Utöver Naturvårdsverket har Miljödepartementet gett uppdrag till Havs- och Vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen samt SMHI inom strategin.

Transkript

1 1(14) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Lotten Sjölander Tel: SKRIVELSE Ärendenr: NV Miljödepartementet Slutrapport EU:s Strategi för Östersjöregionen EUSBSR och dess handlingsplan Redovisning av Naturvårdsverkets uppdrag för år 2014 (M2011/3268/Nm) Redovisning av Naturvårdsverkets uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen (RU EUSBSR). Tidigare redovisningar har skett i skrivelser för år 2011, för år 2012 samt för år Detta är den sista rapporteringen av nuvarande regeringsuppdrag. Bakgrund Naturvårdsverket har tillsammans med drygt trettital andra svenska centrala myndigheter och samtliga länsstyrelser inkl. Vattenmyndigheterna, fått i uppdrag att aktivt genomföra strategin inom eget verksamhetsområde. Tillväxtverket har ett uppdrag att leda ett nätverk för myndigheterna som ska bidra till att uppdraget genomförs samordnat genom att bygga upp och sprida nätverk. Under 2014 har två större nätverksträffar hållits av Tillväxtverket för alla berörda i vilka även Naturvårdsverket deltog. Utöver Naturvårdsverket har Miljödepartementet gett uppdrag till Havs- och Vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen samt SMHI inom strategin. Strategin antogs av Europeiska rådet hösten 2009 och är den första makroregionala strategin inom EU. Strategin omfattar, förutom Sverige, Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Lettland, Litauen samt Polen. Strategin välkomnar också samarbete med EU:s närliggande länder; Ryssland, Norge och Vitryssland. Under 2013 har utöver Donau regionens strategi ytterligare två makroregional strategi antagits av kommissionen, en inom Alpregionen samt en för Joniska/Adriatiska havsregionen. BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(14) Strategin framhåller vikten att Östersjöländerna ska arbeta integrerat och samordnat på alla nivåer för att nå målet för strategin. I uppdraget (RU EUSBSR) ingår att senast den 31 januari 2015 skriftligt redovisa arbetet från föregående kalenderår till regeringskansliet, Miljödepartementet, med kopia till Tillväxtverket. EU kommissionen Strategin har reviderats och en ny handlingsplan antogs i februari Det resulterade i att de tidigare fyra utmaningarna ersatts av tre övergripande mål Rädda havsmiljön, Sammanlänka regionen och Öka välståndet. Under varje mål finns ett antal prioriterade områden (17 stycken) och inom varje prioriterat område ett antal flaggskeppsprojekt eller nätverk. Det finns också fem horisontella åtgärdsområden med gränsöverskridande ämnesområden. En av dessa horisontella åtgärder är en förbättrad havsplanering. Den nya handlingsplanen beskriver också en tydligare ansvarsfördelning för aktörer inom strategin. Strategin framhåller vikten av att Östersjöländerna ska arbeta integrerat och samordnat på alla nivåer för att nå målet för strategin. När det gäller målet Rädda havsmiljön menar kommissionen att Österjöns sårbarhet för övergödning, föroreningar och överfiske ställer särskilt höga krav på tillämpningen av EU:s regelverk och på samarbete inom regionen. Målet att rädda havsmiljön handlar om att med stöd av olika insatser uppnå en god miljöstatus och biologisk mångfald i havet. Det kan t ex ske genom en minskning av tillförsel av näringsämnen och genom att minska sjöfartens miljöpåverkan genom att göra Östersjöregionen till en föregångsregion för ren sjöfart. I juni 2013 slog kommissionen fast att de bägge nuvarande makroregionala strategierna (Östersjön och Donau) uppvisar ett tydligt mervärde men att det samtidigt finns utrymme för förbättringar i genomförandet. EU kommissionen föreslog en översynsprocess som planerades att avslutas under I den översynen ingår bland annat att ansvariga prioritetsområdesansvariga (PAC) kallas till intervju på DG Regio, Bryssel.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(14) I november 2013 ansåg Allmänna Rådet i EU att de makroregionala strategierna har visat på ett resursutnyttjande av EU:s medel och en förbättrad integration och samordning mellan länderna. Under september 2014 har Stadsrådsberedningen skickat svenska kommentarer till DG REGIO om revisionen av handlingsplanen (Memorandum SB2014/5886/EU-kansliet). Redovisning av Naturvårdsverkets uppdrag Inom Naturvårdsverket hanteras regeringsuppdrag i projektform med regelbundna arbetsgruppsmöten med ansvariga projektledare samt samordningsansvarig (PAC). I styrgruppen deltar ansvariga enhetschefer och möten hålls några gånger per år. Projektledare för RU EUSBSR har varit Lotten Sjölander. Naturvårdsverkets uppdrag inom strategin gäller följande tre områden: 1. Prioritetsområde PA Hazards Området berör minskad användning av och effekterna från farliga ämnen där Sverige har rollen som Prioritetsområdessamordnare, s.k. PAC. Ansvarig för prioritetsområdet: Jenny Hedman. 2. Prioritetsområde PA Nutri, Renare avloppsvatten Området berör det f.d Flaggskeppet 1.2, numer avslutat. Ansvarig projektledare: Linda Gårdstam. 3. Prioritetsområde PA SME, Östersjönätverket för grön offentlig upphandling (GPP) Ansvariga projektledare: Märta Philp och Anna Samuelsson. Sammanfattningsvis kan nämnas med anledning av PA Hazards att samarbetet med HELCOM som skett under åren har upplevts som goda och positiva. För det fortsatta arbetet är det också viktigt att finansiering går att säkra med exempelvis s.k. TA-medel. Vad gäller PA SME har det varit låg aktivitet i nätverket för grön offentlig upphandling. Det har varit mycket svårt att få tillräckligt många deltagare att ansluta till mötena som projektledarna kallat till. Angående PA Nutri har flaggskeppet Renare avloppsvatten avslutats under Vi använder oss av mallen från Tillväxtverket i vår rapportering nedan: A. Myndighetens interna arbete frågor som gäller myndighetens arbete med uppdraget och integrationen av Östersjöstrategin i myndighetens reguljära verksamhet. 1. Har din myndighet dragit nytta av Östersjöstrategin inom ett eller flera av era verksamhetsområden?

4 NATURVÅRDSVERKET 4(14) a. Om ja, på vilket/vilka sätt (samarbete som bidrar till egna mål, projektresultat som omhändertagits, utveckling av fler delar av verksamheten etc.) Naturvårdsverkets svar: Det är framförallt inom den del av HELCOM-arbetet som legat på Naturvårdsverket (f.d. HELCOM LAND, nuvarande HELCOM PRESSURE) som vi kunnat notera synergier samarbeten inom ämnesområdet. Ansvaret för HELCOM PRESSURE ligger nu på Havs- och vattenmyndigheten. b. Om ja, vilket är det främsta mervärde eller effekt som skapats? Utveckla gärna. Naturvårdsverkets svar: Det faktum att vi hanterar liknande frågor inom t ex PA Hazards och HELCOM LAND/HELCOM PRESSURE i syfte att minska utsläpp från landbaserade föroreningskällor till Östersjön som har skapat mervärde. c. Om nej, vad är det främsta skälet till att myndigheten inte dragit nytta av arbetet? 2. Vilka externa nätverk eller samarbeten har varit viktigast för att myndigheten kunnat dra nytta av Östersjöstrategin? (myndighetsnätverk, projektnätverk, nordiskt samarbete, nordiskbaltiskt, svenska aktörer, organisationer, EU, etc.). Utveckla gärna. Naturvårdsverkets svar: Vi ser Helsingforskonventionen som det viktigaste forumet enligt ovan. 3. Vilken är den viktigaste faktorn att förbättra för att myndigheten ska kunna dra bättre nytta av Östersjöstrategin? Utveckla gärna. Naturvårdsverkets svar: Vi har märkt att finansieringsfrågan är viktig. Dessvärre är det väldigt resurskrävande att ansöka om och förvalta Kommissionens TA-anslag. Möjligen att denna hantering kan förbättras. Vi noterar även att kommunikationsinsatser angående strategin troligen kan förbättras. Strategin är fortfarande förvånansvärt okänd trots att den funnits sedan Till viss del tror vi även att en ökad samordning och ett ökat informationsutbyte kan ske vad gäller myndigheters deltagande i andra internationella nätverk av relevans, t.ex. Nordiska Ministerrådet. B. Deltagande i samarbetsprojekt - frågor om myndighetens deltagande i externt finansierade internationella projekt, inkl. förstudieprojekt (oavsett finansieringskälla: ex. EU-program, nordiskt, nationellt) som bidrar till strategins mål. 1. Vilka pågående projekt deltar ni i som bidrar till Östersjöstrategins mål?

5 NATURVÅRDSVERKET 5(14) Ange projektnamn, finansieringskälla och länk till mer information Naturvårdsverkets svar: Naturvårdsverket leder nätverket GPP. Projektet Policynätverk för dioxiner i Östersjöregionen bidrog till utvecklingen av PA Hazards aktiviteter och mål. Svenska Institutet var med och finansierade. 2. Vilka projekt har avslutats sedan förra rapporteringen? Naturvårdsverkets svar: Flaggskeppet Renare avloppsvatten under PA Nutri har avslutats under året. 3. Analys: a. Hur bedömer ni sannolikheten är att resultaten från de projekt ni redovisat kommer att tillämpas? Utveckla gärna. Naturvårdsverkets svar: Dioxinnätverket har bidragit till att ta fram kriterier för ett policyorienterat projekt. Projektet har utvecklats och kommer att söka finansiering i början av Fokus är att undersöka och minska utsläppen från småskalig förbränning. Om projektet får finansiering är sannolikheten ganska god att det tillämpas. b. Vilken är den enskilt viktigaste faktorn för att säkra att projektresultaten tas omhand och tillämpas? Naturvårdsverkets svar: Involvera beslutsfattare och policy i ett tidigt skede, kontinuerligt informera, producera relevanta och tillämpliga resultat, kontakter och nätverk. c. Vilka effekter bedömer ni projektresultaten kan leda till om de tillämpas; och inom vilken tidshorisont (1, 3, 5, 10 år)? Naturvårdsverkets svar: Vi tror att dioxinprojektet kan bidra till att utveckla ny teknik och ny policy inom området. C. Övergripande bedömning av insatsområden i handlingsplanen (PA) - frågor om er syn på de insatsområden i handlingsplanen som ni är aktiva inom, mot bakgrund av att handlingsplanen är rullande och uppdateras regelbundet. a. Bedömer ni åtgärderna ( actions ) som relevanta och tillräckliga för att nå strategins mål? Utveckla gärna och ge gärna förslag på tänkbara kompletterande åtgärder. Naturvårdsverkets svar: Åtgärderna inom Farliga ämnen är relevanta och täcker många områden av relevans också för Naturvårdsverket. b. Bedömer ni flaggskeppsprojekten som relevanta för att nå strategins

6 NATURVÅRDSVERKET 6(14) mål? Utveckla gärna och indikera gärna tänkbara kompletterande flaggskeppsprojekt. Naturvårdsverkets svar: Projekten inom Farliga ämnen har varit relevanta men implementeringen och uppföljningen har delvis varit svag. c. Enligt er bedömning, vilka är de tre viktigaste faktorerna för att insatsområdets åtgärder och flaggskeppsprojekt ska kunna genomföras och få effekt? Naturvårdsverkets svar: Området Farliga ämnen täcker många specifika och viktiga frågor. För ett mer effektivt arbete och möjlighet att påverka utvecklingen så kan en fokusering vara bra. PA Hazards planerar t.ex. att arbeta mer med fokusområden där projekt inom samma tema klustras och samordningen bidrar till synergi och bättre policydiskussioner. Handlingsplanen finns via nedanstående länk: Kl7tL/Action+Plan+2013.doc Summering av genomförandet perioden och framåtblick - frågor beträffande era erfarenheter kring arbetet med Östersjöstrategin under hela perioden då den funnits, det vill säga från starten 2009 till slutrapporteringen för 2014 samt idéer kring det framtida genomförandet. 1. Sett till hela perioden: a. vad i genomförandet av Östersjöstrategin har ni upplevt som mest positivt? På vilket sätt har strategin stärkt myndighetens arbete, ge gärna exempel? Naturvårdsverkets svar: Svensk miljöpolitik har under en ganska lång tid styrts av ett övergripande Generationsmål samt 16 specifika miljökvalitetsmål. Ett sådant system skapar tydlighet vilket är en förutsättning för lyckat resultat ffa då arbetet involverar många aktörer. Östersjöstrategin har liknande komponenter med övergripande prioriteringar för att få fler aktörer att enas kring en gemensam agenda. Det är positivt och bra för samarbetet att tydligheten kring uppdraget inom strategin har ökat den senaste tiden men här finns fortfarande utrymme för ytterligare förbättringar. När det gäller grön offentlig upphandling så har varit ganska tungrott med de upplägg som funnits från början. Det har dock varit positivt då ett visst informationsutbyte och spridning av kunskap har kunnat ske inom nätverket. b. vad i genomförandet av Östersjöstrategin har inneburit den största utmaningen? Naturvårdsverkets svar: Att se nytta och möjligheter i att delta och/eller följa projekt, att ha ökat fokus på Östersjöregionen istället för EU och/eller Norden och att förstå och sprida konceptet med

7 NATURVÅRDSVERKET 7(14) Östersjöstrategin. En utmaning är såklart att på ett logiskt sätt knyta an till övrigt arbete på myndigheten. Finansieringsfrågan är också alltid en utmaning då våra resurser oftast är starkt begränsade. Det ligger också en utmaning i att se nytta och möjligheter med att delta och följa projekt och även i att förstå själva konceptet med Östersjöstrategin. 2. Tankar och idéer kring det framtida genomförandet av Östersjöstrategin: a. Resultat från föregående genomförandeperiod som ni vill lyfta fram och förslag på hur dessa bäst tas om hand och förvaltas framöver? Naturvårdsverkets svar: De viktigaste resultaten som vi kan visa från Naturvårdsverket är arbetet med PA Hazads. Det är ett viktigt område som står inför många utmaningar framgent. Vår förhoppning är att alla involverade parter ska bidra till det fortsatta arbetet och helst med något högre ambitionsnivåer än hitintills. Här kan Havs- och Vattenmyndigheten samt KemI få en tydligare roll i arbetet med PA Hazards. b. Har ni förslag på möjliga projekt som kan vara viktiga att genomföra inom ramen för Östersjöstrategin? Om möjligt utveckla gärna inriktning och vilka aktörer som kan tänkas ingå. Naturvårdsverkets svar: Det numer avslutade arbetet kring avloppsreningsverk är såklart fortfarande relevant att jobba med för att förbättra och säkerställa Östersjöns vattenkvalitet. Tyvärr vet vi av erfarenhet att väldigt få länder tog frågan på så stort allvar och att det kan vara problematiskt att återuppta arbetet eftersom frågan inte längre finns med i arbetsprogrammet Inom ramen för Östersjöprojektet finns det ett nätverk som arbetar med grön offentlig upphandling. Nätverket är organiserat inom gruppen Increase prosperity och ämnet små och medelstora företag (SME) i Östersjöstrategin. Nätverket har haft i uppdrag att träffa aktörer från olika länder för att utbyta erfarenheter kring grön offentlig upphandling. Miljöstyrningsrådet har haft ett projekt om GPP inom Östersjösamarbetet. Projektet tog fram ett internationellt utbildningsmaterial och avslutades i slutet av För att stärka arbetet med grön offentlig upphandling och utveckla det fortsatta arbetet inom nätverket så föreslås att nätverket i större utsträckning fokuserar kring offentlig upphandling med miljöeffekter på Östersjön. Nätverket skulle därmed tillsammans med andra relevanta aktörer arbeta med att se hur offentlig upphandling kan vara ett verktyg för att förebygga att förorenade ämnen kommer ut i Östersjön. Det skulle ske genom att ett specifikt förorenande ämne inom t.ex. ett läkemedel följs i hela dess värdekedja. För att välja ut ett relevant förorenade ämne behöver nätverket bland annat arbeta med att identifiera hur stora volymer som upphandlas, hur ämnet förekommer i värdekedjan och vilken miljöeffekt ämnet har på Östersjön Med utgångspunkt i

8 NATURVÅRDSVERKET 8(14) ovanstående kan det diskuteras om nätverket fortsättningsvis ska ligga kvar under gruppen Increase prosperity eller om nätverket bättre hör hemma under Save the Sea och fokuserar kring offentlig upphandling med miljöeffekter på Östersjön. c. Ur ett längre perspektiv med sikte på 2030, vad kommer att behövas beträffande genomförandet för att kunna uppnå strategins mål? Naturvårdsverkets svar: Tydligare struktur, så att den kan kommuniceras och förstås av alla regionens intressenter, och politiskt ägarskap så att man kan se nyttan av den. Det vore bra att inte jobba för brett utan mer fokuserat på vissa områden så att konkreta resultat levereras.

9 NATURVÅRDSVERKET 9(14) Bilaga 1 PAC svar till Tillväxtverket 1. Hur har arbetet som PAC/HAL fortlöpt under året? Året började med att åka till Bryssel för en intervju med DG Regio om hur prioområdet har presterat och förväntas utvecklas. Intervjun följdes sedan upp med ett formulär från DG Regio. Diskussioner och förfrågningar om att bidra till revideringen av strategins handlingsplan, både från Kommissionen och från Statsrådsberedningen, har varit frekvent under året. TA-medel från Kommissionen tog slut i juni. En delrapport skickades till DG Regio i juli. Revision genomfördes i september och en slutrapport, inklusive ekonomisk rapport och underlag, skickades till DG Regio i oktober. Efter kommentarer skickades en reviderad ekonomisk rapport in i december. Östersjöprogrammet har utarbetats under året och PAC har återkommande efterfrågats om kommentarer och inspel till prioriteringar och utformning, både för stöd till PAC samordning och till projekt. PAC har deltagit i konsultations- och lanseringskonferenser med programmet. Information och stöd har också givits från PAC till potentiella projekt och intressenter om möjligheter till finansiering från Östersjöprogrammet och andra fonder. Som förberedelse till ansökan om nya TA medel från Östersjöprogrammet, har en handlingsplan för tagits fram och diskuterats i styrgruppen. Den ska ligga som bas för ansökan. En viktig del handlingsplanen är att vi framöver planerar att arbeta mer utifrån fokusområden. Detta mycket pga den begränsade kapaciteten som PAC har att brett följa, delta och utveckla projekt och policy inom området, men också för att vi tror att det kan bidra till en bättre utdelning i resultat om vi fokuserar på en/enstaka frågor. Under året har utvecklingen av fokusområde läkemedel påbörjats. Kontakt med intressenter i regionen, inklusive forskare och forskningsinstitut, HELCOM, EU, Östersjöländers miljömyndigheter, mfl har tagits. Som grund ligger ett tidigare FP om hållbar läkemedelsproduktion i Östersjöregionen, ett projekt som letts av Läkemedelsverket men har avslutats under året. PA Hazards har också bidragit ekonomiskt till en del av slutrapporten av projektet genom en kartläggning av produktionsanläggningar. Ett kommande fokusområde blir troligtvis inriktat på klassiska miljögifter och historiska föroreningar, t.ex. dioxiner, kadmium och kvicksilver som trots stora insatser fortsätter att vara ett problem för Östersjöns miljö. En del i det fokusområdet kommer projektet CONDOR vara (Control of dioxin pollution in the BSR). CONDOR fick såddfinansiering från EUSBSR 2013 och PAC har arbetat mycket för att stödja utvecklingen av projektet under Projektet uppstod ur ett policynätverk för dioxiner som PAC startade 2013 och som, med låg

10 NATURVÅRDSVERKET 10(14) intensitet, har diskuterat frågan under året. Ett sista möte hölls i oktober Nätverket finansierades av Svenska Institutet och en slutrapport har skickats in. Två andra projekt fick också såddfinansiering, BLASTIC (Plastic in the BS) och AQUACLEAN (diffuse urban sources of hazardous substances), och PAC har stöttat även dessa projekt genom dialog, diskussion och möten. FP Chemsea avslutades med en slutkonferens i Polen i juni. Projektet lever dock vidare som ett klusterprojekt, Umbrella, med flaggskepsstatus under PA Hazards där alla frågor som rör kemiska och konventionella stridsmedel dumpade i Östersjön ska ingå. Vi har också antagit ett nytt FP, Change (båtbottenfärger). Ett projekt har struktits, InnoMaHaz. Ansträngningar har gjorts för att utöka och förbättra samarbetet med HELCOM. PAC har deltagit i HELCOMs arbetsgrupps- och HOD-möten, haft skriftväxling med sekretariatet och informella diskussioner. Ansträngningar för att tydliggöra ansvarsfördelning och samarbete mellan NV, HaV och KemI inom ramen för PA Hazards har också gjorts. Ett möte på chefsnivå hölls i början av året och då beslutades bl.a. att en arbetsgrupp skulle inrättas. Gruppen har träffats ett flertal gånger under året, haft kontinuerliga diskussioner och gott samarbete. PAC har deltagit som inbjuden föreläsare/gäst i ett antal evenemang och möten för att föreläsa och informera om strategin och om miljötillståndet i Östersjön, bl.a. Almedalsveckan, Finska journalister, Stockholms universitet och projektmöten. Ett faktablad om PA Hazards har tagits fram. Hemsidan har uppdaterats. Ett kommunikationssamarbete med Briggen Tre Kronor har inletts. Två styrgruppsmöten, ett web-möte och ett fysiskt möte, har genomförts. PAC har deltagit i EUSBSR s Annual Forum i Finland (1 v) och arbetsmöte i Estland (3 d). Statsrådsberedningen har inrättat en grupp för svenska PAC/HAL och genomfört ett antal möten under året där saker som finansiering, EUSBSR handlingsplan, ansvarsfördelning, etc har diskuterats. 2a. Finns det en styrkommitté för ert PA/HA och vad är dess huvudsakliga syfte? Ja. Diskutera och besluta om aktiviteter, fokusområden och prioriteringar. 2b. Om ja, har det varit möten under året? Ja. Ett web-möte i januari och ett fysiskt möte i juni. 2c. Hur bedömer ni att styrkommitten fungerar? Inte så väl som önskvärt. Ländernas engagemang är varierat, samtidigt är det också ofta personberoende. Ett tydligare ägarskap av länderna samt ett tydligare politiskt engagemang är nödvändigt.

11 NATURVÅRDSVERKET 11(14) 3a. Hur bedömer i arbetet med flaggskeppsprojekt och andra projekt inom ert PA/HA? PA Hazards har hittills haft många enskilda större projekt. Projekten har varit självgående. Från sker det en förändring. Flera projekt har avslutats och vi har varit i behov av att hitta nya projekt. Det har vi gjort genom att efterlysa och också själva söka upp relevanta projekt. EUSBSR erbjöd möjlig såddfinansiering till projekt med utlysning under Två projektidéer fick finansiering 2013 och ett PAC har varit aktiv i att försöka stödja projekten att utvecklas inom ramen för våra prioriteringar och möjlig finansiering. Kraven (från oss och från fonderna) på aktivt engagemang från myndigheter och relevanta intressenter och slutanvändare har visat sig mycket svårt, särskilt att få offentliga myndigheter att delta som projektpartners. Två av projekten kommer att söka pengar från Östersjöprogrammet i februari Ett nytt grepp är nu att försöka bygga upp kluster av projekt på samma tema, där PA Hazards står för syntes och policyramverk och ger projekten möjlighet att utbyta resultat och erfarenhet. Första klusterprojektet blir på läkemedel. 3b. Letar ni själva efter potentiella nya flaggskepp? Se ovan. 3c. Upplever ni ett stort tryck från projektaktörer som vill med i arbetet (intyg för projektansökningar, vill ha flaggskeppsstatus, etc)? Nej, inte särskilt stort. Det verkar fortfarande vara oklart för många vad fördelarna med att vara FP är, om det har någon betydelse för utfallet i finansieringsansökan, etc. På området farliga ämnen är det fortfarande större intresse från forskarsamhället än genomförare och myndigheter. 4a. Har ni samverkat med något annat PA/HA under året? Vi har deltagit i diskussioner och möten men inga egentliga praktiska samarbeten. PA Hazards stödjer några FP under andra PA/HA i ansökning för medel från BSRP. 4b. Hur ser ni på möjligheten för samverkan med andra PA/HA för att få bättre resultat inom ert PA/HA? Ja, det är möjligt och kunde vara önskvärt i särskilda fall. Men det tar också tid. 5. Hur upplever ni stödet för att arbeta som PAC/HAL inom er organisation? Rollen är mycket mer krävande än vad som generellt uppfattas, både internt och externt. För att kunna utföra ett gott arbete krävs större personella resurser än vad som anses vara ekonomiskt/praktiskt möjligt för organisationen att prioritera. Det medför att stor del av PACs arbete läggs på administrativa och ekonomiska uppgifter istället för den egentliga uppgiften att arbeta för en bättre samordning och samarbete mellan länderna i sakfrågan. 6. Upplever ni att ni får stöd för arbetet från ansvarigt departement? Ja, med det kunde vara bättre. En dialog inför kommande uppdrag har påbörjats för att öka samarbetet.

12 NATURVÅRDSVERKET 12(14) Bilaga 2 Slutrapport Flaggskepp Renare avlopp Bakgrund Naturvårdsverket har fått regeringens uppdrag att medverka i genomförande av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan (KOM(2009) 248/3). Strategin ska tillhandahålla en samordnad ram som gör det möjligt för EU och medlemsstaterna att kartlägga behov och jämka samman dem med tillgängliga resurser, genom samordning av relevant politik. I strategin finns fyra prioriterade områden; En miljömässigt hållbar region, En blomstrande region, En tillgänglig och attraktiv region samt En trygg och säker region. Under varje prioriterat område finns dels ett antal strategiska aktiviteter men även flaggskeppsprojekt. Ett flaggskeppsprojekt syftar till att vara ett föregångsprojekt som visar på konkreta och synliga åtgärder för att lösa olika problem som finns i regionen. Sverige har tagit på sig att vara ansvarig samordnare för flaggskeppet Renare avloppsvatten under det prioriterade området En miljömässigt hållbar region varför regeringen har gett detta uppdrag till Naturvårdsverket. Östersjön är ett innanhav med hög näringsbelastning och låga syrehalter. Detta medför problem som övergödning och syrebrist. Bidrag till näringsbelastningen kommer bland annat ifrån jordbrukssektorn, industri och avloppsreningsverk. Att åtgärda utsläpp av näringsämnen i punktkällor så som avloppsreningsverk är ofta kostnadseffektiva åtgärder. Dock varierar denna kostnadseffektivitet beroende på befintligt avloppsreningsverks uppbyggnad, reningsmetoder och reningsgrader. HELCOM har i sin handlingsplan (BSAP) för Östersjön satt upp strängare krav för utsläpp från avloppsreningsverk av fosfor än vad EU har eftersom fosfor är en viktig källa till algblomning. I Ryssland pågår med stöd från bl.a. Sverige en snabb utbyggnad av reningsverk. Flera medlemsländer genomför för närvarande omfattande program för att klara EU:s krav på avloppsrening. I länderna runt Östersjön genomförs mycket arbete av många olika aktörer. Arbetet med Flaggskeppet har pågått under flera år men engagemanget från övriga länder har varit skiftande. Detta har medfört att projektet varit väldigt svårarbetat. Naturvårdsverkets arbete med Flaggskeppet har haft som långsiktigt syfte att identifiera och ta fram planer för uppgradering av prioriterade avloppsreningsverk i Östersjöns avrinningsområde för att minska punktutsläpp av fosfor och kväve. Då en reviderad version av Östersjöstrategin presenterades i januari 2014 hade Flaggskeppet strukits utan att kommunicera med ledaren för Flaggskeppet på Naturvårdsverket. Flaggskeppet ströks av ansvarig PAC för PA Nutri inför revideringen.

13 NATURVÅRDSVERKET 13(14) Verksamhet under Flaggskeppet Som en första insats togs en rapport fram som beskrev statur i de olika länderna runt Östersjön. Därefter gjordes en sammanställning över pågående projekt i regionen som syftade till att minska belastningen av näringsämnen från avloppsreningsverk. Två möten med en arbetsgrupp med representanter från de olika länderna har hållits. Utvärdering Det har varit svårt att nå framgång i detta projekt då intresset för projektet har varit vagt från så gott som samtliga deltagande länder. Det har även varit svårt att får stöd från de ansvariga för det prioriterade området (Finland och Polen) vilket ytterligare har försvårat arbetet. Som Flaggskeppsledare försökte Sverige med olika angreppssätt utan att frambringa intresse för projektet. Det är troligt att detta flaggskepp inte har varit tillräckligt förankrat innan det beslutades och att det i efterhand har känts mer som en pålaga än något som bidrar till att underlätta arbetet med renare avlopp i de olika länderna. Analys i relation till målen för insatsen Övergripande och långsiktigt mål med Renare avlopp Ett renare avloppsvatten genom att identifiera, bygga/uppgradera prioriterade avloppsreningsverk i Östersjöns avrinningsområde. Då detta görs har HELCOMs rekommendationer för reduktion av kväve och fosfor från avloppsreningsverk tagits i beaktande. Delmål 1. Pågående projekt i länderna runt Östersjön som rör förbättrad rening av avloppsvatten är sammanställda och presenterade i ett lättillgängligt format. 2. Befintlig statistik är sammanställd och utifrån detta är prioriterade anläggningar att etablera eller åtgärda i länderna med avrinningsområde till Östersjön identifierade och ansvariga i berörda länder är informerade om detta. 3. De olika ländernas svårigheter och problem med att nå HELCOMs rekommendationer är identifierade och sammanställda. 4. Förslag till en tänkbar fortsättning av arbetet inom Flaggskeppsprojektet är framtaget. Analys De delmål som Sverige har kunnat genomföra på egen hand har genomförts. Men de mål som kräver engagemang från de andra länderna har inte uppnåtts. Detta belyser vikten av att den här typen av projekt är väl förankrade i de olika länderna för att de ska bli framgångsrika.

14 NATURVÅRDSVERKET 14(14) Förslag tilländringar inför kommande Regeringsuppdrag Eftersom Flaggskeppet inte längre finns med under det Prioriterade Området (PA Nutri) är förutsättningarna ännu lägre att nå resultat inom området på detta sätt. Förslaget är därför att inte ta med denna typ av projekt i kommande regeringsuppdrag. Bilagor Briefing paper for the Flagship 1.2 Cleaner Wastewater, Current status for EUSBSR countries in implementation of EU WWTD and adoption of the HELCOM Recommendation for Wastewater treatment. Compilation of projects and organisations in the Baltic Sea Region