Östersjöstrategin. Norrbottens Läns Landsting Regionala enheten

Transkript

1 Östersjöstrategin Norrbottens Läns Landsting 2012 LANDSTINGSDIREKTÖRENS STAB Regionala enheten För mer information Norrbottens läns landsting Luleå

2

3 Innehåll Förord...4 Östersjöstrategin...5 Förbättra miljön och skapa en miljömässigt hållbar region...6 Öka välståndet och skapa en ekonomiskt blomstrande region... 6 Göra regionen mer tillgänglig och attraktiv...7 Säkra tryggheten och skapa en säker region...8 Styrning, implementering och finansiering...8 Respons och nuläge...9 Norrbottens del i Östersjöstrategin...10 Länkar...11 östersjöstrategin 3

4 Förord EU:s gemensamma strategi för Östersjöregionen har funnits sedan Östersjöstrategin innehåller en omfattande handlingsplan som i år setts över för att förenklas och bli mer fokuserad för att kunna visa upp konkreta resultat och därmed bli lättare att kommunicera. Meningen med detta dokument är att förklara strategin och de ändringar som föreslås, samt hur strategin påverkar och kan involvera Norrbotten. John Kostet Praktikant Regionala enheten Norrbottens läns landsting Luleå, augusti Östersjöstrategin

5 Östersjöstrategin Östersjöstrategin är unik eftersom den primärt inte berör alla EU:s medlemsländer. Målet med strategin är att närmare knyta ihop länderna och de över 100 miljoner människor som lever i Östersjöregionen. Strategin togs fram och godkändes av Europeiska rådet den 30 oktober 2009 under Sveriges ordförandeskap, efter en kommunikation från EU-kommissionen. Strategin vill fungera om en plattform för att koordinera EU, medlemsstater, regioner, baltiska organisationer, finansiella institutioner och icke statliga organ för att främja en mer balanserad utveckling av Östersjöregionen. Genom att mobilisera EU:s alla finansiella och politiska medel hoppas strategin kunna göra regionen mer hållbar, mer välmående, mer tillgänglig och attraktiv, samt säker och trygg. Kommissionen ansvarar bl.a. för att övervaka genomförandet av strategin, utarbeta framstegsrapporter, utvärdera och föreslå uppdateringar i såväl handlingsplan som strategin när så är motiverat. Kärnan i arbetet utgörs av den högnivågrupp som kommissionen inrättar och leder där samtliga EU:s medlemsstater finns representerade. Östersjöstrategin var från början en kort och allmän strategi som skulle ta tag i en rad problem som omfattade hela Östersjöområdet. I Östersjöstrategins handlingsplan formulerades problemen i fyra konkreta målsättningar som sedan delades upp i 15 prioritetsområden med en rad olika åtgärder. Sverige fick samordningsansvar för fyra av de 15 prioriterade områdena, i tre fall tillsammans med andra medlemsstater. Inom respektive område fanns ett 80-tal prioriterade åtgärder, de s.k. flaggskeppsprojekten. Sverige leder ett antal flaggskeppsprojekt och de har oftast en myndighet som projektledare. Tillväxtverket har i uppdrag att koordinera rapporteringen av genomförandet. De fyra målsättningarna för gemensamma utmaningar är; hållbar region, region i tillväxt, tillgänglig och attraktiv region, trygg och säker region. östersjöstrategin 5

