RAPPORT. Miljöteknisk markundersökning Risatorp, Ronneby MILJÖ- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN, RONNEBY KOMMUN UPPDRAGSNUMMER SLUTRAPPORT

Transkript

1 RAPPORT MILJÖ- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN, RONNEBY KOMMUN Miljöteknisk markundersökning Risatorp, Ronneby UPPDRAGSNUMMER SLUTRAPPORT SWECO ENVIRONMENT AB VÄXJÖ VATTEN OCH MILJÖ PER GUSTAFSSON UPPDRAGSLEDARE TERESE PERSSON GRANSKARE

2 Sweco Lineborgsplan 3 SE Växjö, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Per Gustafsson Projektledare, Miljö Vatten & Miljö Växjö, Södra regionen Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) p.gustafsson@sweco.se

3 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Syfte 1 3 Genomförande Jordprovtagning Inmätning Laboratorieanalyser 2 4 Områdes- och verksamhetsförhållanden 2 5 Tidigare undersökningar 3 6 Geologi- och grundvattenförhållanden Geologi Grundvattenförhållanden Jordartsprotokoll provtagning 4 7 Jämförvärden och föroreningarnas uppträdande Riktvärden i mark Föroreningarnas uppträdande 5 8 Resultat Föroreningar i jord Föroreningarnas farlighet i jord Påträffad förorening över Naturvårdsverkets riktvärden för MKM PAH Påträffad förorening över KM Bly Påträffad förorening över Naturvårdsverkets riktvärden KM Aromater Påträffad förorening över MKM Koppar Påträffad förorening över KM Zink Bedömning av spridningsförutsättningarna 12 9 Slutord och rekommendationer Referenser 13 RAPPORT VÄXJÖ VATTEN OCH MILJÖ MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING RISATORP, RONNEBY \\sevxofs001\projekt\2242\ \000\4_kontroll_leverans\zz_43_leverans\miljö\orginal\rapport_miljöteknisk_markundersökning_risatorp.docx

4 Bilagor Bilaga 1: Textplansch, provpunkternas inmätta läge Bilaga 2: Jordartsprotokoll Bilaga 3: Analysprotokoll Bilaga 4: Textplansch, visualisering av analysresultat per provtagningspunkt RAPPORT VÄXJÖ VATTEN OCH MILJÖ MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING RISATORP, RONNEBY \\sevxofs001\projekt\2242\ \000\4_kontroll_leverans\zz_43_leverans\miljö\orginal\rapport_miljöteknisk_markundersökning_risatorp.docx

5 1 Inledning Med anledning av att Ronneby kommunen planerar för ytterligare exploatering av området Risatorp har Sweco Environment fått i uppdrag av Ronneby kommun att genomföra markprovtagning samt översiktligt bedöma föroreningssituationen inom fastigheten Risatorp 2:2 m.fl. Undersökningen har omfattat följande moment: 2 Syfte Framtagande av provtagningsplan som har kommunicerats med Ronneby kommun. Markundersökning enligt provtagningsplan genom provgropsgrävning med hjuldriven grävmaskin. Laboratorieanalys av jordprover enligt provtagningsplan. Sammanställning av resultaten i föreliggande rapport med en bedömning av föroreningsbilden. Syftet med undersökningen var att genom jordprovtagning identifiera eventuella föroreningar inom undersökningsområdet. Detta för att ge grund till en framtida planläggning och detaljplanering av området. 3 Genomförande Utifrån Swecos upprättade provtagningsplan (daterad ) utfördes provtagning i jord Jordprovtagning Jordprovtagning utfördes genom grävning med hjuldriven grävmaskin, Provtagning utfördes i tio provpunkter ( ). Provpunkternas inmätta läge redovisas i bilaga 1. Provtagning genomfördes till ett djup om ca 3,0 meter under markytan (mumy). Jordprov togs ut från en av schaktväggarna samt schaktbotten per halvmeter eller där nytt jordlager framträdde. I huvudsak skickades ett prov från respektive provtagningspunkt för analys. Urval av vilket prov som skickades för analys baserades på syn- och luktintryck i fält samt på aktuell förorenings typiska uppträdande. Jordartsprotokoll återfinns i bilaga 2. Totalt skickades sjutton utvalda prover för analys, ett screeningprov per provpunkt samt sju kompletteringsprover. De jordprov som inte skickades för analys finns sparade på Sweco Environments kontor i Växjö i tre månader från provtagningsdagen. RAPPORT VÄXJÖ VATTEN OCH MILJÖ MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING RISATORP, RONNEBY 1(13) \\sevxofs001\projekt\2242\ \000\4_kontroll_leverans\zz_43_leverans\miljö\orginal\rapport_miljöteknisk_markundersökning_risatorp.docx

6 3.2 Inmätning Inmätning av provpunkterna i x-, y- och z-led utfördes med gps. Koordinatsystem Sweref RH Laboratorieanalyser Laboratorieanalyserna har utförts av ackrediterat laboratorium, Eurofins Environment AB. Ett utvalt prov per provpunkt har analyserats med analyspaket Enviscreen i jord. Ytterligare sju kompletteringsprov analyserades med analyspaket MTOT_Hg (parametrar: BTEX, alifater, aromater, PAH och metaller inkl. kvicksilver). 4 Områdes- och verksamhetsförhållanden Risatorp ligger 3 km söder om Ronneby centrum, se bild 1 nedan där undersökningsområdet är markerat med rött: Bild 1. Kartbild över undersökningsområdet Risatorp 2:2 m.fl. Undersökningsområdet är markerat med rött i båda bilderna. Området gränsar till bostadsbebyggelse i östlig och sydlig riktning samt till skogsmark i nordlig och västlig riktning. Platsen ligger 200 meter från S brunnskogens naturreservat, men i övrigt finns ingen skyddad natur i anslutning till platsen. Undersökningsområdet har fram till 1920-talet varit ett grustag och därefter använts som deponi. Deponin har mestadels använts för hushållsavfall men vissa delar innehåller även schaktmassor och byggavfall. Deponins exakta utsträckning är i dagsläget ej kartlagd. Enligt information från närboende är det dock troligt att deponins utsträckning är något mer begränsad än vad bild 1 gör gällande samt att den är centrerad till den nordliga delen av undersökningsområdet. Hela området täckts i dagsläget med ett jordlager och ovanpå detta är en fotbollsplan och en tennisplan anlagda se bild 2 nedan: 2(13) RAPPORT VÄXJÖ VATTEN OCH MILJÖ MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING RISATORP, RONNEBY \\sevxofs001\projekt\2242\ \000\4_kontroll_leverans\zz_43_leverans\miljö\orginal\rapport_miljöteknisk_markundersökning_risatorp.docx

7 Bild 2. Nulägesbild över undersökningsområdet under provtagningsdagen Tidigare undersökningar Det finns inga kända tidigare utredningar av undersökningsområdet. 6 Geologi- och grundvattenförhållanden 6.1 Geologi Ursprungligt består jordarten på undersökningsområdet av sandig morän ( ) och postglacial sand ( ) enligt SGU:s jordartskarta (1: : ), se bild 3 nedan: Bild 3. Utdrag ur SGU:s jordartskarta. Källa: SGU jordartskarta 1: : RAPPORT VÄXJÖ VATTEN OCH MILJÖ MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING RISATORP, RONNEBY 3(13) \\sevxofs001\projekt\2242\ \000\4_kontroll_leverans\zz_43_leverans\miljö\orginal\rapport_miljöteknisk_markundersökning_risatorp.docx

8 Då undersökningsområdet varit deponi och därefter försetts med jordlager beräknas tjockleken ner till ursprungligt material vara 3 4 meter. 6.2 Grundvattenförhållanden Undersökningsområdet ligger på en grundvattenformation med liten eller ingen grundvattentillgång i jordlagren, i storleksordningen <1 l/s (<ca 80 m 3 /d). I berggrunden på samma område finns tämligen goda uttagsmöjligheter, urberg, grundvattenkapaciteten har en mediankapacitet på l/h (ca m 3 /d) enligt SGU:s grundvattenkarta (1: : se bild 4. Bild 4. Utdrag ur SGU:s grundvattenkarta. Källa: SGU grundvattenkarta 1:1 miljon. Grundvattnet påträffas inte i någon av provpunkterna vilket bekräftar information i enlighet med SGU:s grundvattenkarta. 6.3 Jordartsprotokoll provtagning Till grund för bedömningen av jordlagren ligger enbart jordartsprotokollen från provtagningen då ingen miljögeoteknisk markundersökning utförts. Jordlagren inom undersökningsområdet består av fyllnadsmaterial som i huvudsak utgörs av jord, sand, grus och sten med inslag av deponerat material i form av tegel, lera, glas, metall, m.m. Jordartsprotokoll återfinns i bilaga 2. 7 Jämförvärden och föroreningarnas uppträdande Vid utvärderingen av föreliggande undersökning har relevanta riktvärden för föroreningar i jord använts. 4(13) RAPPORT VÄXJÖ VATTEN OCH MILJÖ MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING RISATORP, RONNEBY \\sevxofs001\projekt\2242\ \000\4_kontroll_leverans\zz_43_leverans\miljö\orginal\rapport_miljöteknisk_markundersökning_risatorp.docx

9 7.1 Riktvärden i mark Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (juni 2016) är avsedda att användas i samband med förenklad riskbedömning av förorenade områden. Värdena anger en nivå vid vilken risker för negativ påverkan på människor eller miljö för angiven markanvändning inte bedöms föreligga. Naturvårdsverket har utarbetat riktvärden för två typer av markanvändning: KM, känslig markanvändning. Markkvaliteten begränsar inte val av markanvändning. Alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. MKM, mindre känslig markanvändning. Markkvaliteten begränsar val av markanvändning till exempelvis kontor, industrier eller vägar. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas inom området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas inom området tillfälligt. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning, t ex kan vegetation etableras och djur tillfälligt vistas inom området. Grundvatten på ett avstånd av ca 200 m från området och ytvatten skyddas. Undersökningsområdet användningsområde är i dagsläget ej bestämt men ambitionen är att användningsändamålet ska gå under kategorin känslig markanvändning (KM). Vidare har jämförelse skett mot Naturvårdsverkets handbok Återvinning av avfall i anläggningsändamål, handbok 2010:1 från Nivå för mindre än ringa risk (MRR). Naturvårdsverkets förslag på nivå för mindre än ringa risk används ett skydd av 95 % av arterna för att ange en nivå där ingen negativ påverkan på markmiljön förväntas. 7.2 Föroreningarnas uppträdande Föroreningar som genom läckage eller spill har kommit ut i omgivningen kan återfinnas i olika faser i mark och grundvatten. I den omättade zonen ovanför grundvattenytan kan föroreningarna förekomma i fyra olika faser: som gas i jordens porer, lösta i vatten, i koncentrerad form i jordens porer samt bundna till jordpartiklar. Under grundvattenytan är porerna helt fyllda med vatten och föroreningarna kan därför endast förekomma i de tre sistnämnda faserna. Spridning av föroreningar i grundvattenzonen styrs av ämnets löslighet och tryckförhållanden i grundvattenmagasinet. Av avgörande betydelse är även heterogeniteten i grundvattenmagasinet, t ex förekomsten av lågpermeabla och högpermeabla skikt, som begränsar respektive underlättar föroreningars utbredning. Förutom de hydrauliska förhållandena så finns det flera andra faktorer som påverkar föroreningstransporten, så som ph-värde och redoxförhållanden. RAPPORT VÄXJÖ VATTEN OCH MILJÖ MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING RISATORP, RONNEBY 5(13) \\sevxofs001\projekt\2242\ \000\4_kontroll_leverans\zz_43_leverans\miljö\orginal\rapport_miljöteknisk_markundersökning_risatorp.docx

10 Fördelningen mellan fast fas och vattenfas av olika föroreningarna överväger oftast mot den fasta. Särskilt påtagligt är detta för kolväten med hög molekylvikt där mer än 99 % av den totala mängden inom ett förorenat område kan vara bundet till jordpartiklar. 8 Resultat Nedan redovisas resultaten av jordprovtagningen med kommentarer kring analysresultaten likaså visualiseras analysresultaten. Analysprotokoll återfinns i bilaga Föroreningar i jord Av tabell 1, 2 och 3 framgår det att analyser av jordprov påvisar er av vissa parametrar över MKM, KM samt MRR enlig nedan: MKM och KM med avseende på PAH M, PAH H i två eller flera provpunkter. MKM med avseende på koppar i en provpunkt. KM med avseende på aromater, bly och zink i en eller flera provpunkter. MRR med avseende på PAH L, kadmium och kvicksilver i en eller flera provpunkter. Visuell bild av analysresultat per provtagningspunkt återfinns i bilaga 4. Detektionsgränsen för aromater >C8-C10 avseende analyspaket Enviscreen är högre än KM. För kompletteringsprover som analyserats med analyspaketet MTOT_Hg är detektionsgränsen lägre vilket framgår av tabellerna. Samtliga analyserade jordprov påvisar er under detektionsgränsen för denna parameter. Detektionsgränsen för DDD, DDT, DDE, klorfenoler samt PCB avseende analyspaket Enviscreen är högre än KM. För PCB-7 gäller även att detektionsgränsen är högre än MKM. Samtliga analyserade jordprov påvisar er under detektionsgränsen för dessa parametrar och analysresultaten är därför inte inkluderade i tabell 1, 2 och 3 nedan. För detaljer se analysprotokollen i bilaga 3. Samtliga analyserade jordprover är uttagna på olika djup inom spannet av 0 3 meter under markytan. Urvalet av vilka djup som skickades för analys baserades på syn- och luktintryck i fält samt på aktuell förorenings typiska uppträdande. För provpunkterna 1701, 1704 och 1706 har endast ett screeningprov skickats. Provpunkterna 1702, 1703, 1705, 1707, 1708, 1709 och 1710 har kompletterats med att skicka ytterligare ett prov för analys. Generellt kan ingen bedömning göras angående om de påvisade föroreningarna endast är lokaliserade på de djup som de utvalda proverna är analyserat på eller om det återfinns föroreningar även i de grundare eller djupare jordlagren och om erna i så fall är högre eller lägre än de som påträffats i de analyserade proverna. 6(13) RAPPORT VÄXJÖ VATTEN OCH MILJÖ MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING RISATORP, RONNEBY \\sevxofs001\projekt\2242\ \000\4_kontroll_leverans\zz_43_leverans\miljö\orginal\rapport_miljöteknisk_markundersökning_risatorp.docx

11 Tabell 1 redovisar resultat för analyser av prov för provpunkterna Tabell 1. Analysresultat för jordprovtagning i provpunkterna jämfört med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (KM och MKM) samt Naturvårdsverkets nivåvärde för mindre än ringa risk (MRR). Alla er anges i. * Detektionsgränsen är högre än generellt riktvärde KM Jordprover skickade för screeninganalys (Envirscreen i jord) Kompletterande prover skickade för analys (MTOT_Hg) RAPPORT VÄXJÖ VATTEN OCH MILJÖ MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING RISATORP, RONNEBY 7(13) \\sevxofs001\projekt\2242\ \000\4_kontroll_leverans\zz_43_leverans\miljö\orginal\rapport_miljöteknisk_markundersökning_risatorp.docx

12 Tabell 2 redovisar resultat för analyser av prov för provpunkterna Tabell 2. Analysresultat för jordprovtagning i provpunkterna jämfört med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (KM och MKM) samt Naturvårdsverkets nivåvärde för mindre än ringa risk (MRR). Alla er anges i. * Detektionsgränsen är högre än generellt riktvärde KM Jordprover skickade för screeninganalys (Envirscreen i jord) Kompletterande prover skickade för analys (MTOT_Hg) 8(13) RAPPORT VÄXJÖ VATTEN OCH MILJÖ MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING RISATORP, RONNEBY \\sevxofs001\projekt\2242\ \000\4_kontroll_leverans\zz_43_leverans\miljö\orginal\rapport_miljöteknisk_markundersökning_risatorp.docx

13 Tabell 3 redovisar resultat för analyser av prov för provpunkterna Tabell 3. Analysresultat för jordprovtagning i provpunkterna jämfört med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (KM och MKM) samt Naturvårdsverkets nivåvärde för mindre än ringa risk (MRR). Alla er anges i. * Detektionsgränsen är högre än generellt riktvärde KM Jordprover skickade för screeninganalys (Envirscreen i jord) Kompletterande prover skickade för analys (MTOT_Hg) RAPPORT VÄXJÖ VATTEN OCH MILJÖ MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING RISATORP, RONNEBY 9(13) \\sevxofs001\projekt\2242\ \000\4_kontroll_leverans\zz_43_leverans\miljö\orginal\rapport_miljöteknisk_markundersökning_risatorp.docx

14 8.2 Föroreningarnas farlighet i jord De på laboratoriet undersökta ämnena med er över KM klassificeras enligt följande vad avser deras farlighet: PAH bedöms ha mycket hög farlighet. Bly bedöms ha en mycket hög farlighet. Aromaterna bedöms ha hög farlighet. Koppar bedöms ha en hög farlighet. Zink bedöms ha en måttlig farlighet Påträffad förorening över Naturvårdsverkets riktvärden för MKM PAH Polycykliska aromatiska kolväten är en stor grupp av föreningar och många av dessa kan ge hälso- och miljöskadliga effekter. I olja ingår PAH:er som är långlivade, cancerframkallande och bioackumulerande. De största källorna till att PAH:er förekommer i luften i samhället är bilavgaser, slitage av bildäck och slitage av vägmaterial. Dessa föroreningar sprids i luften och hamnar till slut i vattenmiljön där de uppsamlas i sedimenten. (Stockholms läns landsting 2009) PAH bildas när organiskt material förbränns ofullständigt. PAH är generellt svårflyktiga och svårlösliga i vatten samt bioackumuleras effektivt. PAH ackumuleras även i organiskt material i jord. De är relativt stabila och bryts i första hand ned genom oxidation. Den farligaste av PAH:er är Bens[a]pyren som är starkt genotoxisk, cancerframkallande och fosterskadande. (Sterner O. 2003) Vattenlösligheten hos PAH:er är generellt låg och ju fler aromatiska ringar en PAH innehåller desto lägre blir vattenlösligheten och flyktigheten. Låg vattenlöslighet gör att PAH:er lätt adsorberar till partiklar som sedan transporteras till sediment där de kan bli mycket långlivade (VTI 2007). Därför är vattenekosystemet nära utsläppskällor mest utsatta. Många PAH-föreningar ansamlas i ryggradslösa organismer i vattenmiljön och anrikas i näringskedjan (Sweco 2014). Mellanfraktionen av PAH (PAH-M) kan förångas och det är vanligen denna exponeringsväg som styr för dessa. PAH:er bedöms ha en mycket hög farlighet. (Sweco 2014) Påträffad förorening över KM Bly Bly är en icke essentiell metall. Skadligheten hos blyjonen är känd sedan lång tid och tämligen väldokumenterad. Blyjonen är klassificerad som reproduktionstoxisk, dvs. påverkar fertiliteten och kan skada fostrets utveckling. Blyföreningar t.ex. blyacetat är klassificerade som misstänkt cancerframkallande cancer, pga. blyjonen. Kemiska ämnen som kan frisätta blyjoner till miljön är också klassificerade som mycket giftiga för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Redan vid låg exponering kan bly skada nervsystemet. Särskilt när hjärnan utvecklas hos foster och småbarn är känsligheten stor. (Sweco 2014) Bly i markmiljön rör sig vanligtvis mycket långsamt då bly adsorberas kraftigt till humuspartiklar, järn- och manganoxider samt lermineral. Förutsättningarna för 10(13) RAPPORT VÄXJÖ VATTEN OCH MILJÖ MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING RISATORP, RONNEBY \\sevxofs001\projekt\2242\ \000\4_kontroll_leverans\zz_43_leverans\miljö\orginal\rapport_miljöteknisk_markundersökning_risatorp.docx

15 mobilisering är ett lågt ph (lösligheten ökar även vid extremt höga ph-värden) samt förhöjda er av löst organiskt material. Adsorberat bly kan också transporteras med små suspenderade partiklar i vattnet. (SGU 2013) Bly är toxiskt för allt liv, växter, djur och mikroorganismer. Speciellt känsliga anses småbarn vara eftersom blyexponering kan leda till koncentrationsproblem. Organiskt bly tas lätt upp och fördelas till såväl hjärna som foster pga. sin förmåga att diffundera. Oorganiskt bly tas också upp i lungorna samt i magtarmkanalen. Huvuddelen av den upptagna mängden kommer antingen att utsöndras (via njurar och lever) eller fördelas till skelettet, det har dock igen toxiskt effekt i skelettet. Akuta effekter av blyförgiftning drabbar det gastrointenstinala systemet, medan de kroniska effekterna är diffusa och drabbar nervsystemet, blodet och i högre er även njurarna. För växtliv räknas bly som en mycket toxisk tungmetall. Bly kan anrikas i näringskedjor och speciellt i vattenlevande mikroorganismer. (Sterner O. 2003) Påträffad förorening över Naturvårdsverkets riktvärden KM Aromater Aromatiska kolväten kallas även arener. De aromatiska kolvätena har slutna kedjor samt en stark lukt. Det enklaste aromatiska kolvätet är bensen, som är en plan ring med sex stycken kolatomer och med ett väte bundet till varje kolatom. Den består av tre stycken dubbelbindningar i ringen men elektronerna delas inte på vanligt sätt utan är delokaliserade över hela ringen. Med delokaliserade elektroner menas att ett eller flera elektronpar inte deltar i en specifik atom utan delas mellan två eller flera atomer. Detta gör att bensen är stabil i strukturen samt att bensen får speciella egenskaper (Blomdahl M & Hessling K. 2009). Petroleumprodukter sprids normalt via vatten om produkten trängt ned i marken. Vid spill på markytan kommer en mindre eller större del av produkten att först avgå i gasfas. Hur mycket som avgår i gasfas bestäms bland annat av ingående ämnens flyktighet, markytans permeabilitet, temperatur och vindförhållanden (VTI 2007). Aromaterna är mer toxiska än alifaterna. De lättare fraktionerna kan orsaka nervskador, men även illamående, synskador och hjärnskador. Den lättflyktiga aromaten bensen är även cancerframkallande. De tyngre aromatfraktionerna kan orsaka skador på vävnader i lever och njure (Sweco 2012) Påträffad förorening över MKM Koppar Koppar är ett metalliskt grundämne som är essentiellt för människor och djur för vilka det deltar i syrebärande funktioner (Sweco 2014). Koppar används bland annat i elektronisk utrustning och i bekämpningsmedel (Sterner O. 2003). Idag bedöms den huvudsakliga utsläppskällan vara fordonstrafik där koppar förekommer i bromsbelägg och slits och således avger partiklar av koppar. Tidigare var den största källan metallsmältverken som släppte ut koppar till luften, denna utsläppskälla har dock minskat kraftigt efter förbättrad reningsteknik (Sweco 2014). Såväl låga som höga kopparer kan utgöra negativa hälsoeffekter. I mark och vatten kan kopparer som marginellt överskrider de naturligt förekommande erna ge RAPPORT VÄXJÖ VATTEN OCH MILJÖ MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING RISATORP, RONNEBY 11(13) \\sevxofs001\projekt\2242\ \000\4_kontroll_leverans\zz_43_leverans\miljö\orginal\rapport_miljöteknisk_markundersökning_risatorp.docx

16 upphov till negativa effekter på organismer. För mikroorganismer är koppar mycket giftigt. Vid förhöjd exponering hos människan kan negativa effekter uppstå i ögon, näsa, lungor, njurar, lever etc. (Sweco 2014). Den vanligaste effekten av kopparförgiftning är att tarmfloran slås ut (Sterner O. 2003). Koppar förekommer framför allt som tvåvärt positiva joner och organiska komplex i grundvattnet. Metallerna är mer lösliga vid låga ph-värden. (SGU 2013) Påträffad förorening över KM Zink Zink är det 17:e mest vanliga ämnet i vår jordskorpa och en essentiell metall, dvs. livsnödvändig för människan. Zink förekommer naturligt i vår miljö i form av olika mineraler. Zink är också ett naturligt kretsloppsmaterial, som organismer (växter, djur och människor) tar upp och ger ifrån sig under sin livscykel. I jordskorpan finns i medeltal 70 mg zink/kg torr jord. (Sweco 2014). Generellt är risken för zinköverskott liten. Upptagandet av zink styrs av olika funktioner i kroppen och kroppen behåller endast den mängd som behövs (Sweco 2014). För akvatiska organismer är den dock skadlig och skador kan uppkomma vid relativt låga er i känsliga ytvatten (vatten som är saltfattiga; dvs. mjuka, fattiga på närings- och humusämnen samt vatten med lågt ph) (SGU 2013). Inhalation ger irritation i luftvägarna och kan ge toxiskt lungödem med upp till två dygns latens till insjuknande. Tillståndet kan bli livshotande och kräver övervakning och behandling på sjukhus (Sweco 2012). I vissa skogs- och åkerområden är istället zinken för låg. Detta leder till att kvantitet och kvalitet på träd och gröda inte kan bli optimal. Skogsstyrelsen kräver visst zinkinnehåll 0,07 % och tillåter upp till 0,7 % Zn i sina rekommendationer för återföring av aska till skog. Askor innehåller relativt mycket zink, inte minst för rena träaskor (Sweco 2014). Zink adsorberas på humusämnen men kan frigöras vid lågt ph genom att väte- och aluminiumjoner tränger ut zink. 8.3 Bedömning av spridningsförutsättningarna Till grund för bedömningen av spridningsförutsättningarna ligger enbart jordartsprotokollen från provtagningen då ingen miljögeoteknisk markundersökning utförts. Jordlagren inom undersökningsområdet består av fyllnadsmaterial som i huvudsak utgörs av jord, grus och sten med inslag av deponerat material i form av tegel, lera, glas, metall, m.m. Sand och grus bedöms som en genomsläpplig jordart medan jord och lera bedöms som täta jordarter. Strömningshastigheten beräknas till storleksordningen 0,01 10 m/år i de övre jordmaterialen. Förutsättningarna för transport i såväl vertikalled som horisontalled bedöms därför som måttlig till liten i de jordlagren som utgörs av jord och lera. I fyllnadsmaterialen bestående av sand och grus är förutsättningarna för transport i såväl vertikalled som horisontalled måttliga till mycket stora. 12(13) RAPPORT VÄXJÖ VATTEN OCH MILJÖ MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING RISATORP, RONNEBY \\sevxofs001\projekt\2242\ \000\4_kontroll_leverans\zz_43_leverans\miljö\orginal\rapport_miljöteknisk_markundersökning_risatorp.docx

17 9 Slutord och rekommendationer Analysresultaten av jordproverna påvisar er av PAH M och PAH H överskridande MKM i en provpunkt samt er av koppar överstigande MKM i ytterligare en provpunkt. Utöver detta påvisas er av aromater, PAH, bly och zink överskridande KM i flertalet provpunkter. Föroreningarna är begränsade till provpunkterna 1701, 1703, 1704, 1705 och Detta indikerar på att provpunkterna 1702, 1706, 1708, 1709 och 1710 troligen ligger i utkanten av eller utanför den historiska deponin. Vår rekommendation är en utökad undersökning för att klarlägga utbredning av deponimassor och potentiella föroreningar inom hela undersökningsområdet. Detta bedöms som nödvändigt för att kunna utreda om mer omfattande efterbehandlingsåtgärder behöver vidtas inom undersökningsområdet. Vid planläggning av endast en begränsad del av undersökningsområdet kan det räcka med att avlägsna samtliga massor med spår av deponirester i områden kring provpunkter där er överstiger KM. Därefter bör kontrollprovtagning ske i anslutning samt i bottenschakt för att säkerställa att föroreningsnivån ligger under gällande riktlinjer för markanvändningstyp för området, i detta fallet under KM. Avlägsnade massor ska skickas för behandling till godkänd mottagningsanläggning. Rapporten bör kommuniceras med berörd tillsynsmyndighet. Enligt 10 kap 11 miljöbalken ska den som äger eller brukar en fastighet genast underrätta tillsynsmyndigheten om en förorening upptäcks på fastigheten och den kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Detta gäller oavsett om området tidigare ansetts förorenat. 10 Referenser Naturvårdsverkets rapport Metodik för inventering av förorenade områden, Naturvårdsverkets rapport Riktvärden förförorenad mark - Modellbeskrivning och vägledning, september 2009 SGU jordartskarta 1: : Sterner O, Förgiftningar och miljöhot, 2003 Stockholms läns landsting, Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, 2009 Sweco, Rapport - Zakrisdalsverken, kompletterande miljöteknisk markundersökning. Riskbedömning, Uppdragsnummer , 2012 Sweco 2014, Rapport - Riskbedömning-Karlsvik. Uppdragsnummer: Blomdahl M & Hessling K, Föroreningar i dagvatten och dess påverkan på Dammträsk, KTH, 2009 VTI, Rapport Järnvägens föroreningar källor, spridning och åtgärder, 2007 RAPPORT VÄXJÖ VATTEN OCH MILJÖ MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING RISATORP, RONNEBY 13(13) \\sevxofs001\projekt\2242\ \000\4_kontroll_leverans\zz_43_leverans\miljö\orginal\rapport_miljöteknisk_markundersökning_risatorp.docx

18 BILAGA 1 TEXTPLANSCH, PROVPUNKTERNAS INMÄTTA LÄGE Sweco Lineborgsplan 3 SE Växjö, Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

19 SWECO Environment AB Lineborgsplan 3, Växjö Telefon

20 BILAGA 2 JORDARTSPROTOKOLL Sweco Lineborgsplan 3 SE Växjö, Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

21 Jordartsprotokoll Risatorp Provpunkt Djup (m) Jordlager beskrivning Anmärkning PID (ppm) Bild 0-0,5 Grus, jord med inslag av tegel och lera Tegel 0 0,5-1,0 Grus, jord med inslag av tegel och lera Tegel och kol 0, ,0-1,5 Grus, jord med inslag av tegel, lera och kol Tegel och kol 0,1 1,5-2,0 Grus, jord med inslag av tegel, lera och kol Tegel och kol 0,1 2,0-2,5 0-0,5 Grus, jord med inslag av tegel, lera och kol Tegel och kol 0 Jord med inslag av sand och lera 1 0,5-1,0 Grus, jord med inslag av glas Glas ,0-1,5 Lera, grus och sand - 1,5-2,0 Lera, grus och sand - 2,0-2,5 Lera, grus och sand -

22 Provpunkt Djup (m) Jordlager beskrivning Anmärkning PID (ppm) Bild 0-0,5 Jord med inslag av sand och lera. Porslin - 0,5-1,0 Jord med inslag av sand och lera. Kol "slagg" ,0-1,5 Lera och sandig silt - 1,5-2,0 Lera och sandig silt Glas, porslin, - Lera, jord och sandig plast och 2,0-2,5 silt murbruk - 2,5-3,0 Lera Glas 0-0,5 Sandig jord Plast, textil ,5-1,0 1,0-1,5 1,5-2,0 2,0-2,5 Sandig jord med inslag av kol och tegel Sandig jord med inslag av kol och tegel Plast, glas, tegel textil, kol - Elkablar, tegel, glas, plast - Grus, sandig jord med inslag av kol Elkablar, metall - Isolering, Grus, lera, sand med hushållssopor, inslag av kol tegel - 2,5-3,0 Grus, lera, sand med inslag av kol -

23 Provpunkt Djup (m) Jordlager beskrivning Anmärkning PID (ppm) Bild 0-0,5 0,5-1,0 Jord med inslag av sand Tjära 0 Jord, sand med inslag av lera Tjära, asfalt 0,1 1,0-1,5 Lera, sand och jord Plast, trä, kablar, rost 0, ,0-1,5 Extra prov trä 1,5-2,0 2,0-2,5 Lera, sand, jord med inslag av tegel Tegel, kol 0,1 Lera, siltig sand, jord med inslag av tegel Tegel, kol 0 2,5-3,0 Lera och siltig sand Tegel, kol 0-0,5 Jord, grus och lera - 0,5-1,0 Jord och lera Blålera ,0-1,5 Lera Blålera - 1,5-2,0 Lera Blålera - 2,0-3,0 Lera -

24 Provpunkt Djup (m) Jordlager beskrivning Anmärkning PID (ppm) Bild 0-0,5 Grus och jord - 0,5-1,0 Grus och jord kol, armeringsjärn ,0-1,5 Grus och jord och blålera Trä, kol 0,8 1,5-2,0 Grus och jord och blålera Trä, kol, plast - 2,0-2,5 Grus och jord och blålera - 0-0,5 Jord och grus - 0,5-1,0 Jord och grus Plast, rost, kol ,0-1,5 Lera, jord och grus Gummislang, rost - 1,5-2,0 Lera, jord och grus Trä - 2,0-2,5 Grus med inslag av sand -

25 Provpunkt Djup (m) Jordlager beskrivning Anmärkning PID (ppm) Bild 0-0,5 Jord med inslag av tegel Tegel - 0,5-1,0 Jord och lera ,0-1,5 Jord och blålera Blå och svart lera - 1,5-2,0 Lera och sand Tegel - 2,0-2,5 Lera och sand - 0-0,5 Jord och sand Armering - 0,5-1,0 Sand ,0-1,5 Sand - 1,5-2,0 Sand - 2,0-2,5 Sand och grus -

26 BILAGA 3 ANALYSPROTOKOLL Sweco Lineborgsplan 3 SE Växjö, Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

27 Eurofins Environment Testing Sweden AB Box Lidköping Tlf: Fax: Sweco Civil AB Per Gustafsson Lineborgsplan Växjö AR-17-SL Í%R%^Â!<FQqÎ Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Jord Utskriftsdatum: Provmärkning: 1701 Botten 1,5-2,0 Provtagningsplats: Risatorp Provtagare Provtagningsdatum Per Gustafsson Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 80.7 % 5% SS-EN 12880:2000 Alifater >C8-C10 Alifater >C10-C12 Alifater >C12-C16 Alifater >C16-C35 Aromater >C8-C10 Aromater >C10-C16 Aromater >C16-C35 Metylpyren/fluorantener Metylkrysener/benzo(antracener < 19 < 19 < 19 < 37 < < % 30% 30% 30% 25% 25% 25% Benso(antracen % ISO 18287:2008 mod Krysen % ISO 18287:2008 mod Benso(b,k)fluoranten % ISO 18287:2008 mod Benso(pyren % ISO 18287:2008 mod Indeno(1,2,3-cd)pyren % ISO 18287:2008 mod Dibenso(a,h)antracen % ISO 18287:2008 mod Naftalen % ISO 18287:2008 mod Acenaftylen % ISO 18287:2008 mod Acenaften % ISO 18287:2008 mod Fluoren % ISO 18287:2008 mod Fenantren % ISO 18287:2008 mod Antracen % ISO 18287:2008 mod Fluoranten % ISO 18287:2008 mod Pyren % ISO 18287:2008 mod Benso(g,h,i)perylen % ISO 18287:2008 mod Summa PAH med låg molekylvikt 0.37 Summa PAH med medelhög molekylvikt 1.6 * * * * * * * * * insända provet. Sida 1 av 6

