Modell för finansiell analys

Transkript

1 Modell för finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för Vara kommun används en finansiell analysmodell som benämns RK-modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Den finansiella analysmodellen bygger på fyra perspektiv: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Aspekterna resultat kapacitet och risk kontroll utgör hörnstenar i modellen. Det finansiella resultatet Årets resultat och dess orsaker kartläggs. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Riskförhållanden Med tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här analyseras också borgensåtagande och kommunens samlade pensionsskuld. Kontroll Med den fjärde aspekten kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget är uttryck för god ekonomisk hushållning. Finansiella nyckeltal Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom de fyra perspektiven. Bilder till den finansiella analysen Resultat kapacitet Sidan Bild 1 Intäkter och kostnader 33 Bild 2 Driftkostnadsandel 33 Bild 3 Årets investeringar 33 Bild 4 Skattefinansieringsgrad av investeringar 33 Bild 5 Årets resultat 34 Bild 6 Soliditet 34 Bild 7 Skuldsättningsgrad 34 Bild 8 Kommunalskatt 34 Risk kontroll Sidan Bild 9 Likviditet ur ett riskperspektiv 35 Bild 10 Finansiella nettotillgångar 35 Bild 11 Finansiella risker 35 Bild 12 Koncernens resultat och borgensåtagande 35 Bild 13 Pensionsåtagande 36 Bild 14 Prognossäkerhet 37 Bild 15 Känslighetsanalys 37 RK-modellen: Fyra aspekter vid finansiell bedömning Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? resultat kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? risk kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? 32 VARA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006

2 2006 Finansiell analys av kommunen Kommentarer, organisation och kommunöversikt 1. Förvaltningsberättelse 2. Vara kommun 3. Verksamheten i Vara kommuns bolag 4. Sammanställd redovisning 5. Övrigt 6. Vara kommun redovisar ett positivt årsresultat på 39,3 mkr. Det betyder en resultatförbättring med 10,2 mkr jämfört med föregående år. Jämfört med budget redovisar kommunen ett överskott med 35,2 mkr. Nettoinvesteringarna uppgår till 39,3 mkr, vilket innebär ett budgetöverskott med 47,5 mkr. Den långfristiga låneskulden minskar med 44 mkr från 65 mkr till 21 mkr och soliditeten ökar med 3,7 procentenheter till 29,0 procent. Kommunens likviditet har minskat med 17 mkr till 20 mkr. Resultat och kapacitet Bild 1: Intäkter och kostnader (Förändring i procent) Nettokostnadsutveckling exklusive jämförelsestörande poster 2,1 6,2 0,2 Nettokostnadsutveckling inklusive jämförelsestörande poster 3,5 5,8-0,2 Skatte- och statsbidragsutveckling 4,9 4,9 4,4 När jämförelsestörande poster räknas bort ökar verksamhetens nettokostnader med 2,1 procent och skatteintäkter och generellt statsbidrag ökar med 4,9 procent. När jämförelsestörande poster om 7,8 mkr räknas med ökar verksamhetens nettokostnader med 3,6 procent. Under perioden har verksamhetens nettokostnader (exklusive jämförelsestörande poster) ökat med 8,5 procent och skatteintäkter och generella statsbidrag med 10 %. (Belopp i mkr) Uppgår 2006 till Procentuell förändring Verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar och finansnetto % 15 % Verksamhetens intäkter % 36 % Skatteintäkter % 25 % Generella statsbidrag och utjämning % 2 % Bild 2: Driftskostnadsandel (Löpande kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag) (procentandel) Verksamhetens intäkter och kostnader (netto) 84,4 % 87,4 % 86,1% Avskrivningar 5,7 % 5.2 % 5,2 % Driftkostnadsandel före jämförelsestörande poster och finansnetto 90,1 % 92,6 % 91,3 % Jämförelsestörande poster 1,3 % 0,0 % 0,4 % Driftkostnadsandel före finansnetto 91,3 % 92,6 % 91,7 % Finansnetto */ 2,3 % 2,5 % 3,4 % Driftkostnadsandel 93,7 % 95,1 % 95,1 % Driftkostnadsandel exklusive jämförelsestörande poster 92,4 % 95,1 % 94,7 % */ Finansnettot inkluderar finansiella kostnader för pensionsskulden enligt fullfonderingsmodell. Viktigt för kommunens ekonomi är hur nettokostnaderna utvecklar sig i förhållande till skatteintäkterna och det generella statsbidraget. Nyckeltalet speglar hur stor del av skatteintäkter och statsbidrag som den löpande driftsverksamheten tar i anspråk. Det utrymme som finns kvar kan användas för amortering av långfristiga lån, finansiering av investeringar och/eller sparande. Av bild 1 framgår att driftkostnadsandelen har minskat med 1,4 procentenhet jämfört med Driftkostnadsandelen exklusive jämförelsestörande poster har minskat med 2,7 procentenheter till 92,4 procent. Bild 3: Årets investeringar Investeringsvolym (mkr) Investeringsvolym/bruttokostnader 5 % 8 % 8 % Nettoinvesteringar/avskrivningar 109 % 183 % 176 % Investeringarnas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Vara kommun 6 % 10 % 9 % Västra Götalandsregionen, genomsnitt */ 6 % 6 % Riket, genomsnitt */ 7 % 6 % */ Saknas statistik Kommunens nettoinvesteringar uppgick under året till 39 mkr. Den större delen av investeringsvolymen återfinns inom tekniska nämndens ansvarsområde. Kommunens investeringsnivå har sedan år 2002 befunnit sig på en relativt hög nivå. I årets bokslut blir däremot nettoinvesteringarna lägre p.g.a. förskjutningar i tiden av större investeringsprojekt. Bild 4: Skattefinansieringsgrad av investeringar (procent) Internt tillförda medel (mkr) Årets nettoinvesteringar (mkr) Skattefinansieringsgrad av investeringarna 197 % 107 % 123 % Självfinansieringsgraden mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. En självfinansieringsgrad på 100 procent innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. Under 2006 har skattefinansiering kunnat ske av hela investeringsvolymen. Den genomsnittliga självfinansieringsgraden perioden är 142 procent. Årets resultat Enligt fullfonderingsmodell mkr Årets resultat I förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag % Årets resultat Blandad modell mkr ÅRSREDOVISNING 2006 VARA KOMMUN 33

3 Finansiell analys av kommunen Bild 5: Årets resultat (mkr) Fullfonderingsmodell Årets resultat Årets resultat/skatteintäkter och generella statsbidrag 6,3 % 4,9 % 4,9 % Blandad modell Årets resultat Årets resultat/skatteintäkter och generellt statsbidrag (%) 7,0 % 4,9 % 5,8 % Med fullfonderingsmodellen redovisar kommunen ett positivt resultat om 39,3 mkr, vilket motsvarar 6,3 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det genomsnittliga resultatet i relation till skatter och generella statsbidrag är under perioden ,4 procent. Resultatnivån ligger därmed över kommunens finansiella mål som säger att resultatet skall vara 2 procent av skatter och generella statsbidrag +/- 1 procent. Det egna kapitalet ökar med 12 procent vilket skall ställas mot en inflation på 1,4 procent. Kommunen har därmed med marginal klarat att inflationsskydda det egna kapitalet. Bild 6: Soliditet (procent) Tillgångsförändring -2 % 5 % 8 % Förändring eget kapital 12 % 22 % 27 % (procent) Vara kommun Västra Götalandsregionen, genomsnitt */ 8 6 Riket, genomsnitt */ 7 5 */ Saknas uppgift Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan på lång sikt. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel, d.v.s. skatteintäkter. I bokslutet uppgår soliditeten till 29 procent, vilket är en ökning med 3,7 procentenheter jämfört med 2005 och med 7,2 procentenheter jämfört med år Förklaringen till ökningen mellan 2006 och 2005 är att eget kapital ökar med 12 procent medan tillgångarna minskar med 2 procent. Huvudförklaringen till tillgångsminskningen är minskning av omsättningstillgångarna (likvida medel). I Västra Götalandsregionen och i riket ligger kommunernas soliditet i genomsnitt på 8 procent respektive 7 procent (2005). Bild 7: Skuldsättningsgrad (procent) Total skuldsättningsgrad - varav avsättningsgrad 49 % 44 % 46 % - varav kortfristig skuldsättningsgrad 19 % 21 % 19 % - varav långfristig skuldsättningsgrad 3 % 10 % 13 % Summa: 71 % 75 % 78 % Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Kommunens skuldsättningsgrad minskar med 4 procentenheter jämfört med Den långfristiga skuldsättningsgraden minskar med 7 procentenheter och den kortfristiga skuldsättningsgraden minskar med 2 procentenheter. Pensionsskulden ökar med 22,3 mkr vilket resulterar i att avsättningsgraden ökar med 5 procentenheter. Sänkningen av kalkylräntan från 3,0 % till 2,5 % förklarar 20,1 mkr av pensionsskulden sökning. Den långfristiga skuldsättningsgraden sjunker p.g.a. att de långfristiga lånen minskar med 44,6 mkr till 20,7 kr. Bild 8: Kommunalskatt (procent) Vara Västra Riket kommun Götaland Kommunens skattesats 20,90 21,57 20,83 Regionens skattesats 10,45 10,45 10,77 Total skattesats 31,35 32,02 31,60 En viktig del av bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. En låg kommunalskatt ger t.ex. ett större handlingsutrymme att generera en intäktsökning denna väg. Den totala skattesatsen i Vara kommun inklusive regionskatten uppgick år 2006 till 31,35 procent, vilket är 0,67 procentenheter lägre än genomsnittet i Västra Götalands län. Kommunens skattesats uppgick år 2006 till 20,90 procent vilket är 0,07 procentenheter högre jämfört med rikets genomsnitt. På grund av lägre regionskatt är den totala skattesatsen i Vara kommun 0,25 procentenheter lägre jämfört med riket. Kommunens relativt låga utdebitering ger ett finansiellt handlingsutrymme. Nettokostnadsutveckling i relation till skatte- och statsbidragsutveckling (exklusive jämförelsestörande poster) % Nettokostnadsutveckling Skatte- och statsbidragsutveckling Driftkostnadsandel Inklusive avskrivningar och finansnetto % Finansnetto Inklusive finansiella kostnader för pensioner mkr VARA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006

4 2006 Finansiell analys av kommunen Kommentarer, organisation och kommunöversikt 1. Förvaltningsberättelse 2. Vara kommun 3. Verksamheten i Vara kommuns bolag 4. Sammanställd redovisning 5. Övrigt 6. Risk - Kontroll Bild 9: Likviditet ur ett riskperspektiv (mkr) Likvida medel, mkr Balanslikviditet 46 % 55 % 57 % Rörelsekapital, mkr Ett mått som mäter likviditet eller kortsiktig betalningsberedskap är balanslikviditet. Om måttet är 100 procent innebär det att de likvida medlen är lika stora som de kortfristiga skulderna. Balanslikviditeten har minskat med 9 procentenheter och uppgår till 46 procent. Utöver de likvida medlen har kommunkoncernen en checkkredit på 50 mkr varav kommunens limit är 20,5 mkr. Bild 10: Finansiella nettotillgångar (mkr) Nettolåneskuld respektive nettolikviditet Övriga fordringar och skulder Finansiella nettotillgångar Man kan säga att måttet finansiella nettotillgångar uttrycker betalningsstyrka på medellång sikt. De finansiella nettotillgångarna förstärktes under året med 36 mkr jämfört med år Nettolåneskulden har minskat med 27 mkr medan övriga fordringar och skulder har minskat med 9 mkr. Bild 11: Finansiella risker Långfristig låneskuld Genomsnittsränta 3,3 % 3,2 % 3,8 % Ränteförändring +/- 1 % (mkr) 0,2 0,6 0,8 Utlandslån (mkr) Lån med: rörlig ränta 0 % 46 % bunden ränta 100 % 54 % Summa 100 % 100 % Genomsnittlig återstående löptid Genomsnittlig räntebindningstid 1,71 år 1,71 år Lån förfaller till betalning: andel som förfaller inom 1 år 9 % 8 % andel som förfaller inom 1-3 år 91 % 26 % andel som förfaller inom 4- år 0 % 66 % Summa 100 % 100 % Långfristig låneskuld (tkr) Vara kommun 1,3 4,1 4,9 Västra Götalandsregionen, genomsnitt */ 8,0 8,3 Riket, genomsnitt */ 11,2 11,2 */ Saknas statistik Ur riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån och med valutarisk avses risk för eventuella kursförluster vid utlandslån. Genomsnittsräntan på låneskulden har ökat med 0,1 procentenhet jämfört med år Den genomsnittliga återstående löptiden på långa lån är 1,71 år. Under året har låneskulden minskat med 44 mkr. Eftersom det inte finns några utlandslån föreligger ingen valutarisk. Bild 12: Koncernens resultat och borgensåtagande (mkr) Kommunägda företag varav Vara Bostäder AB 90,2 90,7 91,1 varav Vara Industrifastigheter AB 25,2 12,8 13,5 Egna hem och småhus 2,6 3,3 4,2 Föreningar 4,1 5,3 5,6 Summa borgensåtagande 122,1 112,2 114,4 Koncernens resultat 39,4 30,0 30,4 Borgensåtagande per invånare (tkr) Vara kommun Västra Götalandsregionen, genomsnitt */ Riket, genomsnitt */ */ Saknas statistik Stora borgensåtagande kan betyda en finansiell risk för kommunen i form av övertagande av lån alternativt ägartillskott. Kommunens borgensåtagande har ökat med 9,9 mkr jämfört med Ökningen förklaras av ett nytt borgensåtagande om Balanslikviditet Nettoinvesteringar och avskrivningar Finansiella nettotillgångar % mkr Nettoinvesteringar Avskrivningar mkr ÅRSREDOVISNING 2006 VARA KOMMUN 35

5 Finansiell analys av kommunen 13 mkr gentemot Vara Industrifastigheter AB avseende byggnation avseende tillbyggda lokaler i fastigheten Motorn 6. Bedömningen är att borgensåtagandet för kommunens bolag för närvarande har låg risk och för egna hem/småhus och föreningar låg till måttlig. Bild 13: Pensionsåtagande (mkr) Avsättningar intjänade före Avsättningar intjänade efter Löneskatt Total pensionsskuld Total pensionskostnad inklusive löneskatt enligt fullfonderingsmodell Pensionsskuld per invånare (tkr) Vara kommun 18,8 17,5 17,3 Västra Götalandsregionen, genomsnitt */ 17,6 17,5 Riket, genomsnitt */ 15,2 15,1 */ Uppgift saknas Enligt fullfonderingsmodellen har kommunens totala pensionsskuld (inklusive löneskatt) ökat med 22,3 mkr från 278,2 mkr till 300,5 mkr i årets bokslut. Pensionsförpliktelsen intjänad t o m 1998 har ökat med 23 mkr, vilket innebär att intjänande efter 1997 har minskat med 1 mkr. Sedan våren 2006 pågår en översyn av den av förbunden rekommenderade modellen för beräkning av pensionsskulden (P-finken), bl a med hänsyn till det nya pensionsavtalet KAP- KL. Räntesatsen för värdesäkring av pensionsåtagande (kalkylräntan) sänks med 0,5 procentenheter från 3,0 procent till 2,5 procent. För pensioner intjänade före 1998 innebär sänkningen av kalkylräntan en ökning av pensionsskulden med 19,3 mkr. Denna del av pensionsskuldens ökning redovisas direkt mot eget kapital i balansräkningen och resterande del av pensionsskuldens ökning om 3,0 mkr redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Orsaken till minskningen av intjänad pensionsförpliktelse efter 1997 är genomförandet av det nya avtalet KAP-KL. Det har en kostnadsprofil som ger lägre kostnader år 2006 och högre kostnader 2007 jämfört med det gamla avtalet. Kopplingen till inkomstbasbeloppet, som innebär en kostnadsminskning, genomförs En högre inkomstgräns innebär att inkomsterna som berättigar till pension blir lägre och resulterar därmed i lägre pensionskostnader. I den kommunala redovisningslagen (KRL 5 kap 4 ) behandlas pensionskostnaderna. Bestämmelserna preciserar hanteringen av de pensionsåtaganden som intjänats före Pensionsförmåner intjänade före 1998 skall redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen med pensionsförmåner intjänade efter 1997 redovisas över resultaträkningen och skuldförs som avsättning i balansräkningen. Utbetalningar avseende pensionsförmåner intjänade såväl före som efter 1998 skall liksom tidigare redovisas som en kostnad. Vid övergången skedde en justering direkt i balansräkningen mot eget kapital, som minskade med ett belopp motsvarande utgående pensionsskuld Vara kommun har fr o m. år 2003 en högre målsättning för kommunens resultat i budget och bokslut än vad balanskravet kräver. Det innebär att alla kostnader för pensioner skall ingå i kommunens eget balanskrav. Dessutom skall hela pensionsåtagandet redovisas som avsättning i balansräkningen. Balanskravet skall prövas såväl enligt den blandade modellen som enligt kommunens fullfonderingsmodell. Upplysning om pensionsförpliktelser och pensionsmedel Enligt kommunallagen skall kommunfullmäktige meddela särskilda föreskrifter för förvaltning av kommunala pensionsmedel. Utgångspunkten för regleringen är att kommunerna själva skall svara för att pensionsmedlen används eller placeras på ett sådant sätt att åtagandena kan infrias utan att det uppstår behov av neddragningar i den kommunala verksamheten eller att kommande generationer får betala överkonsumtion med skatter. I propositionen förutsätts att pensionsåtagandena kan härledas till olika tillgångar på balansräkningens aktivsida. Detta är möjligt endast i de fall kommuner valt att placera pensionsmedlen i finansiella tillgångar och inte som Vara kommun valt att återlåna medlen för finansiering av investeringar. Soliditet % Långfristig låneskuld mkr Avsättning pensioner Enligt fullfonderingsmodell mkr VARA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006

6 2006 Finansiell analys av kommunen Kommentarer, organisation och kommunöversikt 1. Förvaltningsberättelse 2. Vara kommun 3. Verksamheten i Vara kommuns bolag 4. Sammanställd redovisning 5. Övrigt 6. Återlån pensionsmedel, mkr Bild 15: Känslighetsanalys (mkr) Händelseförändring Kostnad/intäkt Avsättning intjänad före Avsättning intjänad efter Summa pensionsförpliktelser /. Finansiella placeringar 0,0 0,0 0,0 Återlån Årlig förändring Ränteförändring med 1 % 0,2 Löneförändring med 1 % 4,5 Verksamhetens kostnader - förändring med 1 % 7,2 Generell avgiftsförändring med 1 % 0,8 Socialbidragsförändring med 10 % 0,4 Utjämningsbidrag för inkomstutjämning med 10 % 14,3 Utjämningsbidrag för kostnadsutjämning med 10 % 0,1 Förändrad utdebitering med 1 kr 22,3 10 heltidstjänster ( kr/mån) 2,8 Bild 14: Prognossäkerhet Ett mått som visar på hur ekonomistyrningen i kommunen bidrar till att en god ekonomisk hushållning upprätthålls är prognossäkerheten. En god prognossäkerhet innebär att kommunen på ett bättre sätt kan korrigera eventuella svackor på kort sikt. Nedan görs jämförelse mellan kommunens delårsrapport/tertialuppföljning 2 per den 31 augusti och det slutliga utfallet för året. Enligt nedanstående tabell är resultatet i bokslutet för nämnderna 11,1 mkr bättre jämfört med prognosen efter åtta månader. Förklaringen till skillnaden beror främst på positivare resultat för kommunstyrelsen, tekniska nämnden och barn- och utbildningsnämnden. Budgetavvikelsen på 9,5 mkr i bokslutet motsvarar 1,5 procent av nettobudgeten. Nämnd Netto- Tertial- Bokslut Avvikelse % mkr kostnad uppföljning II Kommunstyrelsen 74,1-1,9 2,0 3,9 2,6 Tekniska nämnden 28,4 1,2 2,8 1,6 9,0 Miljö- och byggnadsnämnden 5,0 0,5 0,1-0,4 2,0 Kultur- och fritidsnämnden 18,6-0,1 0,4 0,5 2,1 Barn- och utbildningsnämnden 259,2-1,7 0,2 1,9 0,0 Socialnämnden 235,8-0,2 2,2 2,4 0,9 Personalnämnden -1,7 0,6 1,9 1,3 Vara kommuns revisorer 0,7 0,0-0,1-0,1-14,2 Summa 620,0-1,6 9,5 11,1 1,5 Tertialuppföljning II Bokslut Avvikelse Årets resultat 21,4 */ 39,3 17,9 */ Justerat resultat p.g.a. att ökade pensionskostnader om 20,8 mkr redovisas direkt mot eget kapital. Nettolåneskuld mkr Finansiella mål och måluppfyllelse I den strategiska planen fastställdes för planeringsperioden följande finansiella mål. Resultatmål Det årliga resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag skall uppgå till 2 procent +/- 1 procent. måluppfyllelse: Årets resultat uppgår till 6,3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket innebär att resultatet inte ligger inom det intervall som målet anger. Mål långsiktig betalningsstyrka Soliditeten skall förbättras i förhållande till den beräknade nivån år måluppfyllelse: Soliditeten uppgår till 29 procent enligt fullfonderingsmodellen. Det innebär en ökning med 11 procentenheter jämfört med 2002 och målet är därmed uppfyllt. Mål skattesatsen Skattesatsen skall ha en sådan nivå att lagstadgad och politiskt prioriterad verksamhet kan bedrivas. måluppfyllelse: Med en utdebitering på 20,90 procent har kommunen uppnått målet. Likviditeten skall hållas på lägsta möjliga nivå. Amortering av lån skall prioriteras. måluppfyllelse: Ett mycket starkt kassaflöde har möjliggjort nettoinvesteringar om 39 mkr och amorteringar om 45 mkr. Målet bedöms vara uppfyllt. Investeringsnivån skall anpassas till en balanserad finansiell utveckling. måluppfyllelse: De tre senaste åren har kommunen investerat för 148 mkr och 49 mkr i genomsnitt per år. Under samma period har den långfristiga låneskulden minskat med 59 mkr och 20 mkr i genomsnitt. Investeringarna har skattefinansierats till 100 procent och ett starkt kassaflöde har möjliggjort utrymme för amorteringar utöver plan. Målet bedöms vara uppfyllt. ÅRSREDOVISNING 2006 VARA KOMMUN 37

7 Finansiell analys av kommunen Ekonomichefens avslutande iakttagelser Kommunen har under perioden med god marginal klarat det lagstadgade balanskravet. Kommunens utdebitering är lägre än genomsnittet i Västra Götalands län och i nivå med genomsnittet i riket. Soliditeten (den långsiktiga betalningsstyrkan) har successivt förstärkts och ligger över genomsnittet i både riket och i Västra Götalands län. Kommunen har ett fortsatt starkt kassaflöde som finansierar ett omfattande investeringsprogram. Pensionsförpliktelserna är omfattande och uppgår totalt till 300 mkr. Hela pensionsförpliktelsen är upptagen som avsättning i balansräkningen och har återlånats i sin helhet. En god kontroll och styrning finns hos nämnderna avseende tilldelad budget. Kommunfullmäktiges fastställda finansiella målsättningar har uppfyllts. Kommunen har haft en positiv ekonomisk utveckling under en längre period. Den ekonomiska ställningen är relativt stark med goda resultatnivåer. Kommunen uppfyller det lagstadgade begreppet god ekonomisk hushållning som är fastställt i kommunallagen 8 kap 1. Anm. I den finansiella analysen är finansiella nyckeltal framtagna enligt den s.k. fullfonderingsmodellen. 38 VARA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006

8 2006 Finansiella profiler för Vara kommun Kommentarer, organisation och kommunöversikt 1. Förvaltningsberättelse 2. Vara kommun 3. Verksamheten i Vara kommuns bolag 4. Sammanställd redovisning 5. Övrigt 6. Syftet med den här analysen är att redovisa var Vara kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under i förhållande till övriga kommuner i Västra Götalands län och riket. Detta görs i form av en speciellt framtagen finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen i förhållande till länets övriga kommuner. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för analysen är de finansiella profiler i form av polärdiagram. De innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Vara kommun för kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen haft i förhållande till övriga kommuner i länet. Den finansiella profilen är relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en 5:a i profilen, har man visserligen det starkaste värdet för nyckeltalet i det granskade länet, men värdet kan behöva förbättras för att nå t.ex. god ekonomisk hushållning. I allmänhet är det dock så att om kommunen får en 4: a eller 5: a för ett nyckeltal i den finansiella profilen är nyckeltalets värde oftast mer än tillfredsställande. Inledningsvis i denna analys belyses hur de åtta nyckeltal som ingår i den finansiella profilen har utvecklats över tid både för Vara kommun och genomsnittet i länet. Därefter följer en kortfattad analys av hur de fyra perspektiven i profilen har förändrats för kommunen mellan 2003 och Till sist ges en avslutande kommentar till Vara kommuns finansiella ställning och utveckling de senaste tre åren. Utvecklingen av några finansiella nyckeltal under perioden Nettokostnadsandel När Vara kommuns nettokostnadsandel för 2005 analyseras, framgår det att nettot av verksamhetens intäkter och kostnader tog i anspråk 87,4 % (88,6 % 2004 års nivå) av skatteintäkterna. Vidare tog avskrivningarna i anspråk 5,2 % (5,2 %) och finansnettot 2,5 % (0,4 %). Kommunens nettokostnader sammanlagt utgjorde 95,1 % (94,2 %) av skatteintäkterna. Resultat före extraordinära poster När det gäller resultat före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens kostnader, redovisade Vara ett förbättrat resultat under perioden. Kommunen gick från 3,2 % till 4,2 % mellan 2003 och Kommunen redovisade under 2005 ett resultat som låg mycket över genomsnittet: 4,2 % jämfört med 2,5 %. Detta innebar en 5: a i den finansiella profilen. Nettoinvesteringar Relateras Varas nettoinvesteringar till verksamhetens nettokostnader, framgår det att kommunen sammanlagt under hade en total investeringsvolym som var betydligt högre än genomsnittet bland övriga kommuner i Västra Götalands län. I genomsnitt investerade Vara för drygt 12 % av sina nettokostnader per år under perioden, medan motsvarande genomsnittliga värde för länet uppgick till drygt 7 % per år. Skattefinansieringsgrad av investeringarna År 2005 försvagades skattefinansieringsgraden till 104 % jämfört med 119 % år Det berodde på att resultatet försvagades från 32 till 29 mkr och att nettoinvesteringarna ökade från 52 till 57 mkr. I jämförelse med regionens snitt låg Vara på en svagare skattefinansieringsgrad under perioden. Soliditet inklusive pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen Vara hade 2005 en soliditet som var starkare än snittet i länet. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till 25 % jämfört med genomsnittliga 9 %. Utvecklingsmässigt uppvisade Vara under perioden samma trend som genomsnittet bland kommuner i länet. Finansiella nettotillgångar Vara stärkte under perioden sina finansiella nettotillgångar från 22 % till 18 %. Jämfört med genomsnittet bland kommunerna i regionen har Vara något svagare finansiella nettotillgångar, trots en högre soliditet än genomsnittet. Detta beror på att Vara har en mycket stor del av sina tillgångar bundna i materiella anläggningstillgångar Skattefin. av investeringar Lång sikt, kapacitet Skattesats Skattefin. av investeringar Lång sikt, kapacitet Skattesats Skattefin. av investeringar Lång sikt, kapacitet Skattesats Genomsnittligt resultat 3 år Soliditet Genomsnittligt resultat 3 år Soliditet Genomsnittligt resultat 3 år Soliditet Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk Resultat före extraord. poste r Finansiella nettotillgångar Resultat före extraord. poste r Finansiella nettotillgångar Resultat före extraord. poste r Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Budgetföljsamhet Kort sikt, beredskap Kassalikviditet Budgetföljsamhet Kort sikt, beredskap Kassalikviditet Budgetföljsamhet Kort sikt, beredskap ÅRSREDOVISNING 2006 VARA KOMMUN 39

9 Finansiella profiler för Vara kommun Kassalikviditet Den genomsnittliga kassalikviditeten bland kommunerna i regionen uppgick år 2005 till 65 % medan Vara har 54 %. Likviditeten i Vara har utvecklats starkare än genomsnittet bland kommunerna i regionen. Skattesats Vara hade under 2005 den tredje lägsta skatten i regionen. Bara Partille och Tranemo redovisade under 2005 lägre skatt. Detta innebar att kommunen fick en stark 5:a i den finansiella profilen. Budgetföljsamhet Budgetföljsamheten är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. För Vara uppgick detta mått år 2004 till 4,5 %, vilket var en försämring jämfört med 2004, då avvikelsen var 3,5 %. Borgensåtagande Relateras borgensåtagandena till verksamhetens kostnader, redovisade Vara år 2005 ett värde på 16 %. Medan genomsnittet i länet låg på 44 %. De fyra finansiella perspektiven Vara förbättrade i den finansiella profilen mellan 2003 och 2005 poängen för perspektiven kontroll och långsiktig handlingsberedskap. Poängen för riskförhållande och kortsiktig handlingsberedskap förblev oförändrade. Avslutande kommentar Vara redovisade under 2005 ett mycket bra resultat. Trots stora investeringar under perioden har kommunen både för egen del och om jämförelse görs med andra kommuner stärkt sin kortoch långsiktiga betalningsberedskap. Vara tillhör de kommuner i regionen som har starkast finansiella förutsättningar, med en låg skatt och en hög soliditet. Det nuvarande finansiella läget ger Vara mycket goda förutsättningar att klara sig igenom kommande lågkonjunkturer utan alltför drastiska ingrepp i den kommunala verksamheten. Detta förutsätter dock en fortsatt aktiv ekonomistyrning med sikte på på att bibehålla god ekonomisk hushållning i kombination med en kvalitativ verksamhet. Källa: Finansiell profil Vara kommun Kommunforskning i Västsverige. 40 VARA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006

10 2006 Resultaträkning och finansieringsanalys kommunen Kommentarer, organisation och kommunöversikt 1. Förvaltningsberättelse 2. Vara kommun 3. Verksamheten i Vara kommuns bolag 4. Sammanställd redovisning 5. Övrigt 6. Resultaträkning Belopp i mkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 184,0 176,2 168,6 Verksamhetens kostnader NOT 2-715,7-693,7-657,1 Avskrivningar NOT 3-35,6-30,5-29,5 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -567,3-548,0-518,0 Skatteintäkter NOT 4 465,5 435,9 407,4 Generella statsbidrag NOT 5 155,6 156,1 157,2 Finansiella intäkter NOT 6 1,8 1,7 1,4 Finansiella kostnader NOT 7-16,3-16,6-20,4 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 39,3 29,1 27,5 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ÅRETS RESULTAT NOT 8 39,3 29,1 27,5 Finansieringsanalys Belopp i mkr NOT DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat NOT 8 39,3 29,1 27,5 Justering för av- och nedskrivningar NOT 9/10 35,2 30,5 29,1 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster NOT 12 2,6 1,3 7,9 Medel från verksamhet före förändring av rörelsekapital 77,1 60,8 64,4 Ökning/minskning kostfristiga fordringar NOT 13-1,0 5,0-11,7 Ökning/minskning förråd och varulager NOT 14-0,5 0,1 Ökning/minskning kostfristiga skulder NOT 16-9,5 16,3 13,1 Medel från den löpande verksamheten 66,1 82,1 66,0 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv och försäljning av materiella anläggningstillgångar NOT 9/10 39,3 57,3 51,9 Förvärv och försäljning av finansiella anläggningstillgångar NOT 11-0,4-0,4-0,4 Medel från investeringsverksamheten 38,9 56,8 51,5 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld NOT 17 44,6 14,0 1,0 Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten 44,6 14,0 1,0 ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början 37,3 25,5 12,1 Likvida medel vid årets slut 19,9 37,3 25,5 ÅRSREDOVISNING 2006 VARA KOMMUN 41

11 Balansräkning kommunen Balansräkning kommunen Belopp i mkr NOT TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar 1 Mark, byggnader och tekniska anläggningar NOT 9 503,7 500,4 481,5 2 Maskiner och inventarier NOT 10 57,1 56,0 48,0 Finansiella anläggningstillgångar NOT 11 5,6 6,0 6,5 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 566,4 562,4 536,0 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd NOT 14 1,3 0,8 0,8 Kortfristiga fordringar NOT 13 33,4 32,4 37,5 Kortfristiga placeringar NOT 15 0,4 Kassa och bank NOT 18 19,9 37,3 25,5 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 54,6 70,5 64,2 S U M M A T I L L G Å N G A R 621,0 632,9 600,1 SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL EGET KAPITAL Eget kapital NOT 8 179,9 159,9 130,8 Därav årets resultat NOT 8 39,3 29,1 27,5 AVSÄTTNINGAR Avsättningar pensioner NOT ,5 278,2 277,4 Andra avsättningar NOT 20 1,0 1,0 1,0 SUMMA AVSÄTTNINGAR 301,5 279,2 278,3 SKULDER Långfristiga skulder NOT 21 20,7 65,4 78,9 Kortfristiga skulder NOT ,9 128,4 112,1 SUMMA SKULDER 139,6 193,8 191,0 S U M M A S K U L D E R, A V S Ä T T N I N G A R O C H E G E T K A P I T A L 621,0 632,9 600,1 Borgens- och ansvarsförbindelser NOT ,5 113,5 115,6 42 VARA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006

12 2006 Nothänvisningar kommunen Kommentarer, organisation och kommunöversikt 1. Förvaltningsberättelse 2. Vara kommun 3. Verksamheten i Vara kommuns bolag 4. Sammanställd redovisning 5. Övrigt 6. Nothänvisningar Belopp i mkr NOT 5. GENERELLA STATSBIDRAG NOT 1. VERKSAMHETENS INTÄKTER, EXTERNA Försäljningsmedel 22,0 22,3 21,9 Taxor och avgifter 40,9 40,6 40,0 Hyror och arrenden 21,9 20,6 21,0 Bidrag 70,6 65,4 56,9 Försäljning av verksamhet och entreprenader 28,3 27,7 28,5 Försäljning av anläggningstillgångar 0,3-0,4 0,3 NÄMNDERNAS INTÄKTER ENLIGT RESULTATRÄKNINGEN 184,0 176,2 168,6 Inkomstutjämningsbidrag 143,5 141,7 82,9 Kostnadsutjämningsbidrag 1,1 3,5 8,8 Generellt sysselsättningsstöd 9,4 9,2 5,7 Statsbidrag/avgift LSS -1,7-1,2 Nivåjustering -3,0 Generella statsbidrag 62,5 Införandebidrag 3,6 6,5 Regleringsavgift -0,3-3,6 Bidrag för befolkningsminskning 0,4 SUMMA GENERELLA STATSBIDRAG 155,6 156,1 157,2 NOT 2. VERKSAMHETENS KOSTNADER, EXTERNA Inköp av förbrukningsinventarier 7,9 8,5 7,5 Bidrag och transfereringar 27,6 29,7 26,9 Entreprenader och köp av verksamhet 81,7 75,1 75,1 Konsulttjänster mm 4,3 3,3 4,0 Löner arbetad tid 302,2 288,5 276,9 Löner ej arbetad tid 35,2 36,1 31,7 Traktamenten och övriga löner 5,1 5,0 5,5 Sociala avgifter enligt lag och avtal 120,8 111,9 111,3 Pensionskostnader 12,2 12,7 11,9 Personalsociala kostnader 10,4 18,2 7,5 Lokal- och markhyror, fastighetsservice 14,4 12,8 12,4 Hyra/leasing av anläggningstillgångar 3,6 3,0 3,4 Bränsle, energi och vatten 22,9 23,7 20,8 Förbrukningsinentarier och material, kontorsmaterial 28,1 27,7 28,0 Div. främmande tjänster och reparationer 13,7 14,9 12,1 Tele-, datakommunikation, postbefordran 6,2 6,3 6,0 Transporter och resor 6,5 5,5 4,4 Övriga verksamhetskostnader 12,9 10,7 11,6 NÄMNDERNAS KOSTNADER ENLIGT RESULTATRÄKNINGEN 715,7 693,7 657,1 Därav jämförelsestörande poster Bidrag har under 2004 lämnats till Kvänums intresseförening 2,4 Gångtunnel Vedum 4,3 Bredbandsutbyggnad 2,7 Effekt av ändrad beräkningsgrund pensioner 0,8 NOT 3. AVSKRIVNINGAR Planenliga avskrivningar -35,6-30,5-29,5 SUMMA AVSKRIVNINGAR -35,6-30,5-29,5 NOT 6. FINANSIELLA INTÄKTER Medelsplacering 1,1 0,9 0,6 Utdelning i koncernföretag 0,4 0,4 0,4 Dröjsmålsränta, intäkter indrivning 0,3 0,3 0,3 SUMMA FINANSIELLA INTÄKTER 1,8 1,7 1,4 NOT 7. FINANSIELLA KOSTNADER Lån exkl servicehus 1,9 2,3 3,0 Tillfälliga lån 0,1 Ränteuppräkn pensionsskuld 14,1 14,2 17,1 Kursförlust rörelsekaraktär Kostnader indrivning mm. 0,3 0,1 0,2 SUMMA FINANSIELLA KOSTNADER 16,3 16,7 20,4 NOT 8. ÅRETS RESULTAT OCH EGET KAPITAL Ingående eget kapital enl fastställd balansräkning 159,9 130,8 103,4 Effekt vid ändrad beräkningsgrund för pensioner -19,3 Ingående eget kapital justerad enligt ny beräkningsgrund 140,6 130,8 103,4 Årets resultat 39,3 29,1 27,5 rörelsekapital -6,3-10,0-23,0 anläggningskapital 45,6 39,0 50,5 UTGÅENDE EGET KAPITAL 179,9 159,9 130,8 Avstämning mot balanskravet fr o m 2000: Årets resultat enligt resultaträkningen 39,3 29,1 27,5 Avgår: Samtliga realisationsvinster -0,3-0,3-0,4 Tillägg: Realisationsvinster enligt undantagsmöjligheter NOT 4. SKATTEINTÄKTER Allmän kommunalskatt 458,7 441,9 412,6 Skatteavräkning 6,8-5,9-6,8 Prel. inkomstskatt 1,6 SUMMA SKATTEINTÄKTER 465,5 436,0 407,4 Synnerliga skäl enligt KL 8 kap. 5 Tillägg: Ianspråktaget sparande Tillägg: Enligt blandad modell 4,0 0,1 5,0 Tillägg: Realisationsförluster enligt undantagsmöjligheter Justerat resultat 43,0 28,8 32,1 ÅRSREDOVISNING 2006 VARA KOMMUN 43

13 Nothänvisningar kommunen NOT 9. MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGS- TILLGÅNGAR 111 Markreserv Ingående bokfört värde 2,9 3,0 3,0 Ingående ackumulerade avskrivningar 2,0 1,9 1,8 Summa anskaffningsvärde 4,9 4,9 4,8 Årets köp och försäljning 0,8 0,1-0,2 Årets uppskrivning 0,3 Årets avskrivningar -0,1-0,1-0,1 Ingående ackumulerade avskrivningar -2,0-1,9-1,8 Utgående bokfört värde 3,6 2,9 3,0 112 Verksamhetsfastigheter Ingående bokfört värde 359,8 354,4 346,1 Ingående ackumulerade avskrivningar 209,0 193,3 178,3 Summa anskaffningsvärde 568,8 547,7 524,4 Årets köp och försäljning 11,6 21,7 23,4 Årets nedskrivning -0,7 Årets avskrivningar -16,6-15,7-15,1 Ingående ackumulerade avskrivningar -209,0-193,3-178,2 Utgående bokfört värde 354,8 359,8 354,4 113 Fastigheter för affärsverksamhet Ingående bokfört värde 60,3 49,1 40,2 Ingående ackumulerade avskrivningar 55,2 51,9 49,1 Summa anskaffningsvärde 115,5 101,0 89,3 Årets köp och försäljning 4,3 14,6 11,7 Årets avskrivningar -4,1-3,3-2,8 Ingående ackumulerade avskrivningar -55,3-51,9-49,1 Utgående bokfört värde 60,4 60,3 49,1 114 Publika fastigheter Ingående bokfört värde 53,0 51,2 46,4 Ingående ackumulerade avskrivningar 37,2 34,7 32,4 Summa anskaffningsvärde 90,2 85,9 78,8 Årets köp och försäljning 9,7 4,3 7,1 Årets avskrivningar -2,9-2,5-2,3 Ingående ackumulerade avskrivningar -37,2-34,7-32,4 Utgående bokfört värde 59,8 53,0 51,2 NOT 10. MASKINER OCH INVENTARIER Ingående balans 56,0 48,0 47,8 Årlig förändring 1,1 8,0 0,2 - Årets köp och försäljning 12,5 16,1 8,8 - Årets avskrivningar -11,4-8,2-8,6 UTGÅENDE BALANS 57,1 56,0 48,0 NOT 11. FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Aktier 5,5 6,0 6,4 Andelar ekonomiska föreningar 0,1 0,1 0,1 Långfristiga fordringar SUMMA AKTIER OCH ANDELAR 5,6 6,0 6,5 NOT 12. ÖVRIGA EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER + Förändring av pensionsavsättningar 2,9 0,8 7,0 + Avsättning A Pettersson Kedumsgården 0,1 -/+ Realisationsvinst/förlust -0,3 0,4 0,8 SUMMA ÖVRIGA EJ LIKVIDITETSPÅV. POSTER 2,6 1,3 7,9 NOT 13. KORTFRISTIGA FORDRINGAR Kundfordringar 11,7 8,4 9,7 Statsbidragsfordringar 0,1 2,3 Upplupna skatteintäkter 1,4 Interimsfordringar 7,1 6,2 8,5 Momsavräkning, länsstyrelsen 4,1 3,9 3,0 EU-bidrag 0,1 0,1 Fordran, Vara Industrifastigheter AB 7,5 13,8 13,5 Fordran, skattekonto 1,4 0,4 Övriga fordringar 0,1 0,1 0,1 SUMMA KORTFRISTIGA FORDRINGAR 33,4 32,4 37,5 115 Fastigheter för annan verksamhet Ingående bokfört värde 2,2 2,4 2,4 Ingående ackumulerade avskrivningar 0,9 0,8 0,7 Summa anskaffningsvärde 3, ,1 Årets köp och försäljning -0,2 Årets nedskrivning -0,1 Årets uppskrivning 0,2 Årets avskrivningar -0,1-0,1-0,1 Ingående ackumulerade avskrivningar -0,8-0,8-0,7 Utgående bokfört värde 2,2 2,2 2,4 118 Exploateringsmark Ingående bokfört värde 22,2 21,5 21,5 Ingående ackumulerade avskrivningar Summa anskaffningsvärde 22,2 21,5 21,5 Årets köp och försäljning 0,3 0,6-0,1 Årets uppskrivning 0,2 0,1 Årets avskrivningar Ingående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde 22,7 22,2 21,5 UTGÅENDE BALANS MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 503,7 500,4 481,5 NOT 14. FÖRRÅD OCH VARULAGER Förråd 1,3 0,8 0,8 SUMMA FÖRRÅD OCH VARULAGER 1,3 0,8 0,8 NOT 15. KORTFRISTIGA PLACERINGAR Svenska obligationsfonden 0,4 SUMMA KORTFRISTIGA PLACERINGAR 0,4 44 VARA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006

14 2006 Nothänvisningar kommunen Kommentarer, organisation och kommunöversikt 1. Förvaltningsberättelse 2. Vara kommun 3. Verksamheten i Vara kommuns bolag 4. Sammanställd redovisning 5. Övrigt 6. NOT 16. KORTFRISTIGA SKULDER Ingående balans enligt fastställd balansräkning 63,6 Effekt vid byte av redovisningsprincip 35,3 Ingående balans justerad enligt ny princip 99,0 Leverantörsskulder 29,3 30,9 27,3 Preliminär skatt och diverse avdrag 8,6 8,9 8,1 Interimsskulder 13,7 7,6 3,6 Momsskuld 1,3 0,8 0,2 Kortfristig del långfristig skuld 0,6 0,7 0,9 Kortfristig skuld Vara Bostäder AB 0,6 3,8 1,4 Upplupna räntekostnader 0,1 0,1 0,2 Upplupna sociala avgifter 9,0 9,1 8,2 Upplupen semesterlön 36,9 36,9 33,7 Upplupna löner, okompenserad övertid 3,2 4,2 3,0 Upplupen pensionsskuld individuell del 12,1 11,6 11,2 Upplupen särskild löneskatt individuell del 3,3 2,9 2,8 Upplupen särskild sjukförsäkringsavgift 0,2 Förutbetalda skatteintäkter 10,6 11,4 Övriga kortfristiga skulder 0,2 0,1 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 118,9 128,4 112,1 NOT 17. MINSKNING AV LÅNGFRISTIGA SKULDER Amortering 0,5 0,8 1,0 Lösen av lån 44,1 13,0 0,1 Kortfristig del långfristig skuld 0,2-0,1 SUMMA MINSKNING AV LÅNGFRISTIGA SKULDER 44,6 14,0 1,0 NOT 18. KASSA OCH BANK (LIKVIDA MEDEL) Kassa 0,1 0,1 0,1 Postgiro -0,6 2,3 1,6 Checkkonto 20,4 35,0 23,4 Bank övrigt 0,5 SUMMA LIKVIDA MEDEL 19,9 37,3 25,5 NOT 19. AVSATT PENSIONER INKL SÄRSKILD LÖNESKATT Ingående pensionsskuld 223,9 223,2 217,6 Effekt vid ändrad beräkningsgrund 15,6 Avsättning pensioner intjänade före ,8-11,0-9,4 Avsättning pensioner ÖK-SAP -0,3-0,6 Avsättning pensioner exkl ÖK-SAP -0,8 0,9 1,2 Finansiell kostnad 11,3 11,4 13,8 Förändring pesionsskuld 18 0,7 5,6 SUMMA PENSIONSSKULD 241,9 223,9 223,2 varav pensioner intjänade före ,9 215,1 215,0 varav pensioner ÖK-SAP 0,6 0,9 1,5 varav pensioner exkl ÖK-SAP 7,4 7,8 6,7 varav återlåning i verksamheten 241,9 223,9 223,2 varav för pensioner intjänade före ,6 52,2 52,2 varav för pensioner ÖK-SAP 0,2 0,2 0,3 varav för pensioner exkl ÖK-SAP 1,8 1,9 1,6 SUMMA PENSIONSSKULD INKLUSIVE LÖNESKATT 300,5 278,2 277,4 NOT 20. ANDRA AVSÄTTNINGAR Ingående balans enligt fastställd resultaträkning 1,0 1,0 35,8 Effekt vid byte av redovisningsprincip -35,3 Ingående balans justerad i enlighet med ny princip 1,0 1,0 0,5 Vara Barnensdagsförening Avsättning A Pettersson Kedumsgården 0,5 Donation ungdomsverksamhet Förändring semesterlöneskuld Summa avsättningar 0,0 0,0 0,5 UTGÅENDE BALANS 1,0 1,0 1,0 varav Vara Barnensdagsföreningen 0,5 0,5 0,5 varav donation A. Pettersson, Kedumsgården 0,5 0,5 0,5 NOT 21. LÅNGFRISTIGA SKULDER Låneskuld 31/12 21,4 66,1 79,8 Långfristig del 20,7 65,4 78,9 Kortfristig del 0,7 0,7 0,9 Årlig förändring -44,7-13,7-1,1 Minskning långfristig skuld 44,7 13,7 1,1 Amortering 0,6 0,8 1,0 Lösen 44,1 13,0 0,1 Överlåtelse Förändring kortfristig del 0,0-0,2-0,1 NOT 22. BORGENS- OCH ANSVARSFÖRBINDELSER BORGENSFÖRBINDELSER Koncerninterna Vara Bostäder AB 90,2 90,7 91,1 Vara Industrifastigheter AB 25,2 12,8 13,5 Förlustansvar för egna hem 2,6 3,3 4,2 Övriga borgensförbindelser Föreningsliv 4,1 5,3 5,6 Övrigt 0,0 0,0 0,0 SUMMA BORGENSFÖRBINDELSER 122,1 112,2 114,4 ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER Kontanta medel omsorgstagare 0,1 Garantiförbindelser Pensionsgaranti Vara Bostäder AB 1,3 1,3 1,2 SUMMA ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER 1,4 1,3 1,2 SUMMA BORGENS- OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 123,5 113,5 115,6 Ingående särskild löneskatt 54,3 54,2 52,8 Effekt vid ändrad beräkningsgrund 3,8 Avsättning särskild löneskatt -2,2-2,6-2,0 Finansiell kostnad löneskatt 2,7 2,8 3,3 Förändring skuld löneskatt 4,3 0,2 1,4 SUMMA SKULD LÖNESKATT 58,6 54,3 54,2 ÅRSREDOVISNING 2006 VARA KOMMUN 45

15 Vara kommuns revisoner Vara kommuns revisoner Ordförande: Per-Olof Thörn (s) Den kommunala revisionen är en del av den lokala självstyrelsen. Kommunens revisorer är förtroendevalda, som på kommunfullmäktiges uppdrag granskar kommunens organisation, verksamhet och ekonomi. Varje revisor fullgör sitt uppdrag självständigt, vilket innebär att revisorerna inte kan votera i granskningsfrågor. Enligt kommunallagen är revisionens uppgift att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig. Revisorerna är självständiga i sitt granskningsarbete. Alla granskningsinsatser sker på eget initiativ. Detta förhindrar dock inte revisorerna att i enlighet med god revisionssed ha en stödjande och rådgivande roll i förhållande till styrelsen och nämnderna. Måluppfyllelse Under det gångna verksamhetsåret har revisionen sammanträffat med kommunfullmäktiges presidium, kommunstyrelsen och samtliga nämnders presidier. Revisorerna granskar hela den kommunala verksamheten, oavsett i vilken juridisk form den bedrivs, således även de kommunala bolagen. Revisorernas granskning av kommunens bolag sker genom de lekmannarevisorer som kommunfullmäktige väljer ur revisorsgruppen. Val av granskningsområde sker alltid mot bakgrund av väsentlighet och risk, dvs hur betydelsefullt området är och vilka risker för fel som föreligger. De fördjupade granskningar, som utförts under året framgår av revisionsberättelsen, där revisorerna även uttalar sig om ansvarsfrågan. Revisionsberättelsen utgör kommunfullmäktiges grund för prövning av ansvarsfrågan. Revisorerna biträds, i enligt med gällande lagstiftning, av sakkunniga. Ekonomiskt resultat Resultaträkningen Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader Verksamhetens resultat Budgetanslag Över/Underskott Balanserat över/underskott Nettoinvesteringar Jämförelsetal Netto kr per invånare 43,00 33,00 32,00 Andel av nettodriftkostnad % 0,1 0,1 0,1 Kostnadernas fördelning 2006 Material 1% Arbetskraft 46% Tjänster 53% 46 VARA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006

16 2006 Personalnämnden Kommentarer, organisation och kommunöversikt 1. Förvaltningsberättelse 2. Vara kommun 3. Verksamheten i Vara kommuns bolag 4. Sammanställd redovisning 5. Övrigt 6. Personalnämnden Ordförande: Förvaltningschef: Onni Vehviläinen Ewa Öqvist Personalnämnden är anställningsmyndighet för all personal utom för förvaltningschefer och kommundirektör. Ekonomiskt resultat Årets resultat för personalnämnden visar ett överskott med tkr. Den största orsaken till detta stora överskott är att projektet inom Livsstil/Hälsa inte påbörjats samt att anställning av hälsostrateg inte genomfördes förrän i mars. Projektet Genklang Vara startade först i september och var budgeterat på årsbasis. Resultaträkning Belopp i tkr Verksamhetens intäkter varav projektmedel 500 Verksamhetens kostnader varav projektmedel varav personalkostnader -900 Nettokostnader Budgetanslag Över/Underskott Balanserat över/underskott Nettoinvesteringar Jämförelsetal Netto kr per invånare Andel av nettodriftskostnaden % -0,28-0,27 0,04 Verksamhetsområde Budget Utfall Avvikelse Arbetsmiljö PA Företagshälsovård Projekt Friskvård Fritidsförening Internkontroll Jämställdhet Övrigaförebyggande åtgärder Insatser Personalsociala förmåner Nämnd Projekt Genklang Årets viktigaste händelser Vara kommun har en atmosfär hos de flesta ledarna och medarbetarna som präglas av framtidstro och ett positivt intresse för förändring och förnyelsearbete. Arbetet med att alla medarbetare ska fungera i sin yrkesroll och känna arbetsglädje har vidareutvecklats under året som gått. En bättre balans i arbetslagen avseende jämställdhet och mångfald har haft låg prioritet. Nuvarande jämställdhetsplan kommer att revideras under år Att kunna erbjuda personalen önskade sysselsättningsgrader torde vara ett av de viktigaste jämställdhetsmålen att förverkliga. Målet att minst 5 % av personalens arbetstid används till kompetens- och verksamhetsutveckling har inte heller nåtts under år En av orsakerna är att ekonomin inte har tilllåtet denna satsning. Höga ohälsotal och många vikarier är den främsta orsaken till att förvaltningarna inte haft ekonomiskt utrymme att nå detta mål. När det gäller chefernas arbetssituation, där målet är att minst 95 % av kommunens chefer upplever att deras tid räcker till både ledarskapet och att utveckla verksamheten, har resultatet under den senaste tvåårsperioden sjunkit från 76 till 61 %. En grupp har från centralt håll tillsatts för att arbeta med stöd till cheferna för att komma till rätta med denna negativa trend. Alla medarbetare skall i möjligaste mån ges möjligheter till att välja önskad sysselsättningsgrad och möjligheter till fortlö- Intäkternas fördelning 2006 Kostnadernas fördelning 2006 Försäljning medel 1% Bidrag m.m. 7% Taxor och avgifter 92% Material 1% Bidrag 1% Tjänster 6% Arbetskraft 92% ÅRSREDOVISNING 2006 VARA KOMMUN 47

17 Personalnämnden pande förändringar med sex månaders framförhållning. Arbetet kräver resurs för samordning och mixning av tjänster, att hålla reda på arbetsrättsliga regler och det omfattande arbetet med att ha en total kontroll på alla resultatenheters behov av både fasta och tillfälliga tjänster. För att få systemet att fungera krävs också att kommunen gör om många vikariat till fasta tjänster, vilket synes vara en möjlig ekvation. Inom Kommunals område kommer detta att erbjudas under första kvartalet Inom övriga avtalsområden införs detta successivt. Att alla medarbetare har en god arbetsmiljö kräver en kontinuerlig process. Under året har arbete lagts ner för att kartlägga den totala arbetsmiljön. Fortfarande återstår det en del arbete med att säkra en fortsatt god arbetsmiljö. Även Arbetsmiljöverket har genom olika inspektionsmeddelanden gjort påpekande utifrån de regler som gäller enligt AFS: 2001:1. Det har också tagits en rad nya beslut från regeringen som rör arbetsmiljön i kommuner och landsting. Ett förebyggande arbetsmiljöarbete med riskinventering är viktigt att genomföra. Arbetsmiljöarbetet kommer att vidareutvecklas då ett förslag till nytt Samverkansavtal finns framtaget och kommer att behandlas inom den Centrala Samverkansorganisationen i början av Idag ser vi ett synligt ledarskap på nästan alla kommunala arbetsplatser vilket är en mycket viktig förutsättning för att lyckas. Att arbetsledaren finns tillgänglig på arbetsplatsen för att uppmuntra, stödja och hålla ihop helheten och att ett strukturerat och metodiskt arbete kan ske med att genomföra ett kontinuerligt förbättringsarbete. Arbetsvärderingsarbete har genomförts och analys av nuläget ska presenteras i början av Utifrån strategiska beslut om lönestrukturen ska lönepolicyn vidareutvecklas och förankras under Framtiden Det är viktigt att kommunen även i framtiden har möjligheter till att investera i en fortsatt personalutveckling. En personal/ kompetensutveckling som skapar förändringskraft, utveckling, goda ledare, ökad effektivitet genom en processkartläggning, ökad motivation, framtidstro, arbetsglädje, påverkan, trivsel, ansvar hos all personal med ett ökat kundfokus. Kan detta genomföras skapas automatiskt goda förutsättningar för att möta framtidens nya krav och en fortsatt positiv utveckling för våra brukare och för anställda i Vara kommun. En annan viktig förutsättning för framtiden är att antalet sjuktimmar kan fortsätta att minska. Det räcker inte att fortsätta jobba aktivt med de redan sjukskrivna. Kommunen måste under år 2007 också skapa nya förutsättningar för den idag friska personalen för att motverka nya sjukskrivningar. Därför kommer vi att arbeta med ett nytt offensivt hälsoprojekt i ett försök att förebygga sjukdom för den idag friska personalen och fokusera på det friska. En hälsostrateg är anställd för att driva detta projekt. Åtgärderna måste vara långsiktiga. Kulturaktiviteter har även här sin givna plats, då Genklang Vara bedrivs inom ramen för friskvård. Möjligheter till samverkan med andra organisationer inom detta område kommer särskilt att beaktas. Personalnämnden har också haft ett uppdrag att i samverkan med berörda förvaltningar skapa möjligheter till konkurrensutsättning av den kommunala verksamheten. Från januari 2007 övergår personalorganet från att ha varit en personalnämnd till att var ett personalutskott under kommunstyrelsen. 48 VARA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006

18 2006 Kommunstyrelsen Kommentarer, organisation och kommunöversikt 1. Förvaltningsberättelse 2. Vara kommun 3. Verksamheten i Vara kommuns bolag 4. Sammanställd redovisning 5. Övrigt 6. Kommunstyrelsen Ordförande: Kommundirektör: Jan-Erik Wallin (m) Gert Norell På fullmäktiges uppdrag har kommunstyrelsen ett övergripande ansvar för kommunens ekonomi, verksamheter och utveckling. Kommunstyrelsen ska ge kommunfullmäktige underlag för de ekonomiska ramarna. Kommunstyrelsen är kommunens ledningsorgan. Arbetet ska kännetecknas av strategisk inriktning och helhetsperspektiv och sker genom direktiv och riktlinjer mot nämnderna och bolagens styrelse. Ekonomiskt resultat Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på tkr, vilket innebär att kommunstyrelsens ackumulerade överskott uppgår till tkr. De största plusposterna utgörs av bidrag för arbetsmarknadsåtgärder, projektbidrag för Medborgardialog m.m., statsbidrag för beredskap extraordinära händelser samt minskade lönekostnader på grund av barnledighet och sjukdomsledighet. De två största minusposterna redovisas för konserthuset samt personalavdelningen, det senare beror på ökade kostnader för feriearbeten. Resultaträkning Belopp i tkr Verksamhetens intäkter varav projektmedel Verksamhetens kostnader varav personalkostnader varav projektmedel Verksamhetens resultat Budgetanslag Över/Underskott Balanserat över/underskott Nettoinvesteringar Jämförelsetal Netto kr per invånare Andel av nettodriftkostnad % 12,0 12,2 10,3 Övergång till ip-telefoni Verksamhetsområde Belopp i tkr Budget Utfall Avvikelse Politisk verksamhet Ledning Näringsliv inkl turism Kvalitet och utveckling Internationalisering Trafik Räddningstjänst Kansliavdelning Konserthus Ekonomiavdelning IT-avdelning Personalavdelning Måluppfyllelse Inom kommunstyrelsen finns många skiftande verksamheter, samliga har generellt sett god måluppfyllelse. Årets viktigaste händelser Det gångna året har präglats av en fortsatt hög arbetsinsats och ambition att förstärka och fördjupa kvaliteten i verksamheten. Det är ett långsiktigt arbete som kräver både kontinuitet och Intäkternas fördelning 2006 Kostnadernas fördelning 2006 Hyror och arrenden 1% Försäljning av verksamhet 3% Taxor och avgifter 5% Försäljning medel 14% Bidrag mm 77% Material 3% Kapitalkostnad 6% Bidrag 10% Tjänster 38% Arbetskraft 43% ÅRSREDOVISNING 2006 VARA KOMMUN 49

