Bilaga 3.1 Bottenflora

Transkript

1 Bilaga 3.1 Bottenflora

2

3 Vegetationsinventering vid Kardonbron norr om Norrköping oktober 08 Jonas Edlund Norrköping Eva Siljeholm

4 SAMMANFATTNING Jonas Edlund har på uppdrag av Vägverket Konsult inventerat undervattensvegetationen kring Kardonbron norr om Norrköping. Fältarbete och rapportskrivning har utförts tillsammans med Eva Siljeholm. Syftet med inventeringen har varit att bedöma undervattensvegetationens nuvarande status samt vilken påverkan en breddning av banken får på områdets växtsamhälle. Inventeringen genomfördes genom linjetaxering utefter sex dyktransekter den 13 oktober 08. Kardonbron går över Motala Ströms gamla fåra och förbinder Händelö i söder med Malmölandet i norr nära vattendragets ursprungliga utlopp i inre Bråviken. Större delen av bron utgörs av en drygt meter bred bank av krossmaterial. Banken är cirka 700 meter lång och har en 60 meter bred broförsedd öppning något hundratal meter norr om det södra landfästet. Vattenmiljön kring Kardonbron avviker kraftigt från opåverkade förhållanden. Detta hänger främst samman med följande tre faktorer: Motala Ströms näringsrika och relativt grumliga vatten Det minskade flödet genom den naturliga fåran till följd av indökanalens tillkomst Kardonbrons avskärmande effekt Transekternas ekologiska status är inte möjlig att bedöma med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, men vi gör bedömningen att vegetationen tydligt avspeglar områdets påverkan och att området har en otillfredsställande till dålig status avseende makroalger och gömfröiga växter. Effekten av den befintliga vägbanken syns tydligt genom de stora skillnaderna mellan bankens olika sidor. Den östra sidan är påtagligt störd och hade ett mer eller mindre utslaget växtsamhälle och en betydande utbredning av svartgröna nedbrytningsbakterier på botten. Orsaken till skillnaderna är bankens avskärmande inverkan som skapar en lä-effekt på nedströmssidan med sämre cirkulation av bottenvattnet och dålig syresättning som följd. I ett näringsrikt vatten som detta skapas då så kallade döda bottnar. Vår bedömning är att de planerade breddningarna av banken inte kommer att innebära någon långsiktig försämring för områdets undervattensvegetation. I ett kortare perspektiv kommer arterna inom anläggningsområdet att försvinna i samband med muddringen och bankbreddningen. Under förutsättning att området kring den breddade banken återställs till de förhållanden som råder idag avseende djup och bottenmaterial kommer området kring banken att återkoloniseras av undervattensvegetation. 1

5 INNEHÅSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...1 INNEHÅSFÖRTECKNING...2 INEDNING...2 METODIK...3 RESUTAT...4 BEDÖMNINGAR...9 REFERENSER...9 BIAGA A. TRANSEKTBESKRIVNINGAR Norra transekten på västra sidan Mellersta transekten på västra sidan Södra transekten på västra sidan Norra transekten på östra sidan Mellersta transekten på östra sidan Södra transekten på östra sidan...12 BIAGA B. PRIMÄRDATA...13 Västra sidans transekter...13 Östra sidans transekter...14 INEDNING Jonas Edlund har på uppdrag av Vägverket Konsult inventerat undervattensvegetationen kring Kardonbron norr om Norrköping. Fältarbete och rapportskrivning har utförts tillsammans med Eva Siljeholm. Syftet med inventeringen har varit att bedöma undervattensvegetationens nuvarande status samt vilken påverkan en breddning av banken får på områdets växtsamhälle. Inventeringen genomfördes genom linjetaxering utefter sex dyktransekter. Kardonbron går över Motala Ströms gamla fåra och förbinder Händelö i söder med Malmölandet i norr nära vattendragets ursprungliga utlopp i inre Bråviken. Större delen av bron utgörs av en drygt meter bred bank av krossmaterial. Banken är cirka 700 meter lång och har en 60 meter bred broförsedd öppning något hundratal meter norr om det södra landfästet. Dessutom finns en trumma genom banken. Nuvarande bank planeras att breddas för att ge plats åt ett järnvägsspår och en gång- och cykelväg. Järnvägsspåret avses att läggas på bankena östra sida och innebär preliminärt en breddning av banken med två till tre meter. Gång- och cykelvägen planeras att läggas väster om den befintliga vägen och bedöms kräva en breddning av banken med cirka 3,5 meter. I nuläget bedöms breddningarna kräva att befintligt bottenmaterial tas bort ner till morän eller fast berg. Bredden på ytan som kommer att beröras av muddringarna är inte känd, men kan antas uppgå till åtminstone 10 till meter på vardera sida om banken. 2

6 METODIK Inventeringen följer den nationella metoden för miljöövervakning av undervattensvegetation på grunda bottnar längs ostkusten (Naturvårdsverket 04 och Kautsky 1999). Metoden innebär att en dykare simmar längs ett måttband som är placerat på botten. Måttbandet går ungefär vinkelrätt ut från stranden. ängs måttbandet inventeras en tänkt korridor vars bredd utgörs av det aktuella siktdjupet. I normalfallet innebär detta att den inventerade zonen är ungefär 6 till 10 meter bred. Vid denna inventering var sikten uppskattningsvis en till två meter, vilket innebär att korridorens bredd alltså var två till fyra meter. Bild 1. Jonas inför dykningen. Foto Eva Siljeholm Transekten inventeras från den djupaste punkten och upp till ytan vid strandkanten. Under dyket noteras uppgifter om bottentyp, löst sediment, vegetation samt allmänt förekommande djurarter. Förekomsten av arter med mera skattas kontinuerligt längs korridoren och anges med djup och avstånd från land. Nya noteringar görs när förhållandena ändras, till exempel när en art tillkommer eller när täckningsgraden ändras. Frekvensuppskattningar av bottentyp, växter och djur görs i följande sjugradiga skala: 1 Enstaka individer. 5 Fler än enstaka individer, men knappast täckande av ytor. 10 Mer än enstaka, men inte upp till en fjärdedel. Klart mindre än hälften, men ändå bältesbildande. 50 Ungefär hälften av botten täckt. 75 Ej heltäckande, men klart mer än hälften. 100 Heltäckande med endast små hål. 3

7 Pålagring av löst sediment på botten och vegetation anges i följande fyrgradiga skala: 1 - Ingen sedimentation. 2 - Sparsam sedimentation. ägger sig genast om det virvlas upp. 3 - Måttlig sedimentation. ägger sig efter ett tag om det virvlas upp. 4 Kraftig sedimentation. Virvlas lätt upp och förstör sikten för resten av dyket. Samtliga djupuppgifter i rapporten är korrigerade mot aktuellt vattenstånd vid SMHI:s mätstation vid Marviken. Transekternas startpunkt i vattenlinjen mättes in med GPS och riktningen med kompass. RESUTAT Fältarbetet utfördes Totalt inventerades sex transekter. Hälften låg öster om banken och hälften på västsidan. Två låg söder om bankens öppning och resten låg norr om öppningen. Transekternas namn, koordinater, riktningar, längd och maxdjup framgår av tabell 1. ägen och riktningar framgår av karta 1. Koordinater Riktning ängd Maxdjup Västra sidans transekter 1 Norra ,6 2 Mellersta ,6 3 Södra ,6 Östra sidans transekter 4 Norra ,1 5 Mellersta ,5 6 Södra ,6 Tabell 1. Namn, koordinater i RT90, riktningar, längd och maxdjup för de sex transekterna vid Kardonbron. Närmast land karaktäriserades botten av bankens relativt brant sluttande yta med krossmaterial av block och sten. Omkring fem meter från vattenlinjen övergick botten till en mer eller mindre plan yta med finsediment. Djupet nedanför banken varierade från 1,4 till 4,6 meter. De två sydligaste transekterna var grundast med djup mellan 1,4 och 1,7 meter medan de största djupen uppmättes i den mellersta transekten på västra sidan som låg nära norr om strömfåran. Här observerades även branta kanter som liknade spår efter muddring men som även skulle kunna vara en följd av strömmens erosion. 4