6 Förbättra miljön och skapa en miljömässigt hållbar region Östersjöns sårbarhet för övergödning, föroreningar och överfiske, ställer särskilt höga krav på tillämpningen av EU:s regelverk och på samarbetet inom regionen. Därför utarbetades de fem följande prioritetsområdena att ingå i målet Hållbar Region: 1. Begränsa näringstillförsel till havet till godtagbara nivåer Prioritetsområdet samordnas av Finland och Polen. Sverige leder tre flaggskeppsprojekt. Kemikalieinspektionen leder flaggskeppsprojektet med att fasa ut användningen av fosfater i tvätt- och rengöringsmedel i regionen med stöd av rekommendationerna i HELCOMS handlingsplan (BSAP). Naturvårdsverket leder flaggskeppet för renare avloppsvatten. Projektet syftar till att identifiera och uppgradera prioriterade reningsanläggningar för att minska punktutsläpp av fosfor och kväveutsläpp. Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, leder arbetet tillsammans med sina systerorganisationer i flera av Östersjöländerna med att utveckla och stärka jordbruksrådgivningen och relaterade demonstationsoch informationsaktiviteter med fokus på förbättrad miljö och jordbrukspraxis i syfte att minska utsläppen av näringsämnen. 2. Bevara naturområden och biologisk mångfald, inklusive fisk Prioritetsområdet samordnas av Tyskland. 3. Minska användningen av farliga ämnen Prioritetsområdet samordnas av Sverige via Naturvårdsverket. 4. Bli en föregångsregion för ren sjöfart Prioritetsområdet samordnas av Danmark. Sverige leder två flaggskeppsprojekt. Transportsstyrelsen och Sjöfartsverket, leder flaggskeppsprojektet "Minska luftburna utsläpp från fartyg" i samarbete med Finland. Projektet syftar till att minska utsläpp av koldioxid och olika former av luftföroreningar från fartyg genom att främja användningen av landansluten i hamn, med siktet inställt på 2015 för samtliga större Östersjöhamnar. Region Blekinge leder flaggskeppsprojektet att främja åtgärder för hantering av fartygsgenererat avfall. Projektet avser bland annat införandet av enhetliga och transparenta system för mottagningsanläggningar i hamn med sikte på att verka för ett totalförbud genom den internationella sjöfartsorganisationen IMO. 5. Motverka och anpassa Östersjöregionen till klimatförändringarna Prioritetsområdet samordnas av Danmark. Sverige leder två flaggskeppsprojekt. SMHI leder tillsammans med Danmark flaggskeppsprojektet "Forskning för att förutse regionala och lokala effekter av klimatförändringar". Miljödepartementet med stöd av Boverket, leder flaggskeppsprojektet "Nätverk av hållbara städer och byar". Projektet syftar till att stärka städernas arbete med de olika aspekterna av hållbar utveckling med ett särskilt fokus på klimatarbetet. Verksamheten bygger på befintliga initiativ och stadsnätverk inom t.ex. Borgmästaravtalet, Baltic 21 och Östersjöstädernas förbund (UBC). Öka välståndet och skapa en ekonomiskt blomstrande region Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot regionen, särskilt i vissa av de nya medlemsstaterna på andra sidan Östersjön. Genom att samverka bättre i forskning och utveckling samt i tillämpningen av EU lagstiftning i regionen, kan staterna stärka sin konkurrenskraft och sitt välstånd. Därför utarbetades de fyra följande prioritetsområdena att ingå i målet Region i Tillväxt: 6. Undanröja hinder på den inre marknaden, inklusive samarbete på tull- och skatteområdet Prioritetsområdet samordnas av Estland. Sverige leder tre flaggskeppsprojekt. Kommerskollegium leder projektet som ger allmänheten och företag bättre information om tjänstedirektivet och varupaketet. Projektet syftar till att öka medvetenheten och den praktiska tillämpningen av dessa nya viktiga inre marknadsregler i regionen. Kommerskollegium leder även flaggskeppsprojektet som handlar om en plattform för kunskapsutbyte mellan regionens nya kontaktpunkter som skapats enligt tjänstedirektivet och varupaketet. I Sverige ligger ansvaret för tillämpning av varupaketet och tjänstedirektivet fördelat på flera olika myndigheter, och det är en förutsättning att dessa myndigheter 6 Östersjöstrategin

