Sjöfartsverkets redovisning av arbetet med miljöledning 2011

Transkript

1 (~) SJÖFARTSVERKET Avdelning Samhalle Handläggare, direkttelefon Reidar Grundström, Datum Ert datum Vår beteckning Er beteckning 1(1) Näringsdepartementet Stockholm Sjöfartsverkets redovisning av arbetet med miljöledning 2011 Sjöfartsverket redovisar i bilagan sitt milj öledningsarbete 2011 enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Sjöfartsverket vill särskilt tydliggöra att arbetet med att införa ett nytt systematiskt kvalitetsledningssystem i verksamheten omfattar att införa miljöledning enligt ISO handläggningen av detta ärende, som har avgj orts av generaldirektören Ann-Catrine Zetterdahi, har deltagit chefen för Samhällsavdelningen Jaak Men, chefen för Sjöfartspolitiska enheten Anna Staaf samt miljöhandläggaren Reidar Grundström, den sistnämnde föredragande. Bilaga 1: Sjöfartsverkets redovisning av miljöledningsarbetet 2011 För kännedom till: Naturvardsverket, registrator@ naturvardsverket. se Styrelsen Ledningen Fyren Postadress l3esöksadress Telefon Telefax E-post Organisationsnr Norrköping Östra Promenaden sjofartsverket@sjofartsverket.se

2 BILAGA 1 till (8) Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Sjöfartsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad. Miljöpolicy Sjöfartsverket har ett ansvar för sjöfartens miljöfrågor och för en ekologiskt hållbar utveckling inom det maritima området. Miljöhänsyn och resurshushållning ska genomsyra Sjöfartsverkets verksamhet och vägas in i samtliga beslut. Sjöfartsverket ska arbeta för att minska såväl den direkta som den indirekta miljöpåverkan från handelssjöfarten och båtlivet. Sjöfartsverket ska främja utvecklingen av en säker, miljöanpassad och effektiv sjöfart. Med beaktande av sjöfartens och miljöfrågornas gränsöverskridande natur ska internationella lösningar eftersträvas. Sjöfartsverket ska ständigt förbättra verksamheten med avseende på miljön och aktivt informera omvärlden om verkets miljöinsatser. Sjöfartsverket ska i alla avseenden uppfattas som ett föredöme för sjöfarten. Miljöutredning Miljöutredningen uppdaterades Aktiviteter med miljöpåverkan Direkt miljöpåverkan -Drift och underhåll av fastigheter, lokaler och övriga anläggningar -Kontorsverksamhet -Drift och underhåll av verkstäder -Drift av isbrytare, sjömätningsfartyg och arbetsfartyg -Drift av båtar -Underhåll av fartyg -Underhåll av båtar -Resor och transporter -Sjö och flygräddning Indirekt miljöpåverkan -Opinionsbildning

3 BILAGA 1 till (8) Miljömål 1.Miljöpåverkan minskar (sammanfattande mål). 2. Arbetet med miljöledningssystemet ska systematiskt kvalitetssäkra verksamheten ur miljöperspektiv. 3. Under planperioden ska farleds- och trafikavdelningarna certifieras enligt ISO Strategiska åtgärdsanalyser ska år 2012 ha genomförts för de producerande avdelningarnas verksamheter och för kontorsservice. 5. Inga olyckor ska orsakas av brister i farledshållningen. 6. Inga olyckor ska ske till följd av fel eller brister i sjökort eller andra nautiska publikationer. 7. Med lots ombord ska inga trafikrelaterade olyckor eller allvarliga tillbud ske. 8. Sjötrafikinformation ska bidra till ökad sjösäkerhet och förebyggande miljöskydd och utvecklas i enlighet med de krav som ställs inom FN:s sjöfartsorganisation (IMO), EU och Östersjösamarbetet för ökad sjösäkerhet och skydd för miljön. 9. Sjöfartsverkets totala samt specifika utsläpp av koldioxid med fossilt ursprung, kväveoxider och svavel till följd av våra verksamheter minskar. 10. Sjöfartens miljöbelastning genom utsläpp till luft och vatten ska minska (indirekt miljöpåverkan). 11. Metoderna för att följa upp sjöfartens utsläpp till luft ska utvecklas. 12. Sjöfartsverkets miljöarbete ska bidra till att sjöfartens utsläpp per ton- och personkilometer av koldioxid och kväveoxider år 2020 är 35 procent lägre än Sjöfartsforskning bör bidra till att göra sjöfarten säkrare och mer miljöanpassad, liksom till att göra svensk sjöfart mer konkurrenskraftig. 14. Stödja en internationell harmonisering av sjösäkerhets- och miljöarbete i samklang med konventionsåtaganden. Handlingsplan och åtgärder 1. Under året har Sjöfartsverket inlett arbetet för att införa ett ledningssystem inklusive certifierat miljöledningssystem enligt ISO Se även i punkt 2 12.

