SJÖFARTSVERKET 24 Avdelning Samhalle Handl~ggare. dirckttclefon Ert datum Er beteckning

Transkript

1 SJÖFARTSVERKET 24 Avdelning Samhalle Handl~ggare. dirckttclefon Ert datum Er beteckning Reidar GrundsLrö,n, /RT Näringsdepartementet Rapport om Sjöfartsverkets arbete under 2013 inom ramen för EU:s Ostersjöstrategi Sjöfartsverket lämnar härmed sin rapportering, enligt regeringsbeslut 201 l/57691rt daterat , av arbetet med genomförandet av EU:s strategi för Ostersjöregionen och dess handlingsplan. 1 handläggningen av detta ärende, som har avgjorts av generaldirektören, har deltagit direktören för Samhällsavdelningen Jaak Men, chefen för Sjöfartspolitiska enheten Anna Staaf samt miljohandlaggaren Reidar Grundström, föredragande. aann-catrine Zett?06h ZL4t(&gaT Reidar Grui$strö För kännedom: Ti Ilväxtverket Slyrelsen Verksledningen Fyren/Venti len Posladress Besöksadrnss Telefon Telefax E-posl Organisationsnr Norrköping Östra Promenaden sjofartsvcrkct@sjofartsverketse

2 EU:S ÖSTERSJÖSTRATEGI OCH TILLHÖRANDE HANDLINGSPLAN SJÖFARTSVERKETS ARBETE UNDER 2012 SOM STÖDER GENOMFÖRANDET

3 EU:S ÖSTERSJÖSTRATEGI OCH TILLHÖRANDE HANDLINGSPLAN SJÖFARTSVERKETS ARBETE UNDER 2012 SOM STÖDER GENOMFÖRANDET Datum: Vår beteckning: Norrköping Tel: Fax:

4 1. Integrering av strategin i den egna verksamheten A. Har det skett någon förändring i det interna arbetet med strategin sedan förra rapporteringstillfället? Om ja, vilken? Målen i treårsplanerna har utvecklats men har i stort sett samma innebörd som i rapporteringen den 1 juli 2011 som är den senaste under denna rubrik. En viktig förändring är att Sjöfartsverket har fått bättre förutsättningar att leva upp till vår ambition att öka antalet forskningsoch innovationsprojekt inom sjöfartsområdet (FoI) och därmed ökad förmåga att mer aktivt kunna delta FoI-verksamhet med koppling till Östersjösamarbetet. I och med 2012 års FoI- och infrastrukturpropositioner samt den nya innovationsstrategin har behovsbilden inom maritim FoI bekräftats och även Sjöfartsverket föreslås få en ny och tydligare roll inom sjöfartsforskningen. Regeringen pekar på att det är särskilt angeläget att Sjöfartsverket får en tydlig uppgift att, i samarbete med akademin och sjöfartens aktörer, nationellt och internationellt, definiera, initiera och låta genomföra sådan FoI-verksamhet som behövs för att lösa sjöfartens utmaningar. Ansvarsfördelningen mellan transportmyndigheterna innebär bl. a. att Trafikverket har det övergripande ansvaret för finansiering och att Sjöfartsverket prioriterar och samordnar sjöfartens FoI. För att svara upp mot regeringens anvisningar har Sjöfartsverket redan nu anpassat sin interna FoI-organisation och bildat en Forsknings- och Innovationsenhet från och med den 1 november 2012 som ett komplement till den interna samordningsfunktionen genom SjöV:s FoI-råd som syftar till att skapa synergier i den egna verksamheten. Som bakgrund upprepas här delvis beskrivningen i den senaste rapporteringen av vårt arbete. Ett stort antal åtgärder och aktiviteter i Östersjöstrategin som direkt kopplar till Sjöfartsverkets uppdrag och verksamhet återfinns i strategins handlingsplan under prioritetsområde 4 (en föregångsregion för ren sjöfart), prioritetsområde 6 (att undanröja hinder på den inre marknaden inklusive samarbete på tull- och skatteområdet), prioritetsområde 11 (att förbättra interna och externa transportförbindelser) och prioritetsområde 13 (en föregångsregion inom sjösäkerhet och sjöfartsskydd). Sid 1

5 2. Samverkan med andra aktörer A. Deltar organisationen i några nya samarbeten eller nätverk med bäring på strategin? Om ja, vilka? I arbetet med det sjömotorvägsprojekt inom isbrytningsområdet, som Sjöfartsverket har tagit initiativ till, håller nu en ansökan till EUkommissionen på att färdigställas tillsammans med Finland och Estland. Ansökan kommer att lämnas in under februari månad Under 2013 kommer arbetsgruppen för Östersjödjupdatabasen att intensifiera samarbetet med andra myndigheter och aktörer. Syftet är att samordna arbetet med att tillgängliggöra andra marina spatiala data. Sjöfartsverket följer arbetet i arbetsgruppen HELCOM Maritime, men har inte deltagit i gruppens möten under Samverkan med andra svenska myndigheter har förändrats i och med bildandet av Havs- och vattenmyndigheten. De nya samarbetsformerna håller på att utvecklas. Till exempel har samverkan genom SamHav nystartat vilket medför förändringar jämfört med tidigare arbetssätt. 3. Deltagande i projekt Det mesta av Sjöfartsverkets verksamhet stödjer handlingsplanens syfte under prioritetsområde 4 (en föregångsregion för ren sjöfart), prioritetsområde 6 (att undanröja hinder på den inre marknaden inklusive samarbete på tull- och skatteområdet), prioritetsområde 11 (att förbättra interna och externa transportförbindelser) och prioritetsområde 13 (en föregångsregion inom sjösäkerhet och sjöfartsskydd). Isbrytning, lotsning, farledshållning, sjögeografi etc. syftar till en tillgänglig, säker och ren sjöfart, verksamheter som alla är i linje med strategin och dess handlingsplan. Flera av Sjöfartsverkets verksamheter medför deltagande i projekt som finns i handlingsplanen eller som verkar i samma riktning. A. Deltagande i projekt - Analys: - I vad mån bedömer ni att projektresultaten i de projekt ni redovisat har alternativt kommer att tillämpas / realiseras? Sid 2

6 - Enligt er bedömning, vad utgör de största hindren för att projektresultat ska tillämpas / realiseras? (t ex svårigheter att få finansiering, finns rätt aktörer med i projektet dvs. de som förväntas tillämpa resultaten, andra hinder) FP 4.2 om att minska utsläpp till luft från fartyg De två underprojekten tar båda fram till exempel vägledningar, kunskapssammanställningar, rekommendationer, exempel på best practice och genomför pilotprojekt som sammantaget kommer att ge ett bra underlag för hamnar, redare och andra att anpassa sin verksamhet främst till skärpta regler för sjöfartens utsläpp till luft. Vi bedömer att åtminstone några av pilotprojekten kommer att leda till fullt ut genomförda åtgärder som tjänar som goda exempel. Med tanke på att resultaten spänner över om inte alla så i alla fall de flesta realistiska möjligheter till att minska sjöfartens miljöpåverkan bedömer vi att resultaten kommer att bli mycket användbara i praktiken och i många fall underlätta genomförande i praktiken. Det största hindret bedömer vi att många aktörers resurstillgång är. Såväl kompetensmässigt, personalmässigt och finansiellt. Stora hamnar, redare och samhällen har generellt sett lättare att genomföra åtgärder medan mindre aktörer ofta har sämre förutsättningar att göra det. En samordning av små aktörers agerande med stora aktörers kan därför ge bättre förutsättningar för genomförande i praktiken. FP 4.3 Att införa miljödifferentierade hamnavgifter för fartyg När projektet som vi menar befinner sig i startfasen kan vi analysera och bedöma de förväntade projektresultatens genomförbarhet och eventuella hinder för genomförbarheten. FP 4.6 att genomföra en studie om förutsättningarna för en infrastruktur för bunkring av LNG Projektet har avslutats och i maj 2012 publicerades slutresultaten. Vi bedömer att publikationerna redan har använts som kunskapskälla när hamnar överväger att investera i infrastruktur för att fartyg ska kunna bunkra LNG och när redare överväger nödvändiga investeringar i LNG teknik på fartyg. Resultaten är användbara för alla som en vägledning i det arbetet. Eftersom LNG som drivmedel på fartyg av många anses vara ett Sid 3

7 alternativ främst för nybyggda fartyg för att klara reglerna om svavelhalt i bränsle som gäller från år 2015 kommer troligen resultaten att användas av många hamnar. FP 13.?? 1 MONALISA Det kan konstateras att av de fyra huvudaktiviteterna; Dynamisk och proaktiv ruttplanering, Verifikationssystem för certifikat, Sjömätning av betydande områden av viktiga sjöfartsstråk i Östersjön och Delning av maritim information, så kommer resultaten av sjömätningarna direkt att användas för att förbättra den sjögeografiska information som ökar sjösäkerheten främst för handelssjöfarten. Resultaten av ruttplaneringsaktiviteten har en potential att tillgodose efterfrågade förbättringar vad avser säkerhet, energieffektivisering samt säkerhet, inte minst i efterspelet av Costa Concordia-olyckan. Det kan dock behövas ändringar i för sjöfarten fundamentala internationella regelverk för att tekniken ska kunna utnyttjas på ett globalt och bredare sätt. Däremot finns en potential att redan på kort sikt kunna realisera andra resultat från MONALISA. Verifikationssystem för certifikat bedöms kunna användas så snart resultaten är tillgängliga eftersom kostnaden för tekniken bedöms bli rimlig i förhållande till förenklingen och kvalitetshöjningen av behörighetskontrollen. Det är dock svårt att bedöma hur stort och i vilken takt genomslaget av tekniken kan bli. Slutligen bedömer vi att resultaten av aktiviteterna kring delning av maritim information kommer att användas i EU-kommissionens kommande arbete om delning av maritim information som bygger på resultaten av en pilotstudie om Blue Belt. MONALISA avslutas i slutet av För att kunna använda resultat från arbetet med Östersjödjupdatabasen krävs det finansiering åtminstone för drift av datatjänster och arbetsinsatser som krävs för att regelbundet uppdatera databasen med nyinkomna eller frisläppta djupdata. Sjöfartsverket kommer att utarbeta ett förslag på hur ajourhållningen och 1 Numreringen av flaggskeppsprojektet kommer att bli känt när EUkommissionens nya handlingsplan har beslutats. Sid 4

8 internationell samverkan kring Östersjödjupdatabasen kan genomföras i framtiden. Målet att tillgängliggöra detaljerad djupdata för Östersjön är beroende av resultaten av översynen av lagen för skydd av landskapsinformation (1993:1742). Idag är högupplöst djupdata i stor utsträckning sekretessbelagd information, och det finns inga enkla former att ändamålsoberoende sprida högupplöst djupdata om kustnära områden. Övriga tidigare rapporterade verksamheter FP 6.2 Harmonisering av nationella Single Window system, FP 11.3 Att utveckla nätverken Baltic Motorways of the Sea, FP 13.2 Att analysera möjligheterna att integrera sjöövervakning i regionen, FP 13.3 Sjömätning av farleder inom Östersjön och FP 13.4 Att utveckla konceptet e- navigation hör alla till sådana verksamheter som Sjöfartsverket arbetar med som sina huvuduppgifter. Vi väljer här att inte analysera realiseringsgrad och hinder i detalj utan konstaterar att det fokuseras på olika uppgifter under olika tidsperioder och att resultaten kommer att utnyttjas i någon grad. B. Deltagande i projekt - Nytillkomna projekt sedan förra rapporteringen (rapporteras enligt mall). 1. Projektnamn Chemsea; Chemical Munitions Search and Assess 2. Prioritetsområde Att minska användning och effekter av giftiga ämnen (3. To reduce the use and impact of hazardous substances) 3. Är projektet ett Flaggskepp? Ja, som del av flaggskeppsprojektet 3.2. Assess the need to clean up chemical weapons. Polen leder flaggskeppsprojektet och Sjöfartsverket är partner till det. Vi förutsätter att Polen har kontaktat Prioritetssamordnaren(PAC). Sid 5

9 4. Syfte med projektet (kort beskrivning) Leta upp, lokalisera och identifiera dumpad kemisk ammunition efter andra världskriget i Östersjön. Ta bottenprover och prover i vattenpelaren samt av det marina livet för att kunna göra spridningsmodeller av läckande kemikalier från den dumpade ammunitionen. Spridningsmodellerna kommer att ligga till grund för bedömningen av hur farligt de läckande kemikalierna är för människa och miljö i Östersjön. 5. Partnerskap organisation, samverkansområde och land. Poland: IOPAS; Institute of Oceanology of Polish Academy of Sciences; Project leader MUT; Military University of Technology PNA; Polish Naval Academy Finland: SYKE; Finnish Environment Institute VERIFIN; Finnish Institute for Verification of the Chemical Weapons Convention Sweden: FOI; Swedish Defense Research Agency SMA; Swedish Maritime Administration CBRNE; Center for advanced Studies of Societal Security and Vulnerability of Umeå University Germany: AWI; Alfred Wegener Institute for Polar and Marine Research vti FOE; Johann Heinrich von Thunen- Institute, Federal Institute for Rural Areas, Forestry and Fisheries Lithuania: EPA; Lithuanian Environmental Protection Agency 6. Mål och uppnådda resultat - identifiera även framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter Projektet har kommit halvvägs. De prioriterade dumpningsområdena har blivit kartlagda, provtagning har utförts på botten, i vattenpelaren och av det marina livet. Fortsatt provtagning samt analyser kommer Sid 6

10 att ske under Rapportering av resultaten samt guidelines för hantering av dumpad kemisk ammunition på havsbotten kommer att tas fram och levereras under 2014 då projektet skall avslutas. Sammantaget bedömer vi att projektet hittills har varit framgångsrikt. 7. Länk till vidare information om projektet. ntaction=single 4. Roll som Prioritetsområdessamordnare (PAC), Horisontell samordnare (HAL) eller Flaggskeppsledare (FLP) A. Har det skett någon förändring gällande arbetet som PAC, HAL eller FLP? Inom prioritetsområde 4, att bli ett föregångsområde för ren sjöfart, sker en förändring i och med den nya reviderade handlingsplanen till Östersjöstrategin. Sjöfartsverket har tidigare varit Flagship Project Leader (FPL) för flaggskeppsprojektet (FP) 4.2 om att minska utsläpp till luft från fartyg. I den nya planen försvinner FP 4.2 och därmed Sjöfartsverkets roll som FPL då de två underprojekten blir två egna fristående FP. Samordningen, som FPL för 4.2 arbetade med mellan de två underprojekten, kommer i det fortsatta arbetet att ske inom hela prioritetsområdet 4 under ledning av PAC. 5. Mål och resultat A. Har det tillkommit några nya resultat sedan den förra rapporteringen? Om ja, vilka nya resultat? Sjömätning, djupdata Sjömätning och med den associerade arbetsuppgifter som Sjöfartsverket har genomfört, t.ex. inom ramen för MONALISA, har bland annat följande resultat uppnåtts: Sid 7

11 Under 2012 har metoder och algoritmer förbättrats som används för att sammanställa stora mängder heterogena djupdata till ett homogent dataset. Under Q har Sjöfartsverket börjat bygga ett datasystem för bearbetning och distribution av djupdata för hela Östersjön. Det omfattar en databas för att hantera djupdata som inte är sekretessbelagda, samt utbyggnad av Sjöfartsverkets INSPIRE-tjänsteinfrastruktur GeoPub. Vid 17:e årsmötet för Baltic Sea Hydrographic Commission (BSHC, ett samarbete mellan Östersjöländernas Hygrographic Offices) fattades bl.a. följande beslut: 1. En första version av en BSHC-djupdataportal ska driftsättas av Sjöfartsverket. 2. Sjöfartsverket ska för BSHC räkning lagra källdata från andra länder för beräkning av en homogen djupdatamodell. 3. En djupdatamodell med 500 m upplösning ska produceras och tillgängliggöras för offentligheten med sikte på att i framtiden kunna släppa data med ännu högre upplösning. Sjöfartsverket samarbetar med IHO:s arbetsgrupp GEBCO (General Bathymetric Chart of the Oceans), samt deltar i standardiseringsarbete inom IHO. FP 4.6 att genomföra en studie om förutsättningarna för en infrastruktur för bunkring av LNG Projektet har avslutats och i maj 2012 publicerades slutresultaten av projektet bland annat på projektets, North European LNG Infrastructure Project, A feasibility study for an LNG filling station infrastructure and test of recommendations, hemsida, Sid 8