8 Karta 1. Översikt över de sex transekterna vid Kardonbron. antmäteriet GsdBV/1279. Mjukbottenvegetationen karaktäriserades av kärlväxterna hornsärv och vattenpest som förekom inom samtliga transekter. Båda arterna är karaktäristiska för näringsrika vatten, men framför allt vattenpest påträffas även i näringsfattigare vatten. Väster om banken fanns relativt frodiga växtsamhällen. Täckningsgraden var högst i den södra transekten där cirka 40 procent av mjukbotten var bevuxen. I de något djupare norra och mittersta transekterna var täckningsgraden i allmänhet 10 till 15 procent. Området närmast väster om banken i den norra transekten avvek dock genom att botten var närmast vegetationslös och täckt av en svartgrön filt av nedbrytningsbakterier. 5

9 Öster om banken var mjukbottensamhället mer eller mindre utslaget och högre växter fanns bara i ringa omfattning. Betydande delar av botten var täckt av en svartgrön bakteriefilt. Förhållandena inom den södra transekten, som är något grundare än de två andra, var dock något bättre med omkring 10 procents täckning av kärlväxter. Hårdbottensamhället på bankens block och stenar karaktäriserades av grönalgerna grönslick och tarmalg. Arterna hade högst täthet närmast ytan och växte ner till minst 4 decimeters djup. Algernas djupgräns var oftast svår att fastställa på grund av det grumliga vattnet. På blocken och stenarna fanns även rester av andra fintrådiga alger som inte kunde artbestämmas. Hydror växte på hårdbottensubstrat inom samtliga transekter medan havstulpaner bara påträffades på östra sidan samt inom den mittersta transekten på västsidan. Blåmussla och allmän dammussla noterades inom den mittersta transekten på västsidan. Förekomsten av de marina arterna blåmussla och havstulpan väster om banken tyder på att brackvatten tränger in förbi banken. Sammanlagt hittades nio växtarter varav sju var kärlväxter och två makroalger (se tabell 2). Västra sidan Östra sidan Grönalger Grönslick Cladophora glomerata x x x x x x Tarmalg Enteromorpha sp x x x x x x Kärlväxter Hornsärv Ceratophyllum demersum x x x x x x Vattenpest Elodea canadensis x x x x x x Axslinga Myriophyllum spicatum x x x x Krusnate Potamogeton crispus x x x Ålnate Potamogeton perfoliatus x Vitstjälksmöja Ranunculus peltatus ssp. baudotii x Vattenaloe Stratiotes aloides x Tabell 2. Växtarter funna vid de sex transekterna vid Kardonbron. I bilaga A finns beskrivande texter om de enskilda transekterna. Primärdata från dykningarna redovisas i bilaga B. 6

10 Bild 2. Vattenpest vid brobanken. Foto Eva Siljeholm. Bild 3. En slinga av kärlväxten hornsärv. Foto Eva Siljeholm. 7

11 Bild 4. Brobankens block klädda med grönslick och tarmtång. Foto Eva Siljeholm. Bild 5. Transektmåttband gör spår i bakteriefilten. Foto Eva Siljeholm. 8

12 BEDÖMNINGAR Vattenmiljön kring Kardonbron avviker kraftigt från opåverkade förhållanden, vilket främst hänger samman med följande tre faktorer: Motala Ströms näringsrika och relativt grumliga vatten Det minskade flödet genom den naturliga fåran till följd av indökanalens tillkomst Kardonbrons avskärmande effekt I Naturvårdsverkets handbok Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon (07) finns bedömningsgrunder för ekologisk status hos makroalger och gömfröiga växter i kustvatten och vatten i övergångszon. Verket har dock inte fastställt någon bedömningsgrund för det aktuella vattenområdet, men vi gör bedömningen att vegetationen tydligt avspeglar områdets påverkan och att området har en otillfredsställande till dålig status avseende makroalger och gömfröiga växter. Effekten av den befintliga vägbanken syns tydligt genom de stora skillnaderna mellan bankens olika sidor. Den östra sidan är påtagligt störd och hade ett mer eller mindre utslaget växtsamhälle och en betydande utbredning av svartgröna nedbrytningsbakterier på botten. Orsaken till skillnaderna är bankens avskärmande inverkan som skapar en lä-effekt på nedströmssidan med sämre cirkulation av bottenvattnet och dålig syresättning som följd. I ett näringsrikt vatten som detta skapas då så kallade döda bottnar. Vår bedömning är att de planerade breddningarna av banken inte kommer att innebära någon långsiktig försämring för områdets undervattensvegetation. I ett kortare perspektiv kommer arterna inom anläggningsområdet att försvinna i samband med muddringen och bankbreddningen. Under förutsättning att området kring den breddade banken återställs till de förhållanden som råder idag avseende djup och bottenmaterial kommer området kring banken att återkoloniseras av undervattensvegetation. REFERENSER Kautsky, H. 1999: Miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna kring Sveriges kuster. Institutionen för systemekologi, Stockholms universitet. Naturvårdsverket 04: Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 07:4. Naturvårdsverket 04: Handbok för miljöövervakning. Vegetationsklädda bottnar, ostkust. Version 1: Tolstoy, A. & Willén, E. 07: Käringhår, stinksvans och rödglidare svenska namn på alger. Svensk botanisk tidskrift 101:3-4. Tolstoy, A. & Österlund, K. 03: Alger vid Sveriges östersjökust. SU, Artdatabanken. 9

