SJOFARTS\/ERKET Sjofari och Sainlialle Handlaggare. di rekuelefon Ert datum Er beleekning Swckholm

Transkript

1 .4. 1(5) SJOFARTS\/ERKET Sjofari och Sainlialle Handlaggare. di rekuelefon Ert datum Er beleekning Carl Cremonesc Niiringsdeparieinentet Swckholm Regcringsuppdrag: identifiering och klassificering av europeisk kritisk infrastruktur (ECI) inom sjöfartssektorn i Sverige och i Sveriges närområde Sammanfattning Sjöfartsverket har i samarbete med Banverket, Transportstyrelsen Vägverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), utifrån de tre sektorsövergripande kriterier som anges i ECI direktivet, gjort en tvärsektoriell bedöming där ömsesdiga beroenden mellan transportsiagen har beaktats. Sjofartsverket har utifrån nämnda förhållningssätt gjort bédöiiiiiingen atfdéfiiii~finns någon poiiiitiéll europei~kki~iii~k infrastruktur i Sverige eller i Sveriges närområde inom sjöfartssektorn, som i direktivet utgör två delar av transportsektorn, transport p[inre vattenvägar och havs- och närsjöfart samt hamntrafik. Inledning Det europeiska programmet för skydd av kritisk infrastruktur består i princip av tre huvuddelar; ett radsdirektiv (Ed), 2008/114/EG, som anger EU: s mål när det gäller att identifiera och klassificera europeisk kritisk infrastruktur, ett finansieringsprogram samt ett informations kommunikations- och varningsdelningsnätverk (CIWIN). Den 1 april 2007 antog rådet slutsatser om programmet som b.l.a välkomnade kommissionens ansträngningar att utarbeta ett europeiskt förfarande för identifiering av, och klassificering som, europeisk kritisk infrastruktur samt för en bedomning av behovet att stärka skyddet av denna. ECI direktivet, 2008/1 14/EG, av den 1 december 2008 syftar till att medlem~staterna ska peka ut sådan europeisk kritisk infrastruktur vars driftstörning eller förstörelse skulle fa betydande gräns- och sektorsöverskridande verkningar som följer av det omsesidiga beroende som kännetecknar sammankopplad infrastruktur. Sjöfartsverket Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköping Östra Promenaden hk@sjofartsverket.se

2 (j) SJÖFARTSVERKET 2(5) Damm V~r heicekning anser att hela transportkedjan måste beaktas vilket gör att kartläggningen av ECI ska präglas av en helhetssyn i form av ett transportslagsövergripande förhållningssätt. Sjöfartsverket har i sitt regleringsbrev för år 2009 fatt följande uppdrag: Sjöfartsverket ska, i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, i enlighet med rådets direktiv om identifiering av, och klassificering som, europeisk kritisk infrastruktur och bedömning av behovet att stärka skyddet av denna, genomföra ett identifieringsarbete av i Sverige potentiella europeiska kritiska infrastrukturer (ECI) inom sjöfartssektorn. Även potentiella ECI som finns i Sveriges näromrade och som kan påverka Sverige vid bortfall ska beaktas. Transportsektorn enligt ECI direktivet ECI direktivet riktar sig till två huvudsektorer; energi- och transportsektorn. Den senare är uppdelad i följande delsektorer: - Vägtransport - Järnvägstransport - Luftfart - Transport på inre vattenvägar - Havs- och närsjöfart samt hamntrafik Identifiering enligt ECI direktivet Enligt förfarandet i bilaga III till direktivet ska varje medlemsstat identifiera sådan möjlig europeisk kritisk infrastruktur som både uppfyller sektorsövergripande och sektorsspecifika kriterier och motsvarar definitionerna i artikel 2a och 2b. Artikel 2 a definierar kritisk infrastruktur som anläggningar, system eller delar av dessa belägna i medlemsstaterna som är nödvändiga för att upprätthålla centrala samhälisfunktioner, hälsa, säkerhet, trygghet och människors ekonomiska eller sociala välfärd. Artikel 2 b menar med europeisk kritisk infrastruktur sådan infrastruktur, belägen i medlemstaterna, som skulle få sin funktion nedsatt till den grad att det medför allvarliga konsekvenser för minst två medlemsstater. Nämnda konsekvenser ska bedömas utifran sektorsövergripande kriterier vilka även inbegriper verkningar till följd av tvärsektoriella beroenden av andra typer av infrastruktur. Det finns inga sektorsspecifika kriterier angivna för transporter på inre vattenvägar samt för havs-och närsjöfart samt hamntrafik.

