Halvtidsutvärdering av projekt HEA, Hälsa Etablering Arbete

Transkript

1 Halvtidsutvärdering av projekt HEA, Hälsa Etablering Arbete Februari 2013 Eva Åkerman Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Socialmedicin Uppsala Universitet Samordningsförbundet Välfärd i Nacka:

2 Halvtidsutvärdering av projekt Hälsa Etablering Arbete för perioden januari 2012 januari

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Om halvtidsutvärderingen Utvärderingens genomförande och metod Logiken bakom projektets aktiviteter Om projektet Bakgrund till projektets uppkomst Projektets målgrupp Projektets syfte, mål och delmål Projektorganisationen Projektverksamheten Projektets process, arbete och insatser Aktiviteter till deltagarna Arbetsprocessen med deltagarna hittills Planeringen framöver Deltagare i projektet Antal deltagare i projektet hittills Kort beskrivning av deltagarnas bakgrund Projektpersonalens beskrivning av deltagarna Deltagarnas erfarenheter och synpunkter Deltagarna om hälsoinformation Deltagarna om Skapande svenska Deltagarna om föräldraträffar, Familjeverkstad Deltagarna om projektet generellt Barn, genus och empowerment -perspektiv Arbete med barnperspektiv Arbete med genusperspektiv Arbete med empowerment -perspektiv Utvärderarens sammanfattande bedömning Framgångsfaktorer Rekommendationer och utvecklingsmöjligheter för projektet

4 Sammanfattning Bakgrund Uppsala universitet har på uppdrag av Samordningsförbundet Välfärd Nacka att under perioden januari 2012 till december 2013 utvärdera projektet Hälsa Etablering Arbete (HEA). Projektets målgrupp är personer som haft uppehållstillstånd i Sverige längre än tre år, men som inte har etablerat sig och fått arbete. Av olika anledningar faller individer genom systemet och får inte det stöd de behöver för att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Det finns till exempel nyanlända som aldrig kommer in i etableringsstödet eller i undervisningen Svenska För Invandrare (SFI), men också individer som av olika skäl hoppar av SFI-undervisningen. Det finns även personer som varit relativt länge i Sverige men av olika anledningar inte lärt sig tillräckligt svenska för att få arbete. I alla de beskrivna fallen finns det ofta problematik med ohälsa kombinerat med begränsade kunskaper i svenska. Samordningsförbundet Välfärd Nacka anser att gruppen behöver extra insatser för att kunna komma i arbete. Mot denna bakgrund startades projektet HEA. Projektet pågår mellan januari 2012 och december Ett av projektets mål är att utveckla arbetsmetoder för att dessa personer ska närma sig arbetsmarknaden. Med arbetsmetod menas här till exempel ett program eller en kurs, men det kan också vara andra insatser som syftar till att individen närmar sig arbetsmarknaden. Föreliggande rapport Föreliggande rapport är en halvtidsutvärdering av HEA för projektperioden januari 2012 till januari På önskemål från projektet har fokus för halvtidsutvärderingen varit att lyfta fram deltagarnas erfarenheter och synpunkter i rapporten. Eftersom projektet fortfarande fortgår, är det ännu för tidigt att följa upp eventuella effekter av projektets program. Förutom en genomgång och analys av projektets genomförande fram till januari 2013, innehåller rapporten även förslag på rekommendationer och utvecklingsmöjligheter inför projektets avslutande period. Resultat från halvtidsutvärderingen Målgruppen i HEA, det vill säga deltagare som har rekryterats till projektet stämmer väl överens med projektplanens definition av målgruppen. Samtliga personer som deltar i projektet, saknar förankring i svensk arbetsmarknad, trots att de flesta av dem varit i Sverige i över tio års tid. Analys av vårt insamlade material (deltagarenkät, intervjuer med deltagare, intervjuer med projektpersonal) visar på att målgruppen har begränsade kunskaper i svenska, även bristande kunskap i hälsa, samtidigt som de flesta också har någon form av ohälsa. 4

5 Det program som HEA har utvecklat för deltagarna består av fyra delmoment, vilka är språkträning, hälsokunskap, familjekunskap och arbetsmarknadsorientering. I halvtidsutvärderingen har deltagarna fått utvärdera de tre först nämnda delmomenten. Det sist nämnda delmoment gick inte att utvärdera, då det inte hade startats när intervjuer gjordes med deltagarna. I det hela sammantaget är vår bedömning att projektet har en positiv inverkan på deltagarnas välbefinnande och att det har bidragit till ökad kunskap om hälsa bland deltagarna. Dock, befarar vi att den positiva inverkan på deltagarnas välbefinnande är begränsad till deltagandet i projektet. Bland deltagarna finns en rädsla och oro över att lämna projektet, för att gå vidare till praktik eller annan insats som de inte tror leder till arbete eller bättre kunskap i svenska språket. Att fortsätta hålla kontakt med deltagarna ser vi som viktigt för att de inte ska hamna mellan stolarna igen. Därför är vår rekommendation att projektet gör en systematisk uppföljning av deltagarna trots att de har gått vidare till praktik eller annan insats. Andra utvecklingsmöjligheter som vi rekommenderar inför det fortsatta arbetet med projektet är att: Tydliggöra projektets syfte för deltagarna, och att följa upp det för att säkerställa att deltagarna har förstått vad syftet är med deltagandet i projektet. Stärka egenmakt bland deltagarna. Men för ett hållbart och långsiktigt arbete så behövs egenmakt-perspektivet förankras hos berörda myndigheter som kommer i kontakt med deltagarna. Utifrån deltagarnas berättelser är det tydligt att de står i en beroendeställning till sin handläggare, vilket begränsar deltagarnas handlingsutrymme trots försök från projektets sida att öka egen makt bland deltagarna. Lyfta fram problematiken med SFI som deltagarna har beskrivet till ansvarig inom kommunen. Ansvarig inom Nacka kommun bör se över kvalitén på de olika SFI-anordnare som finns inom Nacka kommun. Stärka myndighetssamverkan genom en kraftsamling där man tillsammans identifierar brister och utvecklingsmöjligheter för framtida arbete med integration- och etableringsprocess. Överlag är många integrations- och arbetsmarknadsprojekt inriktade på insatser till enbart individen. För ett optimalt integrationsarbete bedömer vi som avgörande att även insatser riktas till berörda myndigheter. 5

