DETALJPLAN FÖR LUGNET, DEL AV INNERSTADEN 1:3, NÖTSKRIKAN

Transkript

1 ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING DETALJPLAN FÖR LUGNET, DEL AV INNERSTADEN 1:3, NÖTSKRIKAN RAPPORT

2 UPPDRAG , Geoteknisk o miljöteknisk markutredn. DPLugnet, Innerstaden 1:3, ram 2015IN0077 Titel på rapport: Status: Översiktlig miljöteknisk markundersökning. Detaljplan för Lugnet, del av innerstaden 1:3, Nötskrikan Datum: MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Borås stad Mattias Nilsson Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Sofia Anfinset Nathalie Hansson Sofia Anfinset Handlingen granskad av: Datum: Tyréns AB Lilla Badhusgatan Göteborg Tel: Säte: Stockholm Org.nr:

3 SAMMANFATTNING I området Lugnet i Borås har Samhällsbyggnadsförvaltningen i Borås Stad ett uppdrag att undersöka möjligheterna till byggnation intill kvarteret Nötskrikan. För området ska detaljplanen ändras och det planeras för att uppföra ett flerbostadshus med upp till fem våningar på det som idag är en parkeringsyta vid Gustav Adolfs kyrka. Undersökningens syfte är att utreda eventuell förekomst av markförorening på området inför förändrad detaljplan. Jordlagerföljden på området består av sandig morän och vid utförda fältundersökningar påträffas grusig sand på en halv till en meter under markytan. Den naturligt avsatta sanden överlagras av fyllnadsmassor. Närmaste recipient är Viskan cirka 500 meter sydväst om planområdet. För det aktuella området och den planerade verksamheten ska Naturvårdsverkets generella riktvärde för KM användas baserat på att området i framtiden ska användas för bostäder vilket innebär heltidsvistelse för människor. Undersökning och provtagning av jord samt installation och provtagning av grundvatten gjordes den 23 november Undersökningen har omfattat provtagning av jord och grundvatten. Jordprov har uttagits i en punkt ner till tre meter under markytan. Ett prov per halvmeter i djupled uttogs, ner till sex meter under markytan. Installation av grundvattenrör samt provtagning av grundvatten har gjorts i en punkt. Resultatet av undersökningen visar att bly uppmätts i en halt som tangerar riktvärdet för KM. Inga andra halter över rekommenderade riktvärden har påträffats. Trolig källa för påträffad förorening av bly är områdets nyttjande som parkeringsyta. Till exempel kan blyhaltig bensin läckt från en parkerad bil. Föroreningsnivån bedöms som liten och skyddsvärdet för området är litet. Känsligheten bedöms som stor och föroreningens farlighet som mycket stor (Naturvårdsverket, 1999). Områdets spridningsförutsättningar är måttliga till stora för mark och grundvatten, och små för spridning till ytvatten. Då utförda undersökningar bygger på stickprovstagning i endast en punkt kan det inte uteslutas att föroreningshalter kan förekomma, trots att detta inte har identifierats i denna undersökning. Om det i samband med exploatering kommer att schaktas i området och överskottsmassor uppstår bör en kompletterande provtagning göras för att korrekt klassa massorna. 3(16)

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND UPPDRAG OCH SYFTE AVGRÄNSNINGAR OMRÅDESBESKRIVNING GEOLOGISKA- OCH HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN KÄNSLIGHET OCH SKYDDSVÄRDE FÖRORENINGAR EGENSKAPER HOS FÖRORENINGAR METALLER PETROLEUMPRODUKTER PAH BEDÖMNINGSGRUNDER BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR JORD GENERELLA RIKTVÄRDEN VAL AV RIKTVÄRDEN BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR GRUNDVATTEN UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR UNDERSÖKNINGENS OMFATTNING PROVTAGNINGSMETOD OCH PROVHANTERING PROVTAGNING AV JORD PROVTAGNING AV GRUNDVATTEN POSITIONSBESTÄMNING OCH AVVÄGNING ANALYS FÄLTANALYSER LABORATORIEANALYSER RESULTAT INTRYCK VID FÄLTARBETE RESULTAT AV FÄLTANALYSER RESULTAT AV LABORATORIEANALYSER ANALYSRESULTAT JORDPROVER ANALYSRESULTAT GRUNDVATTENPROVER FÖRORENINGSSITUATION FÖRORENINGARS FARLIGHET OCH FÖRORENINGSNIVÅ (16)

5 7.2 SPRIDNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR SKYDDSOBJEKT OCH EXPONERINGSVÄGAR SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER REFERENSER BILAGA Bilaga 1 Bilaga 2 M01 Plankarta med provpunkter Analysrapporter, ALS 5(16)

