RAPPORT Zakrisdal, Karlstads kommun Provtagning av sediment i Grundviksbäcken

Transkript

1 RAPPORT Zakrisdal, Karlstads kommun Provtagning av sediment i Grundviksbäcken Upprättad av: Erik Wikström Granskad av: Arnulf Hedenvind

2 RAPPORT Zakrisdal, Karlstads kommun Provtagning av sediment i Grundviksbäcken Kund Karlstads kommun Teknik- och fastighetsförvaltningen Samhällsbyggnadsavdelningen Konsult WSP Samhällsbyggnad VA Energi, Mark och Miljö Box 117 SE Karlstad Besök: Lagergrens gata 8 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Uppdragsansvarig: Erik Wikström (17)

3 Innehåll 1 INLEDNING UPPDRAG BAKGRUND OCH SYFTE OMFATTNING OMRÅDESBESKRIVNING GRUNDVIKSBÄCKEN NÄRLIGGANDE VERKSAMHETER BELASTNING PROVTAGNING METODIK FÄLTUPPGIFTER ANALYSER ANALYSOMFATTNING ANALYSRESULTAT JÄMFÖRVÄRDEN Lokala jämförvärden Generella jämförvärden UTVÄRDERING SLUTSATS DISKUSSION REKOMMENDATIONER...17 BILAGOR Bilaga 1: Bilder. Provtagningspunkternas placering i Grundviksbäcken. Bilaga 2: Analysomfattning. Bilaga 3: Analysrapport från provtagningspunkt Uppströms (Zakrisdal 1 A&B). Bilaga 4: Analysrapport från provtagningspunkt Utsläppspunkten (Zakrisdal 2 A&B). Bilaga 5: Analysrapport från provtagningspunkt Nedströms 1 (Zakrisdal 3 A&B). Bilaga 6: Analysrapport från provtagningspunkt Nedströms 2 (Zakrisdal 4 A&B). Bilaga 7: Analysrapport från provtagningspunkt Nedströms 3 (Zakrisdal 5 A&B) (17)

4 1 Inledning 1.1 Uppdrag WSP Samhällsbyggnad i Karlstad har utfört provtagning av sediment i Grundviksbäcken på uppdrag av Karlstad kommuns Teknik- och fastighetsförvaltning. Proverna hr därefter analyserats av Analycen i Linköping. 1.2 Bakgrund och syfte För närvarande pågår ett planarbete med framtagande av fördjupad översiktsplan för området Västkust i Karlstad, vilket bland annat omfattar Zakrisdalsområdet och området i anslutning till Grundviksbäcken. Området Västkusts dagvattenhantering avses att hanteras separat från övrigt spillvatten och omhändertas lokalt. Grundviksbäcken nämns som en tänkbar recipient för dagvatten från tillkommande områden. Eftersom Grundviksbäcken har belastats med processvatten från industriell verksamhet under relativt lång tid finns en farhåga att sediment i bäcken kan vara förorenat. Tillförsel av dagvatten till Grundviksbäcken kan medföra att sedimentets rörlighet ökar och att ackumulerat förorenat sediment transporteras till Grundviken. Syftet med denna undersökning är att fastställa om Grundviksbäckens sediment är förorenade. 1.3 Omfattning Utredningen omfattar provtagning av sediment i fem provtagningspunkter med placering enligt förslag från Karlstads kommun. Provtagningen omfattar samlingsprov av det övre sedimentet från 0 till ca 1 dm. Då ingen undersökning av eventuella tidigare utsläpp av förorenad dag- eller processvatten från närliggande industriområde har utförts, analyseras sedimentproverna med screeningsanalyser för att ringa in vilka föroreningar som finns. 2 Områdesbeskrivning 2.1 Grundviksbäcken Grundviksbäcken rinner från Ullebergsleden och vidare mot sydväst, för att slutligen mynna i Grundviken i Kattfjorden. Lokaliseringen redovisas i figur 1. Bäcken avvattnar delar av Gräsdalen och området mellan Bergvik och Zakrisdal (17)

