UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE!

Transkript

1 UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! Stockholms stad, Arbetsmarknadsförvaltningen Slutrapport av följeforskning

2 Charlotte Sävås Nicolaisen SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 3 (51)

3 Förord Uppdraget att för Stockholms stad utvärdera Arbetsmarknadsförvaltningens projekt Xplore! gavs våren 2012 till Sweco Strategy 1. Uppdraget har omfattat att följa projektet över tid. Inom ramen för uppdraget har tidigare ett antal rapporter, PM och presentationer redovisats. Därutöver har löpande kommunikation förts med projektledaren. Föreliggande rapport utgör slutrapport från utvärderingen, med fokus på projektets resultat och effekter. En grundläggande ansats i uppdraget har varit att utvärderarna håller blicken framåt och bidrar med reflektioner kring utvecklings- och förbättringsmöjligheter för projektet. Denna ansats finns med även i slutrapporten, nu med fokus på lärande för Stockholms stad. Uppdraget har huvudsakligen genomförts av konsulterna Elin Björkman, Charlotte Sävås Nicolaisen, Patrik Waaranperä samt David Rydberg. Sweco Strategy vill härmed tacka alla som på olika sätt medverkat i utvärderingen av projekt Xplore! Många medarbetare i Stockholms stad har bidragit med sina kunskaper och delat sina erfarenheter och tagit sig tid att bidra till utvärderingens resultat. Stockholm Elin Björkman Sweco Strategy 1 Sweco Strategy hette då Sweco Eurofutures SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 4 (51)

4 SWECO, : UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE!

5 Innehållsförteckning Inledning En verksamhet som verkligen är angelägen att behålla... 1 Metoder och analysmodeller... 1 Metoder för utvärdering av projektets genomförande och resultat... 1 Analysmetoder... 2 Teoretiska utgångspunkter... 2 Psykisk ohälsa och annan målgruppsspecifik problematik... 3 Arbetsförmåga och anställningsbarhet... 3 Empowerment... 4 Mötet Samverkan - samordning... 5 Återrapportering av följeutvärderingens processtöd... 6 Projekt Xplore!... 7 Delprojekt Arbetsförberedelse... 7 Målgruppen... 7 Utveckling av en metod... 9 Resultat Medarbetarnas bild av framgångsfaktorer i arbetet Styrgruppens bild av delprojektets resultat Remittenternas bild av delprojektets resultat Deltagarnas synpunkter: enkäter och intervjuer Delprojekt Arbetsprövning Målgruppen Utveckling av en metod Resultat Medarbetarnas bild av framgångsfaktorer i arbetet Styrgruppens bild av delprojektets resultat Remittenternas bild av delprojektets resultat Deltagarnas synpunkter: enkäter och intervjuer Analys och framåtblickande reflektion Mervärde av de metoder som prövats i delprojekt Arbetsförberedelse Mervärde av de metoder som prövats i delprojekt Arbetsprövning Arbetsförberedelse jämfört med andra insatser Värdet av insatser ur ett samhällsekonomiskt perspektiv ESF s kriterier: jämställdhet och tillgänglighet ESF kriterie: Lärande ESF kriterie: Strategisk påverkan ESF-kriterie samverkan Bilagor SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 6 (51)

6 Inledning En verksamhet som verkligen är angelägen att behålla Projekt Xplore! är ett arbetsmarknadsprojekt som ägs av Stockholms stad, Arbetsmarknadsförvaltningen. Projektet är delfinansierat med medel från Europeiska Socialfonden. Inom projektet ryms två delprojekt med olika syften och mål, delprojekt Arbetsprövning och delprojekt Arbetsförberedelse. Sweco Strategy har följt projekt Xplore! sedan mars Tidigare avrapporteringar till projektledning och styrgrupp har omfattat en inledande nulägesanalys med bedömning av projektets förutsättningar, en PM om samverkan, återkopplingar av resultat av enkäter med deltagare samt en halvtidsbedömning av projektets förutsättningar att nå mål avseende modellutveckling, en fallstudierapport samt en målgruppsanalys. Den här slutrapporten vill bland annat besvara frågan om vad i projekt Xplore! som Stockholms stad bör arbeta vidare med och varför det är angeläget att fortsätta med de arbetssätten. Genom den belysning av projektet som utvärderingen gör kommer Stockholms stad att få en bild av framgångsfaktorer och verksamma delar i metoderna. Syftet med slutrapporten är huvudsaligen att sammanfatta det arbete som utvärderingen gjort och bedöma projektets resultat. Rapporten kommer också att försöka ge en bild av hur resultatet av de prövade metoderna står sig i förhållande till andra insatser som inriktar sig på samma målgrupp. Metoder och analysmodeller Uppdraget att utvärdera projekt Xplore! utgår från de krav på utvärdering som ställs av Europeiska socialfonden via det svenska ESF-rådet. Detta innebär ett uppdrag där utvärderarna följer projektet över hela projektperioden och kontinuerligt bidrar till lärandet i projektet. Utvärderingens insatser ska inte enbart vara granskande, utan i utvärderarens uppdrag ligger att bidra till att projektet kan nå de uppsatta målen. Den centrala metoden för att utföra detta uppdrag är dialogen mellan projektledning och utvärderare. I utvärderingen av projekt Xplore! har regelbunda dialoger skett i flera syften. Dialog har förts för att planera utvärderingsuppdraget, tillse att utvärderingsinsatserna ger mervärde för projektet och för att återrapportera observerade resultat. Utvärderarna har även varit ett bollplank i projektets arbete med metodutveckling. Metoder för utvärdering av projektets genomförande och resultat De huvudsakliga datainsamlingsmetoderna som har använts i uppdraget är dokumentstudier, intervjuer och enkäter. Utvärderarna har även tagit del av projektets dokumentation. Både för att få en bild av projektet och i syfte att återkoppla reflektioner kring denna till projektledningen. Intervjuer har genomförts på ett antal olika sätt och med ett stort antal intressenter. Projektets deltagare har intervjuats i två omgångar, i mitten av projektet och i slutet. Intervjuerna har genomförts i form av gruppintervjuer, enskilda intervjuer på plats och telefonintervjuer. Medarbetare i båda delprojekten har deltagit i intervjuer och resonemang vid flera tillfällen. Vid vissa tillfällen har det varit mer regelrätta intervjuer, vid andra tillfällen mer samtalsliknande. SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 1

7 Medarbetarna har också vid ett par tillfällen ombetts att lämna synpunkter på material och dialog har förts utifrån medarbetarnas synpunkter. Vid två tillfällen har styrgruppens ledamöter ombetts att delta i enskilda intervjuer. Detta skedde dels i ett inledande skede i samband med en nulägesanalys med fokus på projektets förutsättningar, dels i det avslutande momentet av utvärderingen då fokus låg på lärande. En tredje grupp intressenter är de jobbcoacher och socialsekreterare som remitterat deltagare till projektet. De har besvarat en enkät med ett antal frågor relaterade till de indikatorer för måluppfyllelse som projektet och utvärderarna har utarbetat. De har även ombetts att delta i intervjuer. Många remittenter har deltagit vid projektets samverkansträffar och i de dialoger som då genomförts. Dessa tillfällen har utvärderarna dokumenterat och återkopplat till projektledningen efterhand. Enkäten med remittenterna genomfördes vid två tillfällen, vid halvtid och mot projektets slut. Intervjuer genomfördes också vid två tillfällen. Vid det första tillfället, i november 2012 genomfördes två gruppintervjuer med remittenter till båda delprojekten. Vid det andra tillfället genomfördes enskilda telefonintervjuer med remittenter från respektive delprojekt. Enkäter har även genomförts med deltagare. Deltagarenkäten utformades i samverkan mellan utvärderare och projektmedarbetare i ett tidigt skede i projektet. Enkäten omfattar både frågor om genomförande och frågor formulerade utifrån projektets mål. Frågor om projektets genomförande har återkopplats till projektet efter hand för att kunna bidra till utvecklingen av projektet. Enkäterna har delats ut löpande till deltagarna, i slutet av insatstiden. Projektmedarbetarna har ansvarat för att dela ut enkäter och kuvert som deltagarna kunnat lämna sina svar i. Analysmetoder För att värdera det datamaterial som kommit fram i intervjuer och enkäter har det ställts mot forskning inom ett antal områden samt mot den beprövade kunskap som Sweco har om projektarbete, verksamhetsutveckling, metodutveckling och implementeringsarbete. Vår analys bygger på den kunskap vi har förvärvat genom utvärderingar av ett stort antal ESFprojekt och genom den omvärldsbevakning vi ständigt gör inom området. Det innebär att vi följer forskningen inom flera områden kopplade till arbetsmarknad och verksamhetsutveckling och att vi har nätverk med flera aktörer inklusive forskare inom området. Några av våra teoretiska underlag hämtar vi från forskning inom utvärdering, t ex när det gäller programteori och teoridriven utvärdering. Detta är en ansats som vi har använt i projekt Xplore! och som ESF-rådet nu rekommenderar för all följeforskning. Andra forskningsunderlag kommer från temagruppen Ungas arbete om implementering av projekt och från Linköpings universitet om hälsofrämjande arbete. I referenslista har vi tagit med några av de källor vi har använt. Teoretiska utgångspunkter Analysen av projekt Xplore! s resultat kommer att bedömas mot forskning inom arbetsmarknadsområdet. Det handlar framförallt om forskning som berör arbetsförmåga, anställningsbarhet och empowerment dvs. begrepp som på olika sätt påverkar målgruppens möjligheter och vilja att närma sig arbetsmarknaden. I bedömningen används även forskning om mötet mellan handläggare och deltagare. SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 2

8 Psykisk ohälsa och annan målgruppsspecifik problematik Ett antal svårigheter påverkar individers möjligheter att komma vidare i egen försörjning. Ofta handlar det om olika former av psykisk ohälsa eller missbruksproblematik. I andra fall handlar det om att individer inte har integrerats tillräckligt i det svenska samhället vilket medför att de har otillräckliga kunskaper i svenska. Begreppet psykisk ohälsa är komplext och kan avse allt från lättare besvär såsom ängslan, oro, ångest och sömnbesvär till mer allvarliga psykiska hinder, neuropsykiatriska diagnoser och schizofreni. Ibland kan en personlig kris utlösa eller initiera psykisk ohälsa. Tidspress, minskad anställningstrygghet och i vissa fall oro för att hamna i arbetslöshet är andra faktorer som kan bidra till psykisk ohälsa. Funktionshinder, alkoholmissbruk eller annat drogberoende samvarierar också med arbetslöshet. När personer väl hamnat i långvarig sjukskrivning eller arbetslöshet kan besvären också förstärkas av annat såsom ekonomisk stress, segregation, diskriminering och avsaknad av sociala nätverk. Oavsett skäl för den psykiska ohälsan finns en gemensam utgångspunkt som innebär att det psykiska tillståndet stör individers välbefinnande och att det dagliga livet påverkas. En del hamnar i ett långvarigt utanförskap som är svårt att bryta. Många av deltagarna i Xplore! hade flera av dessa problem. Nationell statistik visar att andelen personer med psykiska besvär ökar. Det gäller alla åldersgrupper, men framförallt unga vuxna. Inom Handisams kampanj Hjärnkoll 2 framgår att den psykiska ohälsan är omfattande. Tre av fyra medborgare har erfarenhet av psykisk ohälsa, antingen egen eller som närstående. Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. I en undersökning från Hjärnkoll som omfattar 338 chefer framkommer att totalt sju av tio tillfrågade chefer underskattar förekomsten av psykisk ohälsa bland sina medarbetare. Över hälften av cheferna gör dessutom en grov underskattning. De tror att högst tio procent av medarbetarna kan komma att utveckla psykisk ohälsa under hela sitt yrkesliv. I verkligheten utvecklar omkring var fjärde person psykisk ohälsa någon gång i livet. 94 procent av cheferna tycker att det är viktigt med kunskaper och rutiner om hur de ska agera för att stödja medarbetare som utvecklar psykisk ohälsa. Detta kan sättas i relation till att nära hälften av cheferna anser att de saknar kunskap för att kunna agera stödjande. Lika många saknar fungerande rutiner i denna fråga. Regeringen har sedan år 2012 fattat beslut om stimulansmedel för insatser mot psykisk ohälsa. I samtliga län finns idag en överenskommelse om samverkan beslutat i landstingen och i totalt 276 kommuner. Överenskommelsen avser psykisk ohälsa såväl bland barn och unga som hos vuxna. Mot bakgrund av projekt Xplore! s arbetsfokus är detta relevant kunskap att förhålla sig till. Arbetsförmåga och anställningsbarhet Det finns ingen enighet om hur arbetsförmåga ska definieras. Inte heller finns någon enhetlig metod för att bedöma arbetsförmåga. En forskare som har studerat detta mer ingående är Juhani Ilmarinen, professor vid Arbetshälsoinstitutet i Finland. 3 Enligt Ilmarinens bestäms arbetsförmåga av de fyra komponenterna hälsa, utbildning och kompetens, arbete samt mänskliga resurser. Andra som definierat och beskrivit arbetsförmåga har också urskiljt de första tre komponenter som centrala. 4 Däremot är komponenten mänskliga resurser inte lika vanligt förekommande i sammanhang där begreppet arbetsförmåga diskuteras. Denna komponent omfattar värderingar, attityder, motivation och arbetstillfredsställelse. Samtliga dessa komponenter utgör dock viktiga aspekter kring utsatta målgrupper i utvärderingar som Sweco har genomfört och visar sig ofta ha betydelse för utfallet av ett projekt Ilmarinen, T.ex. Johansson, 2007 och Nordenfelt, SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 3

