Bilaga 5. Resultat per problemområde Motiverande samtal (MI)
|
|
- Leif Dahlberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 5. Resultat per problemområde Motiverande samtal (MI) Område ALKOHOL Metaanalys Antal 1 : ES 2 (Burke, Arkowitz, & Menchola, 2003) N=6 385 artiklar (A) 45 ES 15 A Andel 3 signifikanta 4 (s) / ickesignifikanta 7/45 (s) 38/45 ES Originalstudie Jämförelsegrupp 6 Sammanvägt 7 ES 8 signifikanta ( ) Aubrey, 1998 IB 0.57 ( ) Borsari and Carey, 2000 IB 0.99 ( ) Brown and Miller, 1993 SB 0.70 ( ) Handmaker, Miller, and Manicke, 1999 Placebo 0.23 ( ) Marlatt et al., 1998 IB 0.34 ( ) Marlatt et al., 1998 IB 0.28 ( ) Marlatt et al., 1998 IB (Hettema, Steele, & Miller, 2005) ES 31 A 15/31 (s) 16/ ( ) Aubrey, 1998 IB 0.15 ( ) Baer, Kiviahan, Blume et al., 2001 IB 0.25 ( ) (IB, Placebo)(Utfallsmått: frekvens) 0.53 ( ) (IB, Placebo) (Utfallsmått: intox) 1 Presenteras i den mån det framgår. 2 ES=Effektstorlek 3 Presenteras i den mån det framgår. 4 Effektmåttet signifikant om konfidensintervallet omfattar ett spann som är >0. 5 ES=Effektstorlek 6 Vilken typ av kontrollgrupp som interventions/behandlingsgrupp jämförts med. SB=Standardbehandling, IB=Ingen behandling, AAB=Annan aktiv behandling. Svaga jämförelsealternativ brukar vara IB, väntelista, information/rådgivning, skriftligt material, självhjälpsmanual etc. jämförelsealternativ avser AAB. Placebo, feedback, utbildning kan vara antingen eller beroende på utformning. 7 Alla, oberoende om de är signifikanta eller inte, enskilda effektmått sammanvägs till ett gemensamt effektmått (GES). Genom att väga samman effektmåtten erhålls större precision samt statistisk styrka då 8 Signifikanta sammanvägda effektmått presenteras. 9 Burke et al., 2003 gjorde beräkningar avseende effektstorlek som tog hänsyn till, respektive inte tog hänsyn till, bortfall i undersökningsgrupperna. Då data inte fanns för alla studier avseende bortfall presenteras effektstorlek som inte tagit hänsyn till bortfall. Stora bortfall kan påverka effektmåttets storlek, nedåt i de fall Burke et al., 2003 presenterade, liksom storleken på konfidensintervallet (det blev större). 1
2 (Vasilaki, Hosier, & Cox, 2006) N=2 767 (Lundahl, Kunz, Brownell, Tollefson, & Burke, 2010) 18 ES 15 S 15 A 3/18 (s) 15/ ( ) Bien, Miller, and Boroughs, 1993 SB, Placebo 0.53 ( ) Borsari and Carey, 2000 IB 0.83 ( ) Brown and Miller, 1993 AAB 3.07 (2.88 Gentilello et al., 1999 IB 3.26) 0.77 ( ) Graeber et al., 2003 Utbildning 0.4 ( ) Handmaker Utbildning ( ) Holder et al., 2000 KBT, Träning i sociala färdigheter 0.54 ( ) Hulse and Tait, 2002 Utbildning 0.87 ( ) Kelly, Halford & Young, 2000 Väntelista 0.20 ( ) Marlatt, Baer, Kivlahan et al., 1998 IB 0.56 ( ) Monti et al., 1999 SB 0.17 ( ) Sellman et al., 2001 Feedback, Utbildning 0.31 ( ) Smith, Hodgson, Bridgeman and Sheperd, 2003 IB 0.57 ( ) Borsari and Carey, (2000) IB 1.03 ( ) Brown and Miller, (1993) IB 1.19 ( ) Kelly, Halford & Young, 2000 IB 68 S Svaga jämförelsealternativ (47 (s) jämförelsealternativ ( ( ) (IB) 0.11 ( ) (AAB) 0.60 ( ) (IB) (<=3 mån) 0.43 ( ) (AAB) (uppfölj-tidpunkt framgår ej) 0.20 ( ) (svag jämförelsegrupp) 2
3 DROGER Metaanalys Antal 10 : ES 11 (Burke, Arkowitz, & Menchola, 2003) N=6 385 (Hettema, Steele, & Miller, 2005) (Lundahl, Kunz, Brownell, 17 ES 5 A 14 ES 14 A Andel 12 signifikanta 13 3/17 (s) 14/17 8/14 (s) 6/14 ES signifikanta Originalstudie Jämförelsegrupp 14 Sammanvägt 15 ES ( ) Saunders, Wilkinsson, & Philips, 1995 Placebo 0.84 ( ) 1.12 ( ) Stephens, Roffman & Curtin, 2000 (2 ES) 0.14 ( ) Baker, Lewin, Reichler, Clancy, Carr, et IB al., ( ) Barrowclough, Haddock, Tarrier, Lewis, SB Moring, et al., ( ) Davis, Baer, Saxon, & Kivlahan, 2003 IB 1.81 ( ) Longshore, Grills, & Annon, 1999 Referral 0.49 ( ) McCambridge & Strang, 2004 Utbildning 0.44 ( ) Saunders, Wilkinson, & Philips, 1995 Placebo 0.12 ( ) Stephens, Roffman, & Curtin, 2000 Väntelista 0.45 ( ) Stotts, Schmitz, Rhoades, & Grabowski, 2001 Avgiftning, Utbildning 34 S Svaga jämförelsealternativ IB 0.56 ( ) (IB) 0.45 ( ) (IB) 10 Presenteras i den mån det framgår. 11 ES=Effektstorlek 12 Presenteras i den mån det framgår. 13 Effektmåttet signifikant om konfidensintervallet omfattar ett spann som är >0. 14 Vilken typ av kontrollgrupp som interventions/behandlingsgrupp jämförts med. SB=Standardbehandling, IB=Ingen behandling, AAB=Annan aktiv behandling. Svaga jämförelsealternativ brukar vara IB, väntelista, information/rådgivning, skriftligt material, självhjälpsmanual etc. jämförelsealternativ avser AAB. Placebo, feedback, utbildning kan vara antingen eller beroende på utformning. 15 Alla, oberoende om de är signifikanta eller inte, enskilda effektmått sammanvägs till ett gemensamt effektmått (GES). Genom att väga samman effektmåtten erhålls större precision samt statistisk styrka då 16 Signifikanta sammanvägda effektmått presenteras. 17 Burke et al., 2003 gjorde beräkningar avseende effektstorlek som tog hänsyn till, respektive inte tog hänsyn till, bortfall i undersökningsgrupperna. Då data inte fanns för alla studier avseende bortfall presenteras effektstorlek som inte tagit hänsyn till bortfall. Stora bortfall kan påverka effektmåttets storlek, nedåt i de fall Burke et al., 2003 presenterade, liksom storleken på konfidensintervallet (det blev större). 3
4 DROGER Metaanalys Antal 10 : ES 11 Tollefson, & Burke, 2010) Andel 12 signifikanta 13 ES signifikanta Originalstudie Jämförelsegrupp 14 Sammanvägt 15 ES 16 (24 studier, varav Marijuana 14 studier och övriga droger 10 jämförelsealternativ ( ( ) (svag jämförelsegrupp) (Marijuana) 0.16 ( ) (svag jämförelsegrupp) (Övriga droger) 4
5 SUBSTANSANVÄNDNING (ALKOHOL, DROGER) Metaanalys Antal 18 : ES 19 Andel 20 signifikanta 21 (s) / ickesignifikanta ES signifikanta 22 Originalstudie Jämförelsegrupp 23 Sammanvägt 24 ES 25 Smedslund et al., N= SMD 104 ES 53 S 93 A 14/104 (s) 88/ ( ) Bernstein et al., 2009 (Marijuana) Feedback 0.18 ( ) 0.18 ( ) Carrol, Ball, Nich et al., 2006 (2 ES) (Substans) 0.41 ( ) Chanut et al., 2007 AAB 0.88 ( ) Connors, Walitzer, and Dermen, 2002 (2 IB 0.49 ( ) ES) (Alkohol) 1.25 ( ) Kelly, Halford & Young, 2000 (2 ES) (Alkohol) 0.32 ( ) The Marijuana Treatment Research Group, ( ) Martino, Carroll, Nich, and Rounsaville, 2006 (Droger) 0.37 ( ) Morgenstern et al., 2009 (Droger) IB 0.25 ( ) Schaus et al., 2009 (Alkohol) IB 0.66 ( ) Winters and Leitten, 2007 (Droger) IB 0.23 ( ) Wood et al., 2007 (Alkohol) IB IB IB IB AAB 0.79 ( ) (IB) (uppf. direkt efter) 0.17 ( ) (IB)(uppf. kort efter) 18 Presenteras i den mån det framgår. 19 ES=Effektstorlek 20 Presenteras i den mån det framgår. 21 Effektmåttet signifikant om konfidensintervallet omfattar ett spann som är >0. 22 ES=Effektstorlek 23 Vilken typ av kontrollgrupp som interventions/behandlingsgrupp jämförts med. SB=Standardbehandling, IB=Ingen behandling, AAB=Annan aktiv behandling. Svaga jämförelsealternativ brukar vara IB, väntelista, information/rådgivning, skriftligt material, självhjälpsmanual etc. jämförelsealternativ avser AAB. Placebo, feedback, utbildning kan vara antingen eller beroende på utformning. 24 Alla, oberoende om de är signifikanta eller inte, enskilda effektmått sammanvägs till ett gemensamt effektmått (GES). Genom att väga samman effektmåtten erhålls större precision samt statistisk styrka då 25 Signifikanta sammanvägda effektmått presenteras. 5
6 0.15 ( ) (IB) (uppf. mellanlångt efter) 0.38 ( ) (Feedback) (uppf.mellanlångt efter) 6
7 RÖKNING/TOBAK Metaanalys Antal 26 : ES 27 (Burke, Arkowitz, & Menchola, 2003) 34 4 ES 2 A Andel 28 signifikanta 29 1/4 (s) 3/4 ES signifikanta 30 Originalstudie Jämförelsegrupp 31 Sammanvägt 32 ES ( ) Butler, Rollnick, Cohen, Bachmann, Russell, et al., 1999 Placebo N=6 385 (Hettema, Steele, & Miller, 2005) (Heckman, Egleston, & Hofmann, 2010) ES 6 A 51 ES 35 studier 31 artiklar 2/6 (s) 4/6 8/51 (s) 43/ ( ) Butler, Rollnick, Cohen, Bachmann, Russell, et al., ( ) Smith, Jorenby, Fiore, Anderson, & Mielke et al., (1.23 to 6.25) Baker, Richmond, Haile, et al., 2006 Kort intervention Kort rådgivning Kort rådgivning eller skrivet material var den typiska jämförelsegruppen 0.13 ( ) (IB) 0.17 ( ) (AAB) 26 Presenteras i den mån det framgår. 27 ES=Effektstorlek 28 Presenteras i den mån det framgår. 29 Effektmåttet signifikant om konfidensintervallet omfattar ett spann som är >0 (SMD), eller om det överstiger 1 (RR, OR). 30 ES=Effektstorlek 31 Vilken typ av kontrollgrupp som interventions/behandlingsgrupp jämförts med. SB=Standardbehandling, IB=Ingen behandling, AAB=Annan aktiv behandling. Svaga jämförelsealternativ brukar vara IB, väntelista, information/rådgivning, skriftligt material, självhjälpsmanual etc. jämförelsealternativ avser AAB. Placebo, feedback, utbildning kan vara antingen eller beroende på utformning. 32 Alla, oberoende om de är signifikanta eller inte, enskilda effektmått sammanvägs till ett gemensamt effektmått (GES). Genom att väga samman effektmåtten erhålls större precision samt statistisk styrka då 33 Signifikanta sammanvägda effektmått presenteras. 34 Burke et al., 2003 gjorde beräkningar avseende effektstorlek som tog hänsyn till, respektive inte tog hänsyn till, bortfall i undersökningsgrupperna. Då data inte fanns för alla studier avseende bortfall presenteras effektstorlek som inte tagit hänsyn till bortfall. Stora bortfall kan påverka effektmåttets storlek, nedåt i de fall Burke et al., 2003 presenterade, liksom storleken på konfidensintervallet (det blev större). 7
8 RÖKNING/TOBAK Metaanalys Antal 26 : ES 27 N=9 485 OR (Hettema & Hendricks, 2010) Controlled trial (CT) 9,5/11 37 ES (undersökningsgrupp utan gravida) 9 ES (undersökningsgrupp med gravida) 23 S (undersökningsgrupp utan gravida) 8 S (undersökningsgrupp med gravida) Andel 28 signifikanta 29 7/37 (s) 30/37 0/9 (s) 9/9 ES signifikanta 30 Originalstudie Jämförelsegrupp 31 Sammanvägt 32 ES (1.25 to 6.55) 3.25 (1.03 to 10.21) 1.52 (1.00 to 2.32) 1.83 (1.25 to 2.70) 3.87 (1.35 to 11.06) 6.25 (1.80 to 21.71) 6.25 (1.80 to 21.71) Butler, Rollnick, Cohen, Bachmann, Russell, et al., 1999 Curry, Ludman, Graham, et al., 2003 Glasgow, Whitlock, Eakin, et al., 2000 Manfredi, Crittenden, Cho, et al., 2004 McCambridge & Strang, 2004 Soria, Legido, Escolano, et al., 2006 generellt i alla studier (0.06, 1.13) Baker, Richmond, Haile, et al., 2006 SB, Litteratur 1.45 ( ) 8
9 RÖKNING/TOBAK Metaanalys Antal 26 : ES 27 (Lai, Cahill, Qin, & Tang, 2010) N= RR (Lundahl, Kunz, Brownell, Tollefson, & Burke, 2010) 14 Riskkvoter 14 S 14 A Andel 28 signifikanta 29 3/14 (s) 11/14 ES signifikanta 30 Originalstudie Jämförelsegrupp 31 Sammanvägt 32 ES (0.03, 0.23) Hollis et al., 2005 Placebo 0.11 (0.02, 0.21) 0.66 (0.26, 1.07) Persson & Hjalmarson Kort rådgivning (2006) 0.45 (0.01, 0.89) Prochaska et al., 2008 Kort rådgivning, Feedback, Transteoretisk modellbehandling 1.01 (0.31, 1.71) 1.01 (0.31, 1.71) Soria, Legido, Escolano, Lo pez Yeste, & Montoya, 2006 Kort rådgivning, Farmakologi 1.68 ( ) Glasgow, Whitlock, Eakin, et al., 2000 Rådgivning, broschyr 1.21 ( ) Hollis, McAfee, Fellows, Zbikowski, Stark, Riedlinger, ( ) Soria, Legido, Escolano, Lo pez Yeste, & Montoya, 2006 Nej, annan design Kort rådgivning 23 S Svaga jämförelsealternativ (18 jämförelsealternativ ( ( ) (lång uppfölj) 1.27 (1.14 to 1.42) (Kort rådgivning)(modest) 0.35 ( ) (svag jämförelsegrupp) 9
10 HIV RISKBETEENDE Metaanalys Antal 35 : ES 36 (Burke, Arkowitz, & Menchola, 2003) N= ES 2 A Andel 37 signifikanta 38 4/4 ES signifikanta 39 Originalstudie Jämförelsegrupp 40 Sammanvägt 41 ES 42 (Hettema, Steele, & Miller, 2005) ES 5 A 3/5 (s) 2/ ( ) Carey, Kalichman, & Forsyth, 1997 Väntelista 3.25 ( ) Carey, Braaten, Maisto, Gleason, & Forsyth, ( ) Kalichman, Cherry, & Browne-Sperling, 1999 Stresshantering, avslappning Utbildning 0.94 (( ) (AAB) (Lundahl, Kunz, Brownell, Tollefson, & Burke, 2010) 10 S Svaga jämförelsealternativ (9 (s) 35 Presenteras i den mån det framgår. 36 ES=Effektstorlek 37 Presenteras i den mån det framgår. 38 Effektmåttet signifikant om konfidensintervallet omfattar ett spann som är >0. 39 ES=Effektstorlek 40 Vilken typ av kontrollgrupp som interventions/behandlingsgrupp jämförts med. SB=Standardbehandling, IB=Ingen behandling, AAB=Annan aktiv behandling. Svaga jämförelsealternativ brukar vara IB, väntelista, information/rådgivning, skriftligt material, självhjälpsmanual etc. jämförelsealternativ avser AAB. Placebo, feedback, utbildning kan vara antingen eller beroende på utformning. 41 Alla, oberoende om de är signifikanta eller inte, enskilda effektmått sammanvägs till ett gemensamt effektmått (GES). Genom att väga samman effektmåtten erhålls större precision samt statistisk styrka då 42 Signifikanta sammanvägda effektmått presenteras. 43 Burke et al., 2003 gjorde beräkningar avseende effektstorlek som tog hänsyn till, respektive inte tog hänsyn till, bortfall i undersökningsgrupperna. Då data inte fanns för alla studier avseende bortfall presenteras effektstorlek som inte tagit hänsyn till bortfall. Stora bortfall kan påverka effektmåttets storlek, nedåt i de fall Burke et al., 2003 presenterade, liksom storleken på konfidensintervallet (det blev större). 10
11 HIV RISKBETEENDE Metaanalys Antal 35 : ES 36 Andel 37 signifikanta 38 ES signifikanta 39 Originalstudie Jämförelsegrupp 40 Sammanvägt 41 ES 42 jämförelsealternativ ( ( ) (svag jämförelsegrupp) (Berg, Ross, & Tikkanen, 2011) N=6 051 Risk ratio SMD 114 ES 10 S 13 A 10/114 (s) 104/114 Framgick inte tydligt 11
12 ÄTSTÖRNINGAR Metaanalys Antal 44 : ES 45 (Burke, Arkowitz, & Menchola, 2003) 52 2 ES 1 A Andel 46 signifikanta 47 2/2 ES signifikanta 48 Originalstudie Jämförelsegrupp 49 Sammanvägt 50 ES N=6 385 (Hettema, Steele, & Miller, 2005) (Lundahl, Kunz, Brownell, Tollefson, & Burke, 2010) 1 ES 1 S 1 A 0/1 (s) 1/1 1 S 0/1 (s) 1/1 Svaga jämförelsealternativ (1 jämförelsealternativ (0 44 Presenteras i den mån det framgår. 45 ES=Effektstorlek 46 Presenteras i den mån det framgår. 47 Effektmåttet signifikant om konfidensintervallet omfattar ett spann som är >0. 48 ES=Effektstorlek 49 Vilken typ av kontrollgrupp som interventions/behandlingsgrupp jämförts med. SB=Standardbehandling, IB=Ingen behandling, AAB=Annan aktiv behandling. Svaga jämförelsealternativ brukar vara IB, väntelista, information/rådgivning, skriftligt material, självhjälpsmanual etc. jämförelsealternativ avser AAB. Placebo, feedback, utbildning kan vara antingen eller beroende på utformning. 50 Alla, oberoende om de är signifikanta eller inte, enskilda effektmått sammanvägs till ett gemensamt effektmått (GES). Genom att väga samman effektmåtten erhålls större precision samt statistisk styrka då 51 Signifikanta sammanvägda effektmått presenteras. 52 Burke et al., 2003 gjorde beräkningar avseende effektstorlek som tog hänsyn till, respektive inte tog hänsyn till, bortfall i undersökningsgrupperna. Då data inte fanns för alla studier avseende bortfall presenteras effektstorlek som inte tagit hänsyn till bortfall. Stora bortfall kan påverka effektmåttets storlek, nedåt i de fall Burke et al., 2003 presenterade, liksom storleken på konfidensintervallet (det blev större). 12
13 SPELANDE Metaanalys Antal 53 : ES 54 (Hettema, Steele, & Miller, 2005) (Lundahl, Kunz, Brownell, Tollefson, & Burke, 2010) 1 ES 1 S 1 A Andel 55 signifikanta 56 ES signifikanta 57 Originalstudie Jämförelsegrupp 58 Sammanvägt 59 ES 60 1/1 (s) 0.30 ( ) Hodgins, Currie, & el-guebaly, 2001 Självhjälpsmanual 3 S Svaga jämförelsealternativ (3 (s) jämförelsealternativ ( ( ) (IB) 0.24 ( ) (AAB) 0.39 ( ) (s) (svag jämförelsegrupp) 53 Presenteras i den mån det framgår. 54 ES=Effektstorlek 55 Presenteras i den mån det framgår. 56 Effektmåttet signifikant om konfidensintervallet omfattar ett spann som är >0. 57 ES=Effektstorlek 58 Vilken typ av kontrollgrupp som interventions/behandlingsgrupp jämförts med. SB=Standardbehandling, IB=Ingen behandling, AAB=Annan aktiv behandling. Svaga jämförelsealternativ brukar vara IB, väntelista, information/rådgivning, skriftligt material, självhjälpsmanual etc. jämförelsealternativ avser AAB. Placebo, feedback, utbildning kan vara antingen eller beroende på utformning. 59 Alla, oberoende om de är signifikanta eller inte, enskilda effektmått sammanvägs till ett gemensamt effektmått (GES). Genom att väga samman effektmåtten erhålls större precision samt statistisk styrka då 60 Signifikanta sammanvägda effektmått presenteras. 13
14 MATVANOR/FYSISK AKTIVITET Metaanalys Antal 61 : ES 62 Andel 63 signifikanta 64 (Burke, Arkowitz, & Menchola, 2003) N=6 385 (Hettema, Steele, & Miller, 2005) (Lundahl, Kunz, Brownell, Tollefson, & Burke, 2010) 9 ES 4 A 4 ES 4 S 4 A 4/9 (s) 5/9 3/4 (s) 1/4 ES Originalstudie Jämförelsegrupp 66 signifikanta ( ) 0.49 ( ) 1.24 ( ) 1.94 ( ) 0.15 ( ) Harland et al., 1999 (2 ES) Woollard, Beilin, Lord, Puddey, MacAdam, et al., 1995 (2 ES) Resnicow, Jackson, Wang, De, McCarty, et al., ( ) Smith, Heckemeyer, Kratt, & Mason, ( ) Woollard, Beilin, Lord, Puddey, MacAdam, et al., 1995 Placebo Placebo SB SB Utbildning, korrenspondens Självkontrollträning, stresshantering 11 S Svaga jämförelsealternativ (7 (s) SB Sammanvägt 67 ES ( ) (IB, SB) 0.78 ( ) (AAB) 0.19 ( ) (svag jämförelsegrupp) 61 Presenteras i den mån det framgår. 62 ES=Effektstorlek 63 Presenteras i den mån det framgår. 64 Effektmåttet signifikant om konfidensintervallet omfattar ett spann som är >0. 65 ES=Effektstorlek 66 Vilken typ av kontrollgrupp som interventions/behandlingsgrupp jämförts med. SB=Standardbehandling, IB=Ingen behandling, AAB=Annan aktiv behandling. Svaga jämförelsealternativ brukar vara IB, väntelista, information/rådgivning, skriftligt material, självhjälpsmanual etc. jämförelsealternativ avser AAB. Placebo, feedback, utbildning kan vara antingen eller beroende på utformning. 67 Alla, oberoende om de är signifikanta eller inte, enskilda effektmått sammanvägs till ett gemensamt effektmått (GES). Genom att väga samman effektmåtten erhålls större precision samt statistisk styrka då 68 Signifikanta sammanvägda effektmått presenteras. 69 Burke et al., 2003 gjorde beräkningar avseende effektstorlek som tog hänsyn till, respektive inte tog hänsyn till, bortfall i undersökningsgrupperna. Då data inte fanns för alla studier avseende bortfall presenteras effektstorlek som inte tagit hänsyn till bortfall. Stora bortfall kan påverka effektmåttets storlek, nedåt i de fall Burke et al., 2003 presenterade, liksom storleken på konfidensintervallet (det blev större). 14
15 MATVANOR/FYSISK AKTIVITET Metaanalys Antal 61 : ES 62 Andel 63 signifikanta 64 N=framgår ej (Armstrong et al., 2011) N=3 636 SMD 21 ES 11 studier 9/21 (s) 12/21 ES Originalstudie Jämförelsegrupp 66 signifikanta ( 4.32, 0.48) (kg) 0.39 ( 0.72, 0.06) 70 (BMI) 1.32 ( 2.44, 0.20) (kg) ( 0.55, 0.11) (BMI) 0.82 ( 1.57, 0.07) (kg) 3.47 ( 3.89, 3.05) (BMI) 2.10 ( 2.26, 1.94) (kg) 0.56 ( 1.06, 0.06) (BMI) 1.75 ( 3.05, 0.45) (kg) Carels et al. (2007) Greaves et al., 2008 Hardcastle, Taylor, Bailey, & Castle, 2008 West, DiLillo, Bursac, Gore, & Greene, 2007 Woollard, Beilin, Lord, Puddey, MacAdam, et al., (high dose), 1995 jämförelsealternativ (4 Antingen SB, eller skrivet material (IB) Antingen SB, eller skrivet material (IB) Antingen SB, eller skrivet material (IB) Placebo Antingen SB, eller skrivet material (IB) Sammanvägt 67 ES ( 1.04, 0.01) (BMI) (IB, SB eller placebo) 1.47 ( 2.05, 0.88) (s) (kg) (IB, SB, Placebor 70 Negativt (-) resultat i Armstrong et al., betydde att MI gav ett bättre resultat än jämförelseinterventionen. 15
16 BEHANDLINGSFÖLJSAMHET Metaanalys Antal 71 : ES 72 Andel 73 signifikanta 74 (Burke, Arkowitz, & Menchola, 2003) N=6 385 (Hettema, Steele, & Miller, 2005) (Lundahl, Kunz, Brownell, Tollefson, & Burke, 2010) 1 ES 1 A 5 ES 5 A ES signifikanta 75 Originalstudie Jämförelsegrupp 76 Sammanvägt 77 ES 78 1/1 (s) 0.56 ( ) Swanson, Pantalon, & Cohen, 1999 SB 3/5 (s) 2/ ( ) Daley & Zuckoff, ( ) Kemp, Kirov, Everitt, Hayward, & David, ( ) Swanson, Pantalon, & Cohen, S Svaga jämförelsealternativ ( ( ) (För MI tilläggsbehandling till SB+IB) 71 Presenteras i den mån det framgår. 72 ES=Effektstorlek 73 Presenteras i den mån det framgår. 74 Effektmåttet signifikant om konfidensintervallet omfattar ett spann som är >0. 75 ES=Effektstorlek 76 Vilken typ av kontrollgrupp som interventions/behandlingsgrupp jämförts med. SB=Standardbehandling, IB=Ingen behandling, AAB=Annan aktiv behandling. Svaga jämförelsealternativ brukar vara IB, väntelista, information/rådgivning, skriftligt material, självhjälpsmanual etc. jämförelsealternativ avser AAB. Placebo, feedback, utbildning kan vara antingen eller beroende på utformning. 77 Alla, oberoende om de är signifikanta eller inte, enskilda effektmått sammanvägs till ett gemensamt effektmått (GES). Genom att väga samman effektmåtten erhålls större precision samt statistisk styrka då 78 Signifikanta sammanvägda effektmått presenteras. 79 Burke et al., 2003 gjorde beräkningar avseende effektstorlek som tog hänsyn till, respektive inte tog hänsyn till, bortfall i undersökningsgrupperna. Då data inte fanns för alla studier avseende bortfall presenteras effektstorlek som inte tagit hänsyn till bortfall. Stora bortfall kan påverka effektmåttets storlek, nedåt i de fall Burke et al., 2003 presenterade, liksom storleken på konfidensintervallet (det blev större). 16
17 BEHANDLINGSFÖLJSAMHET Metaanalys Antal 71 : ES 72 Andel 73 signifikanta 74 ES signifikanta 75 Originalstudie Jämförelsegrupp 76 Sammanvägt 77 ES 78 jämförelsealternativ ( ( ) (svag jämförelsegrupp) 17
18 VATTENSÄKERHET Metaanalys Antal 80 : ES 81 Andel 82 signifikanta 83 (Hettema, Steele, 4 ES 2/4 (s) & Miller, 2005) 2 A 2/ ES signifikanta 84 Originalstudie Jämförelsegrupp 85 Sammanvägt 86 ES ( ) Thevos, Quick, & Yanjuli, 2000 Utbildning 0.50 ( ) Thevos, Olsen, Rangel, Kaona, Tembo, et al., 2002 Framgick ej 0.30 ( ) (AAB) (Lundahl, Kunz, Brownell, Tollefson, & Burke, 2010) 1 S Svaga jämförelsealternativ (1 jämförelsealternativ ( ( ) (svag jämförelsegrupp) 80 Presenteras i den mån det framgår. 81 ES=Effektstorlek 82 Presenteras i den mån det framgår. 83 Effektmåttet signifikant om konfidensintervallet omfattar ett spann som är >0. 84 ES=Effektstorlek 85 Vilken typ av kontrollgrupp som interventions/behandlingsgrupp jämförts med. SB=Standardbehandling, IB=Ingen behandling, AAB=Annan aktiv behandling. Svaga jämförelsealternativ brukar vara IB, väntelista, information/rådgivning, skriftligt material, självhjälpsmanual etc. jämförelsealternativ avser AAB. Placebo, feedback, utbildning kan vara antingen eller beroende på utformning. 86 Alla, oberoende om de är signifikanta eller inte, enskilda effektmått sammanvägs till ett gemensamt effektmått (GES). Genom att väga samman effektmåtten erhålls större precision samt statistisk styrka då 87 Signifikanta sammanvägda effektmått presenteras. 18
19 INTIMA RELATIONER/PAR Metaanalys Antal 88 : Andel 90 ES signifikanta 92 Originalstudie Jämförelsegrupp 93 Sammanvägt 94 ES 95 ES 89 signifikanta 91 (Hettema, Steele, & Miller, 2005) ES 1 A 1/1 Fanns ej jämförelsegrupp 88 Presenteras i den mån det framgår 89 ES=Effektstorlek 90 Presenteras i den mån det framgår. 91 Effektmåttet signifikant om konfidensintervallet omfattar ett spann som är >0. 92 ES=Effektstorlek 93 Vilken typ av kontrollgrupp som interventions/behandlingsgrupp jämförts med. SB=Standardbehandling, IB=Ingen behandling, AAB=Annan aktiv behandling. Svaga jämförelsealternativ brukar vara IB, väntelista, information/rådgivning, skriftligt material, självhjälpsmanual etc. jämförelsealternativ avser AAB. Placebo, feedback, utbildning kan vara antingen eller beroende på utformning. 94 Alla, oberoende om de är signifikanta eller inte, enskilda effektmått sammanvägs till ett gemensamt effektmått (GES). Genom att väga samman effektmåtten erhålls större precision samt statistisk styrka då 95 Signifikanta sammanvägda effektmått presenteras. 19
20 Metaanalys Antal 96 : ES 97 (Lundahl, Kunz, Brownell, Tollefson, & Burke, 2010) Flera FÖRÄLDRASKAP Andel 98 signifikanta 99 ES Originalstudie Jämförelsegrupp 101 signifikanta S Svaga jämförelsealternativ (2 jämförelsealternativ (0 Sammanvägt 102 ES ( ) (svag jämförelsegrupp) (Lundahl et al., 2010) VÄLMÅENDE 7 S Svaga jämförelsealternativ (4 jämförelsealternativ (3 96 Presenteras i den mån det framgår. 97 ES=Effektstorlek 98 Presenteras i den mån det framgår. 99 Effektmåttet signifikant om konfidensintervallet omfattar ett spann som är > ES=Effektstorlek 101 Vilken typ av kontrollgrupp som interventions/behandlingsgrupp jämförts med. SB=Standardbehandling, IB=Ingen behandling, AAB=Annan aktiv behandling. Svaga jämförelsealternativ brukar vara IB, väntelista, information/rådgivning, skriftligt material, självhjälpsmanual etc. jämförelsealternativ avser AAB. Placebo, feedback, utbildning kan vara antingen eller beroende på utformning. 102 Alla, oberoende om de är signifikanta eller inte, enskilda effektmått sammanvägs till ett gemensamt effektmått (GES).Genom att väga samman effektmåtten erhålls större precision samt statistisk styrka då 103 Signifikanta sammanvägda effektmått presenteras. 20
21 Metaanalys Antal 96 : ES 97 (Lundahl et al., 2010) Flera FÖRÄLDRASKAP Andel 98 signifikanta 99 ES Originalstudie Jämförelsegrupp 101 signifikanta 100 FÖRÄNDRINGSVILLIGHET 23 S Svaga jämförelsealternativ (17 jämförelsealternativ (6 Sammanvägt 102 ES ( ) (svag jämförelsegrupp) (Lundahl et al., 2010) FÖRMÅGA TILL FÖRÄNDRING 11 S Svaga jämförelsealternativ (9 jämförelsealternativ (2 21
Susanna Larsson Tholén
Motiverande samtal och Lösningsfokuserat arbetssätt/terapi: En systematisk litteratursammanställning av metaanalyser avseende vetenskaplig evidens för effekt. Susanna Larsson Tholén Förord Föreliggande
Läs merMotiverande samtal och vetenskaplig evidens för effekt
Motiverande samtal och vetenskaplig evidens för effekt en systematisk litteratursammanställning baserad på metaanalyser Motivational Interviewing and scientific evidence for its effects a systematic literature
Läs merv Motiverande samtal i arbete med återfall i alkohol missbruk HUR?
v Motiverande samtal i arbete med återfall i alkohol missbruk HUR? Liria Ortiz leg psykolog, leg psykoterapeut och handledare (KBT), utbildar och handleder i MI (MINT) E-mail: Liria.Ortiz@gmail.com Hemsida:
Läs merEvidensgradering enligt GRADE
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och
Läs merRådgivning om tobak MI och KBT
Rådgivning om tobak MI och KBT Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer Mot Tobak www.barbroivarsson.se www.psykologermottobak.org Ladda ner PP:n här Hemsidor www.fhi.se/mi www.motiverandesamtal.org
Läs merCRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem
CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning
Läs merC-UPPSATS. Effekten av metoden Motiverande samtal för att påverka människor till livsstilsförändring. En evidensstudie
C-UPPSATS 2008:066 Effekten av metoden Motiverande samtal för att påverka människor till livsstilsförändring En evidensstudie Elin Johansson, Carolina Lindström Luleå tekniska universitet C-uppsats Omvårdnad
Läs merMotiverande behandling Motivational Enhancement Therapy; MET
Motiverande behandling Motivational Enhancement Therapy; MET En kort psykoterapi ofta 1 2 sessioner, ibland upp till 4 sessioner MI föddes på mottagning för alkohol- och drogmissbruk Hur möter vården människor
Läs merEvidensbaserade psykologiska behandlingsmetoder för spelberoende (vad predicerar behandlingsutfall)
Evidensbaserade psykologiska behandlingsmetoder för spelberoende (vad predicerar behandlingsutfall) Henrik Josephson Psykolog och doktorand Centrum för psykiatriforskning Innehåll Spelberoende liknar substansberoende
Läs merMotiverande samtal vid autism och adhd. Välkommen!
Motiverande samtal vid autism och adhd Välkommen! Liria Ortiz, leg psykolog, leg psykoterapeut och handledare (KBT), utbildar och handleder i MI (MINT) E-mail: Liria.Ortiz@gmail.com Hemsida: www.liriaortiz.com
Läs merMOTIVATIONAL INTERVIEWING (MI) SOM METOD VID RÖKAVVÄNJNING
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Vetenskaplig metodik III, Självständigt examensarbete KURS 17, 15 hp VT 2010 MOTIVATIONAL INTERVIEWING (MI) SOM METOD VID RÖKAVVÄNJNING EN LITTERATURSTUDIE Helene Cafmeyer
Läs merMotiverande samtal För vad? Av vem? Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:18. På uppdrag av Stockholms läns landsting
Motiverande samtal För vad? Av vem? Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:18 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 2009
Läs merMotiverande Samtal vid spelproblem
1) Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet 2) Motivationsforum 3) BABkonsult Motiverande Samtal vid spelproblem Lars Forsberg1) Kerstin Forsberg2) Erik Knifström3) Brad W. Lundahl,
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
KOMPETENSFÖRÄNDRING I MOTIVERANDE SAMTAL - en studie av Alkohollinjens telefonrådgivare under utbildning Hans Wickström Handledare: Anne H. Berman PSYKOLOGEXAMENSUPPSATS, 20 poäng, HT 2006 STOCKHOLMS UNIVERSITET
Läs merBEHANDLING AV DROGBEROENDE
BEHANDLING AV DROGBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University 2010-03-05 -Amata, -Brewer -Burke -Carter -Crits-Christoph farmaka et al (2004) (2006). (1982) 8 69 6 RCT st av studier -Opiatbehandling, RCT
Läs merMotiverande samtal och dess betydelse för sjuksköterskan en litteraturstudie
Institutionen för hälsovetenskap Motiverande samtal och dess betydelse för sjuksköterskan en litteratur Malm, Therese Strömquist, Jennie Examensarbete (omvårdnad, C) 15 hp November 2008 Sundsvall Abstrakt
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merErica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet
Erica Schytt Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Tänk er en enkätstudie I den bästa av världar. Alla i hela
Läs merBAKGRUND. Motiverande samtal Uppdaterad: Granskad av: Universitetslektor Charlotte Simark Mattsson, /Sahlgrenska Akademin
Uppdaterad: 2016-05-11 Professor Pia Gabre, Folktandvården/Uppsala län Granskad av: Universitetslektor Charlotte Simark Mattsson, /Sahlgrenska Akademin BAKGRUND Tandvårdslagen beskriver att tandvården
Läs merBilaga till rapport 1 (10)
Bilaga till rapport 1 (10) Program för ungdomar med antisocial problematik inom institutionsvård, rapport 252 (2016) Bilaga 4 GRADE A-CRA + ACC Återfall i marijuana: 9, 12 mån. A-CRA (ACC) vs Standardvård:
Läs merMI Evidens. principer har idag integrerats inom exempelvis MI-andan (Miller & Rollnick, 2013).
MI Evidens Nedan följer en sammanställning av forskningsresultat under perioden 2003 till 2010. Sammanställningen är gjord av Socionom och MI-tränare Charlotte Rollsby på uppdrag av Kriminalvården i Sverige.
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merMI-Motivational Interviewing En kort introduktion. Välkommen!
MI-Motivational Interviewing En kort introduktion Välkommen! Liria Ortiz, leg psykolog, leg psykoterapeut och handledare (KBT), utbildar och handleder i MI (MINT) E-mail: Liria.Ortiz@gmail.com Hemsida:
Läs merEvidensbaserad psykologisk behandling vid spelberoende
Evidensbaserad psykologisk behandling vid spelberoende Henrik Josephson Psykolog Forum, CPF, Karolinska institutet henrik.josephson@ki.se 1 Innehåll Spelberoende liknar substansberoende: Likartad behandling
Läs merForskningsstöd för MI en fördjupning
Forskningsstöd för MI en fördjupning MI blev känt som en av metoderna i projekt MATCH (1997) där effekterna av fyra samtal med avseende på alkoholberoende var desamma som en KBT-insats om 12 sessioner
Läs merMetodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.
Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se
Läs merMinnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, 2010. Ulric Hermansson, FHI
Riskdrickande Drickandet tilltar Jobbet Kollegor Chefen Kollegor upprörd Chefen upprörd Frågan är känslig för chef och medarbetare Begynnande alkoholproblem vaga signaler på arbetet Omfattande alkoholproblem
Läs merkommentar och sammanfattning
SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Motiverande
Läs merTillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)
Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar
Läs merBeteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått
Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Författare: Daley, van der Oord, Ferrin, Danckaerts, Doepfner, Cortese, Sonuga-Barke Ur Journal of American Academy
Läs merMotiverande samtal, MI en kunskapsöversikt
Sexuell risk Motiverande samtal, MI en kunskapsöversikt Innehåll Sexuell risk 2 Arenor 4 Evidens 5 Material 6 Referenser 8 Fallbeskrivning oskyddat sex 9 Vetenskapliga studier 14 Sexuell risk Samtal för
Läs merMOTIVERANDE SAMTAL OCH UNGDOMAR MED SUBSTANSMISSBRUK
Sjuksköterskeprogrammet 180hp Vetenskaplig metodik III, Självständigt examensarbete DK 17, 15 hp HT 2010 MOTIVERANDE SAMTAL OCH UNGDOMAR MED SUBSTANSMISSBRUK EN LITTERATURSTUDIE Therese Haraldsson och
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merModell för tobaksavvänjning - viktiga delar -
Modell för tobaksavvänjning - viktiga delar - Stockholm 25 nov 2016 Margareta Pantzar Innehåll: Nya foldern samt metodboken Stödja patienter att sluta röka och snusa. Rådgivning om tobak och avvänjning.
Läs merB S F BETEENDE SAMTAL FÖRÄNDRING TEORI & EMPIRI
B S F BETEENDE SAMTAL FÖRÄNDRING TEORI & EMPIRI C. Åke Farbring, 2006 B S F - TEORI & EMPIRI Motivational interviewing kort historik... 2 Motiven för programmet... 3 Vad är motivation?... 4 Teoretiska
Läs merExempel på relationsskapande Miljön Kroppshållning Tonläge Klandra inte Undvik att vara experten Undvik ett tidigt råd Undvik att argumentera
Välkomna till Info/Booster MI (Hans Kleine) Motiverande samtal: Samtal om förändring mot ett mål Livet kan bara förstås baklänges men måste levas framlänges Fyra grundläggande processer Hur skapar du en
Läs merMotiverande samtal och dess betydelse för sjuksköterskan en litteraturstudie
Institutionen för hälsovetenskap Motiverande samtal och dess betydelse för sjuksköterskan en litteraturstudie Malm, Therese Strömquist, Jennie Examensarbete (omvårdnad, C) 15 hp November 2008 Sundsvall
Läs merEn kvalitativ studie om utövares erfarenheter av Motiverande samtal på HVB
AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI Avdelningen för utbildningsvetenskap En kvalitativ studie om utövares erfarenheter av Motiverande samtal på HVB Sofia Fant 2015 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen),
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merHUR SER DEN REKOMMENDERADE. Agneta Hjalmarson. Docent, psykolog Psykologer mot Tobak TOBAKSAVVÄNJNINGSMODELLEN UT?
HUR SER DEN REKOMMENDERADE TOBAKSAVVÄNJNINGSMODELLEN UT? Agneta Hjalmarson Docent, psykolog Psykologer mot Tobak Mottagningen för tobaksavvänjning 1. Specialisthjälp till rökare/snusare 2. Metodutveckling
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merForskningsprogram, Effektiv Miljötillsyn 2009-2013, Naturvårdsverket
Forskningsprogram, Effektiv Miljötillsyn 2009-2013, Naturvårdsverket Institutionen för klinisk neurovetenskap, MIC Lab, Hans Wickström, leg psykolog/jägmästare Lars Forsberg, leg. psykolog, lektor i psykoterapi
Läs merFFT Funktionell familjeterapi
Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende
Läs merExamensarbete på grundnivå
Examensarbete på grundnivå Independent degree project first cycle Omvårdnad C 15 hp Nursing 15 credits Motiverande samtal, en metod för livsstilsförändringar som påverkar till viktminskning -En litteraturöversikt
Läs merEn interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning
Ulrika Wolff En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning Göteborgs universitet Syften Presterar elever som identifierades som dåliga läsare i årskurs 2 fortfarande
Läs merExamensarbete på avancerad nivå
Examensarbete på avancerad nivå Independent degree project second cycle Integrerade behandlingsprogram innefattande motiverande samtals betydelse för förändring av alkohol, drog och rökvanor hos patienter
Läs merAtt påverka livsstilen med samtal. Astri Brandell Eklund
1 Att påverka livsstilen med samtal Astri Brandell Eklund Vad är ett motiverande samtal? Hur lång tid behövs? Vilka metoder kan användas för att förstå patientens motivationsnivå? Hur påverkar detta samtalets
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier
Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier
Läs merSammanfattning av forskningsresultat avseende insatser som rör narkotikabruk, med fokus på cannabis. Återrapportering av regeringsuppdrag
Sammanfattning av forskningsresultat avseende insatser som rör narkotikabruk, med fokus på cannabis Återrapportering av regeringsuppdrag Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 6 Uppdraget och avgränsningar...
Läs merBilaga till rapport 1 (11)
Bilaga till rapport 1 (11) Bilaga 2 Granskningsmallar. Mall för bedömning av relevans Författare: År: Artikelnummer: Relevans Ja Nej Oklart Ej tillämpl 1. Studiepopulation 1. Är den population som deltagarna
Läs merReproducerbarhet i psykologisk och psykiatrisk forskning - några exempel
Reproducerbarhet i psykologisk och psykiatrisk forskning - några exempel Gustav Nilsonne SPK 2019 osf.io/shbhq/ Öppen tillgång Öppen kod Öppna data Replikeringsforskning Metavetenskap Incitament och beteende
Läs merMotiverande samtal som hjälp vid inspektion
Tillsynsutveckling I Väst Seminarium Goda Exempel 23 maj 2013 Motiverande samtal som hjälp vid inspektion Effektiv Miljötillsyn (EMT) Vad är Motiverande Samtal? Om utbildningen Om resultaten med kommentarer
Läs merVANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK
VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK TERM Analytisk statistik Bias Confounder (förväxlingsfaktor)) Deskriptiv statistik Epidemiologi Fall-kontrollstudie (case-control study)
Läs merMetoder för stöd till barn som anhöriga
Metoder för stöd till barn som anhöriga Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Pågående arbeten Arbetet pågår nu med två kunskapsöversikter: Metoder för stöd till barn och unga med föräldrar som har
Läs merÄr kvalitetssäkring bara något för forskningen?
Är kvalitetssäkring bara något för forskningen? Lars Forsberg, Karolinska institutet www.miclab.org Var står vi idag? 30 år sedan MI föds 20 år sedan den första artikeln i läkartidningen 10 år sedan utbildningar
Läs merÖppen vetenskap principer, exempel och erfarenheter. Gustav Nilsonne
Öppen vetenskap principer, exempel och erfarenheter Gustav Nilsonne 2017-12-11 Öppen tillgång Öppna data Förhandsregistrering Fullständig rapportering Öppen vetenskap Reproducerbar vetenskap Öppen kod
Läs merMejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt
1 2 Disposition Kvalitetsgranskning av vetenskaplig litteratur: Granskning av randomiserade studier Ingegerd Mejàre 3-4 november 2016 Gå igenom de moment som ingår i granskningen av en RCT Workshop: Kvalitetsgranskning
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merKapitel 6: Syntes och evidensgradering
Kapitel 6: Syntes och evidensgradering När de inkluderade na tabellerats ska resultaten sammanställas, vägas ihop och värderas. Det är viktigt att denna syntes görs på ett öppet och reproducerbart sätt
Läs merHälsoinriktade insatser avseende alkohol
Hälsoinriktade insatser avseende alkohol Vad säger socialstyrelsen Vad säger forskningen? Hur gör vi i praktiken? Known unknown As we know, There are known knowns. There are things we know we know. We
Läs merRådgivning och tobaksavvänjning
Studiedag Psykologer mot Tobak 2011 Rådgivning och tobaksavvänjning Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Barbro.holm-ivarsson@telia.com Nationella mål och Tobakskonventionen Riksdagen har bestämt följande
Läs merKomplementär behandling vid ADHD
Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära
Läs merMotiverande samtal - En metod för viktnedgång?
Motiverande samtal - En metod för viktnedgång? En litteraturöversikt om MI:s effekt på överviktiga personers viktnedgång. FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Caroline Zachau Hildur Hilmarsdóttir Sjuksköterskeprogrammet
Läs merMI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se
MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net
Läs merMotiverande samtal: Behandlingseffekt, känslighet för samsjuklighet och verksamma mekanismer
Motiverande samtal: Behandlingseffekt, känslighet för samsjuklighet och verksamma mekanismer Henrik Josephson Psykolog, lärare, doktorand Kompetenscentrum för psykoterapi Tre frågor om MI och KBT-grupp
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING ATT UTVÄRDERA STUDIER - OM LIKHET OCH OLIKHET - NON-INFERIORITY Malmö 6 maj 2015 Paracetamol eller ibuprofen för vrickade anklar? Ibuprofen ger bättre smärtlindring
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merBehandling av alkohol- och narkotikaproblem
Behandling av alkohol- och narkotikaproblem Behandling av alkohol- och narkotikaproblem En evidensbaserad kunskapssammanställning Volym I Augusti 2001 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The
Läs merFOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING
FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2006:5 Motiverande samtal som metod för livsstilsförändring hos kunder på Apotek LINKÖPING MAJ 2006 LENA LINDHE SÖDERLUND KJELL JOHANSSON www.lio.se/fhvc
Läs merÄr motiverande samtal effektivt för att reducera riskabel alkoholkonsumtion?
Är motiverande samtal effektivt för att reducera riskabel alkoholkonsumtion? Pia Edin Malin Fransson Examensarbete vårdvetenskap 15 hp Vårterminen 2010 Institutionen för hälso- och vårdvetenskap Institutionen
Läs merMotiverande samtal. En metod när sjuksköterskan möter individer med riskfylld alkoholkonsumtion. Monica Eckerljung Emma Larsson
Motiverande samtal En metod när sjuksköterskan möter individer med riskfylld alkoholkonsumtion Monica Eckerljung Emma Larsson Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad 61-75 hp Ht Sektionen för hälsa och
Läs merAtt vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer
Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer Malin Backman, Onkologisjuksköterska, Med. dr, Omvårdnadsansvarig Tema Cancer Tema Cancer,
Läs merDietisters erfarenhet av motiverande samtal inom öppenvård
Examensarbete C, 15hp Grundnivå ht 2016 Dietisters erfarenhet av motiverande samtal inom öppenvård En kvantitativ undersökning baserad på en webbenkät AMANDA JACOBSSON ANNA JÖRNVI Institutionen för kostvetenskap
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvården 2010. Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer
Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer Betydelsen av omvårdnad Diabetessjuksköterskan har en utomordentligt viktig roll i diabetesteamet
Läs merRådgivning, motiverande samtal och tobaksavvänjning
Rådgivning, motiverande samtal och tobaksavvänjning Linköping 2011-10-06 Barbro Holm Ivarsson Ladda ner Leg psykolog PP:n här Psykologer Mot Tobak www.psykologermottobak.org 2011-10-02 Socialstyrelsens
Läs merBilaga till rapport 1 (1)
Bilaga till rapport 1 (1) Behandling av depression hos äldre, rapport 233 (2015) Granskningsmallar Bilaga 1. Mall för bedömning av relevans version 2010:1.2 Författare: År: Artikelnummer: Relevans Ja Nej
Läs merEPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)
EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merÅTERFALLSPREVENTION VID PROBLEM MED SUBSTANSER UTIFRÅN KBT OCH MI
ÅTERFALLSPREVENTION VID PROBLEM MED SUBSTANSER UTIFRÅN KBT OCH MI Beroendedagen 2019 Liria Ortiz, liria.ortiz@gmail.com Peter Wirbing, peter.wirbing@telia.com MIN AGENDA En rask introduktion; återfallsprevention
Läs merBilaga 3. Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier
Bilaga 3. Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier reviderad 2014 Granskningen av en studie gäller i första hand studiekvalitet, det vill säga risk för systematiska fel och risk för intressekonflikter
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merBilaga 2. Granskningsmallar
Bilaga 2. Granskningsmallar Diagnostik Författare: Journal: År: Volym: Sidor: Granskad av: Datum: 1. Var sammansättningen av patientgruppen (spektrum) representativ för de patienter som kommer att få testet
Läs merGranskningsmall för randomiserad kontrollerad prövning
Granskningsmall för randomiserad kontrollerad prövning Sammanfattning av granskningen Författare, år alternativt SBU:s identifikationsnummer: Total bedömning av studiekvalitet: Hög o Medelhög o Låg o Granskningsmall
Läs merCommunity Reinforcement Approach Eva Magoulias
Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, universitetsadjunkt Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet - Om bestraffning fungerade skulle det
Läs merUtbildning i Motiverande samtal Lars Forsberg, leg. psykolog, lektor i psykoterapi,
Utbildning i Motiverande samtal Lars Forsberg, leg. psykolog, lektor i psykoterapi, MIC Lab Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Centrum för psykiatriforskning I Stockholm www.miclab.org
Läs merMotiverande samtal: Effekten på livsstilsförändringar och kliniska värden hos patienter med eller i riskzonen för livsstilsrelaterade sjukdomar
Motiverande samtal: Effekten på livsstilsförändringar och kliniska värden hos patienter med eller i riskzonen för livsstilsrelaterade sjukdomar En litteraturstudie Anna Hellstrand & Sandy Jakob Oktober,
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merMotivation. En förutsättning för varaktig beteendeförändring hos klienter i kriminalvård
Motivation En förutsättning för varaktig beteendeförändring hos klienter i kriminalvård Tryckning: Kriminalvården, Reprocentralen, 2008 Ytterligare exemplar kan beställas från: Kriminalvårdens huvudkontor,
Läs merNationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar 391 27 0480-41 80 20 www.anhoriga.se
Syfte med kunskapsöversikten Syfte att systematiskt söka, granska och sammanställa kunskap om verksamma metoder för att ge stöd till barn vars förälder eller omsorgsperson avlider Ett syfte är också att
Läs merPatienters upplevelser av motiverande samtal vid livsstilsförändringar
EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2013:82 Patienters upplevelser av motiverande samtal vid livsstilsförändringar Terese Johansson
Läs merBenskör och hälsostark Hälsofrämjande frakturprevention vid osteoporos
Benskör och hälsostark Hälsofrämjande frakturprevention vid osteoporos Nationell Skadekonferens Göteborg 15-16 okt 2013 Helene V. Hjalmarson PhD Public Health Ass prof Sport Sciences Karlstad University
Läs merGradering av evidensstyrka ABCD
Gradering av evidensstyrka ABCD 1234 ++++ Evidensgradering enl J. Nordenström Evidensgrad Innebörd Bakgrund A Stark vetenskaplig evidens Evidens från meta-analys, systematisk översikt eller välgjorda och
Läs merBilaga 2. Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier
Bilaga 2. Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier reviderad 2014 Granskningen av en studie gäller i första hand studiekvalitet, det vill säga risk för systematiska fel och risk för intressekonflikter
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merFINNS EVIDENS FÖR MOTIVERANDE SAMTAL I SYFTE ATT FRÄMJA VIKTNEDGÅNG HOS VUXNA?
FINNS EVIDENS FÖR MOTIVERANDE SAMTAL I SYFTE ATT FRÄMJA VIKTNEDGÅNG HOS VUXNA? - EN LITTERATURSTUDIE CARINA ERICSSON SUSANNE OLOFSSON Examensarbete i vårdvetenskap Examinator: Göran Holst 6-9 hp Handledare:
Läs merMI-METODENS EFFEKTER PÅ ALKOHOLKONSUMTION.
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Vetenskaplig metodik III, Självständigt examensarbete KURS HK08, 15 hp HT 2010 MI-METODENS EFFEKTER PÅ ALKOHOLKONSUMTION. - en litteraturstudie Anna Ericson och Zahra Ousi
Läs merKognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet
Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention Alkohol kan vara positivt Utgångspunkter - Överdrivet drickande är ett beteende som man lär sig - det kan vara positivt att dricka - Efter hand
Läs merSamtalsbehandling fungerar
Samtalsbehandling fungerar Det beror inte i någon större utsträckning på metoden som används utan på faktorer hos pa9enten och hos behandlaren. Det verkar inte finnas en typ av samtals- behandling som
Läs mer