5 Figur 1. Lokaliseringen av Grundviksbäcken. Bäcken rinner i huvudsak i område som utgörs av tidigare brukad odlingsmark. Området underlagras i huvudsak av lera enligt SGU:s jordartskarta. 2.2 Närliggande verksamheter På bäcken södra sida ligger Zakrisdals Företagscentrum inklusive Zakrisdalsverkens AB. Norr om bäcken ligger ett externt handelsområde (Bergvik). Zakrisdals Företagscentrum utgjordes ursprungligen av en ammunitionsfabrik som anlades på Zakrisdal under andra världskriget. Verksamheten utgjordes framför allt av sprängmedelstillverkning, mekanisk bearbetning av metall och ytbehandling. Under 1994 lades verksamheten på ammunitionsfabriken ner och delar av denna flyttades till Karlskoga. Området fungerar numera som ett företagscenter med ett hundratal hyresgäster med högst varierande verksamhet. Det inhägnade området som utgör Zakrisdals Företagscentrum omfattar totalt 60 ha med ca 75 fastigheter. Befintliga verksamheter på Zakrisdal som har tillstånd enligt miljöskyddslagen omfattar mekanisk bearbetning, ytbehandling och gummivarufabrik. 2.3 Belastning Grundviksbäcken belastas bl.a. av renat processvatten från Zakrisdalsverkens AB via en oljeavskiljare. Zakrisdalsverkens AB är en mekanisk verkstad med legouppdrag inom svarvning, skärande- och fleroperationsbearbetning samt plastisk bearbetning såsom djupdragning och kallflytpressning. Ytterligare information om belastning av processvatten och dagvatten till Grundviksbäcken saknas och har inte utretts inom ramen för detta arbete (17)

6 3 Provtagning 3.1 Metodik Sedimentprovtagningen utfördes och av Erik Wikström på WSP Samhällsbyggnad. Prover togs från 5 st provtagningspunkter enligt förslag från Karlstads kommuns Teknik- och fastighetsförvaltning. Provtagningspunkternas läge redovisas i figur 2. Figur 2. Provtagningspunkter placering längs Grundviksbäcken. Provtagningen utfördes med rörprovtagare med vilken två samlingsprov som var och en bestod av 4-6 delprov togs från varje provtagningspunkt. Varje delprov omfattade provtagning av det översta sedimentet från 0 till 1 dm. De två samlingsproven från respektive provtagningspunkt blandades av anlitat laboratorium innan analys, och hanterades därefter som ett samlingsprov från respektive provtagningsplats. 3.2 Fältuppgifter Sedimentet i bäcken utgjordes vid provtagningstillfället av 3-7 cm grövre brunfärgat löst material som till stor del utgjordes av sand och organiskt material. Under det översta skiktet fanns en tydlig övergång till ett gråfärgat finare material med stort inslag av silt eller lera. Detta material underlagrades därefter av en fast lera. Se figur (17)

7 3-7 cm Sand/organiskt material 5-10 cm Finkorningt material (lera) Fast lera Figur 3. Illustration över sammansättningen av sedimentet i Grundviksbäcken. Provtagningspunkten Uppströms (även benämnt Zakrisdal 1 A&B) ligger uppströms utsläppspunkt av renat processvatten från Zakrisdalsverkens AB. Sedimentpropparna utgjordes av ca 7 cm sand/organiskt material och därunder finkornigt material med stort inslag av lera. Provtagningspunkten Utsläppspunkten (även benämnt Zakrisdal 2 A&B) ligger ca 5 meter nedströms utsläppspunkt av renat processvatten från Zakrisdalsverkens AB. Sedimentpropparna utgjordes av ca 4 cm sand och därunder finkornigt material. Rörprovtagaren nådde inte ner till fast lera vilket medförda svårigheter att kunna få upp sedimentproppar och därigenom använda rörprovtagaren. Det vacuum som skapades i provtagarens rör var inte tillräckligt för att lyfta sedimentproppen ur vattnet. Samlingsprov A togs med rörprovtagaren och samlingsprov B togs med hjälp av en mindre spade. Vid provtagningen syntes spår av oljefilm eller något liknande på vattenytan. Provtagningspunkten Nedströms 1 (även benämnt Zakrisdal 3 A&B) ligger uppströms (delprov A) respektive nedströms en damm (delprov B). Sedimentpropparna nedströms dammen bestod av stor andel löst sediment med vad som bedöms vara sand och ofullständigt nedbrutet organiskt material. Därunder fanns gråfärgat finkornigare material. Sedimentpropparna uppströms dammen bestod av ca 3-5 cm sand/organiskt material och därunder finkornigt material. Provtagningspunkten Nedströms 2 (även benämnt Zakrisdal 4 A&B) ligger i anslutning till ett öppet område som utgörs av jordbruksmark. Sedimentpropparna bestod av ca 5 cm sand/organiskt material och därunder finkornigt material. Provtagningspunkten Nedströms 3 (även benämnt Zakrisdal 5 A&B) ligger där bäcken rinner ut i Grundviken ca meter uppströms den korsande kraftledningen. Sedimentpropparna bestod av ca 3 cm sand/organiskt material och därunder finkornigt material. Fotografier av respektive provtagningsplats redovisas i bilaga (17)

8 4 Analyser 4.1 Analysomfattning Samtliga samlingsprover analyserades av det ackrediterade laboratoriet AnalyCen 1 med avseende på: Flyktiga kolväten Bekämpningsmedel Klorfenoler Metaller Alifater PCB Nitroföreningar Klorerade föreningar Ftalater PAH-16 Fullständig redovisning av analyserade parametrar redovisas i bilaga Analysresultat De parametrar som överstigit rapporteringsgränsen i sedimentprov från minst en provtagningspunkt redovisas i tabell 1. Analysresultat (mg/kg TS) Ämnen Flyktiga kolväten Uppströms Tabell 1. Ämnen som överstigit rapporteringsgränsen i sediment från minst en provtagningspunkt. Utsläppspunkten Nedströms 1 Nedströms 2 Nedströms 3 1,1,2-Trikloreten <0,005 <0,005 0,013 <0,005 0,0081 Tetrakloreten <0,005 <0,005 <0,005 0,011 <0,005 Propylbensen <0,005 0,062 <0,005 <0,005 <0,005 Toluen <0,005 1,2 0,031 0,015 0,0081 trans-1,2-dikloreten <0,005 <0,005 0,026 <0,005 <0,005 Alifater Alifater <C12-C16 <10 <10 8,1 <10 <10 Alifater <C16-C Ftalater Bensylbutylftalat <0,10 <0,10 0,33 <0,10 <0,10 1 AnalyCen är ackrediterade av SWEDAC (ackrediteringsnummer 1125) (17)

9 Bis(2-etylhexyl)ftalat <0,1 3 9,3 <0,1 <0,1 PAH-16 Krysen <0,10 <0,10 0,12 <0,10 <0,10 Benzo(a)pyren <0,10 <0,10 0,1 <0,10 <0,10 Metaller Silver, Ag <1,8 <1,8 8,3 <1,8 <1,8 Aluminium, Al Kobolt, Co 9,4 9, ,8 Krom, Cr Koppar, Cu Kvicksilver, Hg <0,05 0,12 0,12 0,063 <0,05 Nickel, Ni ,2 Bly, Pb Tenn, Sn 0,69 0,84 1,2 0,81 0,45 Vanadin, V Zink, Zn Kompletta analysresultat för samtliga provtagningspunkter redovisas i bilaga Jämförvärden Lokala jämförvärden Uppmätta maxhalter av ämnen som överstigit rapporteringsgränsen har utvärderats mot lokalt jämförvärde i form av halt i provtagningspunkten Uppströms. Se tabell 2. Tabell 2. Ämnen som överstigit rapporteringsgränsen har utvärderats med avseende på maxhalt, som jämförts med lokalt jämförvärde i form av halt i provtagningspunkten Uppströms. Halter i provtagningspunkten Uppströms som understigit en har vid beräkningen av jämförelsekvot antagits uppgå till halva rapporteringsgränsen. Bedömning av avvikelse från lokalt jämförvärde har utförts enligt Naturvårdsverkets rapport 4918 Metodik för inventering av förorenade områden. Ämnen Flyktiga kolväten Analysresultat (mg/kg TS) Uppströms Maxhalt nedströms Kvot (Maxhalt/ Uppströms) Bedömning av avvikelse från lokalt jämförvärde 1,1,2-Trikloreten <0,005 0,013 5,2 Stor påverkan av punktkälla Tetrakloreten <0,005 0,011 4,4 Trolig påverkan av punktkälla Propylbensen <0,005 0,062 24,8 Stor påverkan av punktkälla Toluen <0,005 1,2 480,0 Mycket stor påverkan av punktkälla trans-1,2-dikloreten <0,005 0,026 10,4 Stor påverkan av punktkälla Alifater Alifater <C12-C16 <10 8,1 1,6 Trolig påverkan av punktkälla Alifater <C16-C ,7 Stor påverkan av punktkälla (17)

10 Ftalater Bensylbutylftalat <0,10 0,33 6,6 Stor påverkan av punktkälla Bis(2-etylhexyl)ftalat <0,1 9,3 186,0 Mycket stor påverkan av punktkälla PAH-16 Krysen <0,10 0,12 2,4 Trolig påverkan av punktkälla Benzo(a)pyren <0,10 0,1 2,0 Trolig påverkan av punktkälla Metaller Silver, Ag <1,8 8,3 9,2 Stor påverkan av punktkälla Aluminium, Al ,3 Trolig påverkan av punktkälla Kobolt, Co 9,4 13 1,4 Trolig påverkan av punktkälla Krom, Cr ,5 Trolig påverkan av punktkälla Koppar, Cu ,0 Stor påverkan av punktkälla Kvicksilver, Hg <0,05 0,12 4,8 Trolig påverkan av punktkälla Nickel, Ni ,1 Trolig påverkan av punktkälla Bly, Pb ,4 Stor påverkan av punktkälla Tenn, Sn 0,69 1,2 1,7 Trolig påverkan av punktkälla Vanadin, V ,1 Trolig påverkan av punktkälla Zink, Zn ,2 Trolig påverkan av punktkälla Generella jämförvärden Uppmätta halter av parametrar som överstigit rapporteringsgränsen har utvärderats mot befintliga generella riktvärden/jämförvärden i den mån sådana finns framtagna. I första hand har befintliga svenska riktvärden används. Härutöver har resultaten jämförts mot såväl kanadensiska som holländska riktvärden. Utvärdering av metaller har gjorts utifrån: Naturvårdsverkets rapport Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Sjöar och vattendrag. Uppmätta halter har värderats mot undre gräns för Måttligt hög halt respektive Hög halt. Canadian Environmental Quality Guidelines, dec Redovisat riktvärde utgörs av Interim sediment quality guideline (ISOG) (17)

11 Tabell 3. Analysresultat för metaller i provtagningspunkten Uppströms respektive maxvärde i Utsläppspunkten eller provtagningspunkterna nedströms denna. Härutöver redovisas jämförvärden för metaller i sediment i den mån lämpliga sådana finns tillgängliga. Analysresultat (mg/kg TS) Jämförvärden (mg/kg TS) Ämnen Uppströms Maxhalt nedströms Måttligt Bakgrundshalt 2 Hög halt2 hög halt 3 ISOG4 Silver, Ag <1,8 8, Aluminium, Al Kobolt, Co 9, Krom, Cr ,3 Koppar, Cu ,7 Kvicksilver, Hg <0,05 0,12 0,3 1,0 0,16 0,17 Nickel, Ni Bly, Pb Tenn, Sn 0,69 1, Vanadin, V Zink, Zn Utvärdering av flyktiga kolväten såsom Toluen och Tetrakloreten har gjorts enligt holländskt gränsvärde för volatila föreningar i sediment (Van de Plassche och Bockting, 1993). Tabell 4. Analysresultat för flyktiga kolväten i provtagningspunkten Uppströms respektive maxvärde i Utsläppspunkten eller provtagningspunkterna nedströms denna. Härutöver redovisas jämförvärden för dessa ämnen i sediment i den mån lämpliga sådana finns tillgängliga. Ämnen Analysresultat (mg/kg TS) Jämförvärden (mg/kg TS) Uppströms Maxhalt Van de Plassche och Bockting 5 1,1,2-Trikloreten <0,005 0,013 - Tetrakloreten <0,005 0,011 4 Propylbensen <0,005 0,062 - Toluen <0,005 1,2 4,2 2 Naturvårdsverkets rapport Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Undre gräns för tillståndet Måttligt höga halter redovisas i kolumnen. 3 Naturvårdsverkets rapport Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundshalter utgör normala halter i sjöar i södra Sverige som inte är påverkade av lokala källor. 4 Canadian Environmental Quality Guidelines, dec Redovisat jämförvärde utgörs av Interim sediment quality guideline (ISOG). 5 Crommentuijn m.fl. (2000); Maximum permissable and negligible concentrations for some organic substances and pesticides. Journal of Environmental Management, 58: (17)

12 trans-1,2-dikloreten <0,005 0,026 - Utvärdering av PAH har gjorts mot: Undre gräns för tillståndet Hög halt enligt NV rapport Bedömningsgrunder för kust och hav. Interim sediment quality guideline (ISOG) enligt Canadian Environmental Quality Guidelines, dec Tabell 5. Analysresultat för PAH-16 i provtagningspunkten Uppströms respektive maxvärde i Utsläppspunkten eller provtagningspunkterna nedströms denna. Härutöver redovisas jämförvärden för dessa ämnen i sediment i den mån lämpliga sådana finns tillgängliga. Ämnen Analysresultat (mg/kg TS) Jämförvärden (mg/kg TS) Uppströms Maxhalt Hög halt 6 ISOG 7 Krysen <0,10 0,12 0,050 0,057 Benzo(a)pyren <0,10 0,1 0,060 0,032 Övriga ämnen har inte utvärderas mot något generellt rikt- eller jämförvärde då lämpligt värde för sediment saknas. 5 Utvärdering Det ytliga sedimentet (0-1 dm) i delar av Grundviksbäcken har en förhöjd halt av metaller 8, alifatiska ämnen 9, flyktiga kolväten 10 och ftalater 11 jämfört med lokalt jämförvärde i form av analyserade halter i sediment från provtagningspunkten Uppströms. Härutöver har även en ökad halt av PAH-16 (krysen och benzo(a)pyren) identifierats i provtagningspunkten Nedströms 1. Generellt var halterna av de påvisade ämnena högst i provtagningspunkten Utsläppspunkten eller Nedströms 1 och lägst i provtagningspunkterna Uppströms och Nedströms 3. De högsta halterna av samtliga analyserade metaller samt de flesta andra påvisade ämnena i sedimentet har uppmätts i Utsläppspunkten eller Ned- 6 Naturvårdsverkets rapport Bedömningsgrunder för kust och hav. Undre gräns för tillståndet Hög halt redovisas i kolumnen. 7 Canadian Environmental Quality Guidelines, dec Redovisat riktvärde utgörs av Interim sediment quality guideline (ISOG). 8 Silver, koppar och bly uppvisar avvikelse från lokalt jämförvärde som enligt Naturvårdsverkets rapport 4918 motsvarar Stor påverkan av punktkälla. 9 Alifatiska ämnen (<C16-C35) uppvisar avvikelse från lokalt jämförvärde som enligt Naturvårdsverkets rapport 4918 motsvarar Stor påverkan av punktkälla. 10 Propylbensen, toluen och trans-1,2-dikloreten uppvisar avvikelse från lokalt jämförvärde som enligt Naturvårdsverkets rapport 4918 motsvarar Stor respektive Mycket stor påverkan av punktkälla. 11 Bensylbutylftalat och bis(2-etylhexyl)ftalat uppvisar avvikelse från lokalt jämförvärde som enligt Naturvårdsverkets rapport 4918 motsvarar Stor respektive Mycket stor påverkan av punktkälla (17)

13 ströms 1. Detta indikerar en påverkan av förorenade ämnen på bäcken nedströms provtagningspunkten Uppströms. Halten av krom, koppar och bly har utvärderats mot generella jämförvärden i enlighet med Naturvårdsverkets bedömning av tillstånd avseende metaller i sediment. Halten krom uppgår till Måttligt hög halt i sediment från tre st provtagningspunkter (Utsläppspunkten och Nedströms 1 respektive 2). Se figur 4. Halten koppar uppgår till Hög halt i två provtagningspunkter (Utsläppspunkten och Nedströms 1) samt Måttligt hög halt i provtagningspunkten Nedströms 2. Se figur 5. Halten bly uppgår till Måttligt hög halt i provtagningspunkten Nedströms 1. Se figur 6. Krom, Cr mg/kg TS Cr Måttligt hög halt Hög halt 20 0 Uppströms Utsläppspunkt Nedströms 1 Nedströms 2 Nedströms 3 Provtagningspunkt Figur 4. Halten krom i förhållande till rapporteringsgräns samt undre gräns för Måttlig hög halt och Hög halt enligt Naturvårdsverkets rapport Mätosäkerheten i analyserna redovisas i form av Y-felstaplar (17)

14 Koppar, Cu mg/kg TS Cu Måttligt hög halt Hög halt 50 0 Uppströms Utsläppspunkt Nedströms 1 Nedströms 2 Nedströms 3 Provtagningspunkt Figur 5. Halten koppar i förhållande till rapporteringsgräns samt undre gräns för Måttlig hög halt och Hög halt enligt Naturvårdsverkets rapport Mätosäkerheten i analyserna redovisas i form av Y-felstaplar. Bly, Pb mg/kg TS Pb Måttligt hög halt 50 0 Uppströms Utsläppspunkt Nedströms 1 Nedströms 2 Nedströms 3 Provtagningspunkt Figur 6. Halten bly i förhållande till rapporteringsgräns samt undre gräns för Måttlig hög halt enligt Naturvårdsverkets rapport Mätosäkerheten i analyserna redovisas i form av Y-felstaplar. Lämpliga generella jämförelsevärden för alifatiska ämnen och ftalater i sediment saknas. Halten alifatiska ämnen (<C16-C35) uppvisar en tydlig ökning nedströms provtagningspunkten Uppströms. Halten avklingar därefter till provtagningspunkterna Nedströms 2 och 3. Se figur 7. Övriga alifatiska ämnen understiger rapporteringsgränsen. Halten ftalater i form av bis(2-etylhexyl)ftalat uppvisar markant högre halter i provtagningspunkterna Utsläppspunkten och Nedströms 1 än i provtagningspunkten (17)

15 Uppströms. Se figur 8. Bensylbutylftalat uppvisar ett toppvärde i provtagningspunkten Nedströms 1, och för övrigt halter som understiger rapporteringsgränsen. Alifater <C16-C mg/kg TS Alifater <C16-C Uppströms Utsläppspunkt Nedströms 1 Nedströms 2 Nedströms 3 Provtagningspunkt Figur 7. Halten alifatiska ämnen (<C16-C35) ökar nedströms provtagningspunkten Uppströms, för att därefter avklinga. Mätosäkerheten i analyserna redovisas i form av Y- felstaplar. Bis(2-etylhexyl)ftalat mg/kg TS Bis(2-etylhexyl)ftalat 0 Uppströms Utsläppspunkt Nedströms 1 Nedströms 2 Provtagningspunkt Nedströms 3 Figur 8. Halten bis(2-etylhexyl)ftalat ökar nedströms provtagningspunkten Uppströms, för att därefter avklinga till att understiga rapporteringsgränsen. Mätosäkerheten i analyserna redovisas i form av Y-felstaplar. Halten toluen uppvisar en tydlig ökning i provtagningspunkten Uppströms, varefter halten avklingar. Se figur 8. Propylbensen och trans-1,2-dikloreten uppvisar toppvärden i provtagningspunkten Utsläppspunkten respektive Nedströms 1, och för övrigt halter som understiger rapporteringsgränsen. 1,1,2-trikloreten uppvisar värden som överstiger rapporteringsgränsen i provtagningspunkterna Nedströms 1 och (17)

16 Toluen 10 mg/kg TS 1 0,1 0,01 Toluen Gränsvärde, Van de Plassche m.fl ,001 Uppströms Utsläppspunkt Nedströms 1 Nedströms 2 Nedströms 3 Provtagningspunkt Figur 8. Halten toluen ökar i provtagningspunkten Utsläppspunkten för att därefter avklinga. Mätosäkerheten i analyserna redovisas i form av Y-felstaplar. 6 Slutsats Grundviksbäckens ytliga sediment (0-1 dm) efter provtagningspunkten Uppströms bedöms vara påverkade av förorenande ämnen. De utförda analyserna indikerar stor eller mycket stor påverkan av punktkälla för följande ämnen: Flyktiga kolväten i form av propylbensen, toluen och trans-1,2-dikloreten. Alifater <C16-C35 Ftalater i form av bensylbutylftalat och bis(2-etylhexyl)ftalat. Metaller i form av silver, koppar och bly. Metaller i form av krom och bly uppgår till Måttligt hög halt enligt Naturvårdsverkets generella jämförelsevärden (rapport 4913). Koppar uppgår till Hög halt. Sedimentet bör med anledning av detta betraktas som förorenat. Huruvida dessa föroreningar är fastlagda i rörliga eller orörliga sediment har inte fastställts. 7 Diskussion Föroreningar i sediment kan utgöra en hälsorisk för människor som kommer i kontakt med sedimenten, men är huvudsakligen en miljörisk genom den påverkan de förorenade sedimenten har på vattenmiljön samt på grund av den spridning som sker från sedimenten till omgivningen. Utsläpp av dagvatten till Grundviksbäcken från tillkommande områden i närområdet kan medföra en ökad rörlighet av sedimentet orsakat av ökat vattenflöde i bäcken. Detta kan i sin tur medföra ökad transport av förorenat sediment till Grundviken och Kattfjorden. En ökad transport av föroreningar beror dock på var i sedimentet föroreningarna finns, hur rörligt sedimentet är idag, samt hur stort tillskottet (flödet) av dagvatten är (17)

17 Om föroreningarna är fastlagda i sedimentets rörliga övre skikt (transportbotten) så kommer föroreningarna sannolikt att transporteras till Grundviken oavsett tillskott av dagvatten. En hög halt föroreningar i sedimentets övre skikt innebär sannolikt att föroreningarna har tillförts bäcken på senare tid. Om föroreningarna är fastlagda i sedimentets djupare skikt i orörligt sediment (ackumulationsbotten) så kan ett ökat flöde av vatten i bäcken medföra att ackumulerat sediment rörs upp och transporteras till Grundviken inklusive eventuella fastlagda föroreningar. En hög halt föroreningar i sedimentets djupare skikt indikerar att föroreningarna är rester från tidigare verksamhet. 8 Rekommendationer Eventuell fortsatt undersökning av Grundviksbäcken bör omfatta separat analys av det övre sedimentet som bedöms utgöras av sand och organiskt material, respektive det djupare liggande skiktet som utgörs av finare material med relativt stort inslag av lera. Analyserna bör begränsas till att omfatta metaller och alifatiska ämnen. Härutöver bör även andelen organiskt material (TOC) analyseras (17)

18 Uppdragsnr: (3) Bilaga 1 Bilder. Provtagningspunkternas placering i Grundviksbäcken. Placeringen av provtagningspunkterna i Grundviksbäcken illustreras i nedanstånde figurer. Respektive provtagningsplats har markerats med en eller flera pilar på bilden. Uppströms L:\5705\002\ \3_Dokument\38_Rapport\Bilaga Bilder.doc Mall: Allmän - Stående dot ver 1.0

19 Uppdragsnr: (3) Utsläppspunkten Utsläpp av renat processvatten från Zakrisdalsverken sker till Grundviksbäcken i bildens nedre vänstra hörn. Nedströms 1 Samlingsprovet utgjordes av sediment från en provtagningspunkt före respektive efter fördämningen. av ca 4 cm sand och därunder ca 2-4 cm finkornigt material. L:\5705\002\ \3_Dokument\38_Rapport\Bilaga Bilder.doc Mall: Allmän - Stående dot ver 1.0

20 Uppdragsnr: (3) Nedströms 2 Nedströms 3 L:\5705\002\ \3_Dokument\38_Rapport\Bilaga Bilder.doc Mall: Allmän - Stående dot ver 1.0