9 Ett annat begrepp som är relevant att beakta som underlag för målgruppsanalysen i Xplore! är anställningsbarhet. Huruvida människor är anställningsbara eller inte diskuteras ofta inom arbetsmarknadspolitiken. 5 En studie som är intressant i sammanhanget är resultat från intervjuer som genomförts i två omgångar, år 2007 och år 2009, av TCO personalchefer på svenska arbetsplatser har vid dessa tillfällen tillfrågats om de är positiva till att anställa olika målgrupper. Resultatet visar, vilket framgår av figur 1, att andelen personalchefer som är positiva till att anställa olika målgrupper varierar. Särskilt svårt är det för långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa. Figur 1 Chefer som är ganska eller mycket positiva till att anställa olika målgrupper Källa: TCO Granskar 8/09. Jakten på superarbetskraften Empowerment Ytterligare ett begrepp som är intressant att relatera till vid analys av målgruppen i projekt Xplore! är empowerment. Empowerment kan avse både ett mål och process. Som mål avser begreppet förhållanden som kontroll, makt, kompetens, självtillit, autonomi o.s.v. Som process handlar empowerment om hur grupper eller individer skapar eller ges möjlighet att ta kontroll och påverka beslut för att uppnå mål. 6 I diskussioner om begreppet empowerment kopplat till arbetsorganisationer, eller som i det här fallet ett arbetsmarknadsinriktat projekt, är det vanligt att såväl ett strukturellt som ett psykologiskt perspektiv framhålls. 7 Strukturell empowerment, ibland benämnt organisatorisk empowerment, baseras på en teori om att strukturell makt och sociala strukturer i organisationer påverkar attityder, beteenden och arbetsresultat hos medarbetare. Detta har inte så stor relevans i denna studie även om det givetvis kan ha en påverkan på projektpersonalens förhållningssätt gentemot deltagarna. I denna analys är det däremot mer relevant att titta närmare på det psykologiska perspektivet av empowerment. Det handlar om ett kognitivt tillstånd, en form av inre motivation som speglar individers inställning och som kommer till uttryck i upplevelse av meningsfullhet, kompetens, val och inflytande. 5 Berntsson, Arneson och Ekberg, Lindahl Öberg, SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 4

10 Mötet Ett hälsofrämjande möte handlar i grunden om ett förhållningssätt. Det handlar om att använda den tid som finns till förfogande för att på olika sätt stärka individer i den situation de befinner sig. Flerårig forskning och erfarenhet bekräftar att viktiga aspekter i mötet mellan klienter och professionella inom hälso- och sjukvård är just att klienten känner att han/hon blir stöttad, tagen på allvar, respekterad och lyssnad på. Professionella aktörers förhållningssätt påverkar således individers vilja att förändra sin situation och agera enligt vad som överenskommits. Genom att möta deltagare på ett sätt som får dem att känna sig delaktiga, respekterade och lyssnade på bidrar mötet mellan handläggare och deltagare till att stärka tron på den egna förmågan. Studier visar att egenskaper som värme och medkänsla har stor betydelse för utfallet. Flera studier som gjorts inom vården visar att klienters tillfredsställelse har starka samband med professionellas förmåga att ge tydlig information, att använda sig av tyst, empatisk kommunikation och att våga samtala om sociala och känslomässiga frågor. Emotionellt stöd från de professionella är viktigt. En studie publicerad i tidskriften The Lancet visar att läkare som tar sig tid, som stöttar och respekterar sina patienter och som involverar patienten i beslut som fattas kring handläggningen, redovisar förbättrade behandlingsresultat. 8 Forskningen kan bidra med kunskap om betydelsen av goda möten, men minst lika viktig är den erfarenhetsbaserade kunskap som medarbetare inom en verksamhet, eller som i detta fall projektmedarbetarna i projekt Xplore! successivt utvecklar. Samverkan - samordning Samverkan mellan olika intressenter kring målgruppen kan ske i olika former och på olika nivåer. Olika offentliga organ kan samverka utifrån en sammanhållen process, en gemensam vision eller en målgrupp. Samverkan kan även ske på olika nivåer i form av politisk samverkan, policysamverkan och administrativ samverkan. Det finns en lång tradition av kommunal samverkan i olika omfattning och form. Kommunal samverkan kan ses som ett sätt att uppnå synergieffekter, effektivisera verksamheter, att öka kompetensen, att hantera krav på specialistkunskaper med mera. Projekt Xplore! utarbetar metoder och modeller inom arbetsförberedelse och arbetsprövning i Stockholms stad. Stadsdelarnas socialtjänster och Jobbtorg är intressenter i arbetet, de remitterar deltagare till projektet och tar tillbaks handläggning av deltagarna efter projekttiden. Socialtjänsten och Jobbtorgen är således viktiga samverkansparter och att utveckla samverkan med dem var av väsentlig betydelse för projektets metodutveckling. I projekt Xplore! sker samverkan genom samordning av insatser i en kedja mellan remittenterna och insatsen i Xplore! En förutsättning för att aktörer ska kunna dra nytta av varandras erfarenheter och kunskap så att synergieffekter uppstår, är att man möts och resonerar. Det handlar alltså inte bara om att förmedla och samla information för att öka kunskapen, utan det är med hjälp av dialog som erfarenheter och kunskap kan tas tillvara och bidra till att utveckla ny kunskap. En bra utgångspunkt i ett arbete med att utveckla samverkan är lämpligen att skapa en gemensam bild av de bakomliggande drivkrafterna och motiven för samverkan. Exempel på motiv kan t.ex vara ekonomi, politisk krav och utvecklingsmöjligheter. Att kategorisera vilka drivkrafter och motiv som finns kan agera som en grund för fortsatt samarbete och något att återknyta till fortlöpande. Detta kan skapa förutsättningar för att samverkan inte blir en fråga om en enskild uppgörelse utan om en längre process. 8 Blasi, m.fl SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 5

11 Följande figur är ett försök att ge en samlad bild av vad som är möjligt att uppnå med samverkan men även vilka utmaningar som finns i sådana ansatser. Vinster * Minskad risk för dubbelarbete * Synergieffekter - flera organisationer kan skapa något som de inte klarar av var för sig * Skapar förutsättningar för ett s.k. "end-to-end ansvar" * "Thinking outside the box" Strukturella hinder * Formerna för hur de samverkande aktörerna styrs och hur deras verksamheter följs upp * Starkare incitament för individen i en organisation att arbeta i enlighet med styrsignalerna för den egna organisationen än att samverka med andra för att skapa största möjliga nytta för målgruppen * Regler och lagstiftning Möjliggörare * Engagerat ledarskap * Eldsjälar * Särskilt avsatta resurser för det specifika projektet * Program för utbyte av personal mellan organisationer med behov av horistontell samverkan Utmaningar * Minskat oberoende * Osäker investering * Ökad administrativ börda * Enheter med olika professionell kultur kan ha svårt att samverka * Potentiell förändring ses ofta som ett hot * Fler stake-holders * Svårare att övervaka och utvärdera * Kommunikationssvårigheter * Brist på information om varandras verksamheter/klienter Återrapportering av följeutvärderingens processtöd Under projektperioden har utvärderarna bidragit med processtöd till projektledningen. Detta har skett i form av löpande dialog, och genom ett antal konkreta moment som i de flesta fall har omfattat någon form av dialogmöte med projektmedarbetarna. Inledningsvis genomfördes en workshop kring projektets mål. Syftet med övningen var att förtydliga och skapa samsyn kring den programlogik som låg i grunden för projekt Xplore!. Andra moment i denna del av utvärderingsuppdraget är framarbetande av indikatorer för mätning av måluppfyllelse, dialoger kring projektets metodutvecklingsstruktur samt genomförande av dialoger med projektets remittenter vid de samverkansträffar som projektet har genomfört. Samtliga delar har dokumenterats och återrapporterats till projektet efter hand. SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 6

12 Projekt Xplore! Projekt Xplore! är ett arbetsmarknadsprojekt som ägs av Stockholms stad, Arbetsmarknadsförvaltningen och delfinansieras av Europeiska Socialfonden. Inom projektet ryms två delprojekt med olika syften och mål. Det ena delprojektet Arbetsprövning har sin grund i att staden saknade ett gemensamt sätt att bedöma vilka personer som kan anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Därmed saknades även en tydlighet när det gäller förvaltningstillhörighet. Detta ledde till att personer med diffusa eller komplexa hinder kunde hamna i en gråzon mellan de olika förvaltningarna. Både Jobbtorg Stockholm och stadsdelsförvaltningarna saknade adekvata arbetssätt för att kunna bedöma vilken typ av insats dessa personer behövde som nästa steg för att komma närmare arbetsmarknaden. Det andra delprojektet Arbetsförberedelse har sin grund i att staden saknade arbetsförberedande insatser för personer där psykisk problematik eller ohälsa var det främsta hindret för att de ska komma närmare arbetsmarknaden. Stockholms stad angav i sin projektansökan att denna grupp utgjorde en stor del av de långtidsarbetslösa personer som tillhörde Jobbtorgens resursverksamhet. Projektets finansiering kommer dels från ESF, dels från Stockholms stad. Resultatet för de båda delprojekten skiljer sig åt på ett betydande sätt. Följande redovisning kommer därför att delas upp så att resultaten för respektive delprojekt beskrivs separat. Resultatredovisningen bygger på de synpunkter som remittenter, deltagare och styrgruppens ledamöter har lämnat i enkäter och intervjuer. Delprojekt Arbetsförberedelse Delprojekt Arbetsförberedelse syftar till att öka deltagarnas möjlighet att genomföra nästa insats. Projektets inriktning framgår i följande faktaruta. Insats för att stärka långtidsarbetslösa vars hinder utgörs av psykisk problematik eller ohälsa. 3 månader. Psykiskt och fysiskt förändringsarbete genom KBT, hälsa och studie- och yrkesvägledning. Aktiviteter som ska stärka tankar, beteenden och förmågor - gruppaktiviteter, föreläsningar, studiebesök, utflykter och social samvaro. Tre kompetenser i ett team kring individen Arbetskonsulent med KBT Steg 1-kompetens Hälsopedagog Studie-och yrkesvägledare Jobbtorgen har remitterat deltagare Målgruppen Många av de indivder som deltagit har haft olika typer av problematik såsom psykisk ohälsa, neuropsykiatriska diagnoser, missbruk av alkohol eller narkotika. Genomströmningen av deltagare i delprojektet framgår av figurerna nedan. SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 7

13 Figur 2 Deltagare Arbetsförberedelse januari 2013 mars 2014 Källa: Xplore! s spridningsbroschyr. Projektets deltagardata omfattande avslutade deltagare januari -13 till mars -14 Fördelningen mellan män och kvinnor var relativt jämn i det delprojekt som arbetade med förändringsarbete. Figuren utgår från deltagardata under delprojektets mest aktiva period, januari 2013 till mars Totalt antal deltagare som påbörjade insatsen var 129, vilket framgår i figuren nedan. 105 personer avslutade insatsen. Figur 3 Genomströmning Arbetsförberedelse (antal) Påbörjad insats Avbruten insats Källa: Saldoblad april 2014 ackumulerat, Uppdaterat Den problematik som medarbetarna i projektet mötte kunde t ex handla om depression och ångest. I projektets uppföljningar av vad deltagare påbörjat för insats efter Xplore! har drygt 20 procent påbörjat en insats som relaterar till psykisk ohälsa, så som någon psykiatrisk utredning eller läkarkontakt. Målgruppen för insatsen har efterhand i projektet avgränsats allt tydligare. I projektets slutdokumentation formuleras tre avgränsningar; svårare psykisk ohälsa, låg språkförståelse och missbruk. Med svårare psykisk ohälsa avses deltagare som har svår depression, psykos eller posttraumatisk stressyndrom. Personalen tar även upp att insatsen inte lämpar sig för personer med svårare personlighetsstörningar såsom exempelvis schizofreni. I dessa fall är det lämpligare att psykiatrin tar vid. Då psykiatrin i många fall saknar tillräckliga resurser är denna övergång dock inte helt enkel att få till. Det är heller inte ovanligt att psykiatrin har olika syn på vad som är en lämplig åtgärd vilket kan ge vissa problem. I södra Stockholm är det exempelvis vanligare att man tillämpar ett psykodynamiskt synsätt än i norra Stockholm. Det är därmed en kulturell skillnad i hur psykiatrin väljer att agera i de specifika fallen. Ungefär en tredjedel av deltagarna i delprojekt Arbetsförberedelse har haft en missbrukshistorik. I ett tiotal fall upptäcktes missbruksproblematik under projekttiden. Inom ramen för insatsen arbetar man inte med missbruket, däremot går medarbetarna in för att i samtalen med en person med missbruksproblematik motivera till att påbörja behandling. SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 8

14 Några deltagare hade stora språkliga hinder. För att kunna delta i stödsamtal och uttrycka sig själv krävs en grundläggande kunskap om svenska språket. De deltagare som hänvisats till projektet men som har haft mycket svaga kunskaper i svenska språket har hänvisats vidare till andra insatser. Utveckling av en metod De tre delar som ingår i Xplore! Arbetsförberedelse är KBT, hälsa och studie- och yrkesvägledning. KBT-samtal används för att ge individen insikt om sina styrkor och vilka strategier man kan använda för att påverka sin situation. I samtalen utmanas invanda beteenden och tankar. Projektets beskrivning av arbetssättet nämner flera KBT-metoder och närliggande metoder som används såsom: exponering, beteendeaktivering och känsloreglering. Mindfulness och andra avspänningstekniker används också. När det gäller hälsoaktiviteter är dessa tekniker för psykisk hälsa ihopkopplade med fysisk hälsa. Förändringsarbetet handlar om att påverka individens livsstil och innefattar kost, sömn och motion. De aktiviteter som erbjuds är både individuella och gruppaktiviteter. Projektet har både besökt friskvårdsanläggningar och kulturella aktiviteter. Studie- och yrkesvägledningen i Xplore! utgår från en helhetssyn och har omfattat arbete med deltagarnas självkännedom. Metoderna har varit individuella samtal, gruppsamtal och studiebesök eller praktik. Utgångspunkten för projektets metodutveckling var att kombinationen av dessa kompetenser och aktiviteter skulle utgöra en effektiv metod för att hjälpa långtidsarbetslösa med psykiska hinder att komma närmare arbetsmarknaden. I utvärderingens uppdrag har det ingått att tillsammans med projektmedarbetarna identifiera vad det är i detta arbetssätt som möjliggör goda resultat. En datainsamlingsmetod som Sweco har använt i utvärderingen är fallstudier av ett antal deltagare. En delrapport som redovisade detta arbete överlämnades till projektet hösten Fallstudierna visade på en bild av projektets väsentliga aspekter som redovisas i följande sammanställning. SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 9

15 Översikt över väsentliga aspekter i projekt Xplore! delprojekt Arbetsförberedelse Olika kompetenser som samverkar Bemötande: inte tvinga på deltagare föreställningar som de inte har, skapa tilltro till den egna kapaciteten. Tydliga ramar med tillåtande attityd Exponering Parallella aktiviteter: använda verkliga situationer i samtal Fikautrymme, att kunna sitta i soffan utan att det är en särskild aktivitet, i en lokal där personal finns tillgänglig Omvärldsorientering (stadspromenader med invävd prat om staden, bibliotek, m.m.) Aktivitetsnivå som ökas Sammanhanget, ett tätt nätverk genom fyra professionella medarbetare som verkar för samma sak: skapa tillhörighet Gruppaktiviteter som också blir modellinlärning Den professionella kompetensen att ta tillvara på de tillfällen som uppstår på t ex promenader Arbetsinriktning med yrkesvalsprocess och möte med arbetslivet Våren 2013 genomförde projektet en samverkansträff då de jobbcoacher som remitterar deltagare till projektet bjöds in. Vid detta tillfälle fördes en dialog om hur jobbcoacherna såg på deltagarnas möjligheter att bli stärkta av insatsen och hur övergången tillbaka till Jobbtorget fungerat respektive om den kunde utvecklas. Jobbcoacherna som deltog hade samsyn kring vikten av att se Xplore! s insats som en del i en större process som Jobbtorgen ansvarar för. För att få detta att flyta är kommunikationen mellan coach och de som genomför insater av stor vikt. Från båda sidor coacherna och projektets medarbetare framfördes att man anser att kommunikationen dem emellan är tillräcklig genom det inledande samtalet, överlämningssamtalet som sker någon vecka innan deltagaren avslutar och däremellan mejl eller telefon vid behov. I vissa fall har det varit betydligt mer kommunikation. Ett annat tema i diskussionen vid samverkansträffen var värdet av att individer i målgruppen kan ha kontakt med en matchare och komma ut på en arbetsplats parallellt med insatsen i Xplore! På frågan vad projekt Xplore! har gett Jobbtorgen för mervärde svarar jobbcoacherna bland annat: - Genom KBT-insatsen får vi professionella ögon som kan bedöma individens hinder för att komma in på arbetsmarknaden. - En möjlighet att arbeta vidare med de individer som i tidigare insatser inte kommit vidare pga psykiska hinder. - Insatsen leder till säkrare matchningar och säkrare planering. Detta sker genom att individerna får hjälp att sortera sina tankar, får bra stöttning och får möjligheten att komma igång i sin egen takt och på sitt eget sätt. - Insatsen ger kunskap om aspiranterna som tidigare inte fanns. Detta uppnås genom kombinationen av inriktning på hälsa, stresshanteringen, KBT, SYV. - Aspiranterna får syn på sina egna möjligheter, de blir stärkta och får ökad motivation. Vid en samverkansträff i december 2013 genomförde Sweco en dialogövning med fokus på vilka faktorer som är gynnsamma för att insatsen ska bli framgångsrik. Remittenternas svar på detta var: - Kompetensmix SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 10

16 - Sättet att se på hälsa som t ex omfattar mat - KBT: som navet i insatsen, att det finns med på vägen in i praktik - SYV-insatsen, som skiljer sig från ordinarie SYV-insats genom att den är bredare (se nedan) - Det fokus som blir genom att individen är på plats i insatsens lokal och är med i flera olika saker - Alliansbyggandet skapar varaktig förändring - Helhetstänk: medarbetarna går utöver sin grundkompetens och tar tag i olika saker när de ser att det finns behov - Att flera medarbetare arbetar tillsammans med en klient tillför energi - Ett upplägg som möjliggör att man kan gripa tillfället när det kommer. - Kontinuitet - Överlämningen genom trepartsamtal då Xplore! informerar om vad som gjorts inom insatsen och efterfrågar vidare planering från coachen I diskussionen lyftes också att den SYV-insats som är en del av Xplore! skiljer sig från andra SYV-insatser. Remittenterna menar att det t ex handlar om att SYV inom ramen för Xplore! hjälper till att ansöka om studiemedel, eller att söka olika hjälpmedel för att kunna studera med t ex ADHD. Det handlar också om att förbereda personen på att klara av studier. En person beskriver det som SYV med supported employment-tänk. En utvidgning av diskussionen om framgångsfaktorer var vid detta tillfälle en diskussion om vilka behov som staden har för att insatsen ska kunna nå framgång. Det som kom upp i denna diskussion var: - Bra och relevant praktik - Möjlighet till anställning - Samverkansställen mellan myndigheter och andra - Arbetsplatser, arbetstillfällen möjligheter för personer med begränsad arbetsförmåga - Insatser där tidsomfattningen är individualiserad - Fler personer med Xplore! s kompetens alternativt fler platser (aspiranterna mår sämre och sämre) - Längre uppföljningar av individer som går ut i praktik och jobb - Möjlighet att göra utredningar, t ex motsvarande arbetspsykologisk utredning via Arbetsförmedlingen - Förenkla övergångar till psykiatrin - Vissa individer som inte klarar av att åka måste ha tillgång till ett team på egna jobbtorget. Resultat Projektets egen uppföljning av vad deltagarna planerar för aktivitet efter insatsen redovisas i diagrammet nedan. SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 11

17 Figur 4 Resultat av delprojekt Arbetsförberedelse: Deltagares planerade aktiviteter efter insats (procent) Praktik och arbetsträning Neuropsykiatrisk utredning Annan psykiatrisk utredning Läkarkontakt/medicinsk utredning Studier Övrigt* *Med övrigt kan avses sysselsättning inom Jobbtorg, via socialpsykiatrin eller ansökan om sjukersättning. Källa: Projektets broschyr med deltagardata omfattande avslutade deltagare januari 2013 mars Deltagarnas planerade aktivitet efter projektet tyder på att en stor andel av deltagarna har kommit närmare arbetsmarknaden. I projektets rapportering av data för perioden januari 2013 till mars 2014 framgår att av de 81 deltagare som genomförde insatsen gick 29 vidare till aktivitet som kan bedömas vara på eller nära arbetsmarknaden (praktik 16 personer, arbetsträning 8 personer, studier 5 personer), vilket motsvarar en dryg tredjedel av deltagarna. 26 personer gjorde efter insatsen en utredning av neuropsykiatrisk, psykologisk eller medicinsk karaktär, vilket bedöms vara ett steg mot projektets effektmål att undanröja hinder för arbete? Projektet har även följt upp vad deltagarna gör 3 månader efter avslut genom att tillfråga remittenterna om personen har påbörjat en aktivitet/insats som undanröjer hinder eller ökar möjligheten att komma närmare arbetsmarknaden. Efter 79 avslutade och uppföljda deltagare visade uppföljningen att 48 av dem (61 procent) hade påbörjat en sådan aktivitet. Denna uppföljning visar att en majoritet av deltagarna på ett tydligt sätt har utvecklats i den riktning som projektet avsåg. 9 Medarbetarnas bild av framgångsfaktorer i arbetet Som en del i metodutvecklingsarbetet i projektet har medarbetarna i delprojekt Arbetsförberedelse formulerat vad de menar är framgångsfaktorer i arbetet, det vill säga aspekter av metoden och genomförandet som bidrar till att insatsen leder till goda resultat. Här följer projektmedarbetarnas sammanställning av framgångsfaktorer: 9 Källa: Aktivitet 3 månader efter avslut AF Hela projektperioden. SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 12

18 Styrgruppens bild av delprojektets resultat Styrgruppens synpunkter på resultatet av delprojekt Arbetsförberedelse är att projektet har lyckats över förväntan. Den metod som projektet har utvecklat upplevs vara tydlig genom att den är systematiserad och standardiserad. En av de intervjuade anser att det som framkommit under den begränsade tid som projektet har pågått, inte är tillräckligt underlag för att fastslå att metoden är generellt bra. Denne person menar dock att när metoden kan sägas vara kvalitetssäkrad så borde den få stort genomslag. En aspekt som upplevs särskilt värdefull i den metod som utvecklats är Xplore! s arbete med smärtproblematik. Vid ett av de sista styrgruppsmötena genomfördes en dialogövning med hela gruppen. Nedan redovisas ett resultat av övningen i en sammanställning av styrkor och svagheter i projektet. SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 13

19 Styrkor En organisation som möjliggör att härbärgera verksamheten och vidareutveckla den. Erfarenheter från projektet ( tex interna kvalitetsarbetet) kan smitta av sig på annat vi har. KBT har positiv inverkan på personernas möjlighet att närma sig arbetsmarknaden Svagheter Tillräcklig data för att analysera ekonomiska vinsten av insatsen saknas. Eftersom det är en avgränsad insats krävs att någon annan insats tar vid när Arbetsförberedelsen är slut. Det finns risk för tapp om ingen möter upp. Samverkan inte fullt utvecklad mellan stadsdelar och central förvaltning. En insats som omfattar hälsoaspekter. En insats som omfattar arbete i team kring individerna. Remittenternas bild av delprojektets resultat Den enkät som skickades till remittenterna (jobbcoacher) vid två tillfällen besvarades vid första tillfället av 15 personer som hade remitterat deltagare till delprojekt Arbetsförberedelse. Vid det andra tillfället besvarade sex personer enkäten. Den sammanlagda bilden av remittenternas synpunkter är att arbetsförberedelsemetoden har ett högt mervärde för Jobbtorgen. I enkäten hade respondenterna möjlighet att skriva egna kommentarer. Samtliga kommentarer är positiva till insatsen de som har en negativ formulering handlar om att antalet platser är för få. Remittenterna skriver t ex (Arbetsföreredelse är) en bra insats som jag har större behov av än antal platser som jag förfogar över, skulle hela tiden kunna ha 3-5 personer där men min kvot är 1 åt gången. I tabellen nedan sammanställs remittenternas syn på projektets måluppfyllelse genom några av frågorna som ingick både i enkät och i intervjuer. Antalet svarande i enkäten var totalt 21 personer och antalet genomförda intervjuer är tre. Eftersom det totala antalet svar är lågt, kan resultatet endast användas för kvalitativ analys. Sweco har därför valt att inte presentera siffror utan en kvalitativ sammanfattning av svaren. SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 14

20 Tabell 1 Enkät- och intervjusvar remittenter Arbetsförberedelse. Måluppfyllelse Fråga Projektet har tydligt syfte och målgrupp Remittenters upplevelse Stämmer Projektet bidrar till att öka deltagarnas möjligheter att genomföra nästa insats Projektet bidrar till att öka deltagarnas möjligheter att komma närmare arbetsmarknaden Projektet bidrar till att stärka deltagarna Projektet bidrar till att se vad som är lämplig nästa insats De metoder som ingår i Arbetsförberedelse för att öka deltagarnas möjligheter och stärka deltagarna är effektiva Projektet bidrar till att undanröja hinder för deltagarna att komma närmare arbetsmarknaden Insatsen passar lika bra för kvinnor som för män Insatsen är tillgänglig för alla oavsett funktionsnedsättning Projektet har bidragit till bilden av målgruppen Projektet har samarbetat med andra aktörer Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Lång resväg hinder för kogn f- nedsatt Språk hinder Stämmer Stämmer Remittenternas bild av delprojekt Arbetsförberedelse visar att projektet har nått målen. I enkäten ställdes en fråga som underlag för Arbetsmarknadsförvaltningens beslut om implementering av insatsen. Remittenterna tillfrågades om vilket värde de lägger i insatsen och om varianter av den skulle vara lika värdefulla som den kompletta insatsen. Tabellen nedan redovisar svaren. Tabell 2 Enkätsvar remittenter Arbetsförberedelse Alternativa insatser är lika värdefulla för målgruppen om de omfattar... endast endast hälso-pedagog? endast studie- och yrkesvägledare? arbetskonsulent /KBT? kombo SYV/hälsa? kombo SYV/KBT? kombo hälsa/kbt? Nej Nej Nej Nej I vissa fall I enstaka fall Remittenterna uttrycker både i denna enkätfråga och i intervjuer att styrkan i insatsen ligger i kombinationen av de tre kompetenserna. I intervjuerna tillfrågades remittenterna om de anser att det finns andra insatser som alternativ till Arbetsförberedelse. I svaren framkommer att de inte har tillgång till någon annan insats som på SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 15

21 samma sätt kombinerar fysisk och psykisk hälsa. Andra kommentarer till frågan om alternativ redovisas i figuren. En otroligt värdefull insats aspiranter känner sig starkarare och mer utrustade styrkan i kombination av de tre insatserna I en intervju använder en av remittenterna begreppet hälsoångest som benämning på något remittenten upplever att deltagare i målgruppen har problem med och som har blivit bättre genom insatsen i Xplore. Detta har särskilt uppskattats och upplevts värdefullt. Andra delar som framhålls och uppskattas är projektets arbete med smärtproblematik och att projektets medarbetare har varit aktiva i kontakter med landstingets läkare. En remittent menar att de räds inte att kliva över lite grand. Deltagarnas synpunkter: enkäter och intervjuer 60 deltagare som avslutat insatsen Arbetsförberedelse har besvarat en enkät. 53 av de 57 som besvarat den övergripande frågan om de är nöjda med att ha varit med i projektet uppger att de är mycket nöjda. Resultatet redovisas i figuren nedan. Figur 5 Enkätresultat Har tiden i projektet motsvarat dina förväntningar? Har det varit meningsfullt för dig att ha varit med i projektet? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%100% mycket varken lite eller mycket lite/inte alls Enkäten har besvarats av 30 kvinnor och 30 män. Kvinnors och mäns svar fördelar sig lika. Båda grupperna är lika positiva till insatsen. SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 16

22 Figur 6 Enkätresultat Känner du dig starkare nu än innan projektet? Kan du se fler möjligheter nu än innan projektet? Har X hjälpt dig att komma över hinder som försvårat för dig (jobb)? Kan du påverka din egen situation mer nu än innan projektet? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%100% mycket varken lite eller mycket lite/inte alls Av de 60 svarande är hälften mycket positiva och ytterligare närmare hälften är positiva. Enstaka personer svarar i den lägre delen av skalan på frågor om hur de har påverkats av projektet. De mindre positiva svaren har i högre utsträckning lämnats av män än av kvinnor. På frågan om hinder är det dock fler kvinnor som inte svarar positivt på frågan om Xplore! hjälpt dem att komma över hinder som försvårat för dem att få jobb. 44 deltagare anser att projektinsatsen inte påverkats av om deltagaren är kvinna eller man (sex personer har valt att inte besvara frågan). En man uppger att det har varit en nackdel att vara man. Tabell 3 Enkätsvar deltagare Arbetsförberedelse. Aktiviteter Vilka aktiviteter har du deltagit i? Antal Individuella samtal med (arbetskonsulenter) 55 Individuella samtal med (hälsopedagog) 43 Individuella samtal med (Studie- och yrkesvägledare) 48 Gruppaktivitet- ACT eller annat kopplat till KBT 11 Gruppaktivitet- Mindfulness 20 Gruppaktivitet-Hälsa (tema-livsstil, promenader, avspänningsgympa/stretch mm) 29 Gruppaktivitet- Studie- och yrkesvägledning 18 Enstaka gruppaktiviteter- Studiebesök, Picknick, Biblioteksbesök mm. 19 Kvinnor och män har deltagit i aktiviteterna i samma utsträckning. Ett undantag är mindfulness, som 12 kvinnor och 8 män uppger att de deltagit i. Deltagarnas synpunkter på vilka aktiviteter som varit bra visar att aktiviteterna i Xplore! varit omtyckta. Nio personer (fyra kvinnor och fem män) tar upp att samtalen varit bra, åtta personer tar upp hälsoaktiviteter så som promenader (tre kvinnor och fem män), fyra personer lyfter mindfulness (två kvinnor och två män). Tre kvinnor lyfter att de har fått stöd genom verktyg eller metoder för att få livet att fungera. I de senare besvarade enkäterna är det två personer som skriver SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 17

23 kommentarer som lyfter medarbetarna, t ex att träffa så fina människor och interaktion med förståelse. Figur 7 Enkätresultat Känner du att tiden i projektet ökat dina möjligheter till arbete, fortsatt utbildning eller annan försörjning? Har aktiviteterna varit rätt med tanke på vad du har behövt? Har du fått hjälp med att se dina styrkor och resurser? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%100% mycket varken lite eller mycket lite/inte alls Respondenterna ombads också att beskriva i ord på vilket sätt de upplevde att de fått ökade möjligheter. Tio kvinnor och 11 män har valt att skriva en kommentar. Männens svar handlar om ökat självförtroende och ökade insikter om vem man är, vad man behöver. Kvinnornas svar är detsamma samt att ett par av dem tar upp att de mår bättre psykisk och ett exempel på detta är en person som tar upp att hon lärt sig att åka tunnelbana. I intervjuerna med deltagare i delprojekt Arbetsförberedelse uppger respondenterna att de mådde bra av projektet. Deltagarna uppger t ex att det var meningsfullt, motiverande och utvecklande, att de känner sig stärkta. Andra begrepp som används är fått självförtroende och framtidstro, jag klarar av vardagen bättre, jag har kunnat ändra mina vanor. Svaren på enkätens fråga om på vilket sätt möjligheter upplevs ökade liknar dessa svar då de nämner ökat självförtroende och höjd motivation. I enkätsvaren skriver deltagare också om att de fått ökad struktur och självinsikt. Flera respondenter nämner konkreta saker de lärt sig så som att åka tunnelbana. För att få en bild av projektets effekter tillfrågades deltagarna om vilken aktivitetet de gått vidare till efter projektet. sex av tio intervjuade personer hade en praktikplats, en anställning eller var precis på väg att få det. En person bedömde att hennes situation är precis densamma som före. Eftersom denna bild inte motsvarar den bild som projektets tremånadersuppföljning visar här är en större majoritet i praktik eller arbete så får det antas att det finns en viss snedvridning i resultatet av intervjuerna till projektets fördel. Eftersom målgruppen består av många individer med olika typer av problematik så är det förväntat att de som mår bäst och har minst problematik väljer att ställa upp på intervjuer. Andra synpunkter från deltagarna framkommer i följande citat: Om man har varit sjukskriven under en längre period krävs det också stöd under en ganska lång period för att orka förändra beteende som kan bli mer bestående. Bra att vi gick igenom studier och andra jobb tillsammans med studievägledaren här innan insatsen avslutades, så att vi skulle hitta något att gå vidare med. Jag har kommit igång på alla sätt och vis tack vare samtal och promenader, yoga. I följande figur redovisas resultat på fyra enkätfrågor om projektets genomförande relaterat till personalen och bemötande. Figur 8 Enkätresultat SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 18

24 Har det funnits en öppenhet och fritt diskussionsklimat mellan personal och deltagare? Har du känt att du och andra blivit väl mottagna av personalen? Har du blivit bra behandlad av personalen i projektet? Har du varit med och planerat dina aktiviteter? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%100% mycket varken lite eller mycket lite/inte alls Deltagarna är mycket samstämmiga och positiva till personalen och uppger att de har blivit väl behandlade och mottagna. Något sämre är resultatet på den sista frågan som avser delaktighet. Sex personer svarar på den negativa tredjedelen av skalan på denna fråga. Delprojekt Arbetsprövning Delprojekt Arbetsprövning syftar till att skaffa tillräcklig kunskap för att ge rekommendation om nästa insats. Projektets inriktning framgår i följande faktaruta. Insats för att skaffa kunskap om och beskriva arbetsförutsättningar för långtidsarbetslösa med diffusa eller komplexa hinder. Insatsen ska leda till rekommendation om nästa insats. 8 veckor. Arbete i snickeriverkstad där leksaker tillverkas. Observationer av deltagaren i enlighet med i förväg överenskommet syfte för prövningen, vilka arbetsrelaterade förutsättningar och behov som ska prövas. Uppföljande samtal. Det som prövas är till exempel närvaro och tidspassning, instruktionsförståelse, praktiskt utförande, uthållighet samt interaktion. Två kompetenser i ett team kring individen Arbetskonsulent Arbetsinstruktör Jobbtorgen och stadsdelsförvaltningarna har remitterat deltagare. SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 19

25 Målgruppen Genomströmningen av deltagare i delprojektet framgår av figurerna nedan. Figur 9 Deltagare Arbetsprövning januari 2013 mars 2014 Källa: Xplore! s spridningsbroschyr. Projektets deltagardata omfattande avslutade deltagare januari -13 till mars -14 I delprojektet i vilket insatsen bestod i arbetsprövning i en snickeriverkstad var andelen kvinnor betydligt lägre än andelen män. Vid genomgång av deltagargenomströmning framgår att insatsen påbörjades av ungefär hälften av de individer som socialsekreterare och jobbcoacher föreslog och anmälde till insatsen. Av de individer som påbörjar insatsen är också avhoppen många, vilket framgår i följande figur. Totalt 179 personer påbörjade insatsen. Figur 10 Genomströmning Arbetsprövning (antal) Påbörjad insats Avbruten insats Källa: Källa: Saldoblad april 2014 ackumulerat, uppdaterat Andelen deltagare som avbrutit insatsen i förtid är relativt hög (totalt 79 av 179 personer, 44 procent). 10 Följande diagram redovisar avbrottsorsakerna för 53 personer, som projektet följt upp för perioden januari 2013 mars Källa: Saldoblad april 2014 ackumulerat, uppdaterat SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 20

26 Figur 11 Avbrottsorsak Arbetsprövning (antal personer inom parentes) Akut fysisk ohälsa (9) Akut psykisk ohälsa (13) Frånvaro (18) Missbruk (5) Övrigt (5) Källa: Samlad statistik projekt Xplore! Deltagarna som avstod från insatsen skiljer sig inte på något specifikt sätt från gruppen som påbörjade insatsen vad gäller ohälsotal. Skälet att avstå var snarare att det i samband med anmälan eller under introduktionsmötet framkom ny information som möjliggjorde andra insatser. Ett fåtal deltagare tackade nej till insatsen av annat skäl. Några saknade tillräckliga kunskaper i svenska och ytterligare några hade sådana fysiska funktionsnedsättningar, såsom synskada och allvarlig balansrubbning, att deltagarsäkerheten inte kunde garanteras på arbetsplatsen. Ett par personer saknade ett stadigvarande boende vilket resulterade i att de inte deltog i projektet. Målgruppen för insatsen har efterhand i projektet avgränsats allt tydligare. I projektets slutdokumentation formuleras fyra avgränsningar då insatsen inte är lämplig. Dessa är om individen redan har väl dokumenterade hinder, om en deltagare helt saknar förutsättningar för arbete och har en önskan att få underlag för sjukersättning (i de fallen rekommenderar projektpersonalen istället en arbetsförmågebedömning), låg språknivå som riskerar att begränsa förståelsen för säkerhetsinstruktioner, nedsättningar av motorisk, perceptuell eller kognitiv art som kan äventyra säkerheten i verkstaden samt deltagare som har sådan instabil livssituation att arbetsförutsättningarna påverkas. Projektpersonalen inom delprojekt Arbetsprövning beskriver att det inom målgruppen finns personer som varit arbetslösa under lång tid som en följd av missbruk av alkohol eller narkotika. Det varierar över tid vilken problematik som är mest förekommande. Det är dock inte ovanligt att personer i insatsen får återfall även under pågående arbetsprövning. En del avslutar som en följd av detta medan andra återkommer. Deltagarna i delprojektet har vissa förutsättningar som är gemensamma oavsett problematik. Alla har försörjningsstöd och har varit borta från arbetslivet under en längre period. En del har aldrig någonsin kommit in på arbetsmarknaden. När projektet gjort egna uppföljningar av målgruppen inom Arbetsprövning har det visat sig att problematiken varit mer eller mindre densamma hos deltagare som tagits emot även om det inte alltid känts så. Målgruppens behov har på så sätt varit ganska stabilt över tid. Sammantaget konstateras inom Arbetsprövning att deltagarna kan delas in i tre grupper. Den största gruppen är personer med neuropsykiska svårigheter och en period av missbruk före, under och/eller efter insatsen. En andra grupp är personer med neuropsykiatrisk problematik men utan missbruk. Och till sist, den tredje gruppen, omfattas av personer med fysiska funktionshinder som fått många behandlingar men som inte är berättigade till sjukersättning. SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 21

27 Utveckling av en metod I delprojekt Arbetprövning görs observationer av deltagarna som underlag för en rekommendation om nästa insats. Rekommendationerna bygger på observationer, samtal och dokumentstudier. Observationerna avser närvaro, tidpassning och arbetsuppgifter. De avser även hur deltagaren interagerar med projektmedarbetarna och med varandra. Samtal med deltagarna genomförs både i arbetssituationen och i enskilda möten. Dokumentstudier kan t ex handla om läkarintyg. Medarbetarna bedömer även vilka anpassningar som behövs för att omständigheter inte ska utgöra hinder för individen. I slutet av år 2013 genomförde projektet en samverkansträff då de socialsekreterare och jobbcoacher som remitterar deltagare till projektet träffades. De fick då information om projektet samt tillfälle att ha en dialog kring gemensamma frågor. Vid detta tillfälle ledde utvärderaren från Sweco en dialog med fokus på styrkor, användbarhet och även förbättringsområden i de slutrapporter och rekommendationer som remittenterna får tillbaks av projektet. Remittenternas uppfattning om styrkor och förbättringsområden redovisas i rutan nedan. Styrkor och förbättringsmöjligheter i rekommendationer från Arbetsprövningen enligt remittenterna Styrkor det som stärker användbarhet i rekommendationerna 1. Konkreta förslag, förslag som går att omsätta i verkligheten (exempel: rekommendera adhd-utredning) 2. Rekommendationen är skriven i dialog med individen och omfattar dennes egna upplevelse 3. En rekommendation som motsvarar remissens frågor 4. Snabba resultat (insats som inte är längre än 8 v) Förbättringar vad remittenterna önskar mer av rekommendationer och slutrapportering 1. Tydliggörande av skillnaden mellan det individen själv uttrycker om sin förmåga och den förmåga som verkstadens medarbetare observerar 2. Tydliggörande av vad som har observerats och mot vilka kriterier det är bedömt och värderat 3. Tydlig åtskillnad mellan den del av rapporteringen som avser individens egen upplevelse och den professionella bedömningen 4. Tydliggörande av ansvar för nästa rekommenderade insats 5. Rekommendationer som är avstämda med remittent för att undvika glapp: en överföring av informationen i rekommendationen krävs. 6. Önkvärt om det i rekommendationen framgår vilka bedömningar som medarbetare och deltagare har samstämmighet i. SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 22

28 Resultat Projektets egen uppföljning av vilken rekommendation deltagarna fick efter genomförd arbetsprövning redovisas i diagrammen nedan. Figur 12 Rekommendationer (antal) Arbete Arbetsförmedlingen SYV (Jobbtorg) Jobbstart / arb.markn.insats Övrigt Jobbtorg Socialpsykiatrin Vuxenenhet socialtjänst Utredning (Landsting) Övrigt SDF Försäkringskassa Källa: Källa: Xplore! s spridningsbroschyr. Projektets deltagardata omfattande avslutade deltagare januari -13 till mars -14 Projektets syfte var att genom arbetsprövningen skaffa tillräcklig kunskap för att kunna ge rekommendation om en nästa insats. Resultatet för de delagare som genomfört tillräckligt del av insatsen för att kunna få en rekommendation visar att medarbetarna i en majoritet av fallen kunnat identifiera en insats. De deltagare som är registrerade som Övrigt på Jobbtorg respektive stadsdelsförvaltningar har fått rekommendationer för planering inom dessa övergripande insatser. Medarbetarnas bild av framgångsfaktorer i arbetet Även medarbetarna i delprojekt Arbetsprövning har formulerat vad de anser är framgångsfaktorer i insatsen. Här följer projektmedarbetarnas sammanställning av framgångsfaktorer: SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 23

29 Styrgruppens bild av delprojektets resultat Styrgruppens synpunkter på delprojekt Arbetsprövning är att projektet inte levt upp till förväntan genom att det inte lyckats ta fram och dokumentera en standardiserad metod varken för arbetsprövning, observation eller utformning av slutrapport. Remittenternas bild av delprojektets resultat En enkät med frågor om projektets genomförande och måluppfyllelse skickades till remittenter till projektet vid två tillfällen. 13 remittenter besvarade den första enkäten, 29 personer svarade vid det andra enkättillfället. I tabellen nedan redovisas remittenternas upplevelse av insatsen. Tabell 4 Enkätsvar remittenter Arbetsprövning Projektets tydlighet Resultat: bild av deltagare Metoders effektivitet Metod som passar kvinnor lika bra som män Metod som är tillgänglig oavsett funktionsnedsättning Projektets bidrag till bilden av målgruppen Projektets samarbete med andra aktörer Hög Hög Hög Låg Låg Mindre hög Oklart SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 24

30 Remittenterna uppfattar att delprojektet har ett värde genom att det ger en bild av deltagarnas förmågor. I svaren i enkäten uttrycker remittenterna en inte helt entydig bild. Jämfört med delprojekt Arbetsförberedelse är svaren mindre positiva. I de öppna svaren framkommer att många remittenter har mycket goda erfarenheter och uttrycker sig mycket positivt om projektet. I enkäten framträder emellertid även en del funderingar. En remittent uttrycker t ex att personalen inte återkopplat i den utsträckning som efterfrågats och underlåtit att svara på remittenters frågor. En annan remittent upplever att den vid ett tillfälle deltagit i ett möte som upplevdes som oprofessionellt när det gäller hantering av känsliga uppgifter kring en klient. Vid intervjuer framkom inte någon samstämmig bild av remittenternas syn på projektets genomförande och resultat. I tabellen nedan sammanställs några av frågorna som ingick både i enkäten och i intervjuer. I den högra kolumnen framgår hur många av respondenterna som har uppgett de olika svarsalternativen. Tabellen redovisar både enkät- och intervjusvar, totalt 21 svar (många har svarat vet ej ). Tabell 5 Enkätsvar remittenter Arbetsprövning Fråga Slutrapport har gett mig en aktuell bild av deltagares arbetsrelaterade behov och resurser och underlag för beslut Slutrapporten omfattade en rekommendation jag kunde följa Metoden är effektiv Jag har förtroende för personalen Jag anser att deltagarna har fått ett bra bemötande Jag upplever att det finns samsyn kring slutrapporten Insatsen är tillgänglig för alla oavsett funktionshinder Remittentens upplevelse 1 Stämmer mindre bra 12 Stämmer delvis 8 Stämmer 1 Stämmer mindre bra 7 Stämmer delvis 14 Stämmer 1 Stämmer mindre bra 11 Stämmer delvis 1 Stämmer 4 Stämmer 4 Stämmer 1 Stämmer inte 2 Stämmer 1 Vet ej 14 Stämmer mindre bra 5 Stämmer delvis 1Stämmer bra På flera av frågorna är det ett antal av de svarande som har uppgett att de inte vet tillräckligt för att kunna uttala sig. Den sammanlagda bilden av vilket mervärde arbetsprövningen vid verkstaden har haft för Stockholms stads Jobbtorg och socialtjänster är varierad. Den bild som framkommer i enkäten är inte helt entydig, då remittenterna har diametralt olika åsikter om metodens värde. I intervjuerna uppger en remittent att den skriftliga rapporteringen varit lite svajig. En annan remittent uppger att rapporten har gått att använda som underlag både till Arbetsförmedlingen och till Försäkringskassan. I intervjuer tillfrågades remittenterna om de har tillgång till andra insatser att remittera samma målgrupp till, med samma inriktning. I svaren framkommer att det finns andra insatser som alternativ. Exempel på andra insatser med motsvarande innehåll som remittenterna menar att de SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 25

31 har tillgång till är Alma folkhögskola, UMA, MIRA och insatser köpta via Jobbtorgen eller via socialpsykiatrin. Remittenterna tar även upp andra arbetsprövningsinsatser som Stockholms stad eller stadsdelar erbjuder. När det gäller Arbetsprövning framhåller en remittent dock ett par aspekter som unika: dels att insatsen har varit tillgänglig inte endast för försörjningsstödshandläggare, utan även för handläggare inom vuxenenhet, dels att det inte krävs en längre tids drogfrihet för att kunna påbörja insatsen. Detta menar remittenten är en stor fördel för målgruppen, eftersom ett krav på längre drogfrihet innebär väntetid mellan insatser vilket alltid är en risk för målgruppen att få återfall. Inom Xplore! Arbetsprövning har klienter kunnat börja och få hjälp att skapa struktur förutsatt att de är drogfria när de börjar. Remittenterna tog i intervjuerna upp olika saker som de tycker har varit värdefulla i insatsen som prövats på snickeriverkstaden. En remittent tar t ex upp att hög personaltäthet har möjliggjort tid för att skapa nära relationer. En annan remittent tar upp värdet av en arbetsprövning som avser en funktionellt beskriven målgrupp till skillnad från andra vanliga prövningar som istället tar utgångspunkt i individers diagnos. Andra remittenter tar upp förslag på förbättringar, så som att möjliggöra fler arbetsuppgifter utöver verkstadsuppgifterna. Exempel som förs fram är sådana kontorstjänster som är enkla att lära och som efterfrågas på arbetsmarknaden. Ett citat från en intervju redovisas nedan. Jag skulle vilja ha något liknande: arbetsliknande situation där deltagarna kan delta men där det också är olika typer av personal med socialpsykiatrisk kompetens. Ett team runt som lättare kan lotsa vidare, eller ta fram underlag till biståndsresuser inom kommunen. Teamarbete socialpsykiatri. Men också en representant från Jobbtorg resurs. En sådan insats kan ha flera typer av uppgifter. Snickeriet blir lite könsstereotypt, manligt område. De som väl kommer dit och träffar konsulenterna upplever inte det, men det är svårt att motivera personer för de tycker det ser manligt ut. Problem för både män och kvinnor. Deltagarnas synpunkter: enkäter och intervjuer 37 av de deltagare som projektet har skrivit slutrapporter om har besvarat en enkät. Enkäten delades ut av projektmedarbetarna i slutet av insatsens 8 veckor. Resultaten baserar sig således endast på hälften av de deltagare som slutfört insatsen. 35 av 37 enkätrespondenter uppger att de har deltagit i samtal med kontaktperson och någon från projektet innan de påbörjade insatsen. Upplevelsen efter detta samtal framgår i följande diagram. SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 26

32 Figur 13 Enkätresultat Det första samtalet framhölls av projektmedarbetarna som avgörande för att kunna motivera deltagare att delta i insatsen. Enkätresultatet visar att personalen lyckades väl med att skapa förtroende och att de flesta som besvarat enkäten ville testa att arbetspröva i verkstaden efter det första samtalet. Samtliga kvinnor som besvarat enkäten uppger att de ville arbetspröva efter första samtalet. Männen är något mer negativa. Respondenterna är positiva till hur de blivit bemötta i verkstaden. 26 personer uppger att de i hög grad har blivit bra bemötta av personalen i verkstaden, lika många att det funnits en öppenhet och ett fritt diskussionsklimat mellan personalen och deltagare. En person som besvarat enkäten är dock mycket negativ och kallar insatsen för trams. När det gäller genomförandet av insatsen omfattar enkäten ett antal frågor som redovisas i följande diagram. Figur 14 Enkätresultat Har du känt dig trygg med de arbetsuppgifter du fått i verkstaden? Har du känt dig trygg i verkstaden? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja, direkt jag började Ja, efter några dagar Nej / ja, efter längre tid Deltagarna har i stor utsträckning känt sig trygga i verkstaden. Enstaka personer uppger svar under fyra på den tiogradiga skalan. Kvinnor och män har i stor utsträckning svarat lika. När det gäller bemötandet uppger samtliga kvinnor att de i mycket hög grad blivit bra bemötta av personalen, medan det bland männen finns några som inte är riktigt lika positiva och en som har svarat inte alls. SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 27

33 Figur 15 Enkätresultat Har verkstaden motsvarat dina förväntningar? Har det varit meningsfullt för dig att ha varit på verkstaden? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%100% mycket varken lite eller mycket lite/inte alls En majoritet av deltagarna upplever att det har varit meningsfullt att ha varit på verkstaden, men fem personer upplever att det inte varit det (fyra män och en kvinna). Figur 16 Enkätresultat Deltagarna är positiva till slutrapporten (i enkäten användes begreppet remissvar som var det tidigare använda begreppet). 18 personer uppger att de varit med och bestämt vad som ska stå i remissvaret helt och hållet. Ytterligare tretton personer svarar delvis på samma fråga. 36 personer svarade på frågan om de haft samtal om remissvaret när det var färdigt och 34 av dem uppger att de har haft det. Diagrammet nedan visar svar på frågor om remissvarets innehåll. SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 28

34 Figur 17 Enkätresultat Enkätsvaren visar att projektet i hög utsträckning lyckats skapa delaktighet kring slutrapporten från arbetsprövningen. Kvinnorna som besvarat enkäten är i viss mån mer positiva än männen. ESF-finansierade projekt förväntas leda till ökade möjligheter på arbetsmarknaden. När det gäller Xplore! delprojekt Arbetsprövning är frågan egentligen mindre relevant eftersom denna del av projektet inte syftar till att förändra deltagarnas möjligheter, endast förtydliga dem. Det skulle i och för sig vara möjligt att en deltagare upplever att förtydligandet i sig är en ökad möjlighet. Enkätsvaren tyder dock inte på detta. Tolv personer svarar att deras möjligheter ökade i hög grad, medan 25 personer svarar mycket lite eller inget alls. I kommentarerna till frågan framkommer ett antal positiva omdömen, men som inte avser ökade möjligheter på arbetsmarknaden - Jag mår bättre av att ha arbetskamrater. Det är roligt att göra saker man aldrig gjort. - Förhoppningsvis får jag tillbaka sjukersättning. - Möjligen blir det lättare att få sjukbidrag Det är emellertid flera deltagare som uttrycker sig negativt om sin upplevelse i verkstaden. Det handlar om deltagare som upplever att de har funktionsnedsättningar som omöjliggör arbetsprövning, men även om deltagare som anser att det är en dålig insats. Formuleringar somförekommer är som kravlöst, utan relevans och mina möjligheter har minskat. Kan man bli deprimerad över nåt så är det såna här 70-talsinstitutioner. Enkäten omfattade en öppen fråga där deltagarna kunde ange vad som varit bra med projektet som helhet. Många positiva svar har lämnats, bland annat om personalen och att deltagare upplever att de har fått ett bra bemötande. På frågan om vad som varit dåligt med projektet svarar en respondent Det är synd att en del tvingas att vara här och går omkring och sprider misstämning i arbetsgruppen. Liksom rapporterats tidigare har ett par deltagare uppgett att viloplatser saknas, och en annan att hygienen kan bli bättre. Intervjuerna med deltagare i delprojekt Arbetsprövning är blandat positiva och negativa till insatsen. Några deltagare har trivts i miljön, andra upplever att det var en meningslös insats. En positiv deltagare uttrycker känslan av det stöd han har fått genom att jämföra med att gå på lina: Jag gick på spänd lina och kände att jag hade någon under som höll i nätet så att jag kunde gå vidare. En annan deltagare som var mer negativ menar att insatsen inte anpassades efter funktionsbegränsningar utan tvärtom gav negativa effekter i form av överansträngning. SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 29

35 Analys och framåtblickande reflektion En första reflektion från utvärderarna är att de båda delprojekten har genomförts med olika framgång. Delprojekt Arbetsförberedelse har lyckats mycket väl med att arbeta fram och pröva en metod medan delprojekt Arbetsprövnings resultat av metodutvecklingsarbetet har varit betydligt mer osäkert. Vid avrapportering till styrgruppen i december 2013 rekommenderade utvärderarna att delprojekt Arbetsförberedelse skulle implementeras i ordinarie organisation, medan det samtidigt konstaterades att det inte var möjligt att göra en beskrivning av delprojekt Arbetsprövning på ett sådant sätt att en bedömning av projektets metod var möjlig. Svårigheterna bestod bland annat i att varken medarbetare eller remittenter gav en entydig bild av projektets innehåll eller resultat. Delprojektets innehåll bedöms således ha spretat på ett sådant sätt att någon färdig metod inte kan sägas ha arbetats fram. Det finns emellertid ett antal lärdomar att dra även av detta delprojekt. Detta avslutande kapitel kommer dock huvudsakligen att beröra delprojekt Arbetsförberedelse, då Stockholms stad genom ledningsgruppen vid Arbetsmarknadsförvaltningen redan har beslutat att inte gå vidare med metodutvecklingen inom delprojekt Arbetsprövning. Resultatet för delprojekt Arbetsprövning bedöms vara betydligt mindre positivt än resultatet för Arbetsförberedelse. Varken styrgrupp, deltagare eller remittenter är helt nöjda. Metoden har inte gått att identifiera genom de olika metoder som utvärderarna har använt och informationen från medarbetarna har varit så varierande över tid att en klar bild av arbetssätt inte har kunnat fångas. En orsak till att arbetet inte varit lika framgångsrikt i detta delprojekt är att delar av medarbetargruppen inte rekryterades till projektet. Istället var det delvis en befintlig arbetsgrupp som sattes in i projektet. Några medarbetare var mycket skeptiska till att arbeta i ett projekt. Vikten av att rekrytera rätt medarbetare är en lärdom för Stockholms stad, som de redan själva identifierat i detta sammanhang. Mervärde av de metoder som prövats i delprojekt Arbetsförberedelse Forskning visar att graden av arbetsförmåga bestäms av flera faktorer. Utbildning och kompetens är självklara delar av detta, liksom tillgången till arbeten. Andra faktorer som också spelar stor roll, men som traditionellt inte har erbjudits inom ramen för arbetsmarknadsinsatser är: - Hälsa - Mänskliga resurser så som värderingar, attityder, motivation och arbetstillfredsställelse Den metod som utvecklats inom projekt Xplore! delprojekt Arbetsförberedelse handlar just om dessa förberedelser till arbete. Ett tydligt mervärde av projektet är således bidraget till förståelsen av vad det innebär att förberedas för arbete. I intervjuer med styrgruppens ledamöter står frågan om hälsobegreppets plats i arbetsrehabilitering ut som det tydligaste mervärdet av projektet. Under samma period som Xplore! har pågått har Stockholms stad genomfört andra utvecklingsarbeten som har haft samma utmanande roll när det gäller hälsobegreppet inom arbetsmarknadsinsatser. Genom andra utvärderingar av ESF-projekt som Sweco genomför ser vi att det är flera aktörer inom arbetsmarknadsområdet som bearbetar hur hälsofrämjande arbete ska bli integrerat i arbetsrehabiliterande arbete. Xplore! är således en del av en trend som pågår inom detta fält. Ett värde av just detta projekt är att Stockholms stad här har lyckats utarbeta en metod som är möjlig att implementera och jobba vidare med. I rapportens avsnitt om teoretiska utgångspunkter tog Sweco också upp forskningen om hälsofrämjande möten. En väsentlig del av projekt Xplore! sett ur deltagarnas perspektiv handlar om relationer och möten med projektets personal som tillsammans påverkar målgruppens SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 30

36 upplevelse. Sweco bedömer att den metod som utvecklats och det sätt på vilket insatsen Arbetsförberedelse genomförts har överensstämt med denna forskning så att deltagarna känner sig stöttade, tagna på allvar, respekterade och lyssnade på. Utöver de aspekter av insatsen som medarbetarna själva lyfter fram som sina framgångsfaktorer, har utvärderarna identifierat några aspekter som vi bedömer också är av värde för staden att beakta när insatsen implementeras. De aspekter som vi vill lyfta är: - Tillgången till en lokal dit deltagare kan komma utan att ha avtalat tid eller för att delta i specifik aktivitet, men där det går att få en spontan pratstund med personalen. Man kan komma och fika en stund och vara social, samtidigt som personalen även i de spontanta mötena har samma goda bemötande och bekräftar individerna. - Samhällsinriktning genom att flera aktiviteter sker i staden och omfattar att ta del av stadens offentliga utbud. Genom att röra sig genom staden, på gator och stråk, i gallerior och på bibliotek på ett medvetet sätt, har insatsen hjälpt individer att själva ta plats i staden och medvetandegöra sig själva om att de har en plats. - Medarbetare som tar vara på tillfällen som uppstår. I de fallstudier som genomfördes observerade utvärderarna i flera av de fall som beskrevs att situationer som uppstod utnyttjades på bästa sätt. Det handlar både om att använda det som händer i olika aktiviteter som ett underlag för enskilda samtal för att utmana beteenden och tankar och om att ta de tillfällen till kontakter med arbetsgivare som uppstår. - Möjligheten att växla mellan gruppaktiviteter och enskilda aktiviteter. I flera andra insater som har liknande målgrupper har man konstaterat att personer med tendenser till sociala svårigheter har växt och utvecklats mycket genom att kunna delta i gruppaktiviteter, men i sin egen takt. Denna aspekt finns med även i insatsen Arbetsförberedelse. Mervärde av de metoder som prövats i delprojekt Arbetsprövning I det arbete som delprojekt Arbetsprövning har gjort finns ett antal intressanta aspekter som kan ge mervärde för Stockholms stad, även om projektet inte ledde fram till att man utvecklade en färdig metod som går att implementera. De aspekter som utvärderarna finner är relevanta att utveckla vidare inom någon av stadens andra arbetsprövningsinsatser är: - Att det är en arbetsprövning som sker i en verklig arbetsmiljö. Individen kommer in i en arbetsgrupp och ska delta i en verklig produktion. Detta framhålls av personal, remittenter och deltagare som en värdefull aspekt. - Arbetsprövningsinsatsen är tillgänglig för personer med omfattande problematik. Remittenterna ser ett värde i att ha tillgång till en insats som kan påbörjas innan individen har ordning på alla andra delar i livet; en insats som kan bidra till att skapa struktur och därmed möjlighet att få ordning på annat; också en insats där det är möjligt att ha en viss frånvaro utan att bli utkastad. - Strukturerade observationer. Projektets ambition var att göra strukturerade observationer. Även om projektet inte nådde i mål med att utarbeta en sådan metod, har de remittenter som upplever att slutrapporten var välstrukturerad framhållit detta som ett mervärde. - Slutrapport med rekommendationer. Även denna punkt bygger på remittenternas upplevelse av insatsens mervärde. Några deltagare har i slutrapporten fått rekommendationer som har kunnat ligga till grund för Försäkringskassans bedömning av rätt till sjukersättning. Detta har upplevts mycket värdefullt. SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 31

37 Arbetsförberedelse jämfört med andra insatser Jobbtorgen gör tertialvisa uppföljningar av genomströmning av aspiranter. I tabellen nedan redovisas Jobbtorg Resurs resultat för 2013 när det gäller aspiranter med funktionsnedsättning. Tabell 6 Jobbtorgens målgrupp bedömd funktionsnedsättning Källa: Jobbtorg Tertialrapport T De personer som har deltagit i Xplore! tillhör de aspiranter på torgen som är längst från arbetsmarknaden. I en jämförelse av förutsättningar kan därför resultaten för dessa individer förväntas vara mindre positiva än resultaten för hela gruppen på Jobbtorgen. Statistiken ovan visar att 25 procent av de personer som 2013 kom till Jobbtorg Resurs med en funktionsnedsättning som ett hinder för etablering på arbetsmarknaden, avslutas till egen försörjning. Projekt Xplore! har inte följt upp sina resultat i samma termer, men uppföljningen av deltagarnas aktiviteter vid avslutet av projektet visar att andelen deltagare som går vidare till en aktivitet närmare arbetsmarknaden är cirka en tredjedel. Resultatet för denna målgrupp som alltså är att betrakta som svårare, är vid projektavslut i nivå med det generella resultatet för Jobbtorgen. När resultatet följs upp efter 3 månader konstateras att 61 procent av de individer som deltagit i Xplore! efter tre månader har påbörjat en aktivitet som kan bedömas leda till ökade möjligheter på arbetsmarknaden. Sweco bedömer att projektets resultat är mycket goda. Värdet av insatser ur ett samhällsekonomiskt perspektiv Utifrån ett mer övergripande samhällsperspektiv är en socioekonomisk bedömning av olika åtgärder en intressant aspekt i bedömningen av åtgärders mervärde. Under de senaste åren har kommuner och myndigheter alltmer intresserat sig för att analysera de socioekonomiska vinsterna av olika åtgärder som sätts in kopplat till individer som är i eller riskerar att hamna i ett utanförskap likt deltagarna i projekt Xplore. Sweco har med stöd av konsultföretaget payoff AB gjort ett flertal samhällsekonomiska analyser av projekt likande Xplore! Resultaten av insatser för individer som är utanför arbetsmarknaden är nästintill entydigt positiva och särskilt då sett ur ett kommunekonomiskt perspektiv. Även för personer i målgrupper som förefaller stå väldigt långt ifrån arbetsmarknaden visar det sig att samhället som helhet har ekonomisk vinning av insatserna. Att få inblick i hur olika åtgärder kan ge mervärde för individer såväl ekonomiskt som socialt är ofta avgörande för beslut om olika satsningar. Flera samhällsekonomiska analyser som Sweco Strategy ansvarat för de senaste åren (t.ex. projekt Sigrid vid Arbetsförmedlingen i Gävle, Ung Kraft vid Arbetsförmedlingen i Sundsvall och projekt Back on Track vid Jämtland länsmuseum i Östersund, samt flera analyser av SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 32

38 projekt som genomförs av Samordningsförbundet i Uppsala län) visar alla att de arbetsmarknadsinriktade insatser som gjorts har stort värde för merparten av de enskilda individer som tagit del av dem. Ett resultat som är intressant i sammanhanget är att de positiva effekterna generellt sett är större för yngre personer när det gäller motivation, självförtroende och meningsfullhet. Ännu mer avgörande är kanske de resultat som de ger för individerna i form av ökad motivation, självkänsla och självförtroende dvs. faktorer som forskning visar är avgörande för att individer ska stärka sin empowerment och vilket har en gynnsam påverkan både när det gäller individers arbetsförmåga och deras attraktivitet för en anställning. En kunskapssammanställning som Sweco nyligen genomförde åt Stockholms läns landsting visar dessutom att arbetsmarknadspolitiska projekt inte enbart gynnar de personer som deltar i åtgärden, dvs. personer som annars riskerar ett långvarigt utanförskap. Det förefaller som om utanförskap tenderar att ärvas till nästa generation. I sammanhanget är det också intressant att notera att de ekonomiska vinsterna inte är den enda vinsterna av olika insatser. Det ger ofta även positiva konsekvenser för de berörda personernas familjer och då inte minst barnen. ESFs kriterier: jämställdhet och tillgänglighet Projekt Xplore! har tagit fram planer för jämställdhetsintegrering och tillgänglighet som beskriver projektets arbetssätt för att integrera dessa frågor. Planerna omfattar ett antal delmål och aktiviteter för att nå dessa. På övergripande projektnivå har ett antal aktiviteter genomförts för att projektet ska arbeta integrerat med kriterierna. Processtöd anlitades för workshopar kring de båda pespektiven för att öka projektmedarbetarnas kunskaper och medvetenhet. Projektet har även deltagit i en utbildning om härskartekniker. På en konkret nivå i metodutvecklingsarbetet har integreringsarbetet skett genom att månadsmöten kring metodutveckling har omfattat reflektioner kring målgruppen utifrån ett jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv. Medarbetarna och styrgruppen har även använt redovisningen av deltagarenkäterna för tillfällen att reflektera kring jämställdhet och tillgänglighet. Projektledaren har regelbundit följt upp planerna för att inte tappa bort frågorna. Projektet har arbetat med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning utifrån tre olika aspekter; fysisk tillgänglighet, tillgänglig kommunikation och information samt tillgänglig verksamhet. I delprojekt Arbetsförberedelsen uppger medarbetarna att de strävat efter att hitta aktiviteter som är könsneutrala (t.ex. bowling, pingis, skridskor) samt beaktat könsaspekter vid sammansättning av grupperna i samband med aktiviteter och utflykter. De har reflekterat och diskuterat kring vikten av medvetenhet vad gäller vilka signaler de själv sänder beträffande traditionella könsroller, yrkes/arbetsmässigt, föräldrarollen m.m. samt riskerna med att ha en homogen personalgrupp. När det gäller jämställdhet har den stora utmaningen för projektet varit att fördelningen av kvinnor och män har varit ojämn. Under förprojekteringen av delprojekt Arbetsprövning var det en högre andel män än kvinnor som remitterades. Eftersom Arbetsprövningen bedrivs i en traditionellt manlig arbetsmiljö, snickarverkstaden, hade man redan från början ringat in detta som en svaghet. Den från början ojämna könsfördelningen mellan män och kvinnor jämnades under en period ut sig. Totalt sett över hela projektperioden är fördelningen dock ojämn med 75 procent män och 25 procent kvinnor Den könsuppdelade statistik som varit tillgänglig för analys gäller för perioden maj 2012-mars Källa: Samlad statistik Projekt Xplore! SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 33

39 För delprojekt Arbetsförberedelse har det varit tvärtom. Från början remitterades färre män men även här har det förändrats över tid så att projektet vissa perioder har haft fler män än kvinnor inskrivna. Fördelningen över hela projektperioden är 60 procent kvinnor och 40 procent män. 12 Åtgärden har varit att kontinuerligt lyfta frågan tillsammans med remittenterna, dels i de trepartssamtal som alla remittenter deltar i, dels vid samverkansträffarna och genom att remittenterna bjöds in till utbildningen i härskartekniker. Åtgärder för fysisk tillgänglighet som gjorts under projekttiden är förändringar av lokalerna t ex genom installation av hiss och ramp. Tillgänglig kommunikation och information har varit ett fokusområde som projektet jobbat med t ex genom att använda en ADHD-manual när presentationsmaterial tagits fram. ESFs kriterie: lärande Frågor som kvarstår för Stockholms stad att utveckla vidare när det gäller den aktuella målgruppen och den insats som prövats av Xplore! delprojekt Arbetsförberedelse handlar till stor del om avgränsningar, eller kanske snarare möjliga vidgningar av målgruppen. Alla tre delar, SYV, hälsaoch KBT-insatser, kan var för sig och i olika kombination ge mervärde för en bredare målgrupp än den som varit aktuell under projektperioden. Arbetsmarknadsförvaltningen har i diskussioner kring implementeringen tittat på hur olika aktiviteter kan tillgängligöras för fler aspiranter. En fråga som blir aktuell är huruvida det ligger i Stockholms stads uppdrag att erbjuda t ex KBT till samtliga personer som skulle ha mervärde av insatsen. En annan avgränsning avser insatsens omfattning. Under projekttiden har det blivit tydligt att för vissa individer är det relevant och kan bedömas effektivt att förlänga insatsen efter tre månader. När insatsen integreras i Arbetsmarknadsförvaltningens verksamhet behövs också en avgränsning göras i form av någon typ av kriterier för att avgöra vilka individer det är effektivt att förlänga insatsen för. Inom projekttiden har ett antal deltagare fått förlänging av insatsen samtidigt som en annan insats påbörjas. På så sätt har individen kunnat få stödsamtal inom Xplore! parallellt med t ex praktik. Projektet har tagit fram en riktlinje för förlängning, som dock inte omfattar några kriterier som stöd för beslutet. Riktlinjen pekar endast ut att det är teamet som är ansvariga för att bedöma om förlängning är väsentlig för att uppnå projektmålen, inte hur detta kan bedömas. Projektet har arbetat systematiskt med lärande. Underlag för bedömning av projektets lärandemiljö bygger bland annat på utvärderarens deltagande vid delprojektens reflekterande månadsmöten. Mötena har strukturerats kring en dokumentmall, Månadsrapport, i vilken medarbetarna i förväg har fyllt i grunduppgifter om antal deltagare och genomförda aktiviteter. Vid delprojekt Arbetsprövnings möte konstaterade utvärderaren att gruppen inte lyckades genomföra en strukturerad reflektion utifrån månadsrapporten. Reflektionen kring vad som genomförts och hur, liksom om det fanns möjliga förbättringar uteblev. Denna observation är även ett underlag till utvärderarens bedömning avv delprojektet inte lyckats utveckla och kvalitetssäkra någon metod. För projektet som helhet är bedömning dock att en lärande miljö har funnits, tack vare att det metodutvecklingsarbete som genomförts i delprojekt Arbetsförberedelse har varit så strukturerat. De samverkansträffar som genomförts är även de komponenter som bidragit till Swecos bedömning att projektet lyckats väl i skapandet av lärandemiljöer. 12 Ibid SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 34

40 Ett förslag till vidare lärande för Stockholms stad när projektet permanentats är att göra uppföljning av deltagare under lång tid. I andra sammanhang har det visat sig värdefullt att inhämta information om hur deltagare i en insats klarar sig på längre sikt. ESFs kriterie: strategisk påverkan Bland annat i de intervjuer som har genomförts med styrgruppen framkommer ett antal strategiska frågor för Stockholms stad. Det handlar t ex om: Det hälsostärkande perspektivet som finns i både Xplore! och FAMU utgör en ny plattform, ett ny förståelse för vad det innebär att arbeta med arbetsmarknadsinsatser. KBT kan användas för att fler människor ska närma sig arbetsmarknaden. Samordning av parallella metodutvecklingsprojekt i staden Samverkan mellan olika delar av organisationen: centrala förvaltningar, Jobbtorg och stadsdelsförvaltningarna Internt kvalitetsarbete Parallellt med Xplore! har annat utvecklingsarbete skett i staden. Inom de stadsövergripande förvaltningarnas (arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen) mandat ligger utvecklingsfrågorna, samtidigt sker verksamhetsutveckling inom de enheter i stadsdelsförvaltningarna som genomför insatser. Stadsdelarna har nyligen startat ett nytt nätverk för samarbete kring sina insatser, vilket utgör en tredje arena för utvecklingsfrågor. Sweco ser i dessa parallella spår en risk att Stockholms stad bygger upp parallella utvecklingsstrukturer vilket kan minska kraften i den utveckling som är önskvärd från alla parter. Eventuellt kan ett förtydligande behövas från stadens ledning, när det gäller ansvar och roller relaterat till utvecklingsarbete. Projekt Xplore! (delprojekt Arbetsförberedelse) är ett exempel på de teorier som t ex LEAN bygger på, att när medarbetare längst ut i linjen får stort ansvar för verksamheten och dess utveckling, så sker ett förändringsarbete effektivt och lyhört mot målgruppen. Delprojekt Arbetsprövning är kanske ett exempel på att teorin inte alltid stämmer men i detta kan staden hämta lärdomar om vikten av rekrytering och ledningsstruktur. Verksamhetsutveckling kräver vissa grundläggande förutsättningar innan ansvaret läggs över på medarbetarna. Politiken styr bland annat hur ansvarsfördelningen mellan stadsdelsförvaltning och central förvaltning ser ut. Aktörerna kan inte vara säkra på att befintlig ansvarsfördelning kommer att stå sig över flera år då blir det svårare att investera i och bygga upp nya verksamheter, eller att ägna sig åt utvecklingsarbete över huvud taget. I projektet har medarbetarna identifierat strukturella hinder för individer inom målgruppen att ta sig vidare från arbetslöshet. De hinder som identifierats är bland annat de begränsningar som de olika ersättningssystemen kan utgöra för enskilda individer. En individ som har försörjningsstöd är t ex inte helt fri att påbörja studier med bibehållen ersättning, vilket kan utgöra en tröskel för att ta nästa steg mot arbetsmarknaden. Detta kan Stockholms stads stadsdelförvaltningar påverka genom sina riktlinjer och bedömningar av rätt till stöd. Ett annat strukturellt hinder för målgruppen är boende. Det är inte helt ovanligt att individer som har påbörjat insatserna inom Xplore! är bostadslösa och har tillfälliga boenden. Dessa tillfälliga boenden är ibland direkt olämpliga för en individ som behöver en grundläggande grundtrygghet för att kunna koncentrera sig på en insats som är mycket arbetssam för individen. När det gäller bostäder för socialt utsatta är Stockholms stad beroende av tillgång och efterfrågan på bostäder. I takt med att hyresrätter blir färre och hyresvärdar väljer att rusta upp och höja hyror, så blir tillgången mindre samtidigt som en bredare målgrupp får svårare att ta sig in på den reguljära bostadsmarknaden. Denna strukturella förändring i samhället blir märkbar även för målgruppen i SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 35

41 Xplore! t ex genom att drogfria personer inte kan få plats på annat boende än så kallat lågtröskelboende där det förekommer att andra boende har missbruksproblem. ESFs kriterie: samverkan De insatser som projekt Xplore! har arbetat med utgör olika led i Stockholms stads arbete med långtidsarbetslösa. De olika leden i stadens arbete behöver samverka för att de medborgare som tar del av insatserna ska få bästa möjliga hjälp och stöd. De viktigaste samverkansparterna för projekt Xplore! är således andra medarbetare i staden som ansvarar för leden före och efter Xplore! s insatser, dvs socialsekreterare i stadsdelsförvaltningarna och jobbcoacher vid Jobbtorgen. För att utveckla samverkan med dessa har projektet genomfört samverkansträffar vid tre tillfällen per delprojekt. Syftet med träffarna när de planerades var att gemensamt reflektera kring vilken samverkan som är önskvärd och hur den kan uppnås. Vid det första tillfället för respektive delprojekt gjorde utvärderarna inledningsvis en presentation om samverkan och ledde diskussioner utifrån ett antal frågeställningar i syfte att bidra till att skapa en gemensam bild av drivkrafter och motiv för samverkan inom projektet. I delrapporter från utvärderingen har resultat från samverkansträffar redovisats. I det följande redovisas resultat och bedömning av samverkan på en övergripande nivå. Remittenterna uttrycker sig positivt om samarbetet med projektmedarbetarna. Samtliga remittenter till delprojekt Arbetsförberedelse är positiva, medan det finns några kommentarer från remittenterna till Arbetsprövning som tyder på att kommunikationen ibland fallerat. Samverkansträffar har gett mervärde för stadsdelsförvaltningar och Jobbtorg. Remittenternas kommentarer visar att det finns ett generellt värde i att träffas på handläggarnivå mellan stadsdelsförvaltningar och Jobbtorgen. Arbetsmarknadsförvaltningens representanter i styrgruppen uppger att de fått ökad kunskap och förståelse för stadsdelarnas behov, vilket Sweco också bedömer som en del i projektets goda resultat. Sammanfattande bedömning avseende samverkan: - Projektet har arbetat strukturerat för att stärka samverkan med de närmaste intressenterna och de som varit av största vikt för ägaren Stockholms stad. - Projektet har bidragit till samverkan mellan Arbetsmarknadsförvaltningen och stadsdelarna inte bara när det gäller den enskilda insatsen. Både för den centrala förvaltningen och för stadsdelar finns mervärden och lärande. - Projektet har i individärenden tagit ansvar för att skapa samverkan med fler aktörer såsom Landstinget och därmed verkat för att individer ska få ett gott stöd av samhället som helhet. - Projektet har i mindre utsträckning samverkat med externa aktörer på ett strategiskt plan, vilket heller inte har legat i deras mandat så som verksamheten är placerad organisatoriskt inom Arbetsmarknadsförvaltningen. Sweco bedömer att projektet har utvecklat samverkan och skapat förutsättningar för att samverkansvinster ska uppstå, t ex genom att dubbelarbete minskar och att staden kan ta ett större end-to-end -ansvar. De utmaningar som samverkanslösningar kan möta och som beskrivs i det inledande kapitlet är sådana utmaningar som också Stockholms stad möter i detta fall. Det handlar om att SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 36

42 samverkanslösningar kräver förändrade arbetssätt, vilket kan upplevas som hotfullt av handläggare i berörd verksamhet. Om det dessutom är en verksamhet där medarbetarna har ett hög stressnivå, kan förändringar upplevas som särskilt hotfulla. En annan utmaning är att ju fler som är inblandade i samverkan, desto svårare blir det att hålla ihop. När staden nu ser över möjligheten att tillgängliggöra delar av insatsen till fler aspiranter, kan denna utmaning växa. Projekt Xplore! har också samverkat med intresseorganisationen Attention, vars inriktning är människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) såsom ADHD, Aspergers, Tourettes, språkstörningar och OCD. De arbetar för att de barn, ungdomar och vuxna som finns bakom diagnoserna ska bli bemötta med respekt och få det stöd de behöver i skolan, på arbetsmarknaden och på fritiden. Samverkan med Attention har bestått i att organisationen har deltagit i samverkansträffar och även har genomfört föreläsningar för deltagarna i projektet. Vid ett tillfälle har ett erfarenhetsutbyte mellan Attention och projektets medarbetare genomförts. SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 37

43 Framtid Vid en övning med styrgruppens möte i april 2014 genomfördes en framtidsövning, då ledamöterna reflekterade kring hur arbetet i Stockholms stad kan utvecklas för att möta upp behoven hos människor med långtidsarbetslöshet och utanförskap. De tankar och idéer om framtiden som kom upp då redovisas i det följande. Tankar om hur samordningen och samverkan mellan olika parter har utvecklats: - Ett Samordningsförbund har etablerats efter initiativ från Stockholms stad och Försäkringskassan. Genom denna samverkan har man uppnått större samverkan på individnivå. - Socioekonomiska utvärderingar har bidragit till att skapa acceptans för ökad finansiering av rehabiliteringsinsatser. Tankar om hur arbetssätt har utvecklats inom staden och Arbetsförmedlingen: - Fler insatser som arbetar med hälsa har utvecklats - Den kommunala verksamheten har blivit bättre på att redovisa resultat och effekter av instatser, t ex genom samarbeten med forskare. - En aspekt som staden blivit bättre på att räkna in i resultaten är trygghet, en annan är tillgång till arbetsplatser för målgruppen - Arbetsplatser kopplas in tidigt i rehabiliteringsarbete genom Supported Employment, IPS och KBT-verktyg i direkt träning på arbetsplats. - Ett bedömningsinstrument för arbetsförmåga är etablerat och har bidragit till samsyn kring individers behov i tidigt skede. Detta har underlättat att rätt insats sätts in tidigt. - Sociala krav ställs i upphandlingar. - Arbetsprövningsinsatser som innebär att individen tränar på uppgifter som kommer att vara relevanta i den enklides arbetsliv har utvecklats. Ett komplement till arbetsträning är att individen under träningsperioden även kan få validera eller licensiera sig inom relevanta områden. Tankar om hur samhället har utvecklats. - Arbetsgivare har generellt sett en ökad vilja att anställa personer som inte har full arbetskapacitet - Försäkringssystemen har renodlat ansvaret mellan olika myndigheter, så att Arbetsförmedlingens ansvar för samtliga arbetslösa har förtydligats. Stadens ansvar är socialmedicinska insatser. SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 38

44 Referenser Adams, R.J., Smith, B.J. & Ruffin, R.E. Impact of the physician s participatory style in asthma outcomes and patient satisfaction. Annals of allergy, asthma & immunology. 2001,86: Andersson, J., R. Axelsson, et al. (2010). Samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Arneson, H. and K. Ekberg (2006). "Measuring empowerment in working life: a review." WORK: A journal of prevention, assessment & rehabilitation 26: Askheim, O.P., Starrin, B. (2007). Empowerment i teori och praktik. Högskolan i Lillehammer. Gleerups Utbildning AB. Berntsson, E. (2008). Employability perceptions. psychology, Stockholm university. Dahlberg, M. Mörk, E. Thorén, K. m.fl. Jobbtorg Stockholm resultat från en enkätundersökning, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Rapport 2013:21 Ilmarinen, J. E. (2001). "Aging workers." Occupational and Environmental Medicine 58(8): Johansson, G. (2007). The illness flexibility model and sickness absence. Department of Public Health Sciences Stockholm, Karolinska institutet. PhD. Lindahl Öberg, M. (2010). Att utveckla medarbetarskapet- en litteraturstudie. Landstingshälsan, Landstinget i Halland. Müssener, U. (2007). Encouraging encounters. Experiences of People on Sick Leave in Their Meetings with Professionals. Linköping University Medical Dissertations No. 981 Nordenfelt, L. (2008). The Concept of Work Ability Peter Lang Pun Inc. Perneman, Jan-Erik & Branzell Hermelin, Maria (2002): Inuti mötet om nätverk och medskapande som frigörande kraft. Stockholm: Ungdomsstyrelsen Quist, J. (2005) Sammanhållna processer en studie om horisontell samverkan. Centrum för tjänsteforskning. Karlstad universitet. URL: TCO (2009). TCO granskar: Jakten på superarbetskraften III. Tillsammans samverkansprojektet i teori och praktik. Ungdomsstyrelsens skrifter Temporära organisationer för permanenta problem. Skrifter från Temagruppen Unga i arbetlivet 2012:1 Utvärdering av arbetsmarknadsprojekt för Unga. Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2012:2 SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 39

45 Bilaga 1 Indikatorer för måluppfyllelse Framarbetade tillsammans med projektledning, avstämda med medarbetare. Indikatorer för uppföljning Delprojekt Arbetsprövning Mål Indikatorer Uppföljningsmetod Ansvar När? Delmål Alla platser ska vara tillsatta Antal tomma platser Registreras i fil Saldobladet Administratör Månadsvis Projektmål 1. Det finns tillräcklig kunskap för att ge rekommendation om nästa insats. Andel deltagare som anser att de fått en aktualiserad bild av sina arbetsrelaterade behov och resurser. Aspekter av detta är att deltagarna: Enkät och intervju Sweco vt -13, vt - 14 Känner delaktighet i processen (genomförandeplan, planering av aktiviteter, uppföljning av mål etc.) Känner delaktighet i utformandet av remissvaret Känner samsyn om bilden som ges av arbetsrelaterade behov och resurser Känner samsyn om rekommendationen Andel remittenter som anser att de har tillräckliga underlag för att fatta beslut om nästa insats. 2. Projektet har beaktat jämställdhet. Enkät och intervju (alla mått särredovisas för kvinnor resp. män) Sweco vt -13, vt Projektet har beaktat tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Enkät och intervju Sweco vt -13, vt-14 SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 40

