Fyra utvecklande år 1

Transkript

1 1 Fyra utvecklande år

2 Idrottslyftet år 1-4 Idrottslyftet är och har varit en satsning för idrottens barn- och ungdomsverksamhet. Huvudinriktningen för idrottslyftet är att öppna dörrarna till idrotten för fler barn och ungdomar att utveckla verksamheten så att de väljer att idrotta längre upp i åldrarna. Det övergripande syftet är inte bara att rekrytera mera medlemmar till våra föreningar utan också att se till att alla behandlas lika. Idrottslyftet föregicks av satsningen Handslaget där svensk idrott under en fyraårs period ( ) fick en miljard kronor av regeringen för satsningen på idrottens barn- och ungdomsverksamhet. 2 År 1 (2007/2008) Främsta satsningen som prioriterades år 1 låg på utbildning och utbildning för ledare. Inte bara för tränare utan även föreningsledare och domare samt förbundsutveckling. Under åren med Handslaget satsade man också mycket på utbildning. Vi kände att behovet var av stor vikt för en fortsatt satsning in i Idrottslyftet. Under Handslaget hade man olika obligatoriska utbildningar för föreningar som haft Handslagspengar, där man bland annat fokuserade på det sociala ledarskapet med inriktning på allas rätt att vara med. Tanken var att fortsätta med en liknande satsning med plattformen och även på förenings- och demokratifrågor. En vision var att få ett förbund som drar åt samma håll där man ville ha fler och bättre utbildade ledare på alla plan. Ett bättre samarbete och förståelse mellan föreningar, SDF, och förbund. En jämställdhetsplan togs fram. Vi hade sedan många år haft en välfungerande verksamhet vad gäller integration, man kunde dock se att antalet aktiva med icke svensk bakgrund inte fanns med i samma utsträckning bland ledare på SDF- och förbundsnivå. Integration kände man för att fokusera på, samt att jobba utifrån allas rätt att vara med. År 2 (2008/2009) Under år 2 jobbades det med mål- och visions arbete, som är taget från Idrottens Föreningslära. Tanken var att inte bara förbundet som helhet utan att varje kommitté eller verksamhetsdel skulle ha mål och visioner, samt en nedskriven verksamhetsplan kopplad till målen. Ingen skulle kunna köra sitt eget race utan att ha koppling till helheten. Genom Idrottslyftet försökte vi få föreningar att göra samma arbete kring sin verksamhet. Vi kallade det Kvalitetsförsäkrad förening, och det gjordes tillsammans med SISU och deras lokala konsulenter. År 3 (2009/2010) Efter år 2 så kunde vi konstatera att det framförallt var stora och projektvana föreningar som sökt och fått idrottslyftspengar. Därför togs det inför år 3 fram ett antal färdiga paket där föreningar kan fylla i en enkel blankett. Paketen handlade då om de prioriterade områdena, som till exempel utbildning genom mentorskap och föreningslära. Det var totalt fem olika paket som togs fram. De olika paketen hade olika kommittéer i förbundet som ansvarade för både framtagandet och genomförande. De olika paketen och dess ansvarskommitté: Domarutbildning Domarkommittén Diplomdomarutbildning Domarkommittén Kvalitetssäkrad tävlingsverksamhet Utbildningskommittén Mentorskap Ungdomskommittén Kvalitetssäkrad förening Kansliet i samarbete med SISU.

3 År 4 (2010/2011) På viss begäran från våra föreningar beslutades det inför år 4 att ta bort kravet som varit i samband med idrottslyftsstödet att delta i Plattformen. Ledarna ute i landet kände att de hade avverkat den sedan tidigare satsningar och innehar den kunskap som plattformen förmedlar. I stället valde man att satsa på att få klubbarna att vaccinera sig mot doping. År 4 diskuterades det vidare om hur man kan utveckla paketen som togs fram under år 3. Därmed kompletteras paketfamiljen med en gren till Mentorskap, kallad Mentorskap+ samt FaR (Fysisk aktivitet på recept). Inom paketet kvalitetssäkrad förening finns även en begäran på att ta fram ett mål- och policydokument. Detta dokument kompletteras in till förbundet i sammanband med projektets slutredovisning. Utvecklingskonferensen Precis som det var under handslagstiden har utvecklingskonferensen varit en årlig återkommande knytpunkt för Idrottslyftet. De konferenser som har varit har inte bara gett Svenska Boxningsförbundet (SBF) en möjlighet att förena och fortbilda landets föreningar. Utan har även verkat som en passage för att föra vissa klubbar närmare SISU och Riksidrottsförbundets riktlinjer och utvecklingsmöjligheter. Svenska Boxningsförbundet och ungdomskommitténs förhoppning med de årliga utvecklingskonferenserna är att de många tankar och idéer som väckts under konferenserna tas med hem till klubbarna för vidare diskussioner, visioner och såklart genomföranden. 3

4 Mål- och visionsarbete i hela Boxningsförbundet Svenska Boxningsförbundet är ett förhållandevis litet förbund, med sina 150 föreningar. De flesta föreningarna är också små, många har bara några dussin medlemmar. I ett sådant förbund är det ganska naturligt att föreningskunskap inte alltid prioriterats högst, men med hjälp av Idrottslyftet har man viljat att ändra på det. Håkan Stigzelius, förbundets generalsekreterare, berättar: Vi har väldigt medvetet satsat på utbildning inom Idrottslyftet. När man talar om utbildning inom idrottsrörelsen tänker man väl oftast på tränarutbildning. I alla fall är det oftast så inom boxningen, men nu har vi i stället försökt lyfta fram andra ledare, och då framför allt de förtroendevalda. På förbundsnivå har vi startat ett mål- och visionsarbete, som bygger på en modell tagen från Idrottens föreningslära. Tanken är att inte bara förbundet som helhet utan varje kommitté eller verksamhetsdel ska ha sina mål och en nedskriven verksamhetsplan kopplad till målen. Ingen ska kunna köra egna race utan allt ska vara kopplat till helheten. Genom Idrottslyftet försöker vi få föreningarna att göra samma arbete kring sin verksamhet. Vi har kallat det kvalitetssäkrad förening och satsningen görs självklart i samarbete med SISU Idrottsutbildarna och deras lokala konsulenter. Arbetet startade egentligen i januari i samband med den årliga träffen vi har med våra föreningar, dit de föreningar som fått stöd genom Idrottslyftet är skyldiga att skicka två representanter. Där föreläste också Mats Trondman utifrån sin forskning om unga och föreningsidrott. Boxning har traditionellt varit en idrott med många invandrare. Idrottslyftets inriktning på jämlikhet och mångfald är därför något som finns naturligt i de flesta föreningar. Men hittills har det nästan bara handlat om killar. Därför är det roligt att vi nu börjar få se tjejer som boxas i slöja. 4

5 Rinkebyboxare åker jorden runt Idrottslyftsprojekt 2009 På 90-talet var Kwamena Turkson en av Sveriges bästa boxare, med två EM-brons och ett OS-deltagande i bagaget. Nu ägnar han sig i stället åt att leda unga boxare i Rinkeby Boxing Club i deras idrottsliga resa. Våren 2009 ledde den resan med hjälp av Idrottslyftet till London. Kwamena berättar: Målet med resan var att ge ett antal ungdomar med ambitioner dels möjlighet till bra träning, men också en lärorik upplevelse som vidgar deras vyer. Jobbet började egentligen redan ett år tidigare med att ta kontakt med boxningsklubbar i London, boka hotell och sådant. Och naturligtvis att fastställa gruppen. Grunden var naturligtvis unga boxare från Rinkeby. Men vi ville också ha med ungdomar från andra föreningar, för att skapa kontakt över klubbgränserna. Till slut blev det tio boxare i åldern år från fem olika föreningar. Till det kom det sex ledare, varav två var unga, 19 respektive 18 år. Själva resan gjorde vi i maj. Vi hade bokat in ett antal träningspass, med sparring, på olika boxningsklubbar. Men också rundturer i London och besök på de viktigaste sevärdheterna. För de flesta av ungdomarna var ju detta det första besöket i världsstaden. Vi fick dessutom möjlighet att titta på en internationell boxningsturnering för ungdomar. Slutligen hade vi förberett ett antal studiearbeten där ungdomarna skulle ta på fakta om och reflektera över frågor kring till exempel boxningens ställning i England och skillnader jämfört med Sverige. Att ungdomarna sedan fick träna sin engelska i vardagssituationer var naturligtvis en extra bonus. Det var intressant att se hur gruppen växte samman under redan, alla kände ju inte varandra från början. Utanför vardagen bli alla blir beroende av varandra och strävar efter att hitta sin roll i gruppen. Vissa lyckas ganska snabbt med det, medan det tar lite längre tid för andra. Men det var inspirerande att se att alla hittade en fungerande roll. Deltagarna lärde sig också betydelsen av god disciplin för att det skulle vara möjligt att genomföra aktiviteterna. Detta att vi befann oss på främmande mark gjorde det ännu viktigare att lyssna på instruktioner och den information som gavs. 5

6 Intervju med Hans Lindhal Ordförande för Narva BK Narva boxningsklubb är en av de föreningar som har varit väldigt aktiv i att jobba med Idrottslyftssatsningar. Under de fyra åren som Idrottslyftet har pågått har Narva genomfört hela 18 projekt. Vi gjorde ett besök hos Narva och träffade klubbens ordförande Hans Lindhal och ledamot Vera Krapivner. En tjej som faktiskt är en slutprodukt av ett Idrottslyftsprojekt. Vera är som Hans förklarar ett skolexempel på vad som kan utvinnas genom ett sådant projekt. Hon kom med i klubben genom skolprojektet praktisk idrottsledarutbildning för gymnasieelever, därefter började Vera att träna själv, tog sedan sig an tränarrollen för motionsgrupper och sitter nu även som ledamot i styrelsen. - Har klubben haft något huvudmål som varit genomgående för era Idrottslyftssatsningar? Och det visar sig att det övergripande målet har varit att klubben skall växa och få fler ungdomar att upptäcka vår fina sport. I praktisk handling har det visats att den boxningsträning och tävling Narva BK bedriver i praktiken är ofarlig men mycket jobbig. Detta beror på det omsorgsfulla säkerhetsarbete som klubben bedrivit. Utifrån detta säkerhetstänk har de medvetet vänt sig till ungdomar som inte naturligt söker sig till boxningen. För att nå denna målgrupp har de under senare år fört in moment som ledarutbildning för boxningstränare vilken i sig tangerar mot yrkeslivet. De har varit noga med att försöka uppnå jämna grupper med lika många killar som tjejer, lika många med invandrarbakgrund som helsvensk bakgrund osv. Eftersom det av kända skäl är mycket svårt att nå Norrmalms och Östermalmsungdomar har ett viktigt delmål varit att få med just dessa i klubbens verksamhet. Hur kommer det sig att Narva valt att genomföra just de satsningar som de gjort? Hans förklarar: Det finns en grundläggande övertygelse i klubben om att det varken är hudfärg, kön, kunskap i svenska språket, fotstorlek, föräldrarnas bankkonto eller politisk uppfattning som avgör om en elev har talang för den olympiska boxningssporten. Av samma skäl menar vi i Narva BK att det inte heller senare i livet skall ha någon som helst betydelse om ditt efternamn är lätt stavat eller svår stavat. Eftersom både Hand- 6

7 slaget och Idrottslyftet vänt sig till ungdomar under 20 år - i Narvas fall åldersgruppen år - så har de velat skapa så positiva attityder mellan ungdomarna att de som längre fram i livet kommer att anställa folk inte börjar med att gallrar ut de med svår stavade namn och givetvis att de som söker jobb inte skall känna sig diskriminerade beroende på att namnet klingar osvenskt. Har era satsningar som ni gjort bidragit till att klubben har fått fler nya medlemmar? Och hur är fördelningen mellan flickor/ pojkar? Det har visat sig vara så. När det undersökts i Narvas medlems-matrikel (eller på deras träningar) har man hittat medlemmar som börjat träna i klubben direkt efter de varit där på skolboxträning. Av de nya medlemmarna under en termin uppskattas det att handla om några tiotal. Eftersom Narva BK har hållit på länge (start 2000) med olika former av dessa satsningar är det flera motionärer i årsåldern som hänvisar till att de under sin skoltid besökt klubben och ansett Narvas träningsutbud varit så intressant och roligt att man velat återkomma men av olika skäl skjutit upp sin träningsstart. Fördelningen i hela klubben har under lång tid varit ca 35% kvinnor. Har satsningar riktat in sig mot någon särskild målgrupp och i sånt fall vilken/vilka? Fram till 2006 var de flesta av klubbens satsningar inriktade på bussning, dvs. ungdomar från invandrartäta områden med boxningsklubb (exempelvis Tensta) bussades ena veckan till Narva, nästa vecka besökte Narvas ungdomar Tensta. Flera sådana projekt bedrevs av Narva BK. Tyvärr hade Stockholms Idrottsförbund satt upp en max 12:års gräns för Handslaget varför RF direkt stödde dessa satsningar fram t.o.m 2006 men avslog en fortsättning Klubbens tjejsatsning ( ) utmynnade i fem MajBoxCup-år. (MajBoxCup var en internationell damturnering som var en slutprodukt utav en Idrottslyftssatsning). Vid flera tillfällen var det fler tjejer än killar i matchträning. Under dessa år fanns även en ambition att öka antalet diplomare 7

8 genom att erbjuda kul träning på Bosön (inkl ett träningspass på Grönan) under en utökad veckohelg. Även i denna träning fäste det stor vikt vid att diplomarna skulle jobba ihop oavsett om de kom från Umeå, Tensta, Botkyrka, Östermalm eller Höllviken. Som exempel fick man inte bo ihop med sin kompis utan man delade rum med sitt lag som i sin tur var sammansatt av olika viktklasser. De genomförde sedan träningspassen i dessa lag. Bosönprojekten avslutades med en Round Robin-liknande snabbturnering med totalt 60 matcher på 2,5 tim. Sista lägret hölls Under senare år är det främst gymnasier som det har riktats in mot och speciellt de skolor där ämnet ledarskap finns på schemat. Detta efter klart uttalade önskemål från RF. I ett av dessa gymnasier har de kommit så långt i samarbetet att koppling nu finns mellan deltagande i klubbens ledarutbildning och erhållande av MVG i ledarskap, dvs. exakt den koppling emellan skola och idrott som anslagsreglerna för Idrottslyftet föreskriver. Ida Nordin & Ida Kvist 8 Hans Lidahl har genomgång med adepter.

9 9

10 Antal Klubbar Antal projekt År1 År2 År3 År4 0 År1 År2 År3 År4 Antal klubbar som fått beviljat medel. Antal projekt klubbarna sökt. 10

11 SBF fastställer riktlinjer för Idrottslyftet SBF:s arbetsgrupp för Idrottslyftet år 5 (Fredrik Nordqvist, Ida Nordin, Thomas Kensert och Ida Kvist) har fastslagit nya riktlinjer för projektansökningar, riktlinjerna har den 21 december 2011 godkänts av SBF:s verkställande utskott (VU). Syftet med de nya riktlinjerna är att ge en tydligare fokus på projektens mål och på så sätt främja återväxten bland boxare och ledare. Som diskuterades under informationsmötet med förbundstränarna under U- och JSM i Morgongåva så är både SBF:s styrelse och förbundstränargrupp oroade över den svaga återväxten på ungdomssidan och då i synnerhet bland tjejerna. De nya tydligare riktlinjerna för Idrottslyftet är ett försök att vända den negativa trenden. Förutom de av SBF framtagna paketlösningar så kommer SBF prioritera ansökningar som är i linje med RF:s prioriterade områden och enligt SBF specifika mål enligt nedan: 1. Utveckling av förbund och föreningar Idrottslyftet ska stärka idrottsföreningar för att de ska kunna rekrytera och behålla fler medlemmar (barn och ungdomar). SBF kommer prioritera projektansökningar vars utfall kan utvärderas och mätas enligt idrottsliga mål såsom ökat antal tävlingslicenser och ökat deltagande på diplomserier och diplom-sm. Projekt som strävar efter att rekrytera fler unga tjejer skall ges större prioritet. 2. Ledarförsörjning Engagerade och kunniga idrottsledare är helt avgörande för en idrott där alla som vill kan vara med. SBF kommer prioritera ansökning som främjar rekrytering och vidareutbildning av tränare, domare och andra organisationsledare. Projekten ska även innehålla handlingsplaner för att behålla utbildade ledare. Lägre prioritet kommer ges till följande projekt: 3. Samverkan med skolan och andra organisationer Projekt med skolsamverkan söks primärt av Distriktsidrottsförbunden. För att SBF ska bevilja ett skolprojekt måste det ha en tydlig koppling till, och samma mål, som något av de två ovanstående prioriterade områden. Ansökan måste först ske till DF. Syftet med idrottslyftet är enligt RF:s prioriterade områden att stärka föreningar för att rekrytera fler... Detta innebär att prioritet kommer ges till klubbar som avser utveckla och utöka redan befintlig och fungerande verksamhet och inte till ansökningar där idrottslyftsmedel är en förutsättning för att överhuvudtaget göra någon föreningsverksamhet möjlig. Följden blir att ansökningar där man t.ex. söker ekonomiskt stöd till befintliga och fasta lokalkostnader inte kommer prioriteras samt att ansökningar i vilken man söker stöd till ledararvoden för aktiviteter som borde ingå en boxningsklubbs normala verksamhet kommer avslås. För kalenderåret 2012 har Svenska Boxningsförbundet kr att dela ut i form av Föreningsstöd via Idrottslyftet. 11

12 Idrottens Hus, Stockholm Tel