21 Uppdragsnr: (3) Bilaga 2 Analysomfattning L:\5705\002\ \3_Dokument\38_Rapport\Bilaga Analysomfattning.doc Mall: Allmän - Stående dot ver 1.0 Kolväten 1,1,1,2-Tetrakloretan 1,1,1-Trikloretan 1,1,2,2-Tetrakloretan 1,1,2-Trikloretan 1,1,2-Trikloreten 1,1-Dikloretan 1,1-Dikloreten 1,1-Diklorpropen 1,2,3-Triklorpropan 1,2,3-Triklorbensen 1,2,4-Triklorbensen 1,2,4-Trimetylbensen 1,2-Dibrom-3-3-Klorpropen 1,2-Dibrometan 1,2-Diklorbensen 1,2-Dikloretan 1,2-Diklorpropan 1,3,5-Trimetylbensen 1,3-Diklorbensen 1,3-Diklorpropan 1,3-Diklorpropen 1,4-Diklorbensen 2,2-Diklorpropan 2-Klortoluen 4-Klortoluen Bensen Brombensen Bromdiklormetan Bromklormetan cis-1,2-dikloreten Dibromklormetan Dibrommetan 5 µg/kg TS Diklormetan Etylbensen Fluorotriklormetan iso-propylbensen Klorbensen Kloroform Naftalen m/p-xylen n-butylbensen o-xylen p-isopropyltoluen Propylbensen sec-butylbensen Styren tert-butylbensen Tetrakloreten Tetraklormetan Toluen trans-1,2-dikloreten Tribrommetan Triklormetan Triklorbensen

22 Uppdragsnr: (3) Bekämpningsmedel Klorfenoler Atrazin 0,1 mg/kg TS Summa diklorfenol 0,1 mg/kg TS Atrazin-desetyl. Summa triklorfenol Atrazin-desisopropyl, Summa tetraklorfenol Simazin Pentaklorfenol Terbutylazin Diuron. Metaller 1-(3,4-diklorfenyl)urea 1-(3,4-diklorfenyl)-3-meylurea Imazapyr Linuron. Cyanasin. Diklobenil BAM Bentazon. 2,4,5-T 2,4-D Dichloprop Mekoprop MCPA o,p-ddt Arsenik Bly Kadmium Kobolt Koppar Krom Nickel Vanadin Zink Kvicksilver Aluminium Tenn Silver 2 mg/kg TS 1 mg/kg TS 0,02 mg/kg TS 0,05 mg/kg TS 2 mg/kg TS 0,05 mg/kg TS 10 mg/kg TS 0,25 mg/kg TS 1 mg/kg TS L:\5705\002\ \3_Dokument\38_Rapport\Bilaga Analysomfattning.doc Mall: Allmän - Stående dot ver 1.0 p,p-ddt o,p-dde p,p-dde Gamma-HCH Alfa-HCH Beta-HCH Delta-HCH Hexaklorbensen Alfa-endosulfan Beta-endosulfan Endosulfansulfat Dieldrin Endrin Alifater <C8-C10 <C10-C12 <C12-C16 <C16-C35 PCB PCB 28 PCB 52 PCB 101 PCB 118 PCB 153 PCB 138 PCB 180 S:a PCB (7st) 10 mg/kg TS 0,05 mg/kg TS

23 Uppdragsnr: (3) Nitroföreningar Ftalater N-nitroso-di-n-propylamin 0,05 mg/kg TS Dimetylftalat 0,05 mg/kg TS Nitrobensen Dietylftalat Azobensen Di-n-butylftalat N-nitrosodifenylamin Bensylbutylftalat 2,6-Dinitrotoluen Bis(2-etylhexyl)ftalat 2,4-Dinitrotoluen Di-n-oktylftalat Klorerade föreningar PAH-16 Bis(2-kloretyl)eter 0,05 mg/kg TS Naftalen 0,05 mg/kg TS Bis(2-kloroisopropyl)eter Acenaften Hexakloretan Acenaftylen Isophrone Fluoren Bis(2-kloretoxy)metan Fenantren Hexaklorbutadien HBCD Antracen 2-Klornaftalen Fluoranten 4-Klorfenylfenyleter Pyren Hexaklorbensen Benzo(a)antracen 4-Bromofenylfenyleter Krysen Pentaklorbensen Benzo(b,k)fluoranten Benzo(a)pyren Indeno(1,2,3-cd)pyren Dibenzo(a,h)antrazen Benzo(g,h,i)perylen Summa cancerogena PAH L:\5705\002\ \3_Dokument\38_Rapport\Bilaga Analysomfattning.doc Mall: Allmän - Stående dot ver 1.0 Summa övriga PAH