Forskningsstöd för MI en fördjupning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forskningsstöd för MI en fördjupning"

Transkript

1 Forskningsstöd för MI en fördjupning MI blev känt som en av metoderna i projekt MATCH (1997) där effekterna av fyra samtal med avseende på alkoholberoende var desamma som en KBT-insats om 12 sessioner och en AA-behandling. Redan under slutet av 90-talet gjordes flera sammanfattande genomgångar av studier bl.a. av Noonan och Moyers (1997), som studerade 11 kliniska försök (9 med alkoholmissbrukare och 2 med narkotikamissbrukare) och fastslog att 9 av dessa utgjorde stöd för att MI var effektivt som intervention mot framför allt alkoholmissbruk. Dunn, DeRoo och Rivara (2001) företog en systematisk genomgång av 29 randomiserade försök med korta motiverande samtal på fyra områden: a) narkotikamissbruk, b) rökning, c) riskbeteenden för HIV-smittade, d) diet och fysisk träning. Det starkaste stödet rapporterades för områdena alkohol- och narkotikamissbruk där motiverande samtal tydligt förbättrade ingång och retention (kvarstannande) i intensiv drogmissbruksbehandling. Effekterna föreföll inte minska över tid och effekterna för interventionen som enstaka insats och som inledning till institutionsbehandling var i princip likvärdiga. Burke, Arkowitz och Dunn (2002) gick igenom 26 studier och fann stöd för motiverande samtal för problem med alkohol och narkotika, hypertension och bulimi och också med avseende på att förmå diabetespatienter att bättre följa sina ordinationer och föreskrifter. Generellt var samtliga MI-insatser bättre än kontrollgrupper med ingen behandling alls och mindre väl utförda behandlingsinsatser eller lika bra som andra aktiva och effektiva behandlingsinsatser. Flera metaanalyser av effekterna av motiverande samtal har därefter publicerats. Burke, Arkowitz och Menchola (2003) genomlyste i vad som räknas som den första egentliga metaanalysen 30 randomiserade, kontrollerade studier och beräknade utfall utöver effektstorlekar på ett antal områden till exempel effekters längd i tid, analys av utfall i problemområden jämfört med andra aktiva insatser och identifikation av modererande variabler. Av de 30 studierna visade 11 studier signifikant effektstorlek lika med andra aktiva interventioner. Tabellen nedan visar kombinerade effektstorlekar (med 95% konfidensintervall) uppdelade på olika områden. Kombinerade effektstorlekar av insatser (motiverande samtal) per problemområde Problemområde Insatser jämförda med ingen behandling eller placebo d (95% CI) Insatser jämförda med annan aktiv behandling d (95% CI) Alkohol (SEC) (0.13, 0.37) 0.09 (-0.04, 0.23) Alkohol (BAC) 0.53 (0.20, 0.86) - Rökning 0.11 (-0.05, 0.27) - Narkotikaberoende 0.56 (0.31, 0.82) (-0.25, 0.25) HIV riskbeteenden 0.01 (-0.29, 0.31) - Diet och fysisk 0.53 (0.32, 0.74) - träning Social effekt 0.47 (0.32, 0.62) - Effektstorlekar i fet stil är signifikanta p <.05; inom parentes visas variationen högsta och lägsta värde. CI= konfidensintervall; SEC = standard etanolmängd (ett frekvensmått för alkoholintag); BAC = högsta alkoholkoncentration i blodet (ett mått på berusning). 1

2 Studier avseende effekter av motiverande samtal visar utfall som är bättre än placebo eller ingen behandling alls när det gäller missbruk av alkohol, narkotikamissbruk, diet och fysisk träning. Effekter kunde påvisas i upp till fyra år efter behandlingen. Effekter på sociala beteenden var också signifikanta, vilket visar att behandling kan ha positiva effekter på många områden utöver målbeteendet. Inga effekter påvisas med avseende på rökning eller att minska riskbeteenden bland HIV-smittade. Effekten av MI jämfört med annan effektiv behandling var också försumbar. Stödet för MI vid behandling av alkoholmissbrukare är tämligen entydigt medan studierna som behandlar narkotikamissbrukare i metaanalysen är färre och inte lika stabila. En slutsats i översikten när det gäller behandling av narkotikamissbrukare är att högre behandlingsdos och kombination av MI med annan behandling ger bättre resultat. Den mest kända metaanalysen (Hettema m.fl., 2005) omfattar 72 studier inom de tidigare nämnda områdena men också till exempel spelmissbruk, ätstörningar och följsamhet i behandling. Den genomsnittliga korttidseffekten mellan grupper var 0.77 som minskade till 0.30 vid ett års uppföljning. Det starkaste stödet finns, som tidigare, vid behandling av alkoholmissbruk i jämförelse med ingen behandling alls (d = > 0.7); 13 studier relaterar till narkotikamissbruk där effekterna är klart större vid korttidsuppföljning än efter längre tid (0.51 resp. 0.29). Större effektstorlekar kan eventuellt förklaras av förbättrad retention där MI getts som komplement till annan aktiv behandling. Dessa studier ger en mer solid bild av MI:s effektivitet också på narkotikaområdet. Precis som annan behandling så ger MI goda effekter direkt efter interventionens upphörande men klingar av vid uppföljning ett år efter interventionens upphörande. Effekten av MI förstärks om den ges tillsammans med annan behandling och håller sig då omkring d = 0.6 vid ettårsuppföljningen, vilket är en överraskande stor effektstorlek och torde vara en fingervisning om hur interventioner för missbrukare optimalt kunde se ut. Den stora variationen mellan grupper i narkotikastudierna (0 till 1.81) aktualiserar återigen frågan om skillnaden mellan behandlingsinterventionerna och vad det är i de studier som redovisat positivt utfall som påverkat detta. Manualiserad MI reducerar effektstorlekar, något som brukar förklaras med att rådgivare blir alltför bundna av manualen och framför MI i en utlärande stil. En översikt (Farbring, 2007) med beskrivning och resultat av de 13 narkotikastudierna i Hettemas et al. metaanalys är tillgänglig på folkhälsoinstitutets hemsida (www.fhi.se/upload/ar2007/mi_samtal/droger.pdf.) Undersökt område Genomsnittlig effektstorlek (d) efter alla uppföljningar Antal studier Alkohol Rökning HIV Droger Fullföljande av behandling Spelmissbruk Vattenreningsprojekt Ätstörningar Motion och kosthållning Tabellen visar en sammanfattning av Hettemas m.fl. (2005) metaanalys. Skillnaderna mellan effektstorlekarna var stora (från 0.19 till 3.25) vilket gör att slutsatser av sammanställningen skall göras med försiktighet. Av studierna visade 53 procent på signifikant positiv effekt av MI (p < 0.05). Vad kan vara anledningen till de stora variationerna? 2

3 Faktaruta: Effektstorlek (ES) är ett statistiskt begrepp som beskriver effekten av en behandlingsintervention. I en metaanalys beräknas effektstorlekar ofta på flera ibland flera hundra studier som analyserar samma förhållande. Syftet är då att försöka se samband som inte framgår av enstaka studier. Det finns flera olika statistiska mått på effektstorlekar och siffrorna på de olika måtten är inte alltid jämförbara. Det vanligaste måttet på effektstorlek brukar beskrivas som Cohens d och utgör skillnaden mellan medelvärden (se figur nedan). En effektstorlek på d =.10 kan ibland och grovt sett översättas med 45 återfall i behandlingsgruppen om återfallen är 50 i kontrollgruppen. Ett sätt att grafiskt beskriva effektstorlek är att jämföra medelvärdet i populationen som genomgått behandling och jämföra med kontrollgruppens medelvärde. Man förutsätter att medelvärdet för behandlingsgruppen i utgångsläget är samma som kontrollgruppens. Om medelvärdet efter interventionen förflyttat sig i kurvan för den behandlade fördelningen jämfört med kontrollgruppen så finns beroende på hur mycket medelvärdet ökat en effekt som kan beräknas. (nämnaren betyder den sammanlagda standardavvikelsen) (Lipsey, Mark (2000) Practical Meta-Analysis. Kurskompendium vid Socialstyrelsen i Stockholm, september.) En större studie (N = 1175) som inte man inte hunnit ta med i metaanalyserna ovan påvisar goda och signifikanta effekter på klienter som använde kokain och heroin (Bernstein m.fl., 2005). Insatsen i experimentgruppen bestod av ett manualstyrt motiverande samtal och ett telefonsamtal 10 dagar efter samtalet. Även denna studie understryker att MI kan vara en effektiv metod även som korttidsintervention för svårare narkomaniserade populationer, men utfallet förbättras sannolikt om också annan behandling sätts in. En skandinavisk översikt (Rubak, Sandbaek, Lauritzen och Christensen (2005) har sitt fokus på behandling inom hälso- och sjukvård och omfattar också 72 randomiserade och kontrollerade studier varav 19 studier med objektiva och statistiska mått som utgjorde underlag för en metaanalys. Fokus ligger på jämförelsen mellan MI ofta i korta samtal (ca 15 minuter) och vanliga rådgivningssamtal. Statistiskt signifikanta resultat till förmån för MI påvisas vid behandling av viktproblem (BMI), högt systoliskt blodtryck, höga blodfetter och hög alkoholkonsumtion. Cirka 75 procent av studierna visar på positiva effekter oavsett om psykologiska eller fysiologiska problem behandlats. Mer än ett sammanträffande med en patient ökar sannolikheten för en positiv effekt. I 8 av 12 studier redovisas positiva resultat av rökningsavvänjning (se tabell nedan) och i 10 av 13 studier redovisas positiva resultat av behandling av diabetes, astma och viktrelaterade problem. Måtten på effekterna var i dessa fall indirekta, till exempel frågeformulär. Ett intressant fynd är att studier med läkare och psykologer i rollen som behandlare kan redovisa effekter i ca 80 procent av studierna medan studier med övriga hälsovårdskategorier visar effekter i 46 procent av fallen. Ingen statistiskt signifikant skillnad föreligger som kan härledas till läkares och psykologers 3

4 utbildningsbakgrund men det kan vara intressant, menar författarna, att börja fundera över längd på mötet, antal möten och kanske t.o.m. utbildningen och färdigheten specifikt i MI och förmågan att skapa en god relation till patienten. Antal studier: N = 72 per Effekt behandlingsområde Ja (n) Nej (n) Diabetes/astma 2 1 Viktminskning/fysisk aktivitet 8 2 Alkoholmissbruk 23 5 Psykiatri/beroende 12 7 Rökstopp 8 4 Effekter i 72 randomiserade studier på hälsoområdet (Rubak m. fl., 2005). Vasilaki, Hosier och Cox (2006) fokuserar i sin metaanalytiska översikt exklusivt på effekterna av MI med avseende på minskning av alkoholkonsumtion jämfört med (a) ingen behandling, och (b) annan behandling. Nio studier ingick i underlagen för jämförelsen i var och en av grupperna. Effektstorleken i (a) var så pass hög som d = 0.60 om uppföljningsperioden understeg 3 månader; den aggregerade effektstorleken var annars d = Naturligt nog ökade effektstorleken om alkoholberoende personer uteslöts ur studien. Även effektstorleken där MI jämfördes med annan behandling (b) var relativt hög, d = 0.43, men inte signifikant. En slutsats är att MI förefaller vara mer effektiv med yngre personer än med äldre och författarna rekommenderar vidare studium av vilken betydelse kön, ålder, civilstånd, anställningsstatus, hälsotillstånd och förväntningar spelar för utfallet. Alkoholproblematik är hittills det område där MI genom alla översikter visat sig ge förhållandevis mest stabila och positiva resultat. Lundahl, Tollefsen, Gambles, Brownell och Burke arbetade under 2009 med en större metaanalys i ljuset av 25 års empiri av MI. I översikten 119 ingår studier med fokus på narkotikamissbruk, tobak, alkohol, hälsorelaterade beteenden och engagemang i behandling. Resultaten är på det hela taget positiva och jämförbara med tidigare metaanalyser. Genomsnittseffekten är g = 0.22 (Hedges g är unbiased ekvivalent med Cohens d). 25 procent av studierna visar ingen eller negativ effekt; 50 procent av effekterna är högre än vad Cohen brukar benämna en liten effektstorlek (> 0.20) och 25 procent av effekterna var högre än medium. Jämfört med annan svag behandling kan MI visa kliniskt signifikanta effekter (genomsnittligt g = 0.28; 0.16 för narkotika, 0.35 för tobak, 0.39 för spelmissbruk, hälsobeteenden 0.15 och 0.35 för engagemang i behandling). Jämfört med andra specifika behandlingar är effekterna positiva men inte signifikanta (0.09). För tobak och narkotika är effektstorlekarna negativa men inte signifikanta: resp När det gäller behandling mot narkotika, sammanfattar författarna, är MI klart bättre än ingen behandling alls och likvärdig med annan aktiv behandling. Särskilt intressant med analysen är dess fokus på frågan om vad som kan förklara den stora variationen av resultaten inom samma problemområde. Genom s.k. metaregression undersöks modererande variabler, dvs. vad som möjligen kan förklara skillnaderna i effekter. Som vanligt visar studier genomförda med hög metodologisk stringens lägre effektstorlekar. Något förvånande är att större andel av personer av annan etnisk tillhörighet än vita och afroamerikaner i jämförelse med betingelsen annan effektiv behandling påverkar effektstorleken positivt. Möjligen, menar författarna, kan det bero på att MI upplevs som särskilt attraktivt för människor som varit utsatta för social utstötning och annat negativt tryck. Effektstorleken för afroamerikaner var också positiv i jämförelse med svaga behandlingar men i jämförelse med bättre behandlingar, till exempel 12-steg, AA 4

5 osv., som denna grupp svarar väl på, kan effekten av MI specifikt ha försvagats. Baserat på det fåtal studier avseende MI i grupp som existerar kan ingen skillnad utläsas i effektstorlek men mönstret i siffrorna antyder att MI i grupp möjligen urvattnar effekterna jämfört med MI i en-till-en-format. Åtminstone när MI jämförs med svagare behandlingsinsatser visar längden av MI-behandlingen signifikant högre effektstorlekar. Relationsfaktorer I en metaanalys drar Wampold (2001) slutsatsen att 54 procent av effekten av terapi kan förklaras av allians vilket är sju gånger mer än vad som kan förklaras av en specifik modell eller behandlingsteknik. Andra studier visar på liknande samband, vilket understryker uppfattningen att allians är en viktig allmän faktor i behandling. Ett ofta använt instrument för att mäta allians är Working Alliance Inventory (WAI; Horvath, 1994) som visat sig kunna predicera beteendeförändring om än i blygsam omfattning. Skeem (2006) har skapat ett instrument som är speciellt avsett för rådgivare inom yrken där rådgivaren har en kontrollerande uppgift utöver den behandlande (Dual Role Relationship Inventory) och som i sådana fall visat sig ha bättre prediktionsförmåga än WAI. Behandlaren som person När det gäller relationen till klienterna i vid mening finner till exempel Henry (1998) att den allra största delen av utfallsvariansen, som inte beror på karaktäristika hos klienten, beror på individuella skillnader mellan behandlare och den relation som utvecklas i samspelet mellan behandlare och klient. Detta är, menar han, huvudfyndet av tre decenniers empirisk forskning. Slutsatsen är att en av de allra viktigaste faktorerna för utfallet beror på den enskilde behandlaren, terapeuten och dennes förmåga att förmedla empati, skapa en god relation till klienten och bidra till allians. Luborskys m.fl (1997) studerade manliga opiatberoende klienter som genomgick behandling, vilken var av enbart allmän missbrukskaraktär eller i kombination med antingen stödjande psykoterapi eller kognitiv beteendeterapi (KBT). Behandlingen var manualstyrd och åtgärder vidtogs för att minimera individuella olikheter mellan behandlarna. Ändå påvisades enorma skillnader med avseende på terapeuternas framgång i behandlingen med sina klienter. Störst skillnad observerades mellan behandlarna A och C som träffade 10 respektive 8 klienter. Medan A:s klienter visade avsevärd förbättring i flera avseenden så visade C:s klienter föga förbättring och i vissa avseenden genomgick de till och med försämring. I flera studier där exakt samma behandling förmedlats med ambitionen att kontrollera för utanförliggande variabler har det visat sig omöjligt att helt maskera personen och bidraget från den individuella behandlaren. Även Norcross (2002) uppskattar utifrån metaanalyser den genomsnittliga effekten av terapeuters karaktäristika till mellan 5-9 procent. Behandlaren som person I Rubaks m.fl. (2005) metaanalys av effekter av MI på hälsoområdet producerar läkare och psykologer bättre effekter än andra yrkesverksamma inom sjukvården men flera studier talar till förmån för icke-professionella till exempel Hattie m.fl., (1984) som konstaterar: klienter som söker hjälp från icke-professionella hjälpare kommer med större sannolikhet fram till en lösning på sitt problem än de som söker hjälp hos professionella. En mycket uppmärksammad studie som genomfördes av Consumer Reports (Howard, Krause, Caburnay & Noel, 2001) omfattade 4100 personer som hade sökt och genomgått psykoterapi där grad av svårighet med avseende på problem före och efter behandlingen rapporterades. Patienter som fått behandling av psykiatriker och psykologer uppgav i ungefär lika hög utsträckning att de 5

6 hade blivit bättre efter behandlingen. De som hade fått behandling av socialarbetare uppgav emellertid ännu högre förbättring. En svensk taxonomi för förändringsprat. Anledning till beteendeförändring (skäl, problemigenkänning, insikt) är den dimension man oftast hör först i samtal med klienter. I kodningssammanhang skiljer Miller & Rollnick på hur människor känner igen fördelar med förändring och nackdelar med status quo. Det här förefaller logiskt sett att vara grundläggande. Vet man inte om att man har ett problem så är det svårt att genomföra en förändring. Å andra sidan är det långt ifrån tillräckligt; rökare till exempel svävar inte i ovisshet om att rökning är skadligt, de som dricker för mycket alkohol eller har stor övervikt har oftast god insikt i att det inte är bra för deras hälsa. Saunders & Wilkinson (1991; 1995) brukar betona att den känslomässiga upplevelsen av behovet av förändring, som de till och med brukar kalla för motorn till förändring, är av central betydelse. Det händer t.o.m. att klienter använder starkt känsloladdat språk i samband med obehagliga konsekvenser av ett missbruk men ändå menar att de inte har någonting de behöver ändra på. I samband med ett nytt motivationsinstrument som baseras på dimensionerna i förändringsprat är förändringen från för- till eftertest för de klienter (N=88) som bidragit till studien (Miller & Johnson, 2008) från svensk kriminalvård starkt signifikant (p <.001) på samtliga dimensioner utom behovsdimensionen (Farbring, 2008). Vilja och tilltro till att kunna genomföra förändring beskrivs i MI-teorin idag som själva basen för motivationen. Balans mellan vilja och kunna bör eftersträvas; stor vilja som inte har sin motsvarighet i tro på att förändring kan genomföras kan inte upprätthållas utan kommer snabbt att devalveras ned till kunna-nivån. Åtagande till förändring (göra-nivån) är enligt Amrhein, Miller & Rollnick den nivå vi som kliniker bör sträva efter att nå. Det bör naturligtvis ske i kongruens med klientens egen utveckling längs dimensionerna i förändringsprat. För en klient som helt nyligen börjat upptäcka en fördel med en förändring kan det vara för tidigt och helt kontraindikativt att säga: vad tänker du göra åt det här då? 6

7 Exempel från en standardiserad taxonomi av förändringsprat (Farbring & Amrhein, 2003) Exempel på drogberoende klienters förändringsprat på olika dimensioner. Utdrag ur taxonomi och kodningsmanual www. farbring.com I. Problemigenkänning; anledning, skäl till att genomföra förändring. Den här kategorin är primärt kognitiv och är ofta grundläggande för inre motiverad förändring. Om man inte känner igen att man har ett problem så är det svårt att mobilisera inre motivation för att genomföra en förändring. Miller & Rollnick (2002) delar in den i två underkategorier. A) Nackdelar med status quo Yttrande Värde Det är bara i Sverige som man betraktar det här som ett problem -4 I det här nätverket är jag en respekterad person. Ute i samhället är jag en nolla -4 Det är inget ovanligt med det här -2 Det här har jag inte tänkt på faktiskt 1 Kanske har jag tagit för stora risker 2 Så här kan det inte fortsätta, det är klart 4 B) Fördelar med förändring Yttrande Värde Det finns ju inget häftigare än det här, när alla problem bara försvinner -5 Ert så kallade Svensson-liv är ingenting för mig -4 Mina levervärden skulle förstås bli bättre om jag lade av 2 Mina släktingar skulle slippa skämmas över mig i framtiden 2 Det skulle vara bättre för mina barn om jag kom ifrån det här 3 Jag skulle vilja ha ett vanligt liv med familj och barn 5 II. Upplevt behov att förändra sig (emotionell dimension). Typord: behöva, måste, må, känna (oro), bekymra sig, orka, palla... OBS. jag behöver hjälp ; jag måste ha stöd utifrån kodas som kunna. Yttrande Värde Jag har inget behov av att lägga av -5 Jag mår egentligen inte så tokigt -3 Jag behöver få lugn och ro i mitt liv 2 Det är klart att jag oroar mig för min framtid 2 Jag blir rädd när jag ser vad som händer med andra jag känner 4 Det här är ju jättejobbigt man har ju inget människovärde 4 7

8 III. Vilja till förändring Typord: vilja, önska, känna för, ha lust, angeläget, viktigt, begär, åtrå, eftertrakta, avböja, tacka nej. Yttrande Värde Jag är inte så motiverad just nu -3 Om jag bara hade jobb och bostad så skulle jag vara mer motiverad -3 När jag mår pyton då vill jag sluta, men när jag hämtat mig så känns det inte lika viktigt längre -1 Jo, egentligen har jag ingen lust att fortsätta så här, men det är litet häftigt också 0 Jag vill åtminstone minska ned på spriten 2 Min högsta önskan nu är att visa mina barn att jag kan vara drogfri och bli en vanlig farsa 4 IV. Att tro sig kunna genomföra förändring; att uttrycka optimism Kategorierna III och IV beskrivs ibland sammantaget som en operationell definition av motivation, som en funktion av vilja-kunna. Jämför VAS-frågorna (VAS= visuella analoga skalor): Hur angelägen är du att genomföra en förändring? Hur stor tilltro har du att kunna genomföra den? Yttrande Värde Jag har försökt så många gånger så nu har jag mer eller mindre gett upp -4 Jag har inte klarat mig så bra på dom där behandlingshemmen det finns så mycket droger -3 Om jag bara trodde att jag kunde så skulle det vara lättare -2 Jag kan nog bara jag bestämmer mig. 2 Jag brukar klara av allt som jag tar itu med 3 Jag har gjort det förut så det går säkert nu också 4 V. Att åta sig att göra något (beteendedimension) Typord: göra, utföra, åstadkomma, det är redan klart (gjort/färdigt), företa, prestera, sätta i verket (sjön), verkställa, arbeta, handla, syssla med, det är redan klart (gjort) (färdigt), åta sig, genomföra, ställa upp, lova, svära, gå ed. Yttrande Värde Jag kommer nog aldrig ifrån det här, det är nog kört för mig -5 Vi får se om jag gör det här, det beror ju inte bara på mig -4 Jag ska försöka men jag kan inte lova någonting 1 Jag är en sån som alltid genomför det jag börjar med 3 Jag har så mycket uppställning, det kan bara inte misslyckas 3 Jag ser fram emot att bli drogfri och klar i huvudet 3 Jag har kommit till en punkt där jag måste göra något 3 Jag kommer att satsa allt på att genomföra den här planen 5 8

9 Affirmationer En annan studie (Sherman, Nelson, Steele, 2000) på hälsoområdet undersökte hur kaffedrickande respektive icke-kaffedrickande kvinnor tog emot ett (fabricerat) budskap i form av en vetenskaplig rapport om samband mellan kaffe och fibrocystisk sjukdom (föregår ofta bröstcancer). Det första resultatet var att kaffedrickande kvinnor var mer kritiska till rapporten. Kaffedrickande kvinnor som affirmerades var däremot mindre kritiska mot sambandet än kvinnor som inte affirmerades. Epton & Harris (2008) har undersökt om affirmationer kan påverka hälsobeteende utanför laboratoriemiljön, något som anses ha styrkts först efter Shermans & Cohens artikel (2006). Syftet var att få människor att äta mer frukt och grönsaker. En ökning av frukt och grönsaker med en portion anses minska risken för hjärtsjukdom med 4 procent och risken för stroke med 6 procent (Josipura et. al., 2001). I studien som var randomiserad och dubbelblind konsumerade den affirmerade gruppen signifikant mer frukt än kontrollgruppen i genomsnitt 5,5 portioner under en vecka av frukt och grönsaker mer än kontrollgruppen. Det intressanta var att resultatet medierades av förväntningar och tilltro till nyttan av ökad frukt- och grönsakskonsumtion (response efficacy). Den affirmerade gruppen tog lättare till sig budskapet och motiverades att öka sin konsumtion. Författarna anser resultatet så uppmuntrande att det borde testas på områden som rökning, osäker sex och alltför hög alkoholkonsumtion. Frågan är om affirmationer kan användas även på människor som står inför en allvarlig sjukdom? Creswell, Lam, Stanton, Taylor, Bower och Sherman (2005) undersökte sambandet mellan affirmationer och tillfrisknande från bröstcancer genom efteranalys av data från Stanton et al. (2002). Där hade tidigare 60 kvinnor som i tidigt stadium blivit friska, fördelats på tre grupper där de fått uppdraget att skriva fyra uppsatser om: 1) emotionell bearbetning av innersta tankarna om bröstcancer 2) positiva tankar och känslor om bröstcancer ur ett vinstperspektiv 3) dagsaktuell faktasituation (kontrollgrupp) Utfallet visade att kvinnorna i både 1 och 2 hade minskat sina fysiska symptom och antalet läkarbesök tre månader efter studien. I en uppföljningsstudie (Creswell et al., 2005) kodades alla interventioner med avseende på: a) affirmationer (om patienterna integrerat reflektioner på värderingar som var viktiga) b) kognitiv bearbetning (aktivt tänkande på positiva aspekter av sjukdomen) c) om de sökte efter en djupare mening med eller lärdom av sjukdomen. Resultat: Antalet affirmationsuttalanden ( vi har varit gifta i 31 år och vi älskar varandra fortfarande ) medierade helt ut effekterna av interventionen med avseende på fysiska symptom vid uppföljningen, medan däremot ingen medierande roll kunde noteras när det gällde kognitiv bearbetning eller vinstperspektiv. Affirmationer spelade en viktig medierande roll oavsett om de fokuserat på det emotionella området eller på vinstperspektiv. Dessutom predicerade antalet affirmationsuttalanden ökad förmåga att hantera och reducera obehag vid uppföljningssessionen. Frågan är om affirmationer kan mildra individers behov av att upprätthålla självintegritet genom stereotypa fördomar? Fein och Spencer (1997) undersökte detta genom att deltagarna i studien förelades uppgiften att bedöma en lämplig jobbsökande amerikansk judinna eller en italiensk amerikanska. I den affirmerade gruppen (viktig orelaterad värdering) bedömdes den förra lika positivt som den andra. I kontrollgruppen bedömdes den förra mer negativt. I denna studie försvagade inte bara affirmationer fördomsfullheten utan eliminerade den. Graden av hot och manipulation genom affirmationer kan påverka fördomsfullhet! Jämförelser nedåt kan vara ett sätt att bibehålla en känsla av kontroll över sitt liv. Kvinnor som drabbats av bröstcancer jämförde sig i högre utsträckning med dem som hade fått en 9

10 svårare diagnos. Taylor och kollegor (Taylor, Wood, & Lichtman, 1983) fann att kvinnor med bröstcancer reagerade på sin situation med jämförelse nedåt, vilket kunde hjälpa dem att behålla någon sorts självkontroll, förutsebarhet och optimism. Det finns andra som har det värre. Samtidigt kan denna bias när det gäller social perception nedåt hindra inlärning av något positivt. Frågan är återigen om sociala jämförelser nedåt som kompensation för hotad självbild kan påverkas i annan riktning om personerna affirmerats. Kan de t.o.m. engageras i jämförelser uppåt? I en studie på collegestudenter fann Spencer, Fein och Lomore (2001) just detta. Negativ återkoppling på ett intelligenstest förmedlades ( du tillhör 47:e percentilen, vilket är mycket mediokert). Hälften av studenterna affirmerades om en viktig värdering medan den andra hälften skrev om en oviktig värdering. Med det tydligt uttalade syftet att de skulle förberedas för en intervju fick de lyssna på två utdrag av andra intervjuer den ena mycket dålig, förolämpande, osammanhängande; den andra mycket välartikulerad och bra. Deltagarna i studien fick därefter välja vilken intervju de ville fördjupa sig i. Kontrollgruppen gjorde i 83 procent av fallen nedåt-jämförelser och valde den dåliga intervjun. De som affirmerats med en viktig värdering gjorde i lika stor utsträckning (83 procent) det andra valet, dvs. den goda intervjun. Affirmationer reducerade hotet och uppmuntrade deltagarna att lära sig mer trots den potentiellt hotande situationen. I en fältundersökning (Cohen & Garcia, 2005) undersöktes om laboratoriefyndet kunde generaliseras till annat icke-akademiskt område. Affirmationer användes för att reducera stress som minoritetsstudenter upplevde om deras grupps intellektuella kapacitet, i det här fallet svarta som ofta upplever detta och upplever att de utsätts för stereotyper av vita. Undersökningen var randomiserad och dubbelblind. Deltagarna ombads att under 20 minuter skriva om: 1) viktig värdering och varför den var viktig för deltagarna 2) oviktig värdering som kunde vara viktig för andra. Efter kontroll av baslinjeprestation klarade sig afro-amerikaner klart bättre i den affirmerade gruppen. Vita studenter visade inte någon påverkan av vare sig den ena eller den andra betingelsen. Andelen minoritetsstudenter som underkändes sjönk från 12 procent till 1 procent. Dessutom sjönk minoritetsstudenters (i kontrollgruppen) tilltro till lärare och skoladministratörer signifikant genom 7:e årskursen. De upplevde att deras betyg och behandling i skolan var mindre rättvis och klart mer fördomsfull än de gjorde i början (de vita studenterna visade inte denna nedgång). Den affirmerade gruppen däremot visade konstanta värderingar av lärare och skola. I en verklig situation påvisas alltså att affirmationer dessutom kan bygga upp förtroende och reducera upplevelse av rasbetingat hot. I en annan undersökning visade det sig att vita studenter som affirmerats kunde öka sin perception av rasism (undervärderad i kontrollen) lika väl som svarta kunde minska den genom affirmationer. Vita brukar vanligtvis undervärdera den för att försvara sin självkänsla (Adams, Tormala & O Brien, under tryckning) eftersom upplevelsen att det finns rasism i USA kan upplevas som hot mot deras kollektiva identitet. Utgångsläget är alltså att det inte bara är minoriteter som defensivt överdriver rasfördomar utan även majoritetsgrupper som defensivt undervärderar dem. Affirmationer påverkar båda förhållningssätten så att polariteten minskar. 10

Motiverande Samtal (MI)

Motiverande Samtal (MI) Motiverande Samtal (MI) en introduktionsföreläsning Göteborg den 23 september 2010 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult, MINT-utbildare YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.

Läs mer

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net

Läs mer

Motiverande Samtal MI

Motiverande Samtal MI Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Forskningsprogram, Effektiv Miljötillsyn 2009-2013, Naturvårdsverket

Forskningsprogram, Effektiv Miljötillsyn 2009-2013, Naturvårdsverket Forskningsprogram, Effektiv Miljötillsyn 2009-2013, Naturvårdsverket Institutionen för klinisk neurovetenskap, MIC Lab, Hans Wickström, leg psykolog/jägmästare Lars Forsberg, leg. psykolog, lektor i psykoterapi

Läs mer

"Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni.

Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni. "Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni. Theresa B Moyers och Steve Martino Översättning Paul Harris och Carina Bång Att använda

Läs mer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi Mats Jacobson Ingrid Almgren Beteendeanalys en praktisk guide Verksam Psykologi Detta är en kort praktisk guide till hur du kan göra en klinisk beteendeanalys. Diagnos Om du kan sätta en klar DSM-IV diagnos

Läs mer

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Växjö 090515 www.fhi.se/mi 1 Vad vill vi motivera ungdomar till? Inte röka Inte snusa Inte dricka alkohol/dricka

Läs mer

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer

Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer FACT Varför? Mer och mer konsultationer sker i miljöer som primärvård, skolor, fthv, krishjälp, korttidsboenden,

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Sammanfattning av boken Motiverande samtal MI Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor av Tom Barth och Christina Näsholm

Sammanfattning av boken Motiverande samtal MI Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor av Tom Barth och Christina Näsholm Östersund 20150114 I DMC-projektet har vi tagit del av boken Motiverande samtal genom Veronica Kjörell, projektassistent som i texten nedan har sammanfattat det mest väsentliga, som vi ser det. Till det

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2006:5 Motiverande samtal som metod för livsstilsförändring hos kunder på Apotek LINKÖPING MAJ 2006 LENA LINDHE SÖDERLUND KJELL JOHANSSON www.lio.se/fhvc

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010. Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010. Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer Betydelsen av omvårdnad Diabetessjuksköterskan har en utomordentligt viktig roll i diabetesteamet

Läs mer

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire En kort introduktion David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX är ett självskattningsformulär som har utvecklats av David Clinton och Rolf Sandell,

Läs mer

Grunderna i MI. Motiverande samtal, MI en kunskapsöversikt

Grunderna i MI. Motiverande samtal, MI en kunskapsöversikt Grunderna i MI Motiverande samtal, MI en kunskapsöversikt Innehåll Vad är ett motiverande samtal? 2 Principerna i ett motiverande samtal 3 Motiverande samtal - bakgrund 4 Förändringsbenägenhet 5 Förlopp

Läs mer

Exempel på relationsskapande Miljön Kroppshållning Tonläge Klandra inte Undvik att vara experten Undvik ett tidigt råd Undvik att argumentera

Exempel på relationsskapande Miljön Kroppshållning Tonläge Klandra inte Undvik att vara experten Undvik ett tidigt råd Undvik att argumentera Välkomna till Info/Booster MI (Hans Kleine) Motiverande samtal: Samtal om förändring mot ett mål Livet kan bara förstås baklänges men måste levas framlänges Fyra grundläggande processer Hur skapar du en

Läs mer

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Samtal vid vägval MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Astri Brandell Eklund, specialist i allmänmedicin, medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers) Statens

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Innehåll. Presentation 2013-11- 02. Motiverande samtal hösten 2013 FYRING&ISLING

Innehåll. Presentation 2013-11- 02. Motiverande samtal hösten 2013 FYRING&ISLING Motiverande samtal hösten 2013 FYRING&ISLING Cecilia Fyring Leg psykolog, leg psykoterapeut Medlem i Motivational Interviewing Network och Trainers (MINT) Sara Isling Leg psykolog, leg psykoterapeut Klinisk

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring.

Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring. Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring. Förändringspsykologi omfattar kunskapen om vad som gör människor benägna

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument

Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument På de följande sidorna finner du två instrument som du och dina kollegor kan använda för

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

KBT behandling vid spelberoende

KBT behandling vid spelberoende KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se

Läs mer

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningarna baseras på boken Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa, Liber Förlag (2011), som är gemensam kursbok för statistikavsnitten

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA Vi vill uppmana dig att delta i detta ursprungliga forskningsprojekt. Du ska bara delta om du vill det. Om du väljer att inte delta kommer

Läs mer

Stöd för initial vårdplanering

Stöd för initial vårdplanering Stöd för initial vårdplanering Stöd för vårdplanering Ambitionen med det här materialet är att vara ett stöd vid vårdplaneringen för personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik. Det bygger på

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK # 5 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ALKOHOL- OCH SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Sammanfattning av problemet

Sammanfattning av problemet Titel: Ökad Tillgänglighet och Patientsäkerhet och Mindre Stress på BUP Namn: Elisabeth Kristiansen Telefon: E postadress: Projekttid: 2012 01 04 till 2012 03 02 PEOE nummer: Ev. frikod: Ev. Projektkod:

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar Charlotte Nylander Läkare, Barn- och Ungdomskliniken Sörmland Doktorand, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa Uppsala Universitet Mångfacetterad sårbarhet

Läs mer

Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet. Socialförvaltningen

Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet. Socialförvaltningen Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet Scott Miller Relationen mellan terapeut och klient förutsäger behandlingsresultat bättre än teoretisk inriktning och behandlingsmetod

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska

Läs mer

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Treatment of pneumonia Blood letting Purging No treatment Mortality

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Evidensbaserad praktik till Sverige.

Evidensbaserad praktik till Sverige. Evidensbaserad praktik till Sverige.. it is important to expose learners to exceptional clinicians who have a gift for intuitive diagnosis, a talent for precise observation, and excellent judgement in

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR Varför? Motiverande samtal EWA SJÖROS-SVENSSON PROFESSIONELL COACH OCH STRESS & FRISKVÅRDSTERAPEUT MEREWA KONSULT AB WWW.MEREWA.SE INFO@MEREWA.SE 070-661 96 76 AGENDA Vilka är våra kunder? Varför dopar

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem Betydelse för folkhälsa Vad är riskbruk? Risk för Fysisk funktionsnedsättning? Psykisk funktionsnedsättning? Skador? Permanent? Rehab-potential?

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

v Motiverande samtal i arbete med återfall i alkohol missbruk HUR?

v Motiverande samtal i arbete med återfall i alkohol missbruk HUR? v Motiverande samtal i arbete med återfall i alkohol missbruk HUR? Liria Ortiz leg psykolog, leg psykoterapeut och handledare (KBT), utbildar och handleder i MI (MINT) E-mail: Liria.Ortiz@gmail.com Hemsida:

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer