Sjöfartsverkets medverkan i genomförandet av Europeiska unionens strategi för Östersjöregionen

Transkript

1

2 1 (9) REDOGÖRELSE Stab Sjöfartspolitik Handläggare, direkttelefon : Reidar Grundström, Er beteckning: N2016/00922/TS Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Sjöfartsverkets medverkan i genomförandet av Europeiska unionens strategi för Östersjöregionen Inledning Sjöfartsverket redogör härmed för uppdraget, i regeringsbeslut II 4, daterat med beteckningen N2016/00922/TS, att medverka i genomförandet av Europeiska unionens strategi för Östersjöregionen. Vi redogör för hur Sjöfartsverkets verksamheter kan bidra till att strategins mål uppnås och var det behövs samarbete med andra myndigheter, samt vilka synergier som kan skapas med genomförandet av regeringens maritima strategi. Sjöfartsverkets arbete Alla insatser, som bidrar till Östersjöstrategin, bedrivs inom ramen för vårt verksamhetsområde. Inriktningen är att medvetet beakta delmål respektive perspektiv i både Östersjöstrategin och den maritima strategin under genomförande av insatser och projekt hos Sjöfartsverket. När vi har identifierat behov av åtgärder visar det sig ofta att de berör aktörer utanför Sverige och ibland är det möjligt att öka mervärdet av åtgärderna genom samarbete med andra länder och kanske genom stöd från EU:s olika former av finansiella bidrag. I andra fall bjuds vi in till deltagande i projekt som drivs av andra. I de fallen avgör användbarheten inom vårt verksamhetsområde och vår resurstillgång om vi deltar eller inte. Olika delar av Sjöfartsverkets organisation ansvarar för de nedan nämnda verksamheterna. De olika åtgärderna eller aktiviteterna, som bidrar till handlingsprogrammets förverkligande, genomförs i projektform eller i den ordinarie linjeorganisationen. Huvudansvaret för vår medverkan i genomförandet av Europeiska unionens strategi för Östersjöregionen ligger därför på myndighetens ledningsgrupp där alla organisationsdelar är representerade. En samordningsfunktion till stöd för ledningen har placerats inom Samhällsavdelningen, vilket innebär att samhällsdirektören har ett särskilt ansvar inom ledningsgruppen att följa arbetet på en övergripande nivå. Samordningsfunktionen hjälper till främst med intern informationsspridning, kontakter med regeringskansliet och Tillväxtverket samt beskrivningar, sammanställningar och rapportering enligt uppdraget.

3 2 (9) Synergier med genomförandet av regeringens maritima strategi I genomförandet av EUs strategi för Östersjöregionen ser Sjöfartsverket möjligheter att skapa synergier med genomförandet av regeringens maritima strategi. En svensk maritim strategi beslutades av regeringen den 27 augusti 2015, med sex åtgärdsområden som ska bidra till utvecklingen av konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar i syfte att öka sysselsättningen, minska miljöbelastningen och främja en attraktiv livsmiljö. De övergripande målen i Östersjöstrategin och den maritima strategin är i många delar lika, inte minst vad gäller havsmiljön och ökad tillväxt. Huvudmål Östersjöstrategin: - Rädda havsmiljön - Länka samman regionen - Öka välståndet Perspektiv Maritima strategin: - Hav i balans - Konkurrenskraftiga maritima näringar - Attraktiva kustområden Delmål och prioritetsområden Åtgärdsområden (6 st) Sjöfartsverket arbetar inom ramen för maritima strategins sex åtgärdsområden på olika plan. Nedan presenteras ett antal insatser som pågår och som bidrar till både den maritima strategins specifika åtgärdsområden och till Östersjöstrategins delmål. Mål i Östersjöstrategin som berör Sjöfartsverkets verksamheter och hur vi verkar för att nå dem Sjöfartsverket driver flera verksamheter som berör andra Östersjöländer. Inom några av dem pågår eller har pågått samverkan med utländska aktörer. Inom ett par verksamhetsområden, som nämns i fortsättningen, är det möjligt att utveckla nya samverkansprojekt. För närvarande har dessa inte utvecklats, men Sjöfartsverket avser att under innevarande år klarlägga förutsättningar och möjligheter för nya samverkansprojekt samt avgöra om vi ska gå vidare med dem. De fyra delmålen om ren och säker sjöfart, bättre samarbete och bra förutsättningar för transporter samt bättre konkurrenskraft i Östersjöregionen berör vår verksamhet. Huvudsakligen bidrar Sjöfartsverket till att målen nås genom att fortsätta och utveckla pågående projekt som vi driver eller deltar i. Det finns också förslag på nya projekt. Hur vi verkar inom dem beskrivs mer detaljerat under respektive exempel på projekt, åtgärder och aktiviteter samt i avsnittet Sjöfartsverkets arbete.

4 3 (9) Mål: Rädda havsmiljön (Save the Sea) Delmål: Östersjön och dess utlopp trafikeras av en ren och säker sjöfart (Clean and safe shipping) Samarbete behövs med andra myndigheter Sjöfartsverket har i dialog med Transportstyrelsen identifierat att samarbetet behöver förstärkas kring frågor som hanteras inom HELCOM:s arbetsgrupper MARITIME, SAFE NAV och AIS EWG. Transportstyrelsen samordnar det svenska deltagandet i HELCOM och samverkan består främst av att Sjöfartsverket bidrar med sakkunskap och beredning av underlag inför möten (förutom AIS EWG där vi innehar ansvaret). Möjliga synergier med maritima strategin Åtgärdsområdet kunskap och innovation i den maritima strategin innefattar två stora områden som Sjöfartsverket prioriterar. Ansvaret för kunskap om havet faller på vår sjögeografiavdelning, som säkerställer en säker sjöfart genom modern sjömätning med högupplöst djupdata. Enligt överenskommelse i HELCOM ska samtliga ytor som trafikeras av handelssjöfarten vara modernt sjömätta Genom samverkan i maritima partnerskap eftersträvar Sjöfartsverket ökad sjömätning i såväl de mindre farlederna som i strandnära områden. Sjöfartsverket eftersträvar även uppdraget att samordna all sjömätning nationellt, vilket mappar mot inriktningen i maritima strategin att öka samverkan kring datainsamling och få ett mer långsiktigt samlat kunskapsunderlag. Under åtgärdsområdet friskt och säkert hav i den maritima strategin driver vi frågan om ett långsiktigt hållbart avgiftssystem som inkluderar ett miljöindex som ett incitament för att minska sjöfartens miljöpåverkan. Tillsammans med Kustbevakningen pågår ett arbete kring integrerad sjöövervakning, en verksamhet som hanteras av Sjöfartsverkets sjötrafikinformation (VTS-centraler). Denna åtgärd syftar främst till att minimera olyckor till sjöss, vilket bidrar till såväl säkerhet för människor som minskad risk för miljökatastrofer, men i förlängningen också förbättrar förutsättningarna för de maritima näringarna. STM Validation Project, som beskrivs nedan, bidrar både till den maritima strategins åtgärdsområde friskt och säkert hav och till Östersjöstrategins delmål ren och säker sjöfart. Pågående insatser Zero Vision Tool, ZVT, bidrar till mindre miljöpåverkan från sjöfart genom samarbete i projekt som minskar miljöpåverkan samt ökar säkerheten och energieffektiviteten för sjötransporter. Sjöfartsverket deltar i referensgruppen till ZVT och är en av över hundra organisationer i samarbetet. Teknikutveckling är en väsentlig förutsättning för att delmålet ska kunna nås. Sjöfartsverket kan medverka till utvecklingen genom att delta i referensgruppen och genom kännedom om vad som pågår och föra fram det i andra sammanhang samt försöka underlätta förverkligandet av lovande projekt.

5 4 (9) Sjöfartsverkets samtliga kärnverksamheter bidrar till att sjösäkerheten ökar eller behålls och bidrar till att delmålet nås. Flera av exemplen nedan visar pågående projekt eller möjligheter att tillsammans med andra stater i Östersjöområdet förbättra sjösäkerheten. Sea Traffic Management (STM; sjötrafikledning) är ett svar på behovet av att öka effektiviteten i sjötransporter med fokus på sjöresan från kaj-till-kaj. STM är ett koncept för processoptimering, interaktion mellan intressenter och informationsutbyte. Ett förbättrat informationsutbyte mellan sjöfartens aktörer är också en viktig möjliggörare för ökad situationsmedvetenhet och därmed också ökad sjösäkerhet. STM har redan visat på stora samhällsekonomiska och företagsekonomiska nyttor, exempelvis genom bunkerbesparingar, minskade utsläpp från sjöfarten, ökat resursutnyttjande i hamnarna samt ökad sjösäkerhet. Ambitionen är att STM ska vara infört globalt år Inom ramen för MONALISA 2.0 ( ) definierades Sea Traffic Management. Centrala delar i STM är Port CDM, där processen kring hamnanlöp och avgångar effektiviseras genom informationsdelning, gemensam lägesbild och vässade processer, ruttplanering/ruttutbyte/ruttoptimering, informationsdelning samt trafikoptimering. Ett nätverk av sammankopplade simulatorcenters i Sverige, Finland, Tyskland, Nederländerna, Spanien och Italien har i MONALISA 2.0 etablerats där STM kan testas, valideras och demonstreras. Det finns stora möjligheter till att använda simulatornätverket för andra applikationer och tester, exempelvis för gränsöverskridande sjöräddningsövningar i simulatormiljö. MONALISA 2.0 har bidragit till att ta fram ett gemensamt format mellan tillverkarna av navigationsutrustning så att vi kan säkerställa en interoperabilitet i informationsutbytet mellan fartyg och mellan fartyg och land. Standarden har fastställts av internationella standardiseringsorganet IEC (International Electrotechnical Commission). STM Validation Project är förmodligen världens största e-navigationsprojekt, där konceptet ska tas från teori till praktik och valideras på 300 handelsfartyg, 13 hamnar och i 5 landcentraler i Norden och Medelhavet. Ett femtiotal partners från 13 länder deltar i projektet som har en budget på 43 miljoner euro. Målet är att validera konceptet sjötrafikledning och påbörja effekthemtagningen av nyttor till sjöfarten och dess aktörer. Sjöfartsverket leder projektet som delfinansieras till 50 % med EU-medel från CEF-programmet. FAMOS (Finalising Surveys for the Baltic Motorways of the Sea) är ett flaggskeppsprojekt som koordineras av Sjöfartsverket. Det syftar till att kartera djup på de resterande ytorna i Östersjön som används av handelssjöfarten (ungefär en fjärdedel av hela havsytan). Det är ett samarbete mellan 15 organisationer från 7 Östersjöländer (Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Tyskland och Danmark)

6 5 (9) samt associerade projektpartners i Polen. Projektet utnyttjar Baltic Sea Hydrographic Commission (en kommitté inom den internationella hydrografiska organisationen IHO) samt HELCOM som samarbetsplattform. Nyttorna med heltäckande kartering är säkrare navigering, navigering på mera bränsleeffektiva fartygsrutter och optimering av lasten med hjälp av bättre kontroll på fritt vatten under köl. Djupdata som produceras i projektet kan dessutom användas för havsmiljökartering, havsplanering och övriga områden som är beroende av ett bättre kunskapsunderlag om havet. Moderna djupdata tillgängliggörs därigenom i stora delar av Östersjön. Projektets första fas FAMOS Freja medfinansieras genom EU-medel från CEFprogrammet. En ansökan om medfinansiering för har nyligen lämnats in till Kommissionen. ADAPT (Assuring Depth of fairways for Archipelago Public Transportation) är ett projekt som utförs med stöd av EU:s regionala utvecklingsfond Interreg Central Baltic. Målet är att utveckla och implementera säkra, tidseffektiva och bränsleeffektiva rutter för transport av människor och gods i Stockholms och Ålands skärgårdar. Detta kommer att ske genom kartering av djup längs kollektivtrafikens rutter och optimering av transporter genom att dela erfarenheter av förutsättningar för vattenburen kollektivtrafik. I projektet, som pågår , samarbetar Sjöfartsverket med Stockholms Läns Landsting och Ålands landskapsregering. Förslag till nya insatser Sjöfartsverket har för avsikt att undersöka vilken potential batterihybriddrift kan ha på en isbrytare. Hybrida fartygs-framdrivningssystem med energilagring i batterier och optimerad kraftkontroll kan ge väsentliga reduktioner av emissioner, bränsleförbrukning och underhåll, samtidigt som tillgänglig kraft behålls eller förbättras. En isbrytare som vid många tillfällen har fler aktiva dieselmotorer än vad som momentant krävs för framdrivning skulle kunna ha färre dieselmotorer aktiva och lasten på dessa bli mer optimal. Belastningsprofilen för en isbrytare är varierande och samlad erfarenhet säger att lasten varierar ofta och mycket. Lasten på dieselmotorerna skulle kunna jämnas ut och bli i det närmaste konstant. I projektform avser vi att utreda den tekniska genomförbarheten, val av systemlösning, investeringar som krävs samt besparingspotentialen (miljö och driftskostnader) för stora isbrytare; i projektet på isbrytare av Atle klass. Resultatet skall användas som underlag att fatta beslut om installation skall utföras på en isbrytare för verifiering och att ge erfarenhet för framtida projekt. Sjöfartsverkets Sjömansservice: Sjösäkerhet och lägre risker för miljöpåverkan hänger bland annat samman med fartygsbesättningars välmående. Mår besättningar bra ökar chansen för att de sköter säkerheten och hanterar fartyget och den miljöpåverkan fartyg kan medföra på ett bra sätt. Sjöfolk, som verkar i Östersjöområdet, ska ha det bra i hela regionen.

7 6 (9) Sjöfartsverket har tankar om att en inventering av utbudet av sjömansservice i Östersjöländerna skulle kartlägga behovet av ett bättre utbud av sjömansservice och ligga till grund för att utvärdera om det bör inledas ett arbeta för att utveckla sjömansservicen i hela området. Kartläggningen skulle kräva ett samarbete mellan Östersjöstaterna. Sjö- och flygräddningstjänst: Statlig sjöräddningstjänst innebär räddningsinsatser när någon är eller befaras vara i sjönöd, samt för sjuktransporter från fartyg. Det statliga ansvaret innefattar kustområdet samt Vänern, Vättern och Mälaren, exklusive hamnområden. Statlig flygräddningstjänst omfattar ansvar för lokalisering av luftfartyg vid inträffat eller befarat haveri, eller då fara hotar lufttrafiken. Området är hela Sverige. När luftfartyget är lokaliserat, övergår ansvaret till Kommunal räddningstjänst eller Fjällräddningstjänst utom till havs, då detta innefattas av ett statligt ansvarar för räddningsinsatsen. Inom svensk sjö- och flygräddningstjänst är det långsiktiga målet att ha ett sammanhållet system för räddning av nödställda över land och hav. Inom systemet används samhällets samlade resurser på ett effektivt sätt med utgångspunkt från ett samverkansperspektiv inom den svenska räddningsregionen men även internationellt med grannländerna runt Östersjön. Som ett led i utvecklingen av internationell samverkan, inom den globala sjö- och flygräddningstjänsten, pågår en rad olika projekt såsom revidering av ICAO Annex 12, utveckling av nytt globalt nödsystem inom flygräddningstjänst GADSS (Global Aeronautical Distress and Safety System) och utveckling av nästa generation av nödsändare inom Cospas-Sarsat. Inom sjöräddningstjänsten pågår utvecklingsprojekt som modernisering av det maritima nödradiokommunikationssystemet GMDSS (Global maritime distress and safety system) och utveckling av Polarkoden med tillhörande resolutioner samt utveckling av ny metodik inom områden, som är otillgängliga och där det är glest med räddningsresurser, genom att uppdatera IAMSAR-manualen (International Aeronautical and Maritime Search and Rescue-manual). Sverige, Estland och Finland har därutöver kommit överens om att samverka genom att utveckla ett gemensamt MRO-koncept (storskalig livräddningsaktion till havs), vilket innebär att utarbeta procedurer och beredskapsplaner länderna emellan. Delmål: Bättre samarbete (Better cooperation) och Tväraktivitet: Havsplanering (Spatial Planning Encouraging the use of maritime and land-based spatial planning in all Member States around the Baltic Sea and develop a common approach for cross-border cooperation) Samarbete behövs med andra myndigheter Framför allt behöver samarbetet med Havs- och vattenmyndigheten (HaV) öka. HaV driver det svenska genomförandet av havsplanering, havsmiljödirektivet och andra

8 7 (9) direktiv som syftar till att åstadkomma en god havsmiljö. Även Sjöfartsverkets samarbete med Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) kan förbättras genom ökad samverkan avseende insamling och förvaltning av data om havet. Myndigheterna har 2016 fått ett regeringsuppdrag, som ska redovisas 15 juni 2016, där man ska ge förslag på konkreta samverkansområden för att trygga ett långsiktigt kunskapsunderlag om havet. Sjöfartsverket deltar i arbetet med havsplanering, som är en aktivitet i Östersjöstrategins handlingsplan. Havsplaneringen är grundläggande för att identifiera intressekonflikter, vilket syftar till att kartlägga olika intressen och hur de skall prioriteras sinsemellan. Inom ramen för den internationella hydrografiska organisationen IHO finns Baltic Sea Hydrographic Commission; en kommitté som främjar tekniskt samarbete på området hydrografisk kartläggning, marin kartografi and nautisk information för hela Östersjön (10 länder). Kommitténs huvudsyfte är att koordinera produktionen av sjökort för Östersjön och att harmonisera de elektroniska sjökorten för regionen. Sjöfartsverket är enligt instruktion från regeringen ansvariga för den svenska insatsen i IHO, och detta arbete sker i samråd med Transportstyrelsen. Mål: Länka samman regionen (Connect the Region) Sjöfartsverkets verksamheter bidrar inte bara till sjösäkerheten utan också till att tillgängligheten till svenska hamnar förbättras. Den effekten bidrar i högsta grad till att Östersjöområdet länkas samman. Nedan beskrivs några verksamheter eller åtgärder som är aktuella och som ökar förutsättningarna för transporter i regionen trots att de ofta genomförs helt i svensk regi. Delmål: Goda transportvillkor i Östersjöområdet (Good transport conditions) Samarbete behövs med andra myndigheter Mälarprojektet, som beskrivs närmare nedan, delfinansieras av nationella medel som har beslutats genom den åtgärdsplanering som Trafikverket genomför. Sjöfartsverket deltar i inriktningsplaneringen och åtgärdsplaneringen genom samverkan med Trafikverket. Pågående insatser Det nya konceptet med inre vattenvägar och kustsjöfart förändrar förutsättningarna för transporter inom regionen. Sjöfartsverket deltar i ett samarbetsprojekt, med organisationer från Danmark och Norge, om närsjöfart i Öresund, Kattegatt och Skagerak, NÖKS II. I den svenska delen av projektet studeras transporter av dagligvaror mellan Göteborg och köpcentrum i Uddevalla samt Strömstad. Sjöfartsverket har nyligen av regeringen fått i uppdrag att utreda utvecklingspotentialen för kust- och inlandssjöfart, regeringsbeslut, , N2016/01639/MRT. Trafikstråket Oslo Göteborg kan exempelvis vara ett stråk där

9 8 (9) möjligheten att använda vattenvägen kan vara ett sätt att avlasta landinfrastrukturen mellan städerna. En sådan utredning av vilka farleder som lämpar sig för inlands- och kustsjöfart behövs för att kunna beskriva framtida möjligheter och föreslå åtgärder. Sjöfartsverket driver projektet Malmporten, som syftar till att höja kapaciteten och säkerheten i farleden genom Norra Kvarken in till Luleå hamn. En kapacitetshöjning i Norra Kvarken, så att fartyg med maximalt femton meters djupgående kan använda leden, gör det möjligt även för finska hamnar i Bottenviken att ta emot större fartyg. Projekt Malmporten samråder med Finland om de muddringar som rör Norra Kvarken. Farledsprojekt, som trots att de sker helt i svensk regi, är en förutsättning för internationell trafik. Därmed bidrar de till att öka tillgängligheten inom Östersjöregionen. Trenden mot allt större fartyg innebär att sjöfartens infrastruktur behöver anpassas för att behålla en fullgod säkerhet och tillgänglighet. Befintliga farleder från öppet hav genom skärgården in till Stockholm är långa och bitvis svårnavigerade för stora fartyg. En ny farled via Horsten är ett alternativ för att möta framtidens behov av en kortare och säkrare farled för de större kryssningsfartygen. Sjöfartsverket genomför Mälarprojektet, som ska öka tillgängligheten till hamnarna i Mälaren samtidigt som sjösäkerheten förbättras genom ökade säkerhetsmarginaler och förfinat navigationsstöd. Större fartyg leder till skalfördelar och därmed billigare, miljövänligare och effektivare transporter. Mål: Öka välståndet (Increase Prosperity) Delmål: Bättre konkurrenskraft i Östersjöregionen (Improved global competitiveness of the Baltic Sea region) Möjliga synergier med maritima strategin Åtgärdsområdet kunskap och innovation i den maritima strategin omfattar bland annat att Sjöfartsverket i dialog med sjöfartsklustret har tagit fram sju strategiska innovationsportföljer, som har direkt koppling till stärkt konkurrenskraft för näringen och som utgår från de transport- och miljöpolitiska målen. Portföljerna underlättar identifiering av insatser för samarbeten inom forskning, utveckling, innovation och demonstration, inom såväl maritima strategin som Östersjöstrategin. Åtgärdsområdet funktionella regelverk och processer i den maritima strategin fokuserar på insatser för att utveckla och förenkla tillämpningen av regelverk för näringen. Sjöfartsverket driver ett arbete kring att utveckla differentierade avgifter för minskad miljöbelastning i form av en klassificering av fartyg enligt ett miljöindex. I senast nämna åtgärdsområde passar också arbetet med att implementera en portal för fartygsrapportering för fartyg, som har sin grund i ett EU-direktiv, och som Sjöfartsverket enligt instruktion från regeringen är förvaltningsansvarig för. Syftet är att förenkla och underlätta för sjöfartsnäringen. Effektiviseringen ligger i att den rapportering som tidigare lämnats via olika rutiner till Sjöfartsverket,

10 9 (9) Kustbevakningen, Tullverket och Transportstyrelsen nu skickas elektroniskt till en portal som distribuerar informationen till berörd myndighet. Även Göteborgs Hamn har integrerat sitt anmälningssystem med portalen och flera hamnar har visat intresse för att ansluta sig till systemet. Sjöfartsverkets medverkan till ökad konkurrenskraft Utvecklingen går snabbt. Kraven höjs. På effektivitet, säkerhet och miljöanpassning. Och eftersom sjöfarten är en livsnerv i det globala systemet för produktion och handel är det naturligt att vi på Sjöfartsverket är med och driver utvecklingen. Det gör vi på flera olika sätt, och vi utgår från ett hållbart synsätt på människa, miljö och affärsmässighet. Hela 90% av alla varor och råvaror går via sjövägen till och från Sverige. Det finns nämligen inget annat transportslag som klarar av de gigantiska volymerna på ett mer effektivt och hållbart sätt. Det är här Sjöfartsverket har sin kärnverksamhet. Vi tillhandahåller och utvecklar säkra, miljövänliga och effektiva sjövägar med service dygnet runt. Dessutom erbjuder vi tjänster som gör skillnad även för näringslivet, privatpersoner och samhället i stort. Våra viktigaste kunder är skeppsmäklare, redare och varuägare, följda av hamnar och kommuner. Men andra kundrelationer ökar snabbt. Här finns också näringsliv, organisationer, turister, båtliv, logistikföretag och aktörer inom andra trafikslag, samt andra myndigheter, organisationer och nationer. Sjöfartsverket kan underlätta affärsutveckling och innovation på många olika sätt. Vår dagliga utmaning handlar om att upprätthålla sjövägarna för en säker och tillgänglig sjöfart, vilket ska bidra till näringslivets konkurrenskraft samtidigt som vi värnar om liv och verkar för minskad klimat- och miljöpåverkan inom vårt verksamhetsområde. Från att utveckla kanalturismen till att lägga grunden för framtidens hållbara och effektiva transportsystem. Och för varuägarna, det vill säga företagen som transporterar sina varor på sjön, är vi både bollplank och utvecklingspartner. I vår strävan att bidra till affärsnytta för kunderna söker vi nya former av partnerskap med industriföretagen i Sverige. Genom större förståelse för varuägarnas utmaningar kan vi utforma våra tjänster så att de skapar värde för företagen. Ett sådant exempel är isbrytarverksamheten, där vi lyssnat på industrins behov och gjort nödvändiga förändringar i servicen för att säkerställa tillgängligheten till sjövägarna vintertid. Genom det maritima partnerskap som byggts upp inom ramen för MONALISAprogrammet har Sverige utvecklat världsledande kompetens inom e-navigation och Sea Traffic Management. Detta skapar förutsättningar för utveckling av kunskapsföretag, ökad export av tjänster och kunskapsintensiva produkter samt nya kvalificerade arbetstillfällen. Sjöfartsverket bidrar genom detta också till regeringens exportstrategi.