Remissyttrande över Miljömålskommitténs betänkande Framtidens miljö allas vårt ansvar! (SOU 2000:52)

Transkript

1 1 (7) Handläggare direkttelefon Stab Närings- och Sjöfartspolitik Ert datum Er beteckning M2000/2362/Mk Miljödepartementet Björn Nilsson Stockholm Remissyttrande över Miljömålskommitténs betänkande Framtidens miljö allas vårt ansvar! (SOU 2000:52) Sammanfattning Sjöfartsverket begränsar sitt yttrande till de delar som ligger inom myndighetens sektorsansvar och rör miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Verket ställer sig i huvudsak bakom de bedömningar och förslag som Miljömålskommittén lämnat i frågor som rör Sjöfartsverkets verksamhet. Bl.a. föreslår kommittén att Sjöfartsverket bör stärka incitamenten i det miljödifferentierade farledsavgiftssystemet enligt förslaget i Översyn av farledsavgifterna och att verket bör fortsätta sitt arbete för att påverka andra länder att införa liknande styrmedel. tillsammans med Kustbevakningen bör utveckla och bidra till ett effektivt åtgärdsprogram för att förhindra utsläpp av olja och kemikalier frå n fartyg, i samarbete med Naturvårdsverket ges i uppdrag att följa upp den kartläggning som är gjord för att minska bullerstörningar från motorbåtstrafiken. Bakgrund Den 28 maj 1998 beslutade regeringen att tillkalla en parlamentarisk beredning (Miljömålskommittén) med uppgift att göra en samlad översyn av vilka etappmål och andra åtgärder som behövs för att Sveriges nationella miljökvalitetsmål ska kunna uppnås inom en generation. Ett stort antal myndigheter, däribland Sjöfartsverket, har deltagit i framtagandet av Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post NORRKÖPING Slottsgatan politik@sjofartsverket.se

2 2 (7) underlag till Miljömå lskommitténs förslag. Miljömå lskommittén lämnar i betänkandet förslag på kompletterande preciseringar till miljökvalitetsmålen som talar om vilken miljökvalitet som ska vara uppnådd inom en generation, etappmål, oftast för år 2010, som visar vad som behöver uppnås i halvtid för att målen ska nås, å tgärdsstrategier och styrmedel som har syftet att må len ska nå s, uppföljningssystem som gör det möjligt att veta att vi är på rätt väg, fördelning av ansvaret mellan de centrala myndigheterna, länsstyrelserna och kommunerna. 4.9 Begränsad klimatpåverkan Klimatkommitténs förslag (Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan) Miljömålskommittén redovisar Klimatkommitténs förslag till en samlad svensk strategi och åtgärdsprogram för att begränsa och reducera utsläppen de sex växthusgaser (CO 2, CH 4, N 2 O, HFC, PFC, SF 6 ) som täcks av Kyotoprotokollet så att de i huvudsak följer strukturen i övriga miljömålskapitel. Sjöfartsverket har tidigare i remissyttrande över Klimatkommitténs slutbetänkande Förslag till Svensk klimatstrategi (SOU 2000:23) ställt sig bakom kommitténs förslag och bedömningar vad gäller frågor som rör Sjöfartsverkets verksamhet. Klimatkommittén föreslår bl.a. att Sjöfartsverket ska ingå i ett Klimatråd tillsammans med de andra trafikverken, SIKA, Statens energimyndighet, Boverket, Sida, m.m. för att utgöra ett stöd för Naturvårdsverket avseende de frågor som rör genomförandet av klimatpolitiken. Klimatkommittén föreslår vidare att regeringens uppdrag till Sjöfartsverket ska vara att Sjöfartsverket tillsammans med andra trafikverk ska utarbeta en gemensam modell och databas som informerar om transportslagens och transportfordonens klimatpåverkan. Sjöfartsverket ska vara pådrivande i det internationella arbetet inom IMO för ökad energieffektivisering av den internationella sjöfarten och ökad användning av bränsleeffektivare motorer och farkoster. Sjöfartsverket betonar i det här sammanhanget vikten av att utveckla multimodala transportkoncept (väg/ järnväg/ sjöfart) där närsjöfarten är en

3 3 (7) viktig länk för att uppnå transporteffektivitet inom den europeiska gemenskapen och ser med intresse fram emot Godstransportdelegationens kommande förslag och bedömningar i denna frå ga. Sjöfartsverket har i remissyttrande över den särskilde utredaren Kjell Janssons slutbetänkande Handla för att uppnå klimatmål(sou 2000:45) påpekat vikten av att Sverige verkar för framtagandet av internationella lösningar för att minska fartygs utsläpp av klimatgaser av såväl miljö- som konkurrensneutralitetsskäl. Ekonomiska styrmedel för att främja energieffektiva lösningar för sjötransporter är att föredra framför t.ex. regionala bränsleskatter då dessa kan ge konkurrenssnedvridande effekter I detta sammanhang bör nämnas att FN:s sjöfartsorganisation (IMO) i samarbete med UNFCCC ska se över sjöfartens utsläpp av koldioxid. IMO:s miljökommitté ska undersöka vilka lämpliga åtgärder som kan vidtas för att begränsa eller minska sjöfartens koldioxidutsläpp. I en delrapport om sjöfartens utsläpp av växthusgaser, presenterad för miljökommittén i mars i år, framgår att det finns anledning att se över hur fartygs kväveoxidsutsläpp påverkar växthuseffekten. En slutrapport läggs fram vid nästa möte med miljökommittén (MEPC 45) i november i år. Vad gäller den internationella sjöfarten anser Sjöfartsverket att gemenskapen tillsammans med medlemsstaterna bör förhandla om en begränsning eller minskning av utsläppen av växthusgaserna med FN:s sjöfartsorganisation (IMO) på samma sätt som kommissionen föreslår en liknande överenskommelse mellan gemenskapen och den Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) gällande det internationella flyget Differentierade farledsavgifter (Miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning) Miljömålskommittén föreslår att Sjöfartsverket ska stärka incitamenten i det miljödifferentierade farledsavgiftssystemet enligt förslaget i Översyn av farledsavgifterna och att verket bör fortsätta sitt arbete för att påverka andra länder att införa liknande styrmedel. Sjöfartsverket följer löpande upp farledsavgiftssystemet och har påbörjat arbetet med att se över nivån på incitamenten i miljödifferentieringen av farledsavgifterna. Sjöfartsverket överväger att öka incitamentet för transportköparen/ lastägaren att välja fartyg som har någon typ av kväveoxidreducerande teknik och använder lå gsvavligt bränsle.

4 4 (7) Åtgärder för att nå etappmålen (Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgårdar, etappmål 1, 6 och 7) Miljömålskommittén lämnar under miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgårdar förslag på sju etappmål. Etappmål 1 Senast 2010 har minst 35 procent av skyddsvärda marina miljöer och minst 70 procent av kust- och skärgårdsområden med höga natur- och kulturvärden ett långsiktigt skydd. Miljömålskommittén menar att en översyn av riksintresseområden enligt 3 kap. miljöbalken behöver göras och föreslår att Riksantikvarieämbetet i samarbete med bl.a. Sjöfartsverket gör en inventering av de värden som finns knutna till fiskelägen, fyrar, lotsplatser, varv m.m. som ska vara utförd senast år Sjöfartsverket arbetar för närvarande med en översyn av verkets riksintressen. Sjöfartsverket ansvarar för ett trettiotal byggnadsminnesförklarade fyrar med ett kulturhistoriskt och estetiskt värde som bör bevaras. Fyrarna på Sandhammaren och Fårö har erhållit utökade skyddsföreskrifter så att skyddet även omfattar övriga byggnader och miljön kring själva fyrplatsen. Sjöfartsverket har genomfört en inventering av fyrar i ett samprojekt med Riksantikvarieämbetet. Inventeringen ska utgöra underlagsmaterial vid framtagandet av en riksomfattande bevarandeplan för fyrar och fyrmiljöer. Sjöfartsverket vill i det här sammanhanget passa på att beskriva hur marina områden som ligger utanför ett lands territorialhav men i den ekonomiska zonen kan erhå lla ett lå ngsiktigt skydd mot miljöpå verkan frå n fartyg. För att ett land ska kunna kräva att fartyg av främmande flagg ska vidta å tgärder, utöver de å tgärder som redan finns i det internationella regelverket, i ett visst avgränsat område måste detta område vara klassat som ett särskilt känsligt marint område (Particularly Sensitive Sea Area - PSSA) av FN:s sjöfartsorganisation (IMO). Förfarandet är omständligt och IMO:s miljökommitté kräver klara bevis för att området är unikt och att man tydligt anger vilka värden man vill bevara samt vilka å tgärder fartyg som passerar området ska vidta. Idag är endast den kubanska skärgården Sabana- Camagüey och Stora Barriärrevet i Australien klassade som s.k. PSSAs.

5 5 (7) Etappmål 6 Buller och andra störningar från båttrafik är försumbara inom särskilt känsliga och utpekade skärgårds- och kustområden senast år Miljömålskommittén föreslår att Sjöfartsverket i samarbete med Naturvårdsverket ges i uppdrag att följa upp den kartläggning som är gjord för att minska bullerstörningar frå n motorbå tstrafiken. Sjöfartsverket har påbörjat ett närmare samarbete med representanter för fritidsbåtslivet för att minska fritidsbåtarnas miljöpåverkan. Verket har inget att invända mot att delta i en översyn av möjligheterna att skydda särskilt känsliga skärgå rds- och kustområ den frå n buller m.m. frå n motorbå tstrafik. Etappmål 7 Utsläpp av olja och kemikalier från fartyg upphör senast år Miljömålskommittén föreslår att Sjöfartsverket tillsammans med Kustbevakningen bör utveckla och bidra till ett effektivt åtgärdsprogram för att förhindra utsläpp av olja och kemikalier från fartyg. Sjöfartsverket menar att om man med Miljökommitténs förslag (att utveckla och bidra till ett effektivt åtgärdsprogram) kan förstå att det egentligen handlar om att förtydliga och sammanfatta vad de båda verken gör för att minska risken för utsläpp av olja och kemikalier från fartyg, vilka åtgärder som redan beslutats vidtas och när dessa ska uppfyllas så ligger detta helt i linje med verkets önskan att ytterligare förtydliga sin sektorsroll. Ett så dant, löpande uppdaterat, åtgärds- eller handlingsprogram med information om både förebyggande åtgärder och åtaganden, om övervakning och sanktioner och om ansvarsfördelningen skulle i så dana fall göras lätt tillgänglig för både sjöfartsnäringen och allmänheten t.ex. via Sjöfartsverkets och Kustbevakningens hemsidor. Enligt verkets instruktion ska Sjöfartsverket utifrån ett sektorsansvar främja utvecklingen av en effektiv och miljövänlig sjöfart främst genom att tillhandahålla ett säkert, tillgängligt och väl fungerande farledssystem inom svenska farvatten. Sjöfartsverket har sedan år 1998 ett särskilt sektorsansvar för ekologisk hållbarhet. Nyckelorden överblick, omvärldsbevakning, samverkan och påverkan spelar stor roll och präglar Sjöfartsverkets definition av sitt sektoransvar. Att följa den tekniska utvecklingen bl.a. genom att inom Sjöfartsverkets egna verksamheter pröva och tillämpa miljöanpassad teknik är en självklarhet då tekniska framsteg är en förutsättning för att kunna nå de uppsatta målen vad gäller miljö, säkerhet och framkomlighet. Sjöfartsverkets roll som sektorsmyndighet innebär bl.a. att verket ska

6 6 (7) främja utvecklingen av en effektiv och miljöanpassad sjöfart genom regelutveckling, tillsyn och opinionsbildning, arbeta med miljöfrågor som rör såväl handelssjöfarten som fiske- och fritidssjöfarten. verka för att Sjöfartsverkets verksamhet anpassas till en långsiktigt ekologisk hållbar utveckling genom att kontinuerligt utveckla verkets miljöpolicy, miljömå l och handlingsprogram Sjöfartsverket arbetar i nära samarbete med berörda parter inom den samlade sjöfartsnäringen för att utveckla goda förutsättningar för så väl en miljöanpassad sjöfart på Sverige som svensk sjöfart. I detta ligger att både nationellt och internationellt arbeta för en utveckling vad gäller sjösäkerhet och miljö som står i överensstämmelse med EU:s regelverk och statsmakternas beslut. En av Sjöfartsverkets huvuduppgifter är att svara för att sjöfartens påverkan på miljön minimeras.som ett led i detta ansvar ingår att arbeta förebyggande, via regelutveckling, tillsyn och opinionsbildning för att minska risken för utsläpp av olja och kemikalier från fartyg. Sjöfartsverket och Kustbevakningen har i samarbete lämnat underlaget till förslaget till etappmålet att utsläpp av olja och kemikalier från fartyg ska ha upphört år 2010 samt förslag om hur detta ska uppfyllas Trafikmyndigheterna De statliga trafikverken ansvarar för att genomföra transportpolitiken och att de fem antagna delmålen Ett tillgängligt transportsystem, En hög transportkvalitet, En säker trafik, En god miljö och En positiv regional utveckling uppnås på sikt. Delmålet En god miljö innebär att transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till kraven på god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador och god hushå llning med mark, vatten, energi och andra naturresurser främjas. Miljömålskommittén föreslår bl.a. att att ett system för uppföljning och utvärdering av de transportpolitiska må len bör utvecklas enligt förslag frå n SIKA, trafikverken (däribland Sjöfartsverket) och SIKA bör utveckla samarbetet för att göra gemensamma prioriteringar av hur miljömålen för transportsektorn ska nås, strategiska miljöbedömningar (SMB) bör integreras bättre i planeringen av infrastruktur,

7 7 (7) Sjöfartsverket bör vara pådrivande i det internationella arbetet inom IMO för ökad användning av lågemitterande motorer och farkoster. Sjöfartsverket deltar liksom övriga trafikmyndigheter i arbetet med att nå miljömålen. Verket kommer även i fortsättningen delta i det arbetet för ett samhällsekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbart transportssystem enligt de direktiv som slås fast. Slutligen ser Sjöfartsverket gärna att det transportpolitiska delmålet En god miljö utvecklas för att anpassas till föreslagna miljömå lsstrukturen. I handläggningen av ärendet som avgjorts av generaldirektören Jan-Olof Selén, har deltagit sjösäkerhetsdirektören Johan Franson, stf avdelningschefen Lars Vieweg, chefen för fartygsmiljösektionen Stefan Lemieszewski, byrå direktörerna Anders Wissler, Thomas Åhsberg och Charlotte Ottosson, den senare föredragande. Jan-Olof Selén Charlotte Ottosson