7 samarbetar även i fråga om insatser i projekten inom ramen för strategin. Nära kopplingar finns även till de kommissionsnätverk som de respektive myndigheterna ansvarar för. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC), leder projektet som rör samarbete mellan ackrediteringsorgan i syfte att dela på kompetens inom regionen. 7. Ta vara på Regionens potential inom forskning och innovation Prioritetsområdet samordnas av Sverige och Polen. I Sverige samordnas arbetet av Näringsdepartementet tillsammans med Vinnova. Sverige leder två flaggskeppsprojekt. Vinnova leder ett projekt som handlar om att stärka ett gränsöverskridande samarbete mellan starka forsknings- och innovationsmiljöer, kluster och småföretagsnätverk. Projektets omfattande program syftar till att stärka Östersjöregionens ekonomiska utveckling och konkurrenskraft. Vetenskapsrådet leder ett projekt som ska utveckla världsledande forskarnätverk främst inom bio- och materielområdet baserat på ett ökat forskningsinfrastruktursamarbete. Projektet syftar till att utveckla världsledande forskarnätverk främst inom bio- och materielområdet baserat på ett ökat forskningsinfrastruktursamarbete, bland annat kring den kommande forskningsanläggningen i Lund, ESS (European Spallation Source), men också existerande forskningsanläggningar i bl.a. Nordtyskland och Sverige. 8. Genomföra Small Business Act, stödja entreprenörskap, stärka små och medelstora företag Prioritetsområdet samordnas av Danmark och Tyskland. Tillsammans med Tyskland leder Sverige ett flaggskeppsprojekt. Naturvårdsverket, tillsammans med Tyskland, leder flaggskeppsprojektet att göra Östersjön till en ekoeffektiv region genom att bilda ett nätverk mellan Östersjöländerna för miljöanpassad offentlig upphandling. Projektets syfte är att genom ökat utbyte av erfarenhet och kunskap, öka miljöanpassad upphandling inom Östersjöregionen. Det är en fördel för företagen om miljökraven är likartade bland Östersjöns medlemsstater. Utgångspunkterna är EU:s gemensamma miljökriterier för grön upphandling samt miljöproblem kopplade specifikt till Östersjön. 9. Göra jordbruket, skogsbruket och fisket mer hållbart Samordningsansvaret är uppdelat mellan Finland (jordbruk), Litauen (skogsbruk) och Sverige (fiske). Sverige leder två flaggskeppsprojekt. Fiskeriverket ansvarar för ett flaggskeppsprojekt att vårda fiskbeståndet i Östersjön. Projektet är nära knutet till ett annat projekt, som Danmark har ansvar för, som handlar om att åtgärda problemet med att fiskar som är mindre än tillåtna minimimått kommer med och kastas tillbaka döda i havet. Sverige, tillsammans med Polen, leder också ett flaggskeppsprojekt om hållbar landsbygdsutveckling. Projektet syftar till att bland annat landsbygdsturism och nya metoder för ett hållbart fiske, jord- och skogsbruk ska leda till hållbar landsbygdsutveckling. Göra regionen mer tillgänglig och attraktiv Stora delar av regionen är glest befolkade och med stora avstånd till andra marknader. Transportsystemen och energimarknaderna är ännu inte sammanlänk ade i tillräcklig utsträckning för att ta tillvara regionens potential för konkurrenskraft eller livskvalitet. Ett mer systematiskt samarbete krävs för att förbättra transportsystemen och energiförsörjningstryggheten i regionen. Därför utarbetade man de tre följande prioritetsområdena att ingå i målet Tillgänglig och Attraktiv Region: 10. Förbättra tillgänglighet, tillgänglighet och säkerhet på energimarknaden Prioritetsområdet samordnas av Danmark och Lettland. Sverige leder två flaggskeppsprojekt. Sverige, tillsammans med Danmark och Tyskland, leder flaggskeppsprojektet för samordnade vindkraftslösningar (exempelvis Kriegers flak och Södra Midsjöbanken). Energimyndigheten leder flaggskeppsprojektet Baltic Sea Region Bioenergy Promotion. Projektet syftar till att stärka utvecklingen mot en hållbar och konkurrenskraftig Östersjöregion genom hållbar användning av bioenergi. Genomförandet av BEMIP kommer troligen också att beröra Sverige genom ett antal infrastrukturprojekt, i synnerhet en kabelförbindelse mellan Sverige och Litauen (Nordbaltprojektet), som har diskuterats inom BEMIP. Sverige bör bidra till att genomförandet av strategin och dess handlingsplan är konsekvent med arbetet inom BEMIP i allmänhet och i synnerhet beaktar vad som är fördelaktigt för Östersjöregionen som helhet. östersjöstrategin 7

