STOCKHOLM DECEMBER 2009 ANDRÈN & HOLM FOTO: BILDBYRÅN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STOCKHOLM DECEMBER 2009 ANDRÈN & HOLM FOTO: BILDBYRÅN"

Transkript

1 Utvecklingen fortsätter En rapport om Idrottslyftets andra år

2 STOCKHOLM DECEMBER 2009 ANDRÈN & HOLM FOTO: BILDBYRÅN

3 Innehållsförteckning Förord... 5 Sammanfattning... 7 Bakgrund... 7 Organisation... 8 Jämställdhet, jämlikhet och mångfald... 9 Förbundsutveckling Gymnastikförbundet: Bamse rekryterar nya ledare Mål- och visionsarbete i hela Boxningsförbundet Föreningsstöd Lite statistik Några genomgående drag Höga berg och djupa dalar i Ovanåker Rinkebyboxare åker jorden runt Skolsamverkan (DF) Lite statistik Några gemensamma drag Stockholms nätverk erbjuder smörgåsbord Västerbotten Djurgården Amerikansk Fotboll: Överviktiga barn har hittat rätt Malå IF håller öppet på helgkvällarna Ledarförsörjning Skåne satsar mot ideella ledare Malmö Beachvolley Club tog vara på möjligheterna Särskilda insatser Unga ledare Tillgänglighet I Borås ger snygga mål och respekt poäng Projektstöd Vision och värdegrund Drive in-idrott Forskning och utvärdering Avslutning Statistik Ekonomi... 30

4

5 Förord Idrottslyftet har som mål att öppna dörrarna till idrotten för fler barn och ungdomar och utveckla verksamheten så att de väljer att idrotta längre upp i åldrarna. Och öka möjligheterna att börja idrotta även längre upp i åldrarna. Det är något svensk idrott, både förbund och föreningar, alltid strävar efter. Varför behöver vi då ett extra stöd för det? Våra drygt föreningar gör varje dag ett fantastiskt arbete för att engagera barn och ungdomar i en meningsfull och hälsosam fritidssysselsättning. Men det är lätt att fastna i vardagen, att inte orka att lyfta blicken och tänka framåt på utveckling av både organisation och verksamhet. Ofta finns inte heller pengarna att satsa på nya verksamheter. Erfarenheterna från två år av Idrottslyftet, och innan dess fyra år av Handslaget, visar att ett ganska litet stöd kan vara det incitament som får landets idrottsledare att våga ta steget. Den här rapporten från Idrottslyftets andra år ger, precis som tidigare rapporter, mängder med exempel på hur föreningar och förbund har börjat diskutera föreningsutveckling, vågat pröva nya verksamhetsformer och söka upp nya målgrupper. Arbetet har också på många håll gett påtagliga resultat. Många förbund rapporterar om ett ökat antal föreningar, föreningar som startat barn- och ungdomsverksamhet och fler licenser. Och inte minst en förstärkt kontakt mellan förbund och föreningar. Föreningarna berättar om nya verksamheter, nya ledare och nya medlemmar. Både förbund och föreningar vittnar om utbildning som en metod för utveckling och kvalitetshöjning. De fria utvecklingsresurser som Idrottslyftet inneburit har med andra ord varit viktiga för svensk idrott. De har öppnat möjligheter som annars inte hade funnits deltagare i nästan satsningar med ledare talar sitt tydliga språk. Vi gör också en ordentlig satsning på uppföljning och utvärdering för att mäta effekter och dra lärdomar för framtiden. Utvecklingsarbete måste nämligen vara en ständigt pågående process. Ska vi fortsätta vår strävan att öppna dörrarna för fler och erbjuda verksamhet som får dem att stanna längre så måste vi hänga med och vara beredda till ständig förändring. Därför är det också viktigt att resurserna blir en bestående del av samhällets stöd till svensk idrott. Karin Mattsson Weijber ordförande Riksidrottsförbundet Hans Hellquist ordförande styrgruppen för Idrottslyftet 5

6

7 Sammanfattning Idrottslyftet mer och fler har nu nått halvtid. Det har gått två år sedan den fyraåriga satsningen, finansierad via överskottet från Svenska Spel, på utveckling av idrottsrörelsens barn och ungdomsverksamhet startade. En satsning med inriktning på att öppna dörrarna till idrotten för fler barn och ungdomar och utveckla verksamheten så att de väljer att idrotta längre upp i åldrarna. Mot bakgrund av det första årets positiva erfarenheter gjordes inför år två inga större förändringar i vare sig inriktning eller fördelning av resurser. Det innebär att även detta andra år har den övervägande delen 280 miljoner kronor gått till föreningsstöd, via specialidrotts- respektive distriktsidrottsförbunden. 90 miljoner kronor har gått till speciella insatser och 122 miljoner till förbundsutvecklingsstöd. Resterande åtta miljoner kronor har avsatts till Riksidrottsförbundets rådgivning, utvärdering etc. Samtliga SF och DF har deltagit i Idrottslyftet, distriktsidrottsförbunden med ett särskilt ansvar för samverkan med skolan. Förbunden fick redan från början stor frihet att välja strategi för arbetet. De flesta har under det andra året hållit fast vid sin inledande inriktning, även om man kan se en viss tendens till uppstramning med hjälp av centralt framtagna koncept eller paket. På föreningsnivå har drygt föreningar en ökning med cirka 800 jämfört med det första året genomfört nästan satsningar med över deltagare. Av deltagarna har 45 procent varit flickor och 55 procent pojkar. Liksom under Idrottslyftets första år har SF och DF (i betydligt mindre omfattning) givits resurser för egen förbundsutveckling, i syfte att bättre kunna stödja sina föreningar. Vanliga satsningar har varit på utbildning och intensivare föreningskontakter. Medel har också fortsatt avsatts för att, via SISU Idrottsutbildarnas distrikt, stödja de lokala föreningarnas ledarförsörjning föreningar har fått sådant stöd, som i de flesta fall inbegripit ett internt utvecklingsarbete i föreningen. Satsningen på unga ledare har också inletts på allvar. Slutligen har fortsatt stöd getts för att stimulera till ökad tillgänglighet till idrottsanläggningar och miljöer. Förutom ett antal multisportanläggningar har 29 idrotter fått sådant stöd, totalt handlar det om 170 objekt. Bakgrund Inför valet 2006 utlovade den dåvarande oppositionen att under den kommande mandatperioden avsätta 500 miljoner kr årligen av Svenska Spels överskott på en fortsatt satsning på utveckling av barn- och ungdomsidrotten. Alliansen vann valet och Idrottslyftet mer och fler tog form i dialog mellan regeringen och idrottsrörelsen. Jämfört med föregångaren Handslaget fick Idrottslyftet en öppnare karaktär samtidigt som uppgiften att behålla fler ungdomar betonades starkare. Inriktningen formulerades som att öppna dörrarna till idrotten för fler barn och ungdomar och utveckla verksamheten så att de väljer att idrotta längre upp i åldrarna. I beslutet tryckte regeringen också på att allt arbete ska utgå från ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv och genomsyras av riktlinjerna i Idrotten vill. Till skillnad från Handslaget gavs, förutom stödet till lokala satsningar, också resurser till förbundens utvecklingsarbete. Idrottslyftets första år gav upphov till en intensiv aktivitet i hela Idrotts-Sverige. Totalt deltog föreningar spridda över hela landet och från samtliga specialidrottsförbund. Dessa 7

8 föreningar genomförde sammanlagt satsningar som genererade över fem miljoner deltagartillfällen. Mot bakgrund av det positiva resultatet under det första året gjordes inga egentliga förändringar inför år två. Det innebär att årets 500 miljoner kronor fördelades på följande sätt: Föreningsstöd Via SF 200 Via DF(skola) 80 Totalt (Föreningsstöd) 280 Speciella insatser Projekt 5 Ökad tillgänglighet 50 Ledarförsörjning 35 Totalt (Speciella insatser) 90 Utvecklingsstöd förbund Verksamhetsutvecklingsstöd SF 33 DF 7 Förbundsutvecklingsstöd SF 75 DF 7 Totalt 122 RF Utvärdering, rådgivning etc. 8 SUMMA 500 Verksamhetsbidraget till förbunden fördelades som en procentuell andel av det ordinarie statsbidraget till respektive förbund. När det gäller förbundsutveckling fick varje SF och DF ett grundbidrag på kronor. Därefter fördelades resten av dessa medel utifrån förbundets procentuella andel av det ordinarie statsbidraget barn- och ungdomsverksamhetens omfattning (räknat i LOK-stöd) SF:s föreningsstöd fördelades efter motsvarande principer medan DF:s medel för föreningsstöd baserades helt på deras procentuella andel av LOK-stödet. Hela satsningen fokuserades även detta andra år på följande fyra områden: utveckla förbund och föreningar öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer rekrytera och utveckla ledare samverka med skolan Organisation Riksidrottsstyrelsen har utsett en styrgrupp för att leda arbetet. Styrgruppen består av två ledamöter från vardera Riksidrottsstyrelsen och SISU Idrottsutbildarnas förbundsstyrelse. Förutom dessa ingår generalsekreteraren och förbundsrektorn i styrgruppen. 8

9 På den operativa nivån finns en nationell koordinator på RF:s och SISU Idrottsutbildarnas gemensamma kansli. Koordinatorns uppgift är att leda, följa upp verksamheten och stödja och vara en resurs i förbundens utvecklingsarbete. I praktiken är dock hela kansliet, utifrån sina olika ordinarie roller, involverat i arbetet med Idrottslyftet för att säkerställa bl a ekonomi, kommunikation och utvärdering. Jämställdhet, jämlikhet och mångfald Allt arbete inom ramen för Idrottslyftet ska utgå från ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Om vi ser till det rent kvantitativa utfallet kan vi också konstatera att i alla fall fördelningen mellan könen är förhållandevis väl tillgodosedd: I de SF-stödda satsningarna är 43 procent tjejer, på DF-sidan är motsvarande siffra 47 procent. Ledare varav nyrekryterade Tjejer 36% Tjejer 41% Killar 64% Killar 59% Bland ledarna i SF-projekten är 36 procent kvinnor. Andelen bland de nyrekryterade ledarna är betydligt högre, 41 procent av dessa är ofta yngre kvinnor, något som lovar gott inför framtiden. Men jämställdhet handlar inte bara om statistik, det finns också strukturella frågor att arbeta med. Här är medvetenheten inte lika hög. Skridskoförbundet, som arbetar aktivt med att öka medvetenheten i sina föreningar skriver t ex i sin rapport att föreningarna är fortfarande fast vid att om det är lika många killar som tjejer så är det jämställt. Detta är dock något flera förbund har uppmärksammat och medvetet bearbetar. Innebandyförbundet har, som ett exempel, utbildat personalen i jämställdhetsfrågor och granskat samtliga ansökningar ur det perspektivet. Även Korpen har utbildat sin personal, men också projektledare och förbundsstyrelsen för att sedan gå vidare med att granska alla sina webbsidor. När vi talar om jämställdhet tänker vi oftast på satsningar på tjejers idrottande. Men för några förbund är problemet det motsatta. Ett sådant är Gymnastikförbundet. Det arbetar med att ta fram aktiviteter för att locka killar som ett led i en långsiktig förändring av förbundets image. Även bland distrikten arbetar de flesta aktivt med jämställdhetsfrågorna. I första hand handlar det om tydliga kriterier vid fördelning av projektmedel. Frågan tas också upp vid de träffar man har med föreningarna. Några distrikt har tagit större grepp: I Uppland samarbetar distriktsidrottsförbundet med diskrimineringsbyrån, som bl a håller föreläsningar i kommunerna och i Västernorrland har förbundet ett samarbete med Sollefteå kommuns jämställdhetsansvarige, som erbjuder föreningskurser med ett genusperspektiv. 9

10 När det gäller jämlikhets- och mångfaldsfrågorna är det arbetet inte lika tydligt. Visserligen har många av de satsningar som genomförts haft ett sådant perspektiv, exemplen på arbete i invandrartäta förorter är många. Men här finns ingen statistik den är också väldigt svår att hämta in. Förbundsutveckling Idrottslyftets syfte är att utveckla den lokala barn- och ungdomsverksamheten för att öppna dörrarna till idrotten för fler barn och få fler att idrotta längre upp i åldrarna. Men även om fokus alltså ligger på de lokala idrottsföreningarna spelar de nationella specialidrottsförbunden en viktig roll när det gäller att dra upp framtidsstrategier, samordna och stimulera till utveckling. Liksom under Idrottslyftets första år har därför medel avsatts för förbundens utveckling. En viktig förutsättning för ett framgångsrikt utvecklingsarbete är en gemensam vision, och strategi för att uppnå denna. Flera förbund har därför satsat på just detta. Så har exempelvis Bilsportförbundet tagit fram en ny vision, Full fart framåt mot 2015, och Motorcykel- & Snöskoterförbundet (SVEMO) i samverkan med SISU Idrottsutbildarna gjort en analys av förbundet under devisen Ett tydligare SVEMO. Precis som under år ett har utbildning varit ett genomgående tema på förbundsnivå. Vilket är naturligt eftersom det är den främsta metoden för att sprida och förankra ett gemensamt synsätt, men även att höja kvalitén hos de lokala ledarna. Fäktförbundet är ett sådant förbund, som subventionerat ledarutbildning, medan Ridsportförbundet satsat på att bygga upp digitala utbildningsplatser på temat hästkunskap. De allra flesta förbund har tack vare resurserna från Idrottslyftet kunnat utveckla och intensifiera sina föreningskontakter, och därmed också kunnat ge dem ett bättre stöd. I många fall har det skett genom anställning av utvecklingskonsulenter. I Bangolfförbundet, som bedriver en typisk sommaridrott, har den nationelle sportkonsulenten varit ut på föreningsbesök under fem sommarveckor. Bandyförbundet har anställt tre regionala konsulenter medan Innebandyförbundet träffat sina föreningar på möten genomförda av de egna distriktsförbunden. På central nivå har RF och SISU Idrottsutbildarna gjort en speciell satsning på unga ledare, men flera SF har på egen hand tagit motsvarande initiativ. Draghundsport är ett sådant förbund, där ungdomar bjudits in till årsmötet och andra centrala aktiviteter, liksom Fotbollförbundet med projektet Förbundsledare 2010, en satsning på svensk fotbolls framtida organisationsledare. Även distriktsidrottsförbundet (DF) har fått ett visst stöd för förbundsutveckling, dock avsevärt mindre än SF, sammanlagt 7 miljoner kronor. I de flesta fall har även dessa medel använts till att förstärka arbetet med Idrottslyftet, oftast genom intensifierade kontakter med SDF och idrottsföreningar. Några distrikt har också genomfört ett eget visionsarbete kopplat till det arbete som gjorts på nationell nivå. Gymnastikförbundet: Bamse rekryterar nya ledare Efter det första idrottslyftsåret gick Gymnastikförbundet ut med en enkät till sina föreningar där de bl a fick svara på vilket stöd de vill ha från centralt håll. I svaren var det tre önskemål som stack ut: utbildning, ledarrekrytering och redskap. Utifrån den kunskapen formade förbundet sin strategi för Idrottslyftet. Jonas Juhl Christiansen, ansvarig för Idrottslyftet på förbundskansliet, berättar. 10

11 I gymnastiken har vi traditionellt haft svårare att rekrytera ledare än t ex fotbollen. Alla pappor, och numera en hel del mammor, har ju spelat fotboll någon gång och kan i princip undervisa på basnivå. Men det är inte lika många som klarar av att slå en volt, eller har inblick i den motoriska utvecklingsstegen i småbarnsåldern. För att råda bot på det problemet skapades Bamsegympa, som lanserades våren Bamsegympa är ett enkelt koncept för barngymnastik som bygger på lek, fantasi och glädje. Grundtanken är att vem som helst ska kunna gå in som ledare. Det är ju också lätt att marknadsföra alla vet vem snälle Bamse är. Förhoppningen är naturligtvis att en del av ledarna ska fastna och vilja vara kvar även efter det att deras barn slutat. Bamsegympan har blivit en succé bland våra föreningar. Av de ungefär 680 gymnastikföreningar som bedriver barnverksamhet har nästan 300 kommit igång med konceptet. Att många föreningar vill ha hjälp med redskap är inte konstigt. Gymnastiken har väldigt få egna lokaler. I Stockholm finns t ex bara två specialhallar. I de flesta fall bedriver de i stället sin verksamhet i skolornas gympasalar, där utrustningen består av uråldriga plintar och bockar. Inte sånt som sprider rörelseglädje, precis. Så föreningarna behöver komplettera med moderna mjuka redskap. Sådana finns, men de kostar naturligtvis. Sen har vi dessutom startat ett opinionsbildningsarbete från förbundet i första hand riktat till kommunerna för att påverka redan i planeringen av nya hallar. Det är ju mycket bättre om de från början är utrustade så att de stimulerar till utvecklande motorisk träning. Även om vi tycker att vi lyckats bra med vårt idrottslyftsarbete de två första åren tog vi inför år tre upp en diskussion på förbundet av vad vi egentligen vill med satsningen, då det trots allt är begränsade medel. Resultatet blev att vi har tagit bort det direkta redskapsstödet och i stället lagt större tonvikt på paket eller koncept inriktade på motionsverksamhet för barn och ungdomar i åldern 7-20 år. Hela idrottsrörelsen har ett problem med att den tappar ungdomar i tonåren. Inom gymnastiken är det väldigt uttalat. Barngymnastiken är stor, sedan är det bara några få som satsar på tävlingsgymnastik, resten slutar för att sedan kanske komma tillbaka inom gruppträning när de närmar sig trettio. Här kan truppgymnastiken och uppvisningsgymnastiken kanske vara ett alternativ. Mål- och visionsarbete i hela Boxningsförbundet Boxningsförbundet är ett förhållandevis litet förbund, med sina 150 föreningar. De flesta föreningarna är också små, många har bara några dussin medlemmar. I ett sådant förbund är det ganska naturligt att föreningskunskap inte alltid prioriterats högst. Men med hjälp av Idrottslyftet vill man ändra på det. Håkan Stigzelius, förbundets generalsekreterare, berättar: Vi har väldigt medvetet satsat på utbildning inom Idrottslyftet. När man talar om utbildning inom idrottsrörelsen tänker man väl oftast på tränarutbildning. I alla fall är det oftast så inom boxningen. Men nu har vi i stället försökt lyfta fram andra ledare, och då framför allt de förtroendevalda. På förbundsnivå har vi startat ett mål- och visionsarbete, som bygger på en modell tagen från Idrottens föreningslära. Tanken är att inte bara förbundet som helhet utan varje kommitté eller verksamhetsdel ska ha sina mål och en nedskriven verksamhetsplan kopplad till målen. Ingen ska kunna köra egna race utan allt ska vara kopplat till helheten. 11

12 Genom Idrottslyftet försöker vi få föreningarna att göra samma arbete kring sin verksamhet. Vi har kallat det kvalitetssäkrad förening och satsningen görs självklart i samarbete med SISU Idrottsutbildarna och deras lokala konsulenter. Arbetet startade egentligen i januari i samband med den årliga träffen vi har med våra föreningar, dit de föreningar som fått stöd genom Idrottslyftet är skyldiga att skicka två representanter. Där föreläste också Mats Trondman utifrån sin forskning om unga och föreningsidrott. Boxning har traditionellt varit en idrott med många invandrare. Idrottslyftets inriktning på jämlikhet och mångfald är därför något som finns naturligt i de flesta föreningar. Men hittills har det nästan bara handlat om killar. Därför är det roligt att vi nu börjar få se tjejer som boxas i slöja. Efter två år med Idrottslyftet har vi konstaterat att det framför allt är stora och projektvana föreningar som sökt och fått Idrottslyftspengar. Av den anledningen har vi inför det tredje året tagit fram ett antal färdiga paket där föreningarna kan fylla i enkel blankett. Paketen handlar då naturligtvis om de prioriterade områdena, som t ex utbildning genom mentorskap och föreningslära. Föreningsstöd Lite statistik Genom stöd från de 67 specialidrottsförbunden har under Idrottslyftets andra år sammanlagt föreningar drivit totalt nästan projekt barn och ungdomar, varav 43 procent tjejer, har engagerats Antal deltagare i Idrottslyftet år 2 - SF Killar Tjejer 6 år 7-12 år år år De har letts av ledare. Drygt , eller 17 procent, av dessa har varit nyrekryterade. Intressant att notera är att andelen kvinnor är betydligt högre bland de nyrekryterade ledarna än totalt: 41 jämfört med 36 procent. Några genomgående drag Det är SF som, inom ramen för Idrottslyftets övergripande mål att öppna idrottens dörrar för fler och få fler att idrotta längre upp i åldrarna, självständigt fördelar medel till sina idrottsföreningar. En del har gjort det med utgångspunkt i tydliga riktlinjer och ibland färdiga paket. Andra har lämnat fältet mer fritt för föreningarnas egna initiativ. 12

13 Idrottsföreningar lever under olika förhållanden och har skiftande ambitioner. Det är därför naturligt att det inom Idrottslyftet uppstår en mångskiftande flora av lokala projekt med olika inriktning. Vissa gemensamma drag går dock att urskilja. Utbildning, framför allt ledarutbildning, är det vanligaste inslaget på föreningsnivå. Bättre utbildade ledare ger en bättre verksamhet, med större möjlighet att behålla barn och ungdomar. 26 procent av projekten har den inriktningen. Bara inom Badmintonförbundet har t ex nästan personer gått ungdomstränarutbildning under år två. Utbildningen är dessutom ofta ett sätt att rekrytera nya ledare. Fler ledare ger ökade möjligheter att ta emot nya barn och ungdomar i verksamheten. Så har Idrottslyftets andra år skapat 877 nya skidledare, 299 nya volleybolledare och 500 nya bordtennisledare. En nästan lika vanlig inriktning är nyrekrytering, av naturliga skäl inte minst för föreningar i mindre idrotter. En ofta förekommande metod är olika former av prova på-aktiviteter. För att stimulera sådana har Sportdykarförbundet, där utrustning ofta är dyr att hyra och naturligtvis ännu dyrare att köpa, tagit fram en intern prova på-låda, som föreningarna kan låna utan kostnad. Med samma motiv har Seglarförbundet beviljat stöd till föreningars inköp av nya båtar. Ansträngningarna har också i många fall gett resultat. Flera förbund redovisar allmänt ökad tillströmning, vissa är mer precisa, exempelvis Bandyförbundet som rapporterar en åttaprocentig och Bordtennisförbundet som rapporterar en tioprocentig ökning av antalet licenser. I Triathlonförbundet har antalet LOK-stödsaktiviteter ökat med 20 procent. Idrottslyftet är i grunden en satsning på att utveckla idrottsföreningarna och deras verksamhet. Ett viktigt stöd för föreningsutvecklingen har varit det av SISU Idrottsutbildarna framtagna materialet Idrottens föreningslära, som flera förbund har använt. Verksamhetsutvecklingen har handlat om såväl att skapa enklare former, bättre anpassade till barns förutsättningar och behov, som sätt att behålla redan aktiva äldre ungdomar. Ett exempel på det förra är Innebandyförbundets Knatteliga : Innebandy med mindre plan, färre spelare och ingen målvakt, där inga resultat rapporteras och följaktligen ingen serietabell räknas fram. Cykelförbundet har satsat på ett utökat tävlingsutbud i närområdet medan Konståkningsförbundet lagt vikt vid att utveckla teamåkningen i syfte att ge fler möjlighet att delta, och fortsätta. Höga berg och djupa dalar i Ovanåker Viksjöforsbaletten är en av Gymnastikförbundets föreningar, som sysslar med både dans och olika former av gympa. Men framför allt är föreningen besjälad av att hjälpa människor som riskerar att hamna i marginalen. Helena Ehrstrand är en av de drivande krafterna i föreningen, och tycker att deras arbeta kan tjäna som en modell för hela Sverige. Vi tycker att det är viktigt att söka upp människor som kan känna sig ensamma och bli isolerade för att ge dem en meningsfull sysselsättning, och en gemenskap. Det kan vara i form av lönnfeta mammors dans eller aktiviteter för flyktingkvinnor. På senare tid har det kommit ganska många ensamkommande flyktingbarn till kommunen, från bland annat Afghanistan och Etiopien. Det kändes självklart att göra något för dem. Det gör vi i det vi kallar Höga berg och djupa dalar. Vi ordnade prova på-aktiviteter i skolan för att locka ungdomarna och sedan också aktiviteter efter skoltidens slut. Det har varit olika former av fysisk träning och så dans. Hela våren hade vi en break dance-lärare från New York som instruktör. 13

14 Pingstkyrkan hade en lokal med speglar och stereoanläggning som vi fick låna. Och kommunen ställde upp med ett gym. I glesbygden känner alla varandra, så det är inte så svårt att få till en bra samverkan. Framför allt var det killar som kom, vilket är bra eftersom det annars är mest tjejer i föreningen. Men vi har fått med en del flyktingtjejer också, genom att ge dem en egen tid. Det är härligt att se dem när de slänger av sig sina slöjor och släpper loss. Vi har också fått igång ett samarbete med Skellefteå dans- och balettförening. De har en grupp colombianer som kom ner till vår årliga dansfestival. Det finns en del flyktingar från Colombia hos oss också, som tog emot Skellefteåborna i sina hem och visade dem runt. Vi har utbildat svenska ungdomar som ledare för aktiviteterna. På det viset kan vi också bygga broar mellan flyktingarna och de infödda svenskarna. Det är något alla lär sig av. Rinkebyboxare åker jorden runt På 90-talet var Kwamena Turkson en av Sveriges bästa boxare, med två EM-brons och ett OS-deltagande i bagaget. Nu ägnar han sig i stället åt att leda unga boxare i Rinkeby Boxing Club i deras idrottsliga resa. Våren 2009 ledde den resan med hjälp av Idrottslyftet till London. Kwamena berättar: Målet med resan var att ge ett antal ungdomar med ambitioner dels möjlighet till bra träning, men också en lärorik upplevelse som vidgar deras vyer. Jobbet började egentligen redan ett år tidigare med att ta kontakt med boxningsklubbar i London, boka hotell och sådant. Och naturligtvis att fastställa gruppen. Grunden var naturligtvis unga boxare från Rinkeby. Men vi ville också ha med ungdomar från andra föreningar, för att skapa kontakt över klubbgränserna. Till slut blev det tio boxare i åldern år från fem olika föreningar. Till det kom så sex ledare, varav två var unga, 19 respektive 18 år. Själva resan gjorde vi i maj. Vi hade bokat in ett antal träningspass, med sparring, på olika boxningsklubbar. Men också rundturer i London och besök på de viktigaste sevärdheterna. För de flesta av ungdomarna var ju detta det första besöket i världsstaden. Vi fick dessutom möjlighet att titta på en internationell boxningsturnering med både juniorer och seniorer. Slutligen hade vi förberett ett antal studiearbeten där ungdomarna skulle ta reda på fakta om och reflektera över frågor kring till exempel boxningens ställning i England och skillnader jämfört med Sverige. Att ungdomarna sedan fick träna sin engelska i vardagssituationer var naturligtvis en extra bonus. Det var intressant att se hur gruppen växte samman under resan, alla kände ju inte varandra från början. Utanför vardagen blir alla beroende av varandra och strävar efter att hitta sin roll i gruppen. Vissa lyckas ganska snabbt med det, medan det tar lite längre tid för andra. Men det var inspirerande att se att alla hittade en fungerande roll. Deltagarna lärde sig också betydelsen av god disciplin för att det skulle vara möjligt att genomföra aktiviteterna. Detta att vi befann oss på främmande mark gjorde det ännu viktigare att lyssna på instruktioner och den information som gavs. Londonresan är tänkt som en del i en större helhet en resa jorden runt. Nu lär vi väl inte klara hela jorden runt, men vi har i alla fall börjat fundera kring nästa års resmål. Den första resan gav i alla fall mersmak. 14

15 Skolsamverkan (DF) Samverkan mellan idrottsföreningarna och skolan var ett prioriterat område inom Handslaget och har fortsatt att vara det i Idrottslyftet. För idrottsföreningarna är aktiviteter i skolan, där alla barn och ungdomar finns, en möjlighet till rekrytering samtidigt som skolorna kan få hjälp att erbjuda eleverna positiva aktiviteter på idrottsdagar, raster och liknande. Utgångspunkten för stödet är att aktiviteterna ska ge eleverna tillfälle till ytterligare fysisk aktivitet under eller i anslutning till skoldagen samt att de inte ska ersätta skolans ordinarie undervisning i ämnet idrott och hälsa. Lite statistik Det är distriktsidrottsförbundet (DF) som även under Idrottslyftets andra år administrerat stödet till föreningarnas skolsatsningar även om flera SF också gett stöd till sådana projekt. Totalt har 80 miljoner kronor fördelats av DF till föreningar som drivit projekt i skolor. Antal deltagare i Idrottslyftet år 2 - DF Killar Tjejer 6-12 år år år Könsfördelningen bland deltagarna har varit i stort sett jämn, 47 procent tjejer och 53 procent killar. 59 procent av deltagarna går i årskurserna 0-5 medan 41 procent kommer från högstadiet och gymnasiet. I några distrikt (Örebro län och Västernorrland) är dock mer än en fjärdedel gymnasieelever. Nästan ledare har varit engagerade i skolaktiviteterna. Av dessa har 38 procent varit kvinnor. 23 procent eller drygt ledare har varit nyrekryterade. Bland dessa var kvinnorna något fler, 41 procent. Några gemensamma drag Distriktsidrottsförbundens främsta uppgift har varit att dels stimulera idrottsföreningarna till att starta projekt i samverkan med skolorna, dels att öppna dörrarna för sådana genom kontakter med kommun- och skolledningar. Oftast har det skett genom besök hos idrottsföreningar och i kommuner, men ibland också genom större konferenser där man samlat människor från båda lägren. Ett exempel på det senare är Dalarnas Idrottsförbund som i samverkan med Högskolan Dalarna genomförde konferensen Fysisk aktivitet för alla, hur då?. Precis som under Idrottslyftets första år har många distrikt sett skolidrottsföreningarna som en naturlig samarbetspartner. På flera håll har det också varit ett uttryckligt mål att initiera nya sådana. 15

16 Den vanligaste formen av aktivitet i skolorna är fortsatt prova på-verksamhet av olika slag. Det kan vara i form antingen av att föreningen tar hand om några lektionstimmar för att visa sin idrott eller idrotts-/temadagar. Ett flertal distrikt strävar medvetet efter att få till stånd samverkan mellan föreningar inom olika idrotter, för att på så sätt kunna presentera ett bredare smörgåsbord. Södermanland har arbetat på det sättet och också lyckats få till stånd sådan samverkan i fem projekt. Östergötland Idrottsförbund har arbetat på ett lite annorlunda sätt med sitt SportisCamp veckan före skolstarten där målet är att barnen får prova på olika idrotter. Barnen delas in i mindre grupper som hålls samman och följs åt under hela campen utifrån fastställt schema. Unga idrottsledare ansvarar för att gruppen kommer i tid och till rätt plats. Föreningarnas ledare visar sina idrotter och leder aktiviteten med barnen. I rapporten om Idrottslyftets första år påpekades att inriktningen på att behålla, snarare än att rekrytera, barn och ungdomar inte slagit igenom ordentligt. Under år två har flera distrikt gjort medvetna satsningar på äldre ungdomar, dvs elever i högstadiet och gymnasiet. I Västerbotten riktar sig hela 81 procent av projekten till dessa åldersgrupper, varav 12 procent till gymnasieelever. I Norrbotten är andelen gymnasieprojekt 22 procent. Stockholms nätverk erbjuder smörgåsbord Stockholms Idrottsförbund har lagt upp sitt arbete kring skolsamverkan på ett något annorlunda sätt. Anders Nissar, Idrottslyftsansvarig på distriktet, berättar: Vi bestämde redan under Handslagstiden som princip att varje elev skulle mötas av minst tre idrotter för att få ett brett idrottserbjudande. Utifrån den principen har vi byggt upp nätverk i varje kommun, plus 17 i Stockholms kommun, 38 totalt, bestående av minst tre föreningar från tre olika idrotter. Vi vill också att det ska vara både lagidrott och individuella idrotter. Det är det nätverket som sedan har den operativa kontakten med skolorna. Om en förening vill göra något med en skola så får den alltså ta kontakt med nätverket i sin kommun eller stadsdel. Det betyder att en skolverksamhet aldrig bara kan bestå av t ex fotbolls- eller handbollsträning. Tanken är i stället att eleverna under en period ska få prova på flera olika idrotter. Om de sedan vill gå vidare i en enskild idrott, vilket vi ju hoppas, så har de träffat föreningar att prata med. Det har vi också lyckats med. Under det andra idrottslyftsåret fick de 375 föreningarna som finns med i Idrottslyftet tillsammans nya medlemmar den vägen. Och inte bara det: Vi ger alla de ledare som ska vara med i Idrottslyftet en utbildning, en anpassad variant av den grundläggande barn- och ungdomstränarutbildningen Plattformen. Så föreningarna har också fått ett antal nya ledare, närmare bestämt 125 stycken under år 2. Vi är också noga med att föreningarnas verksamhet inte ska ersätta skolans ordinarie idrottsundervisning. Om eleverna har två idrottstimmar i veckan så ska de genom Idrottslyftet få en tredje. Tanken är dessutom att aktiviteterna ska genomföras i direkt anslutning till skoldagen. Nätverken skickar in en verksamhetsplan för det kommande läsåret. Där talar de om vad de vill göra i vilka skolor. Och vad det kostar. Sen gör vi en bedömning och fördelar resurserna. Jag tycker vi har lyckats väldigt bra. Under år 2 genomförde de 375 föreningarna från 50 olika idrotter extra idrottstimmar i 325 skolor över hela Stockholms län. Magnus Bergman från nätverket i Nacka har samma positiva uppfattning: 16

17 Denna modell är en effektiv, aktiv, positiv, frivillig och kontinuerlig inventering och introduktion av idrottens alla varianter till alla skolelever. Här når man alla barn och ungdomar i skolan på deras egen planhalva, såväl de som redan kommit igång som de som hunnit sluta eller aldrig kommit igång av sig själva. Alla får en andra chans att hitta en eller flera verksamheter som intresserar den enskilda individen. Man bjuder eleverna på högtidsstunder de behöver inte leta. Västerbotten I Västerbotten har Idrottslyftet tagit fart på allvar under det andra året. Framför allt har antalet deltagartillfällen ökat, med hela 40 procent. Leif Bingebo, ansvarig för Idrottslyftet på Västerbottens IF, berättar: Efter det första året gjorde vi en utvärdering av de principer som hade gällt. Vi var väl i stort sett nöjda, men gjorde ändå några justeringar. Bland annat tog vi bort det maxbelopp för stöd till en enskild satsning vi hade satt. Vi sa också att vi kunde ge stöd till inköp av utrustning, som t ex en brottarmatta eller ett pingisbord, om det behövdes för att genomföra aktiviteterna. Men vi håller fast vid de grundläggande principerna för satsningen. Det innebär bland annat att vi prioriterar verksamhet på högstadier och gymnasier. Det blev sammanlagt 81 procent som riktade sig till de årskurserna. Vi strävade också efter samverkan mellan flera idrottsföreningar och att nå ut i hela länet. Dessutom har vi medvetet prioriterat satsningar med inriktning på jämställdhet och jämlikhet tillsammans med sådana som uttryckligen riktar sig till fysiskt inaktiva elever. Ett annat krav vi har haft är att alla ledare i satsningar som får stort stöd, definierat som kronor eller mer, ska ha gått Plattformen eller någon motsvarande ledarutbildning. Jag tycker man kan se att det har lett till en högre kvalitet i arbetet. Något annat vi har noterat är att intresset för Idrottslyftet har ökat bland de mindre föreningarna. Det är positivt utifrån vår strävan att sprida verksamheten så brett som möjligt bland föreningarna i distriktet. Det faktum att 35 av de 58 deltagande föreningarna kommer från glesbygdskommuner, en klar ökning jämfört med det första året, kan ju ses i samma perspektiv. Djurgården Amerikansk Fotboll: Överviktiga barn har hittat rätt Så här berättar Betel Kevin, junioransvarig i Djurgårdens IF Amerikansk Fotboll, som ingår i flera av Stockholmsidrottens Idrottslyftsnätverk, om föreningens idrottslyft: Vi startade juniorverksamheten för tre år sedan med tolv juniorer från åldrarna 8-17 år. Idag har vi ca 130 i fyra lag (U13, U15, U17, U19). Nästa år tillkommer U11. Vi har båda könen i lagen och just nu är en av de bästa spelarna i tjejlandslaget en av våra juniorer. Rekryteringen i skolorna har tack vare Idrottslyftet fungerat väldigt bra. Eftersom vår idrott behöver/har plats för alla typer av individer har vi fått in många överviktiga barn som har hittat rätt i en sport som de kan vara bra på (t ex som linjespelare). För närvarande har vi ca tio ungdomar som inte har deltagit på gymnastiken under skoltid förra året. Utan att överdriva har flertalet föräldrar till dessa barn stått och gråtit av lycka vid träningar eller matcher när deras söner/döttrar har kämpat på linjen och gjort av med en massa kalorier och svett. Inget av dessa barn har ökat sitt midjemått! Vi har också tagit emot flera bokstavsbarn i de yngre åldersklasserna. Inom vår idrott går det att specialisera sig på att göra en sak vid enskilda spel. På det sättet har även dessa barn 17

18 hittat rätt och kan bli duktiga och sedda. Det är underbart att se när till exempel ett överviktigt barn hjälper ett så kallat bokstavsbarn. Detta sker varje träning, varje vecka! Sedan har vi naturligtvis också fått med en massa andra barn via Idrottslyftet, barn som tycker om idrotten och den kroppskontakt som erbjuds. Just nu lider vi av växtvärk. Eftersom alla utövare ska ha hjälm och axelskydd för att inte bli skadade kan vi inte ta emot alla som vill prova på. Om några år hoppas vi bli självförsörjande när det gäller skydd, men vi är inte där än. Malå IF håller öppet på helgkvällarna I Malå i södra Lappland finns inte så mycket att göra för ungdomar på helgkvällarna. Idrottsföreningen bestämde sig för att göra något åt saken. Åsa Johansson, ledare för projektet, berättar: Kommunens fritidsgård har öppet två vardagskvällar i veckan och kyrkan en kväll. Men på lördagskvällarna var det torget som gällde för många ungdomar. Det blev ofta lite småstökigt. Dessutom hade hockeykillarna tryckt på för att vi skulle ha mer öppet i ishallen. Så vi kunde ju se att det fanns ett behov. Vi satte igång hösten Vi körde aktiviteter för låg- och mellanstadiet direkt efter skolan på vardagarna. På lördagskvällarna höll vi både is- och sporthallen öppna mellan sex och elva på kvällen. Vi har det ganska bra förspänt i och med att hallarna ligger intill varandra precis intill skidbacken. I ishallen finns också ett kafé där ungdomarna kan fika, spela spel eller bara sitta och snacka. Malå IF är en flersektionsförening, med innebandy, fotboll, skidåkning, alpint och ishockey på programmet. Det gör att vi enkelt har kunnat köra flera olika idrotter på lördagarna. Men vi har också bjudit in andra föreningar för att kunna göra smörgåsbordet ännu större. Aktiviteterna har framför allt letts av ungdomar, som vi utbildat genom Plattformen. De har också fått sommarjobb på det dagkollo vi kör för yngre barn. När vi började gick det lite trögt. Det var väldigt mycket samma ungdomar som kom hela tiden, framför allt till skridskoåkningen i ishallen. Aktiviteterna efter skolan blev ingen succé så dem har vi utvidgat till att gälla alla stadier. Men nu känns det som att det har lossnat. Senast hade vi 50 deltagare i ishallen och i sporthallen. På lucia kör vi också en innebandycup hela natten. Och där kan vi se att problemen på torget har minskat.. Ledarförsörjning En bra fungerande idrott kräver många och duktiga idrottsledare. Att rekrytera nya ledare både organisations- och aktivitetsledare men också att ta hand om de som redan är engagerade är därför en ständig uppgift för föreningarna. En uppgift som många föreningar också upplever som ett orosmoment inför framtiden. Av den anledningen har ledarförsörjning alltsedan Handslaget, och nu också i Idrottslyftet, varit ett prioriterat område. Ansvaret för arbetet har legat på SISU Idrottsutbildarnas distrikt som under år två fått sammanlagt 25 miljoner kr att fördela till föreningarna. De har under året nått ut till olika föreningar. Begreppet ledarförsörjning ska ses i ett brett perspektiv, det handlar inte bara om att rekrytera nya ledare. Lika viktigt är att föreningen fungerar bra för att kunna ta emot, och ta hand om, ledarna. I de flesta distrikt kopplas därför resurserna till ett process- och utvecklingsarbete i föreningarna. SISU-konsulenten gör ett jobb tillsammans med styrelsen i 18

19 föreningen där Idrottslyftets resurser kan bidra till att möjliggöra de åtgärder man kommer fram till behövs. I Södermanland kallas detta för Röda tråden-koncept, dvs ett arbete att hitta föreningens röda tråd. Där konstaterar man att fler idrottsföreningar än tidigare förmåtts att se sitt arbete i ett längre tidsperspektiv och tagit fram planer för utveckling, utbildning och andra aktiviteter. Det är en allmän uppfattning att det är svårare att rekrytera organisationsledare (dvs förtroendevalda i föreningen) än aktivitetsledare (tränare och liknande). Ett sätt att stödja de förtroendevalda är träningsläger för styrelsen, där de får en möjlighet att prata sig samman kring både mål och arbetsformer. Dalarna är ett distrikt där man framgångsrikt använt den metoden för att utbilda 435 organisationsledare i 48 föreningar. Parallellt med de föreningsspecifika insatserna har de flesta SISU-distrikten också skapat öppna mötesplatser i form av seminarier och föreläsningar, där föreningarna också fått möjlighet att träffa varandra och utbyta erfarenheter. I det Västsvenska distriktet har, som ett exempel, sammanlagt idrottsledare medverkat på olika mötesplatser, vilket medfört att medvetenheten i föreningarna ökat om organisationsutveckling, ledarskap och visions- och värdegrundsfrågor. Sammantaget är SISU-distrikten eniga om att de resurser Idrottslyftet gett möjliggjort en bättre kontakt mellan SISU Idrottsutbildarna och de lokala idrottsföreningarna och därmed banat väg för en positiv föreningsutveckling. Skåne satsar mot ideella ledare I Skåne antog förbundet på sitt årsmöte 2007 en vision om att det år 2015 ska finnas ideella idrottsledare i distriktet, vilket skulle innebära en ökning med ledare jämfört med då beslutet togs. Idrottslyftets satsning på ledarförsörjning är en naturlig del i arbetet för att nå det målet. Bara under detta andra år har mer än ledare utbildats. Christer Karlsson, som ansvarar för satsningen på ledarförsörjning i Skåne berättar: Arbetet står på tre ben: satsningen Attraktiv förening, samverkan med specialdistriktsidrottsförbunden och stöd till lokala föreningars egna satsningar. Konceptet Attraktiv förening bygger på ett utvecklingspaket som innehåller fyra delar: unga ledare, ledarförsörjning, verksamhetsutveckling och processledning. Under året har vi dels samlat de medverkande föreningarna i olika klusterträffar, dels hjälpt till med processledning i det egna arbetet i föreningen. Samtidigt får en person i varje förening en enklare processledarutbildning för att kunna driva arbetet vidare på hemmaplan. Föreningarna har också tillgång till en pott pengar för utveckling och utbildning av ledare i olika funktioner. Ur den fria potten har andra föreningar kunna söka medel för egna ledarförsörjningsinsatser. Men även de ansökningarna byggde på en dialog mellan föreningen och våra konsulenter, som skulle resultera i ett helhetsgrepp där utbildningsarbetet var en integrerad del. Vi satsade också på att hjälpa föreningarna med att ta fram långsiktiga och hållbara ledarförsörjningsplaner, där samarbetet med SISU Idrottsutbildarna var en viktig del. De här insatserna resulterade under Idrottslyftets andra år i ledare deltagit i våra registrerade utbildningar. Minst lika många tror vi har gått i olika idrottsspecifika utbildningar. Så vi hoppas att detta är ett steg på vägen mot målet ideella ledare i Skåne

20 Malmö Beachvolley Club tog vara på möjligheterna Malmö Beachvolley Club (MBC) såg att det fanns stora möjligheter. Men den nyvalda styrelsen visste inte riktigt hur de skulle kunna utnyttja dem. Ordförande Tommy Wallström beskriver den hjälp de fick av SISU Idrottsutbildarna via Idrottslyftet. MBC var från början ett kompisgäng, som 2003 bildade föreningen. När intresset började öka fanns det ingen riktig organisation för att klara det. Vi hade ordentlig växtvärk. Så när vi i den nya styrelsen tillträdde våren 2009 kände vi att det behövdes en total reboot. Vi tog kontakt med SISU Idrottsutbildarna och fick höra talas om konceptet Attraktiv förening. En processledare besökte oss tre gånger. Han beskrev det jobb vi behövde göra, och det handlade verkligen om att bygga från grunden. Vad vill vi med föreningen? Vad har vi för värdegrund, vision och mål? Processledaren hjälpte oss att komma igång och gav oss inspiration för att fortsätta jobbet själva. Det var väldigt spännande. Och det gav resultat. Vi tog fram en verksamhetsplan och ett organisationsschema. Tack vare det har vi kunnat göra konkreta arbetsbeskrivningar för olika arbetsuppgifter inom föreningen. Att ha sådana gör det mycket enklare att rekrytera ledare, vi kan tala om exakt vad uppgiften innebär och hur mycket tid vi tror att den tar. Dessutom har vi tagit fram ett tränarpaket som de nya ledarna erbjuds, med bland annat en utbildning i flera steg. Idag räcker det inte med att bara vädja till människors idealitet, vi måste också kunna svara på frågan Vad får jag ut av det? Utbildning och utveckling är ett bra svar. I alla fall har det gett effekt på ett halvår har vi ökat från fem till 40 ledare! Och det har i sin tur gjort att vi har kunnat ta emot mycket fler medlemmar; på samma tid har medlemsantalet gått från 100 till 270. Nu siktar vi framåt. Vi jobbar hårt för att få vår egen hall med många fler banor där vi kan ha Sveriges största och bästa beachvolleyverksamhet för ungdomar. Särskilda insatser Unga ledare Ledarförsörjning är en ständigt viktig fråga för alla ideella föreningar, inte minst inom idrottsrörelsen. En naturlig rekryteringskälla är den egna ungdomsverksamheten och då kanske framför allt de ungdomar som inte längre vill eller kan satsa på en egen idrottskarriär. Trots det är det få idrottsföreningar som har en medveten strategi för hur de ska engagera ungdomar i ett fortsatt ledarskap. Idrottslyftets satsning på unga ledare är ett försök att hjälpa föreningarna att hitta metoder för rekrytering, men också att bygga upp stödjande miljöer som gör att de intresserade ungdomarna känner sig välkomna och kan utvecklas i sitt ledarskap. Huvudansvaret för arbetet har legat på SISU-distrikten. Det lokala arbetet har bedrivits utefter två huvudspår: Dels att erbjuda ungdomar gratis eller starkt subventionerad utbildning, t ex i grundläggande idrottsledarskap den s k Plattformen. Dels att i ett processinriktat föreningsutvecklingsarbete hjälpa föreningar att ta fram egna rekryteringsstrategier samt se över sin förmåga att ta hand om unga ledare. Generellt har den första inriktningen varit enklare och ofta mycket framgångsrik medan den andra varit svårare att få gehör för. Men i de föreningar som varit beredda att engagera sig har också detta givit påtagliga resultat. 20

IDROTTSLYFTET MER OCH FLER. Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet!

IDROTTSLYFTET MER OCH FLER. Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! IDROTTSLYFTET MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! VAR MED OCH UTVECKLA VÄRLDENS BÄSTA BARN- OCH UNGDOMSIDROTT! I de flesta idrottsföreningar finns goda idéer

Läs mer

IDROTTS LYFTET. Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4. År ett 2007-0701- 2008-06-30

IDROTTS LYFTET. Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4. År ett 2007-0701- 2008-06-30 IDROTTS LYFTET Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4 År ett 2007-0701- 2008-06-30 Svenska Dragkampförbundet vill bli ett tydligt förbund Inriktning på idrottslyftet Öppna dörrarna

Läs mer

Nu lyfter vi ridsporten!

Nu lyfter vi ridsporten! Nu lyfter vi ridsporten! Fakta om ridsporten och Idrottslyftet år 5 MER RIDSPORT FÖR FLER Mer idrott för fler. Det är tanken bakom Idrottslyftet som nu går in på sitt femte verksamhetsår. Och öppnar nya

Läs mer

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Utgåva 0.3 2008-11-03 Sida 1 (11) 1 Inledning Svenska Klätterförbundets styrelse har givit Barn- och Ungdomskommittén (BoUK) i uppdrag att ta fram förslag på riktlinjer

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015

VERKSAMHETSPLAN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 ÖVERGRIPANDE VERKSAMHETSINRIKTNING Gymnastikförbundet Norrs verksamhetsplan 2015 utgår i huvudsak från den verksamhetsinriktning som antogs av Förbundsmötet i maj 2014 och den verksamhetsplan

Läs mer

IDROTTSLYFTET ÅR 1. En förening i varje by fotboll för alla. Svenska Fotbollförbundet

IDROTTSLYFTET ÅR 1. En förening i varje by fotboll för alla. Svenska Fotbollförbundet IDROTTSLYFTET ÅR 1 En förening i varje by fotboll för alla Svenska Fotbollförbundet Välkommen till Idrottslyftet år 1! 1/7 2007-30/6 2008 Huvudinriktningen är att öppna dörrarna till fotbollen för fler

Läs mer

Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan

Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan 2009-02-01 Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan Bakgrund Stockholms Idrottsförbunds fick 1 juli 2007 i uppdrag att ge idrottsföreningar möjligheten

Läs mer

Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden!

Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden! 1/7 2005 30/6 2006 Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden! NU STARTAR VI HANDSLAGETS ÅR 3 (1/7 2005 30/6 2006) Regeringen har beslutat att under en fyra års period via Riksidrottsförbundet

Läs mer

Foto: Mikael Sjöberg IDROTTS- LYFTET

Foto: Mikael Sjöberg IDROTTS- LYFTET Foto: Mikael Sjöberg IDROTTS- LYFTET Utvecklar svensk ridsport Idrottslyftet är regeringens riktade satsning på barn- och ungdomsidrott. Här kan föreningar inom Svenska Ridsportförbundet läsa om hur ni

Läs mer

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF)

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF) Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 (SCF) Denna utvecklingsplan är ett levande dokument som kan göra förändringar i om så krävs för att Idrottslyftets mål i ännu högre utsträckning ska uppnås.

Läs mer

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Vi är där när idrotten lär! Det här är SISU Idrottsutbildarna Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation.

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2011-2012

Verksamhetsinriktning 2011-2012 Verksamhetsinriktning 2011-2012 Örebro Läns Skolidrottsförbund Innehåll Förord Skolidrottsförbundets profil Inriktnings- och resultatmål Föreningen Organisationsutvecklingen Utbildningsverksamhet Breddverksamhet

Läs mer

Välkommen till SDF konferens. 22-23 november 2013

Välkommen till SDF konferens. 22-23 november 2013 Välkommen till SDF konferens 22-23 november 2013 Grattis Värmlands Orienteringsförbund, Värmland och Arvika! PROGRAM 22 november 12.00 Lunch 13.00 Föreläsning, Peter Eriksson barn och ungdomsansvarig

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Idrottslyftet 2013. Goda exempel från några studentidrottsföreningar

Idrottslyftet 2013. Goda exempel från några studentidrottsföreningar Idrottslyftet 2013 Goda exempel från några studentidrottsföreningar Idrottslyftet 2013 tips och råd om ansökningar! Sveriges Akademiska Idrottsförbund (SAIF) har mellan 1 januari och 31 december 2013 drygt

Läs mer

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Riksidrottsförbundet Idrottens Hus 114 73 STOCKHOLM Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Idrottsrörelsen detta stolta slagskepp i moder Sveas i övrigt sjunkande folkrörelseflotta

Läs mer

handslaget ÅR 4 SKAPA ETT LIVSLÅNGT FOTBOLLSINTRESSE - ETT BRA LEDARSKAP LÄGGER GRUNDEN Svenska Fotbollförbundet

handslaget ÅR 4 SKAPA ETT LIVSLÅNGT FOTBOLLSINTRESSE - ETT BRA LEDARSKAP LÄGGER GRUNDEN Svenska Fotbollförbundet handslaget ÅR 4 SKAPA ETT LIVSLÅNGT FOTBOLLSINTRESSE - ETT BRA LEDARSKAP LÄGGER GRUNDEN Svenska Fotbollförbundet Välkommen till Handslaget år 4! 1/7 2006 30/6 2007 Det viktigaste målet för svensk fotbolls

Läs mer

Idrott och social hållbarhet

Idrott och social hållbarhet Idrott och social hållbarhet Malmö 27 maj 2015 Janne Carlstedt, Riksidrottsförbundet Jenny Hellberg, Skåneidrotten Idrott och social hållbarhet (A6 och B6) Idrotten engagerar många människor i vårt samhälle

Läs mer

Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning

Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning Strategiarbetet Uppdraget RF-stämman 2013 beslutade att uppdra till RS: att genomföra ett strategiarbete om Svensk idrotts framtid att ge förslag

Läs mer

Behållning och rekrytering av ledare. Köping 2010

Behållning och rekrytering av ledare. Köping 2010 Behållning och rekrytering av ledare Köping 2010 Är ungas oberäkneliga livssituation ett argument för att inte välja in dom i styrelser? Det är ungas eget ansvar att ta initiativ till att vara med och

Läs mer

Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013

Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013 Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013 Projektbeskrivningen är tänkt som ett komplement till återrapporten i IdrottOnline för att ge en inblick i projektet utöver de siffror som redovisas i återrapporten.

Läs mer

Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning

Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ledarbrist beskrivs ofta som en ödesfråga. Flera projekt

Läs mer

Rapport Utredning regionala stödfunktioner

Rapport Utredning regionala stödfunktioner Rapport Utredning regionala stödfunktioner Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet Besöks- och postadress: Idrottens Hus, Fiskartorpsvägen 15 A, 114 73 Stockholm Telefon växel: 08-699 60 00 E-post: info@korpen.se

Läs mer

Mellansvenska Handbollförbundet

Mellansvenska Handbollförbundet Mellansvenska Handbollförbundet - Utvecklingskoncept mot Vision 2017 Av: Johan Johansson Uffe Nyström Bakgrund Som välbekant så strävar Svensk handboll att uppnå Vision 2017 som vilar på 5 olika fokusområden:

Läs mer

Vision och utveckling En rapport om Idrottslyftets fjärde år

Vision och utveckling En rapport om Idrottslyftets fjärde år Vision och utveckling En rapport om Idrottslyftets fjärde år STOCKHOLM JANUARI 2012 ANDRÈN & HOLM FOTO: BILDBYRÅN Innehållsförteckning Förord 4 Sammanfattning 5 Bakgrund 6 Organisation 7 Administration

Läs mer

Idrottslyftet år 5. 1 juli 2011 31 december 2012

Idrottslyftet år 5. 1 juli 2011 31 december 2012 1 juli 2011 31 december 2012 Innehåll Förord... 5 Sammanfattning av... 7 Bakgrund... 7 Utformning av...7 Tidsperioden för år 5...8 Syfte...8 Målgrupp...8 Barnrättsperspektivet och folkhälsomålen... 9 Barnrättsperspektivet...9

Läs mer

24-25 oktober 2015 Hotell Selma SPA, Sunne. www.sisuidrottsutbildarna.se/varmland

24-25 oktober 2015 Hotell Selma SPA, Sunne. www.sisuidrottsutbildarna.se/varmland 24-25 oktober 2015 Hotell Selma SPA, Sunne www.sisuidrottsutbildarna.se/varmland Välkommen till SISU-helgen! SISU-helgen är vår enskilt största satsning för att stärka våra ledare. Förutom kicken av att

Läs mer

Idrottslyftet Rekrytera Stockholm

Idrottslyftet Rekrytera Stockholm Min & din Idrottslyftet Rekrytera Stockholm Idrott Det finns en idrott för varje barn. Låt oss ge dem en chans att hitta den. Innehåll: Genom Idrottslyftet Rekrytera är dörren öppen för alla. Vad är Idrottslyftet

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 SvFF Mål & Strategi 2013-2017 Workshop distrikt svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 AGENDA 17.00-17.45 Genomgång Mål & Strategi Svensk Fotboll, och distriktens process under hösten. 17.45-18.45 Värdegrunden

Läs mer

Dokumentation Svenska Klätterförbundet 5 april 2008 Kviberg, Göteborg

Dokumentation Svenska Klätterförbundet 5 april 2008 Kviberg, Göteborg Dokumentation Svenska Klätterförbundet 5 april 2008 Kviberg, Göteborg Hur blir SKF så bra att alla klättrare vill vara medlemmar? Processledare: Sandra Mattsson, SISU Idrottsutbildarna Syfte med träffen:

Läs mer

IK Bolton. Värdegrund Engagemang Gemenskap Ständig utveckling

IK Bolton. Värdegrund Engagemang Gemenskap Ständig utveckling Handboll för alla IK Bolton IK Bolton erbjuder handboll som är glädjefylld och tillgodoser barns, ungdomars och seniorers vilja att utvecklas som handbollsspelare, vilket bidrar till att ge alla medverkande

Läs mer

Vi utbildar, bildar och utvecklar idrotten.

Vi utbildar, bildar och utvecklar idrotten. Verksamhetsberättelse med årsredovisning 2014 Vi utbildar, bildar och utvecklar idrotten. Innehåll 3 FÖRBUNDSORDFÖRANDE Det är roligt att vara idrottsledare! 4 GENERALSEKRETERARE Vi fortsätter vårt utvecklingsarbete

Läs mer

Beskrivning av vår verksamhet i Piteå

Beskrivning av vår verksamhet i Piteå Beskrivning av vår verksamhet i Piteå SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund och utbildningsorganisation. Vi bildar, utbildar och utvecklar idrotten SISU Idrottsutbildarna utbildar och

Läs mer

Förslag till verksamhetsplan 2012-2013

Förslag till verksamhetsplan 2012-2013 Förslag till verksamhetsplan 2012-2013 Idrottens framtida finansiering är säkrad Fortsatt verka för ett starkt och ökat samhällsstöd till svensk(skånsk) idrott på såväl nationell som regional och kommunnal

Läs mer

Välkommen till SDF-konferensen. Luleå 12-13 oktober 2013

Välkommen till SDF-konferensen. Luleå 12-13 oktober 2013 Välkommen till SDF-konferensen Luleå 12-13 oktober 2013 Idrotten vill Idrottsrörelsens gemensamma idéprogram Se filmen Styrelsen NIF & SISU Idrottsutbildarna Leif Nordström, Boden Carina Winsa, Luleå Kicki

Läs mer

Vansinnigt Viktiga Vägval. En plan för arbete med Föreningens framtid.

Vansinnigt Viktiga Vägval. En plan för arbete med Föreningens framtid. Vansinnigt Viktiga Vägval. 1 2 3 4 En plan för arbete med Föreningens framtid. Tillsammans mot framtidens idrott Med ett gott stöd av SISU Idrottsutbildarna Örebro kan din förening ta ett helhetsgrepp

Läs mer

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen

Läs mer

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015 VERKSAMHETS INRIKTNING 2015 IDROTTEN I SAMHÄLLET Idrotten är i särklass Sveriges största folkrörelse. Idrotten erbjuder aktiviteter för alla åldrar och bidrar till att både glesbygd och tätorter blir

Läs mer

Redovisning av Idrottslyftet år 3 för Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet (SVEMO)

Redovisning av Idrottslyftet år 3 för Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet (SVEMO) 1 Redovisning av Idrottslyftet år 3 för Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet (SVEMO) Totalt antal beviljade, och slutredovisade projekt: 37 Även under år 3 valde vi att jobba vidare med det arbetssätt

Läs mer

STOCKHOLM JANUARI 2009 ANDRÈN & HOLM FOTO: BILDBYRÅN

STOCKHOLM JANUARI 2009 ANDRÈN & HOLM FOTO: BILDBYRÅN Ett år med Idrottslyftet Rapport om år 1 STOCKHOLM JANUARI 2009 ANDRÈN & HOLM FOTO: BILDBYRÅN Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Bakgrund...4 Handslaget...4 Riksdagsbeslut...5 RS inriktning/direktiv...5

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orienterings vision dit vill vi Svensk orientering vill vara

Läs mer

Utbildning och mötesplatser Hösten 2012

Utbildning och mötesplatser Hösten 2012 Utbildning och mötesplatser Hösten 2012 Utbildning och mötesplatser för dig som vill utvecklas! Att ha organisations- och aktivitets ledare som är välutbildade är en viktig grund för att kunna erbjuda

Läs mer

Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa

Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa Hur ökar vi deltagandet hos nyanlända flyktingar? Projektledare: Anton Olofsson anton.olofsson@olif.se Fritids- och föreningslivet en arena

Läs mer

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Idrottsberedningen

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Idrottsberedningen Plats och tid Nya Kommunhuset, Sammanträdesrum Yxningen, Åtvidaberg, kl.18.00 19.55 Beslutande Kjell Myrén, Ordförande Arne Holmgren, Vice ordförande Birgitta Elwing, från kl. 18.15 Rolf Olsson Ulf Öqvist

Läs mer

Skolbrottning - Rekrytering

Skolbrottning - Rekrytering Skolbrottning - Rekrytering Handledning för klubbar Inledning 2007 upprättade s (SBF) Sportkommitté en handlingsplan för att öka antalet brottare i Sverige. En av punkterna i handlingsplanen var att starta

Läs mer

Verksamhetsinriktning. Riksidrottsförbundet 2012 2013

Verksamhetsinriktning. Riksidrottsförbundet 2012 2013 Verksamhetsinriktning Riksidrottsförbundet 2012 2013 STOCKHOLM AUGUSTI 2011 ANDRÈN & HOLM BILD: Bilbbyrån & Helena Björck För riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verksamheten fattar RF-stämman beslut

Läs mer

NVGF projektplan för juniorutveckling 2013

NVGF projektplan för juniorutveckling 2013 NVGF Juniorprojektet 2013 Sida 1 (8) NVGF projektplan för juniorutveckling 2013 Allmänt I samband med Norr- och Västerbottens golfförbunds planeringskonferens i Piteå den 21-22 november 2009 tog ordförande

Läs mer

Fler ungdomar i Korpen

Fler ungdomar i Korpen Fler ungdomar i Korpen Amina och Viggo vill bli vattenträningsinstruktörer Vi har en idé om en ny motionsform Vi behöver utveckla vår lagidrott 18-åriga Kim är ett riktigt styrelseämne Sök Idrottslyftet

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN BOLLEBYGD 2013 Innehåll Inledning... 3 Kontakta oss... 4 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 5 Konsulentens roll... 6 Verksamhetsidé...

Läs mer

5. Strategi 2020, verksamhetsinriktning och ekonomiska riktlinjer ( 10.1)

5. Strategi 2020, verksamhetsinriktning och ekonomiska riktlinjer ( 10.1) 5. 2020, verksamhetsinriktning och ekonomiska riktlinjer ( 10.1) Vision Bättre idrott för fler Tillsammans skapar vi bästa möjliga förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att idrotta och

Läs mer

Grupparbete Golfträffen 2007 Lördag 24 november

Grupparbete Golfträffen 2007 Lördag 24 november Grupparbete Golfträffen 2007 Lördag 24 november Vad kan du göra för att rekrytera och behålla barn och ungdomar till din klubb? Vilka verktyg har du i dag för att kunna rekrytera och behålla barn och ungdomar

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Idrottsrörelsen har valt att låta studieförbundet, SISU Idrottsutbildarna, få nyckelrollen som idrottens

Läs mer

Förbered dig genom att inventera gruppen (styrelseuppdrag, antal år inom idrott och annan relevant info).

Förbered dig genom att inventera gruppen (styrelseuppdrag, antal år inom idrott och annan relevant info). Föreningsutveckling Plattformen Plattformen är grundförutsättningarna för att en förening eller ett lag ska fungera och nå utveckling. Det innefattar faktorer så som organisation, miljö, kultur, ekonomi,

Läs mer

10.30-11.30 KNYTKONFERENS 10.45-11.15. 4A Bidragsskolan. LOK-stöd. Valet av partners. 6A Framtidens träning. Möjligt för unga att förbättra Korpen

10.30-11.30 KNYTKONFERENS 10.45-11.15. 4A Bidragsskolan. LOK-stöd. Valet av partners. 6A Framtidens träning. Möjligt för unga att förbättra Korpen Dags att välja! En knytkonferens är vad det låter som, det liknar ett stort knytkalas. Du som deltagare kommer för att ta en välsmakande munsbit här och där och sätter din personliga agenda för dagarna.

Läs mer

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER En rapport om hur kvinnor kan uppmuntras och introduceras till tyngdlyftningssporten Till Svenska Tyngdlyftningsförbundet och Västerbottens Idrottsförbund Av Lucy Rist och Frida

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsidé Vision Bowlingsporten ska vara framgångsrik, kul, socialt engagerande och tillgänglig för alla. Bowling en sport för alla En idrott alla kan

Läs mer

IDROTT PÅ BARNS VILLKOR

IDROTT PÅ BARNS VILLKOR IDROTT PÅ BARNS VILLKOR Barnkonventionen ATT HA ETT BARNRÄTTSPERSPEKTIV - VAD INNEBÄR DET? För att förstå vad ett barnrättsperspektiv är måste vi inom idrotten kunna tolka FN:s konvention om barnets rättigheter.

Läs mer

Röbäcks IF. Reklam & sponsorskap

Röbäcks IF. Reklam & sponsorskap Röbäcks IF Reklam & sponsorskap Erbjudande: 1. Reklamskylt på sarg, plats på Röbäcks IF hemsida ingår *: 5000kr/2år Tillkommer skyltkostnad och reklamskatt 8% 2. Reklamskylt i hallen, plats på Röbäcks

Läs mer

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG Hur nöjda är ni med läget just nu inom de olika områdena? Läs igenom utgångspunkterna på sid 4-6 innan ni påbörjar skattningen. Tänk på! Det är viktigt

Läs mer

Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka?

Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka? Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka? Utmärkt förening i Nacka Det är viktigt att alla barn och ungdomar som deltar i olika fritidsaktiviteter upplever att de är välkomna och att de kan känna

Läs mer

Futebol dá força Åland

Futebol dá força Åland Futebol dá força Åland Varför? Med växande psykisk ohälsa bland unga tjejer, ätstörningar, sexuella övergrepp och våld, höga krav på prestation, integrationsproblematik, en icke jämställd fördelning av

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. IHF DAGEN 23 JANUARI 2012 IDROTTSLYFTET EN UTVÄRDERING För utveckling

Läs mer

Junior lyftet. Pengar till klubben med Juniorlyftet! EN MÖJLIGHET ATT UTVECKLA JUNIORVERKSAMHET

Junior lyftet. Pengar till klubben med Juniorlyftet! EN MÖJLIGHET ATT UTVECKLA JUNIORVERKSAMHET Junior lyftet Pengar till klubben med Juniorlyftet! EN MÖJLIGHET ATT UTVECKLA JUNIORVERKSAMHET 2 SVENSKA GOLFFÖRBUNDET SVENSKA GOLFFÖRBUNDET 3 Varför väljer barn att idrotta? Att ha kul upplevelsen av

Läs mer

Västergötlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Västergötland

Västergötlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Västergötland Västergötlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Västergötland Protokoll fört vid sammanträde med den gemensamma styrelsen för Västergötlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Västergötland

Läs mer

SMÅLANDSIDROTTENS UTBILDNINGSHELG 14-15 NOVEMBER 2015 ELITE PARK HOTEL & VÄXJÖ KONSERTHUS. Foto: Fredrik Petersson

SMÅLANDSIDROTTENS UTBILDNINGSHELG 14-15 NOVEMBER 2015 ELITE PARK HOTEL & VÄXJÖ KONSERTHUS. Foto: Fredrik Petersson SMÅLANDSIDROTTENS UTBILDNINGSHELG 14-15 NOVEMBER 2015 ELITE PARK HOTEL & VÄXJÖ KONSERTHUS Foto: Fredrik Petersson VÄLKOMMEN TILL SMÅLANDSIDROTTENS UTBILDNINGSHELG! Utbildningshelgen är en ny och stor satsning

Läs mer

-Vi har gått från att vara en förening där man bara tränade och tävlade till att bli en förening som tar ett större samhällsansvar.

-Vi har gått från att vara en förening där man bara tränade och tävlade till att bli en förening som tar ett större samhällsansvar. -Vi har gått från att vara en förening där man bara tränade och tävlade till att bli en förening som tar ett större samhällsansvar. BOLLNÄS SS Idrottslyftet har öppnat dörrarna för fler ÖPPNAT DÖRRARNA

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Inriktning för Svensk fotbolls föreningsutveckling 2009-2010

Inriktning för Svensk fotbolls föreningsutveckling 2009-2010 PM Föreningsutveckling SvFF:s Medlemskommitté (MK) ansvarar bl a för föreningsutveckling och ledarförsörjning. Inriktningen när det gäller MK s utvecklingsarbete inom detta område handlar enbart om frågor

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN SKÖVDE 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé... 6 Värdegrund...

Läs mer

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa Lärgruppsplan för filmen Svensk idrott världens bästa Inom svensk idrott fi nns det i runda tal 600 000 idrottsledare som har olika typer av ledaruppdrag. Du är säkert en av dom. Många av er fi nns inom

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering Svensk orienterings vision Dit vill vi! Svensk orientering, världens bästa!

Läs mer

I d r o t t s l y f t e t å r 6 Ett kunskapslyft för Förening, spelare och tränare

I d r o t t s l y f t e t å r 6 Ett kunskapslyft för Förening, spelare och tränare I d r o t t s l y f t e t å r 6 Ett kunskapslyft för Förening, spelare och tränare V. 2.1 Fotbollsutveckling Dalsland är en satsning för att erbjuda möjligheter till en varaktig och utvecklande verksamhet

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Värdegrund bygger på oss

Värdegrund bygger på oss VERKSAMHETSPLAN 2013 Vision: I StHIF står idrotten i centrum och är ett medel för delaktighet och utveckling. Strategiska mål StHIF erbjuder utveckling och utbildning på ett professionellt plan Beckis

Läs mer

Ansökan om projektbidrag - sommarfotbollsläger Flemingsberg

Ansökan om projektbidrag - sommarfotbollsläger Flemingsberg i HUDDINGE KOMMUN KUL TUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN T JÄNSTEUTLATANDE DATUM DIARIENR 2014-03-13 KFN-20 14/90.387 SIDA 1 (2) HANDLÄGGARE Wesslen, Mats 08-53531737 Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden

Läs mer

INTERNATIONELL HANDLINGSPLAN

INTERNATIONELL HANDLINGSPLAN INTERNATIONELL HANDLINGSPLAN Svenska Baseboll och Softboll Förbundet Om SBSFs Internationella Handlingsplan Denna handlingsplan skall utgöra riktmärke och ange ambitionsnivå för Svenska Baseboll och Softboll

Läs mer

Idrottslyftets ABC Förhållningssätt och kompletterande riktlinjer för SF, DF och SISU-distrikt

Idrottslyftets ABC Förhållningssätt och kompletterande riktlinjer för SF, DF och SISU-distrikt Version 2013-12-20 Idrottslyftets ABC Förhållningssätt och kompletterande riktlinjer för SF, DF och SISU-distrikt Innehållsförteckning Inledning... 3 Idrottslyftets ABC... 3 Arkivering... 3 Försäkrings-

Läs mer

UNGA LEDARE. Vill du bli ledare inom idrotten? UNGA LEDARE. OBS! Anmäl Dig innan 22 november!

UNGA LEDARE. Vill du bli ledare inom idrotten? UNGA LEDARE. OBS! Anmäl Dig innan 22 november! Vill du bli ledare inom idrotten? Är du mellan 14-20 år och intresserad av att bli ledare eller organisationsledare* och tycker det är kul att träffa andra ungdomar! I höst kör vi igång med en ny omgång

Läs mer

KONSTÅKNINGEN VILL 2013-2014 Konståkningens verksamhetsidé och riktlinjer Antagen på Förbundsstyrelsemötet 20 april 2013

KONSTÅKNINGEN VILL 2013-2014 Konståkningens verksamhetsidé och riktlinjer Antagen på Förbundsstyrelsemötet 20 april 2013 KONSTÅKNINGEN VILL 2013-2014 Konståkningens verksamhetsidé och riktlinjer Antagen på Förbundsstyrelsemötet 20 april 2013 1 Innehåll 4 SVENSK KONSTÅKNING FRAMGÅNGSRIK IDROTT 5 VERKSAMHETSIDÉ 6 VÄRDEGRUND

Läs mer

Dalarnas Idrottsförbund. SISU Idrottsutbildarna

Dalarnas Idrottsförbund. SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning 2014-2015 1 2 Dalarnas Idrottsförbund & SISU Idrottsutbildarna gemensam verksamhetsinriktning 2014-2015 Sidan Dalaidrottens verksamhetsidé 4 Vi utvecklar idrotten i Dalarna 4 Dalaidrottens

Läs mer

Nya NackaIdrottsAllians - Nya Nacka IdrottsAllians har som övergripande mål att; Målsättning målet samverka med det lokala näringslivet.

Nya NackaIdrottsAllians - Nya Nacka IdrottsAllians har som övergripande mål att; Målsättning målet samverka med det lokala näringslivet. Nya Ansökan till Fritidsnämnden i Nacka kommun för utveckling och uppbyggnad i tre steg, av en väl fungerande föreningsallians med visionen Öppenhet och Mångfald inom idrotten Historia Nacka IdrottsAllians

Läs mer

Skolidrottsförbundet glädje, glöd och gemenskap!

Skolidrottsförbundet glädje, glöd och gemenskap! Skolidrottsförbundet glädje, glöd och gemenskap! Svenska Skolidrottsförbundet är ett av 70 specialidrottsförbund som ingår i Riksidrottsförbundet (RF). Skolidrottsförbundets mål är att få så många som

Läs mer

Konferensdokumentation

Konferensdokumentation Konferensdokumentation Idrott och mångfald 4-5 november 2009 i Karlstad Är invandrare och homosexuella lika välkomna till idrotten som andra? Frågan diskuterades på den första nationella konferensen om

Läs mer

Information om Poolkampen 2014-2015. till de deltagande föreningarna

Information om Poolkampen 2014-2015. till de deltagande föreningarna Information om Poolkampen 2014-2015 till de deltagande föreningarna 2 Innehåll Häftet innehåller information om Poolkampens olika delar och hur föreningen gör för att ta del av dem: Innehåll... 3 Turneringsspel

Läs mer

Ansökan om projektbidrag - Vårby IF

Ansökan om projektbidrag - Vårby IF KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-23 KFN-2014/344.387 1 (2) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats 08-535 317 37 Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Ansökan om

Läs mer

Stöd till idrotts- och friluftsförbundens distriktsorganisationers allmänna verksamhet 2015 - samt stöd till SISU Idrottsutbildarna

Stöd till idrotts- och friluftsförbundens distriktsorganisationers allmänna verksamhet 2015 - samt stöd till SISU Idrottsutbildarna KUN 2014-02-11 Enhetsnamn Handläggare: Margareta Wennerberg Stöd till idrotts- och friluftsförbundens distriktsorganisationers allmänna verksamhet 2015 - samt stöd till SISU Idrottsutbildarna Ärendebeskrivning

Läs mer

Måns Lööf UTBILDNINGAR OCH FÖRELÄSNINGAR

Måns Lööf UTBILDNINGAR OCH FÖRELÄSNINGAR Måns Lööf UTBILDNINGAR OCH FÖRELÄSNINGAR Världens bästa coach Hur kan du som ledare göra för att stötta unga idrottare att bli vinnare både i livet och i idrotten? En föreläsning som utvecklar dig i ditt

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01 Jämställdhets och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 20112013 Ver. 20101201 Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1 VARFÖR ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING?... 3 1.1.1 Hur arbeta med Jämställdhet/likabehandling...

Läs mer

UNGDOMSIDROTTSPROGRAMMET Jämtland-Härjedalen

UNGDOMSIDROTTSPROGRAMMET Jämtland-Härjedalen UNGDOMSIDROTTSPROGRAMMET Jämtland-Härjedalen Varför ett ungdomsidrottsprogram (UIP)? UIP bygger på: Faktumet att den fysiska inaktiviteten blir allt mer påtaglig bland ungdomar. Idrotten Vill samt Barnidrottsprogrammet

Läs mer

En del av Gymnastikförbundet mot målen i Vision 2020

En del av Gymnastikförbundet mot målen i Vision 2020 En del av Gymnastikförbundet mot målen i Vision 2020 Eva Sundmalm, v ordf Inger Högström Westerling, ledamot Alexandra Nyström, anställd kanslist och tränare SM medalj 2013 Örebro Gymnastikförening/KIF

Läs mer

Verksamhetsplan Piteå GK Ungdom 2015-05-13

Verksamhetsplan Piteå GK Ungdom 2015-05-13 Verksamhetsplan Piteå GK Ungdom 2015-05-13 Verksamhetsplan Piteå GK Ungdoms och juniorverksamhet 1. Vision PITEÅ GOLFKLUBB SKA ERBJUDA DEN BÄSTA BARN OCH UNGDOMSVERKSAMHETEN I KOMMUNEN, ALLA KATEGORIER

Läs mer

Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar. Av Karin Redelius

Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar. Av Karin Redelius Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar Av Karin Redelius 1 STOCKHOLM JUNI 2007 ANDRÈN & HOLM OMSLAGSFOTON: Bildbyrån Skriftserie om idrottens ledarskap I projektet Idrottens ideella ledare erbjuder vi

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2015

Verksamhetsinriktning 2015 Verksamhetsinriktning 2015 Särskild föräldrasatsning 2015 Den verksamhetsinriktning som nu föreligger inför året 2015 har fått en nyare utformning. SISU Riks och RF arbetar för en mer integrerad verksamhetsinriktning.

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN LIDKÖPING 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé... 6

Läs mer

Idrottens jämställdhetsplan

Idrottens jämställdhetsplan Idrottens jämställdhetsplan 2005 STOCKHOLM JUNI 2005 ISBN 91-975766-2-X 9 789197 576628 INNEHÅLL Ordlista... 4 Inledning... 6 Hur ser det ut idag... 8 Det här vill idrottsrörelsen...10 Så här nås målen...

Läs mer

Vision för år 2015 och inriktningsplan för 2013

Vision för år 2015 och inriktningsplan för 2013 Vision för år 2015 och inriktningsplan för 2013 Civilförsvarsförbundet i Jönköpings län Innehållsförteckning Självskyddsutbildning sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 4 Energiinformation sid. 5 Medlemsvård,

Läs mer

Offensiv orientering Vägval till glädje och framgång. Vilka är vi?

Offensiv orientering Vägval till glädje och framgång. Vilka är vi? Vilka är vi? Jag kommer att använda Gotland som exempel ibland Gotland har» 179 startande på DM lång distans (2 %)» 186 på Sverigelistan 16 år och äldre (1 %)» 0,3 % av Gotlänningarna finns på Sverigelistan»

Läs mer