19 Kommunstyrelsen nya injektioner. Under året har gjorts ett antal brukarundersökningar liksom en arbetsklimatundersökning. Dessa bekräftar en större nöjdhet beträffande brukarnas attityd till den service som ges liksom medarbetarnas syn på arbetsmiljön. Detta har bland annat lett till uppmärksammade utmärkelsen som Årets kommun. I samarbete med Vara småstad har genomförts en mässa där näringsliv och kommunen presenterat sina verksamheter. Kommunen har anslutit sig till demokratiprojektet Medborgardialog som ett led i att pröva nya former för medborgarinflytande. Det har också genomförts ett rådslag för och med ungdomar. Kvalitet och prestationer Tjänstegarantierna utgör en grundplattform i det systematiska kvalitetsarbetet. Ett systematiskt kvalitetsarbete pågår inom kommunens alla verksamheter. Kommunens verksamheter finns tydligt och förståligt beskrivna, tillgängliga för alla kommuninvånare, medarbetar och andra intresserade. Tjänstegarantierna beskriver kommunens åtagande, dessa finns tillgängligt på kommunens verksamheter. I allt väsentligt har tjänstegarantierna inom kommunstyrelsens verksamhetsområden uppfyllts. Verksamhetsmått/nyckeltal Antal synpunkter/förslag Bättre Vara Kollektivtrafik busstrafik påstigande/vecka, samtliga linjer exkl. Kinnekulletåget o expressbuss Tidtabellskilometer Närtrafik (kompletteringstrafik) antal resande Antal nätverk/projekt näringsliv kommun Utryckningar för räddningstjänst Brand i byggnad, anläggning mm Automatlarm, ej brand Brand, ej i byggnad Trafikolycka Övrig räddningstjänst Planerna för Vara Horse Arena presenteras på Göteborg Horse Show av kommundirektör Gert Norell och Erika Nygren. Kommunen behöver bli mer aktiv beträffande kompetensutveckling. Ett utvecklingscentra, Lärcenter, är en bra början. På sikt ska en Varaakademi kunna etableras med ett utbud av högskolekurser. Stadskaraktären Vara som småstad behöver ytterligare förstärkas och kompletteras med nya handelsytor. Kulturen är en bra brygga mellan kommunikationer och kompetens och en viktig ingrediens för att skapa engagemang och nytänkande, ett sätt att bidra till tillväxt och utveckling. Nya profilområden inom kulturen bör eftersträvas. Framtiden Kommunen står sig idag stark både finansiellt och utvecklingsmässigt. För att behålla denna position krävs dock fortsatt strategiska utvecklingsinsatser. För att förstärka den positiva imagen bör ytterligare profilskapande och attraktionsdragande insatser genomföras. Långsiktigt ska detta ge tillväxt. Under år 2007 kommer en utredning om Vara Horse Arena att presenteras. Kommunikationerna blir allt viktigare och är en förutsättning för tillväxt och utveckling. E 20 och tågförbindelserna mot Göteborg och Stockholm är livsviktiga. Lika viktigt är möjligheten att nå högskoleorterna Trollhättan, Borås och Skövde. En kommunikationsfråga är också tillgängligheten till bredband. Den är oerhört viktig för möjligheten till studier samt möjligheten för näringslivet att verka i kommunen. 50 VARA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006

20 2006 Tekniska nämnden Kommentarer, organisation och kommunöversikt 1. Förvaltningsberättelse 2. Vara kommun 3. Verksamheten i Vara kommuns bolag 4. Sammanställd redovisning 5. Övrigt 6. Tekniska nämnden Ordförande: Förvaltningschef: Sven-Olof Johansson Lars Henström Tekniska nämnden ansvarar för vatten-, avlopp, avfallshantering, administration, nämnd, förvaltning av kommunens markinnehav och byggnader. Vidare ansvaras för parker, grönområden, lekplatser, torgplatser samt gatubelysning inom kommunens tätorter. I övrigt administreras bidrag till enskilda vägar, belysningsföretag och badplatsföreningar utanför tätort. Ekonomiskt resultat Nämnden redovisar ett överskott motsvarande tkr. Detta beror bl.a. på att nya bokföringsprinciper angående lagervärde har använts. Resultaträkning Belopp i tkr Verksamhetens intäkter varav projektmedel 474 Verksamhetens kostnader varav personalkostnader varav projektmedel -490 Verksamhetens resultat Budgetanslag Över/Underskott Balanserat över/underskott Nettoinvesteringar Jämförelsetal Netto kr per invånare Andel av nettodriftkost % 4,6 5,2 4,8 Verksamhetsområde Belopp i tkr Budget Utfall Avvikelse Teknisk administration och nämnd Mark och fastighetsförvaltning Anläggningsunderhåll av gator och vägar Parker, grönområde o lekplatser Vatten och avloppsverk Avfallshantering Enskilda vägar Summa Nya cykelvägen i Levene påbörjades i maj av gatuchef Bengt Lefors, Skanskas produktionschef Fredrik Olsson och projektledare Yvonne Lennerskog Måluppfyllelse Nämndens målsättning är att öka arbetsinsatserna tillsammans med intresseföreningarna och informera om verksamheterna har uppfyllts. Ett antal ombyggnadsentreprenader har genomförts enligt planerna. Vid dessa har väl kända material med låga emissionshalter använts. Beslutade åtgärder enligt fastighetssyn har verkställts. Ett antal ventilationsanläggningar har förbättrats under året, varför ett bra inomhusklimat i våra fastigheter har levererats med få undantag. Upprättat asfalteringsprogram för 2006 har genomförts och planerade entreprenader förutom Kedumsgården har kunnat genomföras. VA-verket har kunnat leverera ett vatten med godkänd kvalitet till i stort sett samtliga hushåll. Avloppsvattnet har renats så att godkända utsläppsvärden har erhållits förutom vid bräddningstillfällen. Vissa problem med källaröversvämningar har förekommit vid åskväder. Avfallshanteringen har kunnat skötas under året så att god måluppfyllelse erhållits. Bidrag till enskilda vägar, belysningsföretag och badplatser har betalats ut i enlighet med beslut. Intäkternas fördelning 2006 Kostnadernas fördelning 2006 Försäljning av verksamhet 2% Bidrag mm 2% Hyror och arrende 41% Taxor och avgifter 55% Bidrag 1% Material 4% Arbetskraft 11% Tjänster 34% Kapitalkostnad mm 50% ÅRSREDOVISNING 2006 VARA KOMMUN 51

21 Tekniska nämnden Årets viktigaste händelser Ett nytt tätortsförbättringspaket för 2006 har projekterats fram tillsammans med intresseföreningarna och verkställts till största delen. Åtgärder i anslutning till handlingsplan för att minska ovidkommande vatten till reningsverket pågår och kräver stora resurser vid avdelningen. Ny daghemsavdelning vid GP-byns förskola har upphandlats och byggts. Matsalen på Nästegårdsskolan har försetts med ljudabsorbenter invändigt. Målning har utförts vid Alléskolan och vårdcentralen. Upprustning och förändring av område i enlighet med parkplanen fortsätter. Stora insatser har utförts med hjälp av Skogsvårdsstyrelsen i våra tätortsnära skogsområden. Det omfattande arbetet med att ta bort ovidkommande vatten från spillvattenledningarna fortgår. Ett saneringsprogram för byte av galvaniserade ledningar har påbörjats i Levene. Den planmässiga tömningen av enskilda avloppsanläggningar har fortsatt under året. Mottagarstationen i Jung/Kvänum har öppet sommartid för ris- och trädgårdsavfall. Kvalité och prestationer Tjänstegarantierna har kunnat uppfyllas. Egen kontroll av nämndens verksamheter har utförts. Kontrollen påvisar ett gott resultat. Tjänstegarantierna för parker och övriga grönområden har i stort sett uppfyllts. Skötsel av rabatter och buskytor har varit bättre och med jämnare kvalité än tidigare år. Beträffande lekplatserna har skötsel blivit bättre den behöver förbättras ytterligare. Avdelningens tjänstegarantier för VA-verksamheten har med avseende på tillgänglighet, rening och kvalité i allt väsentligt uppfyllts, förutom vid de kraftiga sommaråskvädren. Verksamhetsmått/nyckeltal Egna lokaler m 2 exklusive sanerings- och hyresfastigheter Hyra lokaler m Totalt exklusive sanerings- och hyresfastigheter Fastighetsyta per invånare 7,2 7,0 7,12 Försåld vattenmängd m 3 /år Andel från egna täkter 63% 69% 48% Fjärrvärme kwh Elvärme kwh Övrig el kwh Vatten m Värme kwh/m Totalt kostnad tkr Framtiden En fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar både inom och utanför tätorterna är nödvändig för att på sikt vara tillräckligt attraktiv som boendeort. Detta är även bra från ett miljö- och folkhälsoperspektiv. Den kommande lagstiftningen (2010) om ökad tillgänglighet till alla fastigheter kommer att nödvändiggöra förändringar i gatumiljön. Tunnel i Vedum. Naturupplevelser är stärkande både för kropp och själ för alla människor. Trots att vi lever nära naturen i vår kommun behöver och kan många miljöer förbättras. Den avslutade industritippen vid Nedervara har detaljplanelagts. Området kommer att planteras med träd och buskar så att detta blir ett närrekreationsområde. Smala gångar 1,5-2 meter med slingrig karaktär, vindskydd, grillplatser och utsiktstorn planeras att anläggas. Bidrag har sökts och erhållits för vissa av de planerade åtgärderna. Då nu gällande tillstånd för avloppsreningsverket i Håkantorp, Kvänum och Larv ska förnyas kommer krav på tuffare utsläppsvärde att erhållas. En viss kvävereduktion kommer troligtvis att inskrivas i de nya tillstånden. Eventuell kväverening måste bekostas av industrin som svarar för tillförsel. Ökade kostnader för slamhantering och årligen återkommande revisionsbesiktningar av verk och ledningar och de åtgärdsplaner dessa medför ökar kostnaderna för vatten- och avloppshanteringen. Vid förplanerings- och projekteringsfaserna läggs grunden för framtida låga driftskostnader. Det är därför viktigt att projekteringen i egen regi och/eller på konsultbasis får rimlig tid att prova och utvärdera olika systemlösningar och materialval. En normal projekteringstid för våra vanliga entreprenader vore 5-8 månader exklusive skissfas. Då nya byggnader projekteras, ska dessa utformas med estetiska kvaliteter och byggas med teknik för att få låga driftskostnader och bra inomhusklimat under förvaltningstiden. Vid dimensionering av luftkapacitet är det viktigt att inte installationerna körs på maxkapacitet från början. Möjlighet skall skapas för framtida verksamhetsförändringar. Installationer i fastigheterna i form av pannor, fläktar och styrutrustning till dessa, kommer framgent att kräva stora reparationer. Det långsiktiga reinvesteringsbehovet finns redovisat i material framtaget inför tidigare budgetarbete. Förändring av storlek på barngrupper och i övrigt ändrad användning av lokaler kräver ombyggnader främst inom ventilationsanläggningarna. 52 VARA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006

22 2006 Miljö- och byggnadsnämnden Kommentarer, organisation och kommunöversikt 1. Förvaltningsberättelse 2. Vara kommun 3. Verksamheten i Vara kommuns bolag 4. Sammanställd redovisning 5. Övrigt 6. Miljö- och byggnadsnämnden Ordförande Förvaltningschef Ingemar Rogbrant Rune Winsnes Miljö- och byggnadsnämndens ansvarar för handläggning av myndighetsärenden inom miljö- och hälsoskyddsområdet och plan- och byggområdet samt enligt alkohollagen, lagen om bostadsanpassning lotterilagen m fl. Nämnden har även ansvaret för kommunens energirådgivning till privatpersoner och mindre företag samt för delar av kommunens fysiska planering. Ekonomiskt resultat Miljö- och byggnadsnämnden redovisar ett överskott om 66 tkr. Jämfört med föregående år har intäkterna i form av avgifter ökat med 530 tkr och uppgår för 2006 till tkr. Kostnaderna ökade samtidigt med 561 tkr. Av de totala kostnaderna om tkr avgiftsfinansierades 40 %. (jämfört med 33 % för 2005 och 36 % för år 2004). Resultaträkning Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader Nettokostnader Budgetanslag Över/Underskott Balanserat över/underskott Nettoinvesteringar Jämförelsetal Netto kr per invånare Andel av nettodriftskostnaden % 0,80 0,82 0,76 Verksamhetsområden Belopp i tkr Budget Utfall Avvikelse Ledning och administration Plan- och byggverksamheten Miljö- och hälsoskyddsverksamhet Övrig myndighetsutövning Summa Intäkterna på plan och byggsidan har under 2006 varit 315 tkr högre än för Intäkterna på miljösidan har varit 204 tkr högre än föregående år. Vindkraftverk på slätten. Måluppfyllelse Nämnden har i sin verksamhetsplan fastställt ett antal inriktningsmål och verksamhetsmål. Därutöver finns för de flesta verksamheter tjänstegarantier som reglerar handläggningstider. Nämnden har i allt väsentligt arbetat mot och nått de uppsatta målen och har i de flesta fall kunnat infria tjänstegarantierna. Nämnden har i sitt arbete verkat för en god byggd miljö. Tillsynsarbetet har bedrivits i enlighet med lagkraven och med inriktning mot en i vid mening god livsmiljö. Inom miljöskyddsområdet har tillsynen i allt väsentligt kunnat bedrivas enligt nämndens intentioner inte bara för de större och medelstora anläggningarna utan även för de mindre. Inom hälsoskyddsområdet liksom inom naturvårdsområdet har de viktigaste områdena prioriterats. Det är en svaghet vid prioriteringar inom miljöområdet att kommunen inte brutit ner de nationella miljömålen till kommunal nivå. Året som gått Omvärldsfaktorer Aktiviteten på byggmarknaden har ökat i förhållande till 2005, vilket främst märks på antalet tillståndsärenden. Antalet ärenden som gäller byggande av vindkraftverk har ökat dramatiskt. Bostadsbyggandet har kommit igång, även om omfattningen är Intäkternas fördelning 2006 Kostnadernas fördelning 2006 Hyror och arrende 0% Försäljning av verksamhet och entreprenad 2% Bidrag 8% Taxor och avgifter 90% Material 2% Kapitalkostnad 3% Tjänster 11% Bidrag 16% Arbetskraft 68% ÅRSREDOVISNING 2006 VARA KOMMUN 53

23 Miljö- och byggnadsnämnden Livsmedelsinspektör i arbete. begränsad. Byggkonjunkturen ställer krav på tillgång till detaljplanlagd mark. Intresset för byggande av vindkraftverk tycks fortfarande öka. De planerade och uppförda anläggningarna blir allt större. Miljö- och hälsoskyddsverksamheten styrs till en del av i förväg uppgjorda tillsynsplaner men är också till sin natur sådan att händelser i omvärlden påverkar den. Plan- och bygglovverksamheten styrs i första hand av ansökningar om bygglov, bygganmälningar och bostadsanpassningsbidrag samt av kommunstyrelsens beslut rörande detaljplaner. Viktiga händelser Aktiviteten vad gäller kartarbete, detaljplaner, bygglov/bygganmälningar, bostadsanpassning mm har varit stor. Arbete har under året utförts med mer än 20 detaljplaner, vilket är mer än tidigare år. Även antalet behandlade bygglov- och bygganmälansärenden har varit stort och har under året uppgått till ca 390. Som ett första steg mot en ny översiktsplan har, på kommunstyrelsens uppdrag, arbetet med ett förslag till riktlinjer för vindkraftutbyggnaden avslutats. Fullmäktige antog riktlinjerna Nämnden har under året i ett antal fall genom kontakter och förelägganden lyckats få till stånd rivningar och upprustningar av ovårdade byggnader. Miljötillsynen har även 2006 påverkats av den ökande inströmningen av ärenden rörande värmepumpar och bergvärmeanläggningar. Avloppsprojektet som syftar till att alla enskilda avlopp inom kommunen inom en 10- årperiod skall uppfylla lagkraven för rening, har under året fortsatt. Inventeringsarbetet har omfattat ca fastigheter. Alkoholtillsynen har handlagts av nämnden med hjälp av personal från Skara kommun, medan tillsyn över lotterier och tobak handläggs av egen personal. Under året har energirådgivningen till enskilda och småföretag handlagts av egen personal. Aktiviteten på området är stor. Förvaltningen har under året varit engagerad i EU-projektet Sustainable Waste Handling in Hefei. I det 2-åriga projektet deltar staden Hefei i Kina, Aalborg kommun i Danmark och Vara kommun. Syftet är att genom kunskapsöverföring förbättra hanteringen av miljöfarligt avfall och sjukhusavfall i Hefei och Kina. Under året har en brukarundersökning genomförts för miljötillsynen. Resultatet var över lag mycket bra och visar att verksamhetsutövarna i kommunen har en till övervägande del positiv syn på den tillsyn som bedrivs. Länsstyrelsen har under året genomfört en revision av nämndens miljöverksamhet. Länsstyrelsens omdöme om verksamheten är i huvudsak positivt. Kritiska faktorer/avvikelser En kritisk faktor för plan- och byggverksamheten är bostadsanpassningen. Kostnaderna är svåra att bedöma i förväg och påverkas bl.a. av tillgången på särskilda boenden. Personalsituationen på plan- och byggsidan är anträngd inom alla delområden. Såväl inom plan- och byggområdet som inom miljö- och hälsoskydd finns delområden som inte kunnat prioriteras och där tillsynen bör utökas. Nyckeltal Fysisk planering Fastighetsbildningsärenden Handlagda detaljplaner/översiktsplaner Antagna detaljplaner/översiktsplaner varav antagna av fullmäktige Bygglov/bygganmälan Beslut om bygglov Behandlade bygganmälningar Beslut om kontrollplan Utfärdade slutbevis Bostadsfinansieringsärenden, behandlade Ovårdade fastigheter Antal behandlade ärenden Antal åtgärdade fastigheter Antal nya ärenden Alkoholtillstånd Permanent till allmänheten Enstaka tillfälle till allmänheten Permanent till slutet sällskap Enstaka tillfälle till slutet sällskap Indragna tillstånd Avslag 1 54 VARA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006

24 2006 Miljö- och byggnadsnämnden Kommentarer, organisation och kommunöversikt 1. Förvaltningsberättelse 2. Vara kommun 3. Verksamheten i Vara kommuns bolag 4. Sammanställd redovisning 5. Övrigt 6. Bostadsanpassningstillstånd Inkomna Beslutade Antal personer Ca Beviljade bidrag fördelade på belopp Mindre än kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr eller mer Störst beviljade bidrag(tkr) Totalkostnad, (tkr) Medelk bostadsanp/lägenhet (kr) Kostnad/1000 inv 93,56 68,27 73,13 Framtidsfrågor För att möta den ökande aktiviteten på byggmarknaden behöver nämnden förstärka plan- och byggverksamheten. Under de senaste åren har olika mellankommunala samarbetsfrågor vad gäller främst miljötillsynen diskuterats utan att det lett till konkreta resultat. Nämnden är beredd att fortsätta denna diskussion under förutsättning att påtagliga fördelar kan vinnas genom ett samarbete. Samtidigt konstateras att nämnden lyckats bygga upp en effektiv och välfungerande verksamhet inom hela sitt verksamhetsområde. Avloppsprojektet fortsätter. De fastighetsägare som har undermåliga avloppsanläggningarna kommer att föreläggas att göra de förbättringar som behövs. Målet är att alla anläggningar skall vara godkända före utgången av EU-projektet Sustainable Waste Handling in Hefei avslutas i början av Nämnden är positiv till ytterligare meningsfulla EU-projekt i framtiden. Nybygge på Elisgården. ÅRSREDOVISNING 2006 VARA KOMMUN 55

25 Kultur- och och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Ordförande: Förvaltningschef: Gunilla Levén Gudrun Lidén Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för bibliotek, fritidsgårdar, bad, vissa idrotts- och fritidsanläggningar samt bidrag till föreningar och studieförbund. Ekonomiskt resultat Årets positiva resultat, 431 tkr, motsvarar 2 % av budget. Överskottet fördelar sig på några resultatenheter och många mindre, centrala konton. Resultaträkning Belopp i tkr Intäkter varav projektmedel 0 Kostnader varav projektmedel 0 varav personalkostnader Verksamhetens resultat Budgetanslag Över/Underskott Balanserat över/underskott Nettoinvesteringar Jämförelsetal Netto kr per invånare Andel av nettodriftkostnad % 3,00 2,92 3,06 Verksamhetsområde Belopp i tkr Budget Utfall Avvikelse Nämnd och administration Idrotts- och fritidsanläggningar Badanläggningar inomhus Fritidsgårdar Övrig fritidsverksamhet Bibliotek Allmänkultur Summa Måluppfyllelse Under 2006 gjordes en sammanställning av hur kultur- och fritidsnämnden fördelar sina medel. Resultatet visade att ca 60 % av nämndens totala medel riktas direkt eller indirekt till barnoch ungdomsaktiviteter. Inom nämndens egna operativa enheter Torsbo fritidsgård i Paris. har barn- och ungdomsverksamheten en framträdande plats. Fritidsgårdarna ägnar barn och ungdom hela sin uppmärksamhet. På baden har simundervisningen högsta prioritet i samarbete med skolorna. I Kvänum har man startat med babysim och i Vara har man 17 simskolegrupper på eftermiddagar och helger. Biblioteken har utvecklat barnverksamheten och en upprustning av barnavdelningen på huvudbiblioteket är genomförd. Kultur- och fritidsnämnden stödjer föreningslivets verksamhet framför allt genom olika typer av bidrag. Det finns grundbidrag, ledarutvecklingsbidrag och lokalt aktivitetsstöd och dessa vänder sig enbart till föreningar med verksamhet för barn och ungdomar i åldrarna 7-20 år. Driftsbidragen till ungdomsanläggningar och samlingslokaler samt upprustningsbidrag är öppna för alla att söka. Cirka 110 föreningar och nio studieförbund får någon form av bidrag. Dessutom bidrar nämnden med medel till hyra av replokaler för popgrupper, hästinköp, mm. Såväl huvudbiblioteket som filialbiblioteken har under de senaste åren genomgått stora renoveringar. Arbete och resurser har lagts ned på att skapa och underhålla användbara databaser. Kommunens konsumentrådgivare har sin arbetsplats på biblioteket. En medborgarhörna med information om kommunal och offentlig verksamhet har inrättats på biblioteket. Även annan kommunal rådgivning skulle kunna förläggas till biblioteken. Biblioteken har tillsammans med konserthuset och studieförbunden anordnat kulturarrangemang i biblioteket, bland annat några välbesökta soppluncher. Med en del extra medel har bib- Intäkternas fördelning 2006 Kostnadernas fördelning 2006 Försäljning av verksamhet och entreprenad 2% Bidrag mm 4% Försäljning medel 15% Hyror och arrenden 27% Taxor och avgifter 52% Kapitalkostnader mm 4% Material 7% Bidrag 14% Tjänster 35% Arbetskraft 40% 56 VARA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006

26 2006 Kultur- och fritidsnämnden lioteken kunnat genomföra en hel del kulturaktiviteter för både barn och vuxna. Uppslutningen har varit god vid samtliga evenemang. Det finns önskemål från biblioteken att kunna öka antalet kulturarrangemang de närmaste åren. Hembygdsföreningarna får ett stimulansbidrag för sin verksamhet. Under har ett kulturturismprojekt bedrivits kring Offerplats Finnestorp. Lars Hasselberg har under många år haft nämndens uppdrag att lägga in foton i en databas för att skapa ett digitalt museum. Det finns nu ca foton i databasen och den är tillgänglig via en ikon på kommunens hemsida. Databasen kan med tiden bli mycket större. Populära natur- och kulturvandringar har anordnats under tio år och enskilda evenemang har fått bidrag. Varje år bidrar också nämnden med medel till hembygdspublikationer. Arbetet med att försöka skapa förutsättningar för en så kallad kulturturism fortsätter. Studieförbunden anordnar många kulturella aktiviteter för alla åldrar, dock i mindre omfattning för barn och ungdomar. Alla föreningar har möjlighet att söka kulturbidrag för speciella arrangemang. Sommarkvällsprogram anordnas av studieförbunden med stöd från nämnden. Barnkulturprogrammet erbjuder kulturaktiviteter av olika slag för barn 4-16 år. Det har utökats betydligt sedan konserthusets verksamhet startade. Kommentarer, organisation och kommunöversikt 1. Förvaltningsberättelse 2. Vara kommun 3. Verksamheten i Vara kommuns bolag 4. Sammanställd redovisning 5. Övrigt 6. Årets viktigaste händelser Under året togs ett beslut om en ny nämndsorganisation vilken, bland annat innebär att kultur- och fritidsnämnden samt barnoch utbildningsnämnden slås samman till en bildningsnämnd. En uppföljning av studieförbundens verksamhet i kommunen gjordes under året. Studieförbunden i Vara är högt prioriterade vad gäller kommunala bidrag, både när man ser till deras totala bidrag i förhållande till övriga bidrag och i jämförelse med andra kommuner sett till kronor per invånare. Resultatet har visat att dokumentation och rapportering i förbunden fungerar väl samt att man fortsättningsvis vill ha ett uppföljningsinstrument som bygger på möten och dialog samt någon form av noggrannare uppföljning av vart och ett av studieförbunden då och då. Under hösten har personalen vid Nästegårdsbadet genomgått utbildning i babysim, vilket gör att vi kan bredda verksamheten med start av babysim under VT-07. Från och med 2006 har Allébadet tagit över ansvaret för kommunens sommarsimskolor. Ungdomens Hus i Kvänum har fått ytterligare ett rum efter ungdomarnas trägna arbete med att inreda en garderob/förråd till ett mysrum. På Torsbo har ungdomar under sommaren målat och fräschat upp hobbyrummet och stora salen. Torsbos årliga långresa gick detta år till Paris med besök och övernattning i Holland på vägen hem. Verksamheten vid fritidsgården i Vedum har fått ett rejält uppsving, dels genom ett samarbete med kyrkan, dels tack vare ett tillskott av fler ideella ledare. Besöksfrekvens har ökat och öppethållandet har ökat med en kväll per vecka. Även i år har biblioteken haft en utåtriktad programverksamhet med t ex Barnens Lördag, författarbesök och arrangemang med lokalhistorisk inriktning. För att ge tillgång till bibliotek dygnet runt alla dagar i veckan förfinas funktioner över internet. En tydlig trend visar att ljudböcker används mer och mer samtidigt som vanliga bokutlån går ner i antal. Även besökssiffrorna tenderar att gå ner nationellt, vilket till en del förklaras med elektroniska tjänster. Kvalitet och prestationer Brukarundersökningar har gjorts om bibliotekens och fritidsgårdarnas verksamheter, båda med fina resultat. Tjänstegarantierna har uppfyllts med gott resultat. Några små förbättringsområden finns, till exempel har det inte alltid gått att hålla 32 grader vid Nästegårdsbadets varma bad och att uppfylla garantin om hygieniska och välstädade lokaler blir allt svårare med tanke på badanläggningarnas ålder. Verksamhetsmått/nyckeltal Allébadet - antal besökare Nettokostnad - per besökare 33,06 23,17 16,53 Nästegårdsbadet - antal besökare Nettokostnad - per besökande 41,29 29,14 25,34 Torsbo Fritidsgård - antal besökande/år Kvänum Fritidsgård - antal besökande/år Vedum Fritidsgård - antal besökande/år Biblioteket - antal medialån Biblioteket - antal medialån/invånare 6,2 6,0 6,5 Biblioteket - kostnad per utlåning kr 76,54 72,73 65,51 Uthyrda tim - Alléhallen Uthyrda tim - BT-lokal Uthyrda tim - Nästegårdshallen Uthyrda tim - BT-lok/motionslok Uthyrda tim - Västra skolans gymnastiksal Bidrag Belopp i tkr Budget 2006 Utfall 2006 Grundbidrag ,0 Ledarutbildningsbidrag 50 69,5 Lokalt aktivitetsstöd ,7 Driftsbidrag anläggn ,2 Driftsbidrag samling ,6 Bidrag till studieförbund ,0 Bidrag till studieförbund kr/invånare Framtiden År 2007 sker en extra satsning på ungdomskultur, Ungkultur 07, med bl a ett utökat barnkulturprogram och ett nytt filmprojekt. Planerna på den framtidssatsning som går under arbetsnamnet Turning Torsbo (kulturfritidsgård) kommer att vidareutvecklas och förhoppningsvis kommer fritidsgården Torsbos och kulturskolans verksamheter att kunna samsas under ett tak inom en inte alltför avlägsen framtid. Bibliotekets roll är av strategisk betydelse. Diskussioner och planer har startat för att skapa en ny, ändamålsenlig byggnad. I samma byggnad planeras det att Göteborgs konstmuseum skall ha en filial. Några olika teman som kan innefattas i begreppet kulturturism kommer att arbetas med och genomföras under året i samarbete med bl a föreningar och externa intressenter. Det av Vara Småstad planerade utomhusbadet är en satsning som kan få betydelse för kultur- och fritidsverksamheten i kommunen. Det gäller även arbetet med att skapa Vara Horse Arena, som är av stor strategisk betydelse för kommunen som helhet. ÅRSREDOVISNING 2006 VARA KOMMUN 57

27 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Ordförande: Förvaltningschef: Ulf Genitz Gudrun Lidén Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, grundskola, skolbarnomsorg, gymnasieskola, vuxenutbildning, särskola, kulturskola, skolmåltider och skolskjutsar. Ekonomiskt resultat Barn- och utbildningsnämndens resultat för år 2006 visar på ett överskott på 235 tkr. De flesta resultatenheterna visar ett litet överskott. Elevhälsan har fått ett större engångsbelopp från försäkringskassan retroaktivt från Lagmansgymnasiet visar ett underskott på tkr. Detta beror främst på att fler elever än vad som var budgeterat har sökt gymnasieutbildning i andra kommuner. Barnomsorgen har utökats under 2006 med ytterligare två halva avdelningar. Skolskjutsar, som fick sin budget uppräknad inför 2006 visar ett nollresultat för året men ser att nya kostnader tillkommer hela tiden. Resultaträkning Belopp i tkr Intäkter varav projektmedel 0 Kostnader varav personalkostnader varan projektmedel 0 Verksamhetens resultat Budgetanslag Över/Underskott Balanserat över/underskott Nettoinvesteringar Jämförelsetal Netto kr per invånare Andel av nettodriftkostnad % 41,81 41,41 42,15 Verksamhetsområde Belopp i tkr Budget Utfall Avvikelse Nämnd och administration Förskola, förskoleklass och skolbarnomsorg Grundskola Gymnasieskola / Vuxenutbildning Särskola Kulturskola Kostenheten Skolskjutsar Summa Förskolebarn i lång rad. Måluppfyllelse Ett målmedvetet arbete pågår kontinuerligt för att utveckla och förnya pedagogiska arbetssätt och arbetsmetoder. Bland annat är skola och barnomsorg med i ett femårigt forskningsprojekt, PBS, Problembaserad skolutveckling, som drivs av Karlstads Universitet. Ett annat exempel på pedagogiska metoder som används alltmer är Storyline. Samarbetet med kulturskolans pedagoger gör att kulturaktiviteter kopplas till det vanliga lärandet. Alla kommunens grundskolor har deltagit i försöket kring en timplanefri skola och flera av grundskolorna har profileringar mot natur, kultur, litteratur mm. För tillfället planeras det för en valbar profil på Alléskolan år 7-9 med inriktning mot kultur i samarbete med kulturskolan. En satsning på företagsamt lärande och samverkan mellan skola och näringsliv har gjorts under de senaste åren. Det pågår ett stort arbete för att bättre hjälpa barn som är i behov av extra stöd. Det finns ett samarbetsteam bestående av elevvårdspersonal för varje skolområde och en gemensam mall för åtgärdsprogram har tagits fram och används av alla enheter. Tekniska förvaltningen har i samarbete med skolans personal och elever samt med föräldraföreningarna genomfört en upprustning av skolgårdsmiljöerna. En av skolorna har en skolskog, där varje elev tillbringar tid och löser uppgifter minst en gång per vecka. En alternativ lärmiljö som funnits i många år är Naturskolan med sitt motto Att lära in ute. Konserthuset, biblioteket, museer och så kallade science centers besöks i den utsträckning enheten har tid och råd. Närsamhället är en lärmiljö som används alltmer men som skulle kunna utnyttjas mer. Intäkternas fördelning 2006 Kostnadernas fördelning 2006 Hyror och arrende 1% Försäljning medel 1% Taxor och avgifter 24% Bidrag mm 28% Försäljning av verksamhet och entreprenad 46% Bidrag 1% Kapitalkostnader mm 2% Material 3% Tjänster 35% Arbetskraft 59% 58 VARA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006

