Ohälsa hos utrikesfödda med försörjningsstöd vems ansvar?

Transkript

1 Ohälsa hos utrikesfödda med försörjningsstöd vems ansvar? Utvärdering av projektet Hälsa Etablering Arbete Slutrapport 2014 Samordningsförbundet Välfärd i Nacka: April 2014 Eva Åkerman Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Socialmedicin 1 Uppsala universitet

2 Utvärdering av projektet Hälsa Etablering Arbete Januari 2012 december 2013 Bilderna i rapporten är ritade av Camilla Eltell, FORM Visuell kommunikation, Illustration och Bildkonst. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Rapportens struktur och läsanvisningar Inledning... 7 Om utvärderingsuppdraget... 7 Utvärderingens metod och genomförande... 8 Utvärderingsmodell och bedömningskriterier Om projektet HEA Om tidigare delrapporter Sammanfattning av delrapport Sammanfattning av delrapport Om HEA-programmet Deltagarnas helhetsbedömning av projektet Möt deltagarna i Skapande svenska Om deltagarna Projektets måluppfyllelse Framgångsfaktorer i HEA-programmet Hinder för språkinlärning och etablering Lärdomar från projektet Mervärden i projektet För deltagarna För personal och organisation Rekommendationer Gemensam strategi och handling för samordning av resurser Svenskundervisning Diskussionsfrågor att besvara gemensamt Slutsats Referenser Bilagor Bilaga 1 Skapande svenska.. 40 Bilaga 2 Familjeverksamheten Bilaga 3 RehabCentrum Bilaga 4 Hälsoinformation.47 3

4 Sammanfattning Projektet Hälsa Etablering Arbete (HEA) pågick mellan januari 2011 och december Det har genomförts som ett samverkansprojekt mellan Samordningsförbundet Välfärd i Nacka och Uppsala universitet. Universitets huvudsakliga uppgift har varit att genomföra en process- och måluppfyllelseutvärdering, och vid projektets inledningsarbete bidra med kunskapsunderlag. Föreliggande rapport utgör en slutrapportering av utvärderingsuppdraget. Syftet med rapporten är att besvara huruvida projektet nådde de uppsatta målen och föreslå rekommendationer inför fortsatt arbete. Projektets målgrupp var personer som haft uppehållstillstånd i Sverige längre än tre år, men som inte har etablerat sig och fått arbete. Av olika anledningar faller individer genom systemet och får inte det stöd de behöver för att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Ofta finns det en problematik med ohälsa kombinerat med begränsade kunskaper i svenska. Samordningsförbundet Välfärd i Nacka anser att gruppen behöver extra insatser för att kunna etablera sig i det svenska samhället. Mot denna bakgrund startades projektet HEA. Projektet har erbjudit målgruppen en strukturerad sysselsättningsverksamhet, så kallade HEA-programmet där språkträning, fysisk aktivitet, hälsoinformation och samhällsorientering ingår som viktiga delar. Projektet hade 30 inskrivna deltagare, och av dessa fullföljde 24 programmet. Gruppen bestod till största delen av kvinnor med en genomsnittsålder runt 45 år. Resultaten visar på att deltagarna var mycket nöjda med aktiviteterna, mest nöjda var de med Skapande svenska. Deltagarna upplevde aktiviteterna som meningsfulla och kompetenshöjande. Nästan alla ansåg att de blivit bättre på att tala svenska och fått ökad kunskap om levnadsvanornas betydelse för hälsan. Metodiken i Skapande svenska torde vara generellt användbar inom SFIundervisningen. Resultaten visar dock att programmet inte haft så stor inverkan på deltagarnas hälsa. Inför det framtida arbetet behövs mer samordnande och individuella insatser för att språksvaga deltagare ska få rätt hjälp med sina hälsobesvär. En viktig och stor del i implementeringsarbetet bör därför handla om att samordna myndigheternas resurser på bästa sätt, så att de blir tillgängliga för utrikesfödda personer. För detta krävs en gemensam strategi och handling för myndigheterna inom samordningsförbundet. Några av de viktigaste åtgärderna som vi rekommenderar i implementeringsarbetet är följande: En viktig del i första fasen av implementeringen är att sprida projektets resultat och erfarenheter till handläggare, utredare eller annan personal bland samordningsförbundets parter. Även till andra aktörer såsom jobb- och utbildningsexperter. Bedömningar av arbetsförmåga som görs av de olika myndigheterna bör vara enhetliga. Annars finns det risk för att individer får insatser utifrån det ersättningssystem de tillhör, och inte utifrån sina faktiska behov. 4

5 Anordna workshops för handläggare och annan personal från de olika myndigheterna i syfte att höja kunskapen om vem som gör vad. Myndigheterna behöver också känna till varandras resurser och insatser. Rehabiliteringsgarantin och Familjeverksamheten är till exempel outnyttjade resurser. Utforma en gemensam handlingsplan med strategier och riktlinjer för hur myndigheterna tillsammans kan arbeta när det gäller att identifiera ohälsa bland utrikesfödda personer och hjälpa målgruppen till rätt insats. Ett särskilt samordningsteam behövs för utrikesfödda personer som på grund av diffusa sjukskrivningar, hälsoproblem eller andra orsaker fastnat i mångårigt bidragsberoende. I teamet bör det ingå en språk- och kulturkompetens personal/hälsokommunikatör som brobyggare mellan myndigheter och individer. Samtliga HEA-deltagare bör följas upp minst 12 till 18 månader efter att de avslutat HEA-programmet. En sådan uppföljning skulle dels ge kunskap om programmet har någon långsiktig effekt eller effekt alls, och dels kunskap om vilka faktorer som främjar eller hindrar etablering i samhället. 5

6 Rapportens struktur och läsanvisningar Rapporten är disponerad i 10 avsnitt: Avsnitt 1 ger en beskrivning av utvärderingens uppdrag och syfte, samt utvärderingsmodell, datainsamlingsmetoderna, analys och utvärderingens bedömningskriterier. Avsnitt 2 handlar om bakgrunden till projektets uppkomst, projektets målgrupp och syfte och delmål. Avsnitt 3 ger en kort sammanfattning av utvärderingens tidigare delrapporter, det vill säga delrapport 1 och delrapport 2. Avsnitt 4 ger en beskrivning av de olika delarna i HEA-programmet och grundidén bakom programmet. Avsnittet avslutas med deltagarnas helhetsbedömning av programmet. Avsnitt 5 redovisar antal inskrivna deltagare, antal bortfall, antal som fullföljde programmet och beskrivning av deltagarnas bakgrund. Avsnitt 6 redovisar i vilken utsträckning projektet nådde de uppsatta målen. Avsnittet ger också en sammanfattning av framgångsfaktorerna i HEA-programmet och hinder för målgruppens språkinlärning och etablering i samhället. Avsnitt 7 presenterar huvudsakliga lärdomar från projektet, vad som är viktigt att tänka på om liknande projekt startas. Avsnitt 8 belyser projektets mervärden. Mervärden avser de positiva aspekter som har uppnåtts i projektet som ligger utanför projektets huvudsakliga syften och delmål. Projektet har genererat mervärden för både personal och deltagare. Avsnitt 9 presenterar rekommendationer inför fortsatt arbete med implementering och vidareutveckling av projektets erfarenheter och resultat. Avsnitt 10 handlar om utvärderarens reflektioner, sammanfattande bedömning och slutsats av projektet. 6