8 11. Förbättra interna och externa transportförbindelser Prioritetsområdet samordnas av Sverige och Litauen. 12. Stärka regionens attraktivitet genom insatser för utbildning, turism och hälsa Prioritetsområdet samordnas av den tyska delstaten Mecklenburg-Vorpommern (turism), Nordliga Dimen sionens hälsopartnerskap (hälsa) och Hamburg (utbildning) samt Tyskland (övriga åtgärder). Sverige leder ett flaggskeppsprojekt. Uppsala universitet samordnar genom nätverket Baltic University Programme det flaggskepp som finns inom utbildningsområdet. Verksamheten fokuserar på frågor om hållbar utveckling, naturskydd och demokrati och innebär bland annat utformning av universitetskurser. Cirka 225 universitet och utbildningsinstitut runt Östersjön deltar i nätverket. Säkra tryggheten och skapa en säker region Genom ett ökat samarbete inom regionen kan medlemsstaterna förbättra samarbetet kring övervakningen av sjöfart, folkhälsa och krishantering, samt säkerheten för ekonomisk verksamhet. Om arbetet med EU:s strategi för Östersjön blir framgångsrikt kan det att utgöra ett exempel för andra regioner i EU för att hantera specifika problem och utmaningar. Därför utarbetades de tre följande prioritetsområdena att ingå i målet Trygg och Säker Region: 13. Bli en föregångsregion inom sjösäkerhet och sjöfartsskydd Prioritetsområdet samordnas av Danmark och Finland. Sverige leder ett flaggskeppsprojekt. Kustbevakningen leder flaggskeppsprojektet MARSUNO om att analysera tillvägagångssätt att integrera sjöövervakning i de nordeuropeiska havsområdena. Projektet ska pågå under tidsperioden och ingår även i det mål i EU:s havspolitik som innebär förmåga till integrerad europeisk sjöövervakning. De nordeuropeiska havsområdena sträcker sig från Nordsjön till Östersjön. 14. Förstärka krisberedskap för större olyckor till havs Prioritetsområdet samordnas av Danmark. 15. Minska omfattning och skador från gränsöverskridande brottslighet Prioritetsområdet samordnas av Finland. Styrning, implementering och finansiering Eftersom de ansvariga för strategin består av en mycket bred krets av berörda parter, bl.a. lokala och regionala myndigheter, nationella ministerier, kommissionsavdelningar, internationella finansinstitut, företrädare för den privata sektorn och icke-statliga organisationer, krävs en öppen men effektiv styrningsstruktur. Det är också nödvändigt med en struktur och styrningsformer som tar hänsyn till berörda länders behov av flexibilitet. En utmaning är bl.a. att få till en fungerande samverkan mellan olika politikområden för att möta gemensamma utmaningar och säkerställa att alla länder och andra berörda aktörer inte endast engagerar sig i det område eller det flaggskeppsprojekt som de har ansvar för i handlingsplanen, utan också avsätter resurser för att delta i områden och projekt som leds av andra. Ansvaret för genomförandet av strategin på nationell nivå ligger på respektive departement, samtliga 21 länsstyrelser och 34 myndigheter. Regeringen har även inrättat ett särskilt myndighetsnätverk för genomförande av EU:s Östersjöstrategi. Nätverkets arbete leds av Tillväxtverket. De svenska myndigheterna fick uppdraget att, inom ramen för sina respektive verksamhetsområden och förutom att medverka till att genomföra åtgärder och projekt, också bidra till att utveckla effektiva former för samverkan i Östersjöregionen. Samarbete och tydlig rollfördelning är två av de viktigaste faktorerna för ett framgångsrikt genomförande av strategin. Därför läggs stort fokus på samarbetet mellan relevanta myndigheter, regionala och lokala aktörer, organisationer och näringsliv runt omkring hela regionen. Det krävs att alla relevanta offentliga och privata berörda parter medverkar för att strategin ska lyckas, både när det gäller utformningen, dvs. att de påverkar den övergripande utvecklingen av strategin, och det praktiska, dvs. att bidra till själva genomförandet. Implementeringen Östersjöstrategin ska finansieras med redan befintliga resurser i regionen. Det Europeiska rådet menar att Strategin bara kommer att ge förväntat resultat genom en nära koppling till alla tillgängliga resurser. En stor del av resurserna kommer att komma från EU:s sammanhållningspolitik bl.a. Europeiska regionala 8 Östersjöstrategin

