Bilaga 5. Resultat per problemområde Motiverande samtal (MI)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 5. Resultat per problemområde Motiverande samtal (MI)"

Transkript

1 Bilaga 5. Resultat per problemområde Motiverande samtal (MI) Område ALKOHOL Metaanalys Antal 1 : ES 2 (Burke, Arkowitz, & Menchola, 2003) N=6 385 artiklar (A) 45 ES 15 A Andel 3 signifikanta 4 (s) / ickesignifikanta 7/45 (s) 38/45 ES Originalstudie Jämförelsegrupp 6 Sammanvägt 7 ES 8 signifikanta ( ) Aubrey, 1998 IB 0.57 ( ) Borsari and Carey, 2000 IB 0.99 ( ) Brown and Miller, 1993 SB 0.70 ( ) Handmaker, Miller, and Manicke, 1999 Placebo 0.23 ( ) Marlatt et al., 1998 IB 0.34 ( ) Marlatt et al., 1998 IB 0.28 ( ) Marlatt et al., 1998 IB (Hettema, Steele, & Miller, 2005) ES 31 A 15/31 (s) 16/ ( ) Aubrey, 1998 IB 0.15 ( ) Baer, Kiviahan, Blume et al., 2001 IB 0.25 ( ) (IB, Placebo)(Utfallsmått: frekvens) 0.53 ( ) (IB, Placebo) (Utfallsmått: intox) 1 Presenteras i den mån det framgår. 2 ES=Effektstorlek 3 Presenteras i den mån det framgår. 4 Effektmåttet signifikant om konfidensintervallet omfattar ett spann som är >0. 5 ES=Effektstorlek 6 Vilken typ av kontrollgrupp som interventions/behandlingsgrupp jämförts med. SB=Standardbehandling, IB=Ingen behandling, AAB=Annan aktiv behandling. Svaga jämförelsealternativ brukar vara IB, väntelista, information/rådgivning, skriftligt material, självhjälpsmanual etc. jämförelsealternativ avser AAB. Placebo, feedback, utbildning kan vara antingen eller beroende på utformning. 7 Alla, oberoende om de är signifikanta eller inte, enskilda effektmått sammanvägs till ett gemensamt effektmått (GES). Genom att väga samman effektmåtten erhålls större precision samt statistisk styrka då 8 Signifikanta sammanvägda effektmått presenteras. 9 Burke et al., 2003 gjorde beräkningar avseende effektstorlek som tog hänsyn till, respektive inte tog hänsyn till, bortfall i undersökningsgrupperna. Då data inte fanns för alla studier avseende bortfall presenteras effektstorlek som inte tagit hänsyn till bortfall. Stora bortfall kan påverka effektmåttets storlek, nedåt i de fall Burke et al., 2003 presenterade, liksom storleken på konfidensintervallet (det blev större). 1

2 (Vasilaki, Hosier, & Cox, 2006) N=2 767 (Lundahl, Kunz, Brownell, Tollefson, & Burke, 2010) 18 ES 15 S 15 A 3/18 (s) 15/ ( ) Bien, Miller, and Boroughs, 1993 SB, Placebo 0.53 ( ) Borsari and Carey, 2000 IB 0.83 ( ) Brown and Miller, 1993 AAB 3.07 (2.88 Gentilello et al., 1999 IB 3.26) 0.77 ( ) Graeber et al., 2003 Utbildning 0.4 ( ) Handmaker Utbildning ( ) Holder et al., 2000 KBT, Träning i sociala färdigheter 0.54 ( ) Hulse and Tait, 2002 Utbildning 0.87 ( ) Kelly, Halford & Young, 2000 Väntelista 0.20 ( ) Marlatt, Baer, Kivlahan et al., 1998 IB 0.56 ( ) Monti et al., 1999 SB 0.17 ( ) Sellman et al., 2001 Feedback, Utbildning 0.31 ( ) Smith, Hodgson, Bridgeman and Sheperd, 2003 IB 0.57 ( ) Borsari and Carey, (2000) IB 1.03 ( ) Brown and Miller, (1993) IB 1.19 ( ) Kelly, Halford & Young, 2000 IB 68 S Svaga jämförelsealternativ (47 (s) jämförelsealternativ ( ( ) (IB) 0.11 ( ) (AAB) 0.60 ( ) (IB) (<=3 mån) 0.43 ( ) (AAB) (uppfölj-tidpunkt framgår ej) 0.20 ( ) (svag jämförelsegrupp) 2

3 DROGER Metaanalys Antal 10 : ES 11 (Burke, Arkowitz, & Menchola, 2003) N=6 385 (Hettema, Steele, & Miller, 2005) (Lundahl, Kunz, Brownell, 17 ES 5 A 14 ES 14 A Andel 12 signifikanta 13 3/17 (s) 14/17 8/14 (s) 6/14 ES signifikanta Originalstudie Jämförelsegrupp 14 Sammanvägt 15 ES ( ) Saunders, Wilkinsson, & Philips, 1995 Placebo 0.84 ( ) 1.12 ( ) Stephens, Roffman & Curtin, 2000 (2 ES) 0.14 ( ) Baker, Lewin, Reichler, Clancy, Carr, et IB al., ( ) Barrowclough, Haddock, Tarrier, Lewis, SB Moring, et al., ( ) Davis, Baer, Saxon, & Kivlahan, 2003 IB 1.81 ( ) Longshore, Grills, & Annon, 1999 Referral 0.49 ( ) McCambridge & Strang, 2004 Utbildning 0.44 ( ) Saunders, Wilkinson, & Philips, 1995 Placebo 0.12 ( ) Stephens, Roffman, & Curtin, 2000 Väntelista 0.45 ( ) Stotts, Schmitz, Rhoades, & Grabowski, 2001 Avgiftning, Utbildning 34 S Svaga jämförelsealternativ IB 0.56 ( ) (IB) 0.45 ( ) (IB) 10 Presenteras i den mån det framgår. 11 ES=Effektstorlek 12 Presenteras i den mån det framgår. 13 Effektmåttet signifikant om konfidensintervallet omfattar ett spann som är >0. 14 Vilken typ av kontrollgrupp som interventions/behandlingsgrupp jämförts med. SB=Standardbehandling, IB=Ingen behandling, AAB=Annan aktiv behandling. Svaga jämförelsealternativ brukar vara IB, väntelista, information/rådgivning, skriftligt material, självhjälpsmanual etc. jämförelsealternativ avser AAB. Placebo, feedback, utbildning kan vara antingen eller beroende på utformning. 15 Alla, oberoende om de är signifikanta eller inte, enskilda effektmått sammanvägs till ett gemensamt effektmått (GES). Genom att väga samman effektmåtten erhålls större precision samt statistisk styrka då 16 Signifikanta sammanvägda effektmått presenteras. 17 Burke et al., 2003 gjorde beräkningar avseende effektstorlek som tog hänsyn till, respektive inte tog hänsyn till, bortfall i undersökningsgrupperna. Då data inte fanns för alla studier avseende bortfall presenteras effektstorlek som inte tagit hänsyn till bortfall. Stora bortfall kan påverka effektmåttets storlek, nedåt i de fall Burke et al., 2003 presenterade, liksom storleken på konfidensintervallet (det blev större). 3

4 DROGER Metaanalys Antal 10 : ES 11 Tollefson, & Burke, 2010) Andel 12 signifikanta 13 ES signifikanta Originalstudie Jämförelsegrupp 14 Sammanvägt 15 ES 16 (24 studier, varav Marijuana 14 studier och övriga droger 10 jämförelsealternativ ( ( ) (svag jämförelsegrupp) (Marijuana) 0.16 ( ) (svag jämförelsegrupp) (Övriga droger) 4

5 SUBSTANSANVÄNDNING (ALKOHOL, DROGER) Metaanalys Antal 18 : ES 19 Andel 20 signifikanta 21 (s) / ickesignifikanta ES signifikanta 22 Originalstudie Jämförelsegrupp 23 Sammanvägt 24 ES 25 Smedslund et al., N= SMD 104 ES 53 S 93 A 14/104 (s) 88/ ( ) Bernstein et al., 2009 (Marijuana) Feedback 0.18 ( ) 0.18 ( ) Carrol, Ball, Nich et al., 2006 (2 ES) (Substans) 0.41 ( ) Chanut et al., 2007 AAB 0.88 ( ) Connors, Walitzer, and Dermen, 2002 (2 IB 0.49 ( ) ES) (Alkohol) 1.25 ( ) Kelly, Halford & Young, 2000 (2 ES) (Alkohol) 0.32 ( ) The Marijuana Treatment Research Group, ( ) Martino, Carroll, Nich, and Rounsaville, 2006 (Droger) 0.37 ( ) Morgenstern et al., 2009 (Droger) IB 0.25 ( ) Schaus et al., 2009 (Alkohol) IB 0.66 ( ) Winters and Leitten, 2007 (Droger) IB 0.23 ( ) Wood et al., 2007 (Alkohol) IB IB IB IB AAB 0.79 ( ) (IB) (uppf. direkt efter) 0.17 ( ) (IB)(uppf. kort efter) 18 Presenteras i den mån det framgår. 19 ES=Effektstorlek 20 Presenteras i den mån det framgår. 21 Effektmåttet signifikant om konfidensintervallet omfattar ett spann som är >0. 22 ES=Effektstorlek 23 Vilken typ av kontrollgrupp som interventions/behandlingsgrupp jämförts med. SB=Standardbehandling, IB=Ingen behandling, AAB=Annan aktiv behandling. Svaga jämförelsealternativ brukar vara IB, väntelista, information/rådgivning, skriftligt material, självhjälpsmanual etc. jämförelsealternativ avser AAB. Placebo, feedback, utbildning kan vara antingen eller beroende på utformning. 24 Alla, oberoende om de är signifikanta eller inte, enskilda effektmått sammanvägs till ett gemensamt effektmått (GES). Genom att väga samman effektmåtten erhålls större precision samt statistisk styrka då 25 Signifikanta sammanvägda effektmått presenteras. 5

6 0.15 ( ) (IB) (uppf. mellanlångt efter) 0.38 ( ) (Feedback) (uppf.mellanlångt efter) 6

7 RÖKNING/TOBAK Metaanalys Antal 26 : ES 27 (Burke, Arkowitz, & Menchola, 2003) 34 4 ES 2 A Andel 28 signifikanta 29 1/4 (s) 3/4 ES signifikanta 30 Originalstudie Jämförelsegrupp 31 Sammanvägt 32 ES ( ) Butler, Rollnick, Cohen, Bachmann, Russell, et al., 1999 Placebo N=6 385 (Hettema, Steele, & Miller, 2005) (Heckman, Egleston, & Hofmann, 2010) ES 6 A 51 ES 35 studier 31 artiklar 2/6 (s) 4/6 8/51 (s) 43/ ( ) Butler, Rollnick, Cohen, Bachmann, Russell, et al., ( ) Smith, Jorenby, Fiore, Anderson, & Mielke et al., (1.23 to 6.25) Baker, Richmond, Haile, et al., 2006 Kort intervention Kort rådgivning Kort rådgivning eller skrivet material var den typiska jämförelsegruppen 0.13 ( ) (IB) 0.17 ( ) (AAB) 26 Presenteras i den mån det framgår. 27 ES=Effektstorlek 28 Presenteras i den mån det framgår. 29 Effektmåttet signifikant om konfidensintervallet omfattar ett spann som är >0 (SMD), eller om det överstiger 1 (RR, OR). 30 ES=Effektstorlek 31 Vilken typ av kontrollgrupp som interventions/behandlingsgrupp jämförts med. SB=Standardbehandling, IB=Ingen behandling, AAB=Annan aktiv behandling. Svaga jämförelsealternativ brukar vara IB, väntelista, information/rådgivning, skriftligt material, självhjälpsmanual etc. jämförelsealternativ avser AAB. Placebo, feedback, utbildning kan vara antingen eller beroende på utformning. 32 Alla, oberoende om de är signifikanta eller inte, enskilda effektmått sammanvägs till ett gemensamt effektmått (GES). Genom att väga samman effektmåtten erhålls större precision samt statistisk styrka då 33 Signifikanta sammanvägda effektmått presenteras. 34 Burke et al., 2003 gjorde beräkningar avseende effektstorlek som tog hänsyn till, respektive inte tog hänsyn till, bortfall i undersökningsgrupperna. Då data inte fanns för alla studier avseende bortfall presenteras effektstorlek som inte tagit hänsyn till bortfall. Stora bortfall kan påverka effektmåttets storlek, nedåt i de fall Burke et al., 2003 presenterade, liksom storleken på konfidensintervallet (det blev större). 7

8 RÖKNING/TOBAK Metaanalys Antal 26 : ES 27 N=9 485 OR (Hettema & Hendricks, 2010) Controlled trial (CT) 9,5/11 37 ES (undersökningsgrupp utan gravida) 9 ES (undersökningsgrupp med gravida) 23 S (undersökningsgrupp utan gravida) 8 S (undersökningsgrupp med gravida) Andel 28 signifikanta 29 7/37 (s) 30/37 0/9 (s) 9/9 ES signifikanta 30 Originalstudie Jämförelsegrupp 31 Sammanvägt 32 ES (1.25 to 6.55) 3.25 (1.03 to 10.21) 1.52 (1.00 to 2.32) 1.83 (1.25 to 2.70) 3.87 (1.35 to 11.06) 6.25 (1.80 to 21.71) 6.25 (1.80 to 21.71) Butler, Rollnick, Cohen, Bachmann, Russell, et al., 1999 Curry, Ludman, Graham, et al., 2003 Glasgow, Whitlock, Eakin, et al., 2000 Manfredi, Crittenden, Cho, et al., 2004 McCambridge & Strang, 2004 Soria, Legido, Escolano, et al., 2006 generellt i alla studier (0.06, 1.13) Baker, Richmond, Haile, et al., 2006 SB, Litteratur 1.45 ( ) 8

9 RÖKNING/TOBAK Metaanalys Antal 26 : ES 27 (Lai, Cahill, Qin, & Tang, 2010) N= RR (Lundahl, Kunz, Brownell, Tollefson, & Burke, 2010) 14 Riskkvoter 14 S 14 A Andel 28 signifikanta 29 3/14 (s) 11/14 ES signifikanta 30 Originalstudie Jämförelsegrupp 31 Sammanvägt 32 ES (0.03, 0.23) Hollis et al., 2005 Placebo 0.11 (0.02, 0.21) 0.66 (0.26, 1.07) Persson & Hjalmarson Kort rådgivning (2006) 0.45 (0.01, 0.89) Prochaska et al., 2008 Kort rådgivning, Feedback, Transteoretisk modellbehandling 1.01 (0.31, 1.71) 1.01 (0.31, 1.71) Soria, Legido, Escolano, Lo pez Yeste, & Montoya, 2006 Kort rådgivning, Farmakologi 1.68 ( ) Glasgow, Whitlock, Eakin, et al., 2000 Rådgivning, broschyr 1.21 ( ) Hollis, McAfee, Fellows, Zbikowski, Stark, Riedlinger, ( ) Soria, Legido, Escolano, Lo pez Yeste, & Montoya, 2006 Nej, annan design Kort rådgivning 23 S Svaga jämförelsealternativ (18 jämförelsealternativ ( ( ) (lång uppfölj) 1.27 (1.14 to 1.42) (Kort rådgivning)(modest) 0.35 ( ) (svag jämförelsegrupp) 9

10 HIV RISKBETEENDE Metaanalys Antal 35 : ES 36 (Burke, Arkowitz, & Menchola, 2003) N= ES 2 A Andel 37 signifikanta 38 4/4 ES signifikanta 39 Originalstudie Jämförelsegrupp 40 Sammanvägt 41 ES 42 (Hettema, Steele, & Miller, 2005) ES 5 A 3/5 (s) 2/ ( ) Carey, Kalichman, & Forsyth, 1997 Väntelista 3.25 ( ) Carey, Braaten, Maisto, Gleason, & Forsyth, ( ) Kalichman, Cherry, & Browne-Sperling, 1999 Stresshantering, avslappning Utbildning 0.94 (( ) (AAB) (Lundahl, Kunz, Brownell, Tollefson, & Burke, 2010) 10 S Svaga jämförelsealternativ (9 (s) 35 Presenteras i den mån det framgår. 36 ES=Effektstorlek 37 Presenteras i den mån det framgår. 38 Effektmåttet signifikant om konfidensintervallet omfattar ett spann som är >0. 39 ES=Effektstorlek 40 Vilken typ av kontrollgrupp som interventions/behandlingsgrupp jämförts med. SB=Standardbehandling, IB=Ingen behandling, AAB=Annan aktiv behandling. Svaga jämförelsealternativ brukar vara IB, väntelista, information/rådgivning, skriftligt material, självhjälpsmanual etc. jämförelsealternativ avser AAB. Placebo, feedback, utbildning kan vara antingen eller beroende på utformning. 41 Alla, oberoende om de är signifikanta eller inte, enskilda effektmått sammanvägs till ett gemensamt effektmått (GES). Genom att väga samman effektmåtten erhålls större precision samt statistisk styrka då 42 Signifikanta sammanvägda effektmått presenteras. 43 Burke et al., 2003 gjorde beräkningar avseende effektstorlek som tog hänsyn till, respektive inte tog hänsyn till, bortfall i undersökningsgrupperna. Då data inte fanns för alla studier avseende bortfall presenteras effektstorlek som inte tagit hänsyn till bortfall. Stora bortfall kan påverka effektmåttets storlek, nedåt i de fall Burke et al., 2003 presenterade, liksom storleken på konfidensintervallet (det blev större). 10

11 HIV RISKBETEENDE Metaanalys Antal 35 : ES 36 Andel 37 signifikanta 38 ES signifikanta 39 Originalstudie Jämförelsegrupp 40 Sammanvägt 41 ES 42 jämförelsealternativ ( ( ) (svag jämförelsegrupp) (Berg, Ross, & Tikkanen, 2011) N=6 051 Risk ratio SMD 114 ES 10 S 13 A 10/114 (s) 104/114 Framgick inte tydligt 11

12 ÄTSTÖRNINGAR Metaanalys Antal 44 : ES 45 (Burke, Arkowitz, & Menchola, 2003) 52 2 ES 1 A Andel 46 signifikanta 47 2/2 ES signifikanta 48 Originalstudie Jämförelsegrupp 49 Sammanvägt 50 ES N=6 385 (Hettema, Steele, & Miller, 2005) (Lundahl, Kunz, Brownell, Tollefson, & Burke, 2010) 1 ES 1 S 1 A 0/1 (s) 1/1 1 S 0/1 (s) 1/1 Svaga jämförelsealternativ (1 jämförelsealternativ (0 44 Presenteras i den mån det framgår. 45 ES=Effektstorlek 46 Presenteras i den mån det framgår. 47 Effektmåttet signifikant om konfidensintervallet omfattar ett spann som är >0. 48 ES=Effektstorlek 49 Vilken typ av kontrollgrupp som interventions/behandlingsgrupp jämförts med. SB=Standardbehandling, IB=Ingen behandling, AAB=Annan aktiv behandling. Svaga jämförelsealternativ brukar vara IB, väntelista, information/rådgivning, skriftligt material, självhjälpsmanual etc. jämförelsealternativ avser AAB. Placebo, feedback, utbildning kan vara antingen eller beroende på utformning. 50 Alla, oberoende om de är signifikanta eller inte, enskilda effektmått sammanvägs till ett gemensamt effektmått (GES). Genom att väga samman effektmåtten erhålls större precision samt statistisk styrka då 51 Signifikanta sammanvägda effektmått presenteras. 52 Burke et al., 2003 gjorde beräkningar avseende effektstorlek som tog hänsyn till, respektive inte tog hänsyn till, bortfall i undersökningsgrupperna. Då data inte fanns för alla studier avseende bortfall presenteras effektstorlek som inte tagit hänsyn till bortfall. Stora bortfall kan påverka effektmåttets storlek, nedåt i de fall Burke et al., 2003 presenterade, liksom storleken på konfidensintervallet (det blev större). 12

13 SPELANDE Metaanalys Antal 53 : ES 54 (Hettema, Steele, & Miller, 2005) (Lundahl, Kunz, Brownell, Tollefson, & Burke, 2010) 1 ES 1 S 1 A Andel 55 signifikanta 56 ES signifikanta 57 Originalstudie Jämförelsegrupp 58 Sammanvägt 59 ES 60 1/1 (s) 0.30 ( ) Hodgins, Currie, & el-guebaly, 2001 Självhjälpsmanual 3 S Svaga jämförelsealternativ (3 (s) jämförelsealternativ ( ( ) (IB) 0.24 ( ) (AAB) 0.39 ( ) (s) (svag jämförelsegrupp) 53 Presenteras i den mån det framgår. 54 ES=Effektstorlek 55 Presenteras i den mån det framgår. 56 Effektmåttet signifikant om konfidensintervallet omfattar ett spann som är >0. 57 ES=Effektstorlek 58 Vilken typ av kontrollgrupp som interventions/behandlingsgrupp jämförts med. SB=Standardbehandling, IB=Ingen behandling, AAB=Annan aktiv behandling. Svaga jämförelsealternativ brukar vara IB, väntelista, information/rådgivning, skriftligt material, självhjälpsmanual etc. jämförelsealternativ avser AAB. Placebo, feedback, utbildning kan vara antingen eller beroende på utformning. 59 Alla, oberoende om de är signifikanta eller inte, enskilda effektmått sammanvägs till ett gemensamt effektmått (GES). Genom att väga samman effektmåtten erhålls större precision samt statistisk styrka då 60 Signifikanta sammanvägda effektmått presenteras. 13

14 MATVANOR/FYSISK AKTIVITET Metaanalys Antal 61 : ES 62 Andel 63 signifikanta 64 (Burke, Arkowitz, & Menchola, 2003) N=6 385 (Hettema, Steele, & Miller, 2005) (Lundahl, Kunz, Brownell, Tollefson, & Burke, 2010) 9 ES 4 A 4 ES 4 S 4 A 4/9 (s) 5/9 3/4 (s) 1/4 ES Originalstudie Jämförelsegrupp 66 signifikanta ( ) 0.49 ( ) 1.24 ( ) 1.94 ( ) 0.15 ( ) Harland et al., 1999 (2 ES) Woollard, Beilin, Lord, Puddey, MacAdam, et al., 1995 (2 ES) Resnicow, Jackson, Wang, De, McCarty, et al., ( ) Smith, Heckemeyer, Kratt, & Mason, ( ) Woollard, Beilin, Lord, Puddey, MacAdam, et al., 1995 Placebo Placebo SB SB Utbildning, korrenspondens Självkontrollträning, stresshantering 11 S Svaga jämförelsealternativ (7 (s) SB Sammanvägt 67 ES ( ) (IB, SB) 0.78 ( ) (AAB) 0.19 ( ) (svag jämförelsegrupp) 61 Presenteras i den mån det framgår. 62 ES=Effektstorlek 63 Presenteras i den mån det framgår. 64 Effektmåttet signifikant om konfidensintervallet omfattar ett spann som är >0. 65 ES=Effektstorlek 66 Vilken typ av kontrollgrupp som interventions/behandlingsgrupp jämförts med. SB=Standardbehandling, IB=Ingen behandling, AAB=Annan aktiv behandling. Svaga jämförelsealternativ brukar vara IB, väntelista, information/rådgivning, skriftligt material, självhjälpsmanual etc. jämförelsealternativ avser AAB. Placebo, feedback, utbildning kan vara antingen eller beroende på utformning. 67 Alla, oberoende om de är signifikanta eller inte, enskilda effektmått sammanvägs till ett gemensamt effektmått (GES). Genom att väga samman effektmåtten erhålls större precision samt statistisk styrka då 68 Signifikanta sammanvägda effektmått presenteras. 69 Burke et al., 2003 gjorde beräkningar avseende effektstorlek som tog hänsyn till, respektive inte tog hänsyn till, bortfall i undersökningsgrupperna. Då data inte fanns för alla studier avseende bortfall presenteras effektstorlek som inte tagit hänsyn till bortfall. Stora bortfall kan påverka effektmåttets storlek, nedåt i de fall Burke et al., 2003 presenterade, liksom storleken på konfidensintervallet (det blev större). 14

15 MATVANOR/FYSISK AKTIVITET Metaanalys Antal 61 : ES 62 Andel 63 signifikanta 64 N=framgår ej (Armstrong et al., 2011) N=3 636 SMD 21 ES 11 studier 9/21 (s) 12/21 ES Originalstudie Jämförelsegrupp 66 signifikanta ( 4.32, 0.48) (kg) 0.39 ( 0.72, 0.06) 70 (BMI) 1.32 ( 2.44, 0.20) (kg) ( 0.55, 0.11) (BMI) 0.82 ( 1.57, 0.07) (kg) 3.47 ( 3.89, 3.05) (BMI) 2.10 ( 2.26, 1.94) (kg) 0.56 ( 1.06, 0.06) (BMI) 1.75 ( 3.05, 0.45) (kg) Carels et al. (2007) Greaves et al., 2008 Hardcastle, Taylor, Bailey, & Castle, 2008 West, DiLillo, Bursac, Gore, & Greene, 2007 Woollard, Beilin, Lord, Puddey, MacAdam, et al., (high dose), 1995 jämförelsealternativ (4 Antingen SB, eller skrivet material (IB) Antingen SB, eller skrivet material (IB) Antingen SB, eller skrivet material (IB) Placebo Antingen SB, eller skrivet material (IB) Sammanvägt 67 ES ( 1.04, 0.01) (BMI) (IB, SB eller placebo) 1.47 ( 2.05, 0.88) (s) (kg) (IB, SB, Placebor 70 Negativt (-) resultat i Armstrong et al., betydde att MI gav ett bättre resultat än jämförelseinterventionen. 15

16 BEHANDLINGSFÖLJSAMHET Metaanalys Antal 71 : ES 72 Andel 73 signifikanta 74 (Burke, Arkowitz, & Menchola, 2003) N=6 385 (Hettema, Steele, & Miller, 2005) (Lundahl, Kunz, Brownell, Tollefson, & Burke, 2010) 1 ES 1 A 5 ES 5 A ES signifikanta 75 Originalstudie Jämförelsegrupp 76 Sammanvägt 77 ES 78 1/1 (s) 0.56 ( ) Swanson, Pantalon, & Cohen, 1999 SB 3/5 (s) 2/ ( ) Daley & Zuckoff, ( ) Kemp, Kirov, Everitt, Hayward, & David, ( ) Swanson, Pantalon, & Cohen, S Svaga jämförelsealternativ ( ( ) (För MI tilläggsbehandling till SB+IB) 71 Presenteras i den mån det framgår. 72 ES=Effektstorlek 73 Presenteras i den mån det framgår. 74 Effektmåttet signifikant om konfidensintervallet omfattar ett spann som är >0. 75 ES=Effektstorlek 76 Vilken typ av kontrollgrupp som interventions/behandlingsgrupp jämförts med. SB=Standardbehandling, IB=Ingen behandling, AAB=Annan aktiv behandling. Svaga jämförelsealternativ brukar vara IB, väntelista, information/rådgivning, skriftligt material, självhjälpsmanual etc. jämförelsealternativ avser AAB. Placebo, feedback, utbildning kan vara antingen eller beroende på utformning. 77 Alla, oberoende om de är signifikanta eller inte, enskilda effektmått sammanvägs till ett gemensamt effektmått (GES). Genom att väga samman effektmåtten erhålls större precision samt statistisk styrka då 78 Signifikanta sammanvägda effektmått presenteras. 79 Burke et al., 2003 gjorde beräkningar avseende effektstorlek som tog hänsyn till, respektive inte tog hänsyn till, bortfall i undersökningsgrupperna. Då data inte fanns för alla studier avseende bortfall presenteras effektstorlek som inte tagit hänsyn till bortfall. Stora bortfall kan påverka effektmåttets storlek, nedåt i de fall Burke et al., 2003 presenterade, liksom storleken på konfidensintervallet (det blev större). 16

17 BEHANDLINGSFÖLJSAMHET Metaanalys Antal 71 : ES 72 Andel 73 signifikanta 74 ES signifikanta 75 Originalstudie Jämförelsegrupp 76 Sammanvägt 77 ES 78 jämförelsealternativ ( ( ) (svag jämförelsegrupp) 17

18 VATTENSÄKERHET Metaanalys Antal 80 : ES 81 Andel 82 signifikanta 83 (Hettema, Steele, 4 ES 2/4 (s) & Miller, 2005) 2 A 2/ ES signifikanta 84 Originalstudie Jämförelsegrupp 85 Sammanvägt 86 ES ( ) Thevos, Quick, & Yanjuli, 2000 Utbildning 0.50 ( ) Thevos, Olsen, Rangel, Kaona, Tembo, et al., 2002 Framgick ej 0.30 ( ) (AAB) (Lundahl, Kunz, Brownell, Tollefson, & Burke, 2010) 1 S Svaga jämförelsealternativ (1 jämförelsealternativ ( ( ) (svag jämförelsegrupp) 80 Presenteras i den mån det framgår. 81 ES=Effektstorlek 82 Presenteras i den mån det framgår. 83 Effektmåttet signifikant om konfidensintervallet omfattar ett spann som är >0. 84 ES=Effektstorlek 85 Vilken typ av kontrollgrupp som interventions/behandlingsgrupp jämförts med. SB=Standardbehandling, IB=Ingen behandling, AAB=Annan aktiv behandling. Svaga jämförelsealternativ brukar vara IB, väntelista, information/rådgivning, skriftligt material, självhjälpsmanual etc. jämförelsealternativ avser AAB. Placebo, feedback, utbildning kan vara antingen eller beroende på utformning. 86 Alla, oberoende om de är signifikanta eller inte, enskilda effektmått sammanvägs till ett gemensamt effektmått (GES). Genom att väga samman effektmåtten erhålls större precision samt statistisk styrka då 87 Signifikanta sammanvägda effektmått presenteras. 18