6 1. Inledning Projektet Hälsa Etablering Arbete (HEA) pågår mellan januari 2012 och december HEA vänder sig till personer som haft uppehållstillstånd i Sverige längre än tre år, men som inte har etablerat sig och fått arbete. Projektet ska utveckla arbetsmetoder för att dessa personer ska etablera sig i det svenska samhället. Med arbetsmetod menas här till exempel ett program eller en kurs, men det kan också vara andra insatser som syftar till att individen närmar sig arbetsmarknaden. Projektets huvudägare är Nacka kommun, men drivs och genomförs av Samordningsförbundet välfärd i Nacka som består av Nacka kommun, Arbetsförmedling, Försäkringskassan och Stockholms läns landsting. Uppsala universitet ingår i projektet som partners och bidrar med metod- och vetenskapligt stöd samt ansvarar för utvärderingen av projektet. Denna rapport är en beskrivning av projektets erfarenheter under perioden januari 2012 till januari 2013, vad som har gjorts och vad som är kvar att göra. Rapporten innehåller även förslag på rekommendationer och utvecklingsmöjligheter för att styra projektet i rätt riktning. På önskemål från projektet har vi lyft fram deltagarnas erfarenheter och synpunkter i rapporten. Rapporten vänder sig till personer som arbetar i projektet och de som är intresserade av projektet och dess utveckling. Rapporten är disponerad i sju avsnitt: I avsnitt 1 följer en beskrivning av utvärderingen med avseende på utvärderingsansats, syfte, datainsamling och analys. I avsnitt 2 beskrivs bakgrunden till projektets uppkomst, projektets målgrupp och syfte och projektets organisation. I avsnitt 3 ges en beskrivning av projektverksamheten, dess aktiviteter och planeringen framöver. I avsnitt 4 beskrivs målgruppen och deras bakgrund. I avsnitt 5 redovisas deltagarnas synpunkter och erfarenheter av projektet och dess aktivititeter. I avsnitt 6 redovisas huruvida projektet arbetat utifrån perspektiven genus, barn, och empowerment. I avsnitt 7 redovisas slutligen rekommendationer för fortsatt arbete med projektverksamheten. 6

7 1.1 Om halvtidsutvärderingen Utvärderingen i sin helhet av projektet omfattar en processutvärdering och måluppfyllelse- och effektutvärdering. Föreliggande rapport är en halvtidsutvärdering av projektet under perioden januari januari Halvtidsutvärderingen omfattar främst en process- och måluppfyllelseutvärdering. Syftet med halvtidsutvärderingen har varit att ge beskrivning av projektverksamheten och dess process, vad som har gjorts hittills, planeringen framöver och rekommendationer inför fortsatt arbete med projektet. På önskemål av projektet har deltagarnas erfarenheter och synpunkter lyfts fram i rapporten. I skrivandets stund har de aktiviteter som genomförs för deltagarna i projektet inte avslutats. Detta innebär att vi inte kommer att kunna uttala oss om utfallet av projektets insatser för deltagarna, det vill säg göra en bedömning av de effektmål som finns formulerade i projektplanen. Utvärdering av effekterna görs när deltagarna avslutat sina aktiviteter i projektet. Halvtidsutvärderingen kommer att tillsammans med andra projektdokumentationer ingå som underlag till den slutrapporten. Utvärderingsarbetet utgår från en utvärderingsplan som tagits fram i samråd med projektets projektledare. Det finns ett flertal modeller som kan användas för att bedöma och analysera ett projekt. Den modell som har använts i denna utvärdering bygger på samordningsförbundets utvärderingsmodell som innebär att projektet följs upp mot tre perspektiv: deltagare, organisation/personal och samhälle. På Socialmedicin, Uppsala Universitet har Eva Åkerman, utvärderingens projektkoordinator ansvarat för det huvudsakliga utvärderingsarbetet och författat denna halvtidsrapport. Vetenskapligt sakkunnig och rådgivare är Ragnar Westerling, professor i socialmedicin, som granskat halvtidsrapporten och bidragit med synpunkter. Även Ulrika Paulsson och Achraf Daryani har granskat rapporten och bidragit med synpunkter. 1.2 Utvärderingens genomförande och metod Såväl kvalitativa som kvantitativa metoder har använts för att samla in material till utvärderingen. I tabell 1 framgår de olika datainsamlingsmetoderna som denna rapport bygger på. Tabell 1. Översikt datainsamlingsmetod Datainsamlingsmetod Deltagarenkät förmätning Dokumentstudier Självvärderingar Deltagande observationer Individuella intervjuer Gruppintervjuer Beskrivningar Deltagarna har fått fylla i en hälsoenkät som baslinjemätning. Enkäten består av 46 frågor och innehåller frågor om bl.a. självskattad hälsa, motions- och matvanor. Totalt åtta deltagare har besvarat enkäten. Granskning har gjorts av projektplanen, mötesanteckningar, infoblad och andra projektdokument. Webbaserad enkät till styrgrupp, ledningsgrupp, projektledare och projektmedarbetare. Vidare, har webenkäten skickats till projektledaren och projektmedarbetarna ca var tredje månad. Observationer genom deltagande i några av de aktiviteter som erbjudits för deltagarna för att få en bild av aktiviteterna. Individuella intervjuer har genomförts med projektledare, projektmedarbetare, och med kursledare som hållit i aktiviteterna samt med deltagarna. Totalt åtta individuella intervjuer. Gruppintervjuer har genomförts med deltagarna och kursledarna. Totalt fem gruppintervjuer. 7

8 1.3 Logiken bakom projektets aktiviteter Vid utvärderingen av HEA har vi använt oss av den logiska modellen för att se kopplingen mellan projektets resurser, aktiviteter, resultat och dess effekter. En logisk modell är en teori av förändring modell som ofta synliggör information om antagande, resurser, indikatorer, resultat och förväntande effekter. Eftersom utvärderingsuppdraget utgår från tankar om lärande utvärdering, så har vi haft ett antal möten under startfasen med projektgruppen för diskussion om projektet utifrån den logiska modellen, se figur 1. Bakgrund Av olika anledningar faller individer genom systemet och får inte tillräckligt med stöd inom de ordinarie insatserna som finns för att komma i på arbetsmarknaden. Kombinationen dåliga kunskaper i svenska språket och ohälsa gör att personer riskerar långvarig arbetslöshet. Projektets prioriteringar Arbetslösa personer med begränsade kunskaper i svenska språket och/eller Arbetslösa personer som upplever någon form ohälsa. Projektet tar avstamp från tre perspektiv: * Genusperspektiv * Barnperspektiv * Empowermentperspektiv Figur 1. Beskrivning av projektet i en logisk modell Investering/ resurser Tid Pengar Personal: Projektmedarbetare Projektledare Ledningsgrupp Styrelse Styrgrupp Referensgrupp Samordningsförbund Välfärd Nacka Ideella sektorn: Studiefrämjandet Röda korset Lokaler Aktiviteter Resultat Effekter Rekrytering: Projektmedarbetare Personer till referensgrupp Deltagare/målgrupp Förstudie målgrupp Kartlägga andra projekt och metoder Förankring Möten/samverkan Spridning av projektet Hälsofrämjande program/kurs för målgruppen Inskrivningssamtal och uppföljningssamtal Mentorer till målgruppen Utveckling arbetsmetoder Antagande Projektet vill underlätta för målgruppen att etablera sig i samhället genom att utgå från ett individ- och helhetsperspektiv vid planering och genomförande av aktiviteter riktade till målgruppen. Deltagare: Att ska ha deltagit i projektet Ny metod eller nytt arbetssätt Ökad kunskap i hälsa bland målgruppen Ökad kunskap om föräldraskap Ökad kunskap i svenska språket Utfall 1: Ökad fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor Stärkt föräldraskap Ökad kontakt med arbetsmarknad Studier Arbetsinriktad rehab Praktik Utfall 2: Anställning eller eget företag Bättre upplevd hälsa Externa faktorer som påverkar projektet Exempel på externa faktorer kan vara konjunkturen på arbetsmarknaden, något som projektet inte kan påverka. Utvärdering 8

