SAMMANSTÄLLNING AV AKTIV OCH PASSIV PROVTAGNING I GRUNDVIKSBÄCKEN I FYRA EN MÅNADERS PERIODER UNDER 2012 OCH

Transkript

1 repo001.docx RAPPORT KARLSTADS KOMMUN Karlstad, Grundviksbäcken UPPDRAGSNUMMER SAMMANSTÄLLNING AV AKTIV OCH PASSIV PROVTAGNING I GRUNDVIKSBÄCKEN I FYRA EN MÅNADERS PERIODER UNDER 2012 OCH 2013 RAPPORT KARLSTAD MILJÖ CECILIA BROSTRÖM Sweco Environment AB Jan Nilsen Sweco

2 repo001.docx Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte 1 2 Provtagning av vatten i Grundviksbäcken, Zakrisdal, Karlstads Kommun Flödesmätning med diver 2 3 Rivning av oljeavskiljare vid Zampart 12 4 Passiv och aktiv provtagning samtliga punkter Bedömningsgrunder Tungmetaller Tungmetaller vid passiv provtagning Tungmetaller vid stickprovsmätning Tungmetaller i utökad mätning PAH PAH vid passiv provtagning PAH i utökad mätning Alifater och aromater Alifater och aromater vid stickprovsmätning Alifater och aromater i utökad mätning Flyktiga organiska ämnen (VOC) VOC vid passiv provtagning VOC i utökad mätning Ftalater Ftalater vid stickprovsmätning Ftalater i utökad mätning 16 5 Mängder förorening (omräknat till kg/år) Tungmetaller PAH Flyktiga organiska ämnen (VOC) 17 6 Slutsatser Grundviksbäcken Utökad provtagning Risker och härkomst 19 Bilagor RAPPORT RAPPORT KARLSTAD, GRUNDVIKSBÄCKEN SEJNIN p:\2363\ _karlstad,_grundviksbäcken_provt\000\19_original\doc\sammanställning\rapport provtagning grundviksbäcken docx

3 repo001.docx Bilaga 1a Sammanställning analyser passiv provtagning vatten Bilaga 1b Sammanställning av halter i stickprov Bilaga 1c Sammanställning av beräknade mängder Bilaga 2 Sammanställning av analyser i den utökade provtagningen Bilaga 3 Analysprotokoll RAPPORT RAPPORT KARLSTAD, GRUNDVIKSBÄCKEN SEJNIN p:\2363\ _karlstad,_grundviksbäcken_provt\000\19_original\doc\sammanställning\rapport provtagning grundviksbäcken docx

4

5 repo001.docx Bakgrund och syfte För Västkust finns en fördjupad översiktsplan framtagen och fastställd. I Västkust ingår bland annat Grundviken och Zakrisdals verksamhetsområde. För Grundviken pågår ett arbete med att ta fram en detaljplan för en första etapp, Katrineberg. Även för Zakrisdal är en detaljplan under utarbetande. Detaljplanens syfte är att skapa attraktiva bostadslägen nära vattnet, samt på sikt länka ihop Karlstad med Vänern i väst. Detaljplanen syftar även till att tillgängliggöra Vänerns strand för invånare och besökare i Karlstad. I detaljplanerna ingår även en mindre handelsetablering inom Grundviken och ett nytt industriområde inom Zakrisdal. I planarbetet har det kommit upp frågor om vattenkvaliteten i Grundviksbäcken och framförallt om den kan vara förorenad bl.a. från verksamheten inom f.d. Zakrisdals industriområde. Detta för att Grundviksbäcken planeras dels att efter fördröjning ta emot dagvatten från Grundviken och Zakrisdal, dels kommer ingå i ett framtida parkstråk mellan bostadsområdena. Grundviksbäcken går ut i Grundviken som är en del av Kattfjorden som är kommunens råvattentäkt. Delar av planområdet och dess närhet är belastat med föroreningar i mark och sediment från tidigare- och pågående verksamheter. Föroreningshalterna i sediment i Grundviksbäcken är generellt högre uppströms efter påslaget från Zakrisdal och lägre närmare bäckens mynning samt uppströms påslaget från Zakrisdal. Föroreningshalter i sediment från vattenområdet Grundviken är lägre än halterna som uppmätts i Grundviksbäcken(WSP2006 och WSP2009) Syftet med detta uppdrag har varit att konstatera om Grundviksbäckens vatten innehåller föroreningar, i sådana fall vilka föroreningar som förekommer, i vilka halter, samt vart längs bäcken påslaget sker. Flödet har mätts under provtagningsperioderna för att bedöma mängden föroreningar som transporteras med Grundviksbäcken. Vidare har syftet varit att bedöma risker med förekommande föroreningar idag, samt hur det påverkar bäcken vid framtida exploateringar. Detta bland annat med tanke på att Kattfjorden är kommunens råvattentäkt. Sweco har genomfört en provtagning av Grundviksbäckens vatten under 4 perioder á 1 månad under 2013 (påbörjades december 2012).. 2 Provtagning av vatten i Grundviksbäcken, Zakrisdal, Karlstads Kommun. Sweco har under perioden till och med utfört passiv mätning av föroreningshalten samt flöde i Grundviksbäcken under fyra st enmånadersperioder. Mätning omfattade 5 punkter, motsvarande de punkter där sediment har provtagits i två omgångar av WSP (WSP 2006 och WSP 2009). Punkternas läge i Grundviksbäcken framgår av Figur 9. Där redovisas även ungefärligt avrinningsområde som avbördas via provtagningspunkterna. 1 (21) RAPPORT RAPPORT KARLSTAD, GRUNDVIKSBÄCKEN SEJNIN p:\2363\ _karlstad,_grundviksbäcken_provt\000\19_original\doc\sammanställning\rapport provtagning grundviksbäcken docx

6 repo001.docx Provtagningen har utförts med passiva provtagare (PS-VOC för flyktiga organiska ämnen, PSO-1 för PAH och PSM-1 för metaller (katjoner)). Provtagarna har varit utplacerade under ca en månads tid. För att mäta flödet i bäcken över tid har en diver installerats uppströms dammen vid provtagningspunkt Nedströms 1. Där registrerades även temperatur, något som behövs för att kunna beräkna halterna PAH:er från den passiva provtagaren. Under period 2 utökades provtagningen till att gälla även en provpunkt vid Grundviksbäckens mynning, en provpunkt i dammen i Margårdsbäcken samt en provpunkt i pumpstationen av dränvatten i bergrummet (Z91) (till denna pumpstation avleds även det kylvatten som Zampart använder). Det har även utförts provtagning i avloppspumpstationen nedströms Z47 (representerande avlopp från den södra delen av industriområdet) och i avloppspumpstationen i bergrummet (Z91, representerande avlopp från norra delen av området). Provpunkternas läge redovisas i Figur Flödesmätning med diver Det har installerats en diver uppströms en trumma intill punkten Nedströms 1. Syftet var att registrera vattenståndsvariationer över tid samt att registrera vattnets temperatur. Flödet har sedan beräknats ut från trummans geometri och material (diameter 600 mm, lutning 4 %, material: gammal skrovlig betong). I Figur 1 redovisas resultat från beräkning av flöde i en 600 mm betongtrumma med lutning 4 %. Flödesekvationen har framtagits med hjälp av programvaran FLIS genom att betongrörets geometri (dimension, lutning mm) matats in i programmet. Beräkning av flöde (Q) har utförts för olika fyllnadshöjder (h) och sedan har en kurva anpassats till punktskaran. Flödet kan då beskrivas i nedanstående formel. Q = 0,0027 *h 1.9 Flödesmätning/provtagning har utförts under fyra månadsperioder Period 1: Period 2: tom Utökad provtagning Period 3: tom Period 4: tom (21) RAPPORT RAPPORT KARLSTAD, GRUNDVIKSBÄCKEN SEJNIN p:\2363\ _karlstad,_grundviksbäcken_provt\000\19_original\doc\sammanställning\rapport provtagning grundviksbäcken docx

7 repo001.docx Figur 1: Beräkning av flöde i 600 mm betongtrumma med längd ca 10 m och lutning ca 4 % I Figur 2 - Figur 8 redovisas uppmätta flöden för de 4 mätperioderna. Utförlig rapport om dessa mätningar framgår av Sweco 2013a, Sweco 2013b och Sweco 2013c samt i denna rapport för senaste mätomgången. Det finns även figurer som dels visar flödesvariationen i oljeavskiljaren nedströms Zampart och bergrummet i period 2 samt en uppföljande mätning med hög tidsupplösning i Grundviksbäcken strax efter period 2. För att testa flödet i första provomgången (Sweco 2013a) utfördes apelsintricket vid några tillfällen. Det görs genom att en apelsin som släpps i vattnet uppströms klockas för den tid det tar att flyta genom trumman. Apelsinen flyter djupt så den har ungefär samma hastighet som vattnet. Genom att mäta trummans längd, diameter och vattenfyllnad kan flödet beräknas. Flödet som beräknades på detta sätt stämmer relativt väl överens med flödet som beräknas med ekvationen ovan. I Figur 2 redovisas flödesvariationerna över tid under den första mätperioden. De höga topparna infaller i samband med jul och nyårshelgen ( ) då det först kom mycket snö som sedan smälte i omgångar. Det konstaterades under första mätperioden en uppdämning inne i trumman, sannolikt utförd av en bäver. Fördämningen revs efter 21 dagar ( ) och förhoppningsvis kunde vattnet i fortsättningen rinna ohindrat genom trumman. Sweco upprepade apelsintricket efter att dammen rivits för att kontrollera storleken på flödet. 3 (21) RAPPORT RAPPORT KARLSTAD, GRUNDVIKSBÄCKEN SEJNIN p:\2363\ _karlstad,_grundviksbäcken_provt\000\19_original\doc\sammanställning\rapport provtagning grundviksbäcken docx

8 repo001.docx Uppdämningen som mättes med diver justerades när dämningen revs. Innan rivningen relaterades höjden till ungefärlig överkant dämning, efter relateras höjden till fyllnadshöjden i inloppet. Apelsintricket utfördes både före och efter rivningen av fördämningen. I båda fallen var det momentant uppmätta flödet i ungefärlig överenstämmelse med flödet som uppmättes med diver. Noggrannheten på flödesbestämningen har ökat efter att fördämningen revs men det bedöms att flödet som uppmättes innan är av rätt storleksordning. (Sweco 2013a). Medelflödet har beräknats genom trumman vid punkten Nedströms 1 redovisas i Tabell 1 för alla perioderna. Vidare redovisas en beräkning av flödena förbi de olika provtagningspunkterna. Utgångspunkt för denna beräkning är det uppmätta flödet vid punkt Nedströms 1. Detta flöde har sedan räknats om linjärt mot den avrinningsyta som avbördas uppströms respektive provtagningspunkt. De olika avrinningsytorna framgår av Figur 9: Provtagningspunkter i Grundviksbäcken och Zakrisdal samt ungefärliga tillrinningsområden till de olika provtagningspunkterna. Figur 2: Beräknade flöden i Grundvíksbäcken vid punkten Nedströms1. Period 1: (21) RAPPORT RAPPORT KARLSTAD, GRUNDVIKSBÄCKEN SEJNIN p:\2363\ _karlstad,_grundviksbäcken_provt\000\19_original\doc\sammanställning\rapport provtagning grundviksbäcken docx

9 repo001.docx Flödet under andra perioden redovisas i Figur 3. Flödesmätningen fortlöpte utan några störningar. Figur 3: Beräknade flöden i Grundvíksbäcken vid punkten Nedströms 1 Period 2: tom I period 2 har provtagningen och flödesmätningen utökats. Dels har ytterligare provpunkter tillkommit, se Figur 10. Det gäller en provpunkt vid Grundviksbäckens mynning, en provpunkt i dammen i Margårdsbäcken samt en provpunkt i pumpstationen av dränvatten i bergrummet (Z91) (till denna pumpstation avleds även det kylvatten från Vänern som Zampart använder). Det har även utförts provtagning i avloppspumpstationen nedströms Z47 (representerande avlopp från den södra delen av industriområdet) och i avloppspumpstationen i bergrummet (Z91, representerande avlopp från norra delen av området). Vidare installerades en diver i oljeavskiljaren för att registrera vattennivå över överfallet i oljeavskiljaren och därmed kunna beräkna flödet från bergrummet och Zampart. Flödesmätning genom oljeavskiljare har beräknats enligt ekvationen: Q = 0,3 *h (21) RAPPORT RAPPORT KARLSTAD, GRUNDVIKSBÄCKEN SEJNIN p:\2363\ _karlstad,_grundviksbäcken_provt\000\19_original\doc\sammanställning\rapport provtagning grundviksbäcken docx

10 repo001.docx Flödesekvationen har framtagits med programvaran FLIS på samma sätt som för flödet genom trumman. Skillnaden är att istället för rörets diameter och lutning har överfallets geometri har beskrivits (rakt överfall med brädd 6.75 m) Figur 4: Beräknade flöden I oljeavskiljaren. Medelflödet i oljeavskiljaren beräknades till 16 l/s. Det höga medelflödet bedöms bero på att det kylvatten Zampart använder avleds via pumpsumpen i bergrummet. Zampart bedömer att de använder 3-13 l/s i medel för kylning. Kylvatten pumpas upp i ett för Zakrisdalsområdets internt ledningsnät för processvatten och hämtas från Vänern. Orsaken till att grafen är så kompakt är att det sker en avläsning varje minut. I Figur 5 redovisas ett utdrag av diagrammet för dygnet 28 mars Där framgår det att det pumpas från sumpen i bergrummet ungefär en gång per timma. Varje pumpning pågår knappt 30 minuter. I och med att det tillförs mellan 3 13 l/s (medel antas vara 8 l/s) med kylvatten från Vänern påverkas vattenbalansen något. I Tabell 1, där beräknade medelflöden redovisas, innebär det att flödet uppströms utsläppspunkten har reduceras med ca 8 l/s (extra tillskott från kylvatten som pumpas från Vänern). För de övriga punkterna innebär det mindre justeringar neråt då tillskottet räknas i förhållande till medelflödet i Nedströms 1 minus 8 l/s. 6 (21) RAPPORT RAPPORT KARLSTAD, GRUNDVIKSBÄCKEN SEJNIN p:\2363\ _karlstad,_grundviksbäcken_provt\000\19_original\doc\sammanställning\rapport provtagning grundviksbäcken docx

11 repo001.docx Figur 5: Flöde i oljeavskiljare under dygnet 28 mars Det framgår ur Figur 5 att det pumpas en gång i timmen i ca 30 min. Flödet ifrån oljeavskiljaren ökar under pumpningarna med ca l/s. I punkt nedströms 1 installerades en diver för att mäta nivån under ett dygn med samma tidsintervall som använts för mätningar i oljeavskiljaren. Se Figur 6 för beräknat flöde under ett dygn punkten nedströms 1. Här ses samma mönster under pumpningarna som i Figur 5. 7 (21) RAPPORT RAPPORT KARLSTAD, GRUNDVIKSBÄCKEN SEJNIN p:\2363\ _karlstad,_grundviksbäcken_provt\000\19_original\doc\sammanställning\rapport provtagning grundviksbäcken docx

12 repo001.docx Figur 6: Beräknat flöde i Grundviksbäcken, nedströms 1, 3 tom 4 juni I Figur 7 redovisas flödesmätning från period 3. Inga störningar har uppmärksammats. Flödet är lågt p.g.a. den torra sommaren. Det finns några toppar som kan härledas till regntillfällen. 8 (21) RAPPORT RAPPORT KARLSTAD, GRUNDVIKSBÄCKEN SEJNIN p:\2363\ _karlstad,_grundviksbäcken_provt\000\19_original\doc\sammanställning\rapport provtagning grundviksbäcken docx

13 repo001.docx Figur 7: Beräknade flöden i Grundvíksbäcken vid punkten Nedströms 1. Period 3: tom Ett felaktigt högt flöde har registrerats under perioden för mätning 4 jämfört med tidigare perioder, detta beroende på bäverns dämning av bäcken (bäverdammar fanns vid ett flertal punkter i bäcken). Det felaktiga flödet visas i Figur 8. Dock kan flödesvariationer liknande de i tidigare mätningar ses även i mätning 4. Flödet i mätning 4 har antagits vara lika med medelflödet för de tidigare utförda mätningarna. Detta medelflöde har sedan nyttjats vid beräkning av mängder. 9 (21) RAPPORT RAPPORT KARLSTAD, GRUNDVIKSBÄCKEN SEJNIN p:\2363\ _karlstad,_grundviksbäcken_provt\000\19_original\doc\sammanställning\rapport provtagning grundviksbäcken docx

14 repo001.docx Figur 8: Beräknade flöden i Grundvíksbäcken vid punkten Nedströms 1 Period 4: tom Flödet är missvisande p.g.a. påverkan från bäverdammar nedströms i systemet. Figuren visar dock att det förekommit kraftigare nederbördstillfälle alt snösmältning vid några tillfällen. Medelflödet för aktuell period har enligt ovan beräknats vara ca 50 l/s genom trumman vid punkten Nedströms 1 (medelflödet av de tre tidigare mätomgångarna). I Tabell 1 redovisas en beräkning av flödena förbi de olika provtagningspunkterna. Utgångspunkt är det uppmätta flödet vid punkt Nedströms 1. Detta flöde har sedan räknats om linjärt mot den avrinningsyta som avbördas uppströms respektive provtagningspunkt. De olika avrinningsytorna framgår av Figur (21) RAPPORT RAPPORT KARLSTAD, GRUNDVIKSBÄCKEN SEJNIN p:\2363\ _karlstad,_grundviksbäcken_provt\000\19_original\doc\sammanställning\rapport provtagning grundviksbäcken docx

15 repo001.docx Tabell 1: Beräknade medelflöden förbi de olika provtagningspunkterna. Flödet under tidsperioden för mätning 4 har baserats på de tre tidigare omgångarna (medelflödet för de tre första mätomgångarna). Figur 9: Provtagningspunkter i Grundviksbäcken och Zakrisdal samt ungefärliga tillrinningsområden till de olika provtagningspunkterna. Punkten Nedströms 3 är belägen ca 150 m innan utloppet i Vänern och beskriver relativt väl det påslaget som Vänern får av förorenande ämnen från Grundviksbäcken. Vid den utökade provtagningen i period 2 provtogs vattnet vid ett utökat antal punkter. Punkten Utlopp Grundviken är belägen vid utloppet i Vänern och representerar påslaget som Vänern får av förorenande ämnen från Grundviksbäcken, se Figur 10. I figuren visas även de andra mätpunkterna som användes vid denna provtagning. 11 (21) RAPPORT RAPPORT KARLSTAD, GRUNDVIKSBÄCKEN SEJNIN p:\2363\ _karlstad,_grundviksbäcken_provt\000\19_original\doc\sammanställning\rapport provtagning grundviksbäcken docx

16 repo001.docx (21) Figur 10: Provpunkter period 2. Utlopp Grundviken, pumpsump Z91, oljeavskiljare, avloppspumpstation Z91 och avloppspumpstation Z47 har tillkommit. Ungefärlig beskrivning av avlopps- (blåa pilar) och dagvattenhantering (röda pilar) inom Zakrisdals industriområde. Ljusblå linjer är bäckar ut från området till Vänern. 3 Rivning av oljeavskiljare vid Zampart Under period 3 revs den oljeavskiljare som funnits för det vatten som avleddes från Zampart och bergrummet (vid utsläppspunkt Zakrisdal). I period 2 uppmättes flödet genom oljeavskiljaren och prov uttogs för analys i denna oljeavskiljare. RAPPORT RAPPORT KARLSTAD, GRUNDVIKSBÄCKEN SEJNIN p:\2363\ _karlstad,_grundviksbäcken_provt\000\19_original\doc\sammanställning\rapport provtagning grundviksbäcken docx

17 repo001.docx Passiv och aktiv provtagning samtliga punkter Analysresultatet från den passiva och aktiva provtagningen i huvudpunkterna har sammanställts i bilaga 1a, bilaga 1b, analysprotokollen framgår av bilaga 3. I bilaga 2 redovisas analysresultaten från den utökade provtagningen i period Bedömningsgrunder Vid bedömning av halter har olika riktvärden använts. Dels Ccrit-sw som anger den nivå där negativ påverkan i ytvatten kan börja misstänkas. Vidare har EG direktivets riktvärden MKN ytvatten, Årsmedelvärde AA och Maximal tillåten koncentration använts tillsammans med riktvärdet enligt MIFO som gäller förorenat ytvatten med måttlig allvarlig, allvarlig respektive mycket allvarlig påverkan. 4.2 Tungmetaller Tungmetaller vid passiv provtagning Halterna av tungmetaller i mätning 4 är i nivå med föregående mätning (3) men lägre än de två första mätningarna (1-2). Majoriteten av halterna för de analyserade metallerna understiger riktvärdena. Halten krom, koppar, kobolt, och zink överskrider i riktvärdet för Ccrit-sw (krom någon gång, koppar något flera gånger, därefter kobolt och flest gånger för zink). De flesta gångerna är det utsläppspunkten och nedströms 1 som är förhöjda. Någon gång nedströms 2 och 3 samt uppströms. Inget annat riktvärde överskrids. Krom överskrider som mest riktvärdet för Ccrit-sw med en faktor 1.1, kobolt med 4.7, koppar med 1.9 och zink med 3.7. Analysresultaten redovisas i bilaga 1a Tungmetaller vid stickprovsmätning Alla halter överskrider Ccrit-sw för alla parametrar i alla punkter förutom för kvicksilver som inte överskrider något riktvärde, se bilaga 1b. Störst överskridande kan ses för zink i uppströms prov där Ccrit-sw överskrids 69 ggr (halten bedöms även måttligt allvarlig enligt MIFO) samt för koppar i utsläppspunkt (överskrids 9.3 ggr och halten bedöms även måttligt allvarlig enligt MIFO) Tungmetaller i utökad mätning I den passiva provtagningen överskrider halten kobolt och koppar riktvärdena för Ccrit-sw med ca 4 ggr i utlopp Grundviksbäcken respektive i dammen i Margårdsbäcken. Alla tungmetaller i den utökade mätningen överstiger riktvärdena för Ccrit-sw. Koppar överstiger upp till 61 ggr, krom upp till 26 ggr, zink upp till 18 ggr och kobolt, kvicksilver och bly mellan ggr medan arsenik, barium, kadmium och nickel överskrider upp till mellan 2 och 10 ggr för stickprovtagningen i den utökade provtagningen av vatten. 13 (21) RAPPORT RAPPORT KARLSTAD, GRUNDVIKSBÄCKEN SEJNIN p:\2363\ _karlstad,_grundviksbäcken_provt\000\19_original\doc\sammanställning\rapport provtagning grundviksbäcken docx

18 repo001.docx PAH PAH vid passiv provtagning Halterna av PAH:er är som i de föregående mätningarna överlag låga. Samtliga halter understiger riktvärdena för C crit-sw och Direktiv 2008/105/EG. PAH analyserades inte vid stickprovsmätningen PAH i utökad mätning 14 (21) Halterna av PAH:er är som i de föregående mätningarna överlag låga. Samtliga halter understiger riktvärdena för C crit-sw och Direktiv 2008/105/EG förutom PAH-H i Damm Marviksbäcken. Där är kvoten mellan uppmätt halt och C crit-sw 1,6. För den passiva provtagningen Alifater och aromater Alifater och aromater analyserades endast som stickprov Alifater och aromater vid stickprovsmätning Inga alifater eller aromater överstiger C crit-sw i någon mätpunkt vid stickprovtagningen Alifater och aromater i utökad mätning Alifater >C16-C35 i avloppspumpstation Z47 överstiger C crit-sw 71 ggr. I avloppspumpstationen Z91 med 24 ggr och 7 ggr i oljeavskiljaren nedströms Z91. BTEX överskrider inte C crit-sw, 4.4 Flyktiga organiska ämnen (VOC) VOC har endast provtagits med passiv provtagare VOC vid passiv provtagning Samtliga BTEX-halter i den passiva provtagningen i Grundviksbäcken är under rapporteringsgräns förutom för halten toluen under period 3. Det bedöms bero på rivningen av oljeavskiljaren under denna period. För de flesta klorerade föreningar är halterna under rapporteringsgräns, förutom cis-1,2 dikloreten (cdce), trikloreten (TCE) och tetrakloreten (PCE), som alla har detekterbara halter från utsläppspunkten och nedströms (högst i utsläppspunkt samt nedströms 1). Inga halter överstiger riktvärdet för C crit-sw (detta riktvärde finns dock ej för cdce. Hade riktvärdet för cdce varit av samma storleksordning som riktvärdet för TCE och PCE, 5 µg/l, hade halterna överstiget detta riktvärde i alla mätningarna i utsläppspunkten och någon/ några av de närmsta mätpunkterna). RAPPORT RAPPORT KARLSTAD, GRUNDVIKSBÄCKEN SEJNIN p:\2363\ _karlstad,_grundviksbäcken_provt\000\19_original\doc\sammanställning\rapport provtagning grundviksbäcken docx

19 repo001.docx Halterna av klorerade alifater är således låga men det är anmärkningsvärt att de kan uppmätas i bäcken VOC i utökad mätning Alla halter förutom den för TCE i pumpsump Z91 (dagvatten) understiger riktvärdet C crit-sw. I pumpsumpen är halterna ca 1.5 ggr högre än riktvärdet. Tabell 2: Uppmätta halter i Grundviksbäcken med passiv provtagning (omgång 1-4 samt medelhalter från de fyra mätningarna 15 (21) RAPPORT RAPPORT KARLSTAD, GRUNDVIKSBÄCKEN SEJNIN p:\2363\ _karlstad,_grundviksbäcken_provt\000\19_original\doc\sammanställning\rapport provtagning grundviksbäcken docx

20 repo001.docx De klorerade alifaterna härstammar sannolikt, som nämnts i tidigare PM, från verksamhet som bedrivits inom norra delen av Zakrisdals industriområde samt i bergrummet på Zakrisdal. En ungefärlig beskrivning av tillflödet till utsläppspunkten framgår av Figur 9. Det finns en annan källa till klorerade alifater på Zakrisdal, vid byggnad Z47. Den bedöms inte kunna påverka Grundviksbäcken då det området avbördas till en bäck längre österut såvida inte bergbrunnarnas influensområde når bort till byggnad Z Ftalater Ftalater har endast analyserats med stickprovtagning Ftalater vid stickprovsmätning Endast di-(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) har detekterats i prov uppströms och utsläppspunkt. Halterna är 2 10 ggr rapporteringsgräns. Inga riktvärden finns Ftalater i utökad mätning 5 olika ftalater har detekterats i avloppspumpstation Z47 varav di-(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) i högsta halten (ca 75 ggr rapporterringsgräns). I avloppspumpstation Z91 har två ftalater detekterats varav di-(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) i högsta halten (ca 12 ggr rapporteringsgräns). Inga riktvärden finns för dessa ämnen. 5 Mängder förorening (omräknat till kg/år) Mängden förorening i Grundviksbäcken har beräknats på följande sätt; det framräknade medelflödet för varje period, se Tabell 1 har multiplicerats med halterna som uppmätts i de olika provtagningspunkterna, se Tabell 2 och omräknats så resultatet redovisas i kg/år. I första hand har man tagit hänsyn till respektive mätning och beräknat mängden (kg/år) utifrån de halterna. I andra hand har ett medel beräknats av mängderna från de enskilda mätperioderna. Beräkningsresultatet redovisas i bilaga 1c. 5.1 Tungmetaller 5.2 PAH I mätning 4 är mängden tungmetaller i de flesta fall små, upp till ca 1 kg/år. Större mängd redovisas för zink där mellan 5 och 10 kg per år transporteras. I mätning 4 ses högst halt vid utsläppspunkt som successivt minskar nedströms. Påslaget till Vänern i medel ca 14 kg/år för zink. För övriga tungmetaller något till några kg/år. Medelmängden PAH från de fyra mätningarna är liten, upp till några tiotal gram/år. 16 (21) RAPPORT RAPPORT KARLSTAD, GRUNDVIKSBÄCKEN SEJNIN p:\2363\ _karlstad,_grundviksbäcken_provt\000\19_original\doc\sammanställning\rapport provtagning grundviksbäcken docx

21 repo001.docx Flyktiga organiska ämnen (VOC) Mängden klorerade alifater är förhållandevis stor, se Tabell 3. Mängden är störst vid och efter utsläppspunkten och avtar mot bäckens mynning, sannolikt till följd av avgång till atmosfären. Påslaget till Vänern är i medel är ca 6,2 kg cdce/år, för TCE 0,9 kg/år och för PCE 0.4 kg/år. Påslaget till Vänern har minskat för klorerade alifater sedan provtagningens början. Tabell 3: Beräknad mängd klorerade alifater i olika sektioner i Grundviksbäcken omräknat till kg/år, (omgång 1-4 samt medelhalter från de fyra mätningarna). 6 Slutsatser 6.1 Grundviksbäcken Mängden tungmetaller som transporteras till Vänern via Grundviksbäcken är relativt litet, ofta i storleksordning < 1 kg några kg/år med undantag av zink som tillförs i en mängd av knappt 15 kg/år. 17 (21) RAPPORT RAPPORT KARLSTAD, GRUNDVIKSBÄCKEN SEJNIN p:\2363\ _karlstad,_grundviksbäcken_provt\000\19_original\doc\sammanställning\rapport provtagning grundviksbäcken docx

22 repo001.docx Det är små mängder PAH som transporteras ut till Vänern, endast gram/år. Samma gäller BTEX och oljeprodukter (oljeprodukter är endast analyserad i stickprovtagningen) Klorerade alifater läcker ut (pumpas) till bäcken från f.d. Zakrisdalverkets bergrum. Mängden som tillförs bäcken är i storleksordning drygt 20 kg klorerade alifater per år. De består främst av cis1,2-dikloreten (cdce) men även trikloreten (TCE) och tetrakloreten (PCE) förekommer. Halterna är låga men det är anmärkningsvärt att klorerade alifater detekteras i Grundviksbäcken. Vinylkolorid (VC) har förekommit i en mätning. Det är i uppströmspunkten i den andra mätomgången. Att VC konstateras i uppströmsmätningen är anmärkningsvärt då klorerade alifater inte förekommer naturligt. Det innebär att det även finns viss påverkan från området uppströms. Det har dock detekterats halter i uppströmspunkten även av PCE, TCE och cdce, dels i andra mätomgången och dels i fjärde mätomgången (dock ej cdce i fjärde omgången). Att klorerade alifater har detekterats i uppströmspunkten visar att det finns någon källa som läcker mindre mängder till Grundviksbäcken uppströms mätpunkten. På väg till Vänern minskar mängderna klorerade alifater som transporteras, sannolikt p.g.a. avgång till luft. Påslaget på Vänern utgör drygt 15 % av utläckaget till bäcken, ca 3,5 kg/år. Sammansättningen (förhållandena mellan PCE, TCE och cdce) är ungefär den samma i alla punkter. Borttagandet av oljeavskiljaren, under mätning 3, vid punkt utsläppspunkt kan vara en möjlig orsak till halter av toluen och ökningen vi såg för cdce och TCE i punkt utsläppspunkt och nedströms 1. cdce och TCE har i alla mätningar varit högst nedströms utsläppspunkten. Påslaget till Vänern (kg/år) har minskat för cdce, TCE och PCE sedan mätningens start. Orsaken kan vara en säsongsvariation som styrs av bl.a. temperatur. Vid kallare väderlek, som under första provtagningsperioden, kommer inte motsvarande mängd flyktiga ämnen att avgå som under varmare perioder. Flödet kan ävenha en avgörande, roll,det var högst under första mätperioden för sedan att sjunka. Metallhalterna i bäcken har varit lägre i de två senaste mätningarna, zink, kobolt och koppar uppvisar högst halter. Speciellt tungmetallerna kan vara känsligt för flödesvariationer då de ofta förekommer partikelbundna. PAH:er har uppmätts i låga halter i samtliga mätningar. 6.2 Utökad provtagning Under period 2 utökades provtagningen med provtagningar i utloppet från Grundviksbäcken, i Margårdsbäcken, i pumpstationen för inläckande grundvatten och dagvatten i bergrummet (Z91) samt för avloppspumpstationerna nedströms Z47 och i bergrummet (Z91). Denna mätning representerar vatten/avloppsvatten i den östra delen av området, d.v.s. den del som inte avrinner mot Grundviksbäcken. Vatten från bergrummet (grundvatten och dagvatten) pumpas dock till Grundviksbäcken och släpps ut i provpunkt utsläppspunkt. 18 (21) RAPPORT RAPPORT KARLSTAD, GRUNDVIKSBÄCKEN SEJNIN p:\2363\ _karlstad,_grundviksbäcken_provt\000\19_original\doc\sammanställning\rapport provtagning grundviksbäcken docx

23 repo001.docx Analyserna i den utökade provtagningen visar på jämförbara halter av tungmetaller med de som uppmätts i Grundvíksbäcken. Halterna PAH i den utökade provtagningen är, som halterna i Grundviksbäcken, låga. Beträffande oljeprodukter, som enbart analyserats med stickprovtagning, är halterna i ordinarie provtagning i Grundviksbäcken låga (oftast under rapporteringsgräns) medan alifathalterna, och då främst tyngre alifater, är förhöjda i flertalet extraprov. Undantaget är det extra prov som representerar utloppet av Grundviksbäcken. Speciellt högt är halterna i avloppspumpstationen nedströms Z47. Kommunen rapporterade att deras mätutrustning hade kletats ner av olja när de utförde flödesmätning i en brunn något uppströms på samma ledning någon vecka innan vår provtagning utfördes. Sannolikt har det skett ett punktutsläpp av olja någon stans uppströms. Klorerade alifater i den utökade provtagningen, och då främst cdce, detekteras i alla analyserade prov. Halterna är, som i Grundviksbäcken, låga. Halten cdce, i provet som analyserades i Grundviksbäckens mynning mot Vänern i period 2, var 0.6 µg/l mot 2.4 i Nedströms 3 (d.v.s. den närmsta punkten uppströms i Grundviksbäcken). Halten har således minskat med ca 70 % på denna sträcka. En tänkbar förklaring kan vara kontakt med det stora vassområet med mycket organisk material i bottensedimenten. Det bildas kanske miljöer i detta område som främjar nedbrytningen av klorerade alifater. En annan tänkbar förklaring kan vara utspädning. 6.3 Risker och härkomst Vi anser att nuvarande omfattning på provtagning i Grundviksbäcken är tillräcklig för att syftet med provtagningen skulle uppnås, d.v.s. att konstatera om förorening finns i Grundviksbäckens vatten, vilka föroreningar som förekommer och få en storleksordning på mängderna som transporteras med vattnet. Uppmätta halter i Grundviksbäcken är låga. För TCE+PCE finns ett riktvärde för dricksvatten på 10 µg/l och för VC 0.5 µg/l. Inga av dessa riktvärden överskrids. För andra parametrar har en halt av koppar vid stickprovtagningen i utsläppspunkten klassats som Måttligt allvarlig enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. En del parametrar överskrider Ccrit-sw, d.v.s. den lågrisknivå där man eventuellt kan börja se påverkan på ytvatten. Vattenkvaliteten för Karlstads råvattentäkt Kattfjorden bedöms inte äventyras. Endast vissa parametrar har halt överstigande Ccrit-sw. Utspädningen redan i Grundviken kommer att medföra att halterna inte längre kommer att överskrida Ccrit-sw, Risken för påverkan på Grundviksbäcken med en exploatering av Katrinebergsområdet bedöms som liten då det inte finns något som tyder på påverkan från detta området. Det rekommenderas att en översiktlig miljöteknisk undersökning utförs som vid exploatering av alla områden. Vid exploatering av Zakrisdals industriområde måste hänsyn tas till konstaterade föroreningar. Speciellt hantering av länsvatten måste ske med stor omsorg för att förhindra påverkan på Grundviksbäcken om exploatering sker i de områdena där förorening konstaterats. 19 (21) RAPPORT RAPPORT KARLSTAD, GRUNDVIKSBÄCKEN SEJNIN p:\2363\ _karlstad,_grundviksbäcken_provt\000\19_original\doc\sammanställning\rapport provtagning grundviksbäcken docx

24 repo001.docx I extraproven är det främst oljehalten i avloppspumpstationen nedströms Z47 som är förhöjt (kraftig påverkan). Kopparhalten i stickprovet i samma punkt klassas som Allvarlig enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. I de andra extrapunkterna, förutom utloppet av Grundviksbäcken, klassas halterna koppar som Måttligt allvarlig enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Föroreningarna i form av klorerade alifater till Grundviksbäcken härstammar sannolikt till största delen från Zakrisdals industriområde där det tidigare förekommit avfettning med klorerade alifater. Påslaget av de förorenande ämnena sker till största delen vid den ledning som mynnar i bäcken (Benämnd Utsläppspunkt) med vatten från Zakrisdals bergrum och Zampart. I marken vid Z47 finns det fortfarande kraftig förorening med dessa ämnen. Viss påverkan av klorerade alifater i mätpunkten uppströms i Grundviksbäckenkan dock ses. Det innebär viss påverkan från området uppströms. Av tungmetallerna bedöms det sannolikt att koppar och bly till största delen härstammar från Zakrisdals industriområde medan övriga tungmetaller inte visar samma mönster, de kan ses även i mätpunkten uppströms i jämförbara halter. Det finns inget som pekar på att förorening läcker ut från för Katrinebergsområdet som nu planläggs. Oljeföroreningen har detekterats i några av extrapunkterna, och då främst i avloppet nedströms Z47. Vart oljan härstammar från är osäkert då det till provtagningspunkten kommer avloppsvatten dels från Zakrisdals industriområde, Zakrisdalsudden samt det bostadsområde som är beläget på höjden strax öster om Zakrisdals industriområde. Karlstads kommun rapporterade om att det fanns mycket olja på en flödesmätare som använts i en annan brunn på samma avloppsledning strax innan den utökade mätningen utfördes. I utloppet av Grundviksbäcken kunde dock ingen olja detekteras, ej heller i stickprovtagningen i övriga punkter i Grundviksbäcken. Sweco Environment AB Karlstad Miljö (21) RAPPORT RAPPORT KARLSTAD, GRUNDVIKSBÄCKEN SEJNIN p:\2363\ _karlstad,_grundviksbäcken_provt\000\19_original\doc\sammanställning\rapport provtagning grundviksbäcken docx

25 repo001.docx Referenser Zakrisdal, Karlstads Kommun. Provtagning av sediment I Grundviksbäck- WSP 2006: en. WSP 2009: Zakrisdal, Karlstads Kommun. Kompletterande provtagning av sediment I Grundviksbäcken Sweco 2013a: Provtagning av vatten i Grundviksbäcken, Zakrisdal, Karlstads Kommun, lägesrapport efter mätning nr 1 Sweco 2013b: Provtagning av vatten i Grundviksbäcken, Zakrisdal, Karlstads Kommun, lägesrapport efter mätning nr 2 Sweco 2013c: Provtagning av vatten i Grundviksbäcken, Zakrisdal, Karlstad Kommun, lägesrapport efter mätning 3 21 (21) RAPPORT RAPPORT KARLSTAD, GRUNDVIKSBÄCKEN SEJNIN p:\2363\ _karlstad,_grundviksbäcken_provt\000\19_original\doc\sammanställning\rapport provtagning grundviksbäcken docx

26 Nedströms Nedströms Nedströms Utsläppspunkt Uppströms Nedströms Nedströms Nedströms Utsläppspunkt Uppströms Nedströms Nedströms Nedströms Utsläppspunkt Uppströms Nedströms Nedströms Nedströms Utsläppspunkt Uppströms MIFO - förorenat ytvatten - Mycket allvarligt "Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag" s.119 MIFO - förorenat ytvatten - Allvarligt "Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag" s.119 MIFO - förorenat ytvatten - Måttligt allvarligt "Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag" s.119 Direktiv 2008/105/EG - MKN för inlandsytvatten - Maximal tillåten koncentration "MAC" Direktiv 2008/105/EG - MKN för inlandsytvatten - Årsmedelvärde "AA" Ckrit -sw (NV 5976 sid ) Bilaga 1a Projektnr: Projektnamn: Karlstads kommun, Grundviksbäcken Medelflöde (l/s) Metaller Kadmium Cd Krom Cr <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0,2 <0,2 <0,2 <0, <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 Kobolt Co Koppar Cu Kvicksilver Hg Bly Pb <0, Molybden Mo 0.3 Nickel Ni Vanadin V 0.5 Zink Zn PAH:er antracen fluoranten bens(a)pyren benso(ghi)perylen PAH-L PAH-M PAH-H Aromatiska föreningar bensen <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 toluen 5 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0, <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 etylbensen 5 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 Xylen 5 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 Flyktiga halogenerade föreningar Triklormetan (kloroform) 2.5 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 diklormetan <1 <1 <1 <1 <1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 1,1-dikloretan <1 <1 <1 <1 <1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 1,2-dikloretan 5 10 <1 <1 <1 <1 <1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 trans-1,2-dikloreten <1 <1 <1 <1 <1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 cis-1,2-dikloreten < <0, <0, ,2-diklorpropan <0.5 <0.5 <0.5 <0.5 <0.5 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 tetraklormetan <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 1,1,1-trikloretan 5 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 1,1,2-trikloretan <0.5 <0.5 <0.5 <0.5 <0.5 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 trikloreten 5 10 < <0, tetrakloreten 5 10 < <0, <0, <0,1 0.2 vinylklorid <1 <1 <1 <1 <1 0.5 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 0.1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 0.1 <0,1 <0,1 P:\2363\ _Karlstad,_Grundviksbäcken_provt\000\19_Original\DOC\Sammanställning\sammanställning mätning 1-4sammanställning mätning 1-4punkter grundviksbäcken invert

27 di-cyklohexylftalat di-(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) di-pentylftalat di-n-butylftalat di-n-propylftalat di-n-oktylftalat butylbensylftalat di-isobutylftalat dietylftalat dimetylftalat Ftalater summa xylener Xylen etylbensen toluen bensen aromater >C16-C35 aromater >C10-C16 aromater >C8-C10 Aromatiska föreningar alifater >C16-C35 alifater >C12-C16 alifater >C10-C12 alifater >C8-C10 alifater >C5-C8 Alifatiska föreningar Zink Zn Vanadin V Nickel Ni Molybden Mo Bly Pb Kvicksilver Hg Koppar Cu Kobolt Co Krom Cr Kadmium Cd Barium Ba Arsenik As Metaller Temperatur-Flödescell Fysikaliska parametrar Medelflöde Flöde µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Grader C l/s Bilaga 1b Sammanställning vattenprover Grundviksbäcken samt Zakrisdal UPPDRAG UPPRÄTTAD AV UPPDRAGSLEDARE DATUM Grundviksbäcken Cecilia Broström Jan Nilsen Ckrit -sw (NV 5976 sid ) Direktiv 2008/105/EG - MKN för inlandsytvatten - Årsmedelvärde "AA" Direktiv 2008/105/EG - MKN för inlandsytvatten - Maximal tillåten koncentration "MAC" MIFO - förorenat ytvatten - Måttligt allvarligt "Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag" s MIFO - förorenat ytvatten - Allvarligt "Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag" s MIFO - förorenat ytvatten - Mycket allvarligt "Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag" s Rapporteringsgräns > riktvärde Under ovanstående gränser Projektnr: Projektnamn: Karlstads kommun, Grundviksbäcken Plats Enhet Uppströms (Vattenprov, stickprov) <10 <10 <10 <10 <10 <0.3 <0.775 <1 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0,2 <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 < <0.6 Utsläppspunkt (Vattenprov, stickprov) <10 <10 <10 <10 <10 <0.3 <0.775 <1 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0,2 <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 < <0.6 Nedströms (Vattenprov, stickprov) <10 <10 <10 <10 <10 <0.3 <0.775 <1 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0,2 <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 <1.3 <0.6 Nedströms (Vattenprov, stickprov) <10 <10 <10 <10 10 <0.3 <0.775 <1 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0,2 <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 <1.3 <0.6 Nedströms (Vattenprov, stickprov) <10 <10 <10 <10 14 <0.3 <0.775 <1 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0,2 <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 <1.3 <0.6 P:\2363\ _Karlstad,_Grundviksbäcken_provt\000\19_Original\DOC\Sammanställning\sammanställning mätning 1-4sammanställning mätning 1-4Vattenprovtagning Grundviksbäck

28 vinylklorid tetrakloreten trikloreten 1,1,2-trikloretan 1,1,1-trikloretan tetraklormetan 1,2-diklorpropan cis-1,2-dikloreten trans-1,2-dikloreten 1,2-dikloretan 1,1-dikloretan diklormetan Triklormetan (kloroform) Flyktiga halogenerade föreningar Xylen etylbensen toluen bensen Aromatiska föreningar PAH-H PAH-M PAH-L benso(ghi)perylen bens(a)pyren fluoranten antracen PAH Zink Zn Nickel Ni Bly Pb Koppar Cu Kobolt Co Krom Cr Kadmium Cd Metaller Medelflöde kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år l/s Bilaga 1c Projektnr: Projektnamn: Karlstads kommun, Grundviksbäcken Plats Enhet Uppströms Mängd (kg/år) (Beräknat från flöde och passiv mätning) < <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.9 <0.9 <0.9 <0.9 <0.9 <0.5 <0.2 <0.2 <0.5 <0.1 <0.1 <0.9 Utsläppspunkt Mängd (kg/år) (Beräknat från flöde och passiv mätning) < <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <1.2 <1.2 <1.2 < <0.6 <0.2 <0.2 < <1.2 Nedströms Mängd (kg/år) (Beräknat från flöde och passiv mätning) < <0.3 <0.3 <0.3 <0.3 <0.3 <1.3 <1.3 <1.3 < <0.6 <0.3 <0.3 < <1.3 Nedströms Mängd (kg/år) (Beräknat från flöde och passiv mätning) < <0.3 <0.3 <0.3 <0.3 <0.3 <1.6 <1.6 <1.6 < <0.8 <0.3 <0.3 < <1.6 Nedströms Mängd (kg/år) (Beräknat från flöde och passiv mätning) < <0.4 <0.4 <0.4 <0.4 <0.4 <1.8 <1.8 <1.8 < <0.9 <0.4 <0.4 < <1.8 Uppströms Mängd (kg/år) (Beräknat från flöde och passiv mätning) <0, <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 2.1 <0,1 <0,1 <0,1 <0, Utsläppspunkt Mängd (kg/år) (Beräknat från flöde och passiv mätning) <0, <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 7.6 <0,1 <0,1 <0,1 <0, <0,1 Nedströms Mängd (kg/år) (Beräknat från flöde och passiv mätning) <0, <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0, <0,1 <0,1 <0,1 <0, <0,1 Nedströms Mängd (kg/år) (Beräknat från flöde och passiv mätning) <0, <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 5.6 <0,1 <0,1 <0,1 <0, <0,1 Nedströms Mängd (kg/år) (Beräknat från flöde och passiv mätning) <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 4.7 <0,1 <0,1 <0,1 <0, <0,1 Uppströms Mängd (kg/år) (Beräknat från flöde och passiv mätning) <0, <0,1 0.2 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 Utsläppspunkt Mängd (kg/år) (Beräknat från flöde och passiv mätning) <0, <0,1 0.4 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0, <0,1 <0,1 <0,1 <0, <0,1 Nedströms Mängd (kg/år) (Beräknat från flöde och passiv mätning) <0, <0,1 0.9 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0, <0,1 <0,1 <0,1 <0, Nedströms Mängd (kg/år) (Beräknat från flöde och passiv mätning) <0, <0,1 1.5 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 2.0 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 0.3 <0,1 <0,1 Nedströms Mängd (kg/år) (Beräknat från flöde och passiv mätning) <0, <0,1 1.1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 3.4 <0,1 <0,1 <0,1 <0, <0,1 Uppströms Mängd (kg/år) (Beräknat från flöde och passiv mätning) <0, <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0, <0,1 Utsläppspunkt Mängd (kg/år) (Beräknat från flöde och passiv mätning) <0, <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 9.6 <0,1 <0,1 <0,1 <0, <0,1 Nedströms Mängd (kg/år) (Beräknat från flöde och passiv mätning) <0, <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 9.7 <0,1 <0,1 <0,1 <0, Nedströms Mängd (kg/år) (Beräknat från flöde och passiv mätning) <0, <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 2.5 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 0.6 <0,1 <0,1 Nedströms Mängd (kg/år) (Beräknat från flöde och passiv mätning) <0, <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 2.3 <0,1 <0,1 <0,1 <0, <0,1 Uppströms medel - Mängd (kg/år) (Beräknat från flöde och passiv mätning, samtliga mätningar) <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 2.1 <0,1 <0,1 <0,1 <0, Utsläppspunkt medel - Mängd (kg/år) (Beräknat från flöde och passiv mätning, samtliga mätningar) <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0, <0,1 <0,1 <0,1 <0, Nedströms 1 medel - Mängd (kg/år) (Beräknat från flöde och passiv mätning, samtliga mätningar) <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0, <0,1 <0,1 <0,1 <0, Nedströms 2 medel - Mängd (kg/år) (Beräknat från flöde och passiv mätning, samtliga mätningar) <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 7.0 <0,1 <0,1 <0,1 <0, Nedströms 3 medel - Mängd (kg/år) (Beräknat från flöde och passiv mätning, samtliga mätningar) <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 6.2 <0,1 <0,1 <0,1 <0, Mängder som kunnat beräknas (d.v.s. där det har varit halter överstigande rapporteringsgräns) Toluenhalter och förhöjda halter VOC kan vara resultat av borttagande av oljavskiljare i mätning 3 P:\2363\ _Karlstad,_Grundviksbäcken_provt\000\19_Original\DOC\Sammanställning\sammanställning mätning 1-4sammanställning mätning 1-4mängder invert