6 1 BAKGRUND I området Lugnet i Borås har Samhällsbyggnadsförvaltningen i Borås Stad ett uppdrag att undersöka möjligheterna till byggnation på en parkeringsplats i anslutning till Gustav Adolfs kyrka som ligger intill kvarteret Nötskrikan, se översiktskarta i Figur 1. Området ligger i direkt anslutning till flerbostadshus och Bäckängsskolan i centrala Borås. För området ska detaljplanen ändras och det planeras för att uppföra ett flerbostadshus med upp till fem våningar på det som idag är en parkeringsyta. Figur 1. Översiktskarta med aktuellt undersökningsområde markerat i gult. Lantmäteriet, UPPDRAG OCH SYFTE Tyréns AB har fått i uppdrag av Borås stad att utföra en översiktlig miljöteknisk markundersökning på parkeringsplatsen Gustav Adolf intill kvarteret Nötskrikan i Borås. Undersökningens syfte är att utreda eventuell förekomst av markförorening på området inför förändrad detaljplan. Undersökningen och dess resultat redovisas i föreliggande rapport. 1.2 AVGRÄNSNINGAR Undersökningen omfattar provtagning i jord och grundvatten inom undersökningsområdet. Ingen provtagning har utförts på vatten eller jord i eller i direkt anslutning till en krigsbranddamm på området. 2 OMRÅDESBESKRIVNING Undersökningsområdet ligger i kanten av kvarteret Nötskrikan i centrala Borås. Idag består området av parkeringsplatser och enstaka planteringar. Äldre flygfoton visar att området har fungerat som parkeringsplats redan på 1960-talet (Lantmäteriet, 2018), se Figur 2, och enligt Borås stad har ingen annan verksamhet förekommit inom området. I sydöstra delen av området, under markytan, finns en krigsbranddamm på 300 m 3. Krigsbranddammen är inte längre i bruk. 6(16)

7 Figur 2. Historiskt ortofoto från 1960 med undersökningsområdet markerat i gult. Lantmäteriet, GEOLOGISKA- OCH HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Enligt SGU:s kartvisare består området av sandig morän, se Fel! Hittar inte referenskälla. (SGU, 2018). Jordlagerföljden bekräftas av utförda geotekniska undersökningar där grusig sand påträffas en halv till en meter under markytan. Den naturligt avsatta sanden överlagras av fyllnadsmassor. Närmaste recipient är Viskan cirka 500 meter sydväst om planområdet. Viskan syns i översiktskartan i Figur 3. Figur 3. Jordartskarta i skala 1:5000, med aktuellt undersökningsområde markerat i gult. Ljusblått i kartan innebär sandig morän (SGU, (16)

8 2.2 KÄNSLIGHET OCH SKYDDSVÄRDE Känsligheten för området är mycket stor eftersom det planeras för att människor permanent kommer bo på fastigheten i framtiden. Marken inom aktuellt område är asfalterad, bortsett från mindre planteringar, och markmiljöns skyddsvärde inom området bedöms därför som litet. Inga särskilda skyddsobjekt finns inom fastigheten eller i dess närhet. Fastigheten gränsar inte heller till någon vattentäkt eller vattenskyddsområde (VISS, 2018). 3 FÖRORENINGAR Området har under lång tid använts för parkering vilket innebär att föroreningar kopplade till trafiksektorn såsom metaller, olja och PAH kan förekomma (Naturvårdsverket, 1995). 3.1 EGENSKAPER HOS FÖRORENINGAR METALLER I små koncentrationer är vissa metaller nödvändiga för människor, djur och växter, medan för höga eller för låga halter kan skada olika biologiska processer. Genom att ingå i organiska föreningar kan metaller bli fettlösliga och därmed mer biotillgängliga. Metaller vars densitet överstiger 5 g/cm 3 benämns tungmetaller. Många tungmetaller är giftiga eftersom de har förmågan att konkurrera ut och substituera "nyttiga" spårmetaller som ingår ibland annat enzymer. Arsenik, bly, kadmium, kvicksilver, koppar och krom är exempel på metaller med hög till mycket hög farlighet (Naturvårdsverket, 1999) PETROLEUMPRODUKTER Petroleumprodukter är ett samlingsnamn för produkter som framställs genom raffinering av råolja. De består av alifatiska och/eller aromatiska kolväten. I alifaterna binds kolatomerna till varandra i kedjor, i aromaterna binds kolatomerna samman i en ring. Förmågan att binda till organiskt material ökar med antalet kolatomer, medan flyktighet och vattenlösligheten minskar. Aromatiska kolväten är generellt mer vattenlösliga och har sämre förmåga att binda till organiskt material än alifatiska kolväten. Både alifatiska och aromatiska kolväten är fettlösliga, vilket gör att de lätt kan upptas, anrikas och ge bestående skador i fettrik vävnad såsom benmärg och nervvävnad. Aromatiska kolväten är mycket hälsofarliga och kan ge upphov till cancer och nervskador PAH Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) är ett samlingsnamn för en mängd ämnen bestående av minst två sammansatta aromatiska ringar (bensenringar). De uppkommer främst vid ofullständig förbränning av organiskt material och ingår i bland annat tjära, asfalt, gummi, plast, färg och insektsgift. Många PAH:er har låg löslighet i vatten och är stabila, vilket innebär att de är svårnedbrytbara och att de kan spridas långt i miljön innan nedbrytning sker. En stor del av föroreningarna som sprids i luften hamnar slutligen i vattenmiljön, där de kan uppsamlas i sedimenten. PAH tenderar att anrikas i växter och djur. Laboratorieanalys på jord utförs ofta på 16 PAH:er som indelas efter molekylvikt i tre grupper; PAH L, PAH M och PAH H där PAH H har högst farlighet. Både PAH:er inom PAH M och PAH H anses cancerogena. 8(16)

