Inriktning för Svensk fotbolls föreningsutveckling

Transkript

1 PM Föreningsutveckling SvFF:s Medlemskommitté (MK) ansvarar bl a för föreningsutveckling och ledarförsörjning. Inriktningen när det gäller MK s utvecklingsarbete inom detta område handlar enbart om frågor av strukturell- och organisatorisk karaktär. MK har tjänstemannastöd på Medlemsavdelningen samt samverkar i denna fråga på nationell nivå tillsammans med SDF:ens föreningsutvecklare (24 st). Övriga kommittéer ansvarar också för sina utvecklingsområden inom ramen för föreningsutveckling och vi vill med detta dokument förtydliga själva begreppet föreningsutveckling samt skapa ett måldokument för utveckling av frågan under en kommande period på 2 år. Vi hoppas att en gemensam syn på begreppet ökar och stärker samverkan mellan organisationsleden och mellan våra olika kärnområden inom förbundet. För att på bästa sätt arbeta med föreningarna är det viktigt att förtroendevalda och tjänstemän inom SvFF arbetar nära varandra och ser helheten för att kunna effektivisera och stärka föreningsutvecklingen inom svensk fotboll. 1

2 Inriktning för Svensk fotbolls föreningsutveckling Svensk fotbolls vision är: "En förening i varje by - fotboll för alla." I Sverige finns drygt fotbollsföreningar där merparten har en väl fungerande verksamhet. Cirka 2800 av dessa har barn- och ungdomsverksamhet. Föreningarnas inriktning, förutsättningar och behov skiljer sig mycket beroende på om de finns i storstad, mellanstor stad, småstad eller landsbygd. Föreningarnas divisionstillhörighet sätter oftast sin prägel på verksamheten. De flesta föreningarna finns på landsbygden och spelar en stor social roll för sin by och sin bygd. Fotbollen är en stark sammanhållande kraft i vardagslivet. Det handlar då inte bara om spelet på planen utan lika mycket om en aktiv social närvaro. Många fotbollsföreningar sysslar inte bara med att utbilda fotbollsspelare utan svarar för en rad sociala aktiviteter, som t ex Valborgs- och midsommarfirande, ungdomsträffar, pensionärsträffar, fotbollsskolor och fotbollsläger öppna för alla. Vanliga lokala samarbetspartner är kyrkor, PRO, hembygdsföreningar, bostadsföretag, skolor, kommuner m.fl. Fotbollen har också en stark position när det gäller att integrera invandrarungdomar, i synnerhet pojkar med invandrarbakgrund finns med i stor utsträckning. De flesta landslagsspelarna kommer ursprungligen från föreningar i små eller medelstora städer. Det är alltså i denna positiva miljö som talangerna börjar gro. Varför en föreningsidé? Alla skall få möjligheten att utöva fotboll fotboll för alla, i en förening som har en uttalad föreningsidé. Vi ska ta vara på de talanger som växer fram och stärka den sociala gemenskapen. Vi vet att befolkningen på landsbygden har minskat. Vi vet också att allt fler föreningar går samman för att kunna överleva och utvecklas. Därutöver är tendensen att föreningarna tar ett allt bredare ansvar för en orts eller bygds utveckling. Inom svensk fotboll arbetar vi för att stödja och stimulera denna utveckling. Det bästa sättet att utveckla fotbollen är genom en gedigen utbildningsverksamhet. Det är spelaren som ska sättas i centrum för utbildningen, och det är våra föreningar som ska genomföra den. Det är föreningarna som rekryterar och utbildar våra spelare, antingen de är motionärer eller har ambitioner att nå världseliten. Våra insatser ska alltså inriktas mot ledare så att de blir så bra ledare som möjligt för våra utövare. Olika delar i verksamheten kräver olika typer av utbildning. Inom några områden driver vi utbildningen själva inom andra samverkar vi med SISU Idrottsutbildarna. 2

3 Syfte Syftet med denna skrivning är att belysa vilka arbetsområden och mål svensk fotboll ska arbeta med under Svensk fotboll har prioriterat fyra områden: Policydokument utifrån Fotbollens Spela Lek och Lär (FSLL) Ledarförsörjning; rekrytera utveckla - behålla Organisation och verksamhetsplanering Föreningskunskap och demokratifostran Distriktens utvärdering visar: att de arbetsområden och mål som vi arbetar med är bra att vi inte har nått måluppfyllelsen 60 % Med distriktens utvärdering som grund behåller vi de arbetsområden vi hittills jobbat med, och de mål som vi ännu inte uppnått. Långsiktighet och helhetssyn är honnörsord. Distriktens måluppfyllelse varierar mellan olika målområden, men ligger på ca 40 % i ett medelvärde för hela fotbolls-sverige. Så länge vi inte uppnått 60 % måluppfyllelse är det fortfarande ett mål. Svensk fotbolls mål för föreningsutveckling under åren Att minst 60 % av alla barn- och ungdomsföreningar senast 2010 har en levande policy, som är framtagen med stor delaktighet, och bygger på FSLL Att minst 60 % av alla barn- och ungdomsföreningar senast 2010 har en plan för ledarförsörjning. Att minst 60 % av alla barn- och ungdomsföreningar senast 2010 har en verksamhetsplan till grund för sitt arbete. Senast 2010 ska minst 60 % av föreningarna startat en satsning på föreningskunskap. Genomföra 8-10 st. utbildarutbildningar runt om i landet. Utbildningar där vi bjuder in SISU Idrottsutbildarna för att informera om svensk fotbolls riktlinjer för föreningsutveckling och hur vi bäst jobbar med de process- och studiematerial fotbollen har tagit fram. Utbildningarna genomförs under hösten SvFF:s föreningsutvecklare ska vid minst tolv tillfällen per år genomföra distriktsbesök. Genomföra minst en central konferens varje år på temat föreningsutveckling. Följa upp och utvärdera arbetet med föreningsutveckling vid årlig konferens. SvFF ansvarar för att ta fram ett IT-verktyg för utvärdering av de prioriterade områdena. Arbetet ska vara genomfört under våren

4 Policydokument (utifrån Fotbollens Spela Lek och Lär, FSLL) I Sverige finns drygt fotbollsföreningar där merparten har en väl fungerande verksamhet. Cirka 2800 av dessa har barn- och ungdomsverksamhet. Föreningarnas inriktning, förutsättningar och behov skiljer sig mycket beroende på om de finns i storstad, mellanstor stad, småstad eller landsbygd. Föreningarnas divisionstillhörighet sätter oftast sin prägel på verksamheten Men det finns orosmoln på den i övrigt vackra fotbollshimlen. Ett problem är sk klubbar i klubben. Enskilda lag eller årsgrupper som kör sin egna race oberoende av klubbpolicys och riktlinjer. De sportsliga målen sätts för högt, kostnaderna ökar och barnens behov och förutsättningar åsidosätts. Föreningarna bör koppla policyns riktlinjer till en spelarutbildningsplan, för att främja långsiktig spelarutveckling framför kortsiktiga matchresultat. Det är inte heller ovanligt med lagkassor som ska finansiera cupdeltagande. Där det förekommer lagkassor är det viktigt att de finns inom föreningens ekonomi. Våra mål om fotboll för alla och att många ska fortsätta länge, både för sin egen skull och ur ett utvecklingsperspektiv bör bevakas och följas upp av varje föreningsstyrelse. Respekt för varandra, är att visa respekt för fotbollen. Därför är det viktigt att i en policy ta upp och forma föreningens egna etiska koder som sedan ska genomsyra föreningens alla verksamhetsområden. Vi ska skapa ett förhållningssätt som innebär att alla respekterar varandra, och varandras olika roller. att minst 60 % av alla barn- och ungdomsföreningar senast 2010 har en levande policy, som är framtagen med stor delaktighet, och bygger på FSLL. Genomföra minst en kick-off om policyarbete utifrån FSLL i varje distrikt under Fotbollens policyguide Fotbollens spela. lek och lär Sila Snacket vett & etikett för idrottsföräldrar Axel och Elin spelar fotboll Vår syn på att fungera tillsammans Team talk På samma plan Holmars IF(bildspel) Synpunkter på Inkluderad fotboll 4

5 Ledarförsörjning; rekrytera utveckla - behålla Det ideella ledarskapet är den grundsten som svensk fotbolls föreningsliv bygger på. Ledare oavsett om de arbetar i styrelsen, en kommitté eller tar hand om spelare är oerhört viktiga för vår verksamhet. För att säkerställa den ordningen behöver vi jobba hårt i framtiden. Det handlar om att rekrytera, behålla och utveckla ledare. Svensk fotboll skiljer på två olika slags ledare; Organisationsledare; ledare som organiserar, utvecklar och leder föreningsarbetet. Aktivitetsledare; tränare, domare och andra runt spelaren och laget, som ser till att barn och ungdomar har roligt, mår bra och får en bra fotbollsutbildning. Många föreningar saknar en genomtänkt strategi för ledarrekrytering. En strategi där föräldrar, gamla spelare och ungdomar regelmässigt tillfrågas om de vill vara ledare. Ett policydokument bör presenteras som beskriver vad föreningen står för, vad som förväntas av dem som ledare och arbetsfördelningen mellan föreningens olika ledare. För att behålla de ledare vi har gäller det att ta väl hand om dem. Erbjudande om kontinuerlig utbildning, möjligheten till avlastning genom att jobba i team, ledarmöten samt andra sociala sammankomster, kan vara några sätt att vårda de ledare vi redan har. För att utveckla fotbollens ledare bör vi utgå från vilken uppgift de ska lösa. Det finns grundläggande behov som till stor del är gemensamma för t ex nybörjartränaren i fotboll oavsett om de är förälder eller ungdom. Fotbollens basutbildning täcker dessa behov, men kan kompletteras med föreningsinterna tränarträffar. Den nye styrelseledamoten behöver en annan typ av utbildning och introduktion i föreningsarbetet utifrån sina behov. att minst 60 % av alla barn- och ungdomsföreningar senast 2010 har en plan för ledarförsörjning. Speciellt fokus sätts på att rekrytera och utbilda unga ledare bl.a. via Landslagets fotbollsskola. Förbundsledare 2010 genomförs av SvFF och distrikten. Dessa ungdomar blir en stor tillgång som inspiratörer i distriktens arbete med att rekrytera nya ungdomar som ledare. Genomföra minst en kick-off om ledarförsörjning i varje distrikt under Hjälpa föreningarna skapa en kultur där vi regelmässigt utbildar våra spelare under ungdomsåren i föreningskunskap och tränarskap. Stödja rekrytering av domare. Fotbollens ledare Fotbollens tränarträffar Landslagets fotbollsskola Svensk fotbolls tränarutbildning Grundutbildning för fotbollsdomare 5

6 Organisation och verksamhetsplanering Här tar vi fasta på vikten av att fotbollsföreningarna planerar och organiserar verksamheten på bästa sätt för att lösa sina arbetsuppgifter. Hur arbetar styrelsen, kommittéer, utskott eller arbetsgrupper för att nå idrottslig-, administrativ/ekonomisk- och social utveckling? Finns det en verksamhetsplan, och en plan för affärsutveckling? Tar styrelsen ansvar för detta? Att ha en tydlig föreningsidé, mål och metod för arbete i föreningen. Att bestämma den struktur som ska finnas för arbetsområden och ansvarsfördelning. Vad, vem och när ska det vara klart? Att årligen utvärdera verksamheten, och sätta nya utmanande mål. Att involvera många av föreningens ledare i verksamhetsplaneringen skapar en känsla av delaktighet och förståelse för målen. att minst 60 % av alla barn- och ungdomsföreningar senast 2010 har en verksamhetsplan till grund för sitt arbete i samband med en kick off i distrikten presentera hur arbetet med verksamhetsplanering kan gå till från Nuläge till Nyläge. Arbetet sker under Fotbollens policyguide Fotbollens spela. lek och lär inriktat ledarskap 6

7 Föreningskunskap och demokratifostran Demokrati och föreningskunskap är frågor som idrottsrörelsen sett som särskilda utmaningar. Utbildning i föreningskunskap är därför en angelägen uppgift, inte minst för ungdomars demokratiska fostran, och för de ledare som fått förtroendet att ansvara för föreningens verksamhet. Föreningens livskraft är avgörande för verksamheten. En förening är beroende av medlemmar som är delaktiga i föreningens arbete, som kan de demokratiska spelreglerna och som vet hur de gör sin röst hörd. Ju fler medlemmar som har föreningskunskap, ju större är förutsättningarna att föreningen utvecklas. Det övergripande styrdokumentet i alla föreningar är stadgarna och ett grundläggande krav på föreningsstadgar är att de ska innehålla - föreningens namn och hemort, - föreningens ändamål, - bestämmelser om hur beslut inom föreningen ska fattas. En faktor som genomsyrar nästan alla verksamhetsområden, och därmed påverkar de flesta medlemmar i föreningen är ekonomin. Efterhand som de ekonomiska förhållandena ändras för fotbollsföreningen och dess medlemmar, så ändras också förutsättningarna genom att den juridiska ramen ändras. Det här ställer nya och större krav på föreningens företrädare. Arbetsgruppens definition av föreningskunskap är: Föreningslära Tävlingsjuridik Representationsbestämmelser, tävlingsbestämmelser Senast 2010 ska minst 60 % av föreningarna ha startat en satsning på föreningskunskap. Genomföra utbildarutbildningar av föreläsare i föreningskunskap. Arbetet genomförs under våren Producera ett enklare föreningskunskapsmaterial, för att komplettera Idrottens föreningsrätt. Klart under våren Genomföra träningsläger för föreningsstyrelser tillsammans med samtliga distrikt under Vi samordnar aktiviteten med DF och SISU Idrottsutbildarna. inriktat ledarskap 7