28 2006 Barn- och utbildningsnämnden Kommentarer, organisation och kommunöversikt 1. Förvaltningsberättelse 2. Vara kommun 3. Verksamheten i Vara kommuns bolag 4. Sammanställd redovisning 5. Övrigt 6. Det livslånga lärandet lyfts fram i många sammanhang, från förskolan till vuxenutbildningen. Inom vuxenutbildningen på Lagmansgymnasiet försöker man möjliggöra för alla som vill kunna läsa en eller flera kurser eller en hel utbildning. I möjligaste mån finns det ett kontinuerligt intag av elever under året. Samarbetet med gymnasieskolan gör att fler kurser kan ordnas. Uppdragsutbildning för näringslivet, framför allt truckförarutbildning och så kallade heta arbeten, genomförs av vuxenutbildningen. Beroende på näringslivets behov och möjligheter skulle samarbetet mellan näringslivet och vuxenutbildningen kunna öka. De senaste åren har flera högskolekurser lokaliserats till Vara från Skövde, Vänersborg och Göteborg. Detta har inneburit att t ex många fler lärare har utnyttjat möjligheten till kompetensutveckling då den ordnats på hemmaplan. Inom vuxenutbildningen på Lagmansgymnasiet finns det flera distanskurser inom ramen för den så kallade Skaraborgsdistansen, men högskolekurser på distans finns det inte tillgång till i Vara för närvarande. Distansstudier på högskolenivå är ett av uppdragen för kommunstyrelsens planerade lärcentrum. Årets viktigaste händelser Omvärldsfaktorer Propositionen Kvalitet i förskolan har varit ett område för samtal och kompetensutveckling på alla förskolor i kommunen. Bland annat har begreppen genus och likabehandling diskuterats. Beslutet om den sedan länge planerade gymnasiereformen revs upp som en följd av regeringsskiftet. Viktiga händelser Fritidshemmens personal har fortsatt sin gemensamma kompetensutveckling och besöker varandras enheter för att lära av varandra. Skolverket har i en rapport uppmärksammat att det är mycket stora barngrupper på fritids och att det inte alltid finns någon tydlig ledning och uppsatta mål för verksamheten. Trots stora grupper i Vara håller verksamheten hög kvalitet med tydliga mål och uppföljningar. Arbetsmiljön inom barnomsorgen har kommit i fokus på grund av höga ljudnivåer. På ett urval förskolor och fritidshem har bullermätningar gjorts under året. Resultaten ligger generellt under gränsvärdet utom i undantagsfall vid vissa tillfällen. Personal som så önskat har fått göra hörselundersökningar. Bullerdämpande åtgärder har vidtagits och bland annat har speciella bord med starkt bullerdämpande effekt köpts in. Försöksperioden Utan timplan fortsätter fram till den 30 juni Troligen kommer timplanen att tas bort och endast den totala timtiden regleras. För att veta att våra elever får sin garanterade tid gjordes i våras en kartläggning av hur mycket tid eleverna får totalt. De flesta elever går på minst två olika skolor under sin grundskoletid. Undersökningen visar att alla skolor ger betydligt mer än den garanterade tiden, timmar. En annan kartläggning som gjorts under 2006 är Elevens val. Organisationen ser olika ut på de olika enheterna och tiden används framför allt till arbetspass/individuellt arbete, tema/estetiskt val samt ämnesundervisning. En avstämning gjordes mot lagparagraferna för att kontrollera att de efterföljs och ett antal frågor diskuterades i rektorsgruppen. Niornas årliga cykelparad. Eleverna på särskolan har bland annat under året tränat på att framträda inför grupp. De har framträtt inför Parkskolans elever i skolans Adventskalender, framfört ett Luciatåg på Varas bibliotek och medverkat i showen vid gymnasiets Öppet Hus. Man har också jobbat med miljön t ex genom besök på Naturskolan Hillet. Liksom övriga kommunala enheter deltog barn- och utbildningsnämndens enheter i den stora mässan Vara Expo i oktober Ett stort arbete lades ner på att ge en god bild av bland annat skolarbetet och utställningen fick mycket positiv respons av besökarna. Investeringar Under 2006 har ytterligare anpassning av lokaler i Kedumsgården till barnomsorg gjorts. Ett större antal klassrumsmöbler har införskaffats till Alléskolan. Slöjdsalarna har fått ny utrustning, framför allt symaskiner till textilslöjden. Vad gäller datautrustning har mycket pengar gått till central utrustning, servrar mm. Dessutom har många enheter köpt videoprojektorer, tre enheter har börjat arbeta med s k smartboards och ett läshjälpsprogram för dyslektiker har installerats i hela kommunen. På intäktssidan finns 97 tkr efter försäljning av två äldre skolbussar. Förskolorna har använt investeringsmedel för att köpa lekutrustning för både inomhus- och utomhusmiljö. De har dessutom investerat i nya bord med stark bullerdämpande effekt. Internationella kontakter Det internationella samarbetet har varit framgångsrikt. Skolpersonal från flera enheter var i England på besök i våras och engelska rektorer och lärare har varit i Vara. Nu planeras för elevbesök i England för elever från bland annat Nästegårdsskolan, Jungs skola, Larv/Tråvad och Västra skolan. Västra skolan deltar även i ett projekt med skolor från Spanien, Österrike och Turkiet. Temat är sång och dans och höjdpunkten kommer att bli en föreställning i konserthuset i Vara år Nästegårdsskolan har också regelbundna kontakter med Mäntsälä i Finland. Kulturskolan har goda kontakter med Kulturskolorna i Vestby, Norge och Märjamaa, Estland. Samverkan med andra länder pågår även på gymnasiet och som exempel kan nämnas att Bygg- och Hotell- och ÅRSREDOVISNING 2006 VARA KOMMUN 59

29 Barn- och utbildningsnämnden Kvalitet och prestationer Skolverket redovisade sin inspektion i början av året, där kommunens skolor fick ett mycket bra resultat. Några brister påpekades, t ex angående elevens val och avgifter i skolan. Dessa brister ska åtgärdas inom två år. Det har gjorts brukarundersökningar inom barnomsorg, grundskola och gymnasiet, där det sammantagna betyget från brukarna är mycket bra. De flesta av eleverna nådde de mål som är uppsatta för slutet av femte skolåret. I år 9 så fick de allra flesta eleverna Godkänd eller bättre både i de nationella proven och i de slutliga betygen. Generellt kan man se att det är fler utdelade Godkänd eller bättre i betygen jämfört med de nationella proven, speciellt i ämnet matematik. Inom de flesta gymnasieprogrammen får de flesta eleverna ett slutbetyg och majoriteten av eleverna har fått betyget Godkänd eller bättre i de flesta kärnämnena inom gymnasieskolan. Nyckeltal Engelska rektorer på vinterbesök i Vara Restaurangprogrammen har samarbete med yrkesinstitutet i Mäntsäla och att elev- och personalutbyten har ägt rum under året. Elever vid El-, Samhällsvetenskaps- och Industriprogrammen gjorde en gemensam resa till Krakow i Polen och vidare har elever besökt Paris, Berlin samt Catarroja. Teknikprogrammet besökte Polen samt Tjeckien. Några elever vid Samhällsvetenskaps- och Naturvetenskapsprogrammen var i Bryssel för att under en vecka lära mer om EU. Elever på Hotell- och Restaurangprogrammet har genom ett EU-projekt förlagt 3-veckors arbetsplatsförlagd utbildning (APU) till Finland respektive Spanien. Organisations- och verksamhetsförändringar Förskoleverksamheten i kommunen har utökats under året i Tråvad från 1,5 till 2,0 avdelningar. En nybyggd avdelning i Vedum togs i bruk i november. På grund av den ökade efterfrågan av barnomsorgsplatser i Vedum har man inte kunnat lämna de tillfälliga lokalerna i den inhyrda paviljongen ännu. Ytterligare en förstärkning av barnomsorgplatser blev det i Vedum i och med att kyrkan startade en halv avdelning, Arken i sina lokaler. Det planeras för nybyggnation av förskola i Arentorp. Köket i GP-byns förskola är det sista av de planerade ombyggnaderna och det står klart för produktionsstart i mitten av februari Under året togs ett beslut om en ny nämndsorganisation, vilken bland annat innebär att kultur- och fritidsnämnden samt barn- och utbildningsnämnden slås samman till en bildningsnämnd. Antal barn (förskola 1-5, familjedaghem, fritidshem) Kostn per vol.tim förskola 1-5 (tkr) 1,9 2,0 2,0 - - familjedaghem (tkr) 1,5 1,6 1,8 - - fritidshem (tkr) 1,4 1,4 1,4 Antal elever i grundskolan 1 786, , ,5 Varav elever i Önums Friskola 65,5 74,5 81,5 Kostnad per elev i grundsk i tkr 65,5 58,1 50,9 Antal lärare per 100 elever i I Vara kommun 7,8 7,5 7,5 Antal elever i Vara gymnasieskola Varav interkommunala elever Antal elever från Vara kommun i interkommunal gymnasieutbildning Antal elever från Vara kommun i gymnasieutbildning Antal elever som åker skolskjuts Kostnad per skjutsad elev tkr 8,5 7,5 6,5 Andel (%) elever som fått godkänt eller bättre på nationella prov och betyg år 9 Svenska Engelska Matematik Alléskolan NP Alléskolan betyg Nästegårdsskolan NP Nästegårdsskolan betyg Andel (%) elever som uppnått minst godkänt betyg i kärnämnen på gymnasieskolan Kurs Sv A Sv B Ma A En A Id A Sh A Re A Na A Est Tot ,2 96, ,6 97,8 93,3 91,1 100 ARS-brukarundersökning Andel (%) föräldrar som ger betyget bra eller ganska bra Gymnasiet åk 1-4 Föräldrar Sammantaget omdöme Miljön Verksamheten Inflytande Kontakt med personal/information Trivsel Andel (%) elever och föräldrar som ger betyget bra eller ganska bra År 3 Elever Föräldrar Sammantaget omdöme Arbetsmiljön Undervisning Kontakt med skolan Trivsel VARA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006

30 2006 Barn- och utbildningsnämnden Kommentarer, organisation och kommunöversikt 1. Förvaltningsberättelse 2. Vara kommun 3. Verksamheten i Vara kommuns bolag 4. Sammanställd redovisning 5. Övrigt 6. Andel (%) elever och föräldrar som ger betyget bra eller ganska bra År 6 Elever Föräldrar Sammantaget omdöme Arbetsmiljön Undervisning Elevinflytande Kontakt med skolan Trivsel Andel (%) elever och föräldrar som ger betyget bra eller ganska bra År 9 Elever Föräldrar Sammantaget omdöme Arbetsmiljön Undervisning Elevinflytande Kontakt med skolan Trivsel Andel (%) elever som ger betyget bra eller ganska bra Gymnasiet åk 1-4 Elever Sammantaget omdöme Arbetsmiljön Undervisning Elevinflytande Kontakt med lärarna Trivsel Framtiden Den nya nationella politiken aviserar många stora förändringar inom områdena barnomsorg, skola/utbildning de närmaste åren. T ex är en ny skollag på gång och regeringen avser att införa betyg från år 6. Man föreslår även att kommunerna själva får bestämma om att införa skriftliga omdömen från år 1. Gymnasiereformen som helhet är tillbakadragen. En förändring som dock kommer att träda i kraft är att det kommer att bli möjligt att söka gymnasieutbildningar fritt i hela landet. På lokalt plan diskuteras bland annat kulturskolans verksamhet i framtiden. Förhoppningen är att kulturskolans verksamhet att inom några år vara sammanslagen med Torsbo fritidsgård. Även Lagmansgymnasiets estetiska program är en samarbetspartner i denna vision. Det politiska beslutet att samla stöd- och serviceverksamheter under den nya servicetekniska nämnden innebär att skolskjutsar, lokalvård och kost flyttas dit. Barnafödandet varierar mycket mellan åren och mellan olika delar i kommunen. Det kommer troligen att bli behov av fler förskoleavdelningar framöver. Elevantalet i grundskolan sjunker och en anpassning av organisationen pågår. Dock kan man se att i några skolor kommer elevantalet till viss del att öka igen om några år. Från skolorna rapporteras att allt fler elever behöver stöd av olika skäl, framför allt sociala och samverkan med socialförvaltningen blir en allt viktigare fråga. Hemspråksundervisning har startat och kommer att utökas under Elever i Levene skola konstruerar solcellsbilar - Företagsamt Lärande. Samverkan mellan skola och näringsliv har getts mycket fokus under de senaste åren och behöver fortsätta att utvecklas. Näringsliv och samhället utanför skolan är en stor och viktig resurs i lärandet. Den biblioteksplan som skall tas fram i varje kommun berör även skolbiblioteken och här behöver samarbetet utökas. ÅRSREDOVISNING 2006 VARA KOMMUN 61