7 1.Inledning Om utvärderingsuppdraget Uppsala universitet har på uppdrag av Samordningsförbundet Välfärd i Nacka genomfört en utvärdering av projektet Hälsa Etablering Arbete (HEA). Utvärderingen genomfördes under perioden januari 2011 mars Utvärderingen i sin helhet omfattar en process- och måluppfyllelseutvärdering. Från projektets sida fanns det önskemål om att utvärdera effekterna av programmet på deltagarnivå. Det stod tidigt klart att det av olika skäl skulle bli svårt att genomföra en omfattande och kvalificerad effektutvärdering. Effekterna på deltagarnivå har mätts genom att deltagarna själva fått värdera vilken inverkan projektet haft på deltagarnas livssituation. Utvärderingen har resulterat i tre delrapporter varav denna rapport är den tredje och sista. Föreliggande rapport fokuserar främst på i vilken utsträckning projektet nådde de uppsatta målen. Ett tillägg av utvärderingens uppdrag gjordes i slutet av 2013, då projektledningen och styrgruppen såg behov av att utvärderingens sista rapport även mynnade ut i rekommendationer för implementering av projektet. På Socialmedicin, Uppsala universitet, har Eva Åkerman, utvärderingens projektkoordinator ansvarat för det huvudsakliga utvärderingsarbetet och författat denna slutrapport. Vetenskapligt sakkunnig och rådgivare är Ragnar Westerling, professor i socialmedicin, som granskat rapporten och bidragit med synpunkter. Även Achraf Daryani och Josefin Wångdahl har granskat rapporten och bidragit med synpunkter. Båda Josefin och Achraf har erfarenheter av att utvärdera arbetsmarknadsoch hälsoprojekt 1 som vänder sig till utrikesfödda personer. Eftersom utvärderingsuppdraget utgår från tankar om lärande utvärdering, har det mesta av resultaten som presenteras i delrapporterna kommunicerats till projektet innan delrapporternas färdigställande. Alla delrapporter har stämts av med projektledningen och styrgruppen innan färdigställandet. En kortfattad sammanfattning av delrapport ett och två ges på sida tolv. 1 Projektet Athena är ett samverkansprojekt mellan Uppsala kommun, Uppsala läns landsting, Uppsala universitet och Samordningsförbundet Uppsala län. Projektet vänder sig till målgruppen utrikesfödda kvinnor. Syftet med projektet är bl.a. att förbättra kvinnors hälsosituation. Uppsala universitet ingår som samarbetspartner och utvärderar projektet. Projektet pågår under juni 2012 juni

8 Slutrapport Utvärderingens metod och genomförande Datainsamlingen har skett löpande under perioden januari 2011 till mars Såväl kvalitativa som kvantitativa metoder har använts (se figur 1). Genom att använda olika metoder har resultaten kunnat trianguleras, vilket innebär att de tolkas med hjälp av flera olika metoder. På sätt höjs undersökningens trovärdighet. Vi har även använt av oss member check vid tolkning av resultaten, vilket också är ett sätt att höja trovärdigheten. Member check innebär att intervjupersoner och andra nyckelpersoner har involverats i tolkningen av resultaten. Inom projektgruppen har det funnits önskemål om att en kontrollgrupp skulle inkluderas vid mätningen av effekterna. Detta var inte möjligt då projektets programutformning för målgruppen inte var upplagt för en sådan mätning. Vidare var antalet deltagare på personer inte tillräckligt stort för att uppnå statistisk power för att man skulle kunna mäta skillnaden mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp. Dokumentstudier, webbenkäter, observationer, individuella intervjuer, gruppintervjuer, uppföljningsenkät dialog Resultat Även resultat från delrapport 1 och delrapport 2 Reflektioner och åtgärdsförslag Dialog med nyckelpersoner bland Samordningsförbundets parter Figur 1. Illustration över datainsamlingsmetoderna och slutrapportens arbetsgång. Nedan följer en kortfattad beskrivning av datainsamlingsmetoderna: Dokumentstudier Granskning har gjorts av projektplanen, mötesanteckningar, infoblad och projektpersonalens egna uppföljningsrapporter och andra projektrelaterade dokument. Det har producerats cirka projektrelaterade dokument. Observationer Observationer genom deltagande i några av de aktiviteter som erbjudits för deltagarna, för att få en bild av aktiviteterna. 8

9 Webbenkäter Webbaserad enkät till styrgrupp, ledningsgrupp, projektledare och projektmedarbetare vid projektstart. Webbenkäter med självvärderingsfrågor har skickats till projektledaren och projektmedarbetarna ca var tredje månad under projektets första år. Individuella intervjuer Individuella intervjuer har genomförts med deltagare, projektledare, projektmedarbetare och med de kursledare som hållit i aktiviteter. Totalt 20 individuella intervjuer. En semistrukturerad frågeguide har använts. Gruppintervjuer Gruppintervjuer har genomförts med deltagarna och kursledarna. Totalt 10 gruppintervjuer. En semistrukturerad frågeguide har använts. Uppföljningsenkät 2 En uppföljningsenkät gjordes runt tre månader efter att deltagarna avslutat programmet. Totalt 20 (av 24) deltagare har besvarat enkäten. Dialog Dialogerna med nyckelpersoner var både informella och formella och ägde rum genom fysiska möten, mejl och telefon. Dialogerna var både strukturerade och semistrukturerade. Många gånger handlade det om att få bolla och diskutera kulturella och språkliga aspekter. Dialoger har genomförts med elva nyckelpersoner. 2 Ambitionen var att mäta eventuella förändringar via för- och eftermätningar. Inledningsvis användes en folkhälsoenkät i miniformat på 46 frågor, men av olika orsaker var denna metod inte lämplig för projektets upplägg och målgrupp. Det visade sig vara svårt att få deltagarna att fylla i enkäten före interventionen, vilket är ett krav för att få en kvalificerad mätning av effekter. Rekryteringen var inte alltid helt färdig innan interventionens start, vilket medförde att förmätningen gjordes vid olika tidpunkter för olika deltagare. Det hade varit optimalt om förmätningen alltid gjordes vid inskrivningssamtalet, dock upplevde projektmedarbetarna att det saknades tid till detta. Mätningen av effekterna avgränsades till att bestå av enbart eftermätningen via enkäter där deltagarna fick ange i vilken mån de specifika insatserna bidragit till eventuella förändringar vad gäller deras hälsa, språk, framtid o.s.v. Eftermätningen gjordes tre månader efter att deltagarna avslutat projektet. 9