4 BILAGA 1 till (8) 2. Ej uppföljt. 3. Nytt beslut har under hösten 2010 tagits av verkets ledning om att införa nytt kvalitetsledningssystem inklusive ISO i hela myndigheten. Arbetet har startat med en förstudie i projektform. 4. Målet har ersatts genom nytt beslut enligt pkt Felavhjälpning och underhåll av sjösäkerhetsanordningar samt anskaffning och etablering av nya sjösäkerhetsanordningar. Kvalitetssäkring av farleder. 6. Kvalitetssäkring. Fler vrak och uppgifter om dem redovisas i sjökort och elektroniska sjökort (ENC, Electronic Navigational Charts) förbättras. 7. Utbildning och vidareutbildning av lotsar. Ökad flexibilitet för våra öppensjölotskunder. 8. Tillhandahållit information som ökar sjösäkerheten. 9. Förändringsarbetet inom verket ska bidra till effektivisering. IT ersätter tjänsteresor. Information om effektiv lotsplanering och utbildning leder mot ecodriving av lotsbåtar. Information har betydelse för minskad bränsleförbrukning och ökad användning av miljöbränsle till våra miljöbilar. 10. Sjöfartsverkets farledsavgifter differentieras med avseende på utsläpp av kväveoxider och svavelhalt i bränsle. Sjöfartsverket har arbetat för ökad användning av landansluten el vid uppehåll vid kaj. Dessutom har Sjöfartsverket dels deltagit i arbetet med att underlätta tillkomsten av infrastruktur för tankning av flytande naturgas (LNG, liquefied natural gas), dels i arbetet med att påskynda åtgärder för att minska miljöpåverkan från fritidsbåtlivet. 11. Ett emissionsberäkningssystem, Shipair, har utvecklats i samarbete med SMHI. 12. Sjöfartsverkets farledsavgifter differentieras med avseende på utsläpp av kväveoxider och svavelhalt i bränsle. Sjöfartsverket har arbetat för ökad användning av landansluten el vid uppehåll vid kaj. Dessutom har Sjöfartsverket deltagit i arbetet med att underlätta tillkomsten av infrastruktur för tankning av LNG. 13. Sjöfartsverket verkar för projekt som minskar sjöfartens miljöpåverkan, till exempel CleanShip, Innoship, MonaLisa och CHEMSEA. 14. Sjöfartsverket har bidragit till den svenska samstämmighetspolitiken, politiken för global utveckling (PGU) och det internationella utvecklingssamarbetet genom myndighets- och intressesamarbetet Marina Initiativet. Sjöfartsverket har sekunderat personal till IMO:s miljödirektorat.

5 BILAGA 1 till (8) Måluppfyllelse 5 av 9 uppföljda mål är uppfyllda. Måluppfyllelsen är då 56 %. 1. Ej uppfyllt. CO2-utsläppen har ökat både absolut och per årsarbetskraft. 2. Ej uppföljt. 3. Målet har ersatts - ej följts upp. 4. Målet har ersatts - ej följts upp. 5. Uppfyllt. Inga olyckor. 6. Måluppfyllelse har ej kunnat sammanställas. Väntar på haveriutredningar som utreder orsaken till olyckor. 24 fritidsbåtar har rapporterat grundstötning på okända grund som ej redovisats i sjökort. 7. Ej uppfyllt. 63 tillbud eller olyckor med lots ombord (oavsett vem som hade ansvaret för tillbud/olycka) 8. Uppfyllt. Ingen olycka har skett p.g.a. VTS enligt redovisade haveriutredningar. 9. Ej uppfyllt. Målet på 90% miljöbränsle till miljöbilarna har uppfyllts (utfall 95%), men CO2-utsläppen har ökat både absolut och per årsarbetskraft. 10. Ej uppfyllt. 11. Uppfyllt. (Cirka 95 %. Beräkningssystemet kan användas men dess funktionalitet har inte färdigutvecklats.) 12. Har ej följts upp. 13. Uppfyllt. (Har bidragit men kvantifiering ej möjlig.) 14. Uppfyllt. (Har bidragit men kvantifiering ej möjlig.) Kunskap och utbildning Miljöfrågor tas upp under introduktionsutbildningen, men i detta ingår inget som rör miljöledningssystem. IT för minskad energiförbrukning Fysiska servrar har ersatts, och ersätts fortlöpande, med virtualiserade servrar. IT används för att optimera logistiken för lots- och fartygsförflyttningar. Fartyg är försedda med kontrollsystem för avgasrening och maskinövervakning.