31 Socialnämnden Socialnämnden Ordförande: Förvaltningschef: Thore Svenson Jane Johansson Socialnämndens olika verksamhetsområden är Administration, Individ- och familjeomsorg, Handikappomsorg och Äldreomsorg (inklusive kostenheten). Ekonomiskt resultat Resultatet för året visar på ett överskott för socialnämnden med tkr. Över- och underskotten varierar på de olika resultatenheterna. Arbetet med samtliga resultatenheters budget- och ekonomihantering kommer även fortsättningsvis att bedrivas målmedvetet. Syftet har varit och är att följa respektive resultatenhets ekonomiska utveckling och rapportera månadsvis till socialnämndens arbetsutskott. Individ- och familjeomsorgen gör i princip ett plus/minus noll resultat. Ett stort underskott uppvisas när det gäller institutionsplaceringar av barn och ungdom. Resultatenhetens övriga verksamheter täcker detta underskott. Arbetsmarknadsenhetens (AME) överskott för 2006 skall delas lika mellan kommunstyrelsen och socialnämnden. Hänsyn till detta är taget i bokslutet. Två av äldreomsorgens resultatenheter uppvisar stora underskott. De flesta av enheterna inom äldreomsorgen visar på ett bättre ekonomiskt resultat jämfört med tidigare år. En anledning till detta är att äldreomsorgen tillfördes medel i 2006 års budget. Här märks att det intensiva arbetet med ekonomin har haft positiva effekter. För handikappomsorgens del uppvisar två resultatenheter underskott. Insats omsorg är en av dessa. Denna enhet har flera kostnader som är opåverkbara. t. ex. kostnader för elevhemsplaceringar. Under 2006 har en elevhemsplacering tillkommit. Kostenheten uppvisar ett överskott Resultaträkningen Belopp i tkr Intäkter varav projektmedel Kostnader varav personalkostnader varav projektmedel Nettokostnader Budgetanslag Över/Underskott Balanserat över/underskott Nettoinvesteringar JÄMFÖRELSETAL Netto kr per invånare Andel av nettodrift kostnaden % 38,03 36,23 38,77 Verksamhetsområde Belopp i tkr Budget Utfall Avvikelse Administration Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg Äldreomsorg Kostenhet Summa Måluppfyllelse Inom socialnämndens verksamhetsområden har målen uppnåtts delvis. En förutsättning för att målen skall nås är att samtliga medarbetare, i varje situation, agerar med utgångspunkt i ett professionellt bemötande som innefattar respekt för integritet, självbestämmande och den enskildes värdighet. Det är svårt att nå en fullständig måluppfyllelse i verksamheter som riktar sig till människor i olika utsatta situationer. Av största betydelse är dock att strävan mot måluppfyllelse i socialnämndens resultatenheter pågår kontinuerligt. Socialförvaltningens administration har uppfyllt målen. Arbetet mot ständiga förbättringar pågår kontinuerligt. Det Boende på Tornumsgården. Intäkternas fördelning 2006 Kostnadernas fördelning 2006 Försäljning av verksamhet och entreprenad 2% Hyror och arrenden 4% Försäljning medel 24% Taxor och avgifter 32% Bidrag mm 38% Kapitalkostnad 1% Bidrag 3% Material 6% Tjänster 16% Arbetskraft 74% 62 VARA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006

32 2006 Socialnämnden Kommentarer, organisation och kommunöversikt 1. Förvaltningsberättelse 2. Vara kommun 3. Verksamheten i Vara kommuns bolag 4. Sammanställd redovisning 5. Övrigt 6. finns en ambition att öka kvaliteten i de dokument, beslutsunderlag, mm som tillhandahålls den politiska ledningen och resultatenhetscheferna. När det gäller Individ- och familjeomsorgen har barn- och ungdomsgruppen uppfyllt målen. Vuxengruppen har uppnått de flesta målen som är uppsatta för året. AME ingår sedan årsskiftet 2005/2006 i Individ- och familjeomsorgens verksamhet. Samverkan med Primärvård samt psykiatri utvecklas fortlöpande. Inom Handikappomsorgen och psykiatriverksamheten utförs ett medvetet arbete mot måluppfyllelse. Uppföljning av enskilda individers behov av stöd och hjälp sker kontinuerligt i de olika boendena och i daglig verksamhet. Fler personer ingår i gruppen som har serviceboende, Smedjan, än vad målet anger. Målet är uppnått när det gäller de som har behov av personlig assistans/ledsagare. När det gäller etik och bemötande inom äldreomsorgen har alla resultatenheter en stående punkt på arbetsplatsträffarna för diskussioner om frågor som rör bemötande, respekt för de enskildas självbestämmande och integritet. Frågorna kommer att vidareutvecklas inom ramen för Kompetensstegen. Målet om aktiviteter varje dag bedöms av chefer och medarbetare som högt prioriterat. Enskilda samtal, aktiviteter enskilt och i grupp är betydelsefulla arbetsuppgifter. När det gäller aktiviteter varje dag är målet, på grund av den höga arbetsbelastningen, svår att nå. Detta bekräftas i och med brukarundersökningens resultat. Hemtjänstens mål uppnås i relativt hög grad. Målet som handlar om stimulans och personalkontinuitet är dock svåra att nå eftersom arbetsbelastningen är hög. Kommunens hälso- och sjukvård uppnår målen. Det har vissa perioder varit svårt att tillgodose behovet av vistelse på Rondellen på grund av överbeläggningar. Målet om avlastning och korttidsvistelse har trots detta till stora delar uppnåtts. Målet om information till anhörig-/närståendevårdare har uppnåtts i hög grad. Kommunens hälso- och sjukvårdspersonal bistår t ex med utbildning för anhörig/närståendevårdare kring problematiken hos den de vårdar. Frivilligorganisationer och väntjänsten utför ett väl fungerande arbete i många resultatenheter. Detta bidrar till att vissa delar av målen om gemenskap och aktivering uppfylls. Målen om tillgodosett närings- och energibehov till de äldre anses vara uppfyllt. Målet om måltidsmiljö och servicetänkande uppfylls i hög grad. Årets viktigaste händelser En av socialpsykiatrins montrar på mässan. Omvärldsfaktorer Statliga medel har beviljats inom ramen för den så kallade Kompetensstegen inom äldreomsorgen. En processledare anställdes I anslutning till detta arbete arrangerades en föreläsning med Claes Trollestad. Socialförvaltningens personal deltog i både föreläsning och uppföljning. I Socialtjänstlagen (SoL) har kapitel 16 utökats med f-h. Dessa ger socialnämnden skyldighet att till länsstyrelsen, kommunfullmäktige och kommunens revisorer inrapportera gynnande beslut som inte har verkställts 3 månader efter besluts datum. Nämnden har även en rapporteringsskyldighet när det gäller verkställda beslut där verkställigheten har avbrutits och inte påbörjats inom 3 månader från avbrottet. En ny lag (SFS 2006:492) ger kommunerna möjlighet att tillhandahålla servicetjänster till äldre. Under året har nämnden beslutat om Trädgårds- och fixartjänst den utvecklas successivt av arbetsmarknadsenheten. En osäkerhetsfaktor är tillströmningen av nya ärenden såväl inom verksamhet enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som inom kommunens psykiatri. När det gäller funktions-hindrade barn som har familjehemsplacerats och folkbokförts i Vara kommun har Vara kommun överklagat två länsrättsdomar om att kommunen skall ge barnen insatser enligt LSS. Vara kommun begärde och fick prövningstillstånd i kammarrätten som avkunnat domar vilka gav Vara kommun ansvar för barnens LSS-insatser. Socialnämnden har, med anledning av dessa domar, begärt prövningstillstånd i regeringsrätten. Organisations och verksamhetsförändringar Kostenheten har under hösten 2006 introducerat ekologiska livsmedel i sin verksamhet så som ekologisk mjölk och bananer samt rättvisemärkt kaffe. Detta motsvara 6% av den totala kostnaden för inköpta livsmedel. En projektledare har anställts för att arbeta kommunövergripande med LEAN (kartläggning av arbetsprocesser, värdeflödesmätning mm). Kommunfullmäktige beslutade (KF 3, ) att socialnämnden skulle ha det totala ansvaret för arbetsmarknadsfrågor i kommunen. I arbetsmarknadsfrågorna ingår arbete inom 48 timmar. Socialnämnden beslutade (SN 36, 2006) att arbetsmarknadsfrågorna skulle höra till Individ- och familjeomsorgens ansvarsområde. Personal finns avsatt för arbetet med arbetsmarknadsfrågor. Vara kommun har träffat en överenskommelse med Integrationsverket om att ta emot flyktingar. För att arbeta med flyktingmottagningen har en flyktingsamordnare anställts. ÅRSREDOVISNING 2006 VARA KOMMUN 63

33 Socialnämnden Inom äldreomsorgen tillfrågades samtliga pensionärer i särskilt boende (äldreboende och demensboende) och pensionärer med hemtjänst i ordinärt boende. 577 enkäter sändes ut och 442 svar inkom. Resultatet var genomgående mer positivt än vid föregående brukarundersökning. Vad som fick ett dåligt resultat och som behöver utvecklas var aktivering i de särskilda boendeformerna. Verksamhetsmått/Nyckeltal Individ- och familjeomsorgen Dagverksamhet på Tornumsgården. Arbetet med att hitta lämpliga bostäder för personer med högfungerande autism har pågått 2006 och pågår fortfarande. Vissa insatser ges under tiden i enskildas hem för att i möjligaste mån tillgodose behoven. En otillfredsställande lösning som på sikt är ohållbar. I slutet av året löstes frågan om lokaler för Socialpsykiatris dagliga sysselsättning. Socialnämnden beslutade att hyra lokaler för ändamålet i Odengården (SN 139, 2006). Inom äldreomsorgen har det ett antal år tillbaka funnits gott om bostäder i särskilt boende. Socialnämnden har då anpassat sig efter behoven och minskat antalet platser. Under år 2006 har det blivit alltmer kännbart att platsantalet åter behöver utökas. Vid årets slut var situationen ohållbar och socialnämnden kommer att föra ett resonemang om att ianspråkta våning 3 på Bonden för korttidsboende. Kommunfullmäktiges beslut om Kedumsgårdens ombyggnad (KF 28, ) förändrades till att bli ett beslut om nybyggnad (KF 45, 2006). Internationella kontakter Verksamhetsutveckling på Island har genomförts av ett par personalgrupper inom äldre- och handikappomsorgen. Kvalitet och prestationer Tjänstegarantierna som gäller färdtjänst och riksfärdtjänst är uppfyllda utom i 8 fall. I samtliga fall har handläggningstiden gått över 10 arbetsdagar. Individ- och familjeomsorgen och Handikappomsorgen uppfyller samtliga tjänstegarantier. Äldreomsorgens tjänstegarantier uppfylls väl. Under 2006 har endast 4 avvikelserapporter inkommit, bl a om uppstigning och sänggående som inte utförts inom utsatt tid. ARS Research AB genomförde våren 2006 brukarundersökningar inom äldre- och handikappomsorgen. Totalt 55 personer ingick i handikappomsorgens undersökning, de tillfrågades via enkäter. 34 brukare besvarade enkäten och det sammantagna resultatet är att brukarna genomgående är nöjda med den omsorg de får. Bristerna som brukarna pekar på är att personalen tar sig för lite tid för att lyssna på dem och att personalens engagemang skulle vara större. Nyckeltal Ekonomigrupp Bistånd antal basbelopp Bistånd antal hushåll Antal basbelopp/hushåll 0,56 0,64 0,66 Behandlingsgrupp Antal placeringar av barn och ungdomar: familjehem hem för vård och boende Antal placeringar av vuxna: familjehem hem för vård och boende Handikappomsorg Nyckeltal LASS Antal ärende Antal beviljade tim/år LSS Antal ärende Antal beviljade tim/år SOL Antal ärende Ledsagning LSS Antal ärende Antal beviljade tim/år Ledsagning SOL Antal ärende Antal beviljade tim/år Hemtjänst i ordinärt boende Antal ärenden, snitt per månad och år 255,67 249,42 362,17 Antal poäng, snitt per månad och år 1 735, , ,42 Genomsnittspoäng per ärende 6,79 6,46 7,27 Särskilda boendeformer Antal ärenden, snitt per månad och år 211,92 208,5 110,92 Antal poäng, snitt per månad och år 2 371, , ,98 Genomsnittspoäng per ärende 11,20 11,05 11,38 Skillnaden mellan år 2004 och 2005, beror på att en tydlig fördelning har gjorts mellan ordinärt och särskilt boende. I en jämförelse mellan år 2005 och 2006 ser man en ökning av antal ärenden och även ökning av genomsnittspoängen per ärende. Denna ökning är både i ordinärt och särskilt boende men dock en större ökning då det gäller hemtjänst i ordinärt boende. Noteras bör att poängen endast ger en fingervisning om hur vård- och omsorgsbehovet har förändrats mellan åren. Poängbedömningen är en nyckel att fördela resurserna med som något 64 VARA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006

34 2006 Socialnämnden Kommentarer, organisation och kommunöversikt 1. Förvaltningsberättelse 2. Vara kommun 3. Verksamheten i Vara kommuns bolag 4. Sammanställd redovisning 5. Övrigt 6. speglar vård- och omsorgsbehovet. Den gör dock inte något anspråk på att ge en vetenskapligt fullständig bild av detta behov. Framtiden Nya lokaler finns i Odengården, för socialpsykiatrins dagliga verksamhet. Denna kommer att utvecklas under året I handikappomsorgen finns brukare med högfungerande autism som behöver insatser i sitt ordinära boende eller gruppboende. Planeringen kring detta pågår och det är av stor vikt att snabbt kunna sätta in rätt insatser när behov uppstår. Kommunfullmäktige fattade (KF 28) beslut om att Kedumsgården skall byggas om. I samma paragraf beslutades om en tillbyggnad av Bonden med 10 lägenheter. I KF 45, 2006 beslutas om en nybyggnation av Kedumsgården. Det är angeläget att fullmäktiges beslut effektueras, då såväl befolkningsprognoser som verklighet visar ett behov av ökat antal boendeplatser. För att kunna tillgodose behovet av bostäder i särskilda boendeformer behöver socialnämnden tillföras medel. Vad som vidare är nödvändigt att utöka är antalet platser i Äldreomsorgens korttids- och växelboende. Beslut om utjämningssystem av en del kostnader för insatser enligt LSS fattades av riksdagen i slutet av För socialnämndens del kan det komma att handla om betalningsansvar för personer som vistas i boenden som drivs i enskild regi. Ett intensivt arbete har genomförts under året för att anpassa organisationen till EU s nya direktiv angående arbetstider. Ambitionen är att kommunen skall anpassas till direktiven under våren I samband med detta planeras förändringar avseende resursteamet. Den förutspådda personalbristen inom vård och omsorg kan göra sig gällande i och med nyrekryteringsbehovet som äldreomsorgen har med anledning av de nya arbetstidsreglerna. Tornumsgården. ÅRSREDOVISNING 2006 VARA KOMMUN 65

35 Årets tema: Landsbygdsutveckling Årets tema: Landsbygdsutveckling Gles tätort eller tät glesbygd är något som är betecknande för Vara kommun. Befolkningen och näringslivet finns spridda över hela kommunen, vilket gör att vi har en levande landsbygd. Kommunen har under 2000-talet arbetat med insatser för att stimulera människorna i kommunen till engagemang för att utveckla sin bygd, t ex bygdepeng, tätortsvandringar och bygdeplaner. Genom kommunens deltagande i EU-programmet Leader+, där temat varit att öka produkter och tjänsters värde och samverkan för att nå nya marknader, har också många initiativ och idéer kunnat förverkligas och som varit till gagn för både bygde, orts- och näringslivsutveckling. Exempel är VästgötaLandet turism (besöksnäring), NärMat (förädling av närproducerade livsmedel), Vara Småstad (handelsutveckling), Aktiva Vedum (ortsutveckling), energiprojekt kopplat till lantbruk halmpellets, hackad helsäd, Vi bor på landet (boprojekt bygdegrupper). Vara kommun har också tagit initiativ för att göra landsbygden attraktivare med ett utbud av tjänster som tillgodoser inte bara vår egen kommun utan också omvärlden. Exempel på detta är Vara Konserthus och Vara Horse Arena. Detta landsbygdsarbete har resulterat i att Vara kommun fick utmärkelsen Årets Kommun VARA ÅRETS K MMUN 2006 Flygfoto över Longs kyrkby. 66 VARA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2006