46 Indikatorer för uppföljning Delprojekt Arbetsförberedelse Mål Indikatorer Uppföljningsmetod Ansvar När? Delmål Alla platser ska vara tillsatta. Antal tomma platser Registreras i fil Saldobladet Projektmål 1. Insatsen ska ha ökat deltagarnas möjlighet att genomföra nästa insats (t.ex. en arbetsträning eller praktik) för att komma närmare arbetsmarknaden. Andel deltagare som upplever att de har ökade möjligheter att genomföra nästa insats Aspekter av detta är att deltagarna: Har ökad livskvalitet Har förbättrad hälsa Har ökad självinsikt och acceptans av sitt nuläge Har vidgat perspektiv och ökat flexibelt tänkande. Har identifierat styrkor och resurser. Har fått verktyg/kunskap för att kunna påverka sin egen situation Känner makt att förändra sin egen situation Har tagit steg för att övervinna sina hinder Är stärkta/tar egna initiativ. Enkäter samt intervjuer / fokusgrupper. Administratör Sweco Månadsvis vt -13, vt -14 Andel jobbcoacher som anser att projektet bidragit till att öka deltagarnas möjligheter att genomföra nästa insats. Enkäter samt intervjuer / fokusgrupper. Sweco vt -13, vt -14 Andel deltagare som efter 90 dgr påbörjat insats/aktivitet som undanröjer hinder eller ökar möjligheterna att komma närmare arbetsmarknaden. Svar från Resurscoacherna: JA/NEJ/OKLART Administratör Löpande 2. Projektet har beaktat jämställdhet. 3. Projektet har beaktat tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Enkät och intervju (alla mått särredovisas för kvinnor resp. män) Sweco vt -13, vt -14 Enkät och intervju Sweco vt -13, vt-14 SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 41

47 Bilaga 2 Metodutvecklingsrapport PM Följeforskning projekt Xplore! Modell- och metodutveckling Xplore! ESF-projektet Xplore! som är organiserat under Arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholm stad har som interna projektmål formulerat att de två delprojekten ska utveckla standardiserade arbetssätt/insatser. Projektet ska således i varje delprojekt utarbeta, testa och dokumentera metoder och modeller (flera metoder i samverkan) så att metoderna vid projektslut är kvalitetssäkrade och möjliga att implementera. I projektplanen finns en milstolpe inlagd vid projektets halvtid, då styrgruppen ska stämma av om projektresultaten ligger i linje med projektmålen. Följande PM är framtaget av en av projektets följeforskare på Sweco Eurofutures, Elin Björkman, som underlag för beslut om projektet har förutsättningar att leverera i enlighet med de interna projektmålen. Efter att ha tagit del av detta dokument ska styrgruppen kunna avgöra om projektet kommer att nå de interna målen. Målen är följande: Internt mål för delprojekt Arbetsprövning: Utvecklat ett standardiserat (dokumenterat och kvalitetssäkrat) arbetssätt för att kunna bedöma vilken typ av insats målgruppen behöver. Arbetssättet ska kunna implementeras i ordinarie verksamhet. Internt mål för delprojekt Arbetsförberedelse: Utvecklat en standardiserad (dokumenterad och kvalitetssäkrad) arbetsförberedande insats för målgruppen. Insatsen ska kunna implementeras i ordinarie verksamhet. Metodutveckling Metodutveckling behöver liksom annan kvalitets- och verksamhetsutveckling utgå från ett cykliskt arbete med att planera utföra studera förbättra. I forskning om olika verktyg och tekniker för kvalitetsarbete kallas detta för förbättringscykeln och den finns som en komponent i ett stort antal kvalitetssystem. I planeringsfasen handlar det om att identifiera ett problem och föreslå en lösning. Projekt Xplore! utgår från en hypotes om vilka insatser som är verksamma för att hantera de problem som projektet har velat lösa. Projektet testar denna hypotes (utförandefas) och bedömer efterhand om de testade metoderna motsvarar förväntningarna. Det arbete som medarbetarna i projektet dagligen utför ingår i testet av hypotesen. Bedömningarna av metoderna sker både som en del i projektets interna SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 42

48 kvalitetssäkringsarbete som beskrivs här och genom de uppföljningar och utvärderingsmoment som följeforskarna bidrar med. Sweco Eurofutures erfarenhet från offentlig verksamhet och ett stort antal ESF-projekt är att det krävs fyra delar för att arbeta med modell- och metodutveckling. Dessa fyra delar är: 1. Tid 2. Systematik 3. Ständiga förbättringar 4. Dokumentation av metoder och modeller I detta PM beskrivs hur ESF-projektet Xplore! arbetar med modell- och metodutveckling med utgångspunkt i de fyra grunderna. Arbetet beskrivs först övergripande. I de följande avsnitten beskrivs utgångspunkter och rutiner för systematiken, arbetet med ständiga förbättringar och hur modeller och metoder dokumenteras. I ett avslutande avsnitt har Sweco Eurofutures samlat sina synpunkter och bedömningar av vad som är kritiska faktorer för projektets modellutveckling och hur projektet kan arbeta vidare. Övergripande beskrivning av modell- och metodutveckling i projekt Xplore! Tiden för arbete med utveckling i projektet är avsatt i de båda delprojekten genom regelbundna månadsmöten. Systematiken i arbetet handlar om att reflektionen struktureras runt ett antal punkter som identifierats som kritiska faktorer i projektets inledande del och efter hand. Projektet har utvecklat ett dokument, en månadsrapport, där information om dessa faktorer fylls i varje månad. I delprojekt Arbetsprövning arbetar medarbetarna också systematisk med utgångspunkt i en processkarta som beskriver verksamheten. I processkartan har ett antal förbättringsområden identifierats och skrivits in. Delprojektet arbetar systematiskt med att utveckla område efter område. Ständiga förbättringar sker genom att medarbetarna i det dagliga och vid månadsmötena identifierar saker som kan förbättras. Vid månadsmötena prioriteras vilka förbättringar som ska genomföras och av vem. Uppföljning sker på nästkommande möte. Dokumentation av framarbetade modeller är ännu inte färdig. Arbetet pågår i delprojekt Arbetsprövning och ska inledas till hösten i delprojekt Arbetsförberedelse. SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 43

49 Tid Varje delprojekt har avsatt tid en gång i månaden för månadsmöten, då samtliga medarbetare deltar. Syftet med dessa möten är att följa upp vad som hänt och att planera framåt. Systematik De systematiska uppföljningarna av hur arbetet framskrider bygger dels på deltagardata, dels på medarbetarnas personliga erfarenheter och reflektioner. Deltagardata sammanställs i ett saldoblad som projektet utvecklade hösten Bladet omfattar ett antal tabeller med månadsstatistik över bl.a. antal nya deltagare, avslutade, de som gjort avbrott, förhållandet mellan antal abonnerade och upptagna platser samt redovisning av medfinansiering och deltagarersättning. Saldobladet utvecklas efterhand för att matcha de uppgifter som medarbetarna behöver för att göra reflektioner vid månadsrapporteringen. Månadsrapporten Vid månadsmötena sker strukturerad reflektion kring ett antal områden. Saldobladet är ett underlag mötena, månadsrapporten är ett annat. Månadsrapporten är uppbyggd i ett antal fördefinierade fält, som till viss del fylls i innan mötet, och kompletteras under mötet då medarbetarna reflekterar kring rapportens områden. I rapporten finns ett antal fält som utgör projektets checklista för att avvikelser uppmärksammas och hanteras. Ett område i rapporten är statistik (kön, ålder, inrikes/utrikesfödd, utbildningsnivå mm). Månadens siffror framkommer i saldobladet. Vid månadsmötet ska medarbetarna reflektera kring utfallet och ange avvikelser, orsaker till dessa och svara på frågan Är vi nöjda eller vill vi förändra och i så fall hur?. Varje medarbetare fyller i vilka aktiviteter som är genomförda både återkommande aktiviteter och tillfälliga. För varje aktivitet tar de ställning till om det förekommit avvikelser från det som planerades, i så fall varför och frågan Är vi nöjda eller vill vi förändra och i så fall hur?. Ett särskilt fält finns även för samverkan med remittenter samt interna och externa kontakter. Motsvarande ställningstaganden om avvikelser finns också här. Fält för kommentarer till arbetet med jämställdhet och tillgänglighet finns också med för att tillse att frågorna lyfts månadsvis. Här har man inledningsvis valt att lämna dem utan mer precisa frågor eller checklistor. SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 44

50 Månadsrapporten avslutas med ett uppsamlande fält där medarbetarna kan sammanfatta de viktigaste frågeställningarna som kommit upp och ta upp förslag på eventuella åtgärder och förändringar av aktiviteter. Indikatorer för måluppfyllelse Projektet har identifierat ett antal indikatorer som utgör en del i den bedömningsgrund som medarbetarna använder i reflektionerna kring månadsuppföljningarna. Relevanta underlag tas upp i saldobladet. En gång i halvåret återkopplar utvärderarna resultat för enkäter och annan uppföljning som också tas upp och analyseras av medarbetarna på månadsmöten. Ständiga förbättringar Xplore! är ett metodutvecklingsprojekt och eftersom utveckling drivs av idéer är ett systematiskt arbete med att identifiera och förverkliga idéer grundläggande för att projektet ska lyckas. Ständiga förbättringar är ett begrepp som kommer från organisationsutvecklingsområdet och ett koncept som är användbart även för metodutvecklingsprojekt. Konceptet bygger på tanken att allting kan göras bättre och det är de medarbetare som genomför verksamheten som också är de som ser var förbättringsmöjligheter finns och som om deras kreativitet uppmuntras kan komma med framgångsrika förslag. Inom ramen för projektet kommer många viktiga förändringar och förbättringar att kunna ske med hjälp av fokus på ständiga förbättringar. Att lyckas med ständiga förbättringar handlar till viss del om en inställning hos projektledning och medarbetare. Sweco Eurofutures bedömer att det inom Projekt Xplore! finns en tydlig sådan inställning i delprojekt Arbetsförberedelse. I delprojekt Arbetsprövning har projektledning arbetat aktivt med att leda förbättringsarbetet. Systematiseringen av förbättringsarbetet sker vid månadsmötena som beskrivits ovan samt i delprojekt Arbetsprövning genom regelbundna workshops för att driva arbetet framåt. SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 45

51 Dokumentation Den dokumentation som projektet kommer att lämna vidare för att möjliggöra implementering kommer att omfatta processkartor, rutinbeskrivningar, mallar (t ex för månadsrapport), checklistor och detta dokument där metodutvecklingsarbetet beskrivs. Bedömning och kritiska faktorer Sweco Eurofutures har tagit del av de båda delprojektens dokumentation och månadsrapporter och även deltagit vid månadsmöten. Underlag för bedömning av måluppfyllelse för de interna målen är även de fallstudier som har genomförts av ett antal deltagare i varje delprojekt. Inledningsvis pekade vi ut fyra delar som behövs för att utveckla metoder. Sweco Eurofutures bedömer att projekt Xplore! arbetar föredömligt när det gäller att avsätta tid till metodutveckling, som var den första av de fyra delarna. När det gäller systematiken i arbetet med ständiga förbättringar bedömer Sweco Eurofutures att projektet håller mycket hög klass, det finns en tydlig och bra ambition. Månadsrapporteringen infördes sommaren 2012 för att systematiskt följa upp och förbättra insatsen. Under våren 2013 har arbetet utvecklats ytterligare så att mallen för månadsrapporten stödjer dokumentationen av arbetet med ständiga förbättringar, vilket höjer arbetet ytterligare. Det är ännu för tidigt att följa upp om systematiken fungerar så att det i efterhand går att följa om förbättringar har identifierats och genomförts i enlighet med förbättringscykeln planera utföra studera förbättra. Goda förutsättningar för detta bedöms finnas. När det gäller annat systematiskt arbete och dokumentation är det vissa skillnader mellan delprojekten. Följeforskarna bedömer att projekt Xplore! delprojekt Arbetsförberedelse har goda förutsättningar att utveckla en standardiserad (dokumenterad och kvalitetssäkrad) arbetsförberedande insats för målgruppen. När det gäller delprojekt Arbetsprövning bedömer utvärderarna att arbetet med att identifiera den unika metoden inte har kommit lika långt. Vi bedömer även att det är mindre tydligt vad som är den unika metoden. Det innebär att även om delprojektet sätter av tid för metodutveckling, projektledning arbetar systematiskt med månadsmöten och workshops, gör förbättringar och dokumenterar, så har det ännu inte blivit tydligt vad som är det standardiserade arbetssättet. Medarbetarna i delprojektet har inte med samma tydlighet som medarbetarna i delprojekt AF kunnat beskriva vad det är de gör. Eftersom delprojektet ska utveckla ett arbetssätt för att bedöma deltagarna är en kritisk faktor att bedömningskriterier finns och används systematiskt. Delprojektet har i sin planering för utvecklingsarbetet tagit med just denna punkt, vilket SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 46

52 är en god början. Sweco Eurofutures fortsätter att följa delprojektets utvecklingsarbete och konstaterar att de remittenter som kontaktats bedömer att det är en bra metod. Systematiken i arbetet bedöms finnas på plats, vilket är en förutsättning för att även delprojekt arbetsprövning kommer att kunna leverera en standardiserad metod. Vidare arbete I den slutliga dokumentationen av projektet kan föreliggande PM tillsammans med processkartor, rutinbeskrivningar, mallar och checklistor sammanställas i en form som har karaktären av en mapp/pärm med olika flikar, så som exemplifieras nedan. I en sådan dokumentation ska det också framgå var ansvaret för att förvalta de olika dokumenten ligger. Med detta avses en precisering av dokumentets giltighet och vem som har mandat att revidera det. Genom att dokumentera metoden på ett sådant sätt underlättas implementeringsarbetet, t ex genom att ansvar förtydligas. SWECO, UTVÄRDERING AV ESF-PROJEKT XPLORE! 47