Tentamen i Kemi för Kf1 (KOO081, även med tillval biokemi KKB045) tisdag (5 timmar)
|
|
- Marcus Niklas Hellström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kemi KOO (3) CALMERS TEKNISKA ÖGSKOLA INSTITUTIONEN FÖR KEMI- OC BIOTEKNIK Tentamen i Kemi för Kf1 (KOO081, även med tillval biokemi KKB045) tisdag (5 timmar) Examinator: Lars Öhrström tel jälpmedel: Egna skrivdon och kalkylator, valfri upplaga av: P. Atkins, L. Jones, Chemical Principles, Freeman&Co, G. Solomons, C. Fryhle, Organic Chemistry, Wiley, C. K. Mathews, K. E. van olde, K. G. Ahern, Biochemistry, Addison-Wesley-Longman, C. M. Dobson, J. A. Gerrard, A. J. Pratt, Foundations of Chemical Biology, Oxford University Press, ordbok, lexikon (ej uppslagsbok) samt egenhändigt handskrivna anteckningar. Skrivningen omfattar 96 poäng med 12 poäng per uppgift. 48 poäng fordras för betyg 3, betyg 4, över 84 för betyg 5. Bonuspoäng för labbar, duggor m.m. under läsåret adderas till resultatet. Får man 47 tentamenspoäng eller färre får maximalt 15 bonuspoäng användas. Alla svar och uppställda ekvationer skall motiveras och gjorda approximationer kontrolleras. När du tar faktauppgifter från kursböckerna, ange då bok och sida där du hämtat data. Notera att vissa tal är av öppen karaktär och testar förmågan att föra kemiska resonemang. Således kan även lösningar som avviker från dem som senare ges ge många eller t.o.m. full poäng! OBS! De som har tillval biokemi måste göra biokemialternativet på fråga 5. * * * Uppgifterna är inte ordnande i svårighetsordning! * * * 1. Energifrågan är ständigt aktuell. Det enda riktigt långsiktiga alternativet är att utnyttja solenergin vilket kan ske på många olika sätt som t.ex. solceller eller vindkraft. Ett alternativ för länder med mycket sötvatten är s.k. saltkraft. I Norge bygger Statoil en anläggning i Oslofjorden som ska producera 2-4 kw. Saltkraftverk passar bra att placera efter ett vanligt vattenkraftverk. När vattnets lägesenergi utvunnits med hjälp av vanlig teknik leds den vidare till ett saltkraftverk för att sedan släppas ut i havet. På Statoils hemsida finns bilden till höger som illustration till saltkraften. Den genombrutna väggen i mitten illustrerar ett semipermeabelt membran, dvs ett membran som bara släpper igenom vattenmolekyler men inte joner. a) Beskriv med hjälp av begreppet osmos hur ett saltkraftverk skulle kunna fungera. b) Beräkna det tryck som utvecklas om sötvattnets salthalt är 0.01 % (viktsprocent) medan havsvattnets halt är 3.50 %. Saltet i vattnet antas bestå av enbart Na. c) Vid vilken temperatur fryser respektive kokar det havsvatten som beskrevs i b) 2. Reaktionen 2 (g) + I 2 (g) 2I(g) studerades vid 500K. Både framåt- och bakåtreaktionen antas vara av andra ordningen. o a) Beräkna ΔG r och K för reaktionen vid 500K från termodynamiska data. Reaktionsentropin och reaktionsentalpin kan antas vara oberoende av temperaturen. b) För bakåtreaktionen, då 2 I sönderdelas i 2 och I 2, uppmättes följande Ikoncentrationer efter de uppgivna tiderna. Beräkna bakåtreaktionens hastighetskonstant! t(timmar) [I] (M) c) ur kan du visa att bakåtreaktionen verkligen följer andra ordningens kinetik? d) Beräkna från resultaten i a) och b) hastighetskonstanten för framåtreaktionen vid 500K.
2 Kemi KOO (3) O 3. Den viktigaste av de substanser som ger OC OC 3 chilifrukter deras hetta är capsaicin, I. 3 Capsaicin binder till värmeavkännande jonkanaler II I i nervcellernas cellväggar och får dem att skicka C O N 3 smärtimpulser. Capsaicin har emellertid också N O förmåga att blockera andra smärtimpulser, O O studeras därför som smärtstillande medel. III a) Du ska visa hur man i ett antal steg skulle kunna syntetisera capsaicin I från de tre utgångsmaterialen vanillin II (4-hydroxi-3-metoxibensaldehyd), 8-metyl-E-6-nonensyra III och ammoniak med reagensen natriumborohydrid NaB 4 och tionylklorid SO 2. Tips! Låt bildandet av amidbindningen i I vara det sista steget i din syntes. Tionylklorid är väldigt användbart för att framställa alkylklorider från alkoholer eller acylklorider från karboxylsyror, eftersom biprodukterna vid båda reaktionerna är gasformiga (Sol. kap. 11.9): R-C 2 -O + SO 2 R-C (g) + SO 2 (g) i R-CO-O + SO 2 R-CO- + (g) + SO 2 (g) ii b) Rita strukturen på den klorsubstituerade 8-metylnonansyra som du tror ger bäst utbyte av 8-metyl-E-6-nonensyra (III ovan) vid E2-elimination med en stark bas. Vilken isomer skulle kunna bildas som biprodukt vid den reaktionen? 4. Dubbelbindningar och dess isomeriseringsreaktioner är viktiga på många områden. a) Rita Lewisstrukturen av trans-2-buten. b) Ange vilka olika typer av bindningar (σ eller π)som finns mellan kol och väte samt mellan kol och kol i trans-2-buten. c) Använd VSEPR för att föreslå en tredimensionell struktur av trans-2-buten. d) Förbättra förståelsen av trans-2-butens struktur genom att använda molekylorbitalteori. e) trans-2-buten är termiskt stabil, men om den belyses med UV-ljus med kortare våglängd än 200 nm får man en blandning som innehåller cis-isomeren. Förklara varför. O 5 BIOKEMI I cellkärnan är DNA packeterad som ett pärlband av nukleosom-partiklar, där DNA-tråden är upplindad på kärnor av proteiner (histoner). Varje nukleosom binder 206 baspar DNA, om man räknar med länken mellan "pärlorna". a) DNA är bundet till histonerna bland annat genom jon-jon-växelverkan med sidogrupperna hos specifika aminosyror. Vilka aminosyror är lämpliga i den rollen? b) Cellen reglerar hur hårt DNA binder genom att modifiera vissa av dessa O aminosyror på histonerna, framförallt genom acetylering av nukleofila grupper på sidokedjorna. Vilken av aminosyrorna i a) skulle påverkas mest i sina DNAbindande egenskaper av substitutionen av ett väte för en acetylgrupp C 3 CO-? 3 C c) Varje nukleosom inklusive sitt DNA (206 bp) kan ses som en sfär med radien 50Å. Antag att nukleosom-pärlorna är tätpackade i kärnan. ur stor blir då DNA koncentrationen i mol baspar per liter?
3 Kemi KOO (3) 5 EJ BIOKEMI Tabellen nedan ger i enrys lag konstanten k för kvävgas och några olika kväveoxider i vatten (25 o C). NO NO 2 N 2 N 2 O k (10-3 M/atm) a) Gasernas löslighet i vatten kan uppskattas genom att beräkna deras molära koncentrationer när partialtrycket för respektive gas ovan vatten-lösningen är 1 atm. Gör en tabell över koncentrationerna för de fyra kväveoxiderna i vatten vid T = 25 o C! b) Förklara skillnaderna i löslighet för NO, NO 2, N 2 och N 2 O i termer av hur dessa molekyler kan tänkas växelverka med vattenmolekylerna. Motivera med Lewisstrukturer och VSEPR-geometrier. 6. 2,4-Diklorofenoxiättiksyra (2,4-D, ormoslyr, till höger) och 2,4,5- O triklorofenoxiättiksyra (2,4,5-T, Agent Orange ) är två ogräsbekämpningsmedel som blev rikskändisar under miljöskandalernas 70-tal. De kan båda O syntetiseras genom en S N 2-reaktion mellan motsvarande klorofenol och monokloroättiksyra i basisk lösning. a) Medan 2,4-diklorofenol kan tillverkas genom elektrofil aromatisk substitution av fenol med klorgas (klorering) kan inte 2,4,5-triklorofenol tillverkas på detta sätt. Vilken triklorofenol är det istället som bildas som huvudprodukt vid klorering av fenol? b) 2,4,5-Triklorofenol tillverkas genom nukleofil substitution av en tetraklorobensen med NaO i en vatten-glykolblandning (vid hög temperatur och under högt tryck eftersom aromatiska halogenföreningar är mycket oreaktiva). Vilken isomer av tetraklorobensen är det man använder? c) Visa, genom att ange vilka di- respektive triklorobensener som uppträder som mellanprodukter, att ditt svar i b) är en tetraklorbensen som är en huvudprodukt vid klorering av bensen (med Fe 3 som katalysator). d) Vilken av 2,4-diklorofenol och 2,4,5-triklorofenol borde vara den bästa nukleofilen vid S N 2-reaktionen med monokloroättiksyra i basisk lösning (p omkring 10)? O 7. I Peter øegs roman Fröken Smillas känsla för snö spelar Grönländska Kryolitbolaget en framträdande roll. a) Enhetscellen för kryolit visas till höger. I centrum och i varje hörn finns Al, av Na ligger 4 helt inuti cellen, 2 på en yta och 4 på en kant, alla F ligger inuti cellen. Beräkna mineralets summaformel. b) Vilka är den förväntade tredimensionella strukturen för AlF 6-3? c) Vilken av bindningarna Al-F och Na-F (inte utritade) förväntas vara mest kovalent? d) Al-F avståndet i kryolit är 1.80 Å, hur förhåller detta sig till den förväntade kovalenta bindningslängden? F Al Na 8. Krockkuddar är ett växande miljö- och säkerhetsproblem vid bilskrotarna. Drivsatsen i en krockkudde består oftast av det giftiga ämnet natriumazid NaN 3. a) ur mycket natriumazid behövs för att generera 75 liter gas vid 20 C? Antag att allt kväve i natriumaziden blir till kvävgas. b) Natriumazid är ett salt av den giftiga, explosiva och instabila syran väteazid N 3. ur mycket värme utvecklas när 70g väteazid sönderfaller i gasfas till kvävgas och ammoniak? c)väteazid har en otrevlig förmåga att uppstå vid olika redoxreaktioner med kväveföreningar. Balansera följande reaktioner och undersök om de är spontana vid 25 C: i) ydrazin och NO x N 2 4 (l) + NO(g) + NO 2 (g) N 3 (g) + 2 O(l) ii) Ammoniak och väteperoxid N 3 (aq) + 2 O 2 (aq) N 3 (g) + 2 O(l)
4 Kemi KOO (3) Preliminära lösningar 1. Osmos är när ett lösningsmedel passerar ett semipermeabelt membran in i en mer koncentrerad lösning. Membranet släpper igenom lösningsmedlet men inte jonerna. Den drivande kraften bakom osmos är önskan att utjämna koncentrationerna av lösta joner på de två sidorna av membranet. Se även A&J sid 334 (upplaga 4). Nedan visas en bild som på hur det skulle kunna fungera. Av det saltvatten som passerar förbi membranet och späds ut med färskvatten (tryckökning) får ca 1/3 passera turbinen medan resten förs tillbaka till en s.k. tryckväxlare innan det släpps tillbaka ut i havet. Tryckväxlaren trycksätter det ingående havsvattnet. Anläggningens arbetstryck beräknas bli atm att jämföras med det teoretiska trycket som är ca 28 atm. Se uppgift nedan. Formeln för att beräkna det osmotiska trycket är π = i R T Δc i = 2 eftersom det finns klorid och natriumjoner i salt vatten, Δc är skillnaden i saltkoncentration mellan havs och sötvatten uttryckt i mol/liter c = mol/liter (35.5 g salt per liter vatten respektive 0.1 gram/liter) Antag att vattnets temperatur är 10 o C π = = 27.7 atm Fryspunktssänkning ΔT= i k f molalitet k f = 1.86 (tabell 8.8 i A&J) Kokpunktshöjning ΔT= i k b molalitet k b = 0.51 (tabell 8.8 i A&J) i = 2, 1 kg saltvatten innehåller 35 g salt och 965 g vatten Molaliteten = mol/kg, (35.0/ )/0.965 Fryspunktssänkning = 2.3 grader Fryspunkt -2.3 o C Kokpunktshöjning = grader Kokpunkt= o C 2. a) Δ r o = 2Δ f o (F(g)) - Δ f o ( 2 (g)) - Δ f o (I 2 (g)) = 2 (+26.48) = kj/mol ΔS r o = 2S m o (F(g)) - S m o ( 2 (g)) - S m o (I 2 (g)) = 2 (206.59) = J/K /mol Vid 500K ΔG r o = Δ r o - TΔS r o = = J/mol (2p) Vanliga problem: Värden för I 2 (s) istället för I 2 (g), -1p, räknat direkt på ΔG f o (-1p), K = exp(-δg r o /RT) = exp(20383/ ) = 135 (dimlös) (-1p) teckenfel på -ΔG r o (glömt att det blir två minustecken) (-1p), eftersom man får en orimilig kombination av ΔG r o och K.
5 Kemi KOO (3) b,c) Första och andra ordningen testas genom att plotta lnc resp 1/c mot tiden, och leta efter ett linjärt beroende. I något av b eller c måste man plotta eller på något annat sätt använda alla data, annars -2p. Det är uppenbart att ln-plotten inte ger en rät linje, men att 1/c-plotten gör det. Reaktionen är andra ordningen. Lutningen ger k b = M -1 h -1 dvs k b = /3600 = M -1 s -1. c) Framåthastigheten fås ur K = k f /k b => k f = k b K = 135* M -1 s -1 = M -1 s -1 3 a) P = 4-hydroxi-3-metoxifenyl R = 7-metyl-E-5-oktenyl a) P-CO + NaB 4 B-C 2 O b) P-C 2 -O + SO 2 P-C 2 - c) P-C N 3 P-C 2 -N 2 d) R-CO-O + SO 2 B-CO- e) R-CO- + P-C 2 -N 2 B-C 2 -NCO-R = capsaicin. b) 6-kloro-8-metylnonansyra, men då skulle även 8-metyl-E-5- nonensyra kunna bildas i nästan lika stor mängd. Med en icke hindrad bas skulle 7-kloro-8-metylnonansyra ge 8-metyl-7- nonensyra (Zaitzevs regel), men med en bulkig bas skulle 8-metyl-E- 6-nonensyra faktiskt kunna bli huvudprodukten! O O 6-chloro-8-methylnonanic acid 4 a, (1p) b) Mellan kol-kol finns det 3 σ och 1 π-bindning, alla C- är σ- bindningar (2p) c) VSEPR säger att 3 C-C ska vara en tetraeder och att alkenkolen ska vara plantrigonala. Men, det säger ingenting om relationen mellan alkenkolen. (3p) d) För att de två p-orbitalerna som är vinkelräta mot de plantrigonala alkenkolen ska kunna överlappa och ge en π-bindning måste alkenen bli helt plan. Viktigt att det framkommer att planariteten och att det inte går att vrida runt C=C bindningen kommer från denna molekylorbitalbeskrivningen, inte från VSEPR. Vanligt problem: långa diskussioner om orbitaler utan att besvara frågan (-3p). e) Ljuset exciterar en elektron till en antibindande π-orbital, bindningsordnignen blir nu ett mellan kolen, bara σ-bindningen återstår. Nu kan det ske rotation runt denna axel och om en sådan rotation sker innan elektronen hoppar ned till den bindande π-orbitalen igen får man cis-buten (3p). För full poäng ska det framgå att ljuset exciterar elektroner i dubbelbindningen, varför detta medför att π- bindningen bryts och att det sedan sker en rotation kring den temporärt försvunna C=C bindningen.
6 Kemi KOO (3) 5 BIO a) DNA är negativt laddat så positivt laddade sidogrupper, dvs lysin, arginin och histidin. (AJ Tabell 19.4) b) DNA binder sämre, ty den positiva amingruppen byts ut mot en oladdad amidbindning till en metylgrupp. c) I fcc är det fyra sfärer (nukleosomer) per enhetscell, och varje enhetscell har kantlängden a = 8 ½ r där r är sfärens radie (AJ sid 198). Koncentrationen av nukleosomer blir då (4/a 3 )/N A = [4/(8 ½ r) 3 ]/N A = 2.35 mol/m 3 = 2.35mM, och koncentrationen [DNA] = 206 bp 2.35mM = 0.48M baspar. 5 EJ BIO a) enrys lag c = K p ger NO NO 2 N 2 N 2 O Löslighet (mm) b) Lika löser lika, så dipolegenskaperna hos kvävegaserna är viktiga. Eftersom NO är en dipol medan N 2 inte är det så blir lösligheten av NO högre. Eftersom NO 2 är en böjd molekyl (en fri elektron på N) adderas de dipolerna i de två N-O-bindningarna, så dipolmomentet blir större än hos NO och lösligheten ännu större. Lewis-strukturerna visar också att N-N-O också är rak men asymmetrin gör den till en dipol. Den höga lösligheten (jämförbar med NO 2 ) tyder på att molekylen är en dipol, så N-N-O är troligast. 6 O Uppgift 6) a) (3p) b)(3p) c)(4p) 39 / / / 37.5 (enl. Solomons Table 15.1) (Om vi antar samma hastighet för orto- som för parasubstitution) 1,2,4,5-tetraklorobensen är en av huvudprodukterna.
7 Kemi KOO (3) d)(2p) 2,4-diklorofenol borde vara den svagaste syran eftersom den har färre elektronattraherande kloratomer, och alltså bli den starkaste basen = bäst nukleofil. 7 a) I enhetscellen finns: Al 1+8/8 = 2; Na 4+2/2+4/4 = 6; F 12, alltså Na 3 AlF 6 vilket dessutom verkar stämma med normala oxidationstal och laddningar. (3p, 1p per atomslag) b) VSEPR säger att den ska bli en oktaeder. OBS fel i tentan, ska vara AlF 6-3 pga detta så har man fått poäng även utan ordentligt motivering. Ett vanligt problem är att tro att minusladdningen ger ett extra elektronpar på aluminium och att svara pentagonalbipyramid. Oavsett om laddningen är -1 eller -3 är detta omöjligt, men har ändå gett 1p. 3p c) Skillnaden i elektronegativitet mellan Al och F är mindre än mellan Na och F, alltså bör Al-F bindningen bli mest kovalent. En del andra resonemang har gett enstaka poäng. 3p d) Kovalenta bindningsradier kan man slå upp i Atkins&Jones, figure 2.21 vilket ger den förväntade Al-F bindningen som = 190 pm vilket stämmer hyfsat med det förväntade värdet, man kan jämföra med att lägga ihop jonradierna: = 187 pm, vilket ger ungefär samma värde. Man skulle kunna tyda det kortare uppmätta värdet som att bidningen har något mer jon-jon karaktär. Att lägga ihop atomradier fungerar inte, men det ska medges att Atkins&Jones är lite oklara på denna punkt. Den stora skillnaden man får om man använder atomradier (2.14 Å) bör man diskutera genom att kolla också jonradierna vilket då också ger full poäng dvs 3p 8. a) (4p) n = PV/RT = *0.075/(8.314*293) = 3.12 mol N 2 = 2.08 mol NaN 3 = 2.08*(23+3*14)= g b)(4p) 70/(1+3*14)=1.628 mol 3 N 3 -> N 3 + 4N 2 Δ r = (3*294.1) = *928.41/3 = kj värme utvecklas c)(4p) i) 2N NO + NO 2 -> 2 N O ΔG r = -(2* ) + 2* * = kj/mol ii) 3N O 2 -> N O ΔG r = -(-3*26.5-4*134.03) * = kj/mol Båda reaktionerna är spontana!
Tentamen i Kemi med Biokemi för K1 och Bt1 (KOO041) måndag 060306 08.30-13.30 (5 timmar)
Kemi med biokemi KOO041 2006 03 06 1(4) CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA SEKTIONEN FÖR KEMI- OCH BIOTEKNIK Tentamen i Kemi med Biokemi för K1 och Bt1 (KOO041) måndag 060306 08.30-13.30 (5 timmar) Examinator:
Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Tentamensskrivning i FYSIKALISK KEMI Bt (Kurskod: KFK 162) den 19/ kl
Tentamensskrivning i FYSIKALISK KEMI Bt (Kurskod: KFK 162) den 19/10 2010 kl 08.30-12.30 Observera! Börja på nytt ark för varje ny deluppgift. Tillåtna hjälpmedel 1. Miniräknare av valfri typ. 2. Utdelad
Tentamen i Kemi för K1 och Bt1 (KOO041) samt Kf1 (KOO081, även med tillval biokemi KKB045) tisdag 090310 08.30-13.30 (5 timmar)
Kemi K081 2008 03 11 1(3) CALMERS TEKNISKA ÖGSKLA INSTITUTINEN FÖR KEMI- C BITEKNIK Tentamen i Kemi för K1 och Bt1 (K041) samt Kf1 (K081, även med tillval biokemi KKB045) tisdag 090310 08.30-13.30 (5 timmar)
Intermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop
Tentamen i Kemi för K1 och Bt1 (KOO041) samt Kf1 (KOO081, även med tillval biokemi KKB045) tisdag 100309 08.30-13.30 (5 timmar)
Kemi K081 2009 03 09 1(3) CALMERS TEKISKA ÖGSKLA ISTITUTIE FÖR KEMI- C BITEKIK Tentamen i Kemi för K1 och Bt1 (K041) samt Kf1 (K081, även med tillval biokemi KKB045) tisdag 100309 08.30-13.30 (5 timmar)
Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00
IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare
Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2010-12-14 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Repetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln.
Repetition F11 Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: G m = G m + RT ln P P Repetition F11 forts. Ångbildning o ΔG vap = ΔG P vap + RT
Intermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför
Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)
1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:
Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén
Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2 Niklas Dahrén Uppgift 1: Är nedanstående molekyler dipoler? På bild a) är det ganska tydligt att vi får en negativ sida där -atomerna sitter och en positiv sida
Tentamen i Kemi för Kf1 (KOO081) (även med tillval biokemi KOK045) måndag 070312 08.30-13.30 (5 timmar)
Kemi K081 och Biokemi KK045 (tillval) 2007 03 12 1(4) CHALMERS TEKNISKA HÖGSKLA SEKTINEN FÖR KEMI- CH BITEKNIK Tentamen i Kemi för Kf1 (K081) (även med tillval biokemi KK045) måndag 070312 08.30-13.30
Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén
Vätebindningar och Hydro-FON-regeln Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar
Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin
Tentamen i kemisk termodynamik den 7 januari 2013 kl. 8.00 till 13.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer
Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar. Koncentrationer Ångtryck Kolligativa egenskaper. mol av upplöst ämne liter lösning
Kapitel 11 Innehåll Kapitel 11 Egenskaper hos lösningar 11.1 11.2 Energiomsättning för lösningar 11.3 Faktorer som påverkar lösligheten 11.4 11.5 Kokpunktshöjning och fryspunktssäkning 11.6 11.7 Kolligativa
Skrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,
Skrivning i termodynamik och jämvikt, K081, K041, 2008-12-15 08.30-10.30 jälpmedel: egen miniräknare. Konstanter mm delas ut med skrivningen För godkänt krävs minst 15 poäng och för VG och ett bonuspoäng
Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar
Kapitel 11 Egenskaper hos lösningar Kapitel 11 Innehåll 11.1 Lösningssammansättning 11.2 Energiomsättning för lösningar 11.3 Faktorer som påverkar lösligheten 11.4 Ångtryck över lösningar 11.5 Kokpunktshöjning
Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F12 Kolligativa egenskaper lösning av icke-flyktiga ämnen beror främst på mängd upplöst ämne (ej ämnet självt) o Ångtryckssänkning o Kokpunktsförhöjning o Fryspunktssänkning o Osmotiskt tryck
Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) 2007-03-23 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: örsalslängan A1, B1, B4 jälpmedel: Räknare valfri Ansvarig lärare: Leif olmlid
Föreläsning 10. Alkener I Kapitel 10 F10
Föreläsning 10 Alkener I Kapitel 10 1) Introduktion 2) Monomolekylära eliminationer 3) Bimolekylära eliminationer 4) Alkyner 5) Sammanfattning av joniska reaktioner 6) Exempel 1. Introduktion Bimolekylär
Tentamen i allmän och biofysikalisk kemi
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen for farmaci Tentamen i allmän och biofysikalisk kemi BionnedicUnprograrnnnet Datum: 2011-10-28 Slaivningstid: 8.00-14.00 Ansvarig lärare: Anders Ericsson, O 18-4 714126
KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från
KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 Repetition F2 Vågfunktion
TENTAMEN I KEMI TFKE16 (4 p)
Linköpings Universitet IFM-Kemi. Kemi för Y, M. m. fl. (TFKE16) TENTMEN I KEMI TFKE16. 2007-10-16 Lokal: TER2. Skrivtid: 14.00 18.00 nsvariga lärare: Nils-la Persson, tel. 1387, alt 070-517 1088. Stefan
7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.
rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2018 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga
Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw
Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 N molekyler V Repetition Fö2.2 Entropi är ett mått på sannolikhet W i = 1 N S = k lnw Föreläsning 2.3 Fysikaliska reaktioner 2V DS = S f S i = Nkln2 Björn Åkerman
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 2012-05-23 1. a Molekylerna i en ideal gas påverkar ej varandra, medan vi har ungefär samma växelverkningar mellan de olika molekylerna i en ideal blandning.
Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.
Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Koncentrationer i vätskelösningar. Kap. 12.2+3. Lösning = lösningsmedel + löst(a) ämne(n)
Oxidationstal. Niklas Dahrén
Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott
Tentamen i Kemi för K1 och Bt1 (KOO041) samt Kf1 (KOO081, även med tillval biokemi KKB045) tisdag (5 timmar)
Kemi K041, K081 2011 03 15 1(3) CALMER TEKIKA ÖGKLA ITITUTIE FÖR KEMI- C BITEKIK Tentamen i Kemi för K1 och Bt1 (K041) samt Kf1 (K081, även med tillval biokemi KKB045) tisdag 110315 08.30-13.30 (5 timmar)
Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16),
Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16), 091017. 1. a) KN Mn 2 b) krom(iii)sulfat alt. dikromtrisulfat (mindre bra) triarsenikpentanitrid alt. arsenik(v)nitrid c) +II +V +III +II 3 Fe 2+ + N 3 - + 4 + 3
.Kemiska föreningar. Kap. 3.
Föreläsning 2 Kemiska bindningar Kovalenta, polära kovalenta och jonbindningar. Elektronegativitet. Diatomära molekyler Molekylorbitaler, bindande och antibindande. Bindningstal. Homo- och heteroatomära
Mendelevs periodiska system
Mendelevs periodiska system Notera luckorna som betecknar element som var okända vid den tiden. Med hjälp av systement lyckades Mendelev förutsäga dessa grundämnens egenskaper. Vårt nuvarande periodiska
Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt
Spontanitet, Entropi, och Fri Energi 17.1 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 17.5 17.6 och kemiska reaktioner 17.7 och inverkan av tryck 17.8
Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi
Kapitel 17 Spontanitet, Entropi, och Fri Energi Kapitel 17 Innehåll 17.1 Spontana processer och entropi 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 Fri
Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)
Allmän Kemi (NKEA4 m.fl.) --4 Uppgift a) K c [NO] 4 [H O] 6 /([NH ] 4 [O ] 5 ) eller K p P(NO) 4 P(H O) 6 /(P(NH ) 4 P(O ) 5 ) Om kärlets volym minskar ökar trycket och då förskjuts jämvikten åt den sida
Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13
Tentamen i KFK080 Termodynamik 091020 kl 08-13 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas. För
Kapitel Repetition inför delförhör 2
Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter
Tentamen i Organisk kemi AK 2/6 2005,
Tentamen i rganisk kemi AK 2/6 2005, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: 3:a minst 40 poäng 4:a minst 55 poäng 5:a minst 75 poäng Skriv
1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.
Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 204-08-30. a Vid dissociationen av I 2 åtgår energi för att bryta en bindning, dvs. reaktionen är endoterm H > 0. Samtidigt bildas två atomer ur en molekyl,
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Föreläsning 8. Reaktionslära I Kapitel
Föreläsning 8 Reaktionslära I Kapitel 9.1-9.3 1) Introduktion 2) Nukleofila substitutioner 3) Parametrar 4) Praktisk användning 5) Elektrofiler och biologi 1. Introduktion Varför gråter vi när vi hackar
Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2
Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel
Tentamen i Kemi med biokemi för Bt1 (KBT250, KOO041) och K1 (KBT260, KOO042) (5 timmar)
Kemi med biokemi KBT250, KBT260 1(6) CHALMERS TEKISKA HÖGSKLA ISTITUTIE FÖR KEMI- CH KEMITEKIK Tentamen i Kemi med biokemi för Bt1 (KBT250, K041) och K1 (KBT260, K042) 160315 08.30-13.30 (5 timmar) Examinator:
Föreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering
Föreläsning 5 Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering Fleratomiga molekylers geometri. (Kap. 8.1-4) Molekyler eller joner av typ XY n, där X = centralatom, Y = ligand Alla Y
Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0 Tid Måndag den 9 januari 2012 08 15 13 15 Lärare Gunilla Carlsson tele: 1194, rum: 9D406 0709541566 Krister Svensson tele: 1226,
Kemisk jämvikt. Kap 3
Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger
Skriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning.
Lösning till tentamen 95 för Grundläggande kemi hp Sid (5). a) Perklorsyra är en stark syra varför pk a värde saknas i SI Chem Data. Behövs inte heller för phberäkning eftersom HClO 4 H O ClO 4 H 3 O går
Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten
Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar
Repetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F10 Gibbs fri energi o G = H TS (definition) o En naturlig funktion av P och T Konstant P och T (andra huvudsatsen) o G = H T S 0 G < 0: spontan process, irreversibel G = 0: jämvikt, reversibel
Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén
Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Substitutionsreaktioner 2. Additionsreaktioner 3. Eliminationsreaktioner 4. Kondensationsreaktioner
Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.
Tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10, 2018-01-08 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del A (endast svar): Max 14 poäng Godkänt-del B (motiveringar krävs):
Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära
Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november
Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.
Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.
Repetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F3 Oktettregeln Jonbindning och kovalent bindning Lewisstrukturer Elektronegativitet och polariserbarhet bindningskaraktär polära bindningar Bindningsstyrka F4 Molekylstrukturer Enkla molekyler
TENTAMEN KEM 011, DEL A och B
TENTAMEN KEM 011, DEL A och B Göteborgs Universitet Institutionen för Kemi Kurs: KEM 011 VT2011 Datum: Tid: Sal: Kursansvarig: Övriga lärare: 2011-03-24 8.30-14.30 V-huset, se anslagstavla Per Hall (tel.
Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F9 Process (reversibel, irreversibel) Entropi o statistisk termodynamik: S = k ln W o klassisk termodynamik: S = q rev / T o låg S: ordning, få mikrotillstånd o hög S: oordning, många mikrotillstånd
Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175
Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga
Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F4 VSEPR-modellen elektronarrangemang och geometrisk form Polära (dipoler) och opolära molekyler Valensbindningsteori σ-binding och π-bindning hybridisering Molekylorbitalteori F6 Gaser Materien
Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel 12 Kapitel 12 Avsnitt 12.1 Innehåll Reaktionshastigheter Reaktionshastighet = Rate
Avsnitt 2. Kapitel 2 Kemisk kinetik Kemisk kinetik Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 2 Innehåll 2. 2.2 Hastighetsuttryck: en introduktion
Tentamen i Organisk kemi 28/5 2013,
Tentamen i rganisk kemi 28/5 2013, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: Lycka till! /Ulf -fak LT (T) G 40-59p 3 40-54p VG 60-90p 4 55-74p
Tentamen för. Kemi och biokemi för Bt1 (KOO041), K1 (KOO042) och Kf1 (KOO081) Skriv din tentamenskod på alla inlämnade blad.
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA INSTITUTIONEN FÖR KEMI- OCH BIOTEKNIK Tentamen för Kemi och biokemi för Bt1 (KOO041), K1 (KOO042) och Kf1 (KOO081) 130312 Skriv din tentamenskod på alla inlämnade blad. Examinator:
Kinetik, Föreläsning 1. Patrik Lundström
Kinetik, Föreläsning 1 Patrik Lundström Varför kinetik inom kemin? Hur lång tid som behövs för att bilda viss mängd produkt Hur en reaktion beror av temperatur Hur katalys påverkar reaktion och reaktionshastighet
Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas
Kapitel 12. Kemisk kinetik
Kapitel 12 Kemisk kinetik Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 203-0-9. Sambandet mellan tryck och temperatur för jämvikt mellan fast och gasformig HCN är givet enligt: ln(p/kpa) = 9, 489 4252, 4 medan kokpunktskurvan
Louise Olsson ( ) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.
Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Tisdag den 2 april 2013 kl 8:30-13:30 i V Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-722 4390) kommer att besöka tentamenslokalen på
Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska
Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10
Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del För uppgift 1 9 krävs endast svar. För övriga uppgifter ska slutsatser
Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Del 1: Innehåll o Introduktion till jonföreningar och jonbindningar. o Jämförelse mellan jonföreningar och molekylföreningar. o Hur jonföreningar är
Kap. 8. Bindning: Generella begrepp
Kap. 8. Bindning: Generella begrepp 8.1 Kemiska bindningar: olika typer Bindningslängd: avståndet mellan atomer vid energiminimum Bindningsenergi: Energivinsten vid minimum jämfört med fria atomerna, energin
Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar
Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör
4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra
4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid
(tetrakloroauratjon) (2)
UTTAGIG TILL KEMIOLYMPIADE 2015 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: november vecka 45 Provtid: 120 minuter. jälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning och alla svar görs på svarsblanketten
jämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet
Tentamen i kemisk termodynamik den 14 december 01 kl. 8.00 till 13.00 (Salarna E31, E3, E33, E34, E35, E36, E51, E5 och E53) Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast
Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2
Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning?
Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13
Lunds Universitet, Kemiska Institutionen Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Tillåtna hjälpmedel är utdelat formelblad och miniräknare. Redovisa alla beräkningar. Besvara varje fråga på ett
Tentamen för. och för
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA INSTITUTIONEN FÖR KEMI- OCH BIOTEKNIK Tentamen för Kemi och biokemi för Bt1 (KOO041) och K1 (KOO042) och för Kemi för Kf1 (KOO081) (med eller utan tillval KBB045) 120306 08.30-13.30
Kemisk Dynamik för K2, I och Bio2
Kemisk Dynamik för K2, I och Bio2 Fredagen den 11 mars 2005 kl 8-13 Uppgifterna märkta (GKII) efter uppgiftens nummer är avsedda både för tentan i Kemisk Dynamik och för dem som deltenterar den utgångna
Tentamen i Kemi med biokemi för Bt1 (KBT250, KOO041) och K1 (KBT260, KOO042) (5 timmar)
Kemi med biokemi KBT250, KBT260 1(5) CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA INSTITUTIONEN FÖR KEMI- OCH KEMITEKNIK Tentamen i Kemi med biokemi för Bt1 (KBT250, KOO041) och K1 (KBT260, KOO042) 170314 08.30-13.30 (5
Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén
Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü
Föreläsning 12. Alkener III Kapitel 12 F12
Föreläsning 12 Alkener III Kapitel 12 1) Introduktion 2) Allyliska system 3) Fleromättade kolväten 4) Färg och seende 5) Reaktioner 6) Sammanfattning och framåtblick 1. Introduktion Varför ser man bättre
Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041, 2006-12-18
Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041, 2006-12-18 Hjälpmedel: bifogade konstanter, formler och omräkningsfaktorer, atomvikter samt egen miniräknare. För godkänt krävs minst 15 poäng
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Kursansvarig: Björn Åkerman
Vad skall du bli när du blir stor? Jag vill bli ingenjör när jag blir stor, det är ett roligt arbete och lätt. Därför finns det så många ingenjörer idag, och varje dag blir det fler. Ingenjörer behöver
Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel: Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel eftersom de avger sina valenselektroner
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel:
Jämviktsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Vid upphettning sönderdelas etan till eten och väte. Vid en viss temperatur har följande jämvikt ställt in sig i ett slutet kärl. C 2 H 6
Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng
rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2017 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga
Kemisk bindning II, A&J kap. 3
Kemisk bindning II, A&J kap. 3 Varför är vattenmolekylen böjd medan koldioxid är rak? Kan en stabil e 2 molekyl bildas? - Lewisstrukturer Beskriver valenselektronerna i en molekyl (Förra föreläsningen!)
Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)
entamen i kemisk termodynamik den 4 juni 2013 kl. 14.00 till 19.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BEA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje
Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:
Allmän kemi Kap 17 Termodynamik Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - använda de termodynamiska begreppen entalpi, entropi och Gibbs fria energi samt redogöra för energiomvandlingar
Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén
Dipoler och dipoldipolbindningar Del 1 Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar
2. SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) S N 2
. SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) Alkylhalider är generellt reaktiva pga att den elektronegativa haliden gör att bindningen till kol polariseras, man får en dipol. Kolet blir elektrofilt (elektronfattigare
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi
Svar: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06, ,
Svar: Tentamen i rganisk kemi 2, TFKE06, 2008-10-21, 1 a) Vilka av dessa heterocykliska föreningar är aromatiska? (2 p) S N N romatisk nti aromatisk nti aromatisk romatisk ückels regel: 4n + 2 elektroner
Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar Niklas Dahrén Organisk kemi är kolföreningarnas kemi Organisk kemi: Organisk kemi är vetenskapen
Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 19 december 2009 kl 8:30-13:30 i Hörsalar på hörsalsvägen
Comment [PM1]: Här fyller du i ev. diarienummer. Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 19 december 2009 kl 8:30-13:30 i Hörsalar på hörsalsvägen Examinator: Docent Louise