3 (4~) SJÖFARTSVERKET Daium V~ir heeckn~ng (5) ECI direktivet anger följande sektorsövergripande kriterier: Kriterium avseende offer (bedöms vad avser potentiella antalet döda eller skadade). - Kriterium avseende ekonomiska följder (bedöms vad avser den ekonomiska förlustens betydelse och/eller försämring av tillgången på varor eller tjänster, däribland potentiella följder för miljön). - Kriterium avseende inverkan på allmänheten (bedöms vad avser inverkan på allmänhetens förtroende, fysiskt lidande och avbrott i det dagliga livet, däribland brist på grundläggande tjänster). Kartläggningen av potentiella ECI inom sjöfartssektorn i Sverige Sjöfartsverket har i likhet med övriga trafikverk ett så kallat sektorsansvar, vilket innebär en roll som går utöver myndighetens kärnverksamhet. 1 sektorsrollen ligger att nationellt och internationellt arbeta för att transport och sjöfartspolitiken utvecklas i linje med riksdagens och regeringens beslut. Sveriges geografiska läge gör att sjöfarten har en avgörande roll i den svenska utrikeshandeln. Sjöfarten hanterar runt 90 procent av all svensk utrikeshandel mätt i vikt. Godsomsättningen i de svenska hamnarna domineras av energiråvaror på importsidan och tunga svenska exportvaror som mineraler, stålprodukter, timmer och pappersvaror på exportsidan. För att Sjöfartssektorn ska fungera är det centralt att sjötrafiken och hamnarna fungerar och kan utföra sin tilltänkta och planerade service. Sjöfartsverkets har här till uppgift att bidra till att ett effektivt och långsiktigt hållbart sjötransportsystem utvecklas. En viktig del i detta är att hålla farleder till svenska hamnar och svara för den service till sjötrafiken i form av isbrytning, sjötrafikinformation och lotsning som krävs. Sjöfartsverket har gjort bedömning att ingen av de funktioner eller system till för att upprätthålla nämnda service i Sverige uppfyller de sektorsövergripande kriterier eller definitioner på europeisk kritisk infrastruktur som anges i ECI direktivet. Sveriges omfattande kust och utspridda hamnar ger sjöfarten stora och flexibla möjligheter att transportera gods till, från och mellan landets hamnar. Samtidigt så sker alla sjötransporter i kombination med andra transportslag vilket gör att hela transportkedjans rörelse och funktion maste beaktas. Hamnarna uppfyller här en viktig funktion som knutpunkter för dessa olika transportslag. Antalet allmänna hamnar i Sverige är runt femtio varav Göteborgs Hamn inte bara är Sveriges största hamn utan även Nordens största hamn som under förra året tog emot drygt tjugofotscontainers och omsatte mer än 40 miljoner ton gods. Det fanns i

4 (~) SJÖFARTSVERKET 4(5) Daluin Var beteckning ! Sverige under 2008 bara två hamnar som hade en total godsomsättning på över 15 miljoner ton, Göteborg och Brofjorden, och i båda fallen är det hanteringen av olja och oljeprodukter till näraliggande raffinaderier som är den bidragande orsaken till den höga omsättningen. 1 Sverige tas i stort alla fartygstransporter av råolja emot av Torshamnen i Göteborgs Hamn eller råoljehamnen i Brofjorden som i sin tur försörjer landets tre raffinaderier för produktion av bränsleprodukter. De senare distribueras sedan vidare, oftast med fartyg, till andra hamnar i Sverige eller utlandet. 1 kartläggningen av potentiella ECI inom hamntrafiken, där transporter och hanteringen av oljeprodukter både är omfattande och av specifik art, är det betydelsefullt att ur ett tvärsektoriellt perspektiv beakta Energimyndighetens bedömning av att det inte finns några potentiella ECI inom oljesektorn i Sverige eller i våra grannländer. Sjöfarstverket har gjort bedömningen att ingen av hamnarna i Sverige uppfyller de sektorsövergripande kriterier eller definitioner på europeisk kritisk infrastruktur som anges i ECI direktivet. Kartläggning av potentiella ECI inom sjöfartssektorn i Sveriges närområde Sjöfartsverket har i samarbete med Banverket och MSB ur ett tvärsektoriellt perspektiv gjort en bedömning av Malmbanan, vilken är avgörande för Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags (LKAB) möjligheter att exportera ut järnmalm, och Narviks hamn i Norge. Transporter av nämnda produkter sker dels via järnvägen till hamnen i Narvik och dels via järnvägen till hamnen i Luleå, varav Narviks hamn hanterar runt 18 miljoner ton per år och Luleå hamn runt 7 miljoner ton per år. Den bedömning som gjorts utifrån nämnda samarbete är dock att verkningarna av ett avbrott, i hamnen såsom på järnvägen, inte uppfyller de sektorsövergripande kriterier som anges i ECI direktivet. Sjöfartsverlcet har gjort bedömingen att det inte finns någon potentiell europeisk kritisk infrastruktur enligt de kriterier som anges i ECI direktivet inom havs-och närsjöfart samt hamntrafik i Sveriges närområde. SIKA Statistik Sjöfart. Sjötrafik 2008 helår

5 ~ SJÖFARTSVERKET 5(5) Damm Vär beteckning ! Sjöfartsverkets slutsatser Sjöfartsverket har i samarbete med MSB och ovan nämnda myndigheter samt i samråd med övriga relevanta aktörer gjort bedömningen att det inte finns någon potentiell europeisk kritisk infrastruktur inom sjöfartssektorn, varken i Sverige eller i Sveriges närområde, som vid ett haveri eller avbrott uppfyller de sektorsövergripande kriterier som anges av ECI direktivet. 1 handläggningen av detta ärende, som avgjorts av stf. generaldirektören Noomi Eriksson, har deltagit chefen för Sjöfart och Samhälle Tage Edvardsson, chefen för Transportpolitik och Internationellt Samarbete Magnus Sundström samt handläggare Carl Cremonese, den sistnämnde föredragande. Noomi Eriksson Carl Cremonese

6