19 INTIMA RELATIONER/PAR Metaanalys Antal 88 : Andel 90 ES signifikanta 92 Originalstudie Jämförelsegrupp 93 Sammanvägt 94 ES 95 ES 89 signifikanta 91 (Hettema, Steele, & Miller, 2005) ES 1 A 1/1 Fanns ej jämförelsegrupp 88 Presenteras i den mån det framgår 89 ES=Effektstorlek 90 Presenteras i den mån det framgår. 91 Effektmåttet signifikant om konfidensintervallet omfattar ett spann som är >0. 92 ES=Effektstorlek 93 Vilken typ av kontrollgrupp som interventions/behandlingsgrupp jämförts med. SB=Standardbehandling, IB=Ingen behandling, AAB=Annan aktiv behandling. Svaga jämförelsealternativ brukar vara IB, väntelista, information/rådgivning, skriftligt material, självhjälpsmanual etc. jämförelsealternativ avser AAB. Placebo, feedback, utbildning kan vara antingen eller beroende på utformning. 94 Alla, oberoende om de är signifikanta eller inte, enskilda effektmått sammanvägs till ett gemensamt effektmått (GES). Genom att väga samman effektmåtten erhålls större precision samt statistisk styrka då 95 Signifikanta sammanvägda effektmått presenteras. 19

20 Metaanalys Antal 96 : ES 97 (Lundahl, Kunz, Brownell, Tollefson, & Burke, 2010) Flera FÖRÄLDRASKAP Andel 98 signifikanta 99 ES Originalstudie Jämförelsegrupp 101 signifikanta S Svaga jämförelsealternativ (2 jämförelsealternativ (0 Sammanvägt 102 ES ( ) (svag jämförelsegrupp) (Lundahl et al., 2010) VÄLMÅENDE 7 S Svaga jämförelsealternativ (4 jämförelsealternativ (3 96 Presenteras i den mån det framgår. 97 ES=Effektstorlek 98 Presenteras i den mån det framgår. 99 Effektmåttet signifikant om konfidensintervallet omfattar ett spann som är > ES=Effektstorlek 101 Vilken typ av kontrollgrupp som interventions/behandlingsgrupp jämförts med. SB=Standardbehandling, IB=Ingen behandling, AAB=Annan aktiv behandling. Svaga jämförelsealternativ brukar vara IB, väntelista, information/rådgivning, skriftligt material, självhjälpsmanual etc. jämförelsealternativ avser AAB. Placebo, feedback, utbildning kan vara antingen eller beroende på utformning. 102 Alla, oberoende om de är signifikanta eller inte, enskilda effektmått sammanvägs till ett gemensamt effektmått (GES).Genom att väga samman effektmåtten erhålls större precision samt statistisk styrka då 103 Signifikanta sammanvägda effektmått presenteras. 20

21 Metaanalys Antal 96 : ES 97 (Lundahl et al., 2010) Flera FÖRÄLDRASKAP Andel 98 signifikanta 99 ES Originalstudie Jämförelsegrupp 101 signifikanta 100 FÖRÄNDRINGSVILLIGHET 23 S Svaga jämförelsealternativ (17 jämförelsealternativ (6 Sammanvägt 102 ES ( ) (svag jämförelsegrupp) (Lundahl et al., 2010) FÖRMÅGA TILL FÖRÄNDRING 11 S Svaga jämförelsealternativ (9 jämförelsealternativ (2 21

Susanna Larsson Tholén

Susanna Larsson Tholén Motiverande samtal och Lösningsfokuserat arbetssätt/terapi: En systematisk litteratursammanställning av metaanalyser avseende vetenskaplig evidens för effekt. Susanna Larsson Tholén Förord Föreliggande

Läs mer

Motiverande samtal och vetenskaplig evidens för effekt

Motiverande samtal och vetenskaplig evidens för effekt Motiverande samtal och vetenskaplig evidens för effekt en systematisk litteratursammanställning baserad på metaanalyser Motivational Interviewing and scientific evidence for its effects a systematic literature

Läs mer

v Motiverande samtal i arbete med återfall i alkohol missbruk HUR?

v Motiverande samtal i arbete med återfall i alkohol missbruk HUR? v Motiverande samtal i arbete med återfall i alkohol missbruk HUR? Liria Ortiz leg psykolog, leg psykoterapeut och handledare (KBT), utbildar och handleder i MI (MINT) E-mail: Liria.Ortiz@gmail.com Hemsida:

Läs mer

Evidensgradering enligt GRADE

Evidensgradering enligt GRADE STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och

Läs mer

Rådgivning om tobak MI och KBT

Rådgivning om tobak MI och KBT Rådgivning om tobak MI och KBT Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer Mot Tobak www.barbroivarsson.se www.psykologermottobak.org Ladda ner PP:n här Hemsidor www.fhi.se/mi www.motiverandesamtal.org

Läs mer

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning

Läs mer

C-UPPSATS. Effekten av metoden Motiverande samtal för att påverka människor till livsstilsförändring. En evidensstudie

C-UPPSATS. Effekten av metoden Motiverande samtal för att påverka människor till livsstilsförändring. En evidensstudie C-UPPSATS 2008:066 Effekten av metoden Motiverande samtal för att påverka människor till livsstilsförändring En evidensstudie Elin Johansson, Carolina Lindström Luleå tekniska universitet C-uppsats Omvårdnad

Läs mer

Motiverande behandling Motivational Enhancement Therapy; MET

Motiverande behandling Motivational Enhancement Therapy; MET Motiverande behandling Motivational Enhancement Therapy; MET En kort psykoterapi ofta 1 2 sessioner, ibland upp till 4 sessioner MI föddes på mottagning för alkohol- och drogmissbruk Hur möter vården människor

Läs mer

Evidensbaserade psykologiska behandlingsmetoder för spelberoende (vad predicerar behandlingsutfall)

Evidensbaserade psykologiska behandlingsmetoder för spelberoende (vad predicerar behandlingsutfall) Evidensbaserade psykologiska behandlingsmetoder för spelberoende (vad predicerar behandlingsutfall) Henrik Josephson Psykolog och doktorand Centrum för psykiatriforskning Innehåll Spelberoende liknar substansberoende

Läs mer

Motiverande samtal vid autism och adhd. Välkommen!

Motiverande samtal vid autism och adhd. Välkommen! Motiverande samtal vid autism och adhd Välkommen! Liria Ortiz, leg psykolog, leg psykoterapeut och handledare (KBT), utbildar och handleder i MI (MINT) E-mail: Liria.Ortiz@gmail.com Hemsida: www.liriaortiz.com

Läs mer

MOTIVATIONAL INTERVIEWING (MI) SOM METOD VID RÖKAVVÄNJNING

MOTIVATIONAL INTERVIEWING (MI) SOM METOD VID RÖKAVVÄNJNING Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Vetenskaplig metodik III, Självständigt examensarbete KURS 17, 15 hp VT 2010 MOTIVATIONAL INTERVIEWING (MI) SOM METOD VID RÖKAVVÄNJNING EN LITTERATURSTUDIE Helene Cafmeyer

Läs mer

Motiverande samtal För vad? Av vem? Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:18. På uppdrag av Stockholms läns landsting

Motiverande samtal För vad? Av vem? Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:18. På uppdrag av Stockholms läns landsting Motiverande samtal För vad? Av vem? Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:18 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 2009

Läs mer

Motiverande Samtal vid spelproblem

Motiverande Samtal vid spelproblem 1) Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet 2) Motivationsforum 3) BABkonsult Motiverande Samtal vid spelproblem Lars Forsberg1) Kerstin Forsberg2) Erik Knifström3) Brad W. Lundahl,

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN KOMPETENSFÖRÄNDRING I MOTIVERANDE SAMTAL - en studie av Alkohollinjens telefonrådgivare under utbildning Hans Wickström Handledare: Anne H. Berman PSYKOLOGEXAMENSUPPSATS, 20 poäng, HT 2006 STOCKHOLMS UNIVERSITET

Läs mer

BEHANDLING AV DROGBEROENDE

BEHANDLING AV DROGBEROENDE BEHANDLING AV DROGBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University 2010-03-05 -Amata, -Brewer -Burke -Carter -Crits-Christoph farmaka et al (2004) (2006). (1982) 8 69 6 RCT st av studier -Opiatbehandling, RCT

