Trafikverksutredningens betänkanden SOU 2009:24 och 2009:31 - Remissvar

Transkript

1 dit SJOFARTSVERKET = ~92I Sjofart och Samhalle Handläggare, diitkcrelefon Ert datum Er beteckning Gunnar Eriksson, , N2009/2307/IR, N2009/374011R Näringsdepartementet 1 (5) Stockholm Trafikverksutredningens betänkanden SOU 2009:24 och 2009:31 - Remissvar Sjöfartsverket har tidigare lämnat synpunkter på Trafikverksutredningens delbetänkande Tydligare uppdrag istället för sektorsansvar (SOU 2008:128). Verket redovisar här synpunkter på utredningens slutbetänkande Effektivare transporter och samhällsbyggande En ny struktur för sjö, luft, väg och järnväg (SOU 2009:3 1), liksom på delbetänkandet De statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarknaden (SOU 2009:24). Sjöfartsverket vill inledningsvis framhålla att utredarens betänkande redovisar en värdefull analys. Transportpolitikens allt större fokus på intermodalitet och ett trafikslagsövergripande perspektiv är centralt för utredningen. Trots begransad utredningstid ar många huvudfrågor som diskuteras i betänkandet väl genomarbetade. Huvudfokus läggs naturligt nog på väg och järnväg. Frågan om gränsdragningen mellan ett nytt trafikverk och Sjöfartsverket har behandlats extensivt och behöver analyseras i detalj i den fortsatta beredningen. Det är då viktigt att Sjöfartsverket ges plats i arbetet. Den långsiktiga infrastruktnrplaneringen och utpekande av riksintressen Ansvaret för den långsiktiga infrastrukturplaneringen föreslås läggas i ett nytt trafikverk. Sjöfartsverket har upplevt den åtgärdsplanering som nu, under trafikverkens ledning, genomförs som mycket positiv. Sjöfarten har för första gången givits en påtaglig roll i den nationella infrastrukturplaneringen det intermodala perspektivet har stärkts. Det har varit viktigt inte i första hand genom att det givit en möjlighet till medfinansiering till större, strategiska farledsprojekt, med statliga budgetmedel, utan framförallt för att det skapat forum som med auktoritet och befogenhet kunnat hantera den samlade infrastrukturen till och från våra intermodala noder hamnarna. Den diskussionen har som vi upplever det t:~sos Geniensan AICrIJELL\ t Trafikverksulredningens beiänkande,docx Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköping Östra Promenaden hk@sjofartsverkei.se

2 (jj) SJÖFARTSVERKET 2(5) påverkat inriktningen av åtgärdsplaneringen på ett rationellt sätt som samtidigt stöder den övergripande inriktningen för intermodalitet. Utredningens förslag innebär således att det intermodala angreppssätt som nu tillämpats för den långsiktiga infrastrukturplaneringen befästs och utvecklas genom att den läggs som en av uppgifterna i ett gemensamt trafikverk. Verkets uppfattning är att detta är ett men inte nödvändigtvis det enda sättet att säkerställa det intermodala perspektivet och intermodalitet i den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Med en sådan samlad, till ett verk, finns risk att öppenheten i planeringsprocessen minskar. Om ett nytt trafikverk skapas blir det mycket avgörande med ett utvecklat samarbete mellan Sjöfartsverket och Trafikverket. Viktigt för att ett sådant samarbete ska utvecklas är att det utvecklas ett tydligt och funktionellt gränssnitt mellan Trafikverket och Sjöfartsverket beträffande den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Enligt Sjöfartsverkets uppfattning bör det finnas goda möjligheter att utveckla ett tydligt och funktionellt sådant gränssnitt där: - Trafikverket ges ansvar för den långsiktiga planering av ny och utvecklad infrastruktur som inryms under det transportpolitiska begreppet åtgärdsplanering och helt eller delvis finansieras med budgetmedel, medan - Sjöfartsverket ges ansvar för den långsiktiga infrastrukturplanering som i övrigt krävs för att underhålla och utveckla sjöfartsinfrastrukturen och som finansieras via sjöfartsavgifterna. Det handlar bl.a. om planering av underhåll av sjösäkerhetsanordningar, kontrollsjömätning av farleder men kan också omfatta nyinvesteringar i farleder. Det senare kan exempelvis avse sådana investeringar som för Sjöfartsverket, sannolikt med medfinansiering fran andra parter, kan motiveras företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt inom ramen för det uppdrag affärsverket givits. Drift och underhåll är även fortsatt en naturlig del av verkets verksamhet. En andra uppgift, som direkt berör Sjöfartsverket och som föreslås läggas i det nya Trafikverket, är utpekandet av sjöfartens riksintressen. Verket delar uppfattningen att det är lämpligt att samla denna funktion för alla trafikslag i ett nytt Trafikverk om staten väljer att skapa en sådan myndighet. Att lägga det samlade ansvaret för utpekande av riksintressen i samma myndighet är rimligt som ett led i strävan för intermodalitet. Det skapar förutsättningar för gemensamma bedömningskriterier för alla trafikslag och det säkerställer ett systemtänkande där det beaktas att ett riksintresse inom ett trafikslag kan vara en förutsättning för ett riksintresse inom ett annat. Verket vill samtidigt framhålla att det lika fullt är väsentligt att ett nytt trafikverks utpekande av I:~SoS Gcncnnm AKTIjELUO4O Trafikvcrksulntdningcns hcitft,bndc doex

3 (~) SJÖFAR~SVERKET V& beteckning 3(5) sjöfartsrelaterade riksintressen sker i mycket nära samarbete med Sjöfartsverket. Sjöfartsverkets marknadskunnande och verkets planering för framtiden kommer fortsatt att vara mycket väsentligt i sammanhanget samtidigt som riksintressen ocksa är del av verkets planeringsförutsättningar. Utredningen uppskattar att dessa funktioner, långsiktig infrastrukturplanering och utpekande av sjöfartens riksintressen, motsvarar 5 till 9 arsarbeten. Det är möjligt att det är en lämplig bemanning för uppgifterna vid ett trafikverk. Vid Sjöfartsverket har antalet årsarbetskrafter för uppgifterna varit färre. Det kan här inte vara aktuellt att i egentlig mening flytta över tjänster från Sjöfartsverket till Trafikverket. Sjöfartsverket har inget anslag för funktionerna som kan flyttas över och det är av flera skäl inte heller rimligt att en del av sjöfartsavgifterna öronmärks för uppgiften. Det kan knappas upplevas som intermodal balans om uppgifter kopplade till andra trafikslag inom myndigheten finansieras över skattsedeln, medan sjöfartsfunktioner finansieras av brukarna. Sådana öronmärkta avgifter skulle sannolikt skatterättsligt vara att betrakta som skatt och därmed behöva uppfylla helt andra formkrav än dagens sjöfartsavgifter. FUD och andra sektorsfrågor En fråga som bör ställas är om det finns andra funktioner med koppling till sjöfart som är lämpliga att hanteras vid ett samlat trafikverk. Det förefaller uppenbart rimligt att det nya trafikverket tar hand om sektorsfrågorna inom väg- och järnvägsområdena. På motsvarande sätt är det uppenbart lämpligt att huvuddelen av sektorsfrågorna inom sjöfarten hanteras vid Sjöfartsverket. 1 den kommande beredningen bör det emellertid analyseras i vilken utsträckning det är lämpligt att identifiera och lägga trafikslagsövergripande sektorsfrågor i den nya trafikslagsövergripande myndigheten. Sjöfartsverket anser att sektorsforskning är ett område som bör uppmärksammas i det perspektivet. För sjöfartens del har inte rollfördelningen helt klarats ut sedan Vinnova bildades. Idag arbetar både Sjöfartsverket och Vinnova med sjöfartsforskning, och ett mycket fruktbart samarbete har utvecklats. Icke desto mindre ser verket en brist i att rollfördelningen inte helt har klarats ut. Sjöfartsverket har tidigare föreslagit att Sjöfartsverket skulle ges ett tydligt ansvar för FUD inom sjöfarten, liksom att uppdraget skulle finansieras över anslag. Med ett nytt trafikverk öppnas en ny möjlighet: Att ge det nya trafikverket ett samlat ansvar för forskningen inom sektorn. Ansvaret skulle i stort sett kunna avgränsas efter statsbudgetens utgiftsområden. Trafikverket skulle då ansvara för FUD kopplad till de transportpolitiska målen. Med en sådan organisation skulle det vara viktigt med nära samarbete mellan Trafikverket, I:~SoS Gcmcnsam_AKTUELUOIOI Trafikvcrbutrcdningcns klänicande doux

4 (gr) SJÖFARTSVERKET 4(5) Sjöfartsverket och Transportstyrelsen (liksom för övrigt med LFV) också inom dessa frågor. Detta skulle kunna vara en lösning som är effektiv i sig, men som samtidigt också på ett övergripande plan bidrar till det nya Verkets intermodala karaktär och kompetens och därigenom också bidra till effektivitet pa ett mer övergripande plan. Det skulle förbättra möjligheterna att bygga upp sjöfartskompetens i myndigheten och fortsatt samverkan med Vinnova. Administration och IT Utredningen föreslår att Trafikverket ska ge administrativt och if-stöd till samtliga myndigheter inom transportområdet. Sjöfartsverket anser att administration och IT, liksom alla andra verksamheter, ska bedrivas pa det sätt som är mest effektivt. Det innebär inte att det bara är lägsta kostnad som avgör hur verksamheten ska utformas och organiseras, utan också nyttan för respektive myndighet. Verket har således inte några principiella invändningar mot att skilda delar av administrationen samordnas mellan myndigheter och organiseras under en myndighets tak, samtidigt måste också de värden som finns i att ha vissa strategiska administrativa funktioner nära verksledningen beaktas när sådana alternativ analyseras. Grundläggande är med andra ord att administrativ samverkan är kostnadseffektiv. 1 detta ligger att samordning kräver ett mycket noggrant förarbete. Det för med sig omfattande ändringar av såväl system som rutiner, som i många fall inte är lätta att helt överblicka. Verket ser det som sannolikt att det finns fördelar att nå genom ytterligare myndighetssamverkan inom dessa områden. Samtidigt är bedömningen att det finns påtagliga fördelar med en geografisk närhet mellan administration och verksamhet. Sannolikt är potentialen i samverkan, för Sjöfartsverkets del, större med andra myndigheter i Norrköping än med myndigheter inom transportsektorn på andra håll i Sverige. 1 viss utsträckning finns idag redan samverkan av detta slag mellan statliga myndigheter lokaliserade till Norrköping. För Sjöfartsverket är det viktigt att vi inte blir intvingade i samverkan med ett trafikverk som saknar effektiviseringspotential för oss. Det vore inte acceptabelt om vi hamnar i en situation där vi sitter med sämre service till samma pris, eller med samma service till ett en högre kostnad än idag. Beställarfunktioner och anläggningsmarknad Sjöfartsverket har också beretts tillfälle att lämna synpunkter på utredningens delbetänkande De statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarknaden (SOU 2009:24). Verket kan konstatera att analysen uteslutande baseras på förhållandena inom väg- och banområdena och i viss mån inom luftfartsområdet. Utredningen menar att Sjöfartsverket har begränsade relationer till den anläggningsmarknad som övriga trafikverk anlitar. De material och den kompetens som används i Sjöfartsverkets I: SoS Gemcnsam..AKTUELL\O4(I3-O9-C~ 92 Trar.kvcrbinrcdningcns bciänlcandc.docx

5 * 5(5) (j) SJÖFARrSVERKET OJ 921 projekt är till mycket liten del den samma som används Vid större infrastrukturprojekt inom övriga trafikslag. Det råder ingen tvekan om att det för Sjöfartsverket, liksom för andra trafikverk, är vitalt att innovations och effektiviseringstakten på anläggningsmarknaden utvecklas. Däremot är det inte säkert att åtgärderna bör vara de samma för Sjöfartsverket som för andra trafikverk. Att bjuda in utländska aktörer i upphandling är exempelvis sedan länge en nödvändighet vid större muddringsprojekt svenska entreprenörer saknas. Att eftersträva upprepning av beställningar har mindre potential när de stora projekten är få (det är inte varje år Sjöfartsverket beställer något större muddringsuppdrag) och projekten är sannolikt mer unika, jämfört med större infrastrukturprojekt inom andra trafikslag. Sammantaget innebär det att det är ytterst tveksamt om det vore bra för sjöfartssektorn om verket tillämpade samma riktlinjer för upphandling av beställningsverksamheten som övriga trafikverk. Vid utvecklingen av verkets beställningsverksamhet bör vi utgå från där vi står. Det finns rationella skäl till att vårt utgångsläge är annat, i flera avseenden sannolikt bättre, jämfört med övriga trafikverk. Detta ärende har avgjorts av ställföreträdande generaldirektören Noomi Eriksson. 1 handläggningen av ärendet har chefen för Sjöfart och samhälle, Tage Edvardsson, samhällsekonom Gunnar Eriksson och forskningssamordnare Per Ekberg deltagit, den senare som föredragande. Noomi Eriksson er Ekberg I:~SoS_Gemcnsam..AKT1JELLMI44I3.O9-O 92 Trjf,k~vrbutrcdningcns b~i~inicandc.dncx