9 utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska fiskerifonden, Fonden för ett sammanlänkat Europa, Lifeprogrammet samt programmen för forskning och innovation och för utbildning, kultur och hälsa. Strategin ska verka som en plattform för att samordna regionens behov med lämpliga tillgängliga resurser inom berörda politikområden och från lämpliga finansieringskällor. Respons och nuläge SWECO EuroFuture skrev en rapport åt Tillväxtverket om Östersjöstrategins behov av finansiella instrument 1 och slog då fast att otillräckliga resurser inte varit ett problem, utan snarare att koordineringen av redan tillgängliga resurser varit bristande. Rapporten föreslår därför att man bl.a. upprättar en databas med möjlighet för matchning av individuella projekt med rätt finansiering. Bristen på kommunikation och samverkan mellan nationell, regional och kommunal nivå kring Östersjöstrategin har varit ett problem. Men Tillväxtverket menar också att strategin skulle kunna fungera som en bra plattform för samordning, men då krävs det att kommunerna och fler berörda parter engagerar och involverar sig mer i strategin. Efter en lägesrapport av Östersjöstrategin under 2011, antog kommissionen slutsatser som bl.a. innebar att strategin måste avspegla Europa 2020-målen för smart och hållbar tillväxt för alla på ett bättre sätt. Efter förslag från Sverige, fastställde kommissionen att tydligare mål ska ge strategin bättre fokus och ledning. Rådet bestämde därmed att de tidigare fyra målen skulle buntas ihop till tre övergripande mål, åtföljda av nya indikatorer och än mer specifika mål. Rådet menade att tydligare mål, indikatorer och rollfördelning ska leda till en bättre fungerande och bättre bevakad strategi. Förhoppningsvis kan ett nytt system av indikatorer och mål fungera som utvecklingsreferens och utvärderingssystem för att strategin ska bli mer operationell och resultatorienterad. De fyra målsättningarna med sina respektive prioritetsområden från tidigare version har bakats in i den uppdaterade handlingsplanen för Östersjöstrategin. De tre omformulerade huvudområdena med nya specifika mål är: Mätbara mål Ren sjöfart: alla olagliga utsläpp ska bort till Säker sjöfart: 20 % färre olyckor 2020 än Ökat samarbete mellan sjöfartsmyndigheterna för bättre lägesbild och effektivitet till sjöss senast Integrera Östersjöområdet Bygg ihop infrastruktur och energinätverk Inför klimatsmart energianvändning Öka rörligheten över gränserna Mätbara mål Fullständig, hållbar sammanlänkning av Östersjöländernas gas- och elmarknader senast 2015, enligt planen för sammanlänkning av Östersjöområdets energimarknader. Öka välståndet Utjämna skillnader Stärk den inre marknaden Satsa gemensamt på forskning och innovation Genomför Europa 2020-strategin Mätbara mål Volymen på handel och gränsöverskridande tjänster inom Östersjöområdet ska öka med 15 % till Det pågår ständigt ett arbete att utvärdera och förbättra strategin. Handlingsplanen för Östersjöstrategin är en fortlöpande process som uppdateras regelbundet. EUkommissionen kommer under 2013 att fortsätta bedöma mervärdet i strategin på begäran av Europeiska rådet. I den senaste uppdateringen av strategin, som gjordes via kommunikation den 26 juni 2012, välkomnade rådet ett ökat engagemang för Östersjöstrategin från Europeiska Unionen, nationella parlament i medlemsländerna, regionkommittéer, EU:s ekonomiska och sociala kommitté, representanter från Östersjöregionerna och andra intressenter. En helhetskoordinering med deltagande på flera nivåer är oerhört viktigt för strategins implementering, och det betonades extra i rådets kommunikation. Fortsatt vill rådet att Östersjöstrategins finansiering ska ske med redan tillgängliga medel. Inga nya utgifter, strukturer eller lagar ska behöva stiftas för att implementera strategin. Istället ska man ta tillvara på flera av Öster sjöområdets rådande samarbetsstrukturer och befintliga strukturfonder. Rädda Östersjön Stoppa övergödningen Minska utsläppen Skapa ett hållbart fiske 1 Analysis of needs for financial instruments in the EU Strategy for the Baltic Sea Region SWECO EuroFuture östersjöstrategin 9

10 Norrbottens del i Östersjöstrategin Regioner och län har uppmuntrats till att beakta Östersjöstrategin i utarbetandet av sina regionala utvecklingsstrategier och identifiera områden i strategin där ett samarbete över gränserna kan ge mervärde till regionens tillväxtarbete. Från den svenska regeringens sida menar man att strategin kan bidra till en ökad internationalisering av ett antal politikområden även på regional nivå, såsom infrastrukturpolitik, innovations- och forskningspolitik, ungdomspolitik och förvaltningspolitik. Norrbotten har till stor del redan uppmärksammat utmaningar som Östersjöstrategin vill åtgärda, och därför har strategin stor potential att förankras väl i Norrbotten. Den regionala utvecklingsstrategin för Norrbotten stämmer väl överens med målen och ambitionerna för Europa 2020-strategin, och då Östersjöstrategin innehåller mycket utav just Europa 2020-strategin, så är förutsättningarna för implementeringen väldigt goda. Även problembeskrivningen i Östersjöstrategin överensstämmer med problembilden i Norrbotten. Strategin innehåller ett flertal intressanta punkter som berör och stärker vår syn på de utmaningar vi står inför. Både den regionala utvecklingsstrategin och landstingsplanen beskriver och belyser flera utav de problem Östersjöstrategin tar upp som utmaningar för hela Östersjöregionen. Miljö, infrastruktur-, och demografiska utmaningar är alla gemensamma nämnare som kan lösas genom idéutbyte, samarbete och samordning av politik över gränserna kring Östersjön. De sociala och de demografiska utmaningarna i Norrbotten är något landsting och kommunerna länge satt i fokus, och det samma gäller flera andra regioner runtom Östersjön. Därför kan utbyte av erfarenheter kring olika projektsamarbeten från andra delar av regionen vara till stor nytta. Glesbefolkade områden med bristande infrastruktur är ett annat exempel på problem man bör samarbeta kring för att hitta lösningar och skapa mervärde för hela regionen. Regional integrering kring Östersjön handlar inte bara om goda transport- och pålitliga energisystem, utan inkluderar även samarbete med bl.a. bekämpning av brottslighet över gränserna, såsom trafficking. Norrbotten läns landsting samarbetar med flera parter i Östersjöregionen genom ett antal organisationer. Conference of Peripheral and Maritime Regions (CPMR) - Baltic Sea Commission (BSC), eller Östersjökommissionen, är ett politiskt nätverk som består av 26 regioner och landsting i sju länder kring Östersjön, inklusive Nordland i Norge. Syftet med samarbetet är att främja demokrati, utbyte, solidaritet och regionala intressen mellan regionerna och öarna i Östersjön. Ny ordförande för BSC sedan maj 2012 är Jens Sundström (FP) från Norrbottens läns landsting. Europaforum Norra Sverige (EFNS) är ett annat politiskt nätverk där Norrbottens läns landsting är aktivt. EFNS består av de fyra nordligaste länen i Sverige, och är en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. Syftet med EFNS är främst att skapa medvetenheten om Europapolitiken, men också stärka möjligheterna för en gemensam sammanhållningspolitik och kunna påverka den Europapolitik som berör Norra Sverige. Två exempel på samordnade projekt inom Östersjöregionen, som i hög grad involverat Norrbotten, är Best Agers och utvecklandet av den botniska korridoren. Best Agers handlar om att ta tillvara på äldre arbetskraft och kunna använda deras kunskaper och erfarenheter på ett bättre sätt. Brist på kompetent arbetskraft är en gemensam utmaning för hela Östersjöregionen, och därför hoppas man att projekt som Best Agers ska kunna nyttja poolen av äldre professionella och uppmuntra dom till att bland annat arbeta kvar längre på egna villkor, kunna bli mentorer eller starta egna företag. Den botniska korridoren är ett transnationellt samarbete för att förbättra infrastrukturen och binda samman öst-västliga och nord-sydliga transnationella axlar i Sverige, Finland, Norge och Ryssland. I Norrbotten kommer Norrbottniabanan att bli en viktig del av en ekonomisk pulsåder med möjlighet att förse Sverige och EU med strategiska råvaror. Från EU:s håll menar man att en förbättring av infrastrukturen kring Östersjön är avgörande för ekonomisk tillväxt inte bara för Östersjöregionen, utan hela EU. Östersjöstrategin har tidigare blivit kritiserad för att centrera sig kring huvudstadsregionerna, och till viss del glömma de utmaningar som de nordligaste delarna av Östersjön står inför. Men vi och med den nya handlingsplanen, och målen att integrera- och öka välståndet i hela Östersjöregionen, lämpar sig strategin bättre för fler områden, bl.a. Norrbotten. 10 Östersjöstrategin

11 Läs mer om Östersjöstrategin via följande länkar: Österstrategins egen hemsida Regeringens hemsida om Östersjöstrategin EU:s hemsida om Östersjöstrategin (Engelska) ec.europa.eu/regional_policy/cooperate/baltic/index_en.cfm Tillväxtverkets hemsida om Östersjöstrategin 8b html Östersjökommissionen (Engelska)

12 NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Telefon Robertsviksgatan Luleå