Läs mer

Motiverande samtal och dess betydelse för sjuksköterskan en litteraturstudie

Motiverande samtal och dess betydelse för sjuksköterskan en litteraturstudie Institutionen för hälsovetenskap Motiverande samtal och dess betydelse för sjuksköterskan en litteratur Malm, Therese Strömquist, Jennie Examensarbete (omvårdnad, C) 15 hp November 2008 Sundsvall Abstrakt

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Erica Schytt Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Tänk er en enkätstudie I den bästa av världar. Alla i hela

Läs mer

BAKGRUND. Motiverande samtal Uppdaterad: Granskad av: Universitetslektor Charlotte Simark Mattsson, /Sahlgrenska Akademin

BAKGRUND. Motiverande samtal Uppdaterad: Granskad av: Universitetslektor Charlotte Simark Mattsson, /Sahlgrenska Akademin Uppdaterad: 2016-05-11 Professor Pia Gabre, Folktandvården/Uppsala län Granskad av: Universitetslektor Charlotte Simark Mattsson, /Sahlgrenska Akademin BAKGRUND Tandvårdslagen beskriver att tandvården

Läs mer

Bilaga till rapport 1 (10)

Bilaga till rapport 1 (10) Bilaga till rapport 1 (10) Program för ungdomar med antisocial problematik inom institutionsvård, rapport 252 (2016) Bilaga 4 GRADE A-CRA + ACC Återfall i marijuana: 9, 12 mån. A-CRA (ACC) vs Standardvård:

Läs mer

MI Evidens. principer har idag integrerats inom exempelvis MI-andan (Miller & Rollnick, 2013).

MI Evidens. principer har idag integrerats inom exempelvis MI-andan (Miller & Rollnick, 2013). MI Evidens Nedan följer en sammanställning av forskningsresultat under perioden 2003 till 2010. Sammanställningen är gjord av Socionom och MI-tränare Charlotte Rollsby på uppdrag av Kriminalvården i Sverige.

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

MI-Motivational Interviewing En kort introduktion. Välkommen!

MI-Motivational Interviewing En kort introduktion. Välkommen! MI-Motivational Interviewing En kort introduktion Välkommen! Liria Ortiz, leg psykolog, leg psykoterapeut och handledare (KBT), utbildar och handleder i MI (MINT) E-mail: Liria.Ortiz@gmail.com Hemsida:

Läs mer

Evidensbaserad psykologisk behandling vid spelberoende

Evidensbaserad psykologisk behandling vid spelberoende Evidensbaserad psykologisk behandling vid spelberoende Henrik Josephson Psykolog Forum, CPF, Karolinska institutet henrik.josephson@ki.se 1 Innehåll Spelberoende liknar substansberoende: Likartad behandling

Läs mer

Forskningsstöd för MI en fördjupning

Forskningsstöd för MI en fördjupning Forskningsstöd för MI en fördjupning MI blev känt som en av metoderna i projekt MATCH (1997) där effekterna av fyra samtal med avseende på alkoholberoende var desamma som en KBT-insats om 12 sessioner

Läs mer

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se

Läs mer

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, 2010. Ulric Hermansson, FHI

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, 2010. Ulric Hermansson, FHI Riskdrickande Drickandet tilltar Jobbet Kollegor Chefen Kollegor upprörd Chefen upprörd Frågan är känslig för chef och medarbetare Begynnande alkoholproblem vaga signaler på arbetet Omfattande alkoholproblem

Läs mer

kommentar och sammanfattning

kommentar och sammanfattning SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Motiverande

Läs mer

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar

Läs mer

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Författare: Daley, van der Oord, Ferrin, Danckaerts, Doepfner, Cortese, Sonuga-Barke Ur Journal of American Academy

Läs mer

Motiverande samtal, MI en kunskapsöversikt

Motiverande samtal, MI en kunskapsöversikt Sexuell risk Motiverande samtal, MI en kunskapsöversikt Innehåll Sexuell risk 2 Arenor 4 Evidens 5 Material 6 Referenser 8 Fallbeskrivning oskyddat sex 9 Vetenskapliga studier 14 Sexuell risk Samtal för

Läs mer

MOTIVERANDE SAMTAL OCH UNGDOMAR MED SUBSTANSMISSBRUK

MOTIVERANDE SAMTAL OCH UNGDOMAR MED SUBSTANSMISSBRUK Sjuksköterskeprogrammet 180hp Vetenskaplig metodik III, Självständigt examensarbete DK 17, 15 hp HT 2010 MOTIVERANDE SAMTAL OCH UNGDOMAR MED SUBSTANSMISSBRUK EN LITTERATURSTUDIE Therese Haraldsson och

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Modell för tobaksavvänjning - viktiga delar -

Modell för tobaksavvänjning - viktiga delar - Modell för tobaksavvänjning - viktiga delar - Stockholm 25 nov 2016 Margareta Pantzar Innehåll: Nya foldern samt metodboken Stödja patienter att sluta röka och snusa. Rådgivning om tobak och avvänjning.

Läs mer

B S F BETEENDE SAMTAL FÖRÄNDRING TEORI & EMPIRI

B S F BETEENDE SAMTAL FÖRÄNDRING TEORI & EMPIRI B S F BETEENDE SAMTAL FÖRÄNDRING TEORI & EMPIRI C. Åke Farbring, 2006 B S F - TEORI & EMPIRI Motivational interviewing kort historik... 2 Motiven för programmet... 3 Vad är motivation?... 4 Teoretiska

Läs mer

Exempel på relationsskapande Miljön Kroppshållning Tonläge Klandra inte Undvik att vara experten Undvik ett tidigt råd Undvik att argumentera

Exempel på relationsskapande Miljön Kroppshållning Tonläge Klandra inte Undvik att vara experten Undvik ett tidigt råd Undvik att argumentera Välkomna till Info/Booster MI (Hans Kleine) Motiverande samtal: Samtal om förändring mot ett mål Livet kan bara förstås baklänges men måste levas framlänges Fyra grundläggande processer Hur skapar du en

Läs mer

Motiverande samtal och dess betydelse för sjuksköterskan en litteraturstudie

Motiverande samtal och dess betydelse för sjuksköterskan en litteraturstudie Institutionen för hälsovetenskap Motiverande samtal och dess betydelse för sjuksköterskan en litteraturstudie Malm, Therese Strömquist, Jennie Examensarbete (omvårdnad, C) 15 hp November 2008 Sundsvall

Läs mer

En kvalitativ studie om utövares erfarenheter av Motiverande samtal på HVB

En kvalitativ studie om utövares erfarenheter av Motiverande samtal på HVB AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI Avdelningen för utbildningsvetenskap En kvalitativ studie om utövares erfarenheter av Motiverande samtal på HVB Sofia Fant 2015 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen),

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

HUR SER DEN REKOMMENDERADE. Agneta Hjalmarson. Docent, psykolog Psykologer mot Tobak TOBAKSAVVÄNJNINGSMODELLEN UT?

HUR SER DEN REKOMMENDERADE. Agneta Hjalmarson. Docent, psykolog Psykologer mot Tobak TOBAKSAVVÄNJNINGSMODELLEN UT? HUR SER DEN REKOMMENDERADE TOBAKSAVVÄNJNINGSMODELLEN UT? Agneta Hjalmarson Docent, psykolog Psykologer mot Tobak Mottagningen för tobaksavvänjning 1. Specialisthjälp till rökare/snusare 2. Metodutveckling

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Forskningsprogram, Effektiv Miljötillsyn 2009-2013, Naturvårdsverket

Forskningsprogram, Effektiv Miljötillsyn 2009-2013, Naturvårdsverket Forskningsprogram, Effektiv Miljötillsyn 2009-2013, Naturvårdsverket Institutionen för klinisk neurovetenskap, MIC Lab, Hans Wickström, leg psykolog/jägmästare Lars Forsberg, leg. psykolog, lektor i psykoterapi

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Examensarbete på grundnivå

Examensarbete på grundnivå Examensarbete på grundnivå Independent degree project first cycle Omvårdnad C 15 hp Nursing 15 credits Motiverande samtal, en metod för livsstilsförändringar som påverkar till viktminskning -En litteraturöversikt

Läs mer

En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning

En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning Ulrika Wolff En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning Göteborgs universitet Syften Presterar elever som identifierades som dåliga läsare i årskurs 2 fortfarande

Läs mer

Examensarbete på avancerad nivå

Examensarbete på avancerad nivå Examensarbete på avancerad nivå Independent degree project second cycle Integrerade behandlingsprogram innefattande motiverande samtals betydelse för förändring av alkohol, drog och rökvanor hos patienter

Läs mer

Att påverka livsstilen med samtal. Astri Brandell Eklund

Att påverka livsstilen med samtal. Astri Brandell Eklund 1 Att påverka livsstilen med samtal Astri Brandell Eklund Vad är ett motiverande samtal? Hur lång tid behövs? Vilka metoder kan användas för att förstå patientens motivationsnivå? Hur påverkar detta samtalets

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Sammanfattning av forskningsresultat avseende insatser som rör narkotikabruk, med fokus på cannabis. Återrapportering av regeringsuppdrag

Sammanfattning av forskningsresultat avseende insatser som rör narkotikabruk, med fokus på cannabis. Återrapportering av regeringsuppdrag Sammanfattning av forskningsresultat avseende insatser som rör narkotikabruk, med fokus på cannabis Återrapportering av regeringsuppdrag Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 6 Uppdraget och avgränsningar...

Läs mer

Bilaga till rapport 1 (11)

Bilaga till rapport 1 (11) Bilaga till rapport 1 (11) Bilaga 2 Granskningsmallar. Mall för bedömning av relevans Författare: År: Artikelnummer: Relevans Ja Nej Oklart Ej tillämpl 1. Studiepopulation 1. Är den population som deltagarna

Läs mer

Reproducerbarhet i psykologisk och psykiatrisk forskning - några exempel

Reproducerbarhet i psykologisk och psykiatrisk forskning - några exempel Reproducerbarhet i psykologisk och psykiatrisk forskning - några exempel Gustav Nilsonne SPK 2019 osf.io/shbhq/ Öppen tillgång Öppen kod Öppna data Replikeringsforskning Metavetenskap Incitament och beteende

Läs mer

Motiverande samtal som hjälp vid inspektion

Motiverande samtal som hjälp vid inspektion Tillsynsutveckling I Väst Seminarium Goda Exempel 23 maj 2013 Motiverande samtal som hjälp vid inspektion Effektiv Miljötillsyn (EMT) Vad är Motiverande Samtal? Om utbildningen Om resultaten med kommentarer

Läs mer

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK TERM Analytisk statistik Bias Confounder (förväxlingsfaktor)) Deskriptiv statistik Epidemiologi Fall-kontrollstudie (case-control study)

Läs mer

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Metoder för stöd till barn som anhöriga Metoder för stöd till barn som anhöriga Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Pågående arbeten Arbetet pågår nu med två kunskapsöversikter: Metoder för stöd till barn och unga med föräldrar som har

Läs mer

Är kvalitetssäkring bara något för forskningen?

Är kvalitetssäkring bara något för forskningen? Är kvalitetssäkring bara något för forskningen? Lars Forsberg, Karolinska institutet www.miclab.org Var står vi idag? 30 år sedan MI föds 20 år sedan den första artikeln i läkartidningen 10 år sedan utbildningar

Läs mer

Öppen vetenskap principer, exempel och erfarenheter. Gustav Nilsonne

Öppen vetenskap principer, exempel och erfarenheter. Gustav Nilsonne Öppen vetenskap principer, exempel och erfarenheter Gustav Nilsonne 2017-12-11 Öppen tillgång Öppna data Förhandsregistrering Fullständig rapportering Öppen vetenskap Reproducerbar vetenskap Öppen kod

Läs mer

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt 1 2 Disposition Kvalitetsgranskning av vetenskaplig litteratur: Granskning av randomiserade studier Ingegerd Mejàre 3-4 november 2016 Gå igenom de moment som ingår i granskningen av en RCT Workshop: Kvalitetsgranskning

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering Kapitel 6: Syntes och evidensgradering När de inkluderade na tabellerats ska resultaten sammanställas, vägas ihop och värderas. Det är viktigt att denna syntes görs på ett öppet och reproducerbart sätt

Läs mer

Hälsoinriktade insatser avseende alkohol

Hälsoinriktade insatser avseende alkohol Hälsoinriktade insatser avseende alkohol Vad säger socialstyrelsen Vad säger forskningen? Hur gör vi i praktiken? Known unknown As we know, There are known knowns. There are things we know we know. We

Läs mer

Rådgivning och tobaksavvänjning

Rådgivning och tobaksavvänjning Studiedag Psykologer mot Tobak 2011 Rådgivning och tobaksavvänjning Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Barbro.holm-ivarsson@telia.com Nationella mål och Tobakskonventionen Riksdagen har bestämt följande

Läs mer

Komplementär behandling vid ADHD

Komplementär behandling vid ADHD Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära

Läs mer

Motiverande samtal - En metod för viktnedgång?

Motiverande samtal - En metod för viktnedgång? Motiverande samtal - En metod för viktnedgång? En litteraturöversikt om MI:s effekt på överviktiga personers viktnedgång. FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Caroline Zachau Hildur Hilmarsdóttir Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net

Läs mer

Motiverande samtal: Behandlingseffekt, känslighet för samsjuklighet och verksamma mekanismer

Motiverande samtal: Behandlingseffekt, känslighet för samsjuklighet och verksamma mekanismer Motiverande samtal: Behandlingseffekt, känslighet för samsjuklighet och verksamma mekanismer Henrik Josephson Psykolog, lärare, doktorand Kompetenscentrum för psykoterapi Tre frågor om MI och KBT-grupp

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING ATT UTVÄRDERA STUDIER - OM LIKHET OCH OLIKHET - NON-INFERIORITY Malmö 6 maj 2015 Paracetamol eller ibuprofen för vrickade anklar? Ibuprofen ger bättre smärtlindring

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Behandling av alkohol- och narkotikaproblem

Behandling av alkohol- och narkotikaproblem Behandling av alkohol- och narkotikaproblem Behandling av alkohol- och narkotikaproblem En evidensbaserad kunskapssammanställning Volym I Augusti 2001 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2006:5 Motiverande samtal som metod för livsstilsförändring hos kunder på Apotek LINKÖPING MAJ 2006 LENA LINDHE SÖDERLUND KJELL JOHANSSON www.lio.se/fhvc

Läs mer

Är motiverande samtal effektivt för att reducera riskabel alkoholkonsumtion?

Är motiverande samtal effektivt för att reducera riskabel alkoholkonsumtion? Är motiverande samtal effektivt för att reducera riskabel alkoholkonsumtion? Pia Edin Malin Fransson Examensarbete vårdvetenskap 15 hp Vårterminen 2010 Institutionen för hälso- och vårdvetenskap Institutionen

Läs mer

Motiverande samtal. En metod när sjuksköterskan möter individer med riskfylld alkoholkonsumtion. Monica Eckerljung Emma Larsson

Motiverande samtal. En metod när sjuksköterskan möter individer med riskfylld alkoholkonsumtion. Monica Eckerljung Emma Larsson Motiverande samtal En metod när sjuksköterskan möter individer med riskfylld alkoholkonsumtion Monica Eckerljung Emma Larsson Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad 61-75 hp Ht Sektionen för hälsa och

Läs mer

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer Malin Backman, Onkologisjuksköterska, Med. dr, Omvårdnadsansvarig Tema Cancer Tema Cancer,

Läs mer

Dietisters erfarenhet av motiverande samtal inom öppenvård

Dietisters erfarenhet av motiverande samtal inom öppenvård Examensarbete C, 15hp Grundnivå ht 2016 Dietisters erfarenhet av motiverande samtal inom öppenvård En kvantitativ undersökning baserad på en webbenkät AMANDA JACOBSSON ANNA JÖRNVI Institutionen för kostvetenskap

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010. Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010. Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer Betydelsen av omvårdnad Diabetessjuksköterskan har en utomordentligt viktig roll i diabetesteamet

Läs mer

Rådgivning, motiverande samtal och tobaksavvänjning

Rådgivning, motiverande samtal och tobaksavvänjning Rådgivning, motiverande samtal och tobaksavvänjning Linköping 2011-10-06 Barbro Holm Ivarsson Ladda ner Leg psykolog PP:n här Psykologer Mot Tobak www.psykologermottobak.org 2011-10-02 Socialstyrelsens

Läs mer

Bilaga till rapport 1 (1)

Bilaga till rapport 1 (1) Bilaga till rapport 1 (1) Behandling av depression hos äldre, rapport 233 (2015) Granskningsmallar Bilaga 1. Mall för bedömning av relevans version 2010:1.2 Författare: År: Artikelnummer: Relevans Ja Nej

Läs mer

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

ÅTERFALLSPREVENTION VID PROBLEM MED SUBSTANSER UTIFRÅN KBT OCH MI

ÅTERFALLSPREVENTION VID PROBLEM MED SUBSTANSER UTIFRÅN KBT OCH MI ÅTERFALLSPREVENTION VID PROBLEM MED SUBSTANSER UTIFRÅN KBT OCH MI Beroendedagen 2019 Liria Ortiz, liria.ortiz@gmail.com Peter Wirbing, peter.wirbing@telia.com MIN AGENDA En rask introduktion; återfallsprevention

Läs mer

Bilaga 3. Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier

Bilaga 3. Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier Bilaga 3. Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier reviderad 2014 Granskningen av en studie gäller i första hand studiekvalitet, det vill säga risk för systematiska fel och risk för intressekonflikter

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Bilaga 2. Granskningsmallar

Bilaga 2. Granskningsmallar Bilaga 2. Granskningsmallar Diagnostik Författare: Journal: År: Volym: Sidor: Granskad av: Datum: 1. Var sammansättningen av patientgruppen (spektrum) representativ för de patienter som kommer att få testet

Läs mer

Granskningsmall för randomiserad kontrollerad prövning

Granskningsmall för randomiserad kontrollerad prövning Granskningsmall för randomiserad kontrollerad prövning Sammanfattning av granskningen Författare, år alternativt SBU:s identifikationsnummer: Total bedömning av studiekvalitet: Hög o Medelhög o Låg o Granskningsmall

Läs mer

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, universitetsadjunkt Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet - Om bestraffning fungerade skulle det

Läs mer

Utbildning i Motiverande samtal Lars Forsberg, leg. psykolog, lektor i psykoterapi,

Utbildning i Motiverande samtal Lars Forsberg, leg. psykolog, lektor i psykoterapi, Utbildning i Motiverande samtal Lars Forsberg, leg. psykolog, lektor i psykoterapi, MIC Lab Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Centrum för psykiatriforskning I Stockholm www.miclab.org

Läs mer

Motiverande samtal: Effekten på livsstilsförändringar och kliniska värden hos patienter med eller i riskzonen för livsstilsrelaterade sjukdomar

Motiverande samtal: Effekten på livsstilsförändringar och kliniska värden hos patienter med eller i riskzonen för livsstilsrelaterade sjukdomar Motiverande samtal: Effekten på livsstilsförändringar och kliniska värden hos patienter med eller i riskzonen för livsstilsrelaterade sjukdomar En litteraturstudie Anna Hellstrand & Sandy Jakob Oktober,

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Motivation. En förutsättning för varaktig beteendeförändring hos klienter i kriminalvård

Motivation. En förutsättning för varaktig beteendeförändring hos klienter i kriminalvård Motivation En förutsättning för varaktig beteendeförändring hos klienter i kriminalvård Tryckning: Kriminalvården, Reprocentralen, 2008 Ytterligare exemplar kan beställas från: Kriminalvårdens huvudkontor,

Läs mer

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar 391 27 0480-41 80 20 www.anhoriga.se

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar 391 27 0480-41 80 20 www.anhoriga.se Syfte med kunskapsöversikten Syfte att systematiskt söka, granska och sammanställa kunskap om verksamma metoder för att ge stöd till barn vars förälder eller omsorgsperson avlider Ett syfte är också att

Läs mer

Patienters upplevelser av motiverande samtal vid livsstilsförändringar

Patienters upplevelser av motiverande samtal vid livsstilsförändringar EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2013:82 Patienters upplevelser av motiverande samtal vid livsstilsförändringar Terese Johansson

Läs mer

Benskör och hälsostark Hälsofrämjande frakturprevention vid osteoporos

Benskör och hälsostark Hälsofrämjande frakturprevention vid osteoporos Benskör och hälsostark Hälsofrämjande frakturprevention vid osteoporos Nationell Skadekonferens Göteborg 15-16 okt 2013 Helene V. Hjalmarson PhD Public Health Ass prof Sport Sciences Karlstad University

Läs mer

Gradering av evidensstyrka ABCD

Gradering av evidensstyrka ABCD Gradering av evidensstyrka ABCD 1234 ++++ Evidensgradering enl J. Nordenström Evidensgrad Innebörd Bakgrund A Stark vetenskaplig evidens Evidens från meta-analys, systematisk översikt eller välgjorda och

Läs mer

Bilaga 2. Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier

Bilaga 2. Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier Bilaga 2. Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier reviderad 2014 Granskningen av en studie gäller i första hand studiekvalitet, det vill säga risk för systematiska fel och risk för intressekonflikter

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

FINNS EVIDENS FÖR MOTIVERANDE SAMTAL I SYFTE ATT FRÄMJA VIKTNEDGÅNG HOS VUXNA?

FINNS EVIDENS FÖR MOTIVERANDE SAMTAL I SYFTE ATT FRÄMJA VIKTNEDGÅNG HOS VUXNA? FINNS EVIDENS FÖR MOTIVERANDE SAMTAL I SYFTE ATT FRÄMJA VIKTNEDGÅNG HOS VUXNA? - EN LITTERATURSTUDIE CARINA ERICSSON SUSANNE OLOFSSON Examensarbete i vårdvetenskap Examinator: Göran Holst 6-9 hp Handledare:

Läs mer

MI-METODENS EFFEKTER PÅ ALKOHOLKONSUMTION.

MI-METODENS EFFEKTER PÅ ALKOHOLKONSUMTION. Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Vetenskaplig metodik III, Självständigt examensarbete KURS HK08, 15 hp HT 2010 MI-METODENS EFFEKTER PÅ ALKOHOLKONSUMTION. - en litteraturstudie Anna Ericson och Zahra Ousi

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention Alkohol kan vara positivt Utgångspunkter - Överdrivet drickande är ett beteende som man lär sig - det kan vara positivt att dricka - Efter hand

Läs mer

Samtalsbehandling fungerar

Samtalsbehandling fungerar Samtalsbehandling fungerar Det beror inte i någon större utsträckning på metoden som används utan på faktorer hos pa9enten och hos behandlaren. Det verkar inte finnas en typ av samtals- behandling som

Läs mer