13 BIAGA A. TRANSEKTBESKRIVNINGAR 1 - Norra transekten på västra sidan Transektens nollpunkt låg på Kardonbrons västra sida, cirka 150 meter söder om norra brofästet. Riktningen var 285 grader. Den sammanlagda längden var 40 meter och transektens djupaste punkt 3,6 meter. Botten domineras av block och sten ner till 2,3 meters djup 5 meter ut efter måttbandet. Här finns också ett mindre inslag av grus. Efter bankens fyllnadsmaterial tar finsedimentbotten vid. Sedimentpålagringen på botten var stor och vattnet grumligt. Hårdbottensamhället på bankens block och stenar dominerades av den fintrådiga grönalgen grönslick som täckte 10 procent av botten ner till 0,4 meters djup, men noterades glest ner till 2,3 meter. På banken hittades även grönalgen tarmalg, rester av andra fintrådiga alger som inte kunde artbestämmas samt hydror. Mellan bankens block och stenar påträffades kärlväxterna vattenpest och hornsärv och enstaka axslinga. Från bankens slut och ut till 14 meter från strandlinjen återfanns enstaka hornsärv och vattenpest. En svartgrön filt av nedbrytningsbakterier täckte större delen av botten. ängre ut försvann bakteriefläckarna och hornsärv och vattenpest täckte sammanlagt cirka 15 procent. 2 - Mellersta transekten på västra sidan Transektens nollpunkt låg på Kardonbrons västra sida, cirka 0 meter norr om södra brofästet. Riktningen var 270 grader. Den sammanlagda längden var 40 meter och transektens djupaste punkt 4,6 meter. Botten domineras av block och sten ner till 3,7 meters djup 7 meter ut efter måttbandet. Efter bankens fyllnadsmaterial vidtar finsedimentbotten, men inslaget av block, sten och grus är påtagligt inom transektens yttre meter. Närmare land observerades branta kanter avbrutna av åsar som liknade spår efter muddring men som även skulle kunna vara en följd av strömmens erosion. Sedimentpålagringen på botten var stor och vattnet ofta mycket grumligt. Hårdbottensamhället på bankens block och stenar dominerades av den fintrådiga grönalgen grönslick som täckte 10 procent av botten ner till 0,4 meters djup. På banken hittades även grönalgen tarmalg, rester av andra fintrådiga alger som inte kunde artbestämmas samt hydror och enstaka havstulpaner. Mellan bankens block och stenar påträffades enstaka slingor av kärlväxten hornsärv. Utanför banken växte en hel del hornsärv och vattenpest tillsammans med enstaka axslinga och ålnate. Här påträffades även allmän dammussla med 5 procents täckningsgrad samt någon enstaka blåmussla på block. 10

14 3 - Södra transekten på västra sidan Transektens nollpunkt låg på Kardonbrons västra sida, cirka meter norr om södra brofästet. Riktningen var 284 grader. Den sammanlagda längden var 40 meter och transektens djupaste punkt 1,7 meter. Botten domineras av block och sten ner till 1,6 meters djup 4 meter ut efter måttbandet. Här finns också ett visst inslag av grus. Efter bankens fyllnadsmaterial tar finsedimentbotten vid. Sedimentpålagringen på botten var stor och vattnet mycket grumligt. Hårdbottensamhället på bankens block och stenar dominerades av den fintrådiga grönalgen grönslick som täckte 10 procent av botten ner till 0,4 meters djup, men noterades glest ner till 1,6 meter. På banken hittades även grönalgen tarmalg, rester av andra fintrådiga alger som inte kunde artbestämmas samt hydror. Mellan bankens block och stenar påträffades sparsamt av kärlväxterna vattenpest och hornsärv. Utanför banken dominerade kärlväxterna hornsärv och vattenpest som täckte respektive 10 procent av botten. Enstaka axslinga, krusnate, vitstjälksmöja och den lite ovanligare vattenaloen hittades också här. Vegetationen var mosaikartad med omväxlande täta bestånd och kal botten med enstaka svartgröna bakteriefläckar. 4 - Norra transekten på östra sidan Transektens nollpunkt låg på Kardonbrons östra sida, ca 150 meter söder om norra brofästet. Riktningen var 105 grader. Den sammanlagda längden var 40 meter och transektens djupaste punkt 2,1 meter. Botten domineras av block och sten ner till 1,9 meters djup 5 meter ut efter måttbandet. Efter bankens fyllnadsmaterial tar finsedimentbotten vid. Sedimentpålagringen på botten var stor och vattnet grumligt. Hårdbottensamhället på bankens block och stenar dominerades av den fintrådiga grönalgen grönslick som täckte 10 procent av botten ner till 0,4 meters djup, men noterades glest ner till 1,9 meter. På banken hittades även grönalgen tarmalg, rester av andra fintrådiga alger som inte kunde artbestämmas samt hydror och enstaka havstulpaner. Mellan bankens block och stenar påträffades kärlväxterna hornsärv och krusnate med 5 procents täckningsgrad vardera. Utanför banken återfanns enstaka hornsärv och vattenpest. En svartgrön filt av nedbrytningsbakterier täckte större delen av botten. 11

15 5 - Mellersta transekten på östra sidan Transektens nollpunkt låg på Kardonbrons östra sida, cirka 2 meter norr om södra brofästet. Riktningen var 84 grader. Den sammanlagda längden var 40 meter och transektens djupaste punkt 3,5 meter. Botten domineras av block och sten ner till 2,6 meters djup 6 meter ut efter måttbandet. Efter bankens fyllnadsmaterial tar finsedimentbotten med spridda stenar vid. Sedimentpålagringen på botten var stor och vattnet mycket grumligt. Hårdbottensamhället på bankens block och stenar dominerades av den fintrådiga grönalgen grönslick som täckte 10 procent av botten ner till 0,4 meters djup. På banken hittades även grönalgen tarmalg, rester av andra fintrådiga alger som inte kunde artbestämmas samt hydror och enstaka havstulpaner. Utanför banken återfanns enstaka hornsärv och vattenpest. En svartgrön filt av nedbrytningsbakterier täckte omkring hälften av bottenytan. 6 - Södra transekten på östra sidan Transektens nollpunkt låg på Kardonbrons östra sida, ca meter norr om södra brofästet. Riktningen var 70 grader. Den sammanlagda längden var 40 meter och transektens djupaste punkt 1,6 meter. Botten domineras av block och sten ner till 1,4 meters djup 6 meter ut efter måttbandet. Efter bankens fyllnadsmaterial tar finsedimentbotten vid. Sedimentpålagringen på botten var stor och vattnet mycket grumligt. Omkring 18 meter ut efter måttbandet låg vraket efter en bil nedsjunken i bottensedimentet. Hårdbottensamhället på bankens block och stenar dominerades av den fintrådiga grönalgen grönslick som täckte 10 procent av botten ner till 0,4 meters djup, men noterades glest ner till 1,4 meter. På banken hittades även grönalgen tarmalg, rester av andra fintrådiga alger som inte kunde artbestämmas samt hydror och enstaka havstulpaner. Mellan bankens block och stenar påträffades enstaka slingor av kärlväxten axslinga. Utanför banken återfanns kärlväxten hornsärv med cirka 10 procents täckningsgrad. Vegetationen var mosaikartad med fläckar av täta bestånd. Mellan hornsärvsbestånden växte enstaka exemplar av kärlväxterna krusnate och vattenpest. En svartgrön filt av nedbrytningsbakterier täckte omkring hälften av bottenytan. 12

16 BIAGA B. PRIMÄRDATA Västra sidans transekter Transekt och avsnitt 1 Norra 2 Mellersta 3 - Södra Djup Min -0,1 0,4 2,3 3,0 3,6 3,2 2,3-0,1 0,4 3,7 4,6-0,1 0,4 1,6 Max 0,4 2,3 3,0 3,6 3,2 2,3 2,1 0,4 3,7 4,6 1,9 0,4 1,6 1,7 Avstånd Min Max Botten Häll Block Sten Grus Sand Finsediment Sedimentpålagring Grönalger Grönslick Tarmalg Kärlväxter Hornsärv Vattenpest Axslinga Krusnate 1 Ålnate 1 Vitstjälksmöja 1 Vattenaloe 1 Övrigt Allmän dammussla 5 Blåmussla 1 Havstulpan 1 Hydror Nedbrytningsbakterier Anmärkning: I den södra transektens tredje avsnitt var sikten extremt dålig. Vegetationen var mosaikartad med omväxlande täta bestånd och kal botten som ställvis hade svartgröna bakterifläckar. 13

17 Östra sidans transekter Transekt och avsnitt 4 - Norra 5 - Mellersta 6 - Södra Djup Min -0,1 0,4 1,9 2,1 1,7-0,1 0,4 2,6 3,5 2,6-0,1 0,4 1,4 1,6 Max 0,4 1,9 2,1 1,7 1,7 0,4 2,6 3,5 2,6 2,2 0,4 1,4 1,6 1,6 Avstånd Min Max Botten Häll Block Sten Grus Sand Finsediment Sedimentpålagring Grönalger Grönslick Tarmalg Kärlväxter Hornsärv Vattenpest Axslinga 1 Krusnate Ålnate Vitstjälksmöja Vattenaloe Övrigt Allmän dammussla Blåmussla Havstulpan Hydror Nedbrytningsbakterier Anmärkning: I den södra transektens fjärde avsnitt låg vraket efter en bil bevuxen med hydror och havstulpaner (ca meter ut från stranden på transektens södra sida). 14

18

19 Bilaga 3.2 Föroreningsinnehåll i sediment

20

21 - Bilaga 1, Sedimentundersökning - RAPPORT Datum Uppdragsnummer Sida 1 av6 Handläggare Anders Thelin Tel nr Fax anders.thelin@vv.se Banverket Joacim Öhman Inre Bråviken, Norrköpings kommun Resultat-PM: Miljöteknisk undersökning av sediment intill Kardonbron inom ramen för Järnvägsplan Händelö. VÄGVERKET KONSUT aila Gren Anders Thelin VÄGVERKET KONSUT Norra Källgatan 22 Box Västerås Telefon Fax

22 - Bilaga 1, Sedimentundersökning - RAPPORT Datum Uppdragsnummer Sida 2 av6 1. INEDNING OCH SYFTE AVGRÄNSNINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR OBJEKTSBESKRIVNING UTFÖRD UNDERSÖKNING PROVTAGNING AV SEDIMENT ABORATORIEANAYSER KVAITETSSÄKRING RESUTAT METAHATER ORGANISKA ÄMNEN ÖVRIGA PARAMETRAR... 6 BIAGOR BIAGA 1. ANAYSRAPPORTER FRÅN EUROFINS AB

23 - Bilaga 1, Sedimentundersökning - RAPPORT Datum Uppdragsnummer Sida 3 av6 1. Inledning och syfte På uppdrag av kund Banverket har Vägverket konsult genomfört en undersökning av sediment i närheten av Kardonbron. Syftet med undersökningen var att utreda om det förekommer föroreningar i sedimentet på Östra sidan av bron. På Västra sidan har motsvarande undersökningar utförts tidigare. 1.2 Avgränsningar och förutsättningar Denna PM utgör ingen garanti om att området som undersökts inte har några miljömässiga risker annat än vad som anges i denna rapport. 2. Objektsbeskrivning Objektet är beläget i Norrköpings kommun. I figur 1 nedan åskådliggörs undersökningspunkternas ungefärliga läge vid Kardonbanken (röda punkter). antmäteriet GsdBV/1279 Figur 1. Det undersökta provpunkternas ungefärliga läge vid Kardonbanken.

24 - Bilaga 1, Sedimentundersökning - RAPPORT Datum Uppdragsnummer Sida 4 av6 3. Utförd undersökning 3.1 Provtagning av sediment Vägverket konsult utförde den en miljöteknisk undersökning av sediment i fem punkter i närheten av Kardonbron, se bilaga 1. Båt användes vid provtagningstillfället. Cylindriska sedimentproppar togs ut med hjälp av en Willnerhämtare. Inom området togs totalt fem sedimentproppar. Propparna delades direkt efter provtagning in i djupled i tre olika skikt. Samlingsprover blandades av proverna från respektive skikt och placerades i lufttäta provpåsar som förvarades i kylskåp innan de transporterades till laboratorium. Vid respektive provtagningspunkt mättes vattendjup och sedimentproppens längd. Fältbedömning avseende struktur och varvighet, lukt och synliga föroreningar återfinns i bilaga aboratorieanalyser Totalt har tre samlingsprover analyserats. aboratorieanalyserna har förutom screeninganalyser omfattat även PFOS och Dioxin. Samtliga analyser är utförda av Eurofins som är ett ackrediterat laboratorium för miljöanalyser. Fullständiga analysrapporter från Eurofins finns i bilaga Kvalitetssäkring All provtagning har skett enligt, SGF:s Fälthandbok Miljötekniska markundersökningar Rapport 1:04, med kvalitetsklass B (dokumentation motsvarande kvalitetsklass A). 4. Resultat 4.1 Metallhalter Resultaten från utförda laboratorieanalyser med avseende på metallhalter i sediment från Motala Ström redovisas i tabell 1 nedan.

25 - Bilaga 1, Sedimentundersökning - RAPPORT Datum Uppdragsnummer Sida 5 av6 Tabell 1. På laboratorium uppmätta halter metaller i sedimentprover från Motala Ström. Halterna redovisas i. Provpunkter Djup (m) 0-0,03 0,03-0,1 0,1-< Aluminium Arsenik 7,4 6,6 7,3 Bly Kadmium 0,53 0,76 1,0 Kobolt Koppar Krom (total) Kvicksilver 0,73 0,38 0,68 Nickel Silver <0,9 <0,9 <0,92 Tenn 4,0 2,7 3,5 Vanadin Zink Organiska ämnen Resultaten från utförda laboratorieanalyser med avseende på alifater, aromater och PAH i sediment från Motala Ström redovisas i tabell 2 nedan. Tabell 2. På laboratorium uppmätta halter alifater, aromater och PAH i sedimentprover från Motala Ström. Halterna redovisas i. Provpunkter Djup (m) 0-0,03 0,03-0,1 0,1-< Alifater >C8-C10 <10 <10 <10 Alifater >C10-C12 <10 11 <5 Alifater >C12-C Alifater >C16-C Aromater >C8-C10 < < < Aromater >C10-C35 < <10 <10 PAH cancerogena 2,4 3,1 1,2 PAH övriga 1,8 2,4 0,89

26 - Bilaga 1, Sedimentundersökning - RAPPORT Datum Uppdragsnummer Sida 6 av6 5.3 Övriga parametrar Inga halter av VOC-EPA, bekämpningsmedel, ftalater, klorfenoler, PCB, klorerade lösningsmedel eller PFOS har påvisats över analysernas detektionsgränser. Tabell 3. På laboratorium uppmätta halter dioxiner (I-TEQ) i sedimentprover från Motala ström. Halterna redovisas i ng/kg TS. Provpunkter Djup (m) 0-0,03 0,03-0,1 0,1-< Dioxin 5, VÄGVERKET KONSUT Anders Thelin aila Gren

27 - Bilaga 1, Sedimentundersökning - Analysrapport idköping Vägverket Konsult Per Axelsson Box inköping Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium Report issued by Accredited aboratory Journalnr A Kundnr Provtyp Sediment Uppdragsmärkning CDI Provtagningsplats Händelö Provtagare/referens Djup Anders Thelin 0-3 cm m Provets märkning Prov 1 Provtagningsdatum Provet ankom Analysrapport klar Sida 1 (5) Analysnamn Torrsubstans 1,1,1,2-Tetrakloretan 1,1,1-Trikloretan 1,1,2-Trikloretan 1,1,2-Trikloreten 1,1-Dikloretan 1,1-Dikloreten 1,1-Diklorpropen 1,2,3-Triklorpropan 1,2,3-Triklorbensen 1,2,4-Triklorbensen 1,2,4-Trimetylbensen 1,2-Dibrometan 1,2-Diklorbensen 1,2-Dikloretan 1,2-Diklorpropan 1,3,5-Trimetylbensen 1,3-Diklorbensen 1,3-Diklorpropan 1,3-Diklorpropen 1,4-Diklorbensen 2,2-Diklorpropan 2-Klortoluen 4-Klortoluen Bensen Brombensen Bromdiklormetan Bromklormetan cis-1,2-dikloreten Dibromklormetan Dibrommetan Diklormetan Etylbensen Fluorotriklormetan Resultat 28.4 Enhet Mäto Metod/ref SS-EN idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a Ort Kopia till: //mailsvar// Förklaring till förkortningar och, se omstående sida.

28 - Bilaga 1, Sedimentundersökning - Analysrapport idköping Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium Report issued by Accredited aboratory Journalnr A Kundnr Provtyp Sediment Uppdragsmärkning CDI Provtagningsplats Händelö Sida 2 (5) Analysnamn iso-propylbensen Klorbensen m/p-xylen n-butylbensen o-xylen p-isopropyltoluen Propylbensen sec-butylbensen tert-butylbensen Tetrakloreten Tetraklormetan Toluen trans-1,2-dikloreten Tribrommetan Triklormetan Atrazin Atrazin-desetyl. Atrazin-desisopropyl, Simazin Terbutylazin Diuron. 1-(3,4-diklorfenyl)urea 1-(3,4-diklorfenyl)-3-meylurea Imazapyr inuron. Cyanasin. BAM. Bentazon. 2,4,5-T 2,4-D Dichloprop Mekoprop MCPA Summa diklorfenol Summa triklorfenol Summa tetraklorfenol Pentaklorfenol Resultat <3.5 <3.5 <3.5 <3.5 Enhet Mäto Metod/ref idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a Ort Förklaring till förkortningar och, se omstående sida.

29 - Bilaga 1, Sedimentundersökning - Analysrapport idköping Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium Report issued by Accredited aboratory Journalnr A Kundnr Provtyp Sediment Uppdragsmärkning CDI Provtagningsplats Händelö Sida 3 (5) Analysnamn o,p-ddt p,p-ddt o,p-dde p,p-dde Gamma-HCH Alfa-HCH Beta-HCH Delta-HCH Hexaklorbensen Alfa-endosulfan Beta-endosulfan Endosulfansulfat Dieldrin Endrin Alifater >C8-C10 Alifater >C10-C12 Alifater >C12-C16 Alifater >C16-C35 Aromater >C8-C10 Aromater >C10-C35 PCB 28 PCB 52 PCB 101 PCB 118 PCB 153 PCB 138 PCB 180 S:a PCB (7st) N-nitroso-di-n-propylamin Nitrobensen Azobensen N-nitrosodifenylamin 2,6-Dinitrotoluen 2,4-Dinitrotoluen Bis(2-kloretyl)eter Bis(2-kloroisopropyl)eter Hexakloretan Resultat <10 < < < <0.80 Enhet l Mäto. A A A A A A A Metod/ref idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 Ort Förklaring till förkortningar och, se omstående sida.

30 - Bilaga 1, Sedimentundersökning - Analysrapport idköping Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium Report issued by Accredited aboratory Journalnr A Kundnr Provtyp Sediment Uppdragsmärkning CDI Provtagningsplats Händelö Sida 4 (5) Analysnamn Isophrone Bis(2-kloretoxy)metan 1,2,4-Triklorbensen Hexaklorbutadien HBCD 2-Klornaftalen 4-Klorfenylfenyleter Hexaklorbensen 4-Bromofenylfenyleter Pentaklorbensen Dimetylftalat Dietylftalat Di-n-butylftalat Bensylbutylftalat Bis(2-etylhexyl)ftalat Di-n-oktylftalat Benzo(a)antracen Krysen Benzo(b,k)fluoranten Benzo(a)pyren Indeno(1,2,3-cd)pyren Dibenzo(a,h)antrazen Summa cancerogena PAH Naftalen Acenaftylen Fluoren Acenaften Fenantren Antracen Fluoranten Pyren Benzo(g,h,i)perylen Summa övriga PAH Torrsubstans 2,3,7,8-TCDF 1,2,3,7,8-PeCDF 2,3,4,7,8-PeCDF 1,2,3,4,7,8-HxCDF Resultat < < <0.10 <0.10 <0.10 < < Enhet Mäto Metod/ref A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 SS-EN Ort Förklaring till förkortningar och, se omstående sida.

31 - Bilaga 1, Sedimentundersökning - Analysrapport idköping Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium Report issued by Accredited aboratory Journalnr A Kundnr Provtyp Sediment Uppdragsmärkning CDI Provtagningsplats Händelö Sida 5 (5) Analysnamn 1,2,3,6,7,8-HxCDF 2,3,4,6,7,8-HxCDF 1,2,3,7,8,9-HxCDF 1,2,3,4,6,7,8-HpCDF 1,2,3,4,7,8,9-HpCDF OCDF 2,3,7,8-TCDD 1,2,3,7,8-PeCDD 1,2,3,4,7,8-HxCDD 1,2,3,6,7,8-HxCDD 1,2,3,7,8,9-HxCDD 1,2,3,4,6,7,8-HpCDD OCDD WHO TEQ (upper-bound, only PCDD/F) I-TEQ (upper-bound, only PCDD/F). Silver Ag Aluminium Al Arsenik As Kadmium Cd Kobolt Co Krom Cr Koppar Cu Kvicksilver Hg Nickel Ni Bly Pb Tenn Sn Vanadin V Zink Zn Resultat < < < Enhet Mäto B Metod/ref EPA 1613, mod DIOX.OA.01 EPA 1613, mod DIOX.OA.01 ICP-MS ICP-AES ICP-MS ICP-AES ICP-AES ICP-AES ICP-AES AFS (kallförångning) ICP-AES ICP-MS ICP-MS ICP-AES ICP-AES Ort Mikael Gilbertsson kemist Förklaring till förkortningar och, se omstående sida.

32 - Bilaga 1, Sedimentundersökning - Analysrapport idköping Vägverket Konsult Per Axelsson Box inköping Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium Report issued by Accredited aboratory Journalnr A Kundnr Provtyp Sediment Uppdragsmärkning CDI Provtagningsplats Händelö Provtagare/referens Djup Anders Thelin 3-10 cm m Provets märkning Prov 2 Provtagningsdatum Provet ankom Analysrapport klar Sida 1 (5) Analysnamn Torrsubstans 1,1,1,2-Tetrakloretan 1,1,1-Trikloretan 1,1,2-Trikloretan 1,1,2-Trikloreten 1,1-Dikloretan 1,1-Dikloreten 1,1-Diklorpropen 1,2,3-Triklorpropan 1,2,3-Triklorbensen 1,2,4-Triklorbensen 1,2,4-Trimetylbensen 1,2-Dibrometan 1,2-Diklorbensen 1,2-Dikloretan 1,2-Diklorpropan 1,3,5-Trimetylbensen 1,3-Diklorbensen 1,3-Diklorpropan 1,3-Diklorpropen 1,4-Diklorbensen 2,2-Diklorpropan 2-Klortoluen 4-Klortoluen Bensen Brombensen Bromdiklormetan Bromklormetan cis-1,2-dikloreten Dibromklormetan Dibrommetan Diklormetan Etylbensen Fluorotriklormetan Resultat 27.9 Enhet Mäto Metod/ref SS-EN idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a Ort Kopia till: //mailsvar// Förklaring till förkortningar och, se omstående sida.

33 - Bilaga 1, Sedimentundersökning - Analysrapport idköping Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium Report issued by Accredited aboratory Journalnr A Kundnr Provtyp Sediment Uppdragsmärkning CDI Provtagningsplats Händelö Sida 2 (5) Analysnamn iso-propylbensen Klorbensen m/p-xylen n-butylbensen o-xylen p-isopropyltoluen Propylbensen sec-butylbensen tert-butylbensen Tetrakloreten Tetraklormetan Toluen trans-1,2-dikloreten Tribrommetan Triklormetan Atrazin Atrazin-desetyl. Atrazin-desisopropyl, Simazin Terbutylazin Diuron. 1-(3,4-diklorfenyl)urea 1-(3,4-diklorfenyl)-3-meylurea Imazapyr inuron. Cyanasin. BAM. Bentazon. 2,4,5-T 2,4-D Dichloprop Mekoprop MCPA Summa diklorfenol Summa triklorfenol Summa tetraklorfenol Pentaklorfenol Resultat <3.6 <3.6 <3.6 <3.6 Enhet Mäto Metod/ref idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a Ort Förklaring till förkortningar och, se omstående sida.

34 - Bilaga 1, Sedimentundersökning - Analysrapport idköping Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium Report issued by Accredited aboratory Journalnr A Kundnr Provtyp Sediment Uppdragsmärkning CDI Provtagningsplats Händelö Sida 3 (5) Analysnamn o,p-ddt p,p-ddt o,p-dde p,p-dde Gamma-HCH Alfa-HCH Beta-HCH Delta-HCH Hexaklorbensen Alfa-endosulfan Beta-endosulfan Endosulfansulfat Dieldrin Endrin Alifater >C8-C10 Alifater >C10-C12 Alifater >C12-C16 Alifater >C16-C35 Aromater >C8-C10 Aromater >C10-C35 PCB 28 PCB 52 PCB 101 PCB 118 PCB 153 PCB 138 PCB 180 S:a PCB (7st) N-nitroso-di-n-propylamin Nitrobensen Azobensen N-nitrosodifenylamin 2,6-Dinitrotoluen 2,4-Dinitrotoluen Bis(2-kloretyl)eter Bis(2-kloroisopropyl)eter Hexakloretan Resultat < < <10 <0.80 Enhet Mäto. A A A A A A A Metod/ref idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 Ort Förklaring till förkortningar och, se omstående sida.

35 - Bilaga 1, Sedimentundersökning - Analysrapport idköping Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium Report issued by Accredited aboratory Journalnr A Kundnr Provtyp Sediment Uppdragsmärkning CDI Provtagningsplats Händelö Sida 4 (5) Analysnamn Isophrone Bis(2-kloretoxy)metan 1,2,4-Triklorbensen Hexaklorbutadien HBCD 2-Klornaftalen 4-Klorfenylfenyleter Hexaklorbensen 4-Bromofenylfenyleter Pentaklorbensen Dimetylftalat Dietylftalat Di-n-butylftalat Bensylbutylftalat Bis(2-etylhexyl)ftalat Di-n-oktylftalat Benzo(a)antracen Krysen Benzo(b,k)fluoranten Benzo(a)pyren Indeno(1,2,3-cd)pyren Dibenzo(a,h)antrazen Summa cancerogena PAH Naftalen Acenaftylen Fluoren Acenaften Fenantren Antracen Fluoranten Pyren Benzo(g,h,i)perylen Summa övriga PAH 2,3,7,8-TCDF 1,2,3,7,8-PeCDF 2,3,4,7,8-PeCDF 1,2,3,4,7,8-HxCDF 1,2,3,6,7,8-HxCDF Resultat < < < <0.10 < Enhet Mäto. 40 Metod/ref A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 Ort Förklaring till förkortningar och, se omstående sida.

36 - Bilaga 1, Sedimentundersökning - Analysrapport idköping Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium Report issued by Accredited aboratory Journalnr A Kundnr Provtyp Sediment Uppdragsmärkning CDI Provtagningsplats Händelö Sida 5 (5) Analysnamn 2,3,4,6,7,8-HxCDF 1,2,3,7,8,9-HxCDF 1,2,3,4,6,7,8-HpCDF 1,2,3,4,7,8,9-HpCDF OCDF 2,3,7,8-TCDD 1,2,3,7,8-PeCDD 1,2,3,4,7,8-HxCDD 1,2,3,6,7,8-HxCDD 1,2,3,7,8,9-HxCDD 1,2,3,4,6,7,8-HpCDD OCDD WHO TEQ (upper-bound, only PCDD/F) I-TEQ (upper-bound, only PCDD/F). PFOS Silver Ag Aluminium Al Arsenik As Kadmium Cd Kobolt Co Krom Cr Koppar Cu Kvicksilver Hg Nickel Ni Bly Pb Tenn Sn Vanadin V Zink Zn Resultat < 1.0 < Enhet µg/kg TS Mäto B Metod/ref EPA 1613, mod DIOX.OA.01 EPA 1613, mod DIOX.OA.01 ICP-MS ICP-AES ICP-MS ICP-MS ICP-AES ICP-AES ICP-AES AFS (kallförångning) ICP-AES ICP-MS ICP-MS ICP-AES ICP-AES Ort Mikael Gilbertsson kemist Förklaring till förkortningar och, se omstående sida.

37 - Bilaga 1, Sedimentundersökning - Analysrapport idköping Vägverket Konsult Per Axelsson Box inköping Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium Report issued by Accredited aboratory Journalnr A Kundnr Provtyp Sediment Uppdragsmärkning CDI Provtagningsplats Händelö Provtagare/referens Djup Anders Thelin 10 cm m Provets märkning Prov 3 Provtagningsdatum Provet ankom Analysrapport klar Sida 1 (5) Analysnamn Torrsubstans 1,1,1,2-Tetrakloretan 1,1,1-Trikloretan 1,1,2-Trikloretan 1,1,2-Trikloreten 1,1-Dikloretan 1,1-Dikloreten 1,1-Diklorpropen 1,2,3-Triklorpropan 1,2,3-Triklorbensen 1,2,4-Triklorbensen 1,2,4-Trimetylbensen 1,2-Dibrometan 1,2-Diklorbensen 1,2-Dikloretan 1,2-Diklorpropan 1,3,5-Trimetylbensen 1,3-Diklorbensen 1,3-Diklorpropan 1,3-Diklorpropen 1,4-Diklorbensen 2,2-Diklorpropan 2-Klortoluen 4-Klortoluen Bensen Brombensen Bromdiklormetan Bromklormetan cis-1,2-dikloreten Dibromklormetan Dibrommetan Diklormetan Etylbensen Fluorotriklormetan Resultat 28.9 Enhet Mäto Metod/ref SS-EN idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a Ort Kopia till: //mailsvar// Förklaring till förkortningar och, se omstående sida.

38 - Bilaga 1, Sedimentundersökning - Analysrapport idköping Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium Report issued by Accredited aboratory Journalnr A Kundnr Provtyp Sediment Uppdragsmärkning CDI Provtagningsplats Händelö Sida 2 (5) Analysnamn iso-propylbensen Klorbensen m/p-xylen n-butylbensen o-xylen p-isopropyltoluen Propylbensen sec-butylbensen tert-butylbensen Tetrakloreten Tetraklormetan Toluen trans-1,2-dikloreten Tribrommetan Triklormetan Atrazin Atrazin-desetyl. Atrazin-desisopropyl, Simazin Terbutylazin Diuron. 1-(3,4-diklorfenyl)urea 1-(3,4-diklorfenyl)-3-meylurea Imazapyr inuron. Cyanasin. BAM. Bentazon. 2,4,5-T 2,4-D Dichloprop Mekoprop MCPA Summa diklorfenol Summa triklorfenol Summa tetraklorfenol Pentaklorfenol Resultat <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <3.4 <3.4 <3.4 <3.4 Enhet Mäto Metod/ref idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a Ort Förklaring till förkortningar och, se omstående sida.

39 - Bilaga 1, Sedimentundersökning - Analysrapport idköping Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium Report issued by Accredited aboratory Journalnr A Kundnr Provtyp Sediment Uppdragsmärkning CDI Provtagningsplats Händelö Sida 3 (5) Analysnamn o,p-ddt p,p-ddt o,p-dde p,p-dde Gamma-HCH Alfa-HCH Beta-HCH Delta-HCH Hexaklorbensen Alfa-endosulfan Beta-endosulfan Endosulfansulfat Dieldrin Endrin Alifater >C8-C10 Alifater >C10-C12 Alifater >C12-C16 Alifater >C16-C35 Aromater >C8-C10 Aromater >C10-C35 PCB 28 PCB 52 PCB 101 PCB 118 PCB 153 PCB 138 PCB 180 S:a PCB (7st) N-nitroso-di-n-propylamin Nitrobensen Azobensen N-nitrosodifenylamin 2,6-Dinitrotoluen 2,4-Dinitrotoluen Bis(2-kloretyl)eter Bis(2-kloroisopropyl)eter Hexakloretan Resultat <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <10 < < <10 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <0.80 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 Enhet Mäto. A A A A A A A Metod/ref idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a idmiljö.0a A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 Ort Förklaring till förkortningar och, se omstående sida.

40 - Bilaga 1, Sedimentundersökning - Analysrapport idköping Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium Report issued by Accredited aboratory Journalnr A Kundnr Provtyp Sediment Uppdragsmärkning CDI Provtagningsplats Händelö Sida 4 (5) Analysnamn Isophrone Bis(2-kloretoxy)metan 1,2,4-Triklorbensen Hexaklorbutadien HBCD 2-Klornaftalen 4-Klorfenylfenyleter Hexaklorbensen 4-Bromofenylfenyleter Pentaklorbensen Dimetylftalat Dietylftalat Di-n-butylftalat Bensylbutylftalat Bis(2-etylhexyl)ftalat Di-n-oktylftalat Benzo(a)antracen Krysen Benzo(b,k)fluoranten Benzo(a)pyren Indeno(1,2,3-cd)pyren Dibenzo(a,h)antrazen Summa cancerogena PAH Naftalen Acenaftylen Fluoren Acenaften Fenantren Antracen Fluoranten Pyren Benzo(g,h,i)perylen Summa övriga PAH 2,3,7,8-TCDF 1,2,3,7,8-PeCDF 2,3,4,7,8-PeCDF 1,2,3,4,7,8-HxCDF 1,2,3,6,7,8-HxCDF Resultat <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <0.34 <3.4 < < <0.10 <0.10 <0.10 < < Enhet Mäto. 40 Metod/ref A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 A9:35 Ort Förklaring till förkortningar och, se omstående sida.

41 - Bilaga 1, Sedimentundersökning - Analysrapport idköping Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium Report issued by Accredited aboratory Journalnr A Kundnr Provtyp Sediment Uppdragsmärkning CDI Provtagningsplats Händelö Sida 5 (5) Analysnamn 2,3,4,6,7,8-HxCDF 1,2,3,7,8,9-HxCDF 1,2,3,4,6,7,8-HpCDF 1,2,3,4,7,8,9-HpCDF OCDF 2,3,7,8-TCDD 1,2,3,7,8-PeCDD 1,2,3,4,7,8-HxCDD 1,2,3,6,7,8-HxCDD 1,2,3,7,8,9-HxCDD 1,2,3,4,6,7,8-HpCDD OCDD WHO TEQ (upper-bound, only PCDD/F) I-TEQ (upper-bound, only PCDD/F). PFOS Silver Ag Aluminium Al Arsenik As Kadmium Cd Kobolt Co Krom Cr Koppar Cu Kvicksilver Hg Nickel Ni Bly Pb Tenn Sn Vanadin V Zink Zn Resultat 5.6 < < 1.0 < Enhet µg/kg TS Mäto B Metod/ref EPA 1613, mod DIOX.OA.01 EPA 1613, mod DIOX.OA.01 ICP-MS ICP-AES ICP-MS ICP-AES ICP-AES ICP-AES ICP-AES AFS (kallförångning) ICP-AES ICP-MS ICP-MS ICP-AES ICP-AES Ort Mikael Gilbertsson kemist Förklaring till förkortningar och, se omstående sida.

42

43 - Bilaga 2, Sedimentundersökning - Process Delprocess Sida Affärsprocessen Genomföra 1(1) Dokumentnamn Dokumentnummer Teknikområde Mall_Protokoll_Provtagning jord och sediment Förorenad mark Processägare Processledare Datum skapad Utgåva Datum utgåva Per Axelsson Objektnamn Uppdragsnummer Diarienummer Händelö Provtagning jord och sediment Punktnummer Provtagningsmetod Provtagare Datum 05-jan Kajak Anders Thelin Position Referensyta (t ex my) Marknivå/referensnivå (t ex ) Vattenyta X-koordinat Provtagning Jord Annat.. Y-koordinat Sediment x Temp: ca 5 C Grundvattenobservationer (Fri vattenyta i provhål) Datum: Tid: Djup under referensnivå: Djup (m) under ref. yta PID, XRF etc Prel. bedömning jordart Anmärkning (lukt,färg, foto) Till Analys Punkt 1 Stark lukt, spår av svavel. Delar till Vattendjup ca 2m Gråaktig samlingsprov Proppdjup ca 0.3m Sediment Foto 1 Punkt 2 Stark lukt, spår av svavel. Delar till Vattendjup ca 2m Gråaktig samlingsprov Proppdjup ca 0.3m Sediment ika foto 1 Punkt 3 Stark lukt, spår av svavel. Delar till Vattendjup ca 2.5m Organisk sediment Brunaktig,Gråaktig samlingsprov Proppdjup ca 0.2m Sediment Foto 2 Punkt 4 Stark lukt, spår av svavel. Delar till Vattendjup ca 3m Gråaktig samlingsprov Proppdjup ca 0.15m Sediment Foto 3 Punkt 5 Stark lukt, spår av svavel. Delar till Vattendjup ca 2m Gråaktig samlingsprov Proppdjup ca0.3m Sediment ika foto 4 Proverna från varje punkt delades in i 0-5 cm, 5-10 cm >10 cm. Varje nivå blandades till ett samlingsprov och skickades in för analys. Samlingsprov 0-5 cm kallas Prov 1. Samlingsprov 5-10 cm kallas Prov 2. Samlingsprov >10 cm kallas Prov 3. Undersökningen utförd i enlighet med SGF Rapport 1:04, "Fälthandbok miljötekniska markundersökningar" Kvalitetsklass A Kvalitetsklass B X Anders Thelin,

44

45 Bilaga 3.3 Bullerkartor

46

47 Malmölandet - Händelö Del 1 Ekvivalenta ljudnivåer från tågtrafiken Nuläge Ekvivalenta ljudnivå 2 meter över mark i db(a) <= < <= < <= < <= < <= < Beräknat för nuläget 2 godståg/dygn på Braviksspåret 65 km/h fram till bangården, därefter 40 km/h. 750 meter långa tåg. 88 persontåg/dygn och 34 godståg/dygn på stambanan. Hastighet 165 km/h 750 meter långa godståg 350 meter långa persontåg m

48 Malmölandet - Händelö Del 2 Ekvivalenta ljudnivåer från tågtrafiken Prognosår Ekvivalent ljudnivå 2 meter över mark i db(a) <= < <= < <= < <= < <= < 50 av tågen på G1 och 50 av tågen på G2 godståg, varav 3 diesellok Vid dubbelspåret går hälften på det norra och hälfte på det södra. På triangelspåret längst nere i söder går hälften av trafiken på det norra och hälften på det södra m

49 Malmölandet - Händelö Del 1 Maximal ljudnivåer från tågtrafiken Nuläge Maximal ljudnivå 2 meter över mark i db(a) <= < <= < <= < <= < <= < Beräknat för nuläget 2 godståg/dygn på Braviksspåret 65 km/h fram till bangården, därefter 40 km/h. 750 meter långa tåg. 88 persontåg/dygn och 34 godståg/dygn på stambanan. Hastighet 165 km/h 750 meter långa godståg 350 meter långa persontåg m

50 Malmölandet - Händelö Del 1 Maximal ljudnivåer från tågtrafiken Prognosår Maximal ljudnivå 2 meter över mark i db(a) <= < <= < <= < <= < <= < 50 av tågen på G1 och 50 av tågen på G2 godståg, varav 3 diesellok Vid dubbelspåret går hälften på det norra och hälfte på det södra m

51 Malmölandet - Händelö Del 2 Maximala ljudnivåer från tågtrafiken Prognosår Maximal ljudnivå 2 meter över mark i db(a) <= < <= < <= < <= < <= < 50 av tågen på G1 och 50 av tågen på G2 godståg, varav 3 diesellok Vid dubbelspåret går hälften på det norra och hälfte på det södra. Vid triangelspåret på Händelö går hälfen av trafiken på det norra och hälften på det södra spåret m

52

53 Bilaga 3.4 Rapport geoteknik

54

55 Sida 1 (3) Dokumentnummer Handläggare Vectura Granskad Vectura Rev Godkänd Vectura Rev Datum Magnus Strömhag Handläggare (beställare) Granskad (beställare) Anders Berner Godkänd (beställare) Senaste revision / datum. Jonas Victorin KARDONBANAN Jonas Victorin Joacim Öhman Förbättrad järnvägsanslutning till och på Händelö Bandel 001 Sträckan km , SYSTEMHANDING GRANSKNINGSHANDING RAPPORT - GEOTEKNIK Innehållsförteckning Sida 1 UPPDRAG 2 2 TIDIGARE UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR 2 3 UTFÖRT FÄTARBETE 2 4 OMFATTNING 2 5 UTSÄTTNING 2 6 INMÄTNING 2 7 ABORATORIEUNDERSÖKNINGAR 3 8 REDOVISNING 3 9 BIAGOR doc Uppdragsnummer Banverket Projektering: B Utskrivet: :02

56 BANVERKET SYSTEMHANDING Förbättrad järnvägsanslutning till och på Händelö Rev. RAPPORT - GEOTEKNIK Sida 2 (3) 1 UPPDRAG På uppdrag av Banverket Projektdistrikt Mitt, Investeringsdivisionen har Vectura utrett de geotekniska förutsättningarna för upprättande av Systemhandling gällande förbättrad järnvägsanslutning till och på Händelö, bandel 001, km , TIDIGARE UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Geoteknisk undersökning Järnväg och väg Malmölandet. Utfört av KM Geoteknisk undersökning Motala Ström. Utfört av Norrköpings hamn Geoteknisk undersökning och detaljprojektering av Kardonbanken och Kardonbron. Utfört av KM 1974 Geoteknisk undersökning Malmölandet. Utfört av WSP UTFÖRT FÄTARBETE Fältgeoteknisk undersökning har bedrivits i olika omgångar under oktober 08 till Mars 09. Undersökningen är utförd med borrbandvagnar av typ GM65, Geotech 604 och HAFO 00. Utförda undersökningar fördelar sig enligt tabell 1. I objektet har även 224 arkivsonderingar inarbetats digitalt. Sonderingar avseende detaljprojektering av Kardonbanken tillkom sent i projektet och har av tidsbrist ej kunnat inarbetas digitalt. Metod Antal Jb 35 Jb2 80 Slb Hfa 19 Vim 91 CPT 15 SKR 78 Kv 1 Vb 9 GV 10 Summa 358 Tabell 1: Geoteknisk Fältundersökning 4 OMFATTNING Geoteknisk undersökning och geoteknisk utredning för systemhandling. 5 UTSÄTTNING Utsättning för sonderingspunkter för broar 6022, 60, 6028 och 6029 är utförd med GPS. Utsättning av övriga sonderingspunkter har skett doc Uppdragsnummer Banverket Projektering: B Utskrivet: :02

57 BANVERKET SYSTEMHANDING Förbättrad järnvägsanslutning till och på Händelö Rev. RAPPORT - GEOTEKNIK Sida 3 (3) från en i fält utsatt linje. Höjder har där hämtats från objektets terrängmodell. 6 INMÄTNING Samtliga sonderingar är i plan anslutna till RT90 2,5 gon V 60;-5 och i höjd anslutna till RH00. 7 ABORATORIEUNDERSÖKNINGAR aboratorieundersökningar av jordprover är utförda SGI inköping och SWECO Geolab Stockholm. Miljöprover har analyserats av AS Stockholm. 8 REDOVISNING Redovisning Geoteknik är upprättad enligt tabell 2: Dok. Nr Bl. Benämning Skala , , H03 Planer Spår G2, H1, H2 1: , 350A- Profiler Spår G2, H1, H2 1:100/1: A, 352, H B-351B Profiler Spår G3 1:100/1: Tvärsektioner Spår G2, H1, H2 1: Bro 6022 Bro över E4 (G2) 1:100/1: Bro 60 Bro över Bravikenvägen 1: Bro 6026 Bro över Motala Ström 1: Bro 6026 Bro över Motala Ström 1: Bro 6027 Bro Händelö Gård 1: Bro 6028 Bro över Södra Stambanan 1:100/1: Bro 6029 Bro över E4 (G3) 1: Bro 6029 Bro över E4 (G3) 1:100 Tabell 2: Geoteknisk redovisning 9 BIAGOR Resultat från laboratorieundersökningar redovisas i bilaga doc Uppdragsnummer Banverket Projektering: B Utskrivet: :02

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93 Bilaga 3.5 Översvämningskartor

94

95 K Översvämningsscenario 1 Dagens klimat: 1.47 m över normalvattenståndet (RH 70) Malmölandet Dagens normalvattenstånd Meter Bråviken Pampushamnen Händelö antmäteriet GsdBV/1279