Årstidsstyrd beredskapsplan

Transkript

1 Årstidsstyrd beredskapsplan Nationell, Våren 2019, Järnväg Trafikverket E-post: Telefon: Dokumenttitel: Årstidsstyrd beredskapsplan, nationell, våren 2019, järnväg. Författare: Trafikverket Ann-Cathrine Berggren, UHkk, Anne Hommik TLoao Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2019/1167 Version: 1.0 Kontaktperson: Ann-Cathrine Berggren, UHkk

2

3 Innehåll TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Bakgrund... 5 Syfte... 5 Giltighetsperiod... 5 Förberedande arbete... 5 Väder... 5 Årstidsrelaterade risker... 6 Bränder... 6 Höga vattenflöden... 6 Laviner... 6 Solkurvor... 6 Tjälskador... 7 Vind... 8 Trafiksäkerhetsrisker... 8 Övriga risker... 9 Större planerade arbeten... 9 Beredskapsnivåer Beredskapsnivå Beredskapsnivå Beredskapsnivå Beredskapsnivå Ledning och styrning vid förhöjd beredskap Evakuering Röjningslok...15 Beredskap för krishantering...16 Kommunikation Trafikinformation...17 Extern...17 Intern...17 Kontakt...17 Kvalitetsavgifter Åtaganden Generellt samtliga parter...18 Uppstartsmöte Trafikverket...18 Trafik Planering Kommunikation Underhåll Investering och Stora Projekt Entreprenörer...19 Tjälskador Solkurvor Avvattning

4 Järnvägsföretag...21 Regionala kartor...22 Trafikledningsområde...22 Underhållsdistrikt entreprenörer...23

5 Bakgrund Trafikverket har sammanställt denna nationella beredskapsplan för våren, 2019, i samarbete med entreprenörer och järnvägsföretag. Syfte Syftet med denna plan är att nationellt beskriva hur Trafikverket, entreprenörer och järnvägsföretag arbetar tillsammans med förebyggande åtgärder för att minska årstidsrelaterade störningar under perioden. Respektive aktör informerar sin egen organisation om denna beredskapsplan. Giltighetsperiod En gemensam giltighetsperiod gäller nationellt för samtliga planer för att möjliggöra nationell uppföljning. Detta innebär att årstidsplanen inte alltid över stämmer med geografiska väderförhållanden. Giltighetsperioden är mellan veckorna 12 till 20, Förberedande arbete I god tid före varje årstid påbörjas arbetet med att samla in information och underlag från samtliga berörda interna och externa parter för att skapa aktuell årstidsberedskapsplan. Beredskapsarbetet initieras minst två månader innan planen fastställs. Väder SMHIs varningar är viktiga beslutsunderlag för samhället. De kan leda till åtgärder hos myndigheter och kommuner för att förbereda eller hantera störningar. Det kan handla om anpassningar av kollektivtrafik, åtgärder för att snabbt hantera strömavbrott, förberedelser för insatser på vägnätet, råd till hushåll som riskerar översvämningar och så vidare. Det finns tydliga kriterier för när SMHI ska gå ut med varningar. Kriterierna har bestämts av SMHI i samråd med myndigheter, landsting och kommuner. Trafikverket har avtal med SMHI tillgång till väderprognoser anpassade för väg- och järnvägstrafiken. Prognoserna från SMHI och andra väderdata är åtkomliga i ITsystemet VViS Presentation. Medarbetare inom Trafikverket och hos entreprenörerna kan ansöka om behörighet via Trafikverkets användarstöd IT. Vid de tillfälle som vädervarning aviseras, kontaktar Trafikverkets Regional operativ ledare och projektledare på berört Underhållsdistrikt varandra för att bestämma vilka eventuella åtgärder som kan behöva vidtas. 5

6 Vid större vädervarningar som påverkar samhällsnyttiga funktioner får Trafikverkets tjänsteman i beredskap tillsammans med Nationell operativ ledare extra uppdateringar från SMHI. Årstidsrelaterade risker Som stöd till operativ personal för att hantera väderförhållanden proaktivt och operativt finns instruktion 2017: 0363 Väderstyrd beredskap Trafikverket, järnväg. Bränder Bränder längs järnvägen kan uppkomma av flera orsaker. Järnvägsrelaterade orsaker som ökar risken för brand är att det bildas gnistor från järnvägsvagnar vid inbromsning, vid spårslipning, vid spårsvetsning, riven kontaktledning med mera. Höga vattenflöden Vid höga vattenflöden i närheten av spåret så är risken för negativa konsekvenser på bankapaciteten överhängande. Snösmältning kan ge upphov till höga vattenflöden. Snötäckt mark kan även leda till att vattenflöden tar andra vägar än normalt. Långvarigt regn, även lågintensivt kan ge upphov till översvämningar eller höga vattenflöden i vattensystemen. Det kan ge problem med belastning på banvallar, vattentrummor och brofundament med ökad risk för genomspolning och bortspolning. Kortvariga men intensiva regn kan ge upphov till översvämningar som belastar anläggningen till exempel banvallar och vattentrummor. Både långvarigt och kortvarigt intensivt regnande kan ge problem med erosion. Vid regn är det viktigt att ta hänsyn till tidigare nederbörd eller vid frusen mark. Nytt regn kan leda till negativa effekterna snabbare. För mer information se MSB översvämningsportal Laviner Lavinfaran beror uteslutande på väderförhållanden som vindriktning, nederbörd och temperatur samt terränglutning. Vid väderförhållanden som är gynnsamma för bildandet av laviner är sannolikheten för att laviner ska utlösas överhängande. Om laviner går okontrollerat kan de komma att gå över både järnvägen och vägar. Trafikverket har ett aktivt bekämpningssystem för att utlösa laviner. Detta för att utlösa laviner innan det samlats tillräckligt mycket snö för att konsekvenserna ska bli stora. Systemet är lokaliserat på Nuolja, mellan Abisko och Björkliden. Men är dock inte heltäckande utan finns bara på utsatta platser. Vid kontrollerad utlösning av laviner stängs järnvägen och vägen av och beredskap för att snöröja anläggningarna finns. Största faran är om okontrollerade laviner utlöses. Solkurvor Risken för att solkurvor kan uppstå är störst varma dagar under maj månad då stora temperaturskillnader mellan natt och dag kan förekomma. Störst är risken lugna, heta och soliga dagar, då rälstemperaturen kan stiga till C. Solkurvor uppträder ofta på eftermiddagen när lufttemperaturen är som högst. Vibrationer och krafter från annalkande tåg eller tågpassage kan utlösa en solkurva.

7 Efter 2018 mycket varma vår och sommar har en handlingsplan för Trafikverkets arbete med att förebygga solkurvor tagits fram. Handlingsplanen är uppdelad på skarvrespektive skarvfria spår och tar upp såväl långsiktiga som kortsiktiga åtgärder. Åtgärderna ska ses i ett nationellt perspektiv och de lokala förutsättningarna på respektive bansträcka avgör åtgärdsbehovet. Trafikverket har identifierat och ska åtgärdat riskzoner för solkurvor. Vilket har resulterat i att ballastkompletteringar har beställts på ett antal sträckor i landet och kommer att genomföras inför årets solkurvesäsong. Kortsiktiga åtgärder som ska genomföras inför våren och sommaren 2019 gällande skarvspår är att säkerställa mätning av skarvöppningar samt planera och genomföra skarvspårsunderhåll. Planerade åtgärder per underhållsdistrikt: Nord, punktneutraliseringar på drabbade punkter. Mitt, skarvspårsunderhåll med solkurvefokus på västerdalsbanan och neutralisering på drabbade sträckor på Ludvika-Fagersta. Öst/Stockholm, ballastbyte upp till krönet på Hallsbergs rangerbangård, neutraliseringar på drabbade platser, samt solkurveförebyggande åtgärder på länsbanorna i Öst. Väst, ballastkomplettering och rälsreglering på skarvspåren i Värmland. Syd, förstärkt Skarv och rälsreglering på flertalet banor i Syd. Tjälskador Tjälskador kan vara ett problem på järnvägar i samband med långa, kalla och snöfattiga vintrar, främst på äldre banor som har mycket tjälfarligt material i bankroppen, till exempel silt som är en finkornig jordart. Störst problem vid tjällyft uppstår i gränszonen mellan påverkade och icke påverkade sliprar, där resultatet kan bli att sliprar saknar eller har begränsat stöd underifrån. Ett sådant spårfel kan medföra kraftiga stötar i tåget om inte hastigheten sänks. Tåget kan skada spåret genom rälsbrott. Ofta inträffar uppfrysningen ojämnt så att den ena rälsen lyfts mer än den andra, så att ett skevningsfel uppstår och tåg kan spåra ur, detta är den farligaste typen av uppfrysning. En banvall är mer öppen för frostnedträngning än en vägbank. Banvallen är också betydligt känsligare än en väg genom de stränga krav som finns avseende rörelser i spåret. Nybyggda banor frostsäkras enligt moderna byggnormer. Framtida frostmängd uppskattas baserat på statistiska beräkningar och kännedom om olika materials termiska egenskaper. Banorna byggs med underballast bestående av frostpassiva material ned till frostfritt djup (mätt från rälsens underkant). Vanligtvis läggs ett materialskiljande lager (till exempel geotextil) på schaktbotten för att undvika uppvandring av finmaterial i underballasten. Diken och dräneringar anläggs vid sidan av banan för att leda bort vatten från bankroppen. På äldre banor förekommer ofta problem med tjäle på grund av tjälfarligt material i ballastmaterialet men också på 7

8 grund av bristfällig dränering. Problemen förstärks där terrassen ligger i skärning och på låga bankar vid passage över områden med ytliga frostaktiva jordlager. För att varaktigt bygga bort problem med tjäle i en sådan banvall måste frostaktivt material ersättas med frostpassivt. Det kan innebära omfattande schaktarbeten med långvariga trafikstörningar. Ett alternativ till urgrävning kan vara att frostisolera, med cellplast som kan läggas betydligt ytligare i bankroppen. Cellplast lägger man normalt in under makadamballasten. Samtidigt som en sträcka frostisoleras så åtgärdas också avvattningen kring banan. Historiskt sett har även andra typer av material använts som frostskyddsisolering, t.ex. grus, torv, ull, slagg och sliprar. Idag finns ca 48 mil cellplastisolering och 26 mil annan frostisolering inlagda i spåren. De senaste två åren har totalt ca 1,5 mil ny frostisolering lagts in i Trafikverkets spåranläggning, bland annat på driftplatserna Gällivare, Ånge, Flemingsberg samt på sträckan Lindesberg-Storå. Mer information på Trafikverkets webbplats Tjälskador Vind Under våren finns det risk att kraftig blåst och stormar förekommer, med ibland stor påverkan i viktiga samhällsfunktioner. När SMHI varnar för hård vind, så kan Trafikverket behöva begränsa tågtrafiken på framförallt sträckor som inte har stormsäkrats (trädsäkrats). Det är större risk för att träd faller när marken är blöt och upptinad. Begränsningar på aktuella sträckor gör Trafikverket proaktivt i samband med att vädervarningar har utfärdats. Orsaken är att tåg inte ska bli stående på linjen med nedfallna träd, strömlös kontaktledning eller att det uppkommer personskador. Vid en ny storm med annan vindriktning ökar risken för träd som redan är skadade kan falla över anläggningen. Efter en storm behöver Trafikverket besikta sträckor som varit särskilt utsatta för blåstens påverkan. Det görs så snart anläggningen bedöms säker. Det kan ta lång tid att återställa infrastrukturen efter en omfattande storm, beroende på vilken påverkan som den haft på anläggningen. Därför är det viktigt att alla aktörer har en beredskap för alternativa lösningar, då en järnvägssträcka kan vara helt avstängd en tid. Trafiksäkerhetsrisker Laviner som går okontrollerat kan komma att påverka både järnvägen och andra närliggande anläggningar. Vind ökar risken för haveri eller störningar genom nedfallande träd eller att snötunga grenar kommer i kontakt med både hjälpkraftledningar och kontaktledningar. Nedfallna träd på spåret kan också öka risken för urspårning, särskilt på oelektrifierade banor. Ny och snabb vegetationstillväxt vid plankorsningar kan begränsa sikten. Stora temperaturväxlingar utsätter spåret för ömsom drag- och tryckspänningar. Detta ökar risken för uppkomst av solkurvor.

9 Övriga risker Banor som inte har frostskydd och ständigt återkommande tjäluppskjutningar kan medföra ökade problem med spårläget. Starka vindar påverkar kontaktledningen och hjälpkraftledning som kan komma i rörelse i sidled och då riskera kortslutning i kontaktledningsanläggningen. Skador på byggnader kan uppstå samt ökad risk för kringflygande föremål som kan hamna i spårområdet och orsaka skador på fordon eller kontaktledningen och orsaka driftstopp. Underhållspersonal kan inte arbeta i anläggningen så länge det råder svåra vindförhållanden, på grund av personsäkerhetrisker. Större planerade arbeten Nedan presenteras Trafikverket, verksamhetsområde Investering och verksamhetsområde Stora Projekt större planerade arbeten som kan påverka järnvägstrafiken under våren och som har riskhanterats. Nr Sträcka Beskrivning Trafikpåverkan 1 Åmsele Ny mötesdriftplats Enkelspår fram till driftstart Åmsele V 36 2 Gällivare-Kiruna Kontaktledningsupprustning Trafikavbrott nattetid hela tågplanen mellan Linaälv - Harrå - 3 Sandträsk- Gullträsk 4 Polcirkeln- Tolikberget Slukhål Kontaktledningsupprustning Lappberg V 20 M-F kl. 21:35-03:30 V 20 M-F kl. 22:00-04:00 9

10 5 Holmfors-Ljuså Förarbete inför spårbyte V 20 M-S kl. 22:00-03:00 6 Sundsvall-Umeå ERTMS Byte av hårdvara system M95L2 20 h V 11 7 Sundsvall-Umeå ERTMS Driftsättning av ny systemversion M95L2 40 h V13 Nr Sträcka Beskrivning Trafikpåverkan 1 Hälsingenybo- Loster 2 Holmsveden- Ockelbo Växelbyte, brygg o stolpbyten Mellanblock V15-V17 M-F kl. 09:00-15:00; V 18 M-O kl. 09:00-15:00; To-S kl. 09:00-24:00; V19 Hela veckan kl. 09:00-19:00 V15-V19 M-F kl. 09:00-15:00

11 Nr Sträcka Beskrivning Trafikpåverkan 1 (Ställdalen)- Storå 2 Storå- Lindesberg 3 Stockholm Central- Karlberg 4 Stockholm Central- Solna 5 Kumla- (Hallsberg) 6 Västerås Norra- Västerås Central 7 (Hemfosa)- Nynäshamn Kontaktledningsupprust Ning förarbeten (PSB M4) Stax 25 Lindesberg och Storåbangård Cst Sörentorp etapp 3 Cst Sörentorp etapp 3 spårjustering Kumla växelbyten Västerås Tegnérgaten Brobyte enkelspår Norvik växelläggning 8 Uppsala Uppsala Kapacitetshöjande åtgärder 9 (Flen)-Flens Övre Förarbete kontaktledning till växelbytena Trafikavbrott To kl. 22:00 V 16-Ti kl. 05:00 V 17 natt mot O-natt mot S kl. 20:00-06:00 V 17 natt mot Ti-S kl. 20:00-06:00 V Trafikavbrott Storå-Lindesberg To kl. 22:00 v16-ti kl. 05:00 V 17 Avstängda spår in mot Hagalund från Stockholms central samt Södra och Norra infarterna till Tomteboda. To kl. 22:00 V 16 -Ti kl. 04:30 V 17 Ti kl. 06:00-To kl. 22:00 V 16 (Medför enkelspårsdrift på driftspåren Stockholm C- Hagalund) Avstängt spår D2, M F kl. 01:00V 13-M kl. 04:30 V 14 Trafikavbrott Kumla-Hallsberg Söndag kl. 00:00-07:20 V 17,18 Enkelspårsdrift V V Trafikavbrott Hefosa-Nynäshamn Ti kl. 02:00 V 16-Ti kl. 04:00 V 17 Avstängt spår 14-17, Godsbangården och Uppställningsspåren, M kl. 07:00-S kl. 24:00 V 20. Trafikavbrott Flen-Flens övre Söndag kl. 22:00-08:30 V 19,20 11

12 10 Karlberg- Tomteboda Övre 11 Stockholm- Stockholm Södra Cst Sörentorp slopning växel 180 a/b Getingmidjan Avstängt spår M,D1,U1 Enkelspårsdrift driftspåren Cst-Hgl F kl. 22:00 V 14 - M kl. 04:30 V 15 Trafikavbrott Stockholm C-Stockholm Södra To kl. 22:00 v16-ti kl. 05:00 V Hallsberg Hallsberg Dubbelspår Enkelspårsdrift hela året 13 Ostlänken Växelläggning. Växel Ostlänken Nedsatt hastighet. Dålig bro. 15 Katrineholm- Åby Provdrift ERTMS Enkelspårsdrift Simonstorp-Åby under växelläggningen. Arbete pågår V 15 L kl. 13:00 - S kl. 13:10. Efterföljande tonnagekörning en vecka. Denna nedsättning ligger redan p.g.a. växelns felkonstruktion. Nedsatt hastighet på Ättetorspbron upp-och nedspår mellan km p.g.a. intilliggande markarbeten. Sth 40 km/h. Nedsättningen ligger t.o.m. inkopplingen V V14 M kl Ti-To kl UPPspår V18 natt mot S kl , V19 M-To kl UPP-spår Nr Sträcka Beskrivning Trafikpåverkan 1 (Jönköping)-(Nässjö) Inläsning samtidig infart Trafikavbrott V 15 F kl. 23:00 - S 2 (Borås)-Hillared Spårbyte Borås-Hillared Kabelsänkning och trumrensning 3 Kil PSB Kil-Öxnered AT-linan (kontaktledning) kl. 24:00 Trafikavbrott Borås-Limmared. Arbete utförs nattetid. Trafikavbrott Kil-(Edsvalla). Övriga linjer i Kil kan trafikeras. natt mot S V 19 - M V 21

13 4 (Kil)-Segmon PSB Kil-Öxnered AT-linan (kontaktledning) 5 Skälebol-Öxnered PSB Kil-Öxnered AT-linan (kontaktledning) 6 (Karlstad)- Kristinehamn Laxå-Kil, Spår- och växelbyte. Förarbeten inför spårbyte 7 Värö-Varberg Bangårdsombyggnad Varberg Inläggning av växelpaket helgen v16, spontning och för/efterarbeten. 8 Värö-(Hamra) Bangårdsombyggnad Varberg Spontning 9 (Veddige)-(Varberg) Bangårdsombyggnad Varberg Spontning Getteröbron 10 Stenstorp-Floby Västra Stambanan, Förbigångsspår Falköping - Ställverksbyte, SAT tester 11 Alingsås-Herrljunga- Floby 12 Västlänken Olskrokens planskildhet 13 Västlänken Olskrokens planskildhet 14 Västlänken Olskrokens planskildhet Spårbyte 2018 Alingsås-Herrljunga- Floby, Ettårsjustering spårriktning Kanalisations och kontaktledningsarbeten Förarbeten för växelinläggning, kanalisations och kabelarbeten Lyft av broar, flytt av signaler, montering/rivning av kontaktledningsbryggor, spårriktning, grundläggningsarbeten Trafikavbrott (Kil)-Segmon. natt mot Ti V 19 - M V 22. Trafikavbrott (Erikstad)- Öxnered och Råskogen- Skälebol natt mot Ti V 09 natt mot O V 18 Trafikavbrott Karlstad- Kristinehamn To-S V 17 (hel tid) M kl :20 V 18 Trafikavbrott Värö-Varberg Tåg vändes i Åsa/Kungsbacka och Halmstad V 16 kl. To 21:00 - V17 M kl. 11:00 Begränsad framkomlighet pga. enkelspårsdrift: V 14 och V15 kl. M-To 00:00-06:00 V 17 Ti - F kl. 00:00-06:00 V 18 M - To kl. 00:00-06:00 Natt mot Ti-natt mot F, V Spår 1-3, Ingen trafik till och från Viskadalsbanan. Enkelspårsdrift Värö-Varberg Trafikavbrott Varberg - Veddige vissa nätter V Trafikavbrott Stenstorp - Floby natt mot S, V 20,24 Tåg vändes i Herrljunga, Vartofta, Skövde Trafikpåverkan: enkelspårsdrift vissa nätter V Herrljunga- Algutsgården V 10-V20, sp71 avstängt enkelspårsdrift 4 nätter per vecka. M-F kl. 22:35-05:30 V 13-V 15 M-F 22:30-05:00 sp 73,74-75 S1 V18 Arbeten utförs under trafikavbrott helgen fr kl. 22:00- sö kl. 14:00 avser sp 71,72, 73 och 74 13

14 Nr Sträcka Beskrivning Trafikpåverkan 1 Åkarp norra-arlöv Ombyggnation av driftplats Arlöv Trafikstopp Åkarp N-Arlöv natt mot F, V 16, 23:00-09:00, V. 16: Enkelspårsdrift F kl. 09:00 - S 18:00, V 17: Enkelspårsdrift natt mot S kl. 22:00 10:00 2 Hässleholm-Lund Kontaktledningsupprustning V 17, 19 och 21: Trafikstopp Hässleholm- Lund lördag kl. 01:15-M 03:00 3 Eneryda-Älmhult Växelbyte Diö (förarb) V 18-19: Enkelspårsdrift och hastighetsnedsättning 4 Älmhult-Hästveda Växelbyte O, Tun (förarb) V 18-19: Enkelspårsdrift och hastighetsnedsättning 5 Älmhult- Hässleholm Växelbyte O, Tun och Mud (efterarbete) V 20: Enkelspårsdrift och hastighetsnedsättning 6 Älmhult- Växelbyte O, Tun och Mud V 20: Trafikstopp M kl. 00:00 - To 24:00 Hässleholm 7 Eneryda-Älmhult Växelbyte Diö N V 20: Trafikstopp F kl. 00:00 - S 24:00 Beredskapsnivåer Syftet med tillämpning av beredskapsnivåer är att skapa en enhetlig nationell nomenklatur för alla berörda parter, både internt och externt. Beredskapsnivåerna är fastställda. Beredskapsnivån speglar förmågan och kapaciteten att möta stört läge. Beredskapsnivåer ska användas för olika typer av störningar och vid aktivering ska orsaken till höjningen namnges enligt följande standard: Beredskapsnivå <Nivå>, <Orsak>, <Plats/sträcka/stråk/område> Exempel Beredskapsnivå 2, Vind, Västkustbanan

15 Beredskapsnivå 1 Riskläge Det kan finnas behov av omfördelning av resurser, förstärkning och vidtagande av operativa åtgärder. Förseningar i tågtrafiken kan förekomma. Till exempel vidta förebyggande åtgärder såsom extra väderbevakning. Beredskapsnivå 2 Förhöjt riskläge Faktiskt behov av omfördelning av resurser, förstärkning och vidtagande av operativa åtgärder. Inskränkningar i tågtrafiken, genom förseningar och något reducerad trafik. Besiktningar ska vidtas vid behov. Beredskapsnivå 3 Allvarligt läge Alla tillgängliga resurser tas i anspråk för att hantera och lindra konsekvenserna av en mycket besvärlig situation. Tågplanen kan inte längre hållas, tågtrafik körs med kraftiga förseningar eller mycket reducerad trafik, alternativt trafikstopp. Trafiksamverkan bör vara aktiverad. Beredskapsnivå 4 Krisläge Extraordinär situation som kräver omfattande restriktioner och avstängningar. Trafikverkets alla tillgängliga resurser, samt även resurser från andra samhällstjänster kan tas i anspråk för att hantera störningen. Innebär att trafiksituationen är så allvarlig att det är stopp i trafiken och ett minimum av spår och växlar fungerar. Kriskoordinering ska vara aktiverad. Ledning och styrning vid förhöjd beredskap Trafikverket har instruktioner för ledning och styrning vid förhöjd beredskap. Förändringar i beredskapsnivåer meddelas i Trafikverkets datasystem OPAL. Entreprenörer informeras om höjd beredskap enligt gällande kommunikationsvägar. Det är Regional operativ ledare som ansvarar för höjning och sänkning av beredskapsnivå. Hanteringen av beredskapsnivåer styrs i TDOK 2017: 0363 Väderstyrd beredskap Trafikverket, järnväg. Evakuering Röjningslok Trafikverket har av regeringen fått ett uppdrag gällande evakuering och röjning. Arbetet med regeringsuppdraget har nu kommit så långt att ett antal åtgärder kan sättas i verket under En pilot har startat i begränsad skala i södra Sverige (Skåne). Där ska det nya arbetssättet utvecklas och testas, med kortare inställelsetider och ett röjningslok placerat i Malmö. Piloten genomförs tillsammans med aktörerna i branschen, berörda järnvägsföretag och Trafikverkets verksamhetsområden, där Trafikledning har en nyckelroll. Arbetssättet kommer att fastställas under våren 2019 och börja rullas ut i Stockholm, Göteborg och Malmö under hösten Under 2020 kommer arbetssättet implementeras i resten av landet. 15

16 Beredskap för krishantering Det här stycket syftar till att beskriva vilka åtgärder som behöver vidtas inom Trafikverket Underhåll, för att ha beredskap att hantera stora störningar eller kriser under våren För att säkerställa ledningsfunktioner i Underhåll, ska personal finnas att tillgå för att bemanna regionala krisledningar. Kontaktuppgifter läggs i lista som publiceras i arbetsrum Underhålls krisberedskap (gäller internt i Trafikverket). Övriga parter får informationen på annat sätt. I arbetsrummet Underhålls krisberedskap, se bifogad länk, finns även kontaktlista till Underhålls chefer och information om Underhålls krishantering. Säkerställ även att kontaktuppgifter till viktiga kompetenser är uppdaterade i de regionala larmlistorna, Krishantering arbetsrum Checklista inför våren 2019: Tillförordnad chef behöver vara tillgänglig via telefon under ordinarie kontorstid. Systemavdelningarna samt avdelning Teknik & Miljö behöver säkerställa att nyckelkompetenser finns att tillgå, ifall det inträffar större händelser där dessa kan behövas. Särskilt viktiga kompetensområden är Trafiksäkerhet, Elkraft, Signal, Spårteknik samt Mark- och geoteknik. Kontaktuppgifter hanteras av respektive chef eller tillförordnad chef och ska finnas tillgängliga även då det inte är möjligt att vara uppkopplad mot Trafikverket. Viktiga telefonnummer, som finns i bifogad länk, sprids till chefer och personer inom ovan nämnda viktiga kompetensområden. Alla uppmanas att skriva ut listan, ifall de inte har möjlighet att koppla upp sig mot Trafikverket. Vid förvarningar om att exempelvis oväder är på väg som kan orsaka stora konsekvenser för väg- eller järnvägstrafiken, så finns möjligheten att beordra såväl chefer som viktiga kompetenser i beredskap. Entreprenörer bör kontaktas för att säkerställa att de är förberedda med personella och maskinella resurser om och när ovädret kommer. Chef eller tillförordnad chef kan bli kallad till Trafiksamverkan. Dessa genomförs som Skype-möten, vilket betyder att det är nödvändigt att ha tillgång till headset. Nationell operativ ledare är sammankallande på Nationell nivå medan Regional operativ ledare är sammankallande på Regional nivå. Trafiksamverkan syftar till att informera varandra och diskutera läget i verksamheten och vid behov föreslå åtgärder. Vid akuta situationer kan även tjänsteman i beredskap, Nationellt eller Regionalt kalla till Trafiksamverkan på respektive nivå. För att öka möjligheten att upprätthålla så normal verksamhet som möjligt och återställa väg och järnväg efter störningar, behöver distrikten i samverkan med entreprenörer säkerställa att erforderliga resurser finns tillgängliga och att det finns möjlighet att förstärka med såväl personella som maskinella resurser vid behov. Se över förutsättningar att omfördela resurser till annat distrikt och vilka resurser som i så fall kan vara aktuella. Detta gäller såväl arbetsledning som övriga personella och maskinella resurser. För järnväg behöver även kritiska resurser, som exempelvis bärgningskapacitet säkerställas. Samverka med Materialservice, för att säkerställa försörjningen av reservdelar och kritiska komponenter. Detta gäller exempelvis kretskort till signalställverk med mera. Förbered för att kunna ta emot extra personella eller maskinella resurser. Det handlar exempelvis om tankning, dagvattenhantering, maskinservice, uppställning och arbetsledning.

17 Kommunikation Denna beredskapsplan samt information om årstiden finns på Trafikverkets webbsida Våren Trafikinformation Aktuell trafikinformation finns på Trafikverkets webbsida och läget i trafiken. Extern Presstjänst hanterar externa frågor och är bemannad varje dag dygnet runt året om. Telefonnummer Trafikverkets presstjänst Entreprenören ansvarar för avtalsenliga åtgärder som krävs för att upprätthålla föreskriven standard och funktion. Dessa åtgärder ska utföras på eget initiativ av entreprenören och utan uppmaning från beställaren. Detta innebär att entreprenören fortlöpande ska hålla sig underrättad om järnvägsnätets tillstånd avseende vädersituation och trafikförutsättningar. Intern Verksamhetsområde Trafikledning och Underhåll har löpande dialog av avseende väderoch trafiksituationen inom aktuellt driftledningsområde. Detta för att förebygga driftstörningar förorsakade av väderhändelser. Vid kraftigt försämrade vädersituationer hålls tätare dialoger för att säkerställa anläggningens driftkvalitet. Dialog och kommunikation i alla led är av största vikt för att kunna reducera störningar uppkomna av vädersituationer. Den operative kommunikationschefen står i beredskap på uppdrag av kommunikationsdirektören för att agera vid större händelser, som kräver större informationsinsatser än vad ordinarie organisation är dimensionerad för. Kontakt Vid eventuella frågor kring beredskapsplanens framtagande kontakta författarna av detta dokument. Kvalitetsavgifter Utifrån förändringar i svensk lagstiftning (7 kap. 5a i järnvägslagen) införde Trafikverket i och med Järnvägsnätsbeskrivningen 2012 en modell för verksamhetsstyrning med kvalitetsavgifter. Syftet är att stimulera aktörerna till kvalitetshöjande åtgärder för att minimera avvikelser. 17

18 Åtaganden Generellt samtliga parter Som vid alla årstider är det viktigt med en god kommunikation mellan Trafikverket, entreprenörerna och järnvägsföretagen för att kunna hantera väderrelaterade händelser både proaktivt och operativt. Uppstartsmöte För att säkerställa att Trafikverket, entreprenörer och järnvägsföretag står redo inför kommande vårperiod genomförs ett uppstartsmöte där samtliga berörda parter bjuds in. Detta möte kallas av Trafikverkets Nationella operativa ledning och genomförs på nationell nivå via Skype. Det är viktigt att dessa möten prioriteras av alla berörda parter. Trafikverket Trafik Trafikledning byter namn till Trafik Nationell operativ ledning Tar fram en nationell beredskapsplan för våren med tillhörande uppföljningsrapport tillsammans med verksamhetsområdena Kommunikation, Planering och Underhåll. Distribuerar planen inom verksamhetsområde Trafikledning. Nationell operativ chef Leder det nationella operativa arbetet för att hantera störningar. Nationell operativ chef fattar beslut som syftar till att återföra järnvägssystemet i balans. Regional operativ chef Leder det regionala operativa arbetet för att hantera störningar. De ansvarar för höjning och sänkning av beredskapsnivåer och informerar entreprenörer enligt gällande rutiner. Regional operativ chef fattar samma typ av beslut som Nationell operativ chef, men regionalt. Drifttekniker Instruktion till drifttekniker gällande solkurvor finns här drifttekniker Planering Tjänsteman i beredskap. Dygnet runt vid allvarliga kriser är det Tjänsteman i beredskaps uppgift är att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera. Trafikplanering Tar fram reduceringsplaner som kan aktiveras när antalet tåg behöver minskas. Affärsstöd Distribuerar och informerar järnvägsföretag om beredskapsplanen.

19 Kommunikation Operativ kommunikationschef Operativ kommunikationschef står i beredskap på uppdrag av kommunikationsdirektören för att agera vid händelser, som kräver nationella informationsinsatser. Underhåll Kund och säkerhet Samordnar arbetet med att ta fram en nationell beredskapsplan för våren med tillhörande uppföljningsrapport tillsammans med verksamhetsområdena Trafikledning och Kommunikation. Bidrar med information om beredskap för krishantering. Distribuerar planen till berörda verksamhetsområdena inom Trafikverket samt till entreprenörer. Järnvägssystem Bidrar med teknisk kompetens både till beredskapsplanen och uppföljningsrapporten. Teknik och Miljö Bidrar med teknisk kompetens både till beredskapsplanen och uppföljningsrapporten. Underhållsdistrikt Medverkar och bidrar till framtagande av material till beredskapsplanen och uppföljningsrapporten. Distribuerar och implementerar beredskapsplanen till berörda entreprenörer. Projektledarna bör på byggmöten diskutera och hantera beredskapsplanen tillsammans med entreprenören. Höga vattenflöden kan förebyggas genom snödikning eller upptining av trummor genom extra tillsyn på kända platser. Var uppmärksam när nedgrävning av kablar sker vintertid i tjälad mark då sättningar kan bli tydliga under våren. Kan hanteras genom extra tillsyn på berörda platser. Investering och Stora Projekt Arbetar fram underlag till större trafikpåverkande arbeten under våren. Medverkar och bidrar till framtagande av material till vår beredskapsplanen och uppföljningsrapporten. Entreprenörer Nedan presenteras några av entreprenörens åtaganden: Entreprenörerna bidrar i förberedelser, tillämpning och uppföljning av vår beredskapsplanen och tillhörande uppföljningsrapport. Entreprenörer ser genom baskontrakten till att bemanna med de maskiner och resurser som behövs för att sköta sitt uppdrag. 19

20 När det råder extremt hög brandfara gäller krav i allmänna föreskrifter (AF, AMA) i kontraktshandlingarna att certifiering för Heta arbeten ska finnas och att krav efterlevs. Var uppmärksam när nedgrävning av kablar sker vintertid i tjälad mark då sättningar kan bli tydliga under våren. Tjälskador För att jämna ut effekterna av tjällyft i spåret gör man så kallad kilning. Genom att kilningsplattor skjuts in mellan underläggsplatta och sliper så lyfts rälen upp till rätt höjd (TDOK 2013:0664 och TDOK 2014:0756). När tjälen går ur banvallen under våren sjunker spåret tillbaka. Då tas kilningsplattorna bort för att behålla spårets höjdförändring inom tillåtna värden. Ofta kvarstår det ett spårfel. För att få bort spårfelet görs en spårriktning. Solkurvor För att undvika solkurvor är det viktigt att åtgärda besiktningsanmärkningar gällande ballast. Ballastbrist kontrolleras genom säkerhetsbesiktningen och registreras i BESSY. Möjlighet att upptäcka ballastbrist finns också i form av data från ballastscanning i OPTRAM. Det är också viktigt att på framförallt skarvfria spår neutralisera/återställa spänningsfri temperatur efter underhållsinsatser där denna påverkats. För skarvspår ska kontroll av skarvluckorna göras innan den varma perioden och rälsreglering utföras vid behov. Att återställa anläggningen korrekt efter en solkurva förhindrar återkommande problem på platsen, men innebär också att entreprenören behöver tid för att kapa och svetsa spåret innan trafiken släpps på. Hastigheten behöver i regel också sänkas under en viss tid för att spåret ska stabiliseras innan högre hastigheter kan tillåtas. Det är viktigt att rutinen TDOK 2014:0667, BVR Solkurvor-rapportering följs för att Trafikverket ska lyckas med att minska antalet solkurvor. Med bra rapportering får vi tillförlitlig statistik och information som leder till ökad kunskap, förbättrat regelverk och ökad trafiksäkerhet. Instruktion till entreprenörer gällande solkurvor finns här entreprenörer Det finns en inplastad lathund i fickformat som felavhjälpare alltid ska bära med sig. Lathunden är en kopia av Solkurverapportens "utedel", och ska användas om man inte har tillgång till en papperskopia av solkurverapporten. Felavhjälpare kan då skriva med blyerts direkt på lathunden. Lathunden beställs genom länken under rubriken Lathund Solkurverapportering. Avvattning Höga vattenflöden i diken och trummor i samband med snösmältning åtgärdas genom rensning av trummor, snödiken och brunnar. En extremt torr sommar 2018 efterträddes av en nederbördsfattig höst. Flödena i vattendrag i södra Sverige är under eller mycket under det normala och i den norra delen under det normala. Trafikverket har de senaste åren tillfört smärre öronmärkta belopp för reinvesteringar på avvattningsanläggningen, vilka tillsammans med de större satsningar som gjordes under Banverkets sista år, har åtgärdat många brister.

21 Då vi inte vet något om kommande snömängder och avsmältningsförlopp eller hur dessa drabbar sträckor som är känsliga måste beredskapen att hantera höga vattenflöden vara lika hög som vanligt. Järnvägsföretag Nedan presenteras några av järnvägsföretagens åtaganden. Bidrar i förberedelser, tillämpning och uppföljning av vår beredskapsplanen och tillhörande uppföljningsrapport. När du som lokförare misstänker eller upptäcker en solkurva ska du bedöma situationen och agera enligt följande: Stanna innan den misstänkta solkurvan. Om du inte kan stanna rulla över den misstänkta solkurvan utan att tillsätta bromsarna. Om du inte kan rulla över den misstänkta solkurvan bromsa Kontakta alltid tågklareraren vid en misstänkt solkurva. 21

22 Regionala kartor Trafikledningsområde

23 Underhållsdistrikt entreprenörer 23

24

25 Detta är baksidan på rapporten. Den måste vara på jämn sida, lägg in en blank sida före om det behövs. Telefon: , Texttelefon: E-post: 25