Forskningsstöd för MI en fördjupning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forskningsstöd för MI en fördjupning"

Transkript

1 Forskningsstöd för MI en fördjupning MI blev känt som en av metoderna i projekt MATCH (1997) där effekterna av fyra samtal med avseende på alkoholberoende var desamma som en KBT-insats om 12 sessioner och en AA-behandling. Redan under slutet av 90-talet gjordes flera sammanfattande genomgångar av studier bl.a. av Noonan och Moyers (1997), som studerade 11 kliniska försök (9 med alkoholmissbrukare och 2 med narkotikamissbrukare) och fastslog att 9 av dessa utgjorde stöd för att MI var effektivt som intervention mot framför allt alkoholmissbruk. Dunn, DeRoo och Rivara (2001) företog en systematisk genomgång av 29 randomiserade försök med korta motiverande samtal på fyra områden: a) narkotikamissbruk, b) rökning, c) riskbeteenden för HIV-smittade, d) diet och fysisk träning. Det starkaste stödet rapporterades för områdena alkohol- och narkotikamissbruk där motiverande samtal tydligt förbättrade ingång och retention (kvarstannande) i intensiv drogmissbruksbehandling. Effekterna föreföll inte minska över tid och effekterna för interventionen som enstaka insats och som inledning till institutionsbehandling var i princip likvärdiga. Burke, Arkowitz och Dunn (2002) gick igenom 26 studier och fann stöd för motiverande samtal för problem med alkohol och narkotika, hypertension och bulimi och också med avseende på att förmå diabetespatienter att bättre följa sina ordinationer och föreskrifter. Generellt var samtliga MI-insatser bättre än kontrollgrupper med ingen behandling alls och mindre väl utförda behandlingsinsatser eller lika bra som andra aktiva och effektiva behandlingsinsatser. Flera metaanalyser av effekterna av motiverande samtal har därefter publicerats. Burke, Arkowitz och Menchola (2003) genomlyste i vad som räknas som den första egentliga metaanalysen 30 randomiserade, kontrollerade studier och beräknade utfall utöver effektstorlekar på ett antal områden till exempel effekters längd i tid, analys av utfall i problemområden jämfört med andra aktiva insatser och identifikation av modererande variabler. Av de 30 studierna visade 11 studier signifikant effektstorlek lika med andra aktiva interventioner. Tabellen nedan visar kombinerade effektstorlekar (med 95% konfidensintervall) uppdelade på olika områden. Kombinerade effektstorlekar av insatser (motiverande samtal) per problemområde Problemområde Insatser jämförda med ingen behandling eller placebo d (95% CI) Insatser jämförda med annan aktiv behandling d (95% CI) Alkohol (SEC) (0.13, 0.37) 0.09 (-0.04, 0.23) Alkohol (BAC) 0.53 (0.20, 0.86) - Rökning 0.11 (-0.05, 0.27) - Narkotikaberoende 0.56 (0.31, 0.82) (-0.25, 0.25) HIV riskbeteenden 0.01 (-0.29, 0.31) - Diet och fysisk 0.53 (0.32, 0.74) - träning Social effekt 0.47 (0.32, 0.62) - Effektstorlekar i fet stil är signifikanta p <.05; inom parentes visas variationen högsta och lägsta värde. CI= konfidensintervall; SEC = standard etanolmängd (ett frekvensmått för alkoholintag); BAC = högsta alkoholkoncentration i blodet (ett mått på berusning). 1

2 Studier avseende effekter av motiverande samtal visar utfall som är bättre än placebo eller ingen behandling alls när det gäller missbruk av alkohol, narkotikamissbruk, diet och fysisk träning. Effekter kunde påvisas i upp till fyra år efter behandlingen. Effekter på sociala beteenden var också signifikanta, vilket visar att behandling kan ha positiva effekter på många områden utöver målbeteendet. Inga effekter påvisas med avseende på rökning eller att minska riskbeteenden bland HIV-smittade. Effekten av MI jämfört med annan effektiv behandling var också försumbar. Stödet för MI vid behandling av alkoholmissbrukare är tämligen entydigt medan studierna som behandlar narkotikamissbrukare i metaanalysen är färre och inte lika stabila. En slutsats i översikten när det gäller behandling av narkotikamissbrukare är att högre behandlingsdos och kombination av MI med annan behandling ger bättre resultat. Den mest kända metaanalysen (Hettema m.fl., 2005) omfattar 72 studier inom de tidigare nämnda områdena men också till exempel spelmissbruk, ätstörningar och följsamhet i behandling. Den genomsnittliga korttidseffekten mellan grupper var 0.77 som minskade till 0.30 vid ett års uppföljning. Det starkaste stödet finns, som tidigare, vid behandling av alkoholmissbruk i jämförelse med ingen behandling alls (d = > 0.7); 13 studier relaterar till narkotikamissbruk där effekterna är klart större vid korttidsuppföljning än efter längre tid (0.51 resp. 0.29). Större effektstorlekar kan eventuellt förklaras av förbättrad retention där MI getts som komplement till annan aktiv behandling. Dessa studier ger en mer solid bild av MI:s effektivitet också på narkotikaområdet. Precis som annan behandling så ger MI goda effekter direkt efter interventionens upphörande men klingar av vid uppföljning ett år efter interventionens upphörande. Effekten av MI förstärks om den ges tillsammans med annan behandling och håller sig då omkring d = 0.6 vid ettårsuppföljningen, vilket är en överraskande stor effektstorlek och torde vara en fingervisning om hur interventioner för missbrukare optimalt kunde se ut. Den stora variationen mellan grupper i narkotikastudierna (0 till 1.81) aktualiserar återigen frågan om skillnaden mellan behandlingsinterventionerna och vad det är i de studier som redovisat positivt utfall som påverkat detta. Manualiserad MI reducerar effektstorlekar, något som brukar förklaras med att rådgivare blir alltför bundna av manualen och framför MI i en utlärande stil. En översikt (Farbring, 2007) med beskrivning och resultat av de 13 narkotikastudierna i Hettemas et al. metaanalys är tillgänglig på folkhälsoinstitutets hemsida (www.fhi.se/upload/ar2007/mi_samtal/droger.pdf.) Undersökt område Genomsnittlig effektstorlek (d) efter alla uppföljningar Antal studier Alkohol Rökning HIV Droger Fullföljande av behandling Spelmissbruk Vattenreningsprojekt Ätstörningar Motion och kosthållning Tabellen visar en sammanfattning av Hettemas m.fl. (2005) metaanalys. Skillnaderna mellan effektstorlekarna var stora (från 0.19 till 3.25) vilket gör att slutsatser av sammanställningen skall göras med försiktighet. Av studierna visade 53 procent på signifikant positiv effekt av MI (p < 0.05). Vad kan vara anledningen till de stora variationerna? 2

3 Faktaruta: Effektstorlek (ES) är ett statistiskt begrepp som beskriver effekten av en behandlingsintervention. I en metaanalys beräknas effektstorlekar ofta på flera ibland flera hundra studier som analyserar samma förhållande. Syftet är då att försöka se samband som inte framgår av enstaka studier. Det finns flera olika statistiska mått på effektstorlekar och siffrorna på de olika måtten är inte alltid jämförbara. Det vanligaste måttet på effektstorlek brukar beskrivas som Cohens d och utgör skillnaden mellan medelvärden (se figur nedan). En effektstorlek på d =.10 kan ibland och grovt sett översättas med 45 återfall i behandlingsgruppen om återfallen är 50 i kontrollgruppen. Ett sätt att grafiskt beskriva effektstorlek är att jämföra medelvärdet i populationen som genomgått behandling och jämföra med kontrollgruppens medelvärde. Man förutsätter att medelvärdet för behandlingsgruppen i utgångsläget är samma som kontrollgruppens. Om medelvärdet efter interventionen förflyttat sig i kurvan för den behandlade fördelningen jämfört med kontrollgruppen så finns beroende på hur mycket medelvärdet ökat en effekt som kan beräknas. (nämnaren betyder den sammanlagda standardavvikelsen) (Lipsey, Mark (2000) Practical Meta-Analysis. Kurskompendium vid Socialstyrelsen i Stockholm, september.) En större studie (N = 1175) som inte man inte hunnit ta med i metaanalyserna ovan påvisar goda och signifikanta effekter på klienter som använde kokain och heroin (Bernstein m.fl., 2005). Insatsen i experimentgruppen bestod av ett manualstyrt motiverande samtal och ett telefonsamtal 10 dagar efter samtalet. Även denna studie understryker att MI kan vara en effektiv metod även som korttidsintervention för svårare narkomaniserade populationer, men utfallet förbättras sannolikt om också annan behandling sätts in. En skandinavisk översikt (Rubak, Sandbaek, Lauritzen och Christensen (2005) har sitt fokus på behandling inom hälso- och sjukvård och omfattar också 72 randomiserade och kontrollerade studier varav 19 studier med objektiva och statistiska mått som utgjorde underlag för en metaanalys. Fokus ligger på jämförelsen mellan MI ofta i korta samtal (ca 15 minuter) och vanliga rådgivningssamtal. Statistiskt signifikanta resultat till förmån för MI påvisas vid behandling av viktproblem (BMI), högt systoliskt blodtryck, höga blodfetter och hög alkoholkonsumtion. Cirka 75 procent av studierna visar på positiva effekter oavsett om psykologiska eller fysiologiska problem behandlats. Mer än ett sammanträffande med en patient ökar sannolikheten för en positiv effekt. I 8 av 12 studier redovisas positiva resultat av rökningsavvänjning (se tabell nedan) och i 10 av 13 studier redovisas positiva resultat av behandling av diabetes, astma och viktrelaterade problem. Måtten på effekterna var i dessa fall indirekta, till exempel frågeformulär. Ett intressant fynd är att studier med läkare och psykologer i rollen som behandlare kan redovisa effekter i ca 80 procent av studierna medan studier med övriga hälsovårdskategorier visar effekter i 46 procent av fallen. Ingen statistiskt signifikant skillnad föreligger som kan härledas till läkares och psykologers 3

4 utbildningsbakgrund men det kan vara intressant, menar författarna, att börja fundera över längd på mötet, antal möten och kanske t.o.m. utbildningen och färdigheten specifikt i MI och förmågan att skapa en god relation till patienten. Antal studier: N = 72 per Effekt behandlingsområde Ja (n) Nej (n) Diabetes/astma 2 1 Viktminskning/fysisk aktivitet 8 2 Alkoholmissbruk 23 5 Psykiatri/beroende 12 7 Rökstopp 8 4 Effekter i 72 randomiserade studier på hälsoområdet (Rubak m. fl., 2005). Vasilaki, Hosier och Cox (2006) fokuserar i sin metaanalytiska översikt exklusivt på effekterna av MI med avseende på minskning av alkoholkonsumtion jämfört med (a) ingen behandling, och (b) annan behandling. Nio studier ingick i underlagen för jämförelsen i var och en av grupperna. Effektstorleken i (a) var så pass hög som d = 0.60 om uppföljningsperioden understeg 3 månader; den aggregerade effektstorleken var annars d = Naturligt nog ökade effektstorleken om alkoholberoende personer uteslöts ur studien. Även effektstorleken där MI jämfördes med annan behandling (b) var relativt hög, d = 0.43, men inte signifikant. En slutsats är att MI förefaller vara mer effektiv med yngre personer än med äldre och författarna rekommenderar vidare studium av vilken betydelse kön, ålder, civilstånd, anställningsstatus, hälsotillstånd och förväntningar spelar för utfallet. Alkoholproblematik är hittills det område där MI genom alla översikter visat sig ge förhållandevis mest stabila och positiva resultat. Lundahl, Tollefsen, Gambles, Brownell och Burke arbetade under 2009 med en större metaanalys i ljuset av 25 års empiri av MI. I översikten 119 ingår studier med fokus på narkotikamissbruk, tobak, alkohol, hälsorelaterade beteenden och engagemang i behandling. Resultaten är på det hela taget positiva och jämförbara med tidigare metaanalyser. Genomsnittseffekten är g = 0.22 (Hedges g är unbiased ekvivalent med Cohens d). 25 procent av studierna visar ingen eller negativ effekt; 50 procent av effekterna är högre än vad Cohen brukar benämna en liten effektstorlek (> 0.20) och 25 procent av effekterna var högre än medium. Jämfört med annan svag behandling kan MI visa kliniskt signifikanta effekter (genomsnittligt g = 0.28; 0.16 för narkotika, 0.35 för tobak, 0.39 för spelmissbruk, hälsobeteenden 0.15 och 0.35 för engagemang i behandling). Jämfört med andra specifika behandlingar är effekterna positiva men inte signifikanta (0.09). För tobak och narkotika är effektstorlekarna negativa men inte signifikanta: resp När det gäller behandling mot narkotika, sammanfattar författarna, är MI klart bättre än ingen behandling alls och likvärdig med annan aktiv behandling. Särskilt intressant med analysen är dess fokus på frågan om vad som kan förklara den stora variationen av resultaten inom samma problemområde. Genom s.k. metaregression undersöks modererande variabler, dvs. vad som möjligen kan förklara skillnaderna i effekter. Som vanligt visar studier genomförda med hög metodologisk stringens lägre effektstorlekar. Något förvånande är att större andel av personer av annan etnisk tillhörighet än vita och afroamerikaner i jämförelse med betingelsen annan effektiv behandling påverkar effektstorleken positivt. Möjligen, menar författarna, kan det bero på att MI upplevs som särskilt attraktivt för människor som varit utsatta för social utstötning och annat negativt tryck. Effektstorleken för afroamerikaner var också positiv i jämförelse med svaga behandlingar men i jämförelse med bättre behandlingar, till exempel 12-steg, AA 4

5 osv., som denna grupp svarar väl på, kan effekten av MI specifikt ha försvagats. Baserat på det fåtal studier avseende MI i grupp som existerar kan ingen skillnad utläsas i effektstorlek men mönstret i siffrorna antyder att MI i grupp möjligen urvattnar effekterna jämfört med MI i en-till-en-format. Åtminstone när MI jämförs med svagare behandlingsinsatser visar längden av MI-behandlingen signifikant högre effektstorlekar. Relationsfaktorer I en metaanalys drar Wampold (2001) slutsatsen att 54 procent av effekten av terapi kan förklaras av allians vilket är sju gånger mer än vad som kan förklaras av en specifik modell eller behandlingsteknik. Andra studier visar på liknande samband, vilket understryker uppfattningen att allians är en viktig allmän faktor i behandling. Ett ofta använt instrument för att mäta allians är Working Alliance Inventory (WAI; Horvath, 1994) som visat sig kunna predicera beteendeförändring om än i blygsam omfattning. Skeem (2006) har skapat ett instrument som är speciellt avsett för rådgivare inom yrken där rådgivaren har en kontrollerande uppgift utöver den behandlande (Dual Role Relationship Inventory) och som i sådana fall visat sig ha bättre prediktionsförmåga än WAI. Behandlaren som person När det gäller relationen till klienterna i vid mening finner till exempel Henry (1998) att den allra största delen av utfallsvariansen, som inte beror på karaktäristika hos klienten, beror på individuella skillnader mellan behandlare och den relation som utvecklas i samspelet mellan behandlare och klient. Detta är, menar han, huvudfyndet av tre decenniers empirisk forskning. Slutsatsen är att en av de allra viktigaste faktorerna för utfallet beror på den enskilde behandlaren, terapeuten och dennes förmåga att förmedla empati, skapa en god relation till klienten och bidra till allians. Luborskys m.fl (1997) studerade manliga opiatberoende klienter som genomgick behandling, vilken var av enbart allmän missbrukskaraktär eller i kombination med antingen stödjande psykoterapi eller kognitiv beteendeterapi (KBT). Behandlingen var manualstyrd och åtgärder vidtogs för att minimera individuella olikheter mellan behandlarna. Ändå påvisades enorma skillnader med avseende på terapeuternas framgång i behandlingen med sina klienter. Störst skillnad observerades mellan behandlarna A och C som träffade 10 respektive 8 klienter. Medan A:s klienter visade avsevärd förbättring i flera avseenden så visade C:s klienter föga förbättring och i vissa avseenden genomgick de till och med försämring. I flera studier där exakt samma behandling förmedlats med ambitionen att kontrollera för utanförliggande variabler har det visat sig omöjligt att helt maskera personen och bidraget från den individuella behandlaren. Även Norcross (2002) uppskattar utifrån metaanalyser den genomsnittliga effekten av terapeuters karaktäristika till mellan 5-9 procent. Behandlaren som person I Rubaks m.fl. (2005) metaanalys av effekter av MI på hälsoområdet producerar läkare och psykologer bättre effekter än andra yrkesverksamma inom sjukvården men flera studier talar till förmån för icke-professionella till exempel Hattie m.fl., (1984) som konstaterar: klienter som söker hjälp från icke-professionella hjälpare kommer med större sannolikhet fram till en lösning på sitt problem än de som söker hjälp hos professionella. En mycket uppmärksammad studie som genomfördes av Consumer Reports (Howard, Krause, Caburnay & Noel, 2001) omfattade 4100 personer som hade sökt och genomgått psykoterapi där grad av svårighet med avseende på problem före och efter behandlingen rapporterades. Patienter som fått behandling av psykiatriker och psykologer uppgav i ungefär lika hög utsträckning att de 5

6 hade blivit bättre efter behandlingen. De som hade fått behandling av socialarbetare uppgav emellertid ännu högre förbättring. En svensk taxonomi för förändringsprat. Anledning till beteendeförändring (skäl, problemigenkänning, insikt) är den dimension man oftast hör först i samtal med klienter. I kodningssammanhang skiljer Miller & Rollnick på hur människor känner igen fördelar med förändring och nackdelar med status quo. Det här förefaller logiskt sett att vara grundläggande. Vet man inte om att man har ett problem så är det svårt att genomföra en förändring. Å andra sidan är det långt ifrån tillräckligt; rökare till exempel svävar inte i ovisshet om att rökning är skadligt, de som dricker för mycket alkohol eller har stor övervikt har oftast god insikt i att det inte är bra för deras hälsa. Saunders & Wilkinson (1991; 1995) brukar betona att den känslomässiga upplevelsen av behovet av förändring, som de till och med brukar kalla för motorn till förändring, är av central betydelse. Det händer t.o.m. att klienter använder starkt känsloladdat språk i samband med obehagliga konsekvenser av ett missbruk men ändå menar att de inte har någonting de behöver ändra på. I samband med ett nytt motivationsinstrument som baseras på dimensionerna i förändringsprat är förändringen från för- till eftertest för de klienter (N=88) som bidragit till studien (Miller & Johnson, 2008) från svensk kriminalvård starkt signifikant (p <.001) på samtliga dimensioner utom behovsdimensionen (Farbring, 2008). Vilja och tilltro till att kunna genomföra förändring beskrivs i MI-teorin idag som själva basen för motivationen. Balans mellan vilja och kunna bör eftersträvas; stor vilja som inte har sin motsvarighet i tro på att förändring kan genomföras kan inte upprätthållas utan kommer snabbt att devalveras ned till kunna-nivån. Åtagande till förändring (göra-nivån) är enligt Amrhein, Miller & Rollnick den nivå vi som kliniker bör sträva efter att nå. Det bör naturligtvis ske i kongruens med klientens egen utveckling längs dimensionerna i förändringsprat. För en klient som helt nyligen börjat upptäcka en fördel med en förändring kan det vara för tidigt och helt kontraindikativt att säga: vad tänker du göra åt det här då? 6

7 Exempel från en standardiserad taxonomi av förändringsprat (Farbring & Amrhein, 2003) Exempel på drogberoende klienters förändringsprat på olika dimensioner. Utdrag ur taxonomi och kodningsmanual www. farbring.com I. Problemigenkänning; anledning, skäl till att genomföra förändring. Den här kategorin är primärt kognitiv och är ofta grundläggande för inre motiverad förändring. Om man inte känner igen att man har ett problem så är det svårt att mobilisera inre motivation för att genomföra en förändring. Miller & Rollnick (2002) delar in den i två underkategorier. A) Nackdelar med status quo Yttrande Värde Det är bara i Sverige som man betraktar det här som ett problem -4 I det här nätverket är jag en respekterad person. Ute i samhället är jag en nolla -4 Det är inget ovanligt med det här -2 Det här har jag inte tänkt på faktiskt 1 Kanske har jag tagit för stora risker 2 Så här kan det inte fortsätta, det är klart 4 B) Fördelar med förändring Yttrande Värde Det finns ju inget häftigare än det här, när alla problem bara försvinner -5 Ert så kallade Svensson-liv är ingenting för mig -4 Mina levervärden skulle förstås bli bättre om jag lade av 2 Mina släktingar skulle slippa skämmas över mig i framtiden 2 Det skulle vara bättre för mina barn om jag kom ifrån det här 3 Jag skulle vilja ha ett vanligt liv med familj och barn 5 II. Upplevt behov att förändra sig (emotionell dimension). Typord: behöva, måste, må, känna (oro), bekymra sig, orka, palla... OBS. jag behöver hjälp ; jag måste ha stöd utifrån kodas som kunna. Yttrande Värde Jag har inget behov av att lägga av -5 Jag mår egentligen inte så tokigt -3 Jag behöver få lugn och ro i mitt liv 2 Det är klart att jag oroar mig för min framtid 2 Jag blir rädd när jag ser vad som händer med andra jag känner 4 Det här är ju jättejobbigt man har ju inget människovärde 4 7

8 III. Vilja till förändring Typord: vilja, önska, känna för, ha lust, angeläget, viktigt, begär, åtrå, eftertrakta, avböja, tacka nej. Yttrande Värde Jag är inte så motiverad just nu -3 Om jag bara hade jobb och bostad så skulle jag vara mer motiverad -3 När jag mår pyton då vill jag sluta, men när jag hämtat mig så känns det inte lika viktigt längre -1 Jo, egentligen har jag ingen lust att fortsätta så här, men det är litet häftigt också 0 Jag vill åtminstone minska ned på spriten 2 Min högsta önskan nu är att visa mina barn att jag kan vara drogfri och bli en vanlig farsa 4 IV. Att tro sig kunna genomföra förändring; att uttrycka optimism Kategorierna III och IV beskrivs ibland sammantaget som en operationell definition av motivation, som en funktion av vilja-kunna. Jämför VAS-frågorna (VAS= visuella analoga skalor): Hur angelägen är du att genomföra en förändring? Hur stor tilltro har du att kunna genomföra den? Yttrande Värde Jag har försökt så många gånger så nu har jag mer eller mindre gett upp -4 Jag har inte klarat mig så bra på dom där behandlingshemmen det finns så mycket droger -3 Om jag bara trodde att jag kunde så skulle det vara lättare -2 Jag kan nog bara jag bestämmer mig. 2 Jag brukar klara av allt som jag tar itu med 3 Jag har gjort det förut så det går säkert nu också 4 V. Att åta sig att göra något (beteendedimension) Typord: göra, utföra, åstadkomma, det är redan klart (gjort/färdigt), företa, prestera, sätta i verket (sjön), verkställa, arbeta, handla, syssla med, det är redan klart (gjort) (färdigt), åta sig, genomföra, ställa upp, lova, svära, gå ed. Yttrande Värde Jag kommer nog aldrig ifrån det här, det är nog kört för mig -5 Vi får se om jag gör det här, det beror ju inte bara på mig -4 Jag ska försöka men jag kan inte lova någonting 1 Jag är en sån som alltid genomför det jag börjar med 3 Jag har så mycket uppställning, det kan bara inte misslyckas 3 Jag ser fram emot att bli drogfri och klar i huvudet 3 Jag har kommit till en punkt där jag måste göra något 3 Jag kommer att satsa allt på att genomföra den här planen 5 8

9 Affirmationer En annan studie (Sherman, Nelson, Steele, 2000) på hälsoområdet undersökte hur kaffedrickande respektive icke-kaffedrickande kvinnor tog emot ett (fabricerat) budskap i form av en vetenskaplig rapport om samband mellan kaffe och fibrocystisk sjukdom (föregår ofta bröstcancer). Det första resultatet var att kaffedrickande kvinnor var mer kritiska till rapporten. Kaffedrickande kvinnor som affirmerades var däremot mindre kritiska mot sambandet än kvinnor som inte affirmerades. Epton & Harris (2008) har undersökt om affirmationer kan påverka hälsobeteende utanför laboratoriemiljön, något som anses ha styrkts först efter Shermans & Cohens artikel (2006). Syftet var att få människor att äta mer frukt och grönsaker. En ökning av frukt och grönsaker med en portion anses minska risken för hjärtsjukdom med 4 procent och risken för stroke med 6 procent (Josipura et. al., 2001). I studien som var randomiserad och dubbelblind konsumerade den affirmerade gruppen signifikant mer frukt än kontrollgruppen i genomsnitt 5,5 portioner under en vecka av frukt och grönsaker mer än kontrollgruppen. Det intressanta var att resultatet medierades av förväntningar och tilltro till nyttan av ökad frukt- och grönsakskonsumtion (response efficacy). Den affirmerade gruppen tog lättare till sig budskapet och motiverades att öka sin konsumtion. Författarna anser resultatet så uppmuntrande att det borde testas på områden som rökning, osäker sex och alltför hög alkoholkonsumtion. Frågan är om affirmationer kan användas även på människor som står inför en allvarlig sjukdom? Creswell, Lam, Stanton, Taylor, Bower och Sherman (2005) undersökte sambandet mellan affirmationer och tillfrisknande från bröstcancer genom efteranalys av data från Stanton et al. (2002). Där hade tidigare 60 kvinnor som i tidigt stadium blivit friska, fördelats på tre grupper där de fått uppdraget att skriva fyra uppsatser om: 1) emotionell bearbetning av innersta tankarna om bröstcancer 2) positiva tankar och känslor om bröstcancer ur ett vinstperspektiv 3) dagsaktuell faktasituation (kontrollgrupp) Utfallet visade att kvinnorna i både 1 och 2 hade minskat sina fysiska symptom och antalet läkarbesök tre månader efter studien. I en uppföljningsstudie (Creswell et al., 2005) kodades alla interventioner med avseende på: a) affirmationer (om patienterna integrerat reflektioner på värderingar som var viktiga) b) kognitiv bearbetning (aktivt tänkande på positiva aspekter av sjukdomen) c) om de sökte efter en djupare mening med eller lärdom av sjukdomen. Resultat: Antalet affirmationsuttalanden ( vi har varit gifta i 31 år och vi älskar varandra fortfarande ) medierade helt ut effekterna av interventionen med avseende på fysiska symptom vid uppföljningen, medan däremot ingen medierande roll kunde noteras när det gällde kognitiv bearbetning eller vinstperspektiv. Affirmationer spelade en viktig medierande roll oavsett om de fokuserat på det emotionella området eller på vinstperspektiv. Dessutom predicerade antalet affirmationsuttalanden ökad förmåga att hantera och reducera obehag vid uppföljningssessionen. Frågan är om affirmationer kan mildra individers behov av att upprätthålla självintegritet genom stereotypa fördomar? Fein och Spencer (1997) undersökte detta genom att deltagarna i studien förelades uppgiften att bedöma en lämplig jobbsökande amerikansk judinna eller en italiensk amerikanska. I den affirmerade gruppen (viktig orelaterad värdering) bedömdes den förra lika positivt som den andra. I kontrollgruppen bedömdes den förra mer negativt. I denna studie försvagade inte bara affirmationer fördomsfullheten utan eliminerade den. Graden av hot och manipulation genom affirmationer kan påverka fördomsfullhet! Jämförelser nedåt kan vara ett sätt att bibehålla en känsla av kontroll över sitt liv. Kvinnor som drabbats av bröstcancer jämförde sig i högre utsträckning med dem som hade fått en 9

10 svårare diagnos. Taylor och kollegor (Taylor, Wood, & Lichtman, 1983) fann att kvinnor med bröstcancer reagerade på sin situation med jämförelse nedåt, vilket kunde hjälpa dem att behålla någon sorts självkontroll, förutsebarhet och optimism. Det finns andra som har det värre. Samtidigt kan denna bias när det gäller social perception nedåt hindra inlärning av något positivt. Frågan är återigen om sociala jämförelser nedåt som kompensation för hotad självbild kan påverkas i annan riktning om personerna affirmerats. Kan de t.o.m. engageras i jämförelser uppåt? I en studie på collegestudenter fann Spencer, Fein och Lomore (2001) just detta. Negativ återkoppling på ett intelligenstest förmedlades ( du tillhör 47:e percentilen, vilket är mycket mediokert). Hälften av studenterna affirmerades om en viktig värdering medan den andra hälften skrev om en oviktig värdering. Med det tydligt uttalade syftet att de skulle förberedas för en intervju fick de lyssna på två utdrag av andra intervjuer den ena mycket dålig, förolämpande, osammanhängande; den andra mycket välartikulerad och bra. Deltagarna i studien fick därefter välja vilken intervju de ville fördjupa sig i. Kontrollgruppen gjorde i 83 procent av fallen nedåt-jämförelser och valde den dåliga intervjun. De som affirmerats med en viktig värdering gjorde i lika stor utsträckning (83 procent) det andra valet, dvs. den goda intervjun. Affirmationer reducerade hotet och uppmuntrade deltagarna att lära sig mer trots den potentiellt hotande situationen. I en fältundersökning (Cohen & Garcia, 2005) undersöktes om laboratoriefyndet kunde generaliseras till annat icke-akademiskt område. Affirmationer användes för att reducera stress som minoritetsstudenter upplevde om deras grupps intellektuella kapacitet, i det här fallet svarta som ofta upplever detta och upplever att de utsätts för stereotyper av vita. Undersökningen var randomiserad och dubbelblind. Deltagarna ombads att under 20 minuter skriva om: 1) viktig värdering och varför den var viktig för deltagarna 2) oviktig värdering som kunde vara viktig för andra. Efter kontroll av baslinjeprestation klarade sig afro-amerikaner klart bättre i den affirmerade gruppen. Vita studenter visade inte någon påverkan av vare sig den ena eller den andra betingelsen. Andelen minoritetsstudenter som underkändes sjönk från 12 procent till 1 procent. Dessutom sjönk minoritetsstudenters (i kontrollgruppen) tilltro till lärare och skoladministratörer signifikant genom 7:e årskursen. De upplevde att deras betyg och behandling i skolan var mindre rättvis och klart mer fördomsfull än de gjorde i början (de vita studenterna visade inte denna nedgång). Den affirmerade gruppen däremot visade konstanta värderingar av lärare och skola. I en verklig situation påvisas alltså att affirmationer dessutom kan bygga upp förtroende och reducera upplevelse av rasbetingat hot. I en annan undersökning visade det sig att vita studenter som affirmerats kunde öka sin perception av rasism (undervärderad i kontrollen) lika väl som svarta kunde minska den genom affirmationer. Vita brukar vanligtvis undervärdera den för att försvara sin självkänsla (Adams, Tormala & O Brien, under tryckning) eftersom upplevelsen att det finns rasism i USA kan upplevas som hot mot deras kollektiva identitet. Utgångsläget är alltså att det inte bara är minoriteter som defensivt överdriver rasfördomar utan även majoritetsgrupper som defensivt undervärderar dem. Affirmationer påverkar båda förhållningssätten så att polariteten minskar. 10

11 Affirmationer i vardagslivet Använder människor affirmationer spontant i vardagslivet för att stärka sitt psykologiska immunförsvar? Vilken är motsvarigheten till laboratorieförsöken? A. Relationer med andra människor. Relationer hamnar alltid högt på listan över vad som är viktigt i livet. Människor som blir sjuka eller ställs inför stressupplevelser hänvisar och förefaller repliera på styrkan och värmen i nära relationer. En partners framgång (jämförelse uppåt) kan upplevas som en stressfaktor men kan hanteras genom att frammana värmen och tillförlitligheten i relationen. Sociologer har visat att människor som har multipla roller som till exempel familj och karriär m fl. är (under förutsättning att rollerna inte är så många att sammantaget är en stressfaktor) mindre utsatta för depressioner och stress. De tycks affirmera och reparera inom en orelaterad men viktig domän för att klara av hot inom en annan. B. Hantera problem och större förmåga att tolerera problem Idén att människor måste arbeta sig igenom trauman har utmanats genom studier om hur stabilitet uppnås efter en sorg (Bonnano, 2004; Wortman & Silver, 1989). Hypotesen att underlåtenhet att se sorgen på nytt skall försvåra möjligheten att komma vidare bekräftas inte (Bonnano & Field, 2001). Tvärtom verkar det vara så att de som kan uttrycka sig positivt efter en förlust visar större tolerans för problem senare (Bonnano & Keltner, 1997). Vad är det som skapar eller vidgar denna toleransram? En faktor synes vara förmågan att förstora sig (self-enhance) (Bonnano, 2004) att varsebli sig själv som i besittning av fler positiva kvaliteter än genomsnittspersonen (Taylor & Brown, 1988). Både efter inbördeskriget i Sarajevo och efter 11:e september har bättre anpassning bland människor i nära beröring med händelserna påvisats bland dem som har kunnat förstora sig (mätt med self enhancement-uttalanden jag har full kontroll över mitt eget öde ). Måtten kunde predicera både minskning av posttraumatisk stress och depression (Bonnano, Rennike, Dekel & rosen, 2005). Det förefaller sannolikt att affirmationer är en annan mekanism genom vilken människor kan öka sin toleransram efter ett trauma. Lika väl som förmågan att förstora sig kan öka individens resurser att ta itu med utmaningar, kan affirmationer på orelaterade domäner hot skapa bättre möjligheter att ta itu med problem. Identitet och domänens betydelse; svart och vitt Det är personer för vilka domänen i fråga är en viktig del av identiteten som är mest benägna för defensiva förhållningssätt, just därför att domänen är så central. Dessa personer har också störst nytta av affirmationer (Sherman m.fl., 2000). Bias finns där problemet/domänen framstår som viktigt. (De tunga kaffedrickarna reagerade mest defensivt på budskapet om samband med fibrocystisk sjukdom men påverkades också mest och hade också störst nytta av affirmationer.) Sammanhanget i vilken en aspekt eller en domän blir synlig för personen spelar stor roll (Cohen m.fl., 2005). Om cues (påminnare) eller andra omständigheter framhäver domänen, ställs individen inför övervägandet av kostnaden för öppenhet och kompromiss. Det är sådana kostnader som kan minskas om en alternativ källa för självintegriteten framhävs. 11

12 Frågor av överordnad natur Vad är självintegritet och varför drivs människor till sådana ytterligheter för att bevara sin självintegritet, att de till och med missrepresenterar verkligheten och har en felaktig självbild. Att ha positiva illusioner om sig själv kan ha ett psykologiskt värde och ett hälsovärde. Att upprätthålla hög självintegritet kan i mötet med hot och fara vara ett sätt att upprätthålla optimism. Affirmationsteorin, och den framför allt i USA framväxande teorin om hur man hanterar terrorhot utifrån, erbjuder båda system för att upprätthålla självintegriteten vid hot mot jaget. (Att frammana den nationella identiteten och kulturtillhörigheten förefaller buffra mot terrorhot och tankar på egen död.) Kanske är drivkraften också social. Människor som presenterar sig själva som goda, starka etc. har reproduktiva fördelar i den sociala hierarkin. Strategier för att försvara självuppfattningen kan hjälpa människor att framhäva och främja sin sociala status. Den här sociala manipulationen har större förutsättningar att lyckas om personen också själv tror på den (Trivers, 2000). Om självintegriteten har den funktionen så skulle hot och affirmationer som uppträder inför signifikanta andra vara mer hotfulla respektive effektiva när de förekommer i närvaro av andra (vilket förefaller mer än sannolikt). 12

Motiverande Samtal vid spelproblem

Motiverande Samtal vid spelproblem 1) Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet 2) Motivationsforum 3) BABkonsult Motiverande Samtal vid spelproblem Lars Forsberg1) Kerstin Forsberg2) Erik Knifström3) Brad W. Lundahl,

Läs mer

Samtalsmetodik med MI som grund

Samtalsmetodik med MI som grund 100% ren hårdträning,130405 Samtalsmetodik med MI som grund Karolina Edler Socionom med steg 1 utbildning i KBT, MI-utbildare, coach och handledare karolina@peakvision.se Eftermiddagens fokus: Introduktion

Läs mer

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net

Läs mer

Motiverande Samtal (MI)

Motiverande Samtal (MI) Motiverande Samtal (MI) en introduktionsföreläsning Göteborg den 23 september 2010 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult, MINT-utbildare YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.

Läs mer

BEHANDLING AV DROGBEROENDE

BEHANDLING AV DROGBEROENDE BEHANDLING AV DROGBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University 2010-03-05 -Amata, -Brewer -Burke -Carter -Crits-Christoph farmaka et al (2004) (2006). (1982) 8 69 6 RCT st av studier -Opiatbehandling, RCT

Läs mer

MI Evidens. principer har idag integrerats inom exempelvis MI-andan (Miller & Rollnick, 2013).

MI Evidens. principer har idag integrerats inom exempelvis MI-andan (Miller & Rollnick, 2013). MI Evidens Nedan följer en sammanställning av forskningsresultat under perioden 2003 till 2010. Sammanställningen är gjord av Socionom och MI-tränare Charlotte Rollsby på uppdrag av Kriminalvården i Sverige.

Läs mer

"Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni.

Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni. "Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni. Theresa B Moyers och Steve Martino Översättning Paul Harris och Carina Bång Att använda

Läs mer

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net

Läs mer

B S F BETEENDE SAMTAL FÖRÄNDRING TEORI & EMPIRI

B S F BETEENDE SAMTAL FÖRÄNDRING TEORI & EMPIRI B S F BETEENDE SAMTAL FÖRÄNDRING TEORI & EMPIRI C. Åke Farbring, 2006 B S F - TEORI & EMPIRI Motivational interviewing kort historik... 2 Motiven för programmet... 3 Vad är motivation?... 4 Teoretiska

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Motiverande Samtal MI

Motiverande Samtal MI Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum Frågor och svar Konfrontation Expert Etikett Tidig fokusering Fällor och vägspärrar Ge direktiv, bestäm Övertala Fördöm, kritisera Tycka synd om, trösta Visa avståndstagande, skämta, byta samtalsämne Skapar

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till

Läs mer

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

Motiverande samtal - MI. Motivational Interviewing

Motiverande samtal - MI. Motivational Interviewing Motiverande samtal - MI Motivational Interviewing Bakgrund och teoretisk grund Miller och Rollnick - psykologer Utgår från behandlingsarbete med missbruk Grundar i KBT men starkt influerad av humanistisk

Läs mer

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius Evidens = Bevis 1784: Anton Mesmers avslöjas som charlatan trots att han botat många med utgångspunkt i sin teori om animal magnetism (på gott och ont). Effekter kan finnas, men teorin om orsaken kan vara

Läs mer

Rådgivning om tobak MI och KBT

Rådgivning om tobak MI och KBT Rådgivning om tobak MI och KBT Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer Mot Tobak www.barbroivarsson.se www.psykologermottobak.org Ladda ner PP:n här Hemsidor www.fhi.se/mi www.motiverandesamtal.org

Läs mer

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se) Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder Att

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Dodo-fågelns dom: Alla vinner!

Dodo-fågelns dom: Alla vinner! Dodo-fågelns dom: Alla vinner! Metaanalys av psykoterapier (Luborsky m. fl. 1975; Wampold, 2001) Slutsats: alla psykoterapier är lika bra Skillnader beror på generella faktorer: Klientens förväntningar,

Läs mer

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Växjö 090515 www.fhi.se/mi 1 Vad vill vi motivera ungdomar till? Inte röka Inte snusa Inte dricka alkohol/dricka

Läs mer

Disposition MI. Motivation på Hagbards vis.

Disposition MI. Motivation på Hagbards vis. Karolinska Institutet Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för sjukgymnastik Disposition MI 1.Motivation vad är det? Vad påverkar motivationen? 2. Förändringsprocesser 3.

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Korta motiverande samtal (MI) i tandvården

Korta motiverande samtal (MI) i tandvården Korta motiverande samtal (MI) i tandvården Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Barbro.holm-ivarsson@telia.com Hemsidor www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motiverandesamtal.org Exempel på vad barntandvården

Läs mer

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd

Läs mer

Forskningsprogram, Effektiv Miljötillsyn 2009-2013, Naturvårdsverket

Forskningsprogram, Effektiv Miljötillsyn 2009-2013, Naturvårdsverket Forskningsprogram, Effektiv Miljötillsyn 2009-2013, Naturvårdsverket Institutionen för klinisk neurovetenskap, MIC Lab, Hans Wickström, leg psykolog/jägmästare Lars Forsberg, leg. psykolog, lektor i psykoterapi

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,

Läs mer

Motiverande samtal (MI)

Motiverande samtal (MI) Motiverande samtal (MI) William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Hemsidor www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motiverandesamtal.org Du som

Läs mer

Poängsättning COPSOQ II, Sverige

Poängsättning COPSOQ II, Sverige Poängsättning COPSOQ II, Sverige Hur beräknar man medelvärden och fördelningar? I COPSOQ-enkäten används följande metod för beräkning av medelvärden på skalor och fördelningar: 1. För varje enskild fråga

Läs mer

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt 1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt Nedan ser du en graf som enligt mitt sätt att se visar problemets källa på ett tydligt sätt. Den visar energiintagets sammansättning för vuxna män i USA samt

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Motivational interviewing

Motivational interviewing Motivational interviewing Bemötande, förhållningssätt, samtalsteknik Conventum Örebro 2011-01-19 Robert Gustafsson och Agneta Elshiekh Kriminalvården Region Mitt Förlagor Presentationen bygger på eget

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013 Forskning och evidens Psykosociala behandlingsmetoder 2 oktober 2013 Per Sandén Estimatum konsult Vad är evidensbaserade metoder? Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholmissbruk och beroende (Agneta

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN

Läs mer

Våga prata med din man om erektions problem

Våga prata med din man om erektions problem Våga prata med din man om erektions problem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men kanske du och din partner är ett av de många par som inte har ett bra sexliv beroende

Läs mer

Motiverande samtal - introduktion. BOJ konferensen den 19-20/11 Liria Ortiz Peter Wirbing

Motiverande samtal - introduktion. BOJ konferensen den 19-20/11 Liria Ortiz Peter Wirbing Motiverande samtal - introduktion BOJ konferensen den 19-20/11 Liria Ortiz Peter Wirbing Motiverande samtal en introduktion Liria Ortiz MI lärare (MINT), leg psykolog, leg psykoterapeut (KBT), lärare och

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik

Läs mer

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Samtal vid vägval MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Astri Brandell Eklund, specialist i allmänmedicin, medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers) Statens

Läs mer

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet

Läs mer

Evidensbaserad psykologisk behandling vid spelberoende

Evidensbaserad psykologisk behandling vid spelberoende Evidensbaserad psykologisk behandling vid spelberoende Henrik Josephson Psykolog Forum, CPF, Karolinska institutet henrik.josephson@ki.se 1 Innehåll Spelberoende liknar substansberoende: Likartad behandling

Läs mer

Lärare 4. Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum

Lärare 4. Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum 1 Lärare 4 Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum Lärare 2 Att utföra undersökningar Sneda statistiska underlag

Läs mer

Motiverande behandling Motivational Enhancement Therapy; MET

Motiverande behandling Motivational Enhancement Therapy; MET Motiverande behandling Motivational Enhancement Therapy; MET En kort psykoterapi ofta 1 2 sessioner, ibland upp till 4 sessioner MI föddes på mottagning för alkohol- och drogmissbruk Hur möter vården människor

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer

Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer FACT Varför? Mer och mer konsultationer sker i miljöer som primärvård, skolor, fthv, krishjälp, korttidsboenden,

Läs mer

Beslut på bättre grund.

Beslut på bättre grund. Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?

Läs mer

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK 2015-01-28 Johannes Evers Gester Programutbildare Orienteringssession 1990-2007 17 2008-2013 13 (Det dödliga våldet i Sverige 1990-2014,

Läs mer

Modell för tobaksavvänjning - viktiga delar -

Modell för tobaksavvänjning - viktiga delar - Modell för tobaksavvänjning - viktiga delar - Stockholm 25 nov 2016 Margareta Pantzar Innehåll: Nya foldern samt metodboken Stödja patienter att sluta röka och snusa. Rådgivning om tobak och avvänjning.

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter* Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7 KASAM frågeformulär 29 frågor Här är några frågor (29) som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på just dig. Siffrorna 1 och

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Deceptionsstudier. Milgrams lydnadsexperiment Hur gör man när studiens syfte inte kan uppnås om deltagaren informeras om detta syfte?

Deceptionsstudier. Milgrams lydnadsexperiment Hur gör man när studiens syfte inte kan uppnås om deltagaren informeras om detta syfte? Deceptionsstudier Hur gör man när studiens syfte inte kan uppnås om deltagaren informeras om detta syfte? Milgrams lydnadsexperiment Forskningspersonen vilseleddes om det egentliga syftet med studien Lurades

Läs mer

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Evidensbaserade psykologiska behandlingsmetoder för spelberoende (vad predicerar behandlingsutfall)

Evidensbaserade psykologiska behandlingsmetoder för spelberoende (vad predicerar behandlingsutfall) Evidensbaserade psykologiska behandlingsmetoder för spelberoende (vad predicerar behandlingsutfall) Henrik Josephson Psykolog och doktorand Centrum för psykiatriforskning Innehåll Spelberoende liknar substansberoende

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Rapport till Vara kommun om fritidsgårdsundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om fritidsgårdsundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en fritidsgårdsundersökning bland besökare på kommunens fritidsgårdar. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga.

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området

E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området 1 E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området Anna-Karin Danielsson, PhD Centrum för epidemiologi & samhällsmedicin, CES Stockholms läns landsting anna-karin.danielsson@sll.se 2 E-stöd = Internet &

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention Alkohol kan vara positivt Utgångspunkter - Överdrivet drickande är ett beteende som man lär sig - det kan vara positivt att dricka - Efter hand

Läs mer

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott Lena Lundholm leg psykolog, doktorand Rättsmedicin Uppsala universitet Kriminalvårdens FoU: Stockholmsgruppen Bakgrund Anabola effekter- muskeltillväxt

Läs mer

Motiverande samtal: Behandlingseffekt, känslighet för samsjuklighet och verksamma mekanismer

Motiverande samtal: Behandlingseffekt, känslighet för samsjuklighet och verksamma mekanismer Motiverande samtal: Behandlingseffekt, känslighet för samsjuklighet och verksamma mekanismer Henrik Josephson Psykolog, lärare, doktorand Kompetenscentrum för psykoterapi Tre frågor om MI och KBT-grupp

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-13 Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på

Läs mer