PROJEKT XPLORE! En analys av projektets målgrupp. Stockholm Charlotte Sävås Nicolaisen

Transkript

1 PROJEKT XPLORE! En analys av projektets målgrupp Stockholm Charlotte Sävås Nicolaisen

2 Innehållsförteckning Inledning... 2 Uppdraget... 2 Metoder... 2 Projektets delprojekt... 3 Teoretiska utgångspunkter... 4 Psykisk ohälsa och annan målgruppsspecifik problematik... 4 Arbetsförmåga och anställningsbarhet... 5 Empowerment... 6 Handläggares förhållningssätt ur ett målgruppsperspektiv... 6 Värdet av insatser ur ett samhällsekonomiskt perspektiv... 7 Resultat... 9 Målgruppen enligt Xplore!... 9 Projektpersonalens reflektioner kring målgruppen Projektpersonalens synpunkter om insatsernas ändamålsenlighet Projektpersonalens synpunkter om insatser och övergångar Jobbtorg Remittenternas bild av målgruppen i Xplore! Analys Anpassning av insatser för personer med psykisk ohälsa Stöd från olika aktörer Ändamålsenliga relaterat målgruppens olika behov? Viss problematik kräver andra åtgärder Sammanfattande slutsatser (22)

3 Inledning Xplore! är ett projekt som genomförs inom Arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad. Projektet har sin grund i Arbetsmarknadsnämndens mål att arbetsföra personer inom socialtjänstens område ska börja arbeta/studera och försörja sig själva. Flera utvecklingsprojekt har påbörjats i staden. Inom projekt Xplore! ryms två delprojekt. Det ena Arbetsförberedelse utgår från Jobbtorg Resurs behov av arbetsförberedande insatser för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden pga. psykisk ohälsa eller annan problematik. Det andra delprojektet Arbetsprövning handlar om att utveckla ett gemensamt sätt att bedöma vilka personer som kan anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Viktiga delar i projektet är att utveckla metoder och arbetssätt. För att få mer kunskap om hur aktiviteter som erbjuds i projektet svarar upp mot deltagarnas behov och förutsättningar har projektet efterfrågat en kartläggning och analys av målgruppens förutsättningar ur detta perspektiv. Uppdraget Swecos uppdrag avser en analys av den målgrupp som projekt Xplore! omfattar i de båda delprojekten, Arbetsförberedelse och Arbetsprövning. För många deltagare är psykisk ohälsa en bidragande orsak till arbetslöshet. En fråga som projektet vill få svar på är vilken typ av psykisk ohälsa det handlar om. En annan fråga projektet ställer sig är för vilka deltagare insatserna i projekt Xplore! är framgångsrika. Enligt uppdraget ska följande frågor belysas i analysen: Metoder Vad säger forskningen om hur deltagare med olika former av psykisk ohälsa bäst får stöd? Vilket stöd finns att erbjuda från olika aktörer? Vilka aktörer och vilka insatser är mest ändamålsenliga relaterat målgruppernas olika behov? Hur relaterar detta till de insatser som erbjuds inom projekt Xplore!? När och för vilken typ av problematik krävs andra åtgärder? Uppdraget har genomförts med olika metoder. Dokumentstudier har genomförts av forskning och andra studier av relevans för målgruppsanalysen. Även tillgänglig statistik kring deltagarna, dvs. målgruppen personer med psykisk ohälsa, har studerats som grund för olika analyser. Uppgifter från dokumentstudien har även varit utgångspunkt vid konstruktion av frågor som ställts i intervjuer med projektpersonalen. Samtliga personer som arbetar med deltagare i projektet har intervjuats. Utöver intervjuer med verksamma i projektet har uppgifter om deltagarna inhämtats från personer som har remitterat deltagare till projektet. En målsättning med detta har varit att få en så fullständig bild som möjligt av målgruppen, men också av det utbud av insatser som finns att erbjuda för projektets 2 (22)

4 målgrupper i ordinarie verksamhet. En annan målsättning har varit att identifiera vilka metoder som bedöms vara mest framgångsrika utifrån deltagarnas olika typer av problematik. Projektets delprojekt Projektet omfattar två delprojekt. Det ena delprojektet - Arbetsförberedelse har sin grund i att Resursverksamheten inom Jobbtorg skulle utöka arbetet med grupper som inte tillhörde jobbtorgens ordinarie målgrupp, personer där psykisk problematik eller ohälsa är de främsta hindren för att de ska komma närmare arbetsmarknaden. I delprojektet får deltagarna under tre månader delta i olika aktiviteter som stärker tankar, beteenden och förmågor i riktning mot deras mål vad gäller arbete. Målet för delprojektet är att öka deltagarnas möjlighet att genomföra nästa insats (t.ex. arbetsträning eller praktik) och på så sätt närma sig arbetsmarknaden. I delprojektet, som har en inriktning på att utveckla kvalitativa förmågor, arbetar två arbetskonsulenter med KBT steg 1 kompetens, en hälsopedagog och en studie- och yrkesvägledare. Det andra delprojektet - Arbetsprövning - har sin grund i att Stockholm stad saknade ett gemensamt sätt att bedöma vilka personer som kan anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Detta leder till att personer med diffusa och/eller komplexa hinder kan hamna i en gråzon mellan olika förvaltningar. Arbetsprövningen sker uteslutande i en snickeriverkstad. Här får deltagarna under åtta veckor prova på att jobba i en riktig arbetsmiljö. Snickeriverkstaden tillverkar bland annat leksaker och möbler för barn. Målet för detta delprojekt är att skaffa tillräcklig kunskap om deltagarens arbetsförutsättningar för att kunna ge rekommendation om nästa insats. I delprojektet som har en praktisk inriktning arbetar två arbetskonsulenter och två arbetsinstruktörer. 3 (22)

5 Teoretiska utgångspunkter Som underlag till målgruppsanalysen har Sweco studerat olika teoretiska frågeställningar som har betydelse för projektets målgrupper. Det handlar framförallt om teorier som berör arbetsförmåga, anställningsbarhet och empowerment dvs. begrepp som på olika sätt påverkar målgruppens möjligheter och vilja att närma sig arbetsmarknaden. Kopplat till de professionellas ansvar har framförallt teorier om projektmedarbetares och remittenters förhållningssätt i mötet med deltagarna studerats. Psykisk ohälsa och annan målgruppsspecifik problematik Ett antal svårigheter påverkar individers möjligheter att komma vidare i egen försörjning. Ofta handlar det om olika former av psykisk ohälsa eller missbruksproblematik. Ibland handlar det om att individer inte har integrerats tillräckligt i det svenska samhället vilket medför att de har otillräckliga kunskaper i svenska. De klarar inte av att kommunicera på en arbetsplats. Begreppet psykisk ohälsa är komplext och kan avse allt från lättare besvär hos individer såsom ängslan, oro, ångest och sömnbesvär till mer allvarliga psykiska hinder, neuropsykiatriska diagnoser och schizofreni. Ibland kan en personlig kris utlösa eller initiera psykisk ohälsa. Tidspress, minskad anställningstrygghet och i vissa fall oro för att hamna i arbetslöshet är andra faktorer som kan bidra till psykisk ohälsa. När personer väl hamnat i långvarig sjukskrivning eller arbetslöshet kan besvären också förstärkas av annat såsom ekonomisk stress, segregation, diskriminering, funktionshinder, alkoholmissbruk eller annat drogberoende. En del av dessa individer saknar tillgång till sociala nätverk. Oavsett skäl för den psykiska ohälsan finns en gemensam utgångspunkt som innebär att det psykiska tillståndet stör individers välbefinnande och påverkar det dagliga livet på ett negativt sätt. En del hamnar i ett långvarigt utanförskap som är svårt att bryta. Många av deltagarna i Xplore! har haft flera av dessa problem. Nationell statistik visar att andelen personer med psykiska besvär ökar. Det gäller alla åldersgrupper, men framförallt bland unga vuxna. Regeringen har sedan år 2012 fattat beslut om stimulansmedel för insatser mot psykisk ohälsa. I samtliga län finns idag en överenskommelse om samverkan beslutat i landstingen och i totalt 276 kommuner. Överenskommelsen avser psykisk ohälsa såväl bland barn och unga som hos vuxna. Inom Handisams kampanj Hjärnkoll 1 framgår att den psykiska ohälsan är omfattande. Tre av fyra medborgare har erfarenhet av psykisk ohälsa, antingen egen eller som närstående. Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. I en undersökning från Hjärnkoll som omfattar 338 chefer framkommer att totalt sju av tio tillfrågade chefer underskattar förekomsten av psykisk ohälsa bland sina medarbetare. Över hälften av cheferna gör dessutom en grov underskattning. De tror att högst tio procent av medarbetarna kan komma att utveckla psykisk ohälsa under hela sitt yrkesliv. I verkligheten utvecklar omkring var fjärde person psykisk ohälsa någon gång i livet. 94 procent av cheferna tycker att det är viktigt med kunskaper och rutiner om hur de ska agera för att stödja medarbetare som utvecklar psykisk ohälsa. Detta kan sättas i (22)

6 relation till att nära hälften av cheferna anser att de saknar kunskap för att kunna agera stödjande. Lika många saknar fungerande rutiner i denna fråga. Mot bakgrund av projekt Xplore! arbetsfokus är detta relevant kunskap att förhålla sig till. Arbetsförmåga och anställningsbarhet Det finns ingen enighet om hur arbetsförmåga ska definieras. Inte heller finns någon enhetlig metod för att bedöma arbetsförmåga. En forskare som har studerat detta mer ingående är Ilmarinen, professor vid Arbetshälsoinstitutet i Finland. 2 Enligt Ilmarinens bestäms arbetsförmåga av komponenterna hälsa, utbildning och kompetens, arbete samt mänskliga resurser. Andra som definierat och beskrivit arbetsförmåga har också urskilt de första tre komponenter som centrala. 3 Däremot är komponenten mänskliga resurser inte lika vanligt förekommande i sammanhang där begreppet arbetsförmåga diskuteras. Denna komponent omfattar förhållandena: värderingar, attityder, motivation och arbetstillfredsställelse. Samtliga dessa komponenter utgör viktiga aspekter kring utsatta målgrupper i utvärderingar som Sweco har genomfört och visar sig ofta ha betydelse för utfallet av ett projekt. Ett annat begrepp som är relevant att beakta som underlag för målgruppsanalysen i Xplore! är anställningsbarhet. Huruvida människor är anställningsbara eller inte diskuteras ofta inom arbetsmarknadspolitiken. 4 En studie som är intressant i sammanhanget är resultat från intervjuer som genomförts i två omgångar, år 2007 och år 2009, av TCO personalchefer på svenska arbetsplatser har vid dessa tillfällen tillfrågats om de är positiva till att anställa olika målgrupper. Resultatet visar, vilket framgår av diagram 1, att andelen personalchefer som är positiva till att anställa olika målgrupper varierar. Sjukskrivna och långtidsarbetslösa personer är de målgrupper som cheferna är minst positiva till att anställa Diagram 1. Chefer som är ganska eller mycket positiva till att anställa olika målgrupper (TCO 8/09) 2 Ilmarinen, T.ex. Johansson, 2007 och Nordenfelt, Berntsson, (22)

7 En studie som ytterligare visar på behovet av att stärka insatser för de som står långt ifrån arbetsmarknaden har genomförts av Dagens samhälle (2012). Studien belyser gruppen utsatta bland de arbetslösa i Arbetsförmedlingens statistik och omfattar samtliga kommuner i riket. Studien visar en variation på mellan 44 procent utsatta arbetslösa i Laxå och 77 procent i Södertälje relaterat till samtliga arbetslösa. Genomsnittet i riket låg på 59 procent. Andelen i gruppen utsatta bland arbetslösa i Stockholm uppgick till 68 procent, dvs. nio procentenheter högre än riksgenomsnittet. Empowerment Ytterligare ett begrepp som är intressant att relatera till vid analys av målgruppen i projekt Xplore! är empowerment. Empowerment kan avse både ett mål och en process. Som mål avser begreppet förhållanden som kontroll, makt, kompetens, självtillit, autonomi osv. Som process handlar empowerment om hur grupper eller individer skapar eller ges möjlighet att ta kontroll och påverka beslut för att uppnå mål. 5 I diskussioner om begreppet empowerment kopplat till arbetsorganisationer, eller som i det här fallet ett arbetsmarknadsinriktat projekt, är det vanligt att såväl ett strukturellt som ett psykologiskt perspektiv framhålls. 6 Strukturell empowerment, ibland benämnt organisatorisk empowerment, baseras på en teori om att strukturell makt och sociala strukturer i organisationer påverkar attityder, beteenden och arbetsresultat hos medarbetare. Detta har inte så stor relevans i denna studie även om det givetvis kan ha en påverkan på projektpersonalens förhållningssätt gentemot deltagarna. I denna målgruppsanalys är det däremot mer relevant att titta närmare på det psykologiska perspektivet av empowerment. Det handlar om ett kognitivt tillstånd, en form av inre motivation som speglar individers inställning och som kommer till uttryck i upplevelse av meningsfullhet, kompetens, val och inflytande. Handläggares förhållningssätt ur ett målgruppsperspektiv Ett hälsofrämjande möte handlar i grunden om ett förhållningssätt. Det handlar om att använda den tid som finns till förfogande för att på olika sätt stärka individer i den situation hon/han befinner sig. Flerårig forskning och erfarenhet bekräftar att viktiga aspekter i mötet mellan klienter och professionella inom hälso- och sjukvård är just att klienten känner att han/hon blir stöttad, tagen på allvar, respekterad och lyssnad på. En väsentlig del av projekt Xplore! sett ur deltagarnas perspektiv handlar om relationer och möten med projektets personal och andra inom stadsdelsförvaltningen, vård och omsorg osv. som tillsammans påverkar målgruppens upplevelse. En utgångspunkt i tankegången om det goda mötet är att deltagaren känner sig delaktig, respekterad och lyssnad på och att detta i nästa steg bidrar till att stärka tron på den egna förmågan. Studier visar att egenskaper som värme och medkänsla har stor betydelse för utfallet. Professionella aktörers förhållningssätt påverkar således individers vilja att förändra sin situation och agera enligt vad som överenskommits. 5 Arneson och Ekberg, Lindahl Öberg, (22)

8 Individers upplevelser har sin grund i många olika faktorer och behöver inte alltid ha en tydlig koppling till det faktiska utfallet. Det beror även på sådant som personens förväntningar på mötet, att personen har fått komma i kontakt med rätt person, förvaltning eller myndighet i ärendet, att mötet har skett vid rätt tidpunkt osv. Själva mötet är alltså betydligt mer mångfacetterat än en träff mellan två eller flera personer. Inom forskningen försöker man på olika sätt att mäta effekterna av möten. Det vanligaste är att forskningen använder resultatmått som kan relateras till hälsa, livskvalitet och rent medicinska resultat. Flera studier som gjorts inom vården visar att klienters tillfredsställelse har starka samband med professionellas förmåga att ge tydlig information, att använda sig av tyst, empatisk kommunikation och att våga samtala om sociala och känslomässiga frågor. Emotionellt stöd från de professionella är viktigt. En studie publicerad i tidskriften The Lancet visar att läkare som tar sig tid, som stöttar och respekterar sina patienter och som involverar patienten i beslut som fattas kring handläggningen, redovisar förbättrade behandlingsresultat. 7 Forskningen kan bidra med kunskap om betydelsen av goda möten, men minst lika viktig är den erfarenhetsbaserade kunskap som medarbetare inom en verksamhet, eller som i detta fall projektmedarbetarna i projekt Xplore! successivt utvecklar. Värdet av insatser ur ett samhällsekonomiskt perspektiv Utifrån ett mer övergripande samhällsperspektiv är socioekonomiska beräkningar av olika åtgärder en intressant aspekt att ta hänsyn till kopplat till analysen av projekt Xplore! s målgrupp. Under de senaste åren har kommuner och myndigheter alltmer intresserat sig för att analysera de socioekonomiska vinsterna av olika åtgärder som sätts in kopplat till individer som är i eller riskerar att hamna i ett utanförskap likt deltagarna i projekt Xplore!. Sweco har med stöd av konsultföretaget payoff AB gjort ett flertal samhällsekonomiska analyser av projekt likande Xplore!. Resultaten är nästintill entydigt positiva och särskilt ur ett kommunekonomiskt perspektiv. Även personer i målgrupper som förefaller stå väldigt långt ifrån arbetsmarknaden visar ofta på positiva resultat. Att olika aktörer, såväl inom myndigheter som i kommuner ges möjlighet att på ett konkret sätt få inblick i hur olika åtgärder kan ge mervärde för individer såväl ekonomiskt som socialt är ofta avgörande för beslut om olika satsningar. En nyligen av Sweco genomförd kunskapssammanställning åt Stockholms läns landsting visar dessutom att arbetsmarknadspolitiska projekt inte enbart gynnar de personer som deltar i åtgärden, dvs. personer som annars riskerar ett långvarigt utanförskap. Det ger ofta även positiva konsekvenser för de berörda personernas familjer och då inte minst barnen. Det förefaller som om utanförskap tenderar att ärvas till nästa generation. I sammanhanget är det också intressant att notera att de ekonomiska vinsterna inte är den enda vinsterna av olika insatser. Ännu mer avgörande är kanske de resultat som de ger för individerna i form av ökad motivation, självkänsla och självförtroende dvs. faktorer som forskning visar är avgörande för att individer ska stärka sin empowerment vilket har en gynnsam påverkan både när det gäller individers arbetsförmåga och deras attraktivitet för en anställning. 7 Blasi, m.fl (22)

9 Flera samhällsekonomiska analyser som Sweco Strategy ansvarat för de senaste åren (t.ex. projekt Sigrid vid Arbetsförmedlingen i Gävle, Ung Kraft vid Arbetsförmedlingen i Sundsvall och projekt Back on Track vid Jämtland länsmuseum i Östersund, samt flera analyser av projekt som genomförs av Samordningsförbundet i Uppsala län) visar alla att de arbetsmarknadsinriktade insatser som gjorts har stort värde för merparten av de enskilda individer som tagit del av dem. Ett resultat som är intressant i sammanhanget är att de positiva effekterna för yngre personer generellt sett är mer positivt än hos äldre när det gäller bilden av hur olika projekt stärker individerna kopplat till begrepp som motivation, självförtroende och meningsfullhet. Detta är aspekter som även kan ha visst värde vid analyser av olika målgruppers möjligheter. 8 (22)

10 Resultat I detta kapitel redovisas resultat som framkommit i intervjuer med delprojektens personal samt i några fall med remittenter till projekt Xplore!. För att se kopplingen till Jobbtorg Resurs redovisas även resultat som Sweco inhämtat om denna verksamhet. Målgruppen enligt Xplore! Projekt Xplore! omfattar deltagare med olika typer av problematik såsom psykisk ohälsa, neuropsykiatriska diagnoser, missbruk av alkohol eller narkotika och svårigheter som en följd av brister i svenska språket. Delprojekt Arbetsförberedelse Insatsen riktar sig till personer där psykisk problematik eller ohälsa utgör det främsta hindret att närma sig arbetsmarknaden. Under projekttiden har målgruppen definierats allt tydligare. Vid projektslut har vissa avgränsningar kunnat göras när det gäller svårare psykisk ohälsa, språkkunskaper och missbruk. Projektet har formulerat riktlinjer för olika typer av svårigheter inom projektet. Medarbetarna påtalar dock att med den aktuella målgruppen är det inte rimligt att ha en riktlinje som alltid ska gälla, utan att det behövs individuella anpassningar. Många deltagare har en kombination av olika svårigheter, t.ex. depression och alkoholmissbruk. Det är vanligt av deltagarna i Arbetsförberedelse har en missbrukshistorik. Det har även visat sig att deltagare haft pågående missbruk under tiden i Xplore! I dessa fall kan personer utifrån en individuell planering hänvisas till behandling för sitt missbruk. I anmälningsblanketten till Xplore! har projektet lagt till en fråga för att underlätta beslut om deltagande: Beskriv användande av alkohol, tabletter och/eller droger. I de fall där problematiken är så pass svår att insatsen inte bedöms vara rätt för att stödja deltagaren i tillräcklig omfattning hänvisas personen till andra insatser. I Xplore! finns även ett antal deltagare som har språkhinder. I några fall har problemen varit så pass stora att Xplore! inte bedömts vara rätt insats. Delprojekt Arbetsförberedelse bygger på individuella samtal vilket medför att det är av stor betydelse att deltagaren kan uttrycka sig på och förstå svenska. Om språksvårigheterna är sådana att de förhindrar ömsesidig förståelse och kommunikation är Arbetsförberedelse därför inte rätt insats. En tredje målgrupp som har identifierats inom delprojekt Arbetsförberedelse är personer med svårare former av psykisk ohälsa. Uppskattningsvis har cirka var fjärde deltagare en så pass svår psykisk ohälsa att andra insatser inom psykiatrin bedöms som lämpligare insats än Xplore!. Det gäller framförallt personer med svår depression och hög suicidrisk, psykoser eller svårare posttraumatiskt stressyndrom. Delprojekt Arbetsprövning Projektet har i sin slutredovisning för delprojekt Arbetsprövning valt att använda deltagardata för 2013 och Under denna period har cirka hälften av de individer som anmälts till insatsen påbörjat den. 204 personer anmäldes och 112 personer startade (55 procent). Av de som påbörjat insatsen avbryter ungefär hälften (53 av (22)

11 under nämnda period). Detta innebär att det är 28 procent av alla som anmäls till insatsen som genomför den. Många som anmälts har inte varit tillräcklig friska för för att delta i Arbetsprövningen. En del av dem har därför återanmälts och genomfört insatsen vid ett senare tillfälle. Vanligt har också varit att det i samband med anmälan eller under introduktionsmötet framkommit ny information som möjliggjort annan insatsplanering. Ett fåtal deltagare har tackat nej till insatsen. Likaså har några anmälda deltagare saknat tillräcklig språkförståelse eller haft sådan fysisk nedsättning, t.ex. grav synskada eller allvarlig balansrubbning, att deltagarsäkerheten inte kunnat garanteras på arbetsplatsen. Slutligen har några saknat stadigvarande boende och några har blivit självförsörjande. Ungefär var fjärde deltagare som har deltagit i insatsen Arbetsprövning har visat sig vara helt arbetsför. För andra har arbete på deltid visat sig vara en möjlighet. Många har dock alltför svår problematik för att vara aktuella för arbete. Nära hälften uppskattas vid tiden för prövningen inte ha varit redo för sysselsättning genom arbete. I dessa fall handlar det ofta om personer med olika kombinationer av fysiska förslitningsskador, kronisk sjukdom och/eller smärtproblematik. Dessa deltagare är samtliga i övre medelåldern. Alla har låg utbildningsnivå i kombination med ett tidigare fysiskt krävande arbete. Många har varit långvarigt sjukskrivna. Inom gruppen som deltagit i delprojekt Arbetsprövning är det vanligt med en komplex problematik med flera olika sorters funktionsnedsättningar. I en del fall har deltagare varit under utredning eller diagnostisering. Ibland handlar det om en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I andra fall handlar problematiken om någon form av smärtsyndrom. I några fall har deltagare haft en pågående beroendeproblematik som försvårat medverkan. Utbildningsmässigt är det stora skillnader i målgruppen som deltagit i Arbetsprövning, allt från ofullständig grundskola till högskoleexamen. Merparten har saknat en utbildning som gått att matcha direkt mot arbetsgivarnas arbetskraftsbehov. Projektpersonalens reflektioner kring målgruppen Delprojekt Arbetsförberedelse Personalen inom delprojekt Arbetsförberedelse framhåller att denna insats riktar sig till deltagare med neuropsykiatrisk problematik och olika typer av psykisk ohälsa såsom ångest och depressioner. Insatsen är mindre anpassad till deltagare som har posttraumatiskt stressyndrom samt svårare personlighetsstörningar såsom exempelvis Schizofreni och psykoser. I dessa fall är det lämpligare att psykiatrin tar vid. Då psykiatrin i många fall saknar tillräckliga resurser är denna övergång dock inte helt enkel att få till. Det är heller inte ovanligt att psykiatrin har olika syn på vad som är en lämplig åtgärd vilket kan ge vissa problem. I Södra Stockholm är det exempelvis vanligare att man tillämpar ett psykodynamiskt synsätt än i norra Stockholm. Det är därmed en kulturell skillnad i hur psykiatrin väljer att agera i de specifika fallen. Projektpersonalen uppskattar att en majoritet av deltagarna i Arbetsförberedelse har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Många deltagare har flera diagnoser såsom neuropsykiatrisk diagnos med tvång eller alkoholmissbruk. Personalen framhåller att de 10 (22)

12 oftast redan vid första samtalet känner av vilken typ av problematik det handlar om. Vid behov kan de rekommendera neuropsykiatrisk utredning. Personalen i delprojekt Arbetsförberedelse uppger att de ser en viktig skillnad i insatsen som genomförs kontinuerligt under en tremånadersperiod jämfört med insatser där man träffar personerna mer sällan. I det senare fallet är det svårare att upptäcka deltagares problematik. Just helhetsperspektivet som tillämpas i Xplore! är en avgörande skillnad för utfallet, menar personalen. Projektpersonalen framhåller att det är särskilt svårt att erbjuda rätt insats till utrikesfödda. De kulturella skillnaderna bidrar till att symtomen i vissa fall är mer diffusa att säkerställa. I bedömningar som gjorts av dessa individer framhålls ofta att dessa individer har en smärtproblematik eller någon form av trauma. Den begränsning personalen ser är att deltagarna behöver ha tillräckliga kunskaper i svenska språket. Enigheten är stor om att det skulle bli alltför svårt att genomföra insatsen med stöd av tolk då den bygger så mycket på samtal. En annan begränsning är personer med pågående missbruksproblematik. Det förekommer att deltagare har ett pågående missbruk. I dessa fall görs bedömningar från fall till fall. När de märker att en person är påverkad så skickas deltagaren hem. Projektpersonalen konstaterar att det ofta finns en koppling mellan missbruket och individernas psykiska ohälsa vilket behöver hanteras. Annat som projektpersonalen uppmärksammat inom Arbetsförberedelse är att det är en skillnad i deltagarnas upplevelse av projektet utifrån deras ålder. De äldre förefaller i högre utsträckning än de unga deltagarna se möjligheter till att förändras som en följd av deltagandet i projektet. Bland unga konstateras att hoppet om en positiv framtid stärks. Förhållningssättet som projektpersonalen tillämpar i Arbetsförberedelse är att de inte släpper taget. Man erbjuder tid och skräddarsyr insatser för varje enskild individ. I sammanhanget betonas att det finns individer där det just nu inte är lämpligt att de ska komma ut i arbete. Det är därför viktigt att anpassa åtgärder utifrån det. Delprojekt Arbetsprövning Projektpersonalen inom delprojekt Arbetsprövning beskriver att målgruppen har en delvis annan problematik än målgruppen för Arbetsförberedelse. Deltagarna har vissa förutsättningar som är gemensamma oavsett problematik. Alla har försörjningsstöd och har varit borta från arbetslivet under en längre period. En del har aldrig någonsin kommit in på arbetsmarknaden. När projektet gjort egna uppföljningar av målgruppen har det visat sig att problematiken varit mer eller mindre densamma hos deltagare som tagits emot även om det inte alltid känts så. Målgruppens behov har på så sätt varit ganska stabilt över tid. Ett problem som uppmärksammats ibland är att deltagarna inte alltid har den problematik som fastställts i tidigare diagnoser. Personalen uppger att diagnoser bör betraktas som tillfälliga redskap eftersom arbete oavsett diagnos kan fungera olika bra för olika personer. Vad som fungerar kan även förändras över tid. Av detta skäl undviker personalen att utgå från tidigare diagnoser och istället agera objektivt utifrån det de möter. 11 (22)

13 Många av deltagarna som påbörjar insatsen har ofta varit arbetslösa under lång tid som en följd av missbruk av alkohol eller narkotika. Det är inte ovanligt att personer i insatsen får återfall även under pågående arbetsprövning. En del avslutar som en följd av detta medan andra återkommer. Enligt personalen finns det egentligen bara en begränsande faktor för deltagande i Arbetsprövning utöver alltför språksvaga personer. Det handlar om säkerhetsaspekten. Personer som har ett gränslöst beteende och som utgör fara antingen för sig själva eller för andra passar inte i insatsen. Då det är mycket maskiner att hantera i snickeriverkstaden är detta en riskfaktor. Det finns även, av samma skäl, en begränsning när det gäller personer med en fysisk funktionsnedsättning som gör det svårt att klara av det praktiska i arbete. Detta är dock individberoende och måste bedömas från fall till fall. Sammantaget konstateras inom Arbetsprövning att deltagarna kan delas in i tre grupper. Den största gruppen är personer med neuropsykiska svårigheter och en period av missbruk före, under och/eller efter Arbetsprövningen. En andra grupp är personer med neuropsykiatrisk problematik men utan missbruk. Och till sist, den tredje gruppen, omfattas av personer med fysiska funktionshinder som fått många behandlingar men som inte är berättigade till sjukersättning. Genom att personalen jobbar i team samtidigt som de har olika kompetenser är det viktigt att de tillsammans försöker göra det mindre besvärligt för deltagarna utifrån deras varierande svårigheter. Här är även bemötandet en viktig faktor. Genom att deltagarna tillverkar saker som ska gå vidare till kunder så är det också viktigt att saker som tillverkas blir bra. Detta ställer krav på delprojektet att erbjuda en bra och balanserad prövning. Projektpersonalens synpunkter om insatsernas ändamålsenlighet Delprojekt Arbetsförberedelse Inom Arbetsförberedelse är förhållningssättet att man skräddarsyr insatser så att deltagarna får det stöd de behöver. Om projektet ska kunna tillgodose deltagarnas behov krävs det ordentliga utredningar mellan projektets personal och övriga relevanta aktörer som verkar kring individerna. Det är viktigt att även betona vikten av trepartssamtal och samarbete för att kunna erbjuda rätt insats. Vare sig det handlar om en praktikplats, studier, aktivitet inom Iris Hadar, Supported Employment eller annat som kan vara relevant utifrån individuella behov är behovet av dialog densamma. Generellt sett krävs mer samverkan än vad som vanligtvis sker mellan Jobbtorg och Arbetsmarknadsförvaltningens insatser. Projektpersonalen uttrycker att det ofta brustit i stödet redan under deltagarnas tid i grundskola och gymnasieskola vilket påverkar deras möjligheter även senare t.ex. i projekt Xplore!. Ett tidigt inkluderande och stödjande förhållningssätt bedöms ha en avgörande betydelse för att motverka psykisk ohälsa och risken att hamna i ett utanförskap. Enigheten är stor om att kunskapen hos skolpersonal om exempelvis neuropsykiatriska funktionshinder många gånger är alldeles för dålig och att individerna av detta skäl inte har fått det stöd de hade behövt för att lyckas. 12 (22)

14 Delprojekt Arbetsprövning Projektpersonalen inom Arbetsprövning framhåller att det är viktigt och värdefullt att kunna erbjuda en mer praktiskt inriktad, men också så pass öppen insats som den som tillhandahålls i snickeriverkstaden. Inom Arbetsprövningen ser personalen ett värde i att analysera deltagarnas möjligheter utifrån uppgifter som framkommer i dialog mellan projektet och respektive deltagare. Personalen upplever att deltagare beskriver hur de i tidigare kontakter med socialtjänsten ofta varit i beroendeställning till sin försörjningsstödshandläggare vilket medfört att de i vissa fall valt att säga rätt saker för att berättigas till ersättning. Inom Arbetsprövningen som är praktiskt inriktat handlar det om att personalen hjälper deltagarna att själva identifiera hur de fungerar i arbetssituationen och i ett nästa steg underlätta för dem att välja en speciell typ av arbete som kan fungera för dem. Personalen ser dessutom ett värde i att kunna erbjuda olika kompetenser hos personalen, både yrkesmän inom snickeri och beteendevetare, som stöd för deltagarna. Genom denna personalsammansättning underlättas möjligheter att få fram en annan typ av information än vad som är vanligt för målgruppen. Vid en fråga om vad som finns att erbjuda målgruppen utanför den insats som bedrivs i projektets verksamhet framhåller personalen att det inte finns så mycket att erbjuda, åtminstone inget som är så praktiskt inriktat. Någon nämner att det tidigare funnits en del insatser inom den psykiatriska vården. Personalen framhåller att det inte är helt självklart vem som ska rekommendera individer till insatsen. Här krävs sannolikt att projektpersonalen är noggrann med att informera om vad de kan erbjuda och att de som remitterar är intresserade av att ta till sig informationen. Frågan är vilken aktör som bäst kan göra denna matchning. Enligt personalen finns det flera aktörer. Det kan ske genom en utredning på Landstinget eller från vägledare vid arbetsförmedlingen, en kommunal arbetsmarknadsenhet eller annan relevant part. En svårighet i att kunna erbjuda den här typen av insats i samverkan är sekretessen. I nuläget är det, enligt projektpersonalen, ofta vattentäta skott mellan olika aktörers möjligheter. Insatsens omfattning i tid, att den sträcker sig under två månader, tycker delprojektets personal är lagom. Målgruppen har ofta varit föremål för olika insatser under en längre period varför det är viktigt att begränsa den här typen av utredande verksamhet så mycket som möjligt. Personalen framhåller att de arbetar tillsammans runt varje deltagare, det finns tid för att göra ett bra jobb och man upplever sig tillsammans ha den kompetens som krävs för att svara upp mot målgruppens behov. Satsningen på konkret produktion, att det som görs är på riktigt, är sannolikt viktigt för att deltagarna ska känna att de gör något som spelar roll, menar personalen. Projektpersonalens synpunkter om insatser och övergångar Delprojekt Arbetsförberedelse Personalen inom delprojekt Arbetsförberedelse framhåller att den målgrupp som insatsen riktar sig till behöver olika aktiviteter och där aktivitetsnivån successivt ökar. Det kan handla om att personalen träffar deltagaren en timme om dagen för olika aktiviteter såsom avspänningsövningar, promenader eller teaterbesök. Kognitiv 13 (22)

15 beteendeterapi har för många visat sig vara särskilt verkningsfullt, men det finns även annat som fungerar. Man hade till exempel tidigare en smärtgrupp som fungerade bra. Personalen i delprojekt Arbetsförberedelse framhåller att det för en del deltagare visat sig vara bra med gruppverksamhet t.ex. med fokus på mindfulness. Gruppverksamhet upplevs ge effekter på så sätt att deltagarna, som i många fall lider av depressioner, väljer att komma vilket inte alltid är så lätt. Bland personer som har social fobi har ungefär en tredjedel deltagit i gruppverksamhet. Annat som framhålls som framgångsrikt är vikten av att träffas ofta. Upplevelsen är att det i många fall är bättre ur målgruppens perspektiv att träffas en kortare stund varje dag jämfört med att träffas en gång i veckan. Täta träffar bidrar till att det blir en bra dialog mellan deltagare. Projektpersonalen upplever också att engagemanget hos deltagarna ökar med en höjd aktivitetsnivå. På en fråga om vad som behöver utvecklas inom Arbetsförberedelse för att kunna svara upp mot projektets målgrupps behov och ge möjlighet till att erbjuda rätt insats utifrån deltagarnas förutsättningar framhåller projektpersonalen att det krävs en större samverkan mellan olika aktörer t.ex. med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, samt med olika förvaltningar i kommunen. Det är också viktigt med ett nära samarbete med psykiatrin. Detta upplevs inte alltid vara lätt att få till. Annat som nämns är behovet av täta kontakter med deltagare och rent allmänt ett mer långsiktigt förhållningssätt. Gruppverksamhet som visat sig fungera bra för vissa deltagare som behöver struktur i tillvaron kan också vara en passande utvecklingsmöjlighet. Rent allmän ser personalen tidsgränsen på tre månader för den här typen av insats som bra, men det behövs tydliga insatser att lämna vidare till i ett nästa steg. Utöver detta nämns Supported Employment som positivt. Det gäller att skräddarsy individuellt anpassade lösningar tillsammans med arbetsgivare kring individer om det ska bli långsiktigt hållbart. Delprojekt Arbetsprövning Lösningen totalt sett är enligt personalen inom delprojekt Arbetsprövning att det sker en väl fungerande matchning mellan deltagare och aktiviteter som passar deras behov och förutsättningar. Ett problem här är otydlighet dels om vilka insatser som finns att tillgå, dels vad som är nästa steg efter en insats. Något som efterfrågas är att remittenter får mer kunskap om vilka insatser staden har tillgång till och hur de motsvarar behoven för individer med olika typer av funktionsnedsättningar. I nuläget upplevs personalomsättningen bland remittenterna vara ett dilemma. Inom försörjningsstöd arbetar många nyutexaminerade socionomer. Ett problem som uttalas kring Arbetsprövningens verksamhet är att det inte finns liknande snickeriverksamhet i det ordinarie arbetslivet. Verksamheten ger på så sätt, oavsett resultatet, inte reella möjligheter inför ett nästa steg. Då den här typen av jobb är nästintill obefintligt på arbetsmarknaden menar en av projektmedarbetarna att det vore bättre om deltagarna kom ut i ett riktigt arbete på en reguljär arbetsplats men med en stödperson som hjälper till på ett individanpassat sätt, t.ex. stöd för att få i gång rutiner på låg nivå som att komma i tid och sköta de praktiska rutinerna som gäller i arbetssituationen. Projektpersonalen framhåller att det är viktigt att man inte släpper de här personerna. De behöver få ett tydligt stöd om det ska fungera i en verklig arbetssituation. Om detta är möjligt och realistiskt att erbjuda är dock något som det uttrycks en tveksamhet till. 14 (22)

16 Jobbtorg I en analys som genomförts av Jobbtorg Stockholm från IFAU 8 som i första hand riktar sig till utrikesfödda vid Jobbtorg framkommer att deltagarna i denna verksamhet till stor del anser sig ha en svag ställning på arbetsmarknaden. Många deltagare framhåller att de aktivt söker arbete, men de uppfattar sig ha små chanser att få ett. Majoriteten av de svarande framför att de är missnöjda med den aktivitet de deltar i på Jobbtorget och många skulle hellre delta i en yrkesinriktad praktik, i utbildning eller svenskundervisning. En slutsats är att framförallt matchningen kunde vara bättre. Även bland deltagare som tror att aktiviteter i Jobbtorg kan hjälpa dem att få ett jobb, framförs att de hellre vill söka arbete med stöd från arbetsförmedlingen eller på egen hand. Deltagare som har tät kontakt med personalen vid Jobbtorgen och vid stadsdelsförvaltningarna är mer positiva till Jobbtorgsverksamheten. Dessa deltagare är också mer positiva än andra kring huruvida Jobbtorget kan hjälpa dem att hitta ett arbete. Ett annat resultat är att många deltagare uppger att de är på Jobbtorgen dagligen och att de hellre är på Jobbtorgen än att helt vara utan sysselsättning utanför hemmet. Kopplat till denna målgruppsanalys är det från IFAUs rapport om Jobbtorg intressant att notera att coacherna vid Jobbtorg upplever att socialsekreterarna brister i bedömningen av deltagarnas individuella behov när det gäller vilka som remitteras till Jobbtorgen. I vissa fall anser de att deltagare som remitteras är svåra att hjälpa mot målet att komma vidare i arbete då de har olika typer av sociala problem. I andra fall sker remittering till Jobbtorgen relativt automatiskt i samband med en försörjningsstödsansökan. Detta strider mot lagstiftningens intentioner om individuella behovsprövningar. Det gör det också svårt för Jobbtorgen med sitt fokus på jobbsökande att kunna hjälpa och stödja deltagare som har behov av mer resurskrävande åtgärder. Statistik som Sweco tagit fram om Jobbtorg Resurs i Stockholm visar att det finns en diskrepans mellan olika professionella aktörer kring hur dessa bedömer olika individers funktionsnedsättning. De flesta på Jobbtorg Resurs har arbetslöshet som försörjningshinder. Det finns även en ganska stor grupp som har sociala skäl och sjukskrivning som försörjningshinder. Endast en liten andel personer med försörjningshinder av sociala skäl eller sjukskrivning deltar i aktiviteter på Jobbtorg. Coacherna på Jobbtorgen bedömer att betydligt fler än de som har en dokumenterad diagnos från tidigare, har någon form av funktionsnedsättning. I tabell 1 framgår att 25 procent av deltagarna med funktionsnedsättning avslutas till egen försörjning (markerat med en ring). Här ingår både deltagare med diagnos sedan tidigare och de som bedömts ha en funktionsnedsättning enligt coacherna. Uppgifter inom parantes i tabellen anger andel deltagare som har gått vidare i egen försörjning bland deltagare med dokumenterad funktionsnedsättning. 8 Dahlberg, M. Mörk, E. Thorén, K. m.fl. Jobbtorg Stockholm resultat från en enkätundersökning, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Rapport 2013:21 15 (22)

17 Tabell 1. Statistik om deltagare i Jobbtorg, Funktionsnedsättning (huvudorsak) Bedömnd funktionsnedsättning Antal personer med dokumenterad funktionsnedsättning Antal personer med funktionsnedsättning enligt Jobbtorgets egen bedömning Totalt antal med funktionsnedsättning Avslutad till egen försörjning/antal Avslutade till egen försörjning i % Återremitterade/ antal Psykisk % (40%) 40 Neuropsykiatrisk % (38%) 24 Fysisk % (41%) 12 Nedsatt syn eller hörsel % (55%) 5 Allergi och astma % (27%) 2 Summa % (40%) 83 Remittenternas bild av målgruppen i Xplore! För att få remittenternas bild av målgruppen i Xplore! har intervjuer genomförts med remittenter, totalt åtta personer. Två av dessa hade remitterat personer till båda insatserna och övriga till antingen Arbetsprövning eller Arbetsförberedelse. Delprojekt Arbetsförberedelse Totalt tre av de intervjuade remittenterna hade remitterat deltagare till delprojekt Arbetsförberedelse. Samtliga är mycket positiva till insatsen. De beskriver att insatsen är anpassad till en målgrupp som har multi-problem och att det ofta finns en psykisk problematik såsom ångest, depression och fobier. Någon framhåller att det är en överrepresentation av män som, utöver psykiska problem eller neuropsykiatriska svårigheter, också har en missbruksproblematik. De intervjuade jämför de insatser som erbjuds i Arbetsförberedelse med Jobbtorg och framför att den största skillnaden är att man i Xplore! erbjuder kognitiv beteendeterapi (KBT) som en del i Arbetsförberedelse vilket bedöms vara värdefullt för målgruppen. En av remittenterna uttrycker att alla mina klienter på Jobbtorg skulle ha nytta av detta, jag skulle ständigt kunna ha tjugo personer i insatsen. På frågan om det finns andra insatser att erbjuda målgruppen är svaret ja från två av remittenterna. Det finns många insatser, men ingen som denna där aktiviteter erbjuds utifrån deltagarnas psykiska och fysiska hälsa ur ett helhetsperspektiv. Remittenterna har haft möjlighet att avropa platser från Manpower, Hälsopartner och andra som har hälsopedagog och gymkort och som erbjuder möjligheter till samtal. I de fall remittenterna har valt bort insatsen i Xplore! har det antingen berott på platsbrist eller att det för vissa har legat geografiskt längre bort än andra alternativa insatser. Det har även varierat över tid vad som funnits att tillgå. Periodvis har det funnits Supported Employment för de som klarar av att ta sig till en arbetsplats regelbundet. Detta passar exempelvis för vissa personer med depression och ångest. Remittenterna nämner också att det händer att folk på egen hand hittar arbetsplatser som accepterar att de arbetstränar t.ex. Myrorna och kyrkan. Remittenterna betonar att om insatser som Arbetsförberedelse ska fungera så kräver det att det finns personal med rätt kompetens och med lång erfarenhet, vilket de anser att man lyckats erbjuda i projektet. 16 (22)

18 Delprojekt Arbetsprövning Enligt remittenterna som remitterat till delprojekt Arbetsprövning har det varit möjligt att skicka dit deltagare med varierande problematik. Remittenterna upplever att medarbetarna inom Arbetsprövningen har varit tydliga med att förmedla att verksamheten är öppen för att ta emot personer med alla möjliga hinder. Allt från missbruk, psykisk ohälsa, kriminell bakgrund till lång frånvaro från arbetsmarknaden av andra skäl såsom smärtproblematik. Utfallet av deltagandet varierar. Ibland har privata hinder försvårat varpå personen uteblivit från insatsen. I andra fall har funktionshindret varit så pass omfattande att det inte har fungerat. En av de intervjuade framför att det framförallt handlat om personer där det funnits en osäkerhet om vad personen klarar av i en arbetssituations olika delar såsom att passa tider, utföra uppgifter och fungera i grupp. En annan menar att det behövs verksamheter där kraven är lite lägre t.ex. när det gäller insatser för personer missbruksproblematik. På en fråga till remittenterna om det finns andra insatser anpassade för målgruppen som står så pass långt från arbetsmarknaden som de deltar inom Arbetsprövningen är remittenterna eniga om att det finns andra vägar. Som exempel nämns folkhögskola, Jobbtorg, Socialförvaltningens egna utredningar och Arbetsförmedlingens olika insatser. Arbetsprövningen i projektet framhålls dock som okomplicerad och lätt för individerna att klara av. En av de intervjuade remittenterna framhåller att det behövs liknande verksamhet som Arbetsprövning. Det behövs en plats som erbjuder en arbetsliknande situation där deltagarna kan delta men där det också finns tillgång till personal med socialpsykiatrisk kompetens och som utifrån detta kan lotsa individerna vidare till rätt nästa insats. 17 (22)

19 Analys I denna avslutande del görs en analys utifrån dokumentation från forskning och andra studier, samt av de synpunkter som lämnats i intervjuer med projektpersonal och remittenter inom ramen för uppdraget. Analysen försöker således att besvara vilka behov av stöd och insatser projektets målgrupper har samt hur de båda delprojekten svarar upp mot de behov som finns. Anpassning av insatser för personer med psykisk ohälsa Det finns enligt forskning som gjorts på området inget entydigt svar på frågan om på vilket sätt deltagare med olika former av psykisk ohälsa bäst får stöd. Mycket är avhängigt den enskildes upplevelse vilket varierar mellan individer men också över tid. Något som särskilt gett positiva effekter i Xplore! är att man i delprojekt Arbetsförberedelse kunnat erbjuda KBT. Detta är något som både projektpersonalen och remittenter påtalat som värdefullt. I delprojekt Arbetsprövning är den största framgångsfaktorn att det finns personal med blandad kompetens, såväl praktisk kunskap i snickeri som beteendevetare som kan ge stöd utifrån deltagarnas problematik. Något som framhålls, inte minst från remittenterna, är att insatsen Arbetsprövning passar nästintill alla individer, även personer med missbruksproblematik. Sweco konstaterar att många hoppat av insatsen tidigt och att utfallet på så sätt inte är särskilt framgångsrikt resultatmässigt. Dock har detta samtidigt inneburit att Arbetsprövningen har haft en sorterande funktion. Att insatsen tillåter för individer att återkomma om de inte inledningsvis lyckats fullfölja insatsen är något som Sweco bedömer positivt, utifrån olika erfarenheter av liknande verksamhet. För de målgrupper som projektet omfattar är just möjligheten att trots misslyckanden erbjudas en ny chans något som kan underlätta en positiv utveckling för individerna i ett mer långsiktigt perspektiv. Många med psykisk ohälsa och som har lång arbetslöshet, sjukdom eller missbruk bakom sig behöver tid för att lyckas vända sin utveckling i en mer positiv riktning. Här handlar det ofta om en process som går två steg framåt och ett bakåt vilket behöver hanteras på ett sätt som inger hopp ur målgruppens perspektiv. I annat fall finns risken att insatsen inte blir så framgångsrik som man eftersträvat. Stöd från olika aktörer I många av de olika projekt som Sweco kommit i kontakt med framkommer att det ofta finns olika insatser att erbjuda, men att kännedomen om dem bland ansvariga handläggare/remittenter är låg. I stället för att välja den mest lämpliga insatsen sett ur individens perspektiv hänvisar handläggarna individerna till insatser de känner till sedan tidigare och som man har erfarenhet av. Detta leder ibland till att det brister i den individuella anpassningen utifrån olika målgruppers behov. En svårighet är också att det finns strukturella faktorer som påverkar dels vilka anordnare som upphandlats där vissa är bättre än andra, dels hur olika förvaltningar och myndigheter samt landstinget kan samverka utifrån sina olika uppdrag. Ofta är sekretess ett hinder. I det fall som beskrivs av personalen inom Arbetsprövning har personalomsättningen bland remittenterna i viss mån varit en svårighet. Kännedomen om Xplore! som ett alternativ har hos vissa 18 (22)

20 framhållits som otillräcklig. Sweco menar utifrån detta att det kontinuerligt finns ett behov av att informera om de olika insatser som är möjliga att remittera till. I sammanhanget är det också viktigt att tydliggöra såväl innehåll i insatserna som krav på individerna. De intervjuade remittenterna erbjuder inte alltid bästa insatsen utifrån deltagarnas perspektiv. En nämner att denne oavsett innehåll ibland väljer sådant som ligger geografiskt närmare oavsett individens behov. En annan nämner att det tidigare funnits insatser av liknande karaktär inom psykiatrin, men att detta inte längre är fallet, varför Xplore! varit ett intressant alternativ. Utifrån remittenternas utsagor gör Sweco bedömningen att det krävs mer samverkan kring informationsöverföring om olika insatser som finns att erbjuda relaterat individers behov för att det ska bli möjligt att på bästa sätt svara upp mot de individuella behov som finns hos målgruppen. Ändamålsenliga relaterat målgruppens olika behov? I målgruppsanalysen framkommer att det för delprojekt Arbetsförberedelse finns vissa begränsningar kring vilka individer insatsen passar för. Det framhålls t.ex. som svårt att ge stöd till personer som inte talar svenska då mycket av insatserna bygger på samtal. Att erbjuda tolk i detta sammanhang är sällan en bra lösning. Inte heller när det gäller svårare psykiatriska diagnoser är insatsen rätt utifrån målgruppens perspektiv, enligt projektpersonalen. I dessa fall krävs andra mer behandlande insatser. Något som däremot visat sig vara särskilt positivt för deltagare i Arbetsförberedelse är de individstärkande aktiviteterna i form av mindfulness och KBT. Detta är aktiviteter som normalt inte ryms i ordinarie utbud, men som utifrån erfarenhet och resultat som framkommit i projektet borde kunna utnyttjas mer. En annan metod som Sweco kommit i kontakt med i andra sammanhang och som på liknande sätt visat på goda effekter för den typ av målgrupper som projekt Xplore! omfattar är medicinsk yoga. Samtliga dessa insatser har som målsättning att stärka individerna, något som ofta visat sig vara framgångsrikt för den målgrupp som Xplore! riktar sig till. Då individstärkande insatser är svåra att få till stånd inom Arbetsförmedlingens uppdrag är det kommunala initiativ som Xplore! erbjuder av stort värde enligt Swecos bedömning. Att hitta möjligheter till långsiktighet kring denna typ av insats i stadsdelförvaltningarnas och stadens ordinarie verksamhet kan sannolikt stärka möjligheter för de målgrupper som Xplore! omfattar. Delprojekt Arbetsprövning har ett mer öppet förhållningssätt där det egentligen endast finns en begränsning, att deltagaren utgör en risk för skada antingen för sig själv eller för andra. Det öppna förhållningssättet bedömer Sweco som positivt sett ur målgruppens perspektiv. Det kan samtidigt ifrågasättas om insatsen är lämplig då projektet vet att deltagarens hinder består i t.ex. en missbruksproblematik. Ett dilemma är också att aktiviteterna som erbjuds i snickeriverkstaden inom Arbetsprövning inte är gångbara i ett ordinarie yrkesliv och på så sätt inte är långsiktigt hållbart. Detta är samtidigt motsägelsefullt, enligt Swecos bedömning, då arbetsprövningen i sig kan leda till andra möjligheter. Att många deltagare avslutar insatsen inom Arbetsprövning i förtid medför att den inte fullt tjänar sitt syfte, dvs. att pröva individer och ge rekommendation om nästa insats. Samtidigt kan konstateras att det för andra individer som har behov av denna typ av mer praktiskt inriktade aktivitet, är en efterfrågad insats. Det är på så sätt snarast resultatet av vad som skall uppnås med insatsen som är problemet. Utifrån delprojektets uttalade 19 (22)