9 4 BEDÖMNINGSGRUNDER 4.1 BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR JORD GENERELLA RIKTVÄRDEN Riktvärden är ett hjälpmedel för utvärdering av förorenade områden och indikerar föroreningsnivåer som inte innebär oacceptabla risker för människor och miljö. För markföroreningar har Naturvårdsverket tagit fram generella riktvärden för två typer av markanvändning, Känslig Markanvändning (KM) och Mindre Känslig Markanvändning (MKM), (Naturvårdsverket, 2009). Beroende på hur vissa utvalda skyddsobjekt beaktas kan riktvärden för KM eller MKM användas, se Tabell 1. Tabell 1. Kriterier för val av markanvändning för mark (Naturvårdsverket, 2009). Skyddsobjekt KM MKM Människor som vistas på området Heltidsvistelse Deltidsvistelse Markmiljön på området Skydd av markens ekologiska Begränsat skydd av markens funktion ekologiska funktion Grundvatten Grundvatten inom och intill Grundvatten 200 m nedströms området skyddas området skyddas Ytvatten Skydd av ytvatten, skydd av Skydd av ytvatten, skydd av vattenlevande, organismer vattenlevande, organismer VAL AV RIKTVÄRDEN För det aktuella området och den planerade verksamheten ska Naturvårdsverkets generella riktvärde för KM användas baserat på att området i framtiden ska användas för bostäder vilket innebär heltidsvistelse för människor. 4.2 BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR GRUNDVATTEN Sveriges Geologiska Undersökning har tagit fram bedömningsgrunder för grundvatten (SGU, 2013). Bedömningsgrunderna används för att klassa grundvattnets tillstånd och ge ett underlag för att bedöma om det är sannolikt att halterna är av naturligt ursprung eller ett resultat av en förorening. Eftersom SGU:s bedömningsgrunder används för att klassa grundvattenresurser på nationell nivå bedöms de inte vara tillämpliga för området, men tillämpas eftersom aktuella svenska riktvärden för förorenade områden saknas. Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (Livsmedelsverket, 2011) ingår också som bedömningsgrunder för metaller. Jämförelser med dricksvattenkriterier kan ge indikationer på om påträffade halter är låga. Riktvärden för petroleumämnen i grundvatten har tagits fram av Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI, 2011). Riktvärdena är branschspecifika riktvärden avsedda för grundvatten vid bensinstationer och dieselanläggningar, men tillämpas här som jämförvärden då inga andra svenska riktvärden finns att tillgå. Riktvärdena är framtagna för fem olika exponeringsvägar för föroreningar i grundvattnet; dricksvatten, ångor i byggnader, bevattning samt miljörisker i ytvatten och våtmarker. Relevanta exponeringsvägar för föroreningar inom det undersökta området är ångor i byggnader och miljörisker i ytvatten. För att erhålla indikationer om eventuella åtgärdsbehov jämförs halterna även med nederländska mål- och ingripandevärden (Staatscourant, 2013). 9(16)

10 5 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Undersökning och provtagning av jord samt installation och provtagning av grundvatten gjordes den 23 november UNDERSÖKNINGENS OMFATTNING Undersökningen har omfattat provtagning av jord och grundvatten. Jordprov har uttagits i en punkt ner till tre meter under markytan. Installation av grundvattenrör samt provtagning av grundvatten har gjorts i en punkt. Omfattningen av provtagning och analyser baseras på områdets historik. Plankarta omfattande två provtagningspunkter med beteckning Ty01 och Ty03 redovisas i bilaga PROVTAGNINGSMETOD OCH PROVHANTERING Fältundersökningen utfördes enligt Tyréns interna rutiner och enligt SGF:s fälthandbok för undersökning av förorenade områden (SGF, 2013). Det innebär att krav ställs på dokumentation, rengöring, provtagning och provhantering PROVTAGNING AV JORD Provtagningen av jord utfördes med provtagningsskruv monterad på bandvagn. I provtagningspunkten uttogs totalt sex jordprov i diffusionstät påse för fältanalyser samt glasburk för eventuell laboratorieanalys. Provtagningsnivåerna delades in efter materialsammansättning eller färg- och luktindikationer. Ett prov per halvmeter i djupled uttogs, ner till sex meter under markytan. Jordlagerföljder och provtagningsdjup noterades tillsammans med färg, lukt samt eventuella andra iakttagelser, se fältanteckningar i Tabell 2. Proverna förvaras mörkt och kallt under transport till laboratoriet PROVTAGNING AV GRUNDVATTEN Installation av ett grundvattenrör gjordes med PEH-rör, 63 mm diameter med en meters filter i botten. Grundvattenrören säkrades mot inläckage av dag- och ytvatten genom tätning med bentonit runt röret i markytan och täcktes med dexel för att skydda röret. Grundvattenproverna uttogs med pump efter lodning av grundvattennivån men på grund av begränsad tillrinning gjordes ingen omsättning av vattnet innan provtagning. Grundvattennivån var vid provtagningstillfället 3,41 meter under rörets överkant och vattnet var grumligt. Proverna förvarades kallt och mörkt i av laboratoriet tillhandahållna flaskor i fält och vid transport till laboratoriet. 5.3 POSITIONSBESTÄMNING OCH AVVÄGNING Samtliga provtagningspunkter mättes in med GPS. Inmätning av markytans höjd utfördes med noggrannhetskrav enligt mätningsklass A enligt SGF:s Geoteknisk fälthandbok (SGF, 2013). Inmätningen har skett i RH 2000 höjdsystem samt i Sweref i plan. 5.4 ANALYS FÄLTANALYSER Den relativa koncentrationen av lättflyktiga kolväten (VOC) i jordens porluft analyserades i samtliga upptagna jordprover. Fältanalysen utfördes med hjälp av fotojoniseringsdetektor (PID) på rumstempererade prover i diffusionstät påse. Koncentrationen av tungmetaller analyserades på samtliga uttagna jordprover med ett XRFinstrument. XRF-mätningarna utfördes en gång per prov i cirka 30 sekunder, direkt på prov i påse. 10(16)

11 5.4.2 LABORATORIEANALYSER Två jordprov valdes ut för analys på laboratorium. De två prov som visade på högst halter i samband med fältanalys valdes ut, samt för att det motsvarade prov av fyllnadsmassorna och den översta halvmetern av den underlagrande sanden. Analys utfördes med avseende på metaller, alifater, aromater samt BTEX (bensen, toluen, etylbensen och xylen) och PAH. Analysparametrarna valdes med utgångspunkt i misstänkta föroreningsämnen utifrån historisk verksamhet på platsen. Totalt skickades två prov på analys, vilka utfördes med ackrediterade analysmetoder av laboratoriet Eurofins Environment. 6 RESULTAT 6.1 INTRYCK VID FÄLTARBETE Jordarterna bedömdes i samband med fältarbete som grusig sand och inga avvikande lager eller lukter noterades. Grundvattnet var vid provtagning grumligt och tillrinningen begränsad. 6.2 RESULTAT AV FÄLTANALYSER Noteringar från fältundersökningen samt resultat av utförda fältanalyser redovisas i Tabell 2. Tabell 2. Noteringar från fältundersökning och resultat av utförda fältanalyser. Provpunkt Ty1 Avser m. u. my Jordart Prov m. u. my Anmärkning (t.ex. lukt, gvy) Laborat orieanalyser Pb mg/kg As mg/kg 0-0,5 F: sa Mu 0-0,5 BTEX, alifater, aromater, PAH16, metaller 46 u. d <5 0,5-1,0 si Sa 0,5-1,0 BTEX, alifater, aromater, PAH16, metaller 24,3 4, <5 1,0-3,0 gr si Sa 1,0-1,5 11,3 4, <5 1,5-2,0 15,5 u. d <5 2,0-2,5 14,6 u. d <5 2,5-3,0 15,8 4, <5 X RF Zn mg/kg Cu mg/kg PID VOC ppm 6.3 RESULTAT AV LABORATORIEANALYSER ANALYSRESULTAT JORDPROVER Analysresultaten har sammanställts och jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket, 2009). Sammanställningen redovisas i Tabell 3. Laboratoriets analysrapporter med uppgift om analysmetod och mätosäkerhet redovisas i Bilaga 2. 11(16)

12 Tabell 3. Analysresultat av jordprover jämfört med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark Jämförvärden MRR KM MKM Provpunkt m u my Mindre än ringa risk (MRR) enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:1. TY1 TY1 0-0,5 0,5-1 Torrsubstans % ,6 81 Bensen - 0,01 0,04 <0,0035 < 0,0035 Toluen <0,1 < 0,10 Etylbensen <0,1 < 0,10 M/P/O-Xylen <0,1 < 0,10 Summa TEX <0,2 < 0,20 Alifater >C5-C <5,0 < 5,0 Alifater >C8-C <3,0 < 3,0 Alifater >C10-C <5,0 < 5,0 Alifater >C12-C <5,0 < 5,0 Alifater >C5-C <9,0 < 9,0 Alifater >C16-C <10 < 10 Aromater >C8-C <4,0 < 4,0 Aromater >C10-C <0,9 < 0,90 Aromater >C16-C <0,5 <0,5 PAH Cancerogena ,2 < 0,090 Naftalen <0,03 <0,03 PAH Övriga ,31 < 0,14 PAH L 0, <0,045 < 0,045 PAH M 2 3,5 20 0,23 < 0,075 PAH H 0, ,23 < 0,11 Antimon (Sb) Arsenik (As) ,4 2,6 Barium (B Bly (Pb) Kadmium (Cd) 0,2 0,8 12 <0,2 < 0,20 Kobolt (Co) ,3 Koppar (Cu) ,1 Krom tot (Cr tot) ,5 7,1 Krom VI (Cr IV) Kvicksilver (Hg) 0,1 0,25 2,5 0,092 0,02 Molybden (Mo) Nickel (Ni) ,9 6,3 Vanadin (V) Zink (Zn) Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM). Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). Resultaten visar att uppmätta halter bly tangerar Naturvårdsverkets generella riktvärde för KM i ytlig jord, men inga andra analyserade parametrar överstiger riktvärdet för MRR ANALYSRESULTAT GRUNDVATTENPROVER För metaller har halterna jämförts mot SGU:s tillståndsklassning för grundvatten (SGU, 2013) och Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten där uppmätta halter har jämförts med riktvärdena för otjänligt dricksvatten (Livsmedelsverket, 2011). Sammanställningen redovisas i Tabell 4. Laboratoriets analysrapporter med uppgift om analysmetod och mätosäkerhet redovisas i Bilaga 2. 12(16)

13 Tabell 4. Analysresultat av grundvattenprover jämfört med Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten och SGU:s tillståndsklassning för grundvatten SGU: tillståndsklassning Vanadin 0,13 Uppmätta halter av petroleumämnen har jämförts med Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten där uppmätta halter har jämförts med riktvärden för otjänligt dricksvatten (Livsmedelsverket, 2011) och SPI:s rekommendationer (SPBI, 2011). Uppmätta halter av klorerade ämnen i grundvatten har jämförts med Livsmedelsverkets föreskrifter och holländska riktvärden (Staatscourant, 2013). Sammanställningen redovisas i Tabell 5. Laboratoriets analysrapporter med uppgift om analysmetod och mätosäkerhet redovisas i Bilaga 2. Tabell 5. Analysresultat av grundvattenprover jämfört med Livsmedelsverket (2011), SPI:s rekommendationer (2011) och Hollänska riktvärden (2013) SPI:s rekommendation Provtagningsdatum Livsmedelsverket Provmärkning Metaller Enhet Mkt låg halt Låg halt Måttligt halt Hög halt Mkt hög halt Ty3 Arsenik 10 < ,86 Barium 87,0 Kadmium 5 <0,1 0,1 0,5 0, ,027 Kobolt 0,6 Krom 50 <0,5 0, ,05 Koppar mg/l 2 <0,02 0,02 0,2 0, ,00048 Kvicksilver 1 <0,005 0,005 0,01 0,01 0,05 0, <0,1 Molybden Nickel 20 <0,5 0, ,2 Bly 10 <0,5 0, <0,01 Zink mg/l <0,005 0,005 0,01 0,01 0,1 0,1 1 1 <0,0002 Hälsa Miljö Holländska riktvärden Provtagningsdatum Livsmedelsverket Ångor i Målvärde Ingripande- Provmärkning Petroleumämnen Enhet byggnader Ytvatten värde TY3 PAH-L 0, < 1,0 PAH-M 0, < 1,0 PAH-H 0, ,5 < 1,0 Bensen Naftalen 0,01 70 < 1,0 Acenaftylen < 0,10 Acenaften < 0,10 Fluoren < 0,10 Fenantren 0,003 5 < 0,10 Antracen < 0,10 Fluoranten 0,003 1 < 0,10 Pyren < 0,10 Bens(antracen 0,0001 0,5 < 0,10 Krysen 0,003 0,2 < 0,10 Diklormetan 0, < 1,0 1,1-dikloretan < 1,0 1,2-dikloretan < 1,0 1,1-dikloreten 0,01 10 < 1,0 1,2-dikloreten (sum) 0,01 20 Diklorpropaner (sum) 0,8 80 Triklormetan (kloroform) < 1,0 Trihalometaner 100 Tetraklormetan (tetr 0, ,1,1-trikloretan 0, < 1,0 1,1,2-trikloretan 0, < 1,0 Trikloreten (tri) Tetrakloreten (Per) 0,01 40 Trikloreten + tetrakloreten 10 Monokloreten (Vinylklorid) 0,5 0,01 5 <1,0 Resultaten visar att nickel uppmätts i måttlig halt enligt SGU:s tillståndsklassning, övriga metaller har uppmätts i låga halter. Inga andra analyserade parametrar överstiger använda riktvärden. 13(16)

14 7 FÖRORENINGSSITUATION 7.1 FÖRORENINGARS FARLIGHET OCH FÖRORENINGSNIVÅ Föroreningars farlighet har bedömts för den förorening som förekommer på området vilket innebär att bly är inkluderat i riskbedömningen. Enligt Naturvårdsverket (1999) bedöms bly som en förorening med mycket hög farlighet. För att bedöma föroreningsnivån bedöms först områdets tillstånd vilket innebär att risker bedöms relaterat till hur allvarliga effekter uppmätta halter kan innebära (Naturvårdsverket, 1999). Uppmätta halter bly i jorden överskrider riktvärdet för KM, utöver bly överskrids ingen av tillämpade riktvärden. Uppmätta halter i grundvattnet underskrider använda rikt- och gränsvärden men eftersom provtagning endast skett i en punkt för jord och en punkt för grundvattnet är underlaget för litet för att kunna bedöma tillståndet för det aktuella området. Det aktuella området är 300 m 2 stort vilket innebär att den totala volymen är liten men baserat på den begränsade provtagningen kan föroreningsnivån inte bedömas (Naturvårdsverket, 1999). 7.2 SPRIDNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Vid uppskattning om spridningsförutsättningar antas att ämnen sprids med samma hastighet som grundvattnet. Området består av sandig morän vilket innebär att jorden är genomsläpplig till normaltät i fråga om grundvattnets strömningshastighet. Strömningshastigheten uppskattas till 0,1 m/år och spridningsförutsättningarna därmed måttlig till stor i mark och grundvatten (Naturvårdsverket, 1999). Viskan är närmaste recipient och ligger 500 meter från området. Spridningsförutsättningarna från mark och grundvatten till ytvatten bedöms som små. Den förorening som påträffats på området återfinns i fyllnadsmassorna, och är inte flyktig. Det finns en liten risk att den kan spridas med grundvattnet. 7.3 SKYDDSOBJEKT OCH EXPONERINGSVÄGAR De skyddsobjekt som beaktas är framtida boende, besökande och yrkesverksamma i området. Vidare beaktas miljö och naturresurser som kan påverkas av det förorenade området. Respektive skyddsobjekt och exponeringsvägar behandlas nedan. Människor Människor kan exponeras för föroreningar från många olika källor, som exempelvis luft, föda, vatten, läkemedel med mera. Från ett förorenat område kan exponering ske via hudupptag, intag av jord eller damm, intag av växter som odlats inom det förorenade området, inandning av ångor eller intag av dricksvatten. Exponeringsvägarna varierar för bebyggda och obebyggda ytor, samt vilken verksamhet som är aktuell. Potentiella exponeringsvägar för bebyggda ytor bedöms vara inandning av ångor inomhus. Inandning av ånga är en relevant exponeringsväg för klorerade lösningsmedel. Inga halter av klorerade lösningsmedel har detekterats i undersökningen. Då området ska bebyggas antas att endast mindre ytor kommer vara obebyggda efter exploatering. Potentiella exponeringsvägar för området bedöms därför vara begränsade till hudupptag och intag av jord/damm, vilka bedöms vara relevanta exponeringsvägar under grävning inom området. Planerad bebyggelse kommer att vara anslutet till kommunalt VA. Intag av dricksvatten bedöms därför inte vara en exponeringsväg inom området. Markmiljö Skydd av markmiljö utgår från att ett områdes ekosystem ska förmå att utföra de funktioner som förväntas inom ramen för den tänkta markanvändningen (Naturvårdsverket Markmiljön är i dagsläget parkeringsytor och mindre planteringar och skyddsvärdet bedöms därför som litet. 14(16)

15 Grundvatten Inga enskilda brunnar för dricksvatten finns inom eller i anslutning till det aktuella området (SGU, 2018b). Inga föroreningar har påträffats vid analys av grundvatten inom området. Ytvatten Närmaste ytvattenrecipient är Viskan cirka 500 meter väster om fastigheten. Eventuell föroreningsspridning från området bedöms ske västerut mot Viskan. Spridning till ytvattnet sker även via dagvattennätet. 8 SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER Den påträffade föroreningen inom området är begränsad till bly och i en halt som tangerar det generella riktvärdet för KM. Trolig källa för påträffad förorening av bly är områdets nyttjande som parkeringsyta. Till exempel kan blyhaltig bensin läckt från parkerad bil. Området har nyttjats som parkeringsplats sedan innan 1960-talet och bly var en vanlig komponent i bensin fram till Bly återfinns ofta i det övre marklagret då det binder hårt till organiskt material. Då utförda undersökningar bygger på stickprovstagning i endast en punkt kan det inte uteslutas att föroreningshalter kan förekomma, trots att detta inte har identifierats i denna undersökning. Om det i samband med exploatering kommer att schaktas i området och överskottsmassor uppstår bör en kompletterande provtagning göras för att korrekt klassa massorna. I Miljöbalkens 10 avsnitt 11 framgår att den som äger eller brukar en fastighet skall underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Att de halter av bly som påvisats inom fastigheten utgör skada eller olägenhet för människors hälsa där den ligger bedöms inte som sannolikt, dock rekommenderas att denna rapport delges tillsynsmyndigheten. 15(16)

16 9 REFERENSER Naturvårdsverket, 1995 Branschkartläggningen, en översiktlig kartläggning av efterbehandlingsbehovet i Sverige Naturvårdsverket, 1999 Naturvårdsverket, 2009 Metodik för inventering av förorenade områden, Bedömningsgrunder för miljökvalitet, vägledning för insamling av underlagsdata. 4918, Riktvärden för förorenad mark -Modellbeskrivning och vägledning, 5976, 2009, reviderad Naturvårdsverket, 2010 Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1 SGF, 2013 Fälthandbok, Undersökningar av förorenade områden, Svenska Geotekniska Föreningen, SGF 2:2013. SGU, 2013 Bedömningsgrunder för grundvatten. SGU-rapport 2013:01 SGU, 2018a SGUs Kartvisare Jordarter 1: : SGU, 2018b SPBI, 2011 Staatscourant, 2013 VISS, 2018 SGUs Kartvisare Brunnar SPI Rekommendation, Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar. Holländska integrerade riktvärden,staatscourant 2013 nr , VISS, vatteninformationssystem Sverige, visualiseringskarta 16(16)

17 51 57 GUSTAV ADOLFSGATAN 6

18 Eurofins Environment Testing Sweden AB Box Lidköping Tlf: Fax: Tyréns AB Region Väst Nathalie Hansson Lilla Badhusgatan GÖTEBORG AR-18-SL EUSELI Í%R%^Â!l,i-Î Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Jord Utskriftsdatum: Provmärkning: TY1 0-0,5 Provtagningsplats: Djup (m) Provtagningsdatum Provtagare 0-0, Nathalie Hansson Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 82.6 % 5% SS-EN 12880:2000 Bensen < mg/kg Ts 30% EPA 5021 Toluen mg/kg Ts 30% EPA 5021 Etylbensen mg/kg Ts 30% EPA 5021 M/P/O-Xylen mg/kg Ts 30% EPA 5021 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts 30% EPA 5021 Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% SPI 2011 Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts SPI 2011 Metylkrysener/benzo(antracener < 0.50 mg/kg Ts 25% SIS: TK 535 N 012 Metylpyren/fluorantener < 0.50 mg/kg Ts 25% SIS: TK 535 N 012 Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts 25% SIS: TK 535 N 012 Oljetyp < C10 Oljetyp > C10 Utgår Utgår Bens(antracen < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Krysen mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Benso(b,k)fluoranten mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Benzo(pyren mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Indeno(1,2,3-cd)pyren < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Dibens(a,h)antracen < mg/kg Ts 30% ISO 18287:2008 mod Naftalen < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Acenaftylen < mg/kg Ts 40% ISO 18287:2008 mod * * Förklaringar AR-003v47 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 2

19 AR-18-SL EUSELI Í%R%^Â!l,i-Î Acenaften < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Fluoren < mg/kg Ts 30% ISO 18287:2008 mod Fenantren mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Antracen < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Fluoranten mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Pyren mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Benzo(g,h,i)perylen mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Summa PAH med låg molekylvikt < mg/kg Ts Summa PAH med medelhög molekylvikt 0.23 mg/kg Ts Summa PAH med hög molekylvikt 0.23 mg/kg Ts Summa cancerogena PAH 0.20 mg/kg Ts Summa övriga PAH 0.31 mg/kg Ts Summa totala PAH mg/kg Ts Arsenik As 2.4 mg/kg Ts 25% EN ISO 11885:2009 / SS Barium Ba 42 mg/kg Ts 25% EN ISO 11885:2009 / SS Bly Pb 50 mg/kg Ts 25% EN ISO 11885:2009 / SS Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% EN ISO 11885:2009 / SS Kobolt Co 3.0 mg/kg Ts 25% EN ISO 11885:2009 / SS Koppar Cu 23 mg/kg Ts 25% EN ISO 11885:2009 / SS Krom Cr 7.5 mg/kg Ts 25% EN ISO 11885:2009 / SS Kvicksilver Hg mg/kg Ts SS028311mod/SS-EN ISO17852mod Nickel Ni 6.9 mg/kg Ts 25% EN ISO 11885:2009 / SS Vanadin V 21 mg/kg Ts 25% EN ISO 11885:2009 / SS Zink Zn 75 mg/kg Ts 25% EN ISO 11885:2009 / SS Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN Paola Nilson, ansvarig Denna rapport är elektroniskt validerad och signerad. Förklaringar AR-003v47 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 2 av 2

20 Eurofins Environment Testing Sweden AB Box Lidköping Tlf: Fax: Tyréns AB Region Väst Nathalie Hansson Lilla Badhusgatan GÖTEBORG AR-18-SL EUSELI Í%R%^Â!l,8wÎ Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Jord Utskriftsdatum: Provmärkning: TY1 0,5-1 Provtagningsplats: Djup (m) Provtagningsdatum Provtagare 0, Nathalie Hansson Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 81.0 % 5% SS-EN 12880:2000 Bensen < mg/kg Ts 30% EPA 5021 Toluen mg/kg Ts 30% EPA 5021 Etylbensen mg/kg Ts 30% EPA 5021 M/P/O-Xylen mg/kg Ts 30% EPA 5021 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts 30% EPA 5021 Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% SPI 2011 Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts SPI 2011 Metylkrysener/benzo(antracener < 0.50 mg/kg Ts 25% SIS: TK 535 N 012 Metylpyren/fluorantener < 0.50 mg/kg Ts 25% SIS: TK 535 N 012 Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts 25% SIS: TK 535 N 012 Oljetyp < C10 Oljetyp > C10 Utgår Utgår Bens(antracen < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Krysen < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Benso(b,k)fluoranten < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Benzo(pyren < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Indeno(1,2,3-cd)pyren < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Dibens(a,h)antracen < mg/kg Ts 30% ISO 18287:2008 mod Naftalen < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Acenaftylen < mg/kg Ts 40% ISO 18287:2008 mod * * Förklaringar AR-003v47 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 2

21 AR-18-SL EUSELI Í%R%^Â!l,8wÎ Acenaften < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Fluoren < mg/kg Ts 30% ISO 18287:2008 mod Fenantren < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Antracen < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Fluoranten < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Pyren < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Benzo(g,h,i)perylen < mg/kg Ts 25% ISO 18287:2008 mod Summa PAH med låg molekylvikt < mg/kg Ts Summa PAH med medelhög molekylvikt < mg/kg Ts Summa PAH med hög molekylvikt < 0.11 mg/kg Ts Summa cancerogena PAH < mg/kg Ts Summa övriga PAH < 0.14 mg/kg Ts Summa totala PAH16 < 0.23 mg/kg Ts Arsenik As 2.6 mg/kg Ts 25% EN ISO 11885:2009 / SS Barium Ba 19 mg/kg Ts 25% EN ISO 11885:2009 / SS Bly Pb 7.0 mg/kg Ts 25% EN ISO 11885:2009 / SS Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% EN ISO 11885:2009 / SS Kobolt Co 2.3 mg/kg Ts 25% EN ISO 11885:2009 / SS Koppar Cu 8.1 mg/kg Ts 25% EN ISO 11885:2009 / SS Krom Cr 7.1 mg/kg Ts 25% EN ISO 11885:2009 / SS Kvicksilver Hg mg/kg Ts SS028311mod/SS-EN ISO17852mod Nickel Ni 6.3 mg/kg Ts 25% EN ISO 11885:2009 / SS Vanadin V 17 mg/kg Ts 25% EN ISO 11885:2009 / SS Zink Zn 31 mg/kg Ts 25% EN ISO 11885:2009 / SS Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN Paola Nilson, ansvarig Denna rapport är elektroniskt validerad och signerad. Förklaringar AR-003v47 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 2 av 2

22 Eurofins Environment Testing Sweden AB Box Lidköping Tlf: Fax: Tyréns AB Region Väst Nathalie Hansson Lilla Badhusgatan GÖTEBORG AR-18-SL EUSELI Í%R%^Â!lM4&Î Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn Provnummer: Ankomsttemp C Provbeskrivning: Provtagningsdatum Matris: Grundvatten Provtagare Provet ankom: Utskriftsdatum: Provmärkning: Ty03 12, Nathalie Hansson Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref 1,1,1,2-Tetrakloretan < 1.0 LidMiljö.0A ,1,1-Trikloretan < % LidMiljö.0A ,1,2-Trikloretan < % LidMiljö.0A ,1,2-Trikloreten < 1.0 LidMiljö.0A ,1-Dikloretan < % LidMiljö.0A ,1-Dikloreten < % LidMiljö.0A ,1-Diklorpropen < % LidMiljö.0A ,2,3-Triklorpropan < % LidMiljö.0A ,2,3-Triklorbensen < % LidMiljö.0A ,2,4-Triklorbensen < 1.0 LidMiljö.0A ,2,4-Trimetylbensen < % LidMiljö.0A ,2-Dibrometan < % LidMiljö.0A ,2-Diklorbensen < % LidMiljö.0A ,2-Dikloretan < % LidMiljö.0A ,2-Diklorpropan < 1.0 LidMiljö.0A ,3,5-Trimetylbensen < % LidMiljö.0A ,3-Diklorbensen < % LidMiljö.0A ,3-Diklorpropan < % LidMiljö.0A ,3-Diklorpropen < % LidMiljö.0A trans-1,3-diklorpropen < % LidMiljö.0A ,4-Diklorbensen < % LidMiljö.0A ,2-Diklorpropan < % LidMiljö.0A Klortoluen < % LidMiljö.0A Klortoluen < % LidMiljö.0A Bensen < % LidMiljö.0A Brombensen < 1.0 LidMiljö.0A Bromdiklormetan < % LidMiljö.0A Bromklormetan < % LidMiljö.0A Förklaringar AR-003v47 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 4

23 AR-18-SL EUSELI Í%R%^Â!lM4&Î cis-1,2-dikloreten < % LidMiljö.0A Dibromklormetan < % LidMiljö.0A Dibrommetan < % LidMiljö.0A Diklormetan < % LidMiljö.0A Etylbensen < 1.0 LidMiljö.0A Triklorflourmetan (CFC-11) < % LidMiljö.0A Hexaklorbutadien (HCBD) < % LidMiljö.0A iso-propylbensen < % LidMiljö.0A Klorbensen < 1.0 LidMiljö.0A Naftalen < % LidMiljö.0A m/p-xylen < % LidMiljö.0A n-butylbensen < % LidMiljö.0A o-xylen < % LidMiljö.0A p-isopropyltoluen < % LidMiljö.0A Propylbensen < % LidMiljö.0A sec-butylbensen < % LidMiljö.0A tert-butylbensen < % LidMiljö.0A Tetrakloreten < 1.0 LidMiljö.0A Tetraklormetan < % LidMiljö.0A Toluen < 1.0 LidMiljö.0A trans-1,2-dikloreten < % LidMiljö.0A Tribrommetan < % LidMiljö.0A Triklormetan < % LidMiljö.0A Arsenik As (filtrerat) mg/l EN ISO :2016 Barium Ba (filtrerat) mg/l 25% EN ISO :2016 Bly Pb (filtrerat) < mg/l EN ISO :2016 Kadmium Cd (filtrerat) mg/l EN ISO :2016 Kobolt Co (filtrerat) mg/l EN ISO :2016 Koppar Cu (filtrerat) mg/l 25% EN ISO :2016 Krom Cr (filtrerat) < mg/l EN ISO :2016 Kvicksilver Hg (filtrerat) < mg/l SS-EN ISO 17852:2008 mod Nickel Ni (filtrerat) mg/l EN ISO :2016 Vanadin V (filtrerat) mg/l EN ISO :2016 Zink Zn (filtrerat) < mg/l 25% EN ISO :2016 Alifater >C8-C10 mg/l Alifater >C10-C12 mg/l Alifater >C12-C16 mg/l Alifater >C16-C35 < 0.25 mg/l Aromater >C8-C10 < 0.25 mg/l Aromater >C10-C16 < 0.25 mg/l Bens(antracen Förklaringar AR-003v47 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 2 av 4

24 AR-18-SL EUSELI Í%R%^Â!lM4&Î Krysen Benso(b,k)fluoranten < 0.20 Benso(pyren Indeno(1,2,3-cd)pyren Dibens(a,h)antracen Summa cancerogena PAH < 1.0 Naftalen Acenaftylen Fluoren Acenaften Fenantren Antracen Fluoranten Pyren Benso(g,h,i)perylen Summa övriga PAH < 1.0 Summa PAH med låg molekylvikt < 1.0 Summa PAH med medelhög molekylvikt < 1.0 Summa PAH med hög molekylvikt < 1.0 PCB 28 PCB 52 PCB 101 PCB 118 PCB 153 PCB 138 PCB 180 N-nitroso-di-n-propylamin Nitrobensen Azobensen * * * * * * * * * * Förklaringar AR-003v47 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 3 av 4

25 AR-18-SL EUSELI Í%R%^Â!lM4&Î N-nitrosodifenylamin * 2,6-Dinitrotoluen * 2,4-Dinitrotoluen * Bis(2-kloretyl)eter * Bis(2-kloroisopropyl)eter * Hexakloretan * Isophorone * Bis(2-kloretoxy)metan * Hexaklorbutadien (HCBD) * 2-Klornaftalen * 4-Klorfenyl fenyleter * Hexaklorbensen (HCB) * 4-Bromofenyl fenyleter * Pentaklorbensen * Dimetylftalat (DMP) 1.2 * Dietylftalat 0.35 * Di-n-butylftalat * Bensylbutylftalat * Di-(2-etylhexyl)ftalat < 1.0 * Di-n-oktylftalat * Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN Annelie Claesson, ansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar AR-003v47 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 4 av 4