Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan

Transkript

1 Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Rapport från Läkemedelsverket Dnr Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone: +46 (0) Fax: +46 (0) Internet: registrator@mpa.se

2 Redovisning av regeringsuppdrag gällande att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Regeringen beslutade att uppdra åt Läkemedelverket samt 35 övriga nationella myndigheter att årligen rapportera regeringsuppdraget att bidra till Östersjöstrategins genomförande. Uppdraget gäller även samtliga länsstyrelser och Vattenmyndigheterna. Strategins tre huvudmål är att rädda havsmiljön, sammanlänka regionen samt öka välstånd inom Östersjöregionen. Redovisningen ska vara respektive departement tillhanda senast 31 januari, med kopia till Tillväxtverket. Tillväxtverket tar fram frågeunderlag för rapporteringen och nedan följer den redovisning som lämnas för kalenderåret EU:s strategi för Östersjöregionen presenterades av EU-kommissionen i juni 2009 och antogs av Europeiska rådet i oktober Till Östersjöstrategin hör en handlingsplan och ett 80-tal så kallade flaggskeppsprojekt. Det marina direktivet och Baltic Sea Action Plan (BSAP) är vägledande för miljöinsatserna. Under målet rädda havsmiljön återfinns flaggskeppsprojektet Make the Baltic Sea Region the Leader in Sustainable Management for Pharmaceuticals. Ett flaggskeppsprojekt där Sverige, genom Läkemedelsverket, etablerade ett ledarskap under hösten Projektet hade initialt ett flertal förslag på mål och aktiviteter men har genom att finansiering varit ett problem sedan starten tagit fram tydligare fokus och avsmalning under 2013 för projektets återstående tid under Detta har förankrats inom projektnätverket. Fokus ligger i att slutföra kartläggning inom tre områden: Läkemedelsproduktion inom Östersjöregionen, med fokus på vilka frivilliga eller legala krav som begränsar utsläpp av aktiva läkemedelssubstanser till vatten. Mängden läkemedel som produceras, förskrivs och säljs i Östersjöländerna. Hur EU:s direktiv avseende läkemedelsavfall har implementerats inom Östersjöländerna, med fokus på goda exempel över system för hantering av överblivna läkemedel. Under juni 2013 genomfördes ett två-dagars seminarium i Riga, Lettland. Syftet med mötet som även uppfylldes var: Återknyta kontakter inom nätverket eftersom ingen aktivitet genomfördes under 2012 pga. resursbrist. Prioritering av aktiviteter inom projektet Make the Baltic Sea Region the Leader in Sustainable Management for Pharmaceuticals. Information om andra pågående projekt inom läkemedel och miljö, bl.a. i St. Petersburg. Information och spridning av publicerad forskning inom området. 2(6)

3 Stärka nätverket och skapa diskussion I november 2013 deltog Läkemedelsverket i Östersjöstrategins årliga forum i Vilnius, Litauen. Vi presenterade vårt arbete såväl i utställning samt höll presentation vid möte för styrgruppen för Hazardous Substances inom målområdet Rädda Havsmiljön. A. Myndighetens interna arbete Har din myndighet dragit nytta av Östersjöstrategin inom ett eller flera av era verksamhetsområden? a. Om ja, på vilket/vilka sätt (samarbete som bidrar till egna mål, projektresultat som omhändertagits, utveckling av fler delar av verksamheten etc.) Läkemedelsverket har inom miljö och hållbarhetsarbetet fått stöd genom ökat fokus för internationellt samarbete inom Östersjöregionen. Läkemedelsverket har därigenom kunnat stärka sin profil inom hållbarhetsfrågorna och knutit nya kontakter som är viktiga inom flera områden. b. Om ja, vilket är det främsta mervärde eller effekt som skapats? Utveckla gärna. Läkemedelsverket verkar inom ett område som i mycket hög grad är reglerat inom EU och även internationellt. Därför finns ett värde att inom projekt och nätverk lyfta fram Best practice sett ur ett hållbarhetsperspektiv inom ramen för befintlig lagstiftning. Men även mervärde i form av kunskapsspridning av forskningsresultat, kontaktskapande nätverk och diskussion bidrar till ökad samsyn. Under 2013 har Läkemedelsverket arbetet med strategin genom att fokusera på aktiviteter som etablerar nätverk och kommunikationskanaler samt ger en gemensam kunskapsbild Exempel konkret på effekt är det två dagars seminarium som genomfördes i Riga, Lettland i juni Syftet med mötet som även uppfylldes var: Prioritering av aktiviteter inom projektet Make the Baltic Sea Region the Leader in Sustainable Management for Pharmaceuticals. Information om andra pågående projekt inom läkemedel och miljö, bl.a. i St. Petersburg. Information och spridning av publicerad forskning inom området. Stärka nätverket och skapa diskussion. Utfallet av mötet var etablerade kontaktvägar och en samsyn och gemensam kunskapsbild för det fortsatta arbetet. I november 2013 deltog Läkemedelsverket i Östersjöstrategins årliga forum i Vilnius, Litauen. Vi presenterade vårt arbete såväl i utställning samt höll presentation vid möte för styrgruppen för Hazardous Substances inom målområdet Rädda Havsmiljön. Under 2014 kommer Läkemedelsverket att fortsätta arbetet med att slutföra kartläggningen inom områdena: 3(6)

4 o Läkemedelsproduktion inom Östersjöregionen, med fokus på vilka frivilliga eller legala krav som begränsar utsläpp av aktiva läkemedelssubstanser till vatten. o Mängden läkemedel som produceras, förskrivs och säljs i Östersjöländerna. o Hur EU:s direktiv avseende läkemedelsavfall har implementerats inom Östersjöländerna, med fokus på goda exempel över system för hantering av överblivna läkemedel. c. Om nej, vad är det främsta skälet till att myndigheten inte dragit nytta av arbetet? -- Vilka externa nätverk eller samarbeten har varit viktigast för att myndigheten kunnat dra nytta av Östersjöstrategin? (myndighetsnätverk, projektnätverk, nordiskt samarbete, nordisk-baltiskt, svenska aktörer, organisationer, EU, etc.). Utveckla gärna. Det är främst inom det flaggskeppsprojekt som Läkemedelsverket ansvarar för som myndighetskontakter och projektnätverk har kunnat nyttjas. Nätverket har en god spridning inom sex länder runt Östersjön med representanter för såväl myndigheter, industriorganisationer och frivilligorganisationer. Vilken är den viktigaste faktorn att förbättra för att myndigheten ska kunna dra bättre nytta av Östersjöstrategin? Utveckla gärna. Läkemedelsverket anser att den viktigaste förbättringen vore att det fanns resurser för att kunna administrera såväl kontaktnätverk och forum för utbyte av erfarenheter. Även om myndighetens verksamhetsområde nationellt täcker de områden som berörs så krävs ett inte oväsentligt mått av resurser för att vidmakthålla och aktivt driva nationsövergripande projektnätverk och gemensamma Östersjöfrågor. Olika förbehåll i hur beviljade medel får användas kan också vara begränsande. För att bättre få nytta av Östersjöstrategin skulle därför mer tid och engagemang behöva läggas på aktiviteter inom strategin och mindre på administration och sökande efter finansiering. B. Deltagande i samarbetsprojekt - frågor om myndighetens deltagande i externt finansierade internationella projekt, inkl. förstudieprojekt (oavsett finansieringskälla: ex. EU-program, nordiskt, nationellt) som bidrar till strategins mål. 1. Vilka pågående projekt deltar ni i som bidrar till Östersjöstrategins mål? Ange projektnamn, finansieringskälla och länk till mer information Läkemedelsverket driver flaggskeppsprojektet Make the Baltic Sea Region the Leader in Sustainable Management for Pharmaceuticals som etablerades under hösten Projektet erhöll i april 2013 SÅDD pengar från Svenska Institutet. Läkemedelsverket har också inom egen budget bidragit med såväl lönekostnad samt vissa externa omkostnader. 4(6)

5 2. Vilka projekt har avslutats sedan förra rapporteringen? Inget projekt där Läkemedelsverket aktivt deltagit i är avslutat. 3. Analys: a. Hur bedömer ni sannolikheten är att resultaten från de projekt ni redovisat kommer att tillämpas? Utveckla gärna. Läkemedelsverket bedömer sannolikheten för att resultat från detta projekt kommer att komma till nytta och användning som stor, men skall ses som en av flera olika insatser där även politiska beslut krävs. b. Vilken är den enskilt viktigaste faktorn för att säkra att projektresultaten tas omhand och tillämpas? Läkemedelsverket anser att analys av resultaten och en god kommunikation av dessa är viktiga faktorer. De slutsatser som nåtts behöver nå mottagare inom flera sektorer för att få genomslag. T ex. kräver en förbättrad avloppsvattenrening politiska satsningar, mer forskning och allmänheten behöver också bli informerade om vad man som enskild medborgare kan göra. c. Vilka effekter bedömer ni projektresultaten kan leda till om de tillämpas; och inom vilken tidshorisont (1, 3, 5, 10 år)? Läkemedelsverkets arbete under 2013 leder till att under 2014 kommer kartläggning av: o Läkemedelsproduktion inom Östersjöregionen, med fokus på vilka frivilliga eller legala krav som begränsar utsläpp av aktiva läkemedelssubstanser till vatten. o Mängden läkemedel som produceras, förskrivs och säljs i Östersjöländerna. o Hur EU:s direktiv avseende läkemedelsavfall har implementerats inom Östersjöländerna, med fokus på goda exempel över system för hantering av överblivna läkemedel. som redovisas under punkt A.b. genomföras. Realistiskt sett kan inte resultaten från Läkemedelsverkets projekt ensamt åstadkomma stora effekter utan den långsiktiga effekten beror på utvecklingen av många andra insatser. Inom en kortare tidshorisont (3 år) bedöms projektet bidra till en ökad kunskap och medvetenhet inom flera samhällssektorer om problematiken kring läkemedel och hållbarhetsfrågor. På medellång sikt (3-10 år) är det framförallt viktigt att kunskapen om hur olika ämnen och substanser samverkar och förstärker varandra i såväl ekosystem som i människor utvecklas. Ett annat område är att utvecklingen av nya effektivare metoder för rening av läkemedelsrester och kemikalier behöver få genomslag. Regeringens beslut under hösten 2013 om etappmål för kemikaliepolitiken och ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning till 2020 innebär att Sverige skall verka för att kommissionen identifierar och utreder konsekvenserna av olika handlingsalternativ när det gäller miljöhänsyn i bedömning av nytta och risker med läkemedel. 5(6)

6 C. Övergripande bedömning av insatsområden i handlingsplanen (PA) a. Bedömer ni åtgärderna ( actions ) som relevanta och tillräckliga för att nå strategins mål? Utveckla gärna och ge gärna förslag på tänkbara kompletterande åtgärder. Läkemedelsverkets bedömer att aktiviteterna är relevanta men inte tillräckliga. Sammantaget verkar de i rätt riktning men är inte tillräckligt långsiktiga och genomgripande för att nå målen. b. Bedömer ni flaggskeppsprojekten som relevanta för att nå strategins mål? Utveckla gärna och indikera gärna tänkbara kompletterande flaggskeppsprojekt. Strategins mål är mycket långsiktiga och genomgripande medan projekten drivs med i huvudsak korta finansieringar och osäkra förutsättningar. Läkemedelsverket anser att det finns en problematik med att kunna nå överenskommelser med åtaganden från olika länder då den politiska nivån har låg delaktighet i projekten. c. Enligt er bedömning, vilka är de tre viktigaste faktorerna för att insatsområdets åtgärder och flaggskeppsprojekt ska kunna genomföras och få effekt? 1. Läkemedelsverket vill poängtera att det krävs att frågorna finns med på agendan från politiskt håll och att det därigenom skapas engagemang. Det behövs också mer politiskt deltagande och dialog i det många gånger långsiktiga och visionära arbetet som olika arbetsgrupper och projekt driver. 2. Det är viktigt att sambandet mellan god djur- och folkhälsa och god miljö tydliggörs och kommer till uttryck i lagstiftningen inom området. EU:s läkemedelslagstiftning behöver kompletteras med ökad miljöhänsyn och även utanför EU behöver regelverken utvecklas. Miljölagstiftningen behöver även adressera utsläpp av aktiva substanser från produktion av läkemedel. 3. Hälso- och miljöekonomiska analyser (inkluderande ekosystemtjänster) behöver utvecklas för att få bättre beslutsunderlag. Nedan se länk till information om EU:s strategi för Östersjöregionen. 6(6)