Rapport om Sjöfartsverkets arbete under 2013 inom ramen för EU:s Ostersjöstrategi

Transkript

1 (tsjöfartsverket Reidar Grundström, RT Näringsdepartementet n.registrator~regeringskansiiet.se Rapport om Sjöfartsverkets arbete under 2013 inom ramen för EU:s Ostersjöstrategi Sjöfartsverket lämnar härmed sin rapportering, enligt regeringsbeslut RT daterat , av arbetet med genomförandet av EU:s strategi för Ostersjöregionen och dess handlingsplan. 1 handläggningen av detta ärende, som har avgjorts av generaldirektören Ann-Catrine Zetterdahl, har deltagit direktören för Samhällsavdelningen Jaak Men chefen för Sjöfartspolitiska enheten Anna Staaf, chefen för Forsknings- och innovationsenheten Magnus Sundström och miljöhandläggaren Reidar Grundström, föredragande. ~e atnne et eidar G it, För kännedom Tillväxtverket Styrelsen Ledningen Fyren

2 EU:s Östersäsfra(e i och tillhörande handlin s Ian Dnr EU:s Östersjöstrategi och tillhörande handlingspian Sjöfartsverkets arbete under 2013 som stöder genomförandet

3 EU:s Östersöstrate i och tillhörande handlin s Ian Dnr Sjöfartsverket Samhällsavdelningen Rapporten finns tillgänglig på Sjöfartsverkets webbplats Dnr Beteckning Författare Reidar Grundström Månad År Januari 2014 Eftertryck tillåts med angivande av källa.

4 EU:s Östers östrate i och tillhörande handlin 5 Ian Dnr Innehåll MYNDIGHETENS INTERNA ARBETE Har din myndighet dragit nytta av Östersjöstrategin inom ett eller flera av era verksamhetsområden Om ja, på vilket/vilka sätt (samarbete som bidrar till egna mål, projektresultat som omhändertagits, utveckling av fler delar av verksamheten etc.) Om ja, vilket är det främsta mervärde eller effekt som skapats Om nej, vad är det främsta skälet till att myndigheten inte dragit nytta av arbetet? Vilka externa nätverk eller samarbeten har varit viktigast för att myndigheten kunnat dra nytta av Ostersjöstrategin? (myndighetsnätverk, projektnätverk, nordiskt samarbete, nordisk baltiskt, svenska aktörer, organisationer, EU, etc.) Vilken är den viktigaste faktorn att förbättra för att myndigheten ska kunna dra bättre nytta av Ostersjöstrategin 4 2 DELTAGANDE 1 SAMARBETSPROJEKT Vilka pågående projekt deltar ni i som bidrar till Östersjöstrategins mål? Ange projektnamn, finansieringskälla och länk till mer information Vilka projekt har avslutats sedan förra rapporteringen? Analys Hur bedömer ni sannolikheten är att resultaten från de projekt ni redovisat kommer att tillämpas? Utveckla gärna Vilken är den enskilt viktigaste faktorn för att säkra att projektresultaten tas omhand och tillämpas Vilka effekter bedömer ni projektresultaten kan leda till om de tillämpas; och inom vilken tidshorisont (1, 3, 5, 10 år) 7 3 ÖVERGRIPANDE BEDÖMNING AV INSATSOMRÅDEN 1 HANDLINGSPLANEN (PA) Bedömer ni åtgärderna ( actions ) som relevanta och tillräckliga för att nå strategins mål? Utveckla gärna och ge gärna förslag på tänkbara kompletterande åtgärder Bedömer ni flaggskeppsprojekten som relevanta för att nå strategins mål? Utveckla gärna och indikera gärna tänkbara kompletterande flaggskeppsprojekt Enligt er bedömning, vilka är de tre viktigaste faktorerna för att insatsområdets åtgärder och flaggskeppsprojekt ska kunna genomföras och få effekt 8

5 EU:s Östersöstrate i och tillhörande handlin s Ian Dnr Myndighetens interna arbete 1.1 Har din myndighet dragit nytta av Östersjöstrategin inom ett eller flera av era verksamhetsområden? Om ja, pa vilket vilka sätt (samarbete som bidrar till egna rna!, projektresultat som omhändertagits, utveckling av fler delar av verksamheten etc.) Östersjöstrategins främsta bidrag till Sjöfartsverkets verksamhetsområden är en ökat politisk relevans för insatserna som är viktig för att motivera finansiering från såväl EU som nationellt. Deltagande i Ostersjöstrategins olika prioritetsområden (PA, Priority Areas) har också gett en ytterligare arena för spridning av projektresultat och förankring av nya projektidéer Om ja, vilket är detfrämsta mervärde eller effekt som skapats? Om nej, vad är detfrämsta skälet till att rnyndigheten inte dragit nytta av arbetet? 1.2 Vilka externa nätverk eller samarbeten har varit viktigast för att myndigheten kunnat dra nytta av Ostersjöstrategin? (myndighetsnätverk, projektnätverk, nordiskt samarbete, nordisk-baltiskt, svenska aktörer, organisationer, EU, etc.). Triple Helix-samarbete mellan myndigheter, akademin och privat näringsliv. Samverkan med andra aktörer inom TEN-T och Motorways of the Sea har varit av utomordentlig vikt. Också samarbetet i Ostersjöfora såsom HELCOM, Baltic Sea Hydrographic Commission, Baltic Sea Icebreaking Managment är också viktiga organisationer som möjliggör kontaktskapande och diskussion om potentiella projekt. 1.3 Vilken är den viktigaste faktorn att förbättra för att myndigheten ska kunna dra bättre nytta av Ostersjöstrategin? Deltagande i fler prioritetsområden och projekt som är relevanta för Sjöfartsverkets verksamhet.

6 EU:s Östers ästrate i och tillhörande handlin s Ian Dnr Deltagande i samarbetsprojekt 2.1 Vilka pågående projekt deltar ni i som bidrar till Ostersjöstrategins mål? Ange projektnamn, finansieringskälla och länk till mer information MONALISA 2.0, en fortsättning på avslutade MONALISA-projektet, men med utökat partnerskap till 39 partners i 10 länder, en budget om drygt 24 miljoner euro och med SO o finansiering från EU genom TEN-T. Projektperiod: Lead partner: Sjöfartsverket. Flaggskeppsprojekt inom PA SAFE WINMOS, ett projekt där Sverige, Finland och Estland arbetar för effektivare, säkrare och mer miljövänlig vintersjöfart i Ostersjön. Finansiering från EU genom TEN-T. Lead partner: Sjöfartsverket. Flaggskeppsprojekt inom PA SAFE. För mer information, se FAMOS, ett projekt som är under förberedande där ett antal Östersjöländer går ihop och söker EU-finansiering från TEN-T för att snabba upp sjömätningarna av de sjöfartsstråk som pekats ut av HELCOM och som ingår i PA SAFE. Lead partner: Sjöfartsverket, vars budget planeras uppgå till c:a 380 mkr för projektpenoden Potentiellt flaggskeppsprojekt inom PA SAFE. CHEMSEA, ett flaggskeppsprojekt som ska avslutas under mars månad 2014 och som leds av Institute of Oceanology of the Polish Academy of Sciences (IOPAN). Projektet syftar till att leta upp, lokalisera och identifiera dumpad kemisk ammunition efter andra världskriget i Ostersjön. Provtagning och analys i området för de identifierade objekten ska resultera i spridningsmodeller som ligger till grund för riskbedömning. Sjöfartsverket har genomfört en hydrografisk inventering av områden där vapen har dumpats och medverkat i framtagningen av riktlinjer för hur de som färdas på havet skall hantera miljöfarliga vapenrester de råkar ut för och vilka områden de ska undvika. Projektet har finansierats bland annat genom EU Baltic Sea Region Programme Projektbudgeten är 4.5M. För mer information se http: och http: eu.baltic.net Project Database.5308.html?contentid 69&contentactio n single

7 EU:s Öster&östrate i och tillhörande handlin s Ian Dnr Vilka projekt har avslutats sedan förra rapporteringen? MONALISA-projektet har avslutats 31 december Budget: drygt 22 miljoner euro. Lead partner: Sjöfartsverket. Flaggskeppsprojekt inom PA SAFE. Clean Baltic Sea Shipping (Cleanship) projektet har avslutats under Lead partner: Trelleborgs hamn Flaggskeppsprojekt inom PA Ship. http: shipping.com Baltic Sea cooperation for reducing ship and port emissions through knowledge- & innovation-based competitiveness (Innoship) projektet har avslutats under Lead Partner: The Baltic Institute of Finland. Flaggskeppsprojekt inom PA Ship. http: innoship 2.3 Analys Hur bedömer ni sannolikheten är att resultaten fran de projekt ni redovisat kommer att tillämpas? Utveckla gärna Det finns goda förutsättningar att resultaten från MONALISA tillämpas, på såväl kort som lång sikt. Resultaten från Cleansbip- och Innoship-projekten har sannolikt redan använts och kommer fortsatt att användas särskilt i Ostersjöhamnars fortsatta arbete att anpassa sin verksamhet till kommande krav på låg svavelhalt i bransle till sjofart. Chemsea-projektet är konkret och resulterar i riktlinjer som direkt kommer att användas av de som färdas på havet. Resultaten kommer efter noggrann riskanalys möjligen ocksa att användas för att eventuellt sanera vissa platser. Kunskapen om och omfattningen av dumpade kemiska vapen i Ostersjön har ökat betydligt. Spridningsmodeller, som ligger till grund för miljöriskbedömningar, har utvecklats efter analyser av läckande kemiska vapen på havsbotten Vilken är den enskilt viktigaste faktorn för att säkra att projektresultaten tas omhand och tillämpas? Den enskilt viktigaste faktorn för att säkra att projektresultaten tas omhand och tillämpas är relevansen i projekten samt konkretionen i projektresultaten.

8 EU:s Östersösfrate i och tillhörande handlin s Ian Dnr i Vilka effekter bedömer ni projektresultaten kan leda till om de tillämpas; och inom vilken tidshorisont (1, 3, 5, JO ar)? Inom MONALISA ser vi såväl betydande långsiktiga vinster för sjöfarten vad gäller effektivitet, säkerhet och miljö genom införandet av Sea Traffic management, ett koncept som är inspirerat av flygets Air Traffic Management. MONALISA, men i än högre grad MONALISA 2.0, syftar som helhet till att bli såväl tvärsektoriellt som trafikslagsövergripande i och med (för första gången i historien) sammankopplingen av hamnarnas trafikstyrning med sjöfartens styrning. Alla relevanta aktörer inom sjöfartsklustret kommer att beröras: mäklare, bogserare, tull, polis, hamn, sjötrafikledning, lots m.fl. Informationsfiödet i godstransporterna till sjöss kopplas i konceptet ihop med landtransportsystemets infonnationsfiöde (järnväg och väg) i sin helhet istället för som idag där alla trafikslag suboptimerar sin egen hantering inom trafikslaget. På kortare sikt ser vi väldigt goda förutsättningar att kunna tillämpa resultat från MONALISA och WINMOS för effektivare vintersjöfart, effektivare sjötrafikinformation, snabbare kvalitetssäkring av djupdata samt att projektens EU-flnansiering avlastar brukarkollektivet betydande kostnader. Resultaten av CHEMSEA-projektet, och tidigare liknande projekt, har redan resulterat i identifiering av riskerna och de negativa miljöeffekterna av dumpade kemiska vapen. Dessa kunskaper innebär rimligen ökade möjligheter att eventuellt motverka negativa miljöeffekter av dumpade kemiska vapen, men hur snabbt kunskaperna utnyttjas hänger självklart på hur mycket resurser som kan satsas på arbetet. 3 Övergripande bedömning av insatsområden i handlingspianen (PA) 3.1 Bedömer ni åtgärderna ( actions ) som relevanta och tillräckliga för att nå strategins mål? Utveckla gärna och ge gärna förslag på tänkbara kompletterande åtgärder. Åtgärderna inom PA SAFE är i huvudsak relevanta för att nå målen. En utvecklingspotential finns dock på sjöräddningsomradet, där möjligheter för effektivare sjöräddningsinsatser i samverkan mellan aktörer i olika Ostersjöländer finns. 3.2 Bedömer ni flaggskeppsprojekten som relevanta för att nå strategins mål? Utveckla gärna och indikera gärna tänkbara kompletterande flaggskeppsprojekt. Flaggskeppsprojekten inom PA SAFE är i huvudsak relevanta. Sjöfartsverket har varit aktiva i att föresla och utveckla såväl områden som

9 EU:s Östersöstrate i och tillhörande handlin s Ian Dnr flaggskeppsprojekt inom PA SAFE, nu senast med att föreslå vintersjöfart som ett prioriterat insatsområde, följt av flaggskeppet WINMOS som operationaliserar insatserna i ett relevant EU-projekt. 3.3 Enligt er bedömning, vilka är de tre viktigaste faktorerna för att insatsområdets åtgärder och flaggskeppsprojekt ska kunna genomföras och få effekt? Förutom relevansen i insatsområdet och projektet är de tre viktigaste faktorerna: - Erfaren och engagerad initiativtagare. - Effektiva finansieringsformer, financial engineering. - Stöd från berört departement inom regeringskansliet.