28 AR-17-SL Í%R%^Â!<FQqÎ Summa PAH med hög molekylvikt 1.8 Summa cancerogena PAH 1.5 Summa övriga PAH 2.3 Summa totala PAH ,1,1,2-Tetrakloretan < EPA ,1,1-Trikloretan < % EPA ,1,2-Trikloretan < % EPA ,1,2-Trikloreten EPA ,1-Dikloretan < % EPA ,1-Dikloreten < % EPA ,1-Diklorpropen < % EPA ,2,3-Triklorbensen < % EPA ,2,3-Triklorpropan < % EPA ,2,4-Triklorbensen < EPA ,2,4-Trimetylbensen < % EPA ,2-Dibrometan < % EPA ,2-Diklorbensen < % EPA ,2-Dikloretan < % EPA ,2-Diklorpropan < EPA ,3,5-Trimetylbensen < % EPA ,3-Diklorbensen < % EPA ,3-Diklorpropan < % EPA ,3-Diklorpropen < % EPA ,4-Diklorbensen < % EPA ,2-Diklorpropan < % EPA Klortoluen < % EPA Klortoluen < % EPA 5021 Bensen < % EPA 5021 Brombensen < EPA 5021 Bromdiklormetan < % EPA 5021 Bromklormetan < % EPA 5021 cis-1,2-dikloreten < % EPA 5021 Dibromklormetan < % EPA 5021 Dibrommetan < % EPA 5021 Diklormetan < % EPA 5021 Etylbensen < EPA 5021 Hexaklorbutadien (HCBD) < % EPA 5021 iso-propylbensen < % EPA 5021 Klorbensen < % EPA 5021 m/p-xylen < % EPA 5021 n-butylbensen < % EPA 5021 o-xylen < % EPA 5021 p-isopropyltoluen < % EPA 5021 Propylbensen < % EPA 5021 sec-butylbensen < % EPA 5021 insända provet. Sida 2 av 6

29 AR-17-SL Í%R%^Â!<FQqÎ tert-butylbensen < % EPA 5021 Tetrakloreten < EPA 5021 Tetraklormetan < % EPA 5021 Toluen < EPA 5021 trans-1,2-dikloreten < % EPA 5021 trans-1,3-diklorpropen < % EPA 5021 Tribrommetan < % EPA 5021 Triklorflourmetan (CFC-11) < % EPA 5021 Triklormetan < % EPA 5021 Aluminum Al % SS / ICP-AES Arsenik As % SS / ICP-AES Barium Ba 97 SS / ICP-AES Bly Pb % SS / ICP-AES Kadmium Cd % SS / ICP-AES Kobolt Co % SS / ICP-AES Koppar Cu % SS / ICP-AES Krom Cr 11 30% SS / ICP-AES Kvicksilver Hg SS028311mod/SS-EN ISO17852mod Nickel Ni 16 30% SS / ICP-AES Silver Ag Tenn Sn SS / ICP-MS SS / ICP-MS Vanadin V 56 SS / ICP-AES Zink Zn % SS / ICP-AES S:a Diklorfenoler Summa Triklorfenol Summa Tetraklorfenol Pentaklorfenol DDT-o,p DDT,p,p'- DDE,o,p- DDE-p,p HCH-alfa HCH-beta HCH-delta HCH,gamma- (Lindane) Hexaklorbensen Endosulfan-alpha < 1.2 < 1.2 < 1.2 < 1.2 * * * * * * * * * * * * * * * * insända provet. Sida 3 av 6

30 AR-17-SL Í%R%^Â!<FQqÎ Endosulfan-beta * Endosulfan-sulfate * Dieldrin * Endrin * PCB 28 * PCB 52 * PCB 101 * PCB 118 * PCB 153 * PCB 138 * PCB 180 * S:a PCB (7st) < 0.40 * N-nitroso-di-n-propylamin * Nitrobensen * Azobensen * N-nitrosodifenylamin * 2,6-Dinitrotoluen * 2,4-Dinitrotoluen * Bis(2-kloretyl)eter * Bis(2-kloroisopropyl)eter * Hexakloretan * Isophorone * Bis(2-kloretoxy)metan * 2-Klornaftalen * 4-Klorfenyl fenyleter * 4-Bromofenyl fenyleter * Pentaklorbensen * Dimetylftalat (DMP) * Dietylftalat * insända provet. Sida 4 av 6

31 AR-17-SL Í%R%^Â!<FQqÎ Di-n-butylftalat * Bensylbutylftalat * Di-(2-etylhexyl)ftalat < 1.2 * Di-n-oktylftalat * 1-(3,4-Diklorfenyl)-3-metylurea * 1-(3,4-Diklorfenyl)urea * 2,4,5-T * 2,6-Diklorbenzamid * Atrazine * Atrazine-desethyl * Atrazine-desisopropyl * Bentazone * Cyanazine * D -2,4 * Diclorprop * Diuron * Imazapyr * Linuron * MCPA * Simazine * Terbuthylazine * 1-(3,4-Diklorfenyl)-3-metylurea * 1-(3,4-Diklorfenyl)urea * 2,4,5-T * 2,6-Diklorbenzamid * Atrazine * Atrazine-desethyl * Atrazine-desisopropyl * Bentazone * insända provet. Sida 5 av 6

32 AR-17-SL Í%R%^Â!<FQqÎ Cyanazine * D -2,4 * Diclorprop * Diuron * Imazapyr * Linuron * MCPA * Mekoprop-P (MCPP) * Simazine * Terbuthylazine Kemisk kommentar Höjd rapporteringsgräns på grund av svår matris. * Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Food & Feed Testing Sweden (Lidköping), SWEDEN Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN Kopia till: Sofie Backö (sofie.backo@sweco.se) Annelie Claesson Denna rapport är elektroniskt signerad. insända provet. Sida 6 av 6

33 Eurofins Environment Testing Sweden AB Box Lidköping Tlf: Fax: Sweco Civil AB Per Gustafsson Lineborgsplan Växjö AR-17-SL Í%R%^Â!<FRzÎ Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Jord Utskriftsdatum: Provmärkning: 1702 Vägg 0,5-1,0 Provtagningsplats: Risatorp Provtagare Provtagningsdatum Per Gustafsson Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 87.1 % 5% SS-EN 12880:2000 Alifater >C8-C10 Alifater >C10-C12 Alifater >C12-C16 Alifater >C16-C35 Aromater >C8-C10 Aromater >C10-C16 Aromater >C16-C35 Metylpyren/fluorantener Metylkrysener/benzo(antracener < 5.0 < 5.0 < 5.0 < 10 < 10 < 0.90 < 1.0 < 0.50 < % 30% 30% 30% 25% 25% 25% Benso(antracen < % ISO 18287:2008 mod Krysen < % ISO 18287:2008 mod Benso(b,k)fluoranten < % ISO 18287:2008 mod Benso(pyren < % ISO 18287:2008 mod Indeno(1,2,3-cd)pyren < % ISO 18287:2008 mod Dibenso(a,h)antracen < % ISO 18287:2008 mod Naftalen < % ISO 18287:2008 mod Acenaftylen < % ISO 18287:2008 mod Acenaften < % ISO 18287:2008 mod Fluoren < % ISO 18287:2008 mod Fenantren < % ISO 18287:2008 mod Antracen < % ISO 18287:2008 mod Fluoranten < % ISO 18287:2008 mod Pyren < % ISO 18287:2008 mod Benso(g,h,i)perylen < % ISO 18287:2008 mod Summa PAH med låg molekylvikt < Summa PAH med medelhög molekylvikt < * * * * * * * * * insända provet. Sida 1 av 6

34 AR-17-SL Í%R%^Â!<FRzÎ Summa PAH med hög molekylvikt Summa cancerogena PAH < Summa övriga PAH < 0.14 Summa totala PAH16 < ,1,1,2-Tetrakloretan < EPA ,1,1-Trikloretan < % EPA ,1,2-Trikloretan < % EPA ,1,2-Trikloreten < EPA ,1-Dikloretan < % EPA ,1-Dikloreten < % EPA ,1-Diklorpropen < % EPA ,2,3-Triklorbensen < % EPA ,2,3-Triklorpropan < % EPA ,2,4-Triklorbensen < EPA ,2,4-Trimetylbensen < % EPA ,2-Dibrometan < % EPA ,2-Diklorbensen < % EPA ,2-Dikloretan < % EPA ,2-Diklorpropan < EPA ,3,5-Trimetylbensen < % EPA ,3-Diklorbensen < % EPA ,3-Diklorpropan < % EPA ,3-Diklorpropen < % EPA ,4-Diklorbensen < % EPA ,2-Diklorpropan < % EPA Klortoluen < % EPA Klortoluen < % EPA 5021 Bensen < % EPA 5021 Brombensen < EPA 5021 Bromdiklormetan < % EPA 5021 Bromklormetan < % EPA 5021 cis-1,2-dikloreten < % EPA 5021 Dibromklormetan < % EPA 5021 Dibrommetan < % EPA 5021 Diklormetan < % EPA 5021 Etylbensen < EPA 5021 Hexaklorbutadien (HCBD) < % EPA 5021 iso-propylbensen < % EPA 5021 Klorbensen < % EPA 5021 m/p-xylen < % EPA 5021 n-butylbensen < % EPA 5021 o-xylen < % EPA 5021 p-isopropyltoluen < % EPA 5021 Propylbensen < % EPA 5021 sec-butylbensen < % EPA 5021 insända provet. Sida 2 av 6

35 AR-17-SL Í%R%^Â!<FRzÎ tert-butylbensen < % EPA 5021 Tetrakloreten < EPA 5021 Tetraklormetan < % EPA 5021 Toluen < EPA 5021 trans-1,2-dikloreten < % EPA 5021 trans-1,3-diklorpropen < % EPA 5021 Tribrommetan < % EPA 5021 Triklorflourmetan (CFC-11) < % EPA 5021 Triklormetan < % EPA 5021 Aluminum Al % SS / ICP-AES Arsenik As % SS / ICP-AES Barium Ba 34 SS / ICP-AES Bly Pb 14 30% SS / ICP-AES Kadmium Cd < % SS / ICP-AES Kobolt Co % SS / ICP-AES Koppar Cu % SS / ICP-AES Krom Cr % SS / ICP-AES Kvicksilver Hg SS028311mod/SS-EN ISO17852mod Nickel Ni % SS / ICP-AES Silver Ag Tenn Sn < SS / ICP-MS SS / ICP-MS Vanadin V 17 SS / ICP-AES Zink Zn 72 25% SS / ICP-AES S:a Diklorfenoler Summa Triklorfenol Summa Tetraklorfenol Pentaklorfenol DDT-o,p DDT,p,p'- DDE,o,p- DDE-p,p HCH-alfa HCH-beta HCH-delta HCH,gamma- (Lindane) Hexaklorbensen Endosulfan-alpha < 1.1 < 1.1 < 1.1 < 1.1 * * * * * * * * * * * * * * * * insända provet. Sida 3 av 6

36 AR-17-SL Í%R%^Â!<FRzÎ Endosulfan-beta * Endosulfan-sulfate * Dieldrin * Endrin * PCB 28 * PCB 52 * PCB 101 * PCB 118 * PCB 153 * PCB 138 * PCB 180 * S:a PCB (7st) < 0.40 * N-nitroso-di-n-propylamin * Nitrobensen * Azobensen * N-nitrosodifenylamin * 2,6-Dinitrotoluen * 2,4-Dinitrotoluen * Bis(2-kloretyl)eter * Bis(2-kloroisopropyl)eter * Hexakloretan * Isophorone * Bis(2-kloretoxy)metan * 2-Klornaftalen * 4-Klorfenyl fenyleter * 4-Bromofenyl fenyleter * Pentaklorbensen * Dimetylftalat (DMP) * Dietylftalat * insända provet. Sida 4 av 6

37 AR-17-SL Í%R%^Â!<FRzÎ Di-n-butylftalat * Bensylbutylftalat * Di-(2-etylhexyl)ftalat < 1.1 * Di-n-oktylftalat * 1-(3,4-Diklorfenyl)-3-metylurea <0.12 * 1-(3,4-Diklorfenyl)urea <0.12 * 2,4,5-T <0.12 * 2,6-Diklorbenzamid <0.12 * Atrazine <0.12 * Atrazine-desethyl <0.12 * Atrazine-desisopropyl <0.12 * Bentazone <0.12 * Cyanazine <0.12 * D -2,4 <0.12 * Diclorprop <0.12 * Diuron <0.12 * Imazapyr <0.12 * Linuron <0.12 * MCPA <0.12 * Simazine <0.12 * Terbuthylazine <0.12 * 1-(3,4-Diklorfenyl)-3-metylurea * 1-(3,4-Diklorfenyl)urea * 2,4,5-T * 2,6-Diklorbenzamid * Atrazine * Atrazine-desethyl * Atrazine-desisopropyl * Bentazone * insända provet. Sida 5 av 6

38 AR-17-SL Í%R%^Â!<FRzÎ Cyanazine * D -2,4 * Diclorprop * Diuron * Imazapyr * Linuron * MCPA * Mekoprop-P (MCPP) * Simazine * Terbuthylazine * Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Food & Feed Testing Sweden (Lidköping), SWEDEN Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN Kopia till: Sofie Backö (sofie.backo@sweco.se) Annelie Claesson Denna rapport är elektroniskt signerad. insända provet. Sida 6 av 6

39 Eurofins Environment Testing Sweden AB Box Lidköping Tlf: Fax: Sweco Civil AB Per Gustafsson Lineborgsplan Växjö AR-17-SL Í%R%^Â!<FSÇÎ Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Jord Utskriftsdatum: Provmärkning: 1703 Vägg 2,0-2,5 Provtagningsplats: Risatorp Provtagare Provtagningsdatum Per Gustafsson Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 85.1 % 5% SS-EN 12880:2000 Alifater >C8-C10 Alifater >C10-C12 Alifater >C12-C16 Alifater >C16-C35 Aromater >C8-C10 Aromater >C10-C16 Aromater >C16-C35 Metylpyren/fluorantener Metylkrysener/benzo(antracener < 5.0 < 5.0 < 5.0 < 10 < 10 < 0.90 < 1.0 < 0.50 < % 30% 30% 30% 25% 25% 25% Benso(antracen % ISO 18287:2008 mod Krysen % ISO 18287:2008 mod Benso(b,k)fluoranten % ISO 18287:2008 mod Benso(pyren % ISO 18287:2008 mod Indeno(1,2,3-cd)pyren % ISO 18287:2008 mod Dibenso(a,h)antracen < % ISO 18287:2008 mod Naftalen < % ISO 18287:2008 mod Acenaftylen < % ISO 18287:2008 mod Acenaften < % ISO 18287:2008 mod Fluoren < % ISO 18287:2008 mod Fenantren % ISO 18287:2008 mod Antracen < % ISO 18287:2008 mod Fluoranten % ISO 18287:2008 mod Pyren % ISO 18287:2008 mod Benso(g,h,i)perylen % ISO 18287:2008 mod Summa PAH med låg molekylvikt < Summa PAH med medelhög molekylvikt 0.38 * * * * * * * * * insända provet. Sida 1 av 6

40 AR-17-SL Í%R%^Â!<FSÇÎ Summa PAH med hög molekylvikt 0.58 Summa cancerogena PAH 0.51 Summa övriga PAH 0.49 Summa totala PAH ,1,1,2-Tetrakloretan < EPA ,1,1-Trikloretan < % EPA ,1,2-Trikloretan < % EPA ,1,2-Trikloreten < EPA ,1-Dikloretan < % EPA ,1-Dikloreten < % EPA ,1-Diklorpropen < % EPA ,2,3-Triklorbensen < % EPA ,2,3-Triklorpropan < % EPA ,2,4-Triklorbensen < EPA ,2,4-Trimetylbensen < % EPA ,2-Dibrometan < % EPA ,2-Diklorbensen < % EPA ,2-Dikloretan < % EPA ,2-Diklorpropan < EPA ,3,5-Trimetylbensen < % EPA ,3-Diklorbensen < % EPA ,3-Diklorpropan < % EPA ,3-Diklorpropen < % EPA ,4-Diklorbensen < % EPA ,2-Diklorpropan < % EPA Klortoluen < % EPA Klortoluen < % EPA 5021 Bensen < % EPA 5021 Brombensen < EPA 5021 Bromdiklormetan < % EPA 5021 Bromklormetan < % EPA 5021 cis-1,2-dikloreten < % EPA 5021 Dibromklormetan < % EPA 5021 Dibrommetan < % EPA 5021 Diklormetan < % EPA 5021 Etylbensen < EPA 5021 Hexaklorbutadien (HCBD) < % EPA 5021 iso-propylbensen < % EPA 5021 Klorbensen < % EPA 5021 m/p-xylen < % EPA 5021 n-butylbensen < % EPA 5021 o-xylen < % EPA 5021 p-isopropyltoluen < % EPA 5021 Propylbensen < % EPA 5021 sec-butylbensen < % EPA 5021 insända provet. Sida 2 av 6

41 AR-17-SL Í%R%^Â!<FSÇÎ tert-butylbensen < % EPA 5021 Tetrakloreten < EPA 5021 Tetraklormetan < % EPA 5021 Toluen < EPA 5021 trans-1,2-dikloreten < % EPA 5021 trans-1,3-diklorpropen < % EPA 5021 Tribrommetan < % EPA 5021 Triklorflourmetan (CFC-11) < % EPA 5021 Triklormetan < % EPA 5021 Aluminum Al % SS / ICP-AES Arsenik As % SS / ICP-AES Barium Ba 140 SS / ICP-AES Bly Pb 79 30% SS / ICP-AES Kadmium Cd < % SS / ICP-AES Kobolt Co % SS / ICP-AES Koppar Cu 49 30% SS / ICP-AES Krom Cr 13 30% SS / ICP-AES Kvicksilver Hg 0.20 SS028311mod/SS-EN ISO17852mod Nickel Ni % SS / ICP-AES Silver Ag Tenn Sn < SS / ICP-MS SS / ICP-MS Vanadin V 25 SS / ICP-AES Zink Zn % SS / ICP-AES S:a Diklorfenoler Summa Triklorfenol Summa Tetraklorfenol Pentaklorfenol DDT-o,p DDT,p,p'- DDE,o,p- DDE-p,p HCH-alfa HCH-beta HCH-delta HCH,gamma- (Lindane) Hexaklorbensen Endosulfan-alpha < 1.2 < 1.2 < 1.2 < 1.2 * * * * * * * * * * * * * * * * insända provet. Sida 3 av 6

42 AR-17-SL Í%R%^Â!<FSÇÎ Endosulfan-beta * Endosulfan-sulfate * Dieldrin * Endrin * PCB 28 * PCB 52 * PCB 101 * PCB 118 * PCB 153 * PCB 138 * PCB 180 * S:a PCB (7st) < 0.40 * N-nitroso-di-n-propylamin * Nitrobensen * Azobensen * N-nitrosodifenylamin * 2,6-Dinitrotoluen * 2,4-Dinitrotoluen * Bis(2-kloretyl)eter * Bis(2-kloroisopropyl)eter * Hexakloretan * Isophorone * Bis(2-kloretoxy)metan * 2-Klornaftalen * 4-Klorfenyl fenyleter * 4-Bromofenyl fenyleter * Pentaklorbensen * Dimetylftalat (DMP) * Dietylftalat * insända provet. Sida 4 av 6

43 AR-17-SL Í%R%^Â!<FSÇÎ Di-n-butylftalat * Bensylbutylftalat * Di-(2-etylhexyl)ftalat < 1.2 * Di-n-oktylftalat * 1-(3,4-Diklorfenyl)-3-metylurea <0.12 * 1-(3,4-Diklorfenyl)urea <0.12 * 2,4,5-T <0.12 * 2,6-Diklorbenzamid <0.12 * Atrazine <0.12 * Atrazine-desethyl <0.12 * Atrazine-desisopropyl <0.12 * Bentazone <0.12 * Cyanazine <0.12 * D -2,4 <0.12 * Diclorprop <0.12 * Diuron <0.12 * Imazapyr <0.12 * Linuron <0.12 * MCPA <0.12 * Simazine <0.12 * Terbuthylazine <0.12 * 1-(3,4-Diklorfenyl)-3-metylurea * 1-(3,4-Diklorfenyl)urea * 2,4,5-T * 2,6-Diklorbenzamid * Atrazine * Atrazine-desethyl * Atrazine-desisopropyl * Bentazone * insända provet. Sida 5 av 6

44 AR-17-SL Í%R%^Â!<FSÇÎ Cyanazine * D -2,4 * Diclorprop * Diuron * Imazapyr * Linuron * MCPA * Mekoprop-P (MCPP) * Simazine * Terbuthylazine * Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Food & Feed Testing Sweden (Lidköping), SWEDEN Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN Kopia till: Sofie Backö (sofie.backo@sweco.se) Annelie Claesson Denna rapport är elektroniskt signerad. insända provet. Sida 6 av 6

45 Eurofins Environment Testing Sweden AB Box Lidköping Tlf: Fax: Sweco Civil AB Per Gustafsson Lineborgsplan Växjö AR-17-SL Í%R%^Â!<FT%Î Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Jord Utskriftsdatum: Provmärkning: 1704 Botten 1,5-2,0 Provtagningsplats: Risatorp Provtagare Provtagningsdatum Per Gustafsson Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 89.6 % 5% SS-EN 12880:2000 Alifater >C8-C10 Alifater >C10-C12 Alifater >C12-C16 Alifater >C16-C35 Aromater >C8-C10 Aromater >C10-C16 Aromater >C16-C35 Metylpyren/fluorantener Metylkrysener/benzo(antracener < 5.0 < 5.0 < 5.0 < 10 < % 30% 30% 30% 25% 25% 25% Benso(antracen % ISO 18287:2008 mod Krysen % ISO 18287:2008 mod Benso(b,k)fluoranten % ISO 18287:2008 mod Benso(pyren % ISO 18287:2008 mod Indeno(1,2,3-cd)pyren % ISO 18287:2008 mod Dibenso(a,h)antracen % ISO 18287:2008 mod Naftalen % ISO 18287:2008 mod Acenaftylen % ISO 18287:2008 mod Acenaften % ISO 18287:2008 mod Fluoren % ISO 18287:2008 mod Fenantren % ISO 18287:2008 mod Antracen % ISO 18287:2008 mod Fluoranten 12 25% ISO 18287:2008 mod Pyren % ISO 18287:2008 mod Benso(g,h,i)perylen % ISO 18287:2008 mod Summa PAH med låg molekylvikt 1.3 Summa PAH med medelhög molekylvikt 32 * * * * * * * * * insända provet. Sida 1 av 6