10 Utvärderingsmodell och bedömningskriterier Utvärderingsarbetet utgår från en utvärderingsplan som tagits fram i samråd med projektledarna. Projektplanens uppsatta mål och delmål har varit den främsta grunden vid bedömningen av projektets resultat. Tidigare forskning inom området hälsa och arbetsmarknadsinsatser har också ställts i relation till projektets resultat. Den modell som använts i denna utvärdering bygger på samordningsförbundets utvärderingsmodell som innebär att projektet följs upp mot tre perspektiv: deltagare, organisation/personal och samhälle (se figur 2). Vid bedömning av projektresultatet har vi framför allt fokuserat på deltagar- och organisationsnivå. Utvärderingsperspektiv Processutvärdering Effektutvärdering Hur har aktiviteten bedrivits för deltagarna Vad är resultatet för deltagarna? Deltagare Hur har aktiviteten bedrivits för de medverkande parterna? Vad är resultatet för parterna? Organisation/personal Hur har aktiviteten bedrivits ur externt perspektiv? Vad är resultatet för samhället? Samhälle Figur 2. Illustration, en förenklad version av samordningsförbundets utvärderingsmodell 10

11 2. Om projektet HEA Bakgrund till projektets uppkomst Samordningsförbundet Välfärd i Nacka har uppmärksammat en relativt heterogen grupp som inte får tillräckligt mycket stöd inom de ordinarie insatserna som finns för personer som står utan arbete. Av olika anledningar faller individer genom systemet och får inte det stöd de behöver för att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Det finns till exempel nyanlända som aldrig kommer in i etableringsstödet eller i undervisningen Svenska för invandrare (SFI), men också individer som av olika skäl (graviditet, sjukskrivning eller andra orsaker) hoppar av SFI-undervisningen. Det finns även en grupp som trots insatser både från Arbetsförmedlingen och från SFIundervisningen inte lär sig tillräckligt bra svenska, till exempel analfabeter och personer med låg utbildning och studieovana. Det finns även personer som varit relativt länge i Sverige men av olika anledningar inte lärt sig tillräckligt bra svenska för att få arbete. I alla de beskrivna grupperna finns det ofta problematik med ohälsa kombinerat med begränsade kunskaper i svenska. Det är möjligt att ohälsan har lett till att individen inte lärt sig svenska men det kan även förhålla sig vice versa. Kombinationen bristfälliga kunskaper i svenska språket och ohälsa gör att dessa personers chanser att få arbete minskar avsevärt och att de riskerar långvarig arbetslöshet. Samordningsförbundet ansåg att gruppen behöver extra insatser för att kunna komma i arbete. Mot denna bakgrund startades projektet HEA. Projektet startades januari 2012 och avslutades december Projektets syfte, mål och delmål Syfte Enligt projektplanens beskrivning är det övergripande syftet med projektet att minska framtida utanförskap och bidragsberoende. Mål och delmål De effektmål som finns formulerade i projektplanen är: Att 60 % av deltagarna ska ha gått vidare till arbete, studier, arbetsinriktad rehabilitering eller annan aktivitet. Att förbättra målgruppens hälsosituation. Att målgruppens kunskaper i det svenska språket utvecklas. Att erbjuda deltagare erfarenheter som ökar chanserna till arbete. Att utveckla arbetsmetoder för att målgruppen ska etablera sig i det svenska samhället. Förväntat resultat av projektet är att målgruppen ska etablerat sig i det svenska samhället. 11

12 Målgruppen enligt projektplanen HEA vänder sig till personer som bor i Nacka och som haft uppehållstillstånd längre än tre år, det vill säga personer som inte befinner sig inom ramen för etableringsuppdrag, och som uppfyller något av följande kriterier: studerat SFI på adekvat nivå i minst ett år, utan att språknivån höjts och där det bedöms bli hindret för deras etablering i det svenska samhället är helt arbetslös utan att befinna sig i pågående insats, deltids- eller timanställning. har en egenupplevd fysisk ohälsa utan att uppnå krav för rehab-insatser i ordinarie instanser. 12

13 3. Om tidigare delrapporter Sammanfattning av delrapport 1 I augusti 2012 presenterades den första delrapporten från utvärderingen. Delrapport 1 är en sammanfattning av projektets erfarenheter under perioden januari till juni 2012, vad som har gjorts och vad som återstår att göra, och innehåller även förslag på åtgärder för att styra projektet i rätt riktning. Delrapport 1 baseras huvudsakligen på intervjuer med projektgruppen, självvärderingar och webbenkäter till ledningen, styrelsen och projektet. I delrapport 1 lyftes följande åtgärder fram som viktiga och akuta att hantera i det fortsatta arbetet med HEA: Utöka projektmedarbetarnas tid, alternativt se över de uppsatta målen och sänka ambitionsnivån. Fortsätta rekrytera fler deltagare till projektet, alternativt se över de uppsatta målen om deltagare. Sammanfattning av delrapport 2 I mars 2013 presenterades den andra delrapporten, som är en utvärdering av projektet i halvtid, det vill säga för perioden januari 2012 januari De insatser som ligger till grund för delrapport 2 är främst intervjuer med deltagarna, projektgruppen och annan personal i projektet, till exempel de som lett kurserna. Efter önskemål från projektet har fokus för delrapport 2 varit att lyfta fram deltagarnas erfarenheter och synpunkter. I denna rapport finns också en beskrivning av projektorganisationen och projektets personalsammansättning. Nedan listas några av de åtgärder som man rekommenderades att hantera: Viktigt att göra projektets syfte begripligt för deltagarna och att de är medvetna om varför de deltar i projektet. Systematisk uppföljning av deltagarna under praktik eller annan aktivitet som de gått vidare till. Fortsätta tillgodose målgruppens behov av hälsoinformation. Fortsätta att arbeta för att stärka deltagarnas egenmakt en tvåvägsprocess för individer och myndigheter. 13

14 4. Om HEA-programmet Beskrivning av HEA-programmet I detta avsnitt ges en sammanfattande beskrivning av det program som projektet har utvecklat till målgruppen, det så kallade HEA-programmet. Programmets upplägg enligt projektplanen I projektplanen fanns ett föreskrivande angreppssätt på programmets innehåll. Projektet hade ett antagande om att målgruppens etablering i samhället skulle underlättas om man utgick från individ- och helhetsperspektivet vid utformningen och genomförandet av programmet. Med ett helhetsperspektiv skulle programmets innehåll bestå av aktiviteter med inriktning på hälsa, etablering och arbete. Och med individperspektivet skulle projektet också ta hänsyn till enskilda deltagares livssituation. För projektpersonalens del har det handlat om att se var varje deltagare befinner sig i livet, deltagarens familjesituation, kulturtillhörighet, vad man varit med om tidigare, hälsostatus och annat som kan påverka deltagarens syn på framtiden. Projektgruppen skulle vid planeringen av programmet ta avstamp från KASAM-teorin 3. Förutom detta skulle projektet i sin helhet också ta avstamp från tre olika perspektiv: genus-, barn- och empowermentperspektivet. HEA-programmet i verkligheten Projektet har utvecklat ett program som bestått av tre olika delmoment; hälsa, etablering och arbete, precis som projektplanen föreskriver. Tabell 1 ger en sammanfattande beskrivning av vad varje delmoment bestått av. Under hela projekttiden har tre grupper deltagit i programmet. Grupperna har startats vid olika tidpunkter och programmets innehåll har skilt sig något åt för respektive grupp eftersom det har utvecklats under projekttiden. Det har under projekttidens gång genomförts tre varianter av HEA-programmet. Gemensamt för alla tre program är att svenskundervisningen varit i fokus och pågått parallellt med andra aktiviteter. Tabell 1. Översikt av HEA-programmet HEA-programmet Hälsa Etablering Arbete Hälsofrämjande insatser som: Hälsoinformation från hälsokommunikatörer, och även från svenskläraren Aktiviteter på RehabCentrum Svenskundervisning Familjeverksamheten Samhällsorientering som: studiebesök och samhällsinformation Arbetsförberedande insatser som: KompetenseN på ArbetsCentrum Studiebesök på arbetsplatser Deltagarna i nästan alla grupper deltog i programmet under cirka fem månader, med undantag för den första gruppen som deltog i cirka åtta till nio månader. Att den första 3 Känsla Av SAMmanhang (KASAM) är ett begrepp som myntades av Aaron Antonovsky ( ), professor i medicinsk sociologi ( , 14

15 gruppen deltog under en längre period berodde dels på att rekryteringen av deltagare drog ut på tiden, och dels på att perioden genomkorsades av ett sommaruppehåll. Programmet hade en färdig grupp tre månader senare än planerat. Programmet har i genomsnitt bestått av tre halvdagarsaktiviteter/-lektioner per vecka. Den låga farten berodde på att några av deltagarnas arbetsförmåga uppskattades vara nedsatt till %, men också för att göra det möjligt för andra deltagare att kombinera programmet med SFI-studier eller annan sysselsättning. Det som har lyfts fram som mest framgångsrikt av samtliga versioner av HEAprogrammet, var när svenskläraren kunde delta i hälsodelen på RehabCentrum och föräldrakursen på Familjeverksamheten (se figur 3). Programmet uppfattades som mer sammanhållet och svenskläraren kunde i högre utsträckning knyta an ord och begrepp från de andra aktiviteterna till svenskundervisningen. Skapande svenska två halvdagar i veckan, kl.9 12 Svenskundervisning varvat med praktiska inslag såsom, studiebesök och skapandeövningar Studiefrämjandet i Finnstorp, Nacka Svenskläraren följer med deltagarna Svenskläraren följer med deltagarna Hälsofrämjande aktiviteter 6 tillfällen RehabCentrum i Nacka Hälsokommunikatör, SLL Föräldrakurs 5-7 tillfällen Familjeverksamheten i Nacka Arbetsmarknadskurs 12 tillfällen Arbetscentrum i Nacka HH Figur 3. Illustration av HEA-programmet Samverkande parter i programmet var både interna och externa aktörer; 4 Studiefrämjandet, Familjeverksamheten, RehabCentrum, hälsokommunikatörer och Arbetscentrum. I bilagorna 1 3 ges en mer noggrann beskrivning av varje delmoment. Samtliga aktörer fick viss ersättning för att medverka i programmet. Inför starten av grupp två utarbetades samarbetet med Röda Korset. Som ett komplement till aktiviteterna skulle deltagarna under kurstiden erbjudas mentorer som hade till uppdrag att stötta individerna i etableringsprocessen. Dock har detta inte fungerat så väl. Endast en deltagare fick en mentor. Svenskläraren har i samtliga grupper haft en samordnande roll för deltagarnas välbefinnande. Det innebär att svenskläraren har signalerat till projektmedarbetarna eller andra relevanta aktörer när någon deltagare varit i behov av extra insatser för att komma till rätta med en livssituation som tros hindra språkinlärning och deltagande i programmet. 4 Interna aktörer är de som tillhör samordningsförbundets myndigheter, det vill säga Arbetsförmedlingen, landstinget, Nacka kommun och Försäkringskassan. 15

16 Deltagarnas helhetsbedömning av projektet I uppföljningsenkäten fick deltagarna göra en sammanfattande bedömning av hela insatsen från projektet. Av 20 som svarade på enkäten var det 11 deltagare som uppgav att de var mycket nöjda med projektet (se tabell 2), vilket bör ses som ett gott betyg. Att ingen var missnöjd bedömer vi som mycket positivt. Deltagarnas kvalitativa erfarenheter av projektets aktiviteter finns att läsa i delrapport 2. Tabell 2. Hur nöjd är du i genomsnitt med hela insatsen från projektet? Svarsalternativ Antal deltagare Mycket nöjd 11 Ganska nöjd 5 Varken nöjd eller missnöjd 4 Ganska missnöjd Mycket missnöjd Uppgifter saknas (ej svarat på enkäten) 4 Totalt 24 16

17 Möt deltagarna i Skapande svenska För att ge en glimt av en hur en helt vanlig förmiddag kan se ut på Skapande svenska presenteras här en fiktiv fältanteckning, vilket baseras på de fältanteckningar som svenskläraren gjort efter varje lektion (omfattar ca 100 fältanteckningar). Även deltagarnamnen är fiktiva, för att skydda deltagarnas identitet. Måndag den 8 april 2012, Nacka Närvaro: Jordanos, Nadja, Dhol, Maissa (har lämnat blodprov och kom 30 min sent), Lana och Amelle Frånvaro: Simon (ringer och känner sig hängig), Hasna (läkarbesök och kommer senare), Jasmin (har aldrig dykt upp), Manal (har endast varit med en gång) Svenskläraren inleder dagens lektion med att fråga hur deltagarna mår. Därefter ställs frågor om studiebesöket som man gjorde tillsammans på äldreboendet i Tensta föregående vecka. Hur hade deltagarna uppfattat besöket? Samtalet blev också en kort uppdatering till de två deltagare som inte var med på besöket. Sedan går läraren igenom veckans schema. Vad händer i veckan? Har alla förstått att första tillfället på Nacka RehabCentrum är nu på fredag? Därefter tittar deltagarna på nyheterna och läraren går igenom det som sades. Tillsammans reder man ut vissa skeenden i världen där alla deltagare bidrar med kunskap eftersom alla vet olika mycket om vad som ligger bakom nyheterna. Deltagarna söker efter ord och uppmanas skriva ned dem på tavlan. De gör övningar kring tempus, hjälpverb och ordbildning. Därefter styrs samtalet in på arbete och arbetsmarknad, avtal, lön och fackföreningar. De går igenom detta på tavlan med bilder och ord som hör till. Därefter gör alla pausgymnastik och dricker sen kaffe och te. Efter pausen hjälps alla åt att duka upp för en måleriövning. Läraren går igenom vad de olika redskapen och materialen heter, och hur man ska använda dem. Alla målar färgformler och skriver och småpratar. Det blir samtal om personliga erfarenheter som till exempel skilsmässor, giftemål, månggiften och brutna förlovningar. Sedan pratar man om erfarenheter kring menstruationer, fertilitet och förlossningar. Deltagarna vågar fråga varandra om väldigt personliga saker. Kanske beror detta på att den manliga deltagaren uteblev i dag? Om fikastunden Fikat görs till ett pedagogiskt tillfälle i Skapande svenska. Produkter väljs ut med omsorg: grönsaker, frukt, färskt bröd med fibrer och fettsnåla pålägg och grön mjölk och ibland laktosfritt, sådant som ska vara nyttigt och smaka gott och fungera som diskussionsunderlag för bl.a. närings- hälso- kost- och miljödiskussioner som också används i svenskstudierna. Stort engagemang läggs ned på att både välja, inhandla, transportera, duka, arrangera och förbereda samt tillaga saker inför dessa fikastunder, för att inspirera dessa hälsodiskussioner som ju samtidigt stimulerar deltagarna till att tala svenska! Engagemanget i den gemensamma fikastunden förmedlar både omsorg och trivsel. Sedan kommer gemensam disk, bortplockning och städning där alla får tillfälle att språka om vad man gör tillsammans på svenska. Om skapandeövningar Alla skapandeövningar, oavsett materialval är ytterligare en byggsten i språkinlärningen och noga utarbetat i upplägg, genomförande och efterarbete. Inlärning sker med alla sinnen och språket stimuleras genom bildarbetet. Ett tematiskt bildarbete kan användas över längre tid och vara en del av undervisningen som man återkommer till med olika ingångar. Skapandeövningar görs aldrig bara för skapandet i sig utan det har alltid en djupare, på förhand genomtänkt mening. När de målat färdigt går läraren igenom olika ord i svenskan för man och kvinna, t.ex. pojke, flicka, fröken, fru, herr, tant, farbror, gubbe, kärring, tjej och kille med flera. Och vilka ord som används för olika åldrar, vilka begrepp som är trevliga och artiga och vilka som är mindre trevliga och som kan verka förolämpande (dum gubbe, snäll farbror, tjej- kontra tantbestämning i ålder = många kvinnor vill vara, ses som tjejer ). När det är 30 minuter kvar av lektionstiden görs ett försökt att reda ut schemat för resten av projekttiden. I samband med detta är en av projektmedarbetarna på plats med närvarointyg. Några av handläggarna tycks vilja ha dem tidigare denna månad, dock verkar det vara olika hur deltagarna uppfattat detta. Lektionen avslutas med en gemensam promenad. 17

18 5. Om deltagarna Deltagarna i projektet Vid projektets början gjordes en kartläggning av målgruppen, där man konstaterade att det fanns cirka deltagare 5 som skulle vara aktuella för projektet. Projektet hade totalt 30 deltagare inskrivna i programmet under projektettiden, av dessa var det 24 deltagare som fullföljde programmet. Övriga sex inskrivna deltog inte alls i programmet, förutom en deltagare som närvarade två gånger. Orsakerna till att de uteblev var bland annat att de inte hittade till platsen dit stor del av lektionerna var förlagda. Dessa personar var analfabeter och hade svårigheter att avläsa siffror och därför också bussnummer. De vågade inte eller hade inte tillåtelse av familjen att åka själv. En av projektmedarbetare planerade att ha bussträning med dessa personer, men av någon anledning blev det inte av. Urval av deltagare Urvalet av deltagare till projektet gjordes av handläggare, huvudsakligen vid socialtjänsten och arbets- och företagarenheten i Nacka kommun, och Arbetsförmedlingen. Inledningsvis fanns vissa oklarheter runt vilken som är den rätta målgruppen för projektet, men statistik efter projekttidens slut visar på många gemensamma nämnare bland deltagarna. Beskrivningen av deltagarnas bakgrund i denna rapport skiljer sig inte heller avsevärt mycket från den som gavs i delrapport 2. HEA:s deltagare HEA:s deltagare stämmer väl överens med projektets definition av målgruppen, det vill säga deltagare med följande bakgrund: Saknar arbetslivserfarenhet Ohälsa Långvariga SFI-studier Deltagarnas bakgrund Deltagarna i HEA stämmer väl överens med den målgrupp som angetts i projektplanen. Av deltagarna i programmet var en övervägande del kvinnor, 21 kvinnor och 3 män. Åldersspridningen var från 31 år upp till 60 år. Genomsnittsåldern var 45 år. De flesta av deltagarna var gifta eller sambos och nästan alla hade hemmavarande barn, fyra till fem barn per deltagare. Som mest handlar det om en deltagare med tolv barn. Bland deltagarna fanns följande modersmål representerade; arabiska, bengali, dari, kurdiska, pashto, tigrinja, somaliska och spanska. Majoriteten av deltagarna har inte alls varit ute i svenskt arbetsliv. De allra flesta av deltagarna i målgruppen har tidigare anvisats olika arbetsmarknadsåtgärder men trots detta inte lyckats komma vidare och framför allt inte kunnat tillgodogöra sig det svenska språket. Flertalet har också erfarenheter av mångåriga studier i svenska utan att de uppnått de mål som fanns uppsatta för utbildningarna. 5 Baseras på Arbetsförmedlingens och Socialtjänstens uppskattning av antalet personer enligt projektets definition av målgruppen. 18

19 Deltagarnas utbildningsnivå skiljer sig avsevärt från den genomsnittliga utbildningsnivån i landet. Nästan alla saknade högre utbildning i form av högskola eller universitet. En del hade ingen utbildnings alls, och några saknade fullständig grundskoleutbildning. Vanligaste var att man hade gått i skola från sju till nio år (se tabell 3). Tabell 3. Deltagarnas utbildningsnivå Svarsalternativ Antal deltagare Ingen utbildning år år år 5 Akademisk utbildning 1 Annan utbildning 1 Uppgifter saknas (ej svarat på enkäten) 4 Trots många gemensamma nämnare bland gruppen är den också heterogen i sig. Det fanns framför allt stora skillnader bland de med något högre utbildning och de som inte alls har någon utbildning. De med högre utbildning hade något högre förväntningar på aktiviteterna och deltagare utan någon utbildning alls uppgav att de hade svårare för att lära sig. En deltagare som var analfabet ansåg att programmet var utformat för dem med utbildning och förklarade att det var svårt att hänga med i allt. Totalt 24 Deltagarnas ohälsa yttrade sig på olika sätt. Dels var det sällan full närvaro på samtliga aktiviteter, och dels var deltagarna relativ öppna med sina hälsobesvär. Deltagarnas frånvaro berodde oftast på sjukdom eller besök hos läkare och ibland kunde det också handla om vård av sjukt barn, eller att förskolan var stängd. Under hela projekttiden berättade deltagarna gärna om sina hälsobesvär till projektpersonalen, 6 och även vid utvärderingssamtalen. Några hade fått diagnos på sina hälsobesvär och några hade mer diffusa hälsorelaterade problem. Vissa uppvisade symtom relaterade till posttraumatiskt stress (PTSD). Bland deltagarna var det inte helt ovanligt med användning av läkemedel såsom antidepressiva- och sömntabletter. Dock var det oklart om deltagarna genomgått en medicinsk utredning som underlag till bedömning av arbetsförmågan 7. Det fanns också hälsobesvär som deltagarna var mindre öppna med och som kom fram när deltagarna hade ensam tid med svenskläraren, och särskilt vid tillfällen då det bara var kvinnliga deltagare närvarande. Dessa hälsobesvär rörde främst sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Kvinnorna tycktes ha ett mycket stort behov av att få diskutera dessa frågor och visade stort intresse och engagemang när ämnet togs upp av svenskläraren. Ämnen för deltagarnas frågor kring SRHR Underlivsinfektioner Sexuellt överförbara sjukdomar Sexmissbruk Sexuella läggningar Sterilisering Gynekologi Obstetrik Kvinnokroppsideal Förlossning Missfall Anatomi och fysiologi Hysterektomi och andra kirurgiska ingrepp i underlivet Amning Övergångsbesvär och klimakteriet PMS Hormoner Bröstundersökning och mammografi Sexuella trakasserier Våldtäkt Prostitution och trafficking Kvinnomisshandel Äktenskap Skilsmässor 6 Projektpersonal är all den personal som arbetat med och/eller undervisat målgruppen. 7 Här saknas dokumenterade uppgifter om deltagarna genomgått en medicinsk utredning som grund till bedömning av arbetsförmågan. 19

20 6. Projektets måluppfyllelse I följande avsnitt beskrivs i vilken utsträckning projektets uppsatta mål är uppnådda. Avsnittets upplägg är utformat utifrån de uppsatta målen enligt projektplanen. I sista delen av avsnittet diskuteras huruvida deltagarnas framtida utanförskap och bidragsberoende har minskats, vilket var ett övergripande mål för projektet. De redovisade siffrorna baseras främst på uppföljningsenkäten som deltagarna fått fylla i cirka tre månader efter att ha avslutat programmet. 8 Av de 24 deltagare som avslutat programmet är det 20 som har fyllt i uppföljningsenkäten. Delmål 1 Att 60 % av deltagarna ska ha gått vidare till arbete, studier, arbetsinriktad rehabilitering eller annan aktivitet I tabell 4 framgår att man nästan uppnått detta mål. Andelen som gått vidare är 14 deltagare, vilket motsvarar 58 % av det totala antalet. Av dessa 14 uppgav 12 deltagare att de studerar på SFI. En deltagare har gått vidare till praktik och endast en deltagare har gått vidare till arbete. Övriga fem uppgav att de var sjukskrivna. Tre deltagare var utan sysselsättning, men uppgav att de sökte arbete. Tabell 4. Deltagarnas sysselsättning tre månader efter projekttiden Aktivitet Antal deltagare Arbete 1 Praktik 1 SFI-studier 9 SFI-studier och praktik/annan insats via kommunen/af 3 Söker arbete 3 Sjukskrivna 5 Uppgifter saknas 2 Totalt 24 8 Tabell 4 har kompletterats med uppgifter från Arbets- och företagsenheten (AFE). 20

21 Delmål 2 Att förbättra målgruppens hälsosituation Genomförda intervjuer med projektpersonal och deltagare, samt enkätsvar nedan, visar att delmålet om förbättrad hälsosituation inte har uppfyllts för alla deltagare. Å ena sidan är det svårt att göra en djupare tolkning av huruvida projektet lyckats med detta delmål då man inte har satt upp andel deltagare som ska uppleva förbättrad hälsa. Som framgår i tabell 5 anser hälften av de svarande att deras hälsa förbättrats genom deltagandet i programmet. Lika många deltagare anser att den inte blivit bättre. Att ändå hälften av de svarande ansåg att programmet haft en positiv inverkan på självskattad hälsa bör ändå tolkas som positivt. Trots att ohälsan kvarstod bland några av deltagarna, gav nästan alla deltagare goda exempel på hur HEA-programmet givit ökade kunskaper om levnadsvanornas betydelse för hälsa. Tabell 5. Deltagarnas självskattade hälsa efter att ha avslutat programmet Svarsalternativ Antal deltagare Min hälsa har blivit mycket bättre 5 Min hälsa har blivit lite bättre 5 Det är ingen skillnad på min hälsa nu jämfört med tidigare 8 Min hälsa har blivit lite sämre 2 Min hälsa har blivit mycket sämre Uppgifter saknas (ej svarat på enkäten) 4 Totalt 24 Förutom enkätsvaren framkom det vid intervjuerna att en del deltagare hade värk och ont i kroppen. Upplevd ohälsa var något man gärna ville prata om. Något förvånande är att ingen inom projektet kunnat svara på om HEA:s deltagare genomgått en medicinsk bedömning av arbetsförmåga, mot den bakgrunden att de rekryterades till projektet delvis på grund av ohälsa. Vid intervjuer med respektive myndighet framkom att man inte alltid hade tillräckligt med kunskap om vilket formulär andra myndigheter utgår från när en individ skickas vidare till sjukvården för medicinsk bedömning av arbetsförmågan. En central uppgift för myndigheterna framöver är att se till att bedömningar av arbetsförmågan som görs inom de olika myndigheterna är enhetliga. Det finns annars en risk för att individer får insatser utifrån det ersättningssystem de tillhör, snarare utifrån de behov de har, vilket även anmärkts i Mörks forskningsrapport 9. Samordningsförbundet skulle kunna stödja processen kring uppgiften att utforma en enhetlig bedömning av arbetsförmåga. En ännu viktigare uppgift framöver är att göra en uppföljning av HEA:s deltagare för att undersöka om deltagare anser att de har rätt insats. 9 Mörk & Lindberg (2012) 21

22 Delmål 3 Att målgruppens kunskaper i det svenska språket utvecklas Delmål 3 för projektet var att förbättra målgruppens kunskaper i det svenska språket. Som framgår i tabell 6 ansåg de flesta, totalt 17 deltagare, att deras svenska blivit bättre vilket motsvarar 71 % av det totala antalet deltagare. Endast tre deltagare uppgav att det inte är någon skillnad jämfört med tidigare vad gäller kunskaperna i svenska. Andelen deltagare som ska uppnå delmålet är inte specificerad i projektplanen, men att 71 % av deltagarna skattar att deras språk förbättrats bedömer vi som anmärkningsvärt positivt. Tabell 6. Deltagarnas språkutveckling efter att ha avslutat programmet Svarsalternativ Antal deltagare Min svenska har blivit mycket bättre 6 Min svenska har blivit lite bättre 11 Det är ingen skillnad på min svenska jämfört med tidigare 3 Min svenska har blivit lite sämre Min svenska har blivit mycket sämre Uppgifter saknas (ej svarat på enkäten) 4 Totalt 24 Enkätsvaren stämmer väl överens med deltagarnas utsagor från genomförda intervjuer. I flera intervjuer uppger deltagarna att deras svenska blivit bättre, men flera påpekar också att det behövs mer tid för att träna språket så de att inte glömmer av det. Deltagarna i samtliga grupper bekräftar att man på Skapande svenska framför allt fått öva sig på att tala. Jag går i SFI. Det är bra där men inte lika bra som här. För att här man tar det lugnt. Det är en liten grupp. Läraren pratar långsamt, så att vi hinner höra vad hon säger och sen försöker vi att träna också. De ord hon säger, vi säger efter. Det har hjälpt mig jättemycket, mitt uttal. (deltagare) De flesta deltagare ville gärna fortsätta en termin till på Skapande svenska eftersom de anser att de lärt sig mycket, både vad gäller svenska språket och vad gäller samhällsinformation. Tillsammans visar intervjuer och enkätsvar att deltagarna upplever att programmet, särskilt Skapande svenska, haft en positiv inverkan på deras språkutveckling. Men för att veta hur långsiktig inverkan är bör uppföljning göras ett år efter att deltagarna avslutat programmet. Vilken betydelse har programmet för deltagarnas språk ett år senare? 22

23 Delmål 4 Att erbjuda deltagare erfarenheter som ökar chanserna till arbete Det fjärde delmålet handlar om att projektet ska erbjuda deltagare erfarenheter som ökar chanserna till arbetet. HEA-programmet är sammansatt av olika delmoment och aktiviteter som syftar till att erbjuda deltagarna erfarenheter som ökar chanserna till arbetet. Några konkreta aktiviteteter som man har erbjudit inom ramen för programmet var följande: Språkträning Studiebesök på arbetsplatser Mentorer i samverkan med Röda Korset 1 KompetenseN, skräddarsytt program för deltagare i HEA: o Hur man söker jobb i Sverige o Genomgång av Platsbanken och Arbetsförmedlingens hemsida o Skapa e-postkonton till alla deltagare o Anställningsintervju hur går det till? o Motivationshöjande samtal I enkätuppföljningen har deltagarna fått skatta i vilken grad deras chanser att få ett arbete ökat genom deltagande i programmet. Majoriteten av dem som svarat på enkäten, 13 av 20, ansåg att deras chanser att få arbete ökat (tabell 7). Att så många som 13 deltagare ansåg detta bedömer vi som positivt. Framför allt är det positivt för deltagarnas självkänsla, då det vid intervjuerna framkom att en stor andel av dem hoppades på att få ett arbete och bli självförsörjande. Sju deltagare ansåg att chanserna att få ett arbete inte hade ökats alls. Jag kan söka på internet själv, öppna mina och läsa om jag fått något mail. Det här kunde jag inte heller innan. (deltagare) Tabell 7. I vilken grad tycker du att dina chanser att få ett arbete har ökat genom att vara med i projektet HEA? Svarsalternativ Antal deltagare I hög grad 2 I ganska hög grad 11 I ganska låg grad 1 I låg grad 6 Uppgifter saknas (ej svarat på enkäten) 4 Totalt 24 Vid intervjuerna påpekade nästan alla deltagare att de måste bli bättre på svenska för att komma närmare arbetsmarknaden. Bristande kunskap i svenska upplevdes bland deltagarna vara det största hindret för att få ett arbete. Flera deltagare upplevde också att deras framtid ligger i handläggarnas händer. 23

24 Delmål 5 Att utveckla arbetsmetoder för att målgruppen ska kunna etablera sig i samhället Det femte delmålet var att utveckla arbetsmetoder för att målgruppen ska kunna etablera sig i det svenska samhället. Med arbetsmetod menas här till exempel att utveckla ett program, verktyg eller koncept som man kan använda sig av för att uppnå ett visst syfte. I detta fall handlar det om att målgruppen ska närma sig det svenska samhället och ta del av samhällets resurser på lika villkor som andra medborgare i Sverige. Det som projektet har utvecklat är ett program med helhetsperspektiv på individens livssituation, ett så kallat HEA-program. Samhällsorientering via verksamhetsbesök har varit en viktig del av programmet och varit integrerad i samtliga delmoment (figur 3). En avgörande faktor för att målgruppen ska kunna etablera sig i samhället och använda de resurser som finns, är att målgruppen har kunskap om stödåtgärdernas existens. Genomförda intervjuer med projektpersonal och deltagare visar att deltagarna tack vare programmets upplägg har tagit del av insatser som många inte haft kunskap om tidigare. En av framgångsfaktorerna var att man integrerade RebabCentrum och Familjeverksamheten i programmet. På detta sätt har målgruppen lärt känna två befintliga verksamheter i kommunen, som på sikt kan vara en stödresurs för dem. En annan framgångsfaktor var svensklärarens samordnande roll och delaktighet i programmet. Att svenskläraren kunnat vara med och guida till olika platser i samhället har underlättat för deltagarna att hitta till verksamheterna, vilket många gånger kan vara svårt om man är analfabet eller om man inte kan läsa svenska. Skapande svenska hade med fördel kunnat utökas från en termin till två terminer. Ett års kurstid skulle ge deltagarna större chanser att etablera sig i samhället, då följande effekter förväntas kunna ses: Bättre kunskaper och färdigheter i svenska Bättre kunskaper i samhällsorientering och ökad känsla av sammanhang Bättre kunskaper om hälsa (kost, motion, stress o.s.v.) Bättre hälsa genom tillämpning av kunskaperna om hälsa Bättre självkänsla och självförtroende Övergripande mål Att minska deltagarnas framtida utanförskap och bidragsberoende Det övergripande målet för projektet har varit att minska deltagarnas framtida utanförskap och bidragsberoende. Utifrån resultaten hittills har det ännu inte uppnåtts. En uppföljning tre månader senare visar att endast en (1) deltagare har fått ett arbete, att fem deltagare var sjukskrivna och tre utan sysselsättning. Däremot ser vi att många gått vidare till SFI-studier, vilket i nuläget kan tolkas som positivt. Dock är det för tidigt att säga vilken betydelse HEA-programmet egentligen har på målgruppens framtida utanförskap och bidragsberoende. För att kunna se om 24

25 programmet har någon långsiktig effekt eller effekt alls, bör alla deltagare följas upp genom djupintervjuer minst 12 till 18 månader efter att de avslutat programmet. En sådan uppföljning är ett sätt att öka trovärdigheten av de positiva resultat som programmet generat. Det skulle också ge mer kunskap om ytterligare faktorer som hindrar eller främjar deltagarnas utanförskap och bidragsberoende. Något som är positivt är att projektet lyckats fångat upp en målgrupp som anses befinna sig i en riskzon för långvarigt ekonomiskt och socialt utanförskap, det vill säga i det här fallet utrikesfödda kvinnor med flyktingbakgrund. Sysselsättningsgraden för dessa kvinnor är lägre jämfört med inflyttade män. Dessutom visar en tidigare utredning (AKKA-utredningen 10 ) att utrikesfödda kvinnor får sämre stöd i etableringsprocessen. Det finns även kvinnor som saknar kontakt med kommunen och Arbetsförmedlingen, vilken i synnerhet gäller kvinnor som fått upphållstillstånd på grund av anknytning. Att HEA:s grupper till stor del bestod av kvinnor med i genomsnitt fyra till fem barn per deltagare var inte förvånande, utan bekräftar snarare AKKA-utredningens resultat om att utrikesfödda kvinnor missgynnas av dagens system. Med detta som bakgrund rekommenderar vi samordningsförbundet att fortsätta initiera och stödja långsiktiga utvecklingsprojekt och insatser som främjar utrikesfödda kvinnors etablering. Framtida insatser bör även inkludera handläggare och annan personal som kommer i kontakt med målgruppen. 10 SOU 2012:69. 25

26 Framgångsfaktorer i HEA-programmet Nedan summeras huvudsakliga framgångsfaktorer i HEA-programmet. Skapande svenska Av samtliga delmoment i HEA-programmet framhöll nästan alla deltagare att de var nöjdast med Skapande svenska och nästan alla ville fortsätta en termin till. Skapande svenska upplevdes som meningsfull och kompetenshöjande. Förtroendeskapande arbete Förtroendeskapande arbete gentemot deltagarna har varit centralt i hela HEA-programmet. I Skapande svenska, som har varit navet för hela Framgångsfaktorer för Skapande svenska: Deltagarorienterad undervisning Liten gruppstorlek på deltagare Fokus på tal istället för skriv- och läsövningar Aktiviteter med praktiska inslag och skapandeövningar Deltagarna pratar och svenskläraren lyssnar programmet, har svenskläraren arbetat aktivt med att lära känna deltagarna och skapa förtroende och en bra gruppdynamik. Deltagarnas delaktighet viktiga grundstenar i Skapande svenska Viktiga grundstenar för inlärning var att planeringen av lektionerna utgick från ämnen och teman som upplevdes relevanta för deltagarna, samt att alla fick en möjlighet att bli sedda och hörda och tillföra något i sammanhanget. Samordnande roll Att svenskläraren också haft en samordnande roll för deltagarnas livssituation. På så sätt har man snabbt kunnat lägga märke till ohälsa eller andra problem som påverkat deltagarnas livssituation i sådan utsträckning att det hindrat deltagande i programmet. Samverkan Att HEA-programmet inkluderat aktörer som Rehabcentrum och Familjeverksamheten. Förutom att det har givit deltagarna ökad kunskap om deras existens, har man under projekttiden också kunnat svara på frågor som är centrala bland deltagare. Samverkan mellan RebabCentrum och hälsokommunikatörerna har av projektpersonalen upplevts som positivt, och funnits vara ett bra arbetssätt för ge hälsoinformation till målgruppen. 26

27 Hinder för språkinlärning och etablering Under projektettiden kunde vi identifiera följande hinder för språkinlärning och etablering i det svenska samhället: Låg utbildning, analfabeter Att inte kunna läsa och skriva försvårar etableringsprocessen. Det är viktigt att deltagare som är analfabeter får rätt utbildningsinsats. Vi vill härmed uppmärksamma att det finns deltagare i HEA som inte kan skriva eller läsa trots många år i Sverige. Dessutom var det några deltagare som inte kunde delta i programmet på grund av att de var analfabeter. Ohälsa Ett stort hinder för etablering i samhället är att deltagarna går länge med sina hälsobesvär innan de får rätt hjälp. Det finns också obearbetade trauman och diffusa hälsoproblem hos vissa deltagare. En del har efter ett tag känt sig bekväma att sätta ord på sina upplevelser som visar sig vara ett posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). En del går med konstant hög stressnivå och har svårt att definiera tydliga orsaker. Sömnsvårigheter var också vanligt, en del får endast två till tre timmars sömn per natt och har svårt att hålla sig alerta på dagtid. Bostadssituation Bostadslöshet, speciellt för barnfamiljer, och dessutom en förskoleplats långt från den tillfälliga bostaden ger upphov till en stor stressfaktor. Begränsat tid för handläggare För lite handläggartid försvårar individuellt stöd till målgruppen. Språksvaga individer behöver mer tid med handläggare, dels för att de behöver mer information och guidning, och dels för att samtal med tolk kräver mer tid. Dessutom har det framkommit att deltagarna inte kunnat komma i kontakt med deras handläggare vid behov, vilket skapat oro hos deltagarna under tiden som de deltog i programmet. 27