Enhetsplan för Hökåsenskolan

Transkript

1 okumenttyp 1(36) Enhetsplan för Hökåsenskolan Antagen av Ann Hammarström den 1 september 2017 program policy handlingsplan riktlinje

2 okumenttyp 2(36) 1. Verksamhetsplanens roll i styrkedjan Som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet upprättas en verksamhetsplan med åtgärder för utveckling och förbättringar. Planen bygger på nationella och kommunala styrdokument samt analyser av enhetens resultat och de åtgärder som definierats i kvalitetsuppföljningarna. Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete ska vara vägledande i arbetet. Merparten av de pedagogiska nämndernas verksamhetsområden styrs idag från nationell nivå. Kommunfullmäktige är mottagare av statens utpekade huvudmannaansvar. et är ytterst kommunfullmäktige som ansvarar för att skolverksamheten motsvarar de nationella målen och kravnivåerna. Kommunfullmäktige har utsett förskolenämnden, grundskolenämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att operativt fullgöra de statliga uppdragen för skolverksamheterna. e pedagogiska nämnderna har verksamhetsansvar inför kommunfullmäktige som i sin tur ytterst har huvudmannaansvar inför staten. e nationella styrdokumenten och stadens årsplan är övergripande för planeringsprocessen. Kommunfullmäktige har beslutat om fyra perspektiv med tillhörande övergripande mål: Kund Vi har nöjda kunder och invånare Kvalitet Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat Medarbetare Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Ekonomi Vi har ekonomi i balans essa mål ska sedan brytas ned i organisationen genom balanserat styrkort på nivåerna nämnd, verksamhetsområde och enhet. Nämndens årsplan: Verksamhetsplan: Enhetsplan: Här återfinns nämndens budget, styrkort och följekort. okumentet beslutas av de pedagogiska nämnderna. Verksamhetsområdena inom barn- och utbildningsförvaltningen tar fram planer för det kommande året med styrkort för verksamheten. Planen fastställs av verksamhetschef efter samråd med direktör. Planen ska revideras löpande under året vid behov, exempelvis utifrån ändrade politiska mål eller budgetförändringar. Enheternas planer för det kommande året, som innehåller styrkort som preciserar nämndens och verksamhetsområdets styrkort. Planen fastställs av enhetschef efter samråd med verksamhetschef. Planen ska revideras löpande under året vid behov, exempelvis utifrån ändrade politiska mål eller budgetförändringar. Planering och uppföljning av enheter är centralt i styrningen. Genom uppföljningen analyserar vi och drar lärdomar av resultaten, vilket ligger som underlag för kommande verksamhetsplanering. Uppföljningsprocessens arbete följer ett årshjul som beskriver när i tiden verksamhetsuppföljningar sker.

3 okumenttyp 3(36) Nationell nivå Nationella styrdokument, tex skollag och läroplan Huvudmannen Kommunala styrdokument, tex kommunfullmäktiges årsplan Nämnderna Nämndspecifika styrdokument, tex nämndplan Verksamhetsområdets verksamhetsplan Enhetens enhetsplan

4 okumenttyp 4(36) 1.1 Enhetsplanens innehåll Pedagogisk idé Enhetsplanen inleds med enhetens pedagogiska idé. I den pedagogiska idén beskrivs den gemensamma målbilden och vägvalen för att nå dit, både vad enheten vill uppnå och hur. Rektors viljeinriktning Utgångspunkten från den inledande texten i grundskolans verksamhetsplan. Styrkort Att våra kunder 1 är nöjda med de tjänster vi levererar och den service vi tillhandahåller är centralt för det arbete vi utför i Västerås stad. et krävs då av organisationen att vi har fungerande och effektiva processer för att kunna levererar rätt tjänster och service. Vi ska leverera rätt kvalitet och resultatet ska vara minst det som kunden förväntat. För att klara det måste vi ha en god ekonomi och kunniga och engagerade medarbetare. Balanserat styrkort är en bra metod för att styra och mäta detta samt underlättar för såväl ledningens styrning som organisationens förståelse för de övergripande målen. Perspektiv Övergripande mål Kritiska framgångsfaktorer Indikator Styrtal Aktiviteter När verksamheten tar fram sitt styrkort med kritiska framgångsfaktorer, indikatorer, styrtal och aktiviteter, ska man i första hand se till dels styrkortet i nämndplanen, dels uppföljningen av den egna verksamheten i följekortet. Vid behov kan verksamheten även välja att tolka fullmäktiges övergripande mål till en formulering som passar den egna verksamheten. Valet av framgångsfaktorer, indikatorer och aktiviteter ska ta sin utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet. Som fördjupning kan man göra en SWOT-analys för respektive perspektiv för att komma fram till lämpliga åtgärder. Framgångsfaktorerna tydliggör vad som måste prioriteras inom varje perspektiv för att nå det övergripande målet. Med indikator menas olika verksamhetskritiska nyckeltal och mått. Styrtal är helt enkelt preciserade tal, siffror eller en bedömning om det är kvalitativa indikatorer. Aktiviteter är det vi måste göra för att möta de kritiska framgångsfaktorerna. Resultatet av utförda aktiviteter ska leda till positiv utveckling av indikatorn. 1 Med kund menar vi invånare, elever, boenden, brukare och så vidare. et vill säga: dem vi är till för.

5 okumenttyp 5(36) Verksamhetsuppföljningar under läsåret Uppföljning av verksamheten är centralt i styrningen. För att följa hur verksamheten utvecklas, finns under varje kritisk framgångsfaktor plats för att följa upp de planerade aktiviteterna på tre olika tillfällen under läsåret, jan, maj och sep. I slutet av varje perspektiv finns det också en fråga som ska besvaras. Uppföljningsprocessens arbete följer ett årshjul som beskriver när i tiden verksamhetsuppföljningar sker. Följekort Här redovisas de utvalda indikatorer i ett följekort. essa är uppdelade i perspektiven kund, kvalitet, medarbetare och ekonomi. I följekortet redovisas indikatorer som bedöms ge en bra bild över hur väl verksamheten når upp till nationellt och kommunalt satta mål. Symboliken i begreppet följekort kan förstås så att: här sammanställs data som enkelt ger en utomstående en övergripande bild av verksamheten. e politiska nämnderna är en viktig målgrupp för informationen.

6 okumenttyp 6(36) 2. Enhetsplan Pedagogisk idé Kompetens Kunskap Trygghet På Hökåsenskolan arbetar vi åldershomogent för att kunna använda alla pedagogers styrkor och kompetenser på bästa sätt. I de yngre åren, F-3, arbetar även fritidshemspersonalen i klasserna för att vi på så sätt ska få så många vuxna kring eleverna som möjligt och kan därmed dela klasserna i mindre undervisningsgrupper. På det sättet kan så många elever som möjligt nå kunskapskraven i år 3. På mellanstadiet arbetar vi ämnesbaserat, dvs. klasslärarna ansvarar för vissa ämnen i den årskursen. etta för att pedagogernas kompetenser ska utnyttjas på bästa sätt och att eleverna ska få bästa möjligheterna att nå sin högsta nivå och att minst nå kunskapskraven i alla ämnen. Vi följer regelbundet upp och analyserar elevernas resultat för att se att vårt arbete ger resultat. Vi har gemensamma aktiviteter över klassgränserna för att skapa trygghet för alla barn på skolan. Våra kamratstödjare har aktiviteter för alla barn som vill på vissa raster. Trygga barn får bättre förutsättningar att nå alla kunskapsmål. Rektors viljeinriktning Min viljeinriktning utifrån Grundskolans verksamhetsplan 16/17 och Hökåsenskolans pedagogiska idé grundar sig på begreppen kompetens, kunskap och trygghet. Kompetens: Min vilja är att arbeta för att vi som nu fortsätter att ha behöriga pedagoger i alla verksamheter. etta för att säkerställa hög kompetens som ger våra elever goda kunskaper. Hög kompetens hos pedagogerna är för mig en förutsättning för skolutveckling genom diskussioner och kollegialt lärande i olika former. Vi ska arbeta för att eleverna ska ha kompetens att möta sin framtid med goda ämneskunskaper, digitala kunskaper och god social kompetens.

7 okumenttyp 7(36) Kunskaper: Min vilja är att alla pedagoger med kunskap ska kunna möta och anpassa undervisningen utifrån alla elevers styrkor och svagheter, alla elever har rätt att lyckas utifrån sina möjligheter. Våra elever ska lämna Hökåsenskolan med kunskaper som gör dem redo att möta sin framtida skolgång och sociala liv. Trygghet: Min vilja är att alla på enheten ska känna trygghet, såväl pedagoger, elever och vårdnadshavare. Jag tror på att trygga pedagoger vågar prova och utmana sig själva i att gå nya vägar i sin undervisning för att eleverna ska nå så långt som möjligt både kunskapsmässigt och socialt. Trygga elever skapar förutsättning för lärande. Trygga vårdnadshavare som litar på att vi gör det bästa för deras barn skapar ett gott samarbetsklimat som gynnar eleverna. För mig skapar trygghet även glädje och stolthet på alla nivåer. Mina förväntningar på dig som medarbetare Jag vill att du: deltar i och driver skolutveckling som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet anpassar undervisningen efter varje enskilds elevs styrkor och svagheter i en utmanande och inkluderande lärmiljö deltar aktivt i det systematiska kvalitetsarbetet på enheten förmedlar glädje och stolthet i ditt viktiga uppdrag möter elever, vårdnadshavare och medarbetare med ett gott bemötande och ömsesidig respekt Jag som rektor kommer att: delta i och driva skolutveckling som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet möta elever, vårdnadshavare och medarbetare med ett gott bemötande och ömsesidig respekt vara en inspirerande ledare som tillsammans med medarbetarna skapar engagemang och nyfikenhet skapa förutsättningar för medarbetarna att bedriva en hållbar pedagogisk verksamhet förmedla glädje och stolthet för den verksamhet som bedrivs på Hökåsenskolan aktivt delta i det systematiska kvalitets- och elevhälsoarbetet för att medvetet styra resurser dit de största behoven finns

8 okumenttyp 8(36) Styrkort Grundskolans viktigaste utmaningar 1. högre måluppfyllelse 2. likvärdig skola 3. ekonomi i balans 4. kompetensförsörjning Kund Kund: Vi har nöjda kunder och invånare Inom grundskolan är vår primära kundgrupp elever och vårdnadshavare. Vi når nöjda kunder genom att bedriva en kvalitativ god skola inklusive fritidshem som utvecklar alla elevers kunskap, kompetens, mod och självförtroende i en trygg miljö. et handlar om både kunskapsmål och sociala mål, utifrån en inkluderande lärmiljö. Varje skola/enhet behöver medvetet arbeta för att enas kring gemensamma framgångsfaktorer i syfte att nå skolans sociala mål. Med detta avses arbetet med skolans värdegrund så som den kommer till uttryck i läroplanen för grundskolan, LGR 11. etta arbete ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolan har definierat följande kritiska framgångsfaktorer inom perspektivet kund. Kritiska framgångsfaktorer 1. Väl fungerande elevhälsa Indikatorer SStyrtal Aktiviteter Ansvar Uppföljning hur och när Enheters resultat gällande hur elevhälsan stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål Kriterier för måluppfyllelse och genomförande Se nedan Rektor Kvalitetsuppföljning maj Verifikationskälla: BRUK 1.3 som enheten lägger upp i respektive skolas mapp i insidan Verifikationskälla: BRUK 1.3 Utveckla arbetsformer för hur det gemensamma uppdraget kring elevernas särskilda stöd mellan elevhälsan och pedagogerna ska se ut för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens måluppfyllelse EHT/ Pedagoge r/ Ledningsgrupp Kvalitetsuppföljning jan 2018 Verifikationskälla, BRUK 1., fråga, I vår skola utformas undervisningen och elevhälsans verksamhet så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver

9 okumenttyp 9(36) Organisera elevhälsans arbete i samarbete med skolans resursteam så att det finns tid för förebyggande och hälsofrämjande arbete Utveckla arbetsformerna för elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete i samarbete med pedagogerna EHT/ Ledningsgrupp EHT/ Pedagoge r Kvalitetsuppföljning jan 2018 Kvalitetsuppföljning maj 2018 Utvärdering av ansvariga av elevhälsans arbete i samarbete med resursteamet Kvalitetsuppföljning jan 2018 Verifikationskälla BRUK 1.3, fråga, Elevhälsans arbete är organiserat så att det finns tid för förebyggande och hälsofrämjande arbete Gemensam utvärdering utifrån frågeställningarna Hur har vi hittills utvecklat arbetsformerna? och Hur fortsätter vi utvecklingen? Elevers närvaro F-6, 95% närvaro Se nedan Rektor Kvalitetsuppföljning jan Kvalitetsuppföljning maj Utvärdera statistik från V-klass Kompetensutbildning i V-klass för pedagoger för att kunna följa statistik kring närvaro V-klassansvarig Kvalitetsuppföljning jan-2018 Utvärdering av kompetensutbildningen Vad behöver vi mer för kunskap?

10 okumenttyp 10(36) Verksamhetsuppföljningar under läsåret Uppföljning av aktiviteterna för ovanstående kritisk framgångsfaktor Aktiviteter (samma aktiviteter som ovan, kopiera och klistra in dem här nedan) verksamhetsuppföljning jan verksamhetsuppföljning maj kvalitetsuppföljning sep

11 okumenttyp 11(36) Kritiska framgångsfaktorer 2. Alltid bästa möjliga möte Indikatorer Styrtal Aktiviteter Ansvar Uppföljning hur och när Elevers och vårdnadshavares upplevelse av bemötande i skolan Åk 2, fritidshem 2,8 Åk 2, 2,8 Åk 5, medelvärde index 7,9 Se nedan Rektor Kvalitetsuppföljning maj 2018 Verifikationskälla: Skolenkät 2018 åk 2, fråga jag tycker att lärarna är snälla mot mig i skolan åk 2, fritidshem fråga jag tycker att personalen är snäll mot mig på fritids Vårdnadshavare i grundskola medelvärde index 8,6 Åk % åk 5, index på frågor under grundläggande värden på skolan Verifikationskälla: Trivselenkät 2018 Åk 3-6 fråga de vuxna på skolan behandlar mig på ett bra sätt Gemensamma diskussioner/reflektioner kring vad är alltid bästa möjliga möte i bemötande av elever och vårdnadshavare utifrån en skola för alla pedagoger Kvalitetsuppföljning maj-2018 På gemensam utvecklingsdag med utvärdering Kompetensutveckling kring synpunkter och klagomål Workshop och uppföljning på lärande ledarforum kring synpunkter och klagomål Återkommande att på konferenser lyfta handlingsplanen mot diskriminering och kränkande behandling Rektor Kvalitetsuppföljning maj Utvärdering av rektor UL/KVC/ Kvalitetsuppföljning maj-2018 Rektor Utvärderingsfrågor till rektor Rektor Kvalitetsuppföljning maj 2018 BRUK 2.4 samt underlag från utvecklingsdag med utvärdering - maj

12 okumenttyp 12(36) Verksamhetsuppföljning läsåret Uppföljning av aktiviteterna för ovanstående kritisk framgångsfaktor Aktiviteter (samma aktiviteter som ovan, kopiera och klistra in dem här nedan) verksamhetsuppföljning jan verksamhetsuppföljning maj kvalitetsuppföljning sep

13 okumenttyp 13(36) Kritiska Indikatorer Styrtal Aktiviteter Ansvar Uppföljning hur och när framgångsfaktorer 3. Trygghet i skolan Elevers och vårdnadshavares upplevelse av trygghet i skolan Åk 2, 2,7 Åk 2 fritids, 2,8 Åk 5, medelvärde 8,6 Vårdnadshavare i förskoleklass, medelvärde 8,7 Vårdnadshavare i grundskola, medelvärde 8,2 Se nedan Kvalitetsuppföljning maj Verifikationskälla: Skolenkät 2018 åk 2, åk 5, fråga jag känner mig trygg i skolan åk 2 fritidshem, fråga jag känner mig trygg på fritids För vårdnadshavare förskoleklass, och grundskola, mitt barn känner sig trygg i skolan FSK 91% År % År % Pedagoger fortsätter att arbetat med tryggheten i alla verksamheter på skolan. Pedagoger Verifikationskälla: Trivselenkät 2018 FSK år 1-2, år 3-6, fråga jag känner mig trygg i skolan Kvalitetsuppföljning maj 2018 Analys av verifikationskällor skolenkät och trivselenkät på utvecklingsdag tillsammans med rektor och pedagoger Trygghetsteamet och fritidshemmen fortsätter att utöka, utveckla och bedriva rastaktiviteter Trygghetsteam/ pedagoger Kvalitetsuppföljning maj 2018 Analys av verifikationskällor skolenkät på

14 okumenttyp 14(36) Trygghetsvandring i skolmiljön, inom- och utomhus Pedagoger utvecklingsdag tillsammans med rektor och pedagoger Kvalitetsuppföljning maj 2018 Analys av verifikationskällor skolenkät och trivselenkät på utvecklingsdag tillsammans med rektor och pedagoger

16 okumenttyp 16(36) Vad har de genomförda aktiviteterna inom perspektivet kund lett till? Verksamhetsuppföljning jan: Verksamhetsuppföljning maj: Verksamhetsuppföljning sep:

17 okumenttyp 17(36) Kvalitet Kvalitet: Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat Rätt resultat kommer av en verksamhet med rätt kvalitet. För oss i grundskolan betyder rätt kvalitet att vi uppfyller nationella mål, svarar mot nationella krav och riktlinjer samt strävar mot förnyelse, ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar samt en inkluderande lärmiljö. Kvalitativ god undervisning utgår från läroplanen och kursplanerna och bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. et kännetecknas av att lärare: har en trygg inlärningsmiljö med tydlig struktur (Håkansson/Sundberg 2012, Hattie 2012) har tydliga mål och använder undervisningsmetoder som leder till ökad förståelse (Timperley 2013) tydligt leder lärandet, varierar arbetsformerna med elevinflytande som en naturlig del i undervisningen (Ellmin 2011, Håkansson/Sundberg 2012) formar undervisningen utifrån elevernas inlärningsstrategier och olika behov (Håkansson/Sundberg 2012) reflekterar tillsammans med eleverna över lektionens lärandemål (Håkansson/Sundberg 2012) har höga förväntningar på sina elever och ger formativ återkoppling (Rubie-avies 2009, Wiliam 2010, Lundahl 2011, weck 2015 ) samverkar i ett kollegialt lärande kring planering, genomförande och bedömning (Ryve/Hemmi/Kornhall 2016, Timperley 2013, Hattie 2012) på ett medvetet plan ständigt arbetar med ett inkluderande förhållningssätt och de demokratiska grundläggande värderingarna. (Persson & Persson, 2016) Varje skola/enhet behöver medvetet arbeta för att enas kring gemensamma framgångsfaktorer i syfte att nå skolans kunskapskrav. Skolan har definierat följande kritiska framgångsfaktorer inom perspektivet kvalitet. Kritiska framgångsfaktorer 1. Undervisning i framkant ( Kvalitativt god undervisning) Indikatorer Styrtal Aktiviteter Ansvar Uppföljning. Hur och när Måluppfyllelse åk 3 i matematik och svenska Andel godkända i alla ämnen åk 6 samtliga elever År våren 2018 Årskurs 3-97 % av eleverna når målen i matematik och svenska Årskurs 6-99 % av eleverna är godkända i alla ämnen Se nedan Rektor Kvalitetsuppföljning sep- 18 Verifikationskälla: SIRIS

18 okumenttyp 18(36) Elevers upplevelse av delaktighet och inflytande Åk 2, 95% Åk 5, medelvärde 6,6 Gemensamma diskussioner kring inkluderande lärmiljöer Enheten skapar ett gemensamt arbete för digital dokumentation av planering, genomförande och uppföljning i V-klass. Intern kompetensutveckling för ett gemensamt förhållningssätt kring arbetet med mål, kunskapskrav och resultatuppföljning. Återkommande analysoch utvärderingsarbete Implementera LGR 11 och kap.4 Förstelärare/ Resursteam IKT-ansvariga Förstelärare Pedagoger/ Resursteamet Fritidspersonal Pedagoger Kvalitetsuppföljning jan Kvalitetsuppföljning maj 2018 Analys av undervisning kring elever i behov av särskilt stöd Kvalitetsuppföljning jan 2018 Kvalitetsuppföljning maj Utvärdering av arbetet på utvecklingsdagen i jan och maj Kvalitetsuppföljning jan 2018 Utvärdering av resultatuppföljningen i okt 2017 på utvecklingsdagen i jan Kvalitetsuppföljning maj Utvärdering av resultatuppföljningen i feb 2018 på utvecklingsdagen i maj Utvärdera efter resultatuppföljning feb, okt och maj Kvalitetsuppföljning jan 2018 Utvärdering och analys av HT- 2017på utvecklingsdag jan 2018 Kvalitetsuppföljning maj 2018 Läsårsutvärdering maj Läsårsutvärdering maj 2018 Läslyftet Pedagoger Utvärdering av avslutat modul Se nedan Rektor Kvalitetsuppföljning maj 18 Verifikationskälla: Skolenkät 2018 åk 2, fråga jag får vara med och bestämma vad vi ska göra i skolan åk 5, fråga på lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika

19 okumenttyp 19(36) skoluppgifter Intern kompetensutveckling på pedagogiska konferenser där vi delger varandra goda exempel kring inflytande och delaktighet Fritidshemslyftet, samverkan skola - fritids Entreprenöriellt lärande. Fortsatta diskussioner hur vi ska utveckla arbetet med EL över verksamhetsgränserna Tydliggöra begreppen inflytande och delaktighet i diskussioner med elever och föräldrar regelbundet. Förstelärare Fritidspedagog er Barnskötare Fritidsledare Pedagoger Pedagoger Kvalitetsuppföljning maj 2018 Analys av verifikationskälla skolenkät på utvecklingsdag tillsammans med rektor och pedagoger Läsårsutvärdering maj 2018 Utvärdering av samverkan skolafritids Kvalitetsuppföljning jan 2018 Utvärdering av EL på utvecklingsdagen jan Kvalitetsuppföljning maj 2018 Analys av verifikationskälla skolenkät på utvecklingsdag tillsammans med rektor och pedagoger Elevers och vårdnadshavares upplevelse av lust att lära Åk 2: 95 % Åk 5: medelvärde 6,8 Vårdnadshavare förskoleklass: medelvärde 9,3 Vårdnadshavare Grundskola: medelvärde 7,8 Se nedan Rektor Kvalitetsuppföljning maj 18 Verifikationskälla: Skolenkät 2018 Kvalitetsuppföljning maj 18 Verifikationskälla: Skolenkät 2018 åk 2, fråga: Jag tycker att det är roligt att gå till skolan åk 5, fråga skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer

20 okumenttyp 20(36) Vårdnadshavare Grundskola och förskoleklass, fråga Undervisningen i skolan väcker mitt barns lust att lära Elevers och vårdnadshavares upplevelse av studiero i skolan Åk 5, medelvärde index 5,2 Vårdnadshavare förskoleklass, medelvärde 5,4 Vårdnadshavare grundskola, medelvärde 6,4 FSK 76% År % År % Uppföljning på utvecklingssamtal med elever och vårdnadshavare Pedagoger Kvalitetsuppföljning jan Utvärdering och analys på utvecklingsdagen jan Se nedan Rektor Kvalitetsuppföljning maj Verifikationskälla: Skolenkät 2018 åk 5, index område studiero Vårdnadshavare förskoleklass, fråga jag upplever att mitt barn har arbetsro i förskoleklassen Vårdnadshavare Grundskola fråga: jag upplever att mitt barn har studiero under lektionerna Verifikationskälla: Trivselenkät 2018 FSK, år 1-2, år 3-, fråga jag har arbetsro o skolan Introducera olika alternativ till inlärningsmiljöer för eleverna Arbeta med elevernas arbetsmiljö Pedagoger/ Resursteam Resursteam/ Pedagoger Kvalitetsuppföljning jan 2018 Utvärdera på utvecklingsdagen jan 2018 Kvalitetsuppföljning maj Analysera skolenkät och trivselenkät2018 Kvalitetsuppföljning jan 2018 Utvärdera på utvecklingsdagen jan 2018

21 okumenttyp 21(36) Tydliggöra och prata om begreppet arbetsro Pedagoger Kvalitetsuppföljning maj Analysera skolenkät och trivselenkät2018 Kvalitetsuppföljning jan 2018 Utvärdera på utvecklingsdagen jan 2018 Kvalitetsuppföljning maj Analysera skolenkät och trivselenkät2018

23 okumenttyp 23(36) Kritiska framgångsfaktorer 2. Grundskola på vetenskaplig grund Indikatorer Styrtal Aktiviteter Ansvar Uppföljning. Hur och när Bedömt fungerande former för kollegialt lärande för att stödja elevernas mångsidiga utveckling och lärande 20 % av förbättring i genomsnitt mellan mättillfälle jan 2018 och jan 2019 Se nedan Rektor Kvalitetsuppföljning jan 2018 Webbenkät till rektorer Förstelärarna driver kollegialt lärande på pedagogiska konferenser utifrån givna frågeställningar Enheten skapar ett gemensamt arbetssätt för digital dokumentation av planering, genomförande och uppföljning i V-klass utifrån rådande styrdokument Tydligöra uppdrag och mål med arbetet i förskoleklass. Förstelärare IKTansvariga/ pedagoger Förskollärare Läsårsutvärdering 2018 Analysera och utvärdera det lärande som skett Kvalitetsuppföljning jan 2018 Utvärdera det hittills gjorda och fundera över hur vi går vidare Kvalitetsuppföljning jan 2018 Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?

25 okumenttyp 25(36) Kritiska framgångsfaktorer 3. Ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete Indikatorer Styrtal Aktiviteter Ansvar Uppföljning. Hur och när Enheters resultat gällande hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs på enheten Enhetens har resultat på enkäten till stor del eller bättre på alla frågor Se nedan Rektor Kvalitetsuppföljning sep Verifikationskälla: webbformulär med frågor från BRUK 1.1 Kompetensutveckling för förstelärare om systematiskt kvalitetsarbete elaktighet och inflytande för pedagoger i det systematiskt kvalitetsarbete Fritidshemslyftet Införa ett kvalitetshjul på enheten Regelbundet lyfta någon kritisk framgångsfaktor på pedagogiska konferenser och i ledningsgruppen UL/EÄ/ Rektor Förstelärare UL/EÄ/ Pedagoger Förstelärare Efter utbildning via enkät till förstelärare Läsårsutvärderingen Analysera och utvärdera verifikationskälla BRUK 1.1 Läsårsutvärdering Analysera och utvärdera Läsårutvärdering 2018 Analysera och utvärdera med frågor har vi ett årshjul? och hur ska vi utveckla det? Rektor Läsårsutvärdering 2018 Analysera och utvärdera fråga har du som medarbetare en större delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet?

27 okumenttyp 27(36) Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Styrtal Aktiviteter Ansvar Uppföljning. Hur och när 4. Rätt kompetens Andel lärare med legitimation och behörighet 100 % lärare med legitimation och behörighet Se nedan VC/KVC Statistikuppföljning i samband med kvalitetsuppföljning jan 2018 (Verifikationskälla: SIRIS) Uppföljning av enhetens användande av systemet Competenz för verksamhetsplanering Ta emot studerande från lärarutbildningen för att säkerställa framtida rekrytering HR/Rektor Kvalitetsuppföljning maj 2018 Intern kontroll Medarbetarsamtal Pedagoger Läsårsutvärdering maj 2018 Utvärdera läsårets VFU

29 okumenttyp 29(36) Vad har de genomförda aktiviteterna inom perspektivet kvalitet lett till? Verksamhetsuppföljning jan: Verksamhetsuppföljning maj: Verksamhetsuppföljning sep:

30 okumenttyp 30(36) Medarbetare: Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Grundskolan behöver engagerade medarbetare med rätt kompetens - medarbetare som drivs av att utveckla elevernas kunskap, kompetens, mod och självförtroende i en trygg miljö så att de kan nå sina drömmars mål. et kräver bästa möjliga förutsättningar för god arbetsmiljö där medarbetare känner sig uppskattade och delaktiga, kompetensutveckling med elevers behov som utgångspunkt och en förankring i styrdokument och stadens värdegrund. Skolan har definierat följande kritiska framgångsfaktorer inom perspektivet medarbetare. Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Styrtal Aktiviteter Ansvar Uppföljning. Hur och när 1. God arbetsmiljö Resultat på HME motivationsindex och Styrningsindex Medarbetares sjukfrånvaro Motivationsindex XX Styrningsindex XX Sjukfrånvaro XX Se nedan Rektor Kvalitetsuppföljning jan Medarbetarundersökning Resultat på HME (hållbart medarbetarengagemang) Motivationsindex och styrningsindex Enkäten ht 18 till alla medarbetare Genomförande av aktiviteter i handlingsplanen inom ramen för systematiskt arbetsmiljöarbete inom enheten Återkommande gemensamma aktiviteter för all personal EnSam/Skyddsombud Kvalitetsuppföljning jan 2018 Verifikationskälla HME Kvalitetsuppföljning maj 2018 Utvärdera SAM Medarbetarsamtal Läsårsutvärdering maj 2018 Medarbetarsamtal

32 okumenttyp 32(36) Vad har de genomförda aktiviteterna inom perspektivet medarbetare lett till? Verksamhetsuppföljning jan: Verksamhetsuppföljning maj: Verksamhetsuppföljning sep:

33 okumenttyp 33(36) Ekonomi: Vi har ekonomi i balans Grundskolans målsättning är ekonomi i balans. Varje enhetschef har ett budgetansvar som kräver månatlig uppföljning. Eventuella avvikelser behöver analyseras av EC och hanteras enligt uppföljningsrapport. Skolan har definierat följande kritiska framgångsfaktorer inom perspektivet ekonomi. Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Styrtal Aktiviteter Ansvar Uppföljning. Hur och när 1. Ekonomi i balans Ekonomiskt resultat +/-/0 resultatkrav Se nedan Rektor Månadsvis, Kvalitetsuppföljning maj, sep och jan 2018 Genomgång av ekonomin regelbundet med all personal Regelbundet stöd av ekonom Uppföljningar en gång per månad Rektorsstöd Rektorsstöd Rektorsstöd Läsårsutvärdering 2018 Fråga Hur har den regelbundna genomgången av ekonomin ändrat din syn som medarbetare på skolans budget och ekonomi? Läsårsutvärdering 2018 Utvärdera rektors och rektorsstödets fortsatta kompetensutvecklingsbehov Månadsvis Utvärdera och analysera eventuella årgärder

35 okumenttyp 35(36) Vad har de genomförda aktiviteterna inom perspektivet ekonomi lett till? Verksamhetsuppföljning jan: Verksamhetsuppföljning maj: Verksamhetsuppföljning sep:

36 okumenttyp 36(36) Följekort Här redovisas de nyckeltal som är viktiga för att kunna ge en rättvisande och övergripande bild av verksamheten. I kvalitetsrapporten ska nyckeltalen analyseras uppdelat på kön, klasser, ämnen, etc. Verksamhetscheferna beslutar om vilka nyckeltal som ska ingå på enhetsnivå (olika beroende på vilka årskurser som finns på skolan). Enheten har möjlighet att lägga till egna nyckeltal. Siffrorna för de gemensamma nyckeltalen tas fram centralt. Araceli lägger in skolas följekort inom kort Omprioriteringar av resurser Här beskrivs enhetens omprioriteringar för att genomföra ambitionerna i styrkortet. Skolas planer När enhetens planer nedan är framtagna, lägg de in i skolas mapp på Insidan- Ledarforum grundskola- Systematiskt kvalitetsarbete-enhetsplaner- skolor- MAPP med din skolas namn- läsår Plan mot diskriminering och kränkande behandling (21 sep) Rutin för att meddela rektor misstanke om diskriminering och kränkande behandling Skolans ordningsregler för läsåret Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning Årlig uppföljning SAM Kommunikationsplan, om behov föreligger Plan för skolans digitalisering