Lakvattenkaraktärisering Bräckornas och Torpa-Dalas deponier

Transkript

1 Lakvattenkaraktärisering Bräckornas och Torpa-Dalas deponier SLUTRAPPORT

2 Lakvattenkaraktärisering Bräckornas och Torpa-Dalas deponier SLUTRAPPORT Beställare: Kungsbacka Kommun Kungsbacka Beställarens representant: Lennart Torgerson Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box Göteborg Ulf Johansson Malin Gillmark Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\104\26\ \6 leverans\03 handling för externgranskning\lakvattenkraktärisering \ lakvattenkaraktärisering.doc Ulf Johansson Norconsult AB

3 3 (12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning Uppdrag Metodik Provtagning och resultat Bräckorna Torpa-Dala Utvärdering och bedömning Bräckorna Torpa-Dala Slutsats och rekommendationer Referenser Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Sammanställda analysresultat - Jämförelse riktvärden Laboratoriets analysrapporter \\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n-data\104\26\ \6 leverans\03 handling för externgranskning\lakvattenkraktärisering \ slutrapport lakvattenkaraktärisering ulf.doc SLUTRAPPORT Lakvattenkaraktärisering Bräckornas och Torpa-Dalas deponier

4 4 (12) 1 Uppdrag Norconsult AB (Norconsult) har på uppdrag av Kungsbacka kommun utfört en karaktärisering av lakvatten vid de två nedlagda deponierna Bräckorna och Torpa- Dala. Karaktäriseringen syftade till att kontrollera om det lakvatten som läcker ut från respektive deponi är förorenat samt i så fall verifiera om den befintliga lokala lakvattenreningen har någon effekt. 2 Metodik Provtagningen utfördes den 4 juli 2016 av Malin Gillmark och Sara Lager. Provtagning utfördes genom att ytvatten (lakvatten) samlades upp i provkärl och skickades till ett ackrediterat laboratorium (ALS) för analys. Proverna analyserades med ett så kallat Envipack vilket är ett screeninganalyspaket som kan påvisa ett stort antal olika föroreningar. Detta paket kompletterades med ett så kallat deponipaket som bl. a innefattar basparametrar som näringsämnen och organiskt innehåll vilket ger information om deponins tillstånd och nedbrytningsfas. Uppdraget begränsades av att lakvatten från deponierna kan avrinna diffust eller uppstå i andra riktningar. Dessa potentiella lakvatten har inte hanterats i denna karaktärisering. Bedömningen av lakvatten från deponierna har endast genomförts för den provtagning som nu utförts på de båda deponierna. Utvärderingen baseras på jämförelse i reningsgrad före och efter behandling av lakvatten. För att bedöma föroreningsgraden har jämförelser med bedömningsgrunder för miljökvalitet, kanadensiska vattenkvalitetskriterier samt Göteborgs riktvärden för utsläpp av dagvatten och SPI ytvatten gjorts. SLUTRAPPORT Lakvattenkaraktärisering Bräckornas och Torpa-Dalas deponier \\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n-data\104\26\ \6 leverans\03 handling för externgranskning\lakvattenkraktärisering \ slutrapport lakvattenkaraktärisering ulf.doc

5 5 (12) 3 Provtagning och resultat 3.1 Bräckorna Reningsanläggningen för lakvatten består på Bräckorna av en damm uppbyggd med sprängsten där lakvattnet tvingas att rinna igenom en vall av makadam, se Figur 1. Vid provtagningen var det ett så lågt vattenflöde på Bräckorna att endast ingående lakvatten till makadamrening kunde provtas. Det bedömdes då att ingående vatten till rening ändå skulle provtas för att kunna bedöma eventuellt föroreningsinnehåll i lakvattnet. Vattnet var kraftigt grumlat med en turbiditet om 460 FNU, men låg nära ett neutralt ph med en uppmätt halt på 6,7. En majoritet av det totala kvävet förekom som ammonium medan det organiska innehållet (TOC) låg på en låg nivå. \\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n-data\104\26\ \6 leverans\03 handling för externgranskning\lakvattenkraktärisering \ slutrapport lakvattenkaraktärisering ulf.doc Figur 1 SLUTRAPPORT Lakvattenkaraktärisering Bräckornas och Torpa-Dalas deponier Lakvattendammen vid Bräckornas deponi Uppmätta halter av metaller låg på låga till mycket låga halter vid jämförelse med Bedömningsgrunder för Miljökvalitet, effektrelaterade tillståndsklasser, NV 4913, se Bilaga 1. För vissa av metallerna i analyspaketet har analysmetoden en rapporteringsgräns som motsvarar måttlig halt. För samtliga av dessa metaller låg eventuella halter i lakvattnet under analysmetodens rapporteringsgräns.

6 6 (12) PAH (Acenaften, Fluoren och Fenantren) förekom i detekterbara halter men dessa var mycket låga. Det halogenerade organiska lösningsmedlet Monoklorbensen uppmättes till 1,5 gånger detektionsgränsen. Inga halter av klorerade pesticider eller deras nedbrytningsformer kunde detekteras. Figur 2 Utgående vatten från rening på Bräckorna. Utgående vatten från reningsanläggningen på Bräckorna kunde tyvärr ej provtas då det inte gick att ta ut ett ostört prov på grund av för litet flöde, se Figur 2. SLUTRAPPORT Lakvattenkaraktärisering Bräckornas och Torpa-Dalas deponier \\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n-data\104\26\ \6 leverans\03 handling för externgranskning\lakvattenkraktärisering \ slutrapport lakvattenkaraktärisering ulf.doc

7 7 (12) 3.2 Torpa-Dala Ingående vatten till rening Reningsanläggningen består av ett antal minde makadambassänger försedda med bräddutlopp och oljelänsar se Figur 3. Ingående lakvatten till reningen var rostfärgat och mycket grumligt med en turbiditet om 730 FNU, se Figur 3. Vattnet hade ett neutralt ph på 7,2. Det organiska innehållet var mycket högt med en TOC uppmätt till 19,3 mg/l. Figur 3 Lakvattenreningen vid Torpa-Dala, ingående vatten. Uppmätta metallhalter i ingående lakvatten till rening låg på låga till mycket låga halter i jämförelse med Bedömningsgrunder för Miljökvalitet, effektrelaterade tillståndsklasser, NV Vissa av metallerna i beställt analyspaket har dock en rapporteringsgräns som motsvarar måttlig halt. För samtliga av dessa metaller låg eventuella halter i lakvattnet under analysmetodens rapporteringsgräns. \\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n-data\104\26\ \6 leverans\03 handling för externgranskning\lakvattenkraktärisering \ slutrapport lakvattenkaraktärisering ulf.doc PAH som Naftalen, Acenaftylen, Acenaften, Fluoren, Fenantren, Antracen, Fluoranten och Pyren förekom alla över analysmetodens rapporteringsgräns. Den högsta halten av PAH uppvisade Naftalen som återfanns i en halt ca 400 gånger rapporteringsgränsen, riktvärde saknas. SLUTRAPPORT Lakvattenkaraktärisering Bräckornas och Torpa-Dalas deponier

8 8 (12) Diklorbensener detekterades med halter upp till ca 10 gånger rapporteringsgräns, riktvärde saknas. Klorfenoler påvisades i halter motsvarande allvarlig halt där 3,4- diklorfenol och 3,5-diklorfenol uppmättes till 0,57 respektive 0,18 µg/l. Vidare påvisades halt av Bensen motsvarande mycket allvarlig halt med 0,78 µg/l. Det påvisades även xylener, men endast motsvarande mindre allvarlig halt. Inga halter av klorerade pesticider eller deras nedbrytningsformer kunde detekteras. Utgående vatten från rening Det renade, utgående vattnet från reningen vid Torpa-Dala uppvisade generellt markant lägre halter än de som påvisades i ingående lakvatten, se Figur 4. Turbiditeten (grumligheten) har minskat med 97 % och konduktiviteten är 30 % lägre än i ingående vatten. Halten TOC har minskat med 42 %. Alla analyserade metaller uppvisade minskande halter förutom koppar där halten låg ca 4 gånger över rapporteringsgränsen på utgående vatten, vilket motsvarar en måttligt allvarlig halt. Reningseffekten för lätta aromater (>C8-C10) låg på 99 %, medan effekten för PAH låg mellan %. Figur 4 Lakvattenrening Torpa-Dala med järnbakterier på ytan till vänster och renat lakvatten till höger. SLUTRAPPORT Lakvattenkaraktärisering Bräckornas och Torpa-Dalas deponier \\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n-data\104\26\ \6 leverans\03 handling för externgranskning\lakvattenkraktärisering \ slutrapport lakvattenkaraktärisering ulf.doc

9 9 (12) 4 Utvärdering och bedömning Lakvattnet vid både Bräckorna och Torpa-Dalas deponi ger upphov till kraftiga järnutfällningar i samband med att lakvattnet kommer i kontakt med syre, vilket tydligt kan observeras på dammarnas sidor. Detta är i sig inget ovanligt och kan även förekomma normalt i skogsmarker, där vatten som tidigare förekommit i en reducerande miljö får tillgång till syret i luften. Järnutfällningarna kan dock leda till att växter/organismer som lever i vattendrag påverkas av det bildade slammet. De orangea utfällningarna och slammet fortsätter att avsättas även nedströms reningen av lakvattnet. Detta är inte obetydligt då det ger ett negativt visuellt intryck som kopplas till föroreningar och gamla deponier. 4.1 Bräckorna Någon bedömning av reningseffekten vid Bräckorna kunde inte utföras, då flödet av det renade lakvattnet var för lågt. Dock påvisades att ingående vatten till rening var ett förhållandevis rent lakvatten där inte någon av de analyserade parametrarna nådde upp till ens måttlig halt. Vidare förefaller partikelutskiljningen vara god, vilket ytterligare borde minska de redan låga halterna av föroreningar. 4.2 Torpa-Dala Det ingående lakvattnet på Torpa-Dala är lätt till måttligt förorenat och innehåller flera olika typer av föroreningar, framför allt organiska men även metaller. Inte någon halt av de enskilda parametrarna är särskilt anmärkningsvärd, men man måste beakta kombinationen som uppstår då ett stort antal föroreningar förekommer samtidigt och tillsammans, den s.k. cocktaileffekten. Reningseffekten är dock mycket god och bedöms bero på den goda partikelutskiljning som sker genom makadamfiltren och genom sedimentation av slam. \\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n-data\104\26\ \6 leverans\03 handling för externgranskning\lakvattenkraktärisering \ slutrapport lakvattenkaraktärisering ulf.doc Turbiditeten uppvisar en minskning med 97 % vilket är en mycket stor förbättring, från det tidigare så grumliga vattnet. Den goda reningseffekten som påvisades för metallhalterna bedöms till stor del bero på den goda partikelutskiljningen. Detta styrks av resultaten från metallanalyserna som baseras på uppslutna prover, d.v.s. totalhalter som även inkluderar metaller som är bundna till partiklar. Vidare är reningseffekten på organiska föroreningar också mycket god. SLUTRAPPORT Lakvattenkaraktärisering Bräckornas och Torpa-Dalas deponier

10 10 (12) 5 Slutsats och rekommendationer Den tydligaste kvarstående effekten av det renade lakvattnet är i båda fallen det rent visuella, med kraftiga järnutfällningar efter rening på både Bräckorna och Torpa-Dala. Lakvattnet som uppstår vid Bräckorna förefaller överlag vara lätt förorenat, men inte med några alarmerande halter ens i det ingående, provtagna lakvattnet. De oönskade järnutfällningarna syns tydligt även efter reningen. Ytterligare undersökningar för att fånga upp lakvatten som avrinner i andra riktningar rekommenderas. Detta kan t.ex. utföras genom etablering av grundvattenrör om inga tydliga, ytliga flöden kan identifieras. Vidare rekommenderas att ett kontrollprogram upprättas för att regelbundet kunna följa upp föroreningsstatus i lak-, yt- och grundvatten. Vid Torpa-Dala förekommer högre halter i ingående lakvatten än vid Bräckorna. Reningseffekten har dock visat sig vara mycket god och det avrinnande vattnet uppvisade inga högre halter, undantaget koppar som efter rening fortsatt uppvisar en måttligt hög halt. Reningseffekten på Torpa-Dala har visat sig mycket god, men de oönskade järnutfällningarna syns tydligt även efter rening. Ytterligare undersökningar för att fånga upp lakvatten som kan avrinna i andra riktningar föreslås. Sannolikt krävs då etablering av grundvattenrör. Vidare rekommenderas att ett kontrollprogram upprättas för att regelbundet kunna följa upp föroreningssituationen i lak-, yt- och grundvatten. Norconsult AB Miljö och Säkerhet Ulf Johansson ulf.johansson@norconsult.com SLUTRAPPORT Lakvattenkaraktärisering Bräckornas och Torpa-Dalas deponier \\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n-data\104\26\ \6 leverans\03 handling för externgranskning\lakvattenkraktärisering \ slutrapport lakvattenkaraktärisering ulf.doc

11 11 (12) Referenser Göteborgs Stad. (2013). Miljöförvaltningens riktlinjer och ritvärden för utsläpp av förorenat vatten till recepient och dagvatten. Naturvårdsverket (u.d.). Bedömningsgunder för Miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, (u.d.). Metodik för inventering av förorenade områden. Svenska Petroleuminstitutets Miljösaneringsfond, S. (2010). SPI rekomendation Efterbehandling av förorenade bensinstatoner och dieselanläggningar. \\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n-data\104\26\ \6 leverans\03 handling för externgranskning\lakvattenkraktärisering \ slutrapport lakvattenkaraktärisering ulf.doc SLUTRAPPORT Lakvattenkaraktärisering Bräckornas och Torpa-Dalas deponier

12 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax

13 Provtagningsdatum: Bilaga 1 UNDERSÖKNING / KLASS Enhet Måttligt allv* ) Allvarligt* ) Mycket allv* ) Mkt låg 1) Låg 1) Måttlig 1) Hög 1) Mkt hög 1) Gbg:s stads SPI-RV för miljörisker i ytvatten 4) Låg halt 2) Måttligt hög 2) Hög halt 2) Mycket hög 2) Extremt hög 2) riktvärden 3) Utspädningsfaktor 1/100 L1,Bräckorna L1,Torpa Dala L2,Torpa Dala färg mgpt/l konduktivitet ms/m ,1 99,3 69,3 ph ,7 7,2 7,4 alkalinitet mg HCO3/l turbiditet FNU klorid mg/l ,6 29,2 25 sulfat mg/l <5.00 <5.00 <5.00 ammonium mg/l ,34 65,7 40,2 nitrat mg/l <2.00 <2.00 <2.00 nitrit mg/l < ,0293 0,0144 fosfat mg/l <0.040 <0.040 <0.040 P-tot mg/l < 0,0125 0,0125-0,025 0,025-0,05 0,05-0,1 > 0,1 0,05 - < ,023 <0.010 TOC mg/l < > ,18 19,3 11,2 As µg/l >500 < 0,4 0, > <1.0 1,2 <1.0 Ba µg/l ,7 27,9 Cd µg/l 0,01-0,03 0,03-0,1 >0,1 < 0,01 0,01-0,1 0,1-0,3 0,3-1,5 > 1,5 0,4 - <0.20 <0.20 <0.20 Co µg/l ,48 7,77 2,14 Cr µg/l >200 < 0,3 0, > <5.0 <5.0 <5.0 Cu µg/l >40 < 0,5 0, > <1.0 <1.0 4,4 Hg µg/l 0,1-0,3 0,3-1 > ,05 - <0.020 <0.020 <0.020 Mo µg/l <1.0 <1.0 <1.0 Ni µg/l >1500 < 0,7 0, > <3.0 5,2 <3.0 Pb µg/l >100 < 0,2 0, > <1.0 <1.0 <1.0 Sn µg/l <1.0 2,4 1,6 V µg/l <5.0 <5.0 <5.0 Zn µg/l >300 < > <2.0 <2.0 <2.0 alifater >C5-C8 µg/l <10 <10 <10 alifater >C8-C10 µg/l <10.0 <10.0 <10.0 alifater >C10-C12 µg/l <10 <10 <10 alifater >C12-C16 µg/l <10 <10 <10 alifater >C5-C16 µg/l <20 <20 <20 alifater >C16-C35 µg/l <10 17 <10 aromater >C8-C10 µg/l ,15 11,1 0,11 aromater >C10-C16 µg/l < ,3 <0.775 metylpyrener/metylfluorantener µg/l <1.0 <1.0 <1.0 metylkrysener/metylbens(a)antracener µg/l <1.0 <1.0 <1.0 aromater >C16-C35 µg/l <1.0 <1.0 <1.0 naftalen µg/l < ,95 0,06 acenaftylen µg/l < ,018 <0.010 acenaften µg/l ,263 0,861 0,02 fluoren µg/l ,168 0,515 0,018 fenantren µg/l ,022 0,368 0,01 antracen µg/l < ,031 <0.010 fluoranten µg/l < ,05 <0.010 pyren µg/l < ,035 0,011

14 Provtagningsdatum: Bilaga 1 bens(a)antracen µg/l <0.010 <0.010 <0.010 krysen µg/l <0.010 <0.010 <0.010 bens(b)fluoranten µg/l <0.010 <0.010 <0.010 bens(k)fluoranten µg/l <0.010 <0.010 <0.010 bens(a)pyren µg/l <0.010 <0.010 <0.010 dibenso(ah)antracen µg/l <0.010 <0.010 <0.010 benso(ghi)perylen µg/l <0.010 <0.010 <0.010 indeno(123cd)pyren µg/l <0.010 <0.010 <0.010 PAH, summa 16 µg/l ,45 5,8 0,12 PAH, summa cancerogena µg/l 0,3-0,9 0,9-3 > <0.035 <0.035 <0.035 PAH, summa övriga µg/l ,45 5,8 0,12 PAH, summa L µg/l ,26 4,8 0,08 PAH, summa M µg/l ,19 1 0,039 PAH, summa H µg/l ,5 <0.040 <0.040 <0.040 diklormetan µg/l 0,1-0,3 0,3-1 >1 - <2.0 <2.0 <2.0 1,1-dikloretan µg/l <0.10 <0.10 <0.10 1,2-dikloretan µg/l > <1.00 <1.00 <1.00 1,2-diklorpropan µg/l <1.0 <1.0 <1.0 triklormetan µg/l <0.30 <0.30 <0.30 tetraklormetan µg/l <0.10 <0.10 <0.10 1,1,1-trikloretan µg/l >30 - <0.10 <0.10 <0.10 1,1,2-trikloretan µg/l <0.20 <0.20 <0.20 hexakloretan µg/l <0.010 <0.010 <0.010 cis-1,2-dikloreten µg/l <0.10 <0.10 <0.10 trans-1,2-dikloreten µg/l <0.10 <0.10 <0.10 trikloreten µg/l <0.10 <0.10 <0.10 tetrakloreten µg/l <0.20 <0.20 <0.20 vinylklorid µg/l <1.00 <1.00 <1.00 1,1-dikloreten µg/l <0.10 <0.10 <0.10 monoklorbensen µg/l > ,15 0,16 <0.10 1,2-diklorbensen µg/l 2,5-7,5 7,5-25 > <0.10 0,19 <0.10 1,3-diklorbensen µg/l <0.10 <0.10 <0.10 1,4-diklorbensen µg/l > <0.10 1,16 0,42 triklorbensen 5), 9) µg/l 0,5-1,5 1,5-5 > ,2,3,4-tetraklorbensen µg/l <0.010 <0.010 < /1245-tetraklorbensen 6), 9) µg/l 0,15-0,45 0,45-1,5 >1, pentaklorbensen µg/l 0,03-0,09 0,09-0,3 >0, <0.010 <0.010 <0.010 hexaklorbensen µg/l 0,0065-0,0195 0,0195-0,065 >0, < < < Monoklorfenol 7), 9) µg/l > diklorfenol 8), 9) µg/l 0,2-0,6 0,6-2 > ,3,4-triklorfenol µg/l <0.10 <0.10 <0.10 2,3,5-triklorfenol µg/l <0.10 <0.10 <0.10 2,3,6-triklorfenol µg/l <0.10 <0.10 <0.10 2,4,5-triklorfenol µg/l <0.10 <0.10 <0.10 2,4,6-triklorfenol µg/l <0.10 <0.10 <0.10 3,4,5-triklorfenol µg/l <0.10 <0.10 <0.10 2,3,4,5-tetraklorfenol µg/l <0.10 <0.10 <0.10 2,3,4,6-tetraklorfenol µg/l <0.10 <0.10 <0.10 2,3,5,6-tetraklorfenol µg/l <0.10 <0.10 <0.10 pentaklorfenol µg/l 0,5-1,5 1,5-5 > <0.10 <0.10 <0.10

15 Provtagningsdatum: Bilaga 1 bensen µg/l 0,06-0,18 0,18-0,6 >0, <0.20 0,78 <0.20 toluen µg/l > <0.50 <0.50 <0.50 etylbensen µg/l > <0.10 <0.10 <0.10 m,p-xylen µg/l <0.20 1,3 <0.20 o-xylen µg/l <0.10 0,24 <0.10 xylener, summa µg/l > <0.20 1,5 <0.20 styren µg/l <0.20 <0.20 <0.20 MTBE µg/l > <0.20 <0.20 <0.20 PCB 28 µg/l < < < PCB 52 µg/l < < < PCB 101 µg/l < < < PCB 118 µg/l < < < PCB 138 µg/l < < < PCB 153 µg/l < < < PCB 180 µg/l < < < PCB, summa µg/l 0,001-0,003 0,003-0,01 >0, < < < o,p'-ddt µg/l <0.010 <0.010 <0.010 p,p'-ddt µg/l <0.010 <0.010 <0.010 o,p'-ddd µg/l <0.010 <0.010 <0.010 p,p'-ddd µg/l <0.010 <0.010 <0.010 o,p'-dde µg/l <0.010 <0.010 <0.010 p,p'-dde µg/l <0.010 <0.010 <0.010 aldrin µg/l < < < dieldrin µg/l <0.010 <0.010 <0.010 endrin µg/l <0.010 <0.010 <0.010 isodrin µg/l <0.010 <0.010 <0.010 telodrin µg/l <0.010 <0.010 <0.010 alfa-hch µg/l <0.010 <0.010 <0.010 beta-hch µg/l <0.010 <0.010 <0.010 gamma-hch (lindan) µg/l <0.010 <0.010 <0.010 heptaklor µg/l <0.010 <0.010 <0.010 cis-heptaklorepoxid µg/l <0.010 <0.010 <0.010 trans-heptaklorepoxid µg/l <0.010 <0.010 <0.010 alfa-endosulfan µg/l <0.010 <0.010 <0.010 *) Indelning av tillstånd för förorenat ytvatten baserat på Kanadensiska vattenkvalitetskriterier. Effektrelaterade tillståndsklasser. Naturvårdsverket 4918 (bil 4, tabell 5) 1) Bedömningsgrunder för Miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Effektrelaterade tillståndsklasser. Naturvårdsverket rapport 4913 (tabell 11 o 18) Värderingsskala för COD, TOC och metallhalter. 2) Bedömningsgrunder för Miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Effektrelaterade tillståndsklasser. Naturvårdsverket rapport 4913 (tabell 2 o 3) Värderingsskala för fosfor- och kvävehalter. 3) Göteborgs stad, Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten (reviderad 2013). 4) Jämförelse mot riktvärden framtagna av Svenska Petroleuminstitutets Miljösaneringsfond SPIMFAB (2010) 5) Summa av 1,2,3-triklorbensen, 1,2,4-triklorbensen och 1,3,5-triklorbensen 6) Summa av 1,2,3,4-tetraklorbensen och 1235/1245-tetraklorbensen 7) Summa av 2-monoklorfenol, 3-monoklorfenol och 4-monoklorfenol. 8) Summa av 2,3-diklorfenol, 2,4-diklorfenol, 2,5-diklorfenol, 2,6-diklorfenol, 3,4-diklorfenol, 3,5-diklorfenol, 9) I de fall då halterna varit under laboratoriets detektionsgräns så har halva detektionsgränsvärdet använts vid sammanslagning av halter

16 Bilaga 2a

17 Bilaga 2a

18 Bilaga 2a

19 Bilaga 2a

20 Bilaga 2a

21 Bilaga 2a

22 Bilaga 2a

23 Bilaga 2a

24 Bilaga 2a

25 Bilaga 2a

26 Bilaga 2a

27 Bilaga 2b

28 Bilaga 2b

29 Bilaga 2b

30 Bilaga 2b

31 Bilaga 2b