Insatser inom området Agenda 21 och hållbar utveckling

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Insatser inom området Agenda 21 och hållbar utveckling"

Lina Svensson
för 5 år sedan
Visningar:

1 1 (5) Handläggare direkttelefon Stab Närings- och Sjöfartspolitik Ert datum Er beteckning Charlotte Ottosson, M2000/2151/Hs Miljödepartementet Urban Boije af Gennäs Stockholm Naturvårdsverket Ingegerd Ward Stockholm Insatser inom området Agenda 21 och hållbar utveckling Sammanfattning Sjöfartsverket har valt att kort sammanfatta de insatser inom miljöområdet som verket anser vara av betydelse för att långsiktigt minska sjöfartens miljöpåverkan sedan år 1996 i enlighet med det frågeformulär som Naturvårdsverket har utarbetat. Se bilaga 1. För mer uttömmande information hänvisas till lägesrapporten om Sjöfartsverkets särskilda sektorsansvar för en ekologiskt hållbar utveckling (dnr ) och Sjöfartsverkets miljörapporter för åren Bakgrund Regeringen har uppdragit åt ett flertal (37) myndigheter, däribland Sjöfartsverket, att redovisa sitt arbete med Agenda 21 och hållbar utveckling under perioden Naturvårdsverket ska sedan sammanställa och analysera myndigheternas redovisningar och lämna förslag på hur det fortsatta arbetet med Agenda 21 och hållbar utveckling kan utvecklas och stimuleras senast den 15 december Myndigheternas redovisningar och Naturvårdsverkets rapport ska utgöra underlag för Sveriges rapportering till FN om arbetet med Agenda 21 vid 2002 års uppföljning av 1992 års Riokonferens. Kapitel i Agenda 21-dokumentet som myndigheten arbetar med Sjöfartsverket arbetar med följande kapitel i Agenda 21-dokumentet: Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post NORRKÖPING Slottsgatan politik@sjofartsverket.se

2 2 (5) Nr Kapitel Arbetar med det 1 Ett vägskäl i historien 2 Internationellt samarbete för att nå en hållbar utveckling (X) 3 Kampen mot svår fattigdom 4 Konsumtions- och produktionsmönster 5 Befolkningstillväxt och hållbar utveckling 6 Människors hälsa 7 Hållbar utveckling av boende och i bebyggelse 8 Integrera miljö och utveckling i beslutsfattande X 9 Skydd av atmosfären X 10 Integrerad fysisk planering och markhushållning X 11 Åtgärder mot avskogning, utveckling långsiktigt hållbart skogsbruk 12 Ökenspridning och torka 13 Hållbar utveckling av bergsområden 14 Hållbart jordbruk 15 Bevarande av den biologiska mångfalden X 16 Miljöanpassad hantering av bioteknik 17 Skydd för oceaner och alla slags hav X 18 Skyddet av kvalitet och tillgång på färskvatten 19 Miljöanpassad hantering av giftiga kemikalier (X) 20 Miljöanpassad hantering av miljöfarligt avfall 21 Miljöanpassad hantering av fast avfall och avloppsvatten X 22 Säker och miljöanpassad hantering av radioaktivt avfall (X) 23 Engagemang och verkligt deltagande från alla samhällsgrupper 24 Stärka kvinnors inflytande 25 Lokala myndigheter i central roll 26 Ursprungsbefolkningar och deras samhällen 27 Icke-statliga organisationers inflytande 28 Lokala myndigheter i central roll 29 Stärka arbetstagarnas och fackföreningarnas roll 30 Näringslivets roll 31 Vetenskap och teknik (X) 32 Stärka jordbrukarnas roll 33 Finansiering av förslagen i Agenda Överföring av miljöanpassad teknologi X 35 Forskning för hållbar utveckling (X) 36 Utbildning och betydelsen av ett ökat miljömedvetande (X) 37 Internationellt samarbete för kapacitetsuppbyggnad 38 Förändringar i FN-systemet 39 Internationella och rättsliga instrument X 40 Information för beslutsfattare X Åtgärder/insatser/aktiviteter av vikt för att stimulera en hållbar utveckling Nedan följer en kort sammanställning över de åtgärder som Sjöfartsverket har bidragit till att ta fram genom att initiera eller aktivt i arbetet för att stimulera den internationella sjöfartens lå ngsiktigt hå llbara utveckling:

3 3 (5) Internationellt 1997 års tilläggsprotokoll till MARPOL 73/78 med ett nytt annex VI med åtgärder för att minska sjöfartens luftföroreningar 1997 års konferensresolution om att FN:s sjöfartsorganisation (IMO) ska följa upp den internationella sjöfartens utsläpp av växthusgaser. Resolutionen har legat till grund för den rapport (MEPC 45/8) om sjöfartens utsläpp av växthusgaser som presenterades för IMO:s miljökommitté (MEPC) i London 2-6 oktober Frågan om sjöfartens utsläpp av växthusgaser kommer att diskuteras ytterligare vid MEPC 46 i april Strukturen för en ny internationell konvention/ alternativt ett nytt annex till MARPOL 73/78 för att minska de skadliga effekterna av anti-fouling färger. Den nya konventionstexten innebär bl.a. ett förbud mot att applicera tennorganiska båtbottenfärger på fartyg efter år 2003 och ett förbud mot att ha tenn som aktiv substans i anti-fouling färg på fartygs skrov efter år 2003 i enlighet med Esbjergdeklarationen. Se nedan. Strukturen för en ny internationell konvention/ alternativt ett nytt annex till MARPOL 73/78 för att minska risken för introduktion av främmande arter via barlastvatten. Förslag till snabbare utfasning av enkelskrovs oljetankers. Beslut kommer att fattas vid MEPC 46. Regionalt Uppföljningen av 1995 års åtagande i Esbjergdeklarationen för Nordsjöländerna till år å rs Östersjöstrategi bl.a. om tvingande ilandlämning av fartygsgenererat avfall till mottagningsanordningar i hamn inom ramen för HELCOM-samarbetet. Europaparlamentets och rådets direktiv om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester. Kommissionens förslag, daterat 12 oktober 2000, till Europaparlamentets och rådets direktiv om avgas- och bullerkrav för nya båtmotorer (KOM (2000) 639 slutlig). Kommissionens förslag har bl.a. initierats p.g.a. att Sverige tidigare har notifierat förslag till krav på avgas- och bullerkrav för båtmotorer.

4 4 (5) Kommissionens förslag till ändringar/ tillägg till vitboken om effektiv prissättning kommer att presenteras under Sveriges ordförandeskap. Det svenska systemet med miljödifferentierade farleds- och hamnavgifter har studerats av kommissionen och kommer troligen att föranleda förslag till utökat nyttjande av liknande ekonomiska styrmedel för att främja miljöanpassade transporter inom gemenskapen. Nationellt 1998 å rs införande av det svenska systemet med miljödifferentierade farleds- och hamnavgifter. Det svenska systemet möjliggjordes av en trepartsöverenskommelse år 1996 mellan Sjöfartsverket, dåvarande Hamn- och Stuveriförbundet och Sveriges Redareförening om att minska sjöfartens emissioner med 75%. Den Europeiska kommissionen har nyligen presenterat en utredning om användandet av ekonomiska styrmedel för att minska sjöfartens miljöpå verkan. Myndighetens målgrupper och aktörer Sjöfartsverkets arbete har påverkats av Agenda 21 såtillvida att verket sedan 1998 har ett särskilt sektorsansvar för ekologiskt hållbar utveckling och definierar sin roll som sektorsmyndighet enligt nedan: Sjöfartsverket ska främja utvecklingen av en effektiv och miljöanpassad sjöfart genom regelutveckling, tillsyn och opinionsbildning, arbeta med miljöfrågor som rör såväl handelssjöfarten som fiske- och fritidssjöfarten, verka för att Sjöfartsverkets verksamhet anpassas till en långsiktigt ekologisk hållbar utveckling genom att kontinuerligt utveckla verkets miljöpolicy, miljömå l och handlingsprogram och årligen rapportera till regeringen om sjöfartens miljöpåverkan. Hur har Agenda 21 påverkat det internationella arbetet? Förändringen inom FN:s organisationer, däribland IMO, som en följd av 1992 års Rio-konferens märks tydligt. Kraven på IMO från systerorganisationer som UNCCC, UNCED m.m. är påtagliga och verkar som en positiv drivkraft för organisationen att verka proaktivt.

5 5 (5) Svårigheter/ konflikter till följd av Agenda 21-arbetet Generellt kan sägas att när det gäller den internationella sjöfarten så ställs mycket ofta i-ländernas krav på miljöanpassade sjötransporter mot u- ländernas bristande resurser vilket ligger i sakens natur. Inom IMO verkar Sverige för att stärka de internationella miljökraven på sjöfarten. Uppföljning av de resultat som nåtts till följd av Agenda 21 För sjöfartsnäringens räkning har ännu inga mätbara må l för att följa upp eventuella resultat till följd av Agenda 21 satts upp. Sjöfartsverket uppskattar dock att vidtagna miljöåtgärder i förening med det svenska systemet med miljödifferentierade farleds- och hamnavgifter har bidragit till en minskning av svaveldioxid på ca ton och av kväveoxider på ca ton från fartyg i Östersjöområdet per år. I handläggningen av ärendet som avgjorts av generaldirektören Jan-Olof Selén, har deltagit chefen för fartygsmiljösektionen Stefan Lemieszewski, och byrådirektören Charlotte Ottosson, den senare föredragande. Jan-Olof Selén Charlotte Ottosson

Relevanta dokument

Remissyttrande över Miljömålskommitténs betänkande Framtidens miljö allas vårt ansvar! (SOU 2000:52)

1 (7) Handläggare direkttelefon Stab Närings- och Sjöfartspolitik Ert datum Er beteckning 2000-06-19 M2000/2362/Mk Miljödepartementet Björn Nilsson 103 33 Stockholm Remissyttrande över Miljömålskommitténs