9 2. Om projektet 2.1 Bakgrund till projektets uppkomst Samordningsförbundet Välfärd i Nacka har uppmärksammat denna relativt heterogena grupp som inte får tillräckligt mycket stöd inom de ordinarie insatserna som finns för personer som står utanför arbetsmarknaden. Av olika anledningar faller individer genom systemet och får inte det stöd de behöver för att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Det finns till exempel nyanlända som aldrig kommer in i etableringsstödet eller i undervisningen Svenska För Invandrare (SFI), men också individer som av olika skäl (graviditet, sjukskrivning eller andra skäl) hoppar av SFI-undervisningen. Det finns även en grupp som efter insatser både från Arbetsförmedlingen och från SFIundervisningen inte lär sig tillräckligt bra svenska, till exempel analfabeter och personer med låg utbildning och studieovana. Det finns även personer som varit relativt länge i Sverige men av olika anledningar inte lärt sig tillräckligt svenska för att få arbete. I alla de beskrivna grupperna finns det ofta problematik med ohälsa kombinerat med begränsade kunskaper i svenska. Det är möjligt att ohälsan har lett till att individen inte lärt sig svenska men det kan även förhålla sig tvärtom. Kombinationen bristfälliga kunskaper i svenska språket och ohälsa gör att dessa personers chanser att få arbete minskar avsevärt och att de riskerar långvarig arbetslöshet. Samordningsförbundet anser att gruppen behöver extra insatser för att kunna komma i arbete. Mot denna bakgrund startades projekt HEA. Projektet startades januari 2012 och avslutas december Projektets målgrupp HEA vänder sig till personer som bor i Nacka och som haft uppehållstillstånd längre än 3 år, det vill säga personer som inte befinner sig inom ramen för etableringsuppdrag, och som uppfyller något av följande kriterier: studerat SFI på adekvat nivå i minst ett år, utan att språknivån höjts och där det bedöms bli hindret för deras etablering i det svenska samhället är helt arbetslös utan att befinna sig i pågående insats, deltids- eller timanställning. har en egenupplevd fysisk ohälsa utan att uppnå krav för rehab-insatser i ordinarie instanser. 9

10 2.3 Projektets syfte, mål och delmål Syfte Enligt projektplanens beskrivning av det övergripande syftet: Att minska framtida utanförskap och bidragsberoende. Mål och delmål De effektmål som finns formulerade i projektplanen är: Att 60 % av deltagarna ska ha gått vidare till arbete, studier, arbetsinriktad rehabilitering eller annan aktivitet. Att förbättra målgruppens hälsosituation. Att målgruppens kunskaper i det svenska språket utvecklas. Att erbjuda deltagare erfarenheter som ökar chanserna till arbetet. Att utveckla arbetsmetoder för att målgruppen ska etablera sig i det svenska samhället. Förväntat resultat av projektet är att målgruppen ska etablerat sig i det svenska samhället. 2.4 Projektorganisationen Projektets drivs och genomförs av Samordningsförbundet välfärd i Nacka som består av Nacka kommun, Arbetsförmedling, Försäkringskassan och Stockholms läns landsting. Projektets huvudägare är Nacka kommun. Projektorganisationen består av en projektgrupp, styrelse och ledningsgrupp, styrgrupp och en referensgrupp. Projektgrupp Konkret utförare av projektet är projektgruppen som består av en projektledare och två projektmedarbetare. Bemanningen i projektgruppen och graden av tjänstgöringen kom att variera under projektets första år. Projektgruppen bestod från början av en projektledare (25 %) och två projektmedarbetare med en representant från Arbetscentrum, Nacka kommun (60 %) och en från Arbetsförmedlingen (40 %). Det visade sig i ett ganska tidigt skede av projektet att projektgruppen var underbemannat, vilket resulterade i att man utökade den 40 % tjänsten till en heltidstjänst på 100 % som skulle börja gälla från november år Avvikelse från tidigare projektplanering Projektgruppen bestående av tre personer delade från början på 1.25 heltidstjänst, men utökades senare under hösten till 1,85 heltidstjänst. En annan förändring i projektgruppen var bemanningen. Projektmedarbetaren från Arbetscentrum sade upp sig och ersattes av en projektmedarbetare från Arbets- och Företagsenheten, Nacka kommun, vilken tillträdde tjänsten oktober Ytterligare en förändring kom att ske då projektledaren lämnade sitt uppdrag för en tjänst inom Arbets- och Företagsenheten. En ny projektledare tillsattes januari år

11 Projektledarens roll och arbetsuppgifter, som även koordinerat tre andra projekt inom Samordningsförbundet, har varit varierande. Allt från rekrytering av projektmedarbetare till arbetsledning av projektgruppen, samordning av referensgruppen, rapportering till ledningsgruppen och styrelsen, samt kontakter med externa aktörer. Projektmedarbetarnas arbetsuppgifter har hittills varit mera operativt och de har framför allt haft kontakt med målgruppen. Projektmedarbetarnas uppgifter har varit att rekrytera deltagare till projektet, genomförande av inskrivningssamtal och uppföljningssamtal, men även planering av programaktiviteter till deltagarna. Projektgruppen har under år 2012 haft i genomsnitt två möten per månad. Styrelse och ledningsgrupp Styrelsens funktion är Samordningsförbundets, det vill säga också projektets, högsta beslutande. I styrelsen ingår två politiker (en politiker från Stockholms läns landsting och en politiker från Nacka kommun) och två tjänstemän med chefsbefattning från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Styrelsen har haft fem till sex möten under år Samordningsförbundets ledningsgrupp har fungerat som styrgrupp till projektet. Från projektgruppen är det projektledaren som har haft möten och kontakt med ledningsgruppen. Mötena har fungerat mer som ett forum för avstämning och rapportering av olika projekt som pågår inom förbundet. Under år 2012 har ledningsgruppen haft sju möten. Ledningsgruppen består av representanter från Nacka kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Stockholms läns landsting. Ny styrgrupp tillsätts år 2013 Något som är nytt, är att det från och med januari 2013 tillkom en styrgrupp vars främsta funktion är att se över hur projektet kan implementeras i de samverkande organisationerna. Styrgruppen består av representanter från Försäkringskassan, Landstinget, Arbetsförmedlingen och Arbets- och Företagsenheten, Nacka kommun. Ny styrgrupp 2013 En ny styrgrupp tillsattes januari 2013 för att fokusera på implementeringsarbetet av projektet. Styrgruppens funktion är även att vara en länk mellan projektgruppen och ledningsgruppen. Att det tillsattes en styrgrupp mitt under projektperioden var ett led av att man inom projektgruppen inte tyckte att ledningsgruppens funktion var tillräcklig. Ledningsgruppen som då har ledningsansvar för alla projekt inom Samordningsförbundet Välfärd i Nacka har inte haft den tiden att sätta sig in i respektive projekt. Styrgruppens främsta uppdrag är att arbeta för en bättre förankring av projektet hos berörda myndigheter. Men framförallt påbörja en diskussion och en planering för hur projektet kan implementeras hos berörda myndigheter. 11

12 Referensgrupp Referensgruppen består av personer med specifika erfarenheter av och kunskaper om den målgrupp som projektet arbetar med. I gruppen ingår bland annat en arbetskonsulent från Arbetscentrum i Nacka, en läkare från Försäkringskassan, en representant från projekt Hab-intro och projekt Mira, Huddinge kommun samt representanter från Studiefrämjandet, Värmdö kommun och Nacka kommun. Referensgruppens funktion är främst som rådgivande för projektgruppen. Tanken var att ha fyra möten under år 2012, men i realiteten blev det två möten. En träff ägde rum i januari 2012 och en i maj På hösten planerades en träff i september, men den ställdes in då projektgruppen deltog i en konferens om ett projekt som hade liknade syfte som projekt HEA. På referensgruppsmötena har det varit fokus på hur projektgruppen ska arbeta för att på bästa sätt nå de uppsatta projektmålen. Bland annat diskuterades huruvida målgruppen skulle rekryteras, olika metoder för att identifiera målgruppens behov och förslag på olika aktiviteter för målgruppen. 12

13 3. Projektverksamheten 3.1 Projektets process, arbete och insatser I detta avsnitt redogörs en beskrivning av de aktiviteter och insatser som har utförts under perioden januari 2012 till januari Avsnittet börjar med en beskrivning av uppstarten av projektet och projektgruppens insatser och arbeten. Därefter ges en beskrivning av programmet som utvecklats för deltagarna och processen kring arbetet med deltagarna. Avsnittet avslutas med en beskrivning av de aktiviteter som deltagarna deltagit i fram till januari Rekrytering till projektgruppen Inledningsvis bestod projektets aktiviteter av rekrytering till projektgruppen och referensgruppen. Projektstarten blev en aning försenad då rekryteringsprocessen drog ut på tiden och när den väl blev färdig, kunde projektmedarbetarna inte tillträda tjänsten vid planerad tidpunkt. När projektmedarbetarna väl var på plats påbörjades arbetet med en kartläggning av målgruppen, då man ansåg att det fanns för lite kunskap om målgruppen och deras behov. Förstudien visade att det fanns ca 300 deltagare inom Nacka kommun som var aktuella för HEA, det vill säga deltagare som uppfyller projektplanens kriterier för målgruppen. I figur 2 framgår en översikt av projektets huvudsakliga aktiviteter under första halvåret. Och i figur 3 (sidan 14) ges en översikt av huvudsakliga aktiviteter under projektets andra halvår. Gemensam synsätt Parallellt med kartläggningsarbetet arbetade projektetgruppen med att hitta gemensamma synsätt för hur man skulle arbeta med projektet. Att hitta ett gemensamt synsätt för hur man skulle arbeta med projektet tog längre tid än planerat. En av orsakerna uppgavs vara att man inom projektgruppen hade olika yrkesroller och utbildningsbakgrunder. Följden av olikheterna ledde till långa diskussioner och många möten, vilket ibland har upplevts som tidskrävande och frustrerande bland alla i projektgruppen. Figur 2. Översikt huvudsakliga aktiviteter jan - juli 2012 Jan Feb Mars april Maj-juni Juli Rekrytering av projektmedarbetare till projektgruppen och personer till referensgruppen Kartläggning av målgruppen, tolkning av projektplanen, hitta gemensamma värderingar, informationsspridning om projektet, rekrytering av deltagare Programstart för deltagare grupp 1: lära känna varandra, samhällsorientering Planering av program inför hösten Sommaruppehåll för deltagarna 13

14 Rekrytering av deltagare Projektgruppen har upplevt vissa svårigheter när det gäller rekrytering av deltagare till projektet. Det har till exempel varit svårt att rekrytera deltagare via Socialtjänsten, då deras arbetsrutiner säger att de ska hänvisa arbetslösa personer först och främst till Arbets- och Företagsenheten. Enheten ska sedan i sin tur bedöma om den arbetslösa är lämplig att delta i projektet. Det var också svårt att rekrytera deltagare från Arbetsförmedlingen eftersom projektet inte var tillräckligt förankrat där. Man har också försökt att rekrytera via kultur- och invandraföreningar men det visade sig inte vara rätt arena att nå målgruppen. De personer som visade intresse från dessa föreningar kunde ganska bra svenska. Dessutom var de inte intresserade av att delta i något program, utan enbart intresserade av att få ett arbete. Program/aktiviteter för deltagare Trots att tiden har varit knapp har projektgruppen hunnit utvecklat ett program med inslag av hälsofrågor, språkträning och arbetsmarknadsorientering som genomfördes inom den planerade tidsramen. Programmet startade ingång i maj 2012 och avslutades i februari Se tabell 2 (sidan 15) för en översikt av programmet. Resurser och bemanning En genomgående svårighet har varit att alla i projektgruppen arbetat deltid. Samtliga i projektgruppen beskriver att det varit stressigt att hinna med allt som ska göras. En av projektgruppen beskriver enligt citatet: Det fanns aldrig den långa tiden att sätta sig ner för att diskutera färdigt, utan det blev hela tiden press att leverera i projektet En annan svårighet var att en av projektmedarbetarna sade upp sig under till hösten 2012, vilket var mitt under startfasen av höstens program. Detta medförde att vissa aktiviteter stannade upp och kom igång senare än planerat. Till exempel blev inskrivningssamtalen inställda och uppskjutna till slutet av året. Men det skapade också oro och en känsla av osäkerhet bland alla berörda parter i projektet och för deltagarna innebar att de förlorade en väletablerad kontakt. Som framgår i figur 3 har en del av höstens aktiviteter inneburit en del personalomsättningar. Figur 3. Översikt huvudsakliga aktiviteter aug 2012 jan 2013 Aug Sept Okt Nov Dec Jan Grupp 1: Hälsoinformation Grupp 1: Familjekurs Inskrivningssamtal med enskilda deltagare från grupp 1 Grupp 1: Skapande svenska Medarbetare på 60 % slutar Ny Medarbetare på 60 % börjar i okt Medarbetare på 40 % går upp till 100 % i nov tills vidare Projektledaren slutar i jan och ersätts av ny samma månad 14

15 I oktober, när projektgruppens nya medarbetare var på plats fick projektgruppen åter igen påbörja arbetet med tolkningar kring projektplanen och fördelning av arbetsroller. 3.2 Aktiviteter till deltagarna Ett av projektets mål är att utveckla arbetsmetoder för målgruppen att etablera sig i det svenska samhället. Med arbetsmetod menas här att utveckla ett arbetssätt, en insats eller en strategi som kan användas även när projekttiden är slut. Insatserna inom HEA har hittills varit en kombination av individuella insatser och gruppaktiviter, dock har fokus legat på gruppaktiviteter. Individuella insatser är de insatser som sker mellan deltagaren och projektmedarbetaren, vilket i projektet benämns som inskrivningssamtal, individuell planering och uppföljningssamtal. Gruppaktiviteter är insatser bestående av olika delkurser som är sammansatt till ett program för deltagarna. Hittills har man genomfört ett program för elva deltagare med start maj 2012 och avslut februari I tabell 2 framgår vilka delkurser det genomförda programmet bestått av och vilka som ansvarat och hållit i kurserna. Alla kurser har hållits på lätt svenska utom Familjeverkstan där man har använt sig av en tolk. Och vid de individuella samtalen har man i överlag använt sig av en tolk. Samtliga insatser som erbjuds till deltagarna präglas av en helhetsyn av deltagarnas livssituation. Projektgruppen har vid planering av programmet tagit avstamp från KASAM teorin, men också vid enskilda möten med deltagarna. För projektmedarbetarna handlar det om att se var varje deltagare befinner sig i livet, deras familjesituation, kulturtillhörighet, vad man varit med om tidigare, hälsa och annat som kan påverka deltagarens syn på framtiden. Tabell 2. Översikt program maj 2012 feb 2013 Program maj 2012 feb 2013 insatser till deltagare i grupp 1 Tema Tidsperiod Ansvarig utförare Introduktion/samhällsorientering maj-jun 2012 Projektmedarbetarna Hälsoinformation aug-okt 2012 HK från SLL Skapande svenska sep 2012-jan 2013 Studiefrämjandet Familjekurs nov-dec 2012 Nacka kommun Arbetsmarknadskurs feb 2012 Nacka kommun 15

16 Ett annat inslag som varit genomgående för hela programmet är praktiska övningar. I nästan alla kurser har man varvat undervisningen med praktiska övningar, vilket liknar den så kallade undervisningsmetoden Active Learning, översatt till svenska Aktivt lärande, vilken bygger på en metod som skapades redan på 60-talet. Forskning har visat att aktiv inlärning där teori och praktik kombineras optimerar inlärningen. 3.3 Arbetsprocessen med deltagarna hittills Processen för arbetet med deltagarna beskrivs nedan i fyra steg. I figur 4 ges en illustration över deltagarprocessen. 1. Deltagarna blir erbjudna att delta i HEA av sina respektive handläggare som finns på antingen Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten eller Arbets- och Förtagsenheten. Deltagarna får träffa projektmedarbetarna via ett så kallat första inskrivningssamtal, där de får information om projektet och när kursen börjar. Deltagandet är frivilligt, och deltagarna bestämmer själva om de vill delta eller inte. 2. Deltagarna börjar på en gruppinsats, det vill säga ett program för att stärka svenska språket, hälsan och för att få ökad kunskap om samhället och arbetsmarknaden. 3. Parallellt med att deltagarna går kursen har de individuella samtal med en av projektmedarbetarna för en individuell planering av framtiden. Dessa samtal utgår från en metod som är lösningsfokuserad, vilket innebär att man fokuserar på deltagarnas styrkor och drömmar om framtiden. Samtalen leder till en individuell plan för deltagaren. Deltagarnas ordinarie handläggare är också involverad i denna process. Under detta steg kan det också handla om att stötta deltagarna att söka en praktikplats, ett arbete eller börja studier. Det handlar även om att motivera, uppmuntra och stärka deltagarnas självkänsla. 4. När deltagarna avslutat programmet är det tänkt att deltagarna ska vidare till praktik, arbete eller studier. Även i detta steg fortsätter projektmedarbetarna att stötta deltagarna för att kunna fånga dem som slutar eller avbryter sin praktik, så att de inte faller mellan stolarna igen. 1. Deltagarna blir erbjudna en plats i HEA. Tackar ja 2. Deltar i ett program för att stärka hälsan och svenska språket, samt för att få ökad kunskap om samhället och arbetsmarknaden. 4. Följer upp och stöttar deltagarna när de gått vidare till praktik, studier, arbete eller annan insats. 3. Individuella samtal med en projektmedarbetare för framtidsplanering. Projektmedarbetaren motiverar, uppmuntrar och stöttar deltagarna. Deltagarnas process Figur 4. Illustration över deltagarnas process 16

17 3.4 Planeringen framöver Vi har hittills beskrivit hur projektverksamheten fungerat och vilka aktiviteter och insatser som genomförts och erbjudits för deltagarna. I detta avsnitt beskrivs planeringen framöver och sammansättningen av det nya programmet som startas i februari 2013 och pågår till juni I samband med att halvtidsutvärderingen är avslutad har nya deltagare rekryterats till det nya programmet. Sedan är det tänkt att ytterligare deltagare ska rekryteras till hösten, vilket blir projektets tredje och sista program. Det nya programmet är en vidare utveckling av det tidigare, dock med ett tydligare fokus på det svenska språket. I tabell 3 framgår en översikt av de olika delkurserna som ingår i programmet. Till denna gång kommer pedagogen från Skapande svenska att samarbeta med de andra kurserna. Detta för att kunna ta sig an ord och begrepp som används, och förklara det vidare för deltagarna på Skapande svenska. Tabell 3. Översikt program feb juni 2013 Program feb juni 2013 insatser till deltagare i grupp 2 Tema Tidsperiod Ansvarig utförare Skapande svenska feb juni Studiefrämjandet Hälsa feb - mars Nacka RehabCentrum, SLL Familjekurs mars - april Nacka kommun Arbetsmarknadskurs maj juni Nacka kommun I det nya programmet så är det Nacka RehabCentrum som ansvarar för temaområdet hälsa, till skillnad från tidigare då det var hälskommunikatörerna. En av anledningarna till att man valde Nacka RehabCentrum var för att projektmedarbetarna noterat att målgruppen generellt har en begränsad kroppskännedom. Dessutom saknar de kunskap om de olika stödåtgärdernas existens som finns på Nacka RehabCentrum. Via Nacka RehabCentrum är avsikten också att öka det praktiska inslaget i programmet. Dock har man från projektgruppens sida utryckt ett önskemål till Nacka Rehabcenter att de i sin tur ska bjuda in hälsokommunikatörerna. Ett nytt inslag i programmet är att erbjuda mentorer till deltagarna. Projektgruppen har därför inlett ett samarbete med Svenska Röda Korset i Stockholm, som sedan tidigare drivit över 30 olika typer av mentorskapsverksamheter för invandrare runt om i landet. Under år 2013 planerar man att förstärka samverkan med Arbetsförmedlingen ytterligare, samt se över huruvida man kan samverka med SFI skolor i Nacka. 17

18 4. Deltagare i projektet 4.1 Antal deltagare i projektet hittills Sedan projektstarten och fram till januari 2013 har det varit totalt elva deltagare i projektet. Bland dessa elva var det tre som avbröt deltagandet i projektet. Av dessa tre har en deltagare fått arbete, en har gått vidare till heltidsstudier och en deltagare har tagit uppehåll från projektet på grund av sjukdom. I skrivandets stund finns således åtta deltagare i projektet. Dessa ska inom kort vidare till praktik. Ambitionen är att 36 personer ska ha deltagit i projektet när det är avslutat. Rekrytering av deltagare sker i tre olika omgångar, vilket också innebär att det vid årets slut kommer det att finnas deltagare i tre olika i grupper. De tre olika grupperna startas i olika omgångar: Grupp 1: maj 2012-feb 2013 Grupp 2: 1 feb-juni 2013 Grupp 3: aug-dec 2013 Vi har valt att inte redovisa antal deltagare från grupp 2 i denna rapport, då antalet är oklart och rekrytering pågår för fullt. Antal deltagare enligt projektplanen Enligt projektplanen har man budgeterat för totat 40 deltagare. Ambitionen är att 36 deltagare ska ha deltagit i projektet vid årets slut, dec Resultaten hittills Elva deltagare har deltagit i projektet. Tre av dessa avbröt deltagande i projektet p.g.a. följande: en deltagare har fått arbete en deltagare gått vidare till heltidsstudie en deltagare tagit uppehåll p.g.a. sjukdom Övriga åtta ska inom kort vidare till praktik. Rekrytering av deltagare till grupp 1 har skett huvudsakligen via Arbetscentrum, Nacka kommun. Inför grupp 2 är ambitionen att rekrytera deltagare från även Arbetsförmedlingen. 4.2 Kort beskrivning av deltagarnas bakgrund Av de elva personer som har rekryterats till projektets första grupp, det vill säga grupp 1, var nio kvinnor och fem män. Åldersspridningen var från 40 år upp till 59 år, med en medelålder på 45 år. Deltagarna kommer från ett stort antal länder i olika världsdelar. Det har funnits minst fyra olika språk representerade i gruppen. De dominerade språken var främst arabiska och dari. Över hälften kom till Sverige på grund av asylskäl. I genomsnitt har deltagarna bott i Sverige sedan Hälften av deltagarna har bott i Sverige under minst 10 års tid. Majoriten av deltagarna var gifta eller sambos. Nästan alla deltagare hade hemmavarande barn, i genomsnitt 4,5 barn. Som mest handlar det om en person med sju barn. Deltagarnas utbildningsnivå skiljer sig avsevärt från den genomsnittliga utbildningsnivån i landet. Nästan alla deltagare saknar gymnasieutbildning. En del har ingen utbildning alls. En stor del av deltagarna har inte varit ute i svenskt arbetsliv. De flesta har tidigare anvisats till olika insatser, men har trots detta inte kommit vidare till egen försörjning. Det har också funnits en deltagare som inte alls var ute på någon aktivitet. 18

19 4.3 Projektpersonalens beskrivning av deltagarna Med projektpersonal menar vi olika personer/personal som arbetat nära målgruppen inom ramen för projektets aktiviteter. Det vill säga projektgruppen, hälsokommunikatörerna och pedagogen från Skapande svenska. Personalen som vi intervjuat ger en samstämmig bild av deltagarna när det gäller deras hälsa och språkkunskap. Personalens bild av deltagarnas hälsa generellt är att många har någon form av diffusa hälsoproblem och att en del uppvisar symtom som är relaterat till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Och några har till och med fått diagnos på sina hälsobesvär. Deltagarnas ohälsa yttrar sig genom att det sällan är full närvaro på aktiviteterna. Å ena sidan vill vi här lyfta fram att det också finns en deltagare som varit med på alla aktiviteter, trots att denna har varit långtidsjukskriven. Vidare, av vår intervju med personalen har vi förstått att deltagarna har varit ganska öppna om sina hälsobesvär och att de gärna berättade om besvären för personalen. Smärta och ont överallt. Sömnsvårigheter upplevde jag att många pratade om och de upplever stress. De glömmer bort saker och ting, de skojar om det ibland att de glömmer bort, de kan inte ta till sig saker. Kvinnor pratade om familjerelaterade hälsa, barnen och så där När det gäller deltagarnas språknivå i svenska, så är uppfattningen från personalen att de flesta deltagarna överlag har begränsade kunskaper i svenska. Av personalens berättelser kan vi konstatera att alla mer eller mindre arbetar med att påminna, repetera och informera om och om igen. Trots detta har det ibland visat sig att deltagarna upplevt att de inte fått information eller så har de misstolkat informationen. De hade sina frågor och de kunde ge respons, med det tog ju alltid mycket längre tid med den här gruppen.mycket repetition. Bara repetition på slutet. Ändå ville de ha mer. De flesta av deltagarna har många barn, vilket framgår av både deltagarenkäten och personalens utsagor. Majoriteten av deltagarna är troende muslimer och kommer från en kultur där kvinnor förväntas ha huvudansvaret för hushållsarbete och barnuppforstran. Detta är något som en i projektpersonalen reflekterat över och ser ett behov av att stötta dessa kvinnor specifikt så att de har en chans att komma ut till arbetslivet. om det är kvinnor som har sju barn och kommer till Arbetsförmedlingen och vill jobba, då är det inte riktigt konjunkturen som påverkar det utan det kanske är så att det är svårt att hitta jobb som passar hennes familjesituation. Eller att samhället ska ta större ansvar för att hjälpa henne med hennes barn, frigöra hennes tid så att hon ska arbeta. 19

20 5. Deltagarnas erfarenheter och synpunkter I detta avsnitt redovisas deltagarnas erfarenheter och synpunkter om projektet och dess aktiviteter. Intervjuer har genomförts med åtta deltagare vid två tillfällen, den första i början av december 2012 och den andra i slutet av januari Det har under intervjuerna också kommit fram en del synpunkter om myndigheter generellt, vilket vi har valt att redovisa i denna rapport trots att det inte direkt berör projektets insatser. Deltagarnas erfarenheter av myndigheter är viktiga att lyfta fram, då det handlar om myndigheter som finns representerade i Samordningsförbundet Välfärd Nacka. 5.1 Deltagarna om hälsoinformation Hälsoinformation med hälsokommunikatörer (HK) Denna del har varit ledd på lätt svenska av hälsokommunikatörer från Stockholms läns lansting. Ämnen som man tagit upp var främst: Sömn Stress Övervikt Fetma Fysisk aktivitet Kost Antal gånger som gruppen haft hälsoinformation var totalt elva tillfällen (en halvdag/tillfälle). Vad var bra med HK? Alla deltagare som intervjuades uppgav att de upplevt träffarna med hälsokommunikatörerna (HK) som positiva. Ingen hade något negativt att säga utan kommentarerna var bra och jätte bra, vi lärde oss mycket nytt. Deltagarna uppmanades till att specificera vad som var bra och det som nämndes var framför allt: att de fick ny kunskap, mycket om det som informerades om HK var nytt för deltagarna. att HK använde mycket bilder vid presentationerna. att HK repeterade ofta. att deltagarna kände sig fria att ställa frågor när som helst. Deltagarna tillfrågades om hur det var att få information på svenska. Alla uppgav att det var bra, eftersom de vill bli bättre på svenska. Deltagarna påpekade att HK:s bildpresentationer gjorde det lättare för dem att förstå vad som informerades, och att HK repeterade ofta underlättade också. 20

21 Rapporterad ny kunskap Samtliga deltagare berättade att nästan allt som HK informerade om var ny kunskap för dem. Alla deltagare kunde också ge exempel på något nytt som de lärt sig under träffarna med HK. De kunskaper som rapporterades som nya redovisas i tabell 4. Tabell 4. Sammanfattning rapporterad ny kunskap Tema Rapporterad ny kunskap Kost Skillnaden mellan grön och röd mjölk Vikten av att äta regelbundet Varför det är viktigt att få i sig C- och D-vitaminer Vad grön nyckelhål betyder Att det är nyttigt att äta fisk Tandvård Att det är viktigt att borsta tänderna i minst 2 minuter Att man ska köpa tandkräm som innehåller fluor Att man får ersättning från Försäkringskassan för tandvårdskostnader Motion Vikten av att motionera dagligen Sjukvård Hitta rätt i vården, om var man ska vända sig i första hand när man bli sjuk Stress Skillnaden mellan bra och dålig stress Sömn Varför det är viktigt att sova ordentligt, d.v.s. många timmar Rapporterade förändringar Deltagarna tillfrågades om hur de använt sig att dessa nya kunskaper och om det lett till någon aktiv förändring. Det vanligaste området som lett till förändringar och som berörde många deltagare handlade om kostvanor. Nästan alla deltagare uppgav att de bytt från röd mjölk till grön mjölk efter att de fått reda på varför det är bättre med grön mjölk. De berättade att de tidigare inte hade någon aning om att grön mjölk är tillsatt med D-vitamin. En deltagare nämnde att hon använder mycket mindre socker nu jämfört med tidigare. En annan deltagare äter mer regelbundet, mer sallad och vegetarisk mat. Nedan är ett urval av några citat om ändrade kostvanor. Tidigare hade vi den röda mjölken, men nu använder inte vi den längre eftersom den inte är någon bra. Till exempel så åt vi tre gånger om dagen, men när jag kom, de har rekommenderat att man måste, eller försöka äta flera gånger eller var tredje och fjärde timme. Den rekommendationen är bra och jag försöker att använda den. Några deltagare berättade att de nu promenerar oftare jämfört med tiden innan deltagandet i projektet. Det var också några som uppgav att de alltid promenerat ofta, men att det inte är förrän nu som de förstår vikten av daglig motion och dess positiva effekter på hälsan. Några nämnde att de har berättat vidare om vad de lärt sig för sin partner. Det fanns ingen aktiv missnöjd deltagare. De ombads därför att berätta om vad som kan göras bättre eller vad som var mindre bra. Nästan alla deltagare uppgav att allt var bra, alla var snälla och att de har lärt sig mycket nytt från HK. 21

22 5.2 Deltagarna om Skapande svenska Skapande svenska att lära genom alla sinnen Skapande svenska är en kurs i svenska för språksvaga invandrare och drivs inom ramen för Studiefrämjandet i Nacka. Kursen har utvecklats av två pedagoger på Studiefrämjandet, varav en av dem har haft en mer operativ roll som ansvarig pedagog, det vill säga arbetat med undervisning till deltagarna. Båda pedagogerna har fördjupat sig i Levande verkstadspedagogiken som undervisas av Högskolan i Gävle. Den ansvarige pedagogen är också en utbildad studie- och yrkesvägledare. På Skapande svenska har man kombinerat teorin och praktiska övningar genom följande aktiviteter: Bild och skapande Muntlig berättande och skrivande erfarenhetsutbyte Samhällskunskap Hälsa Utflykter och studiebesök Musik, sång och drama Antal gånger som gruppen haft Skapande svenska var totalt 25 (en halvdag/tillfälle). Vad var bra med skapande svenska? Vid genomförda intervjuer framkom det att deltagarna var särskilt nöjda med Skapande svenska. De ombads att specificera om vad som var bra eller roligt. Deltagarna gav en samstämd bild av vad som var bra med Skapande svenska. Skapande svenska var bra för att de har fått öva i att prata mycket svenska. Det var också bra att Skapande svenska har kombinerats med praktiska moment, som till exempel att de fått måla, promenera och göra studiebesök. Nedan är ett urval av några citat om varför Skapande svenska var bra: alla delar var roliga, allt som hon undervisade i var roligt. Alltså allting som hon pratade om, kroppen, en människans kropp eller hon visade eller talade om teckning. Det var både praktiskt och teoretisk. Det är väldigt viktigt att det var både praktiskt eller teoretiskt. Gunilla är bra för att hon säger till oss när vi pratar fel svenska och hon säger också hur du ska prata rätt svenska. Det som var bra i henne att när hon lär oss, när man jämför med skolan så agerar de inte. Men hon agerar och rättar till och säger, så här ska det vara. Så hon uppmuntrar oss att vi ska prata. Hon pratar ju svenska med oss, allting är på svenska och hon frågar oss och får oss att prata. Eller så pratar hon om någonting och ställer frågor till oss. Att deltagarna var så nöjda med Skapande svenska verkar också ha att göra med pedagogens personlighet, bemötande och sättet att återkoppla och ge feedback till deltagarna. Under intervjuerna påpekade deltagarna gärna att pedagogen är snäll, glad och en fin människa. Här följer ett urval av citat som beskriver pedagogens personlighet. Oavsett om vi inte förstod så ville hon alltid försäkra sig om att vi förstod. 22

23 Och hon är bra hela tiden. Hon är öppen och glad hela tiden. Hon är snäll, för hon hjälper oss att prata. Hon är fin. Hon har en väldigt fin karaktär, hon undervisade och vi kunde ställa frågor hur mycket som helst. Och en del lärare blir liksom arga, men hon bara skrattade hon är snäll. Skillnader mellan Skapande svenska och SFI? Deltagarna hade samma bild av skillnaderna mellan SFI och Skapande svenska. De uppgav bestämt att skillnaderna är att SFI har fokus på läs- och skrivövningar, medans det på Skapande Svenska handlar om att öva sig i att tala svenska och även lyssna till svenska. En annan skillnad som de uppgav är att det är stora grupper på SFI jämfört med Skapande svenska som är liten grupp. De flesta berättade att det är blandade språknivåer i en SFI-klass och att de inte tar hänsyn till hur bra eller dålig svenska man kan. Utan alla deltagare oavsett nivå i svenskan går i samma klass. Här kommer några citat från deltagarna om skillnaderna mellan Skapande svenska och SFI. På SFI sitter man tyst och läraren pratar. Här pratar eleverna. Där på SFI, en sak som är viktigt är att man blandar alla nivåer, den som inte förstår och den som förstår är tillsammans, det verkar inte spela så stor roll. Här är en liten grupp. Det första är att vi är få antal i gruppen. Där får man öva mycket på att skriva, men här lyssnar man till svenskan. Deltagarnas förslag på förbättringar av Skapande svenska Deltagarna tillfrågades om vad som var mindre bra och hur Skapande svenska kan bli ännu bättre. De förslag som nämndes var följande: Utöka till minst tre dagar i veckan. Nästan alla deltagare tyckte att Skapande svenska borde ha varit minst tre dagar i veckan. Två dagar i veckan uppgavs vara för sällan. Införa undervisning av grammatik. Flera av deltagarna önskade att det borde ha ingått grammatik i Skapande svenska. Här är några exempel på citat som avser förbättringar av Skapande svenska. Vårt projekt har pågått i sex månader, men när man sammanfattar en gång per vecka så blir det sammanlagt bara en månad. Det som kan vara besvärligt är om jag nu går tillbaka till skolan då har ju de gått vidare och jag kommer att ligga efter. Så det är bra om man tar upp även mycket grammatik. 23

24 Som jag har sagt så var det bara ord, bara ord alltså och ingen grammatik en och ett fanns. Det var nya ord helt enkelt. Det kanske skulle vara grammatik, vi hade ju ingen grammatik alls. Om vi skulle få repetera den kursen så skulle det bli jätte bra för oss. Tre dagar i en vecka skulle vara bra. När det gäller förslag om mer grammatik vill vi påpeka att det fanns en deltagare som hade en helt annan uppfattning om detta med grammatik och utryckte det så här: Jag har problem med grammatik, Gunilla har lärt oss hur man ska börja en bra mening, jobba med verben Trots att de flesta deltagare hade den uppfattning om att det inte ingick någon grammatik i Skapande svenska, så var de ändå mycket nöjda med den. Det var en deltagare som ansåg att SFI var bättre än Skapande svenska, och anledningen till detta var att det inte ingick någon grammatik i Skapande svenska. Har svenskan blivit bättre? Deltagarna fick även frågan om de själva ansåg att deras svenska språk hade förbättrats efter att ha deltagit i Skapande svenskan. Här fanns delade åsikter. Några ansåg att det hade blivit bättre, samtidigt som de också påpekade att de behövde mer tid för att träna svenska. Det fanns också några som inte tyckte att det var någon skillnad, och förklarade att det var för få tillfällen för Skapande svenska. 5.3 Deltagarna om föräldraträffar, Familjeverkstan Föräldraträffarna var ett delmoment som från början inte var schemalagd, utan man såg ett behov bland målgruppen att få diskutera det som rörde barnuppfostran och föräldraskapet. Därtill lades föräldraträffar in i programmet. Föräldraträffarna hölls av Studiefrämjandet och antal träffar var sex gånger en halvdag. Deltagarnas synpunkter på föräldraträffarna var varierande, till skillnad från Hälsoinformation och Skapande svenska där de hade en mer samstämd bild. Deras allmänna bedömning om föräldraträffarna var att den var bra. Deltagarna uppmandes till att ange om vad som var bra med föräldraträffarna. I princip hade alla deltagare olika synpunkter på vad som var bra. Nedan är ett urval av citat om vad som var bra med träffarna. Det som vi fick veta är vem vi skulle kontakta om man har problem hemma, så de kommer och hjälper oss. De gav oss telefonnummer. Vi fick information om hur det är här i Sverige. Det är jätte bra tillfälle där man kan fråga och säga vad vi borde veta och vad vi borde göra. Det var bra föräldramöte, vi fick veta mer om föräldraskap. Eftersom jag har lite större barn så visste jag en del, men det är ändå bra att bli påmind. 24