6 BILAGA 1 till (8) IT för minskat antal tjänsteresor System och regelverk (policy) för distansmöten (röst, bild, video, dokument) är införda och har medfört betydande minskning av antalet tjänsteresor, men det exakta antalet har inte följts upp.

7 BILAGA 1 till (8) Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: 911 Antal kvadratmeter lokalyta: Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid Kg CO 2 Totalt Kg CO 2 /årsarbetskraft Flygresor under 50 mil Bilresor Tågresor 2,97 0,003 Bussresor Maskiner och övriga fordon Sammanlagt ovan Flygresor över 50 mil Beskrivning av insamlat resultat Issituationen har varit svår vilket har medfört hög bränsleförbrukning främst för isbrytarna. Antalet årsarbetskrafter har minskat med cirka 70 vilket tillsammans med den ökade bränsleförbrukningen påverkar utsläppen per årsarbetskraft. Tjänsteresor med buss och med egen bil har inte kunnat sammanställas med rimlig arbetsinsats, men vi bedömer att kvantiteten är liten och planerar att inte åtgärda bristen. Basdata om antal kvadratmeter byggnader har inte kunnat kopplas till energianvändningen, bland annat för att det enbart är användningen av elström som har kunnat sammanställas. Diskussioner förs internt om planer för att åtgärda bristerna. Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem, leverantörsuppgifter, uppskattning. Buss och egen bil har uppskattats till noll därför att de är få. Basdata, antal kvadratmeter, har summerats efter genomgång av tillgängliga ritningar.

8 BILAGA 1 till (8) Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen: 1.1 a, c och b hyrbil samt 1.3 genom leverantörsuppgifter. 1.1 b tjänstebil, leasad bil och taxi och 1.1 e genom eget uppföljningssystem. Taxiresornas CO2-utsläpp har beräknats utifrån de kostnader som bokförts på särskilt kontoslag samt genom antaganden om kostnad och bränsleförbrukning per km. 2. Energianvändning Energianvändning i lokaler Verksamhetsel Fastighetsel kwh totalt Värme Kyla Totalt kwh/årsarbetskraft kwh/m 2 Verksamhetsel Fastighetsel Värme Kyla Totalt Energianvändning utanför lokaler kwh totalt El Normalårskorrigering Värmeförbrukningen är inte normalårskorrigerad. Förnybar energi Verksamhetsel % % % Fastighetsel % % % Värme % % % Kyla % % % Utanför lokaler % % % Totalt % % %

9 BILAGA 1 till (8) Beskrivning av insamlat resultat Enbart elenergianvändningen har sammanställts. Vi kan inte särskilja verksamhetsel från fastighetsel, värme, kyla eller utanför lokaler. Elenergianvändningen har redovisats som "värme" enligt anvisningen för klumpsumma. Diskussioner om brister pågår men inga konkreta planer för förbättringar finns för närvarande. Hur uppgifterna är framtagna Leverantörsuppgifter, uppskattning. Utgått från elanvändning i samtliga abonnemang. 3. Miljökrav i upphandling Antal upphandlingar med miljökrav Antal st Anskaffningar med miljökrav 9 18 Anskaffningar totalt Andel anskaffningar med miljökrav 36 % 41 % % Värde av upphandlingar med miljökrav Värde kr Anskaffningar med miljökrav Anskaffningar totalt Andel anskaffningar med miljökrav 49 % 51 % % Beskrivning av insamlat resultat Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem