan Järvsö, udda tåg: Undvik stopp i Jr 1/1, kraftig stigning mot Järvsö. Kraftig stigning mot Karsjö. Kilafors, udda tåg: Möte med start från Kilafors bör undvikas, kraftig stigning mot Röstbo.

17 Ockelbo, udda tåg: Undvik stopp, kraftig stigning mot Medskogsheden. Stråk 9, Godsstråket genom Bergslagen Hästbo, udda tåg: Undvik stopp, kraftig stigning. Dalgränsen, båda riktningar: Undvik stopp i Dalgränsen, stigning i båda riktningarna. Morshyttan, båda riktningar: Undvik stopp i Morshyttan, lutning i båda riktningarna. Avesta Krylbo, udda tåg: Undvik stopp i Avesta Krylbo, kraftig stigning mot Hökmora. Fagersta, udda tåg: Undvik stopp i Fagersta, kraftig stigning mot Dagarn. Skinnskatteberg, udda tåg: Undvik stopp i Skinnskatteberg, kraftig stigning mot Krampen. Skymossen, udda riktning: Stigning i kombination med att tågen har låg hastighet. Släpp inte ut godståg från U-gruppen förrän föregående tåg har passerat signal 557. Örebro Mosås, udda riktning: Kraftig stigning. Se till att godståg har grön signal och bra gångfart genom Örebro. Stråk 10, Bergslagsbanan Gävle, udda tåg: Kraftig stigning från Gävle godsbangård mot Hagaström. Korsnäs, jämna tåg: Undvik stopp i Korsnäs, kraftig stigning mot Ryggen. Storvik Granstanda: Udda tåg bör om möjligt inte stoppas i Storvik. Rämshyttan, udda tåg: Kraftig stigning. Undvik stopp vid infart Rmh 21. Tåg hålls kvar om möjligt i Ulvshyttan tills kör kan ges genom Rämshyttan. Ludvika: Undvik stopp inne på station. Lutning i båda riktningar. Klenshyttan, udda tåg: Undvik stopp i Klenshyttan, stigning mot Grängesberg. Ställdalen, jämna tåg: Bör om möjligt ha körsignal igenom. Lutning mot Hörken och Silverhöjdsspåret. Stråk 11, Norge/Vänernbanan Råskogen Bäckefors, jämn riktning: Brant stigning förbi Dals Rostock. Släpp inte ut mer än ett godståg på sträckan. Edsvalla Kil, jämn riktning: Undvik stopp på grund av skyddssektion i stigning. 17

18 Säffle, udda riktning: Brant stigning in mot driftplatsen. Stanna inte godståg vid infartssignalen. Stråk 12, Värmlandsbanan Hasselfors, udda riktning: Stigning från Hasselfors mot Svartå. Undvik att stanna godståg, håll hellre tillbaka tåget i Laxå. Degerfors, båda riktningarna: Driftplatsen ligger i en sänka. Undvik möten med godståg i Degerfors. Lägg om möjligt hellre mötet i Strömtorp. Kristinehamn Björneborg, jämn riktning: Stigning som börjar efter mellanblockssignal Kristinehamn (Khn L4). Släpp inte ut godståg från Kristinehamn innan hela driftplatssträckan är fri. Arvika Edane, jämn riktning: Brant stigning ut från Arvika. Stråk 13, Skånebanan Ättekulla, jämn riktning: Brant stigning ut från driftplatsen. Undvik att ställa upp godståg inne på driftplats. Påarp, jämn riktning: Brant stigning ut från driftplatsen. Undvik att ställa upp godståg inne på driftplatsen. Mörarp, udda riktning: Brant stigning ut från driftplatsen. Undvik att ställa upp godståg inne på driftplatsen. Bjuv, udda Riktning: Brant stigning ut från driftplatsen. Undvik att ställa upp godståg inne på driftplatsen. Helsingborg: Brant stigning upp mot Påarp. Inga möten i Ättekulla norrgående tåg. Stråk 14, Jönköpingsbanan Vartofta, udda riktning: Stigning in mot Vartofta. Undvik att stanna godståg vid infartsignalen. Sandhem, båda riktningarna: Driftplatsen ligger i en sänka. Undvik möten med godståg i Sandhem. Lägg om möjligt hellre mötet i Vartofta eller Mullsjö. Habo och Bankeryd, jämn riktning. Undvik möten med godståg med jämna tågnummer. Svår stigning för tåg hela vägen mellan Bankeryd och Habo samt fortsatt mot Mullsjö. Bankeryd, udda riktning: Undvik att stanna godståg vid infartssignalen på grund av skarpa kurvor och stigning.

19 Jönköping, udda riktning: Brant stigning hela vägen mellan Jönköping C och Tenhult. Undvik att ställa upp godståg inne på driftplatsen Jönköping. Håll hellre tåget vid infartssignalen. Jönköping C Tenhult, udda riktning: Brant stigning hela vägen, undvik tågmöte för godståg i Huskvarna och Tenhult. Stråk 15, Älvsborgsbanan Hållplats Knalleland, undvik stopp i jämn riktning. Vargön Grästorp, undvik stopp i udda riktning. Vänersborg Öxnered, jämn riktning: Undvik stopp på grund av skyddssektion i stigning. Stråk 16, Mälarbanan Alväng Hovsta, udda riktning: Kraftig stigning. Vid möte håll tillbaka tågen vid infartsignal Alväng 151 i stället för att köra fram till mellansignal 161. Västerås C Västerås N, udda tågriktning: Stigning fram till infartssignal Vån 21 (51). Tunga tåg bör inte ställas vid Vån 21, och helst inte behöva starta från stillastående vid Västerås C. Bättre är i så fall att ställa dessa före plattformarna i Västerås. Det är en stigning från Jädersbruk mot Ökna, måste vara kör i Ökna annars blir det tågstopp. Stråk 17, Svealandsbanan Rekarne Folkesta, udda tågriktning: Brant stigning som börjar i utfartsänden på Rekarne station. Anpassa om möjligt trafiken så att tåg inte behöver starta från stillastående vid Rke 31 (61). Tunga tåg bör stoppas absolut senast vid infartssignalen Rekarne tills körsignal genom driftplatsen kan erhållas. Stråk 18, (Sala) Oxelösund Bälgviken, jämn tågriktning. Kraftig lutning genom hela bangården, norra änden av driftplatsen är toppen på berget. Lutning finns även för udda tågriktning, inte lika kraftig utan mer utdragen. Godståg med möte på driftplatsen bör hållas vid södra infarten tills körsignal kan erhållas genom stationen. Tågmöten bör undvikas vid svår spårhalka. Flens övre, jämn tågriktning: Se till att om möjligt ha körsignal i god tid för ankommande stålpendlar från Silinge. Stigning fram till infartssignalen som gör att ståltågen har problem att få upp farten. Silinge, tåg norrut: Undvik stopp i signal 322. Nyköping S, tåg norrut: Undvik stopp i signal 132,

20 Stråk 19, Nynäsbanan Gröndalsviken Nynäs gård, jämn tågriktning: Kraftig stigning hela vägen som, framför allt för första morgontåget, ställer till bekymmer för pendeltågen. Stråk 20, Mittbanan Sundsvall, jämna tåg: Avgång från Sundsvall bör om möjligt anpassas så att stopp i Töva undviks. Töva Vattjom: Jämna tåg bör om möjligt inte stoppas i Töva. Vattjom, udda tåg: Möte med start från Vattjom bör om möjligt undvikas. Duved Ånn: jämna tåg bör inte stoppas i Duved. Stråk 21, Malmbanan Torneträsk, jämna tåg: undvik att stanna tåget i Stenbacken, håll tåget vid infartssignal tills mötande tåg inkommit. Vassijaure malmtåg: Jämna tåg får inte stoppas vid infartssignal Vj på grund av mycket kraftig stigning. Stråk 22, Stockholms närområde Riddarholmstunneln, jämn tågriktning: Inget speciellt spårhalkproblem, men korta tunga godståg och fordon med reducerad dragkraft, t.ex. X2000, kan få problem att komma igång om de stoppas vid Cst314 och Cst320 (316, 322). Stråk 26, Godsstråket genom Skåne Trelleborg: Brant stigning mot Skytts Vemmerlöv, bör vara grönt ljus in. Stråk 28, Botniabanan Undvik stopp för jämna tåg i Klockarebäcken på grund av kraftig stigning. Kraftiga stigningar i Västeraspby, undvik stopp för jämna tåg. Stråk 33, Markarydsbanan Genevad: Lutning upp mot Markaryd, godståg bör stannas tidigare än vid driftplatsen. Stråk 44, Hällnäs Storuman Hällnäs, udda tåg: Ställ kör in i Hällnäs i god tid.

21 Stråk 63, Bergslagspendeln Hallstahammar Surahammar, jämn tågriktning: Kraftig stigning som börjar i utfartsänden på Hallstahammars driftplats. Lämpligare förfaringssätt även vid mera normala förhållanden är att inte släppa tunga tåg från triangelspåret i Kolbäck förrän det ligger körsignal genom hela Hallstahammar. Stråk 66, Tjustbanan Överum, godståg norrut/söderut: undvik stopp vid driftplatsen. Västervik: Använd i möjligaste mån spår 2. Bjärka Säby: Riktning mot Åtvidaberg, långt och kurvigt motlut. Stråk 73, Bohusbanan Uddevalla Munkedal: Spårhalka förekommer för tåg i jämn riktning. Stråk 75, Kinnekullebanan Lidköping Gårdsjö: Spårhalka förekommer i varierad grad på grund av tät vegetation med lövskog i Natura-område. 21

22 Kartor Trafikledningsområden

23 Underhållsdistriktens spårhalkåtgärder Observera att vissa restriktioner i bekämpningsinsatserna har skett inom Underhållsdistrikt Väst mot det önskade planeringsläget, beroende främst på brist av ledig kapacitet i spår. För att i viss mån kompensera för detta bortfall av bekämpningsinsatser inom Underhållsdistrikt Väst, kommer Underhållsdistrikt Väst att ställa upp beredskapsresurser för akut spårhalkebekämpning under vissa tider på strategiska platser. 23

24

25 En karta i A3-format kommer att finnas på websidan länk spårhalka Vegetation Ovan beskriver Trafikverkets underhållsområde så kallad skötselgata av vegetation. Kemisk ogräsbekämpning Kemisk ogräsbekämpning genomförs årligen Körplaner arbetas fram och visar på vilka driftplatser och linjer som ogräsbekämpning på järnväg sker. Kemisk ogräsbekämpning utförs normalt 2,6 m från spårmitt. Bekämpning utförs på synlig vegetation. 25

26 Röjning i bas kontrakten Trafikverkets basentreprenörer har i underhållskontrakten följande krav för järnväg. Röjning av vegetation, linje, total röjning av linjen ska utföras enligt angiven intervall under perioden april-okt. Röjning ska utföras till 7 meter från spårmitt, dock längst till fastighetsgräns. Vid röjning får stubbhöjden inte överstiga 10 cm. Allt avverkat material ska transporteras bort från banans närhet. Röjning efter trädsäkring Där Trafikverket har utförts trädsäkring röjs banorna vart tredje till femte år beroende framförallt på banornas geografiska läge i landet. Trädsäkrade sträckor Syftet med trädsäkring är framför allt att skydda kontaktledningen för nedfallande träd. Allt avverkat material ska transporteras bort från banans närhet. Nedan presenteras en karta på vad som är trädsäkrat till och med 2016, vad som genomfördes 2017 och vad som påbörjats Här kan du läsa mer om trädsäkring länk Hur vi genomför trädsäkring

27 27

28 Investerings och Stora Projekt större planerade banarbeten De större banarbeten som Investering och Stora Projekt kommer att genomföra under hösten kommer att finnas vecka 36 på Trafikverkets webbsida, sökväg Höst Uppstartsmöte När denna årstidsrelaterade beredskapsplan är klar kallar nationell operativ ledning, berörda entreprenörer, järnvägsföretag och projektledare underhåll till ett uppstartsmöte. Syftet med uppstartsmötet är att säkerställa att alla både entreprenörer, järnvägsföretag och Trafikverket, står redo inför kommande årstid. På uppstartsmötet presenteras denna plan samt öppnar för eventuella frågor. Bilagepaket De regionala bilagepaketen per trafikledningsområde ingår i den nationella beredskapsplanen men distribueras till berörda inom respektive trafikledningsområde. Detta är baksidan på rapporten. Den måste vara på jämn sida, lägg in en blank sida före om det behövs. Telefon: , Texttelefon: